Provning av betupptagare 2002

Relevanta dokument
Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Sortförsök med specialsorter 2001

Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Provning av radrensare 2001

Hur hårt ska bågen spännas?

Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005

Återpackning med traktorhjul 2001

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Provning av nya sorter

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Praktiska sortförsök 2000

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Sådd i höstetablerad kam

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Skörden fungerade. men lagringen havererade. Robert Olsson, Anders Rydén och Rebecka Svensson, NBR Nordic Beet Research

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Förfrukter till sockerbetor 2000

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Ekologiska demonstrationsodlingar

Provning av brukssorter och nya sorter år

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Praktiska försök med nya sorter 2006

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

UPPTAGNINGSKVALITÉ I SOCKERBETSODLING

Välkommen. Informationsmöte

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Praktisk provning av Safari i lågdos 2000

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor

Välkommen till distriktsmötet!

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Storage ability and the influence of growing site

Information från styrelsen. Välkommen till distriktsmötet! 2014, Betåret man minns. Betåret Örtofta 2014

Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod

Praktiska odlarförsök för förbättring

Upptagnings- och lagringsteknik för sockerbetor i storskaliga försök 2009

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Sortvalet varierade. I SE låg fokus på bästa skydd mot Aphanomyces.

Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1).

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Praktiska försök med NT-sorter

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Är hög skörd lika med högt netto?

Samodling av majs och åkerböna

Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Lagring och frostskydd av betor i stora betupplag

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

Tabellbilaga för beräkning av värdet av levererade betor

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december. Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2013

Möjligheter för mer betor med mer socker till bruket genom rätt sortval

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Praktiska sortförsök 2009

Transkript:

Provning av betupptagare 2002 2002-1-1-603 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. Använd gärna denna information, men glöm inte att ange källan vid publicering! Kontaktperson: Tommy Ingelsson Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Tel. 0709-53 72 64 E-post: sbutin@danisco.com

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Resultatsammanfattning med slutsatser, sid 1 (3) En betupptagartest för att undersöka olika maskiners förmåga att skörda rena och oskadade betor med minsta möjliga spill genomfördes den 3 oktober 2002 på Svenstorps gods utanför Örtofta i Skåne. Vid testen deltog totalt 10 maskiner; Edenhall 733, Edenhall 734, Holmer Terra-Dos, Kleine SF 10, Riecam RBM 300 S, Ropa Euro-Tiger, Thyregod T9-3 rader, Thyregod T9-4 rader, Vervaet 17 ton och Vervaet Beet Eater - 9 rader. Svenstorps gods 2002 - Högst renhet, 92,6 %, hade Edenhall 734. Måltalet 5 % jordhalt uppnåddes av denna maskin samt av Edenhall 733, Ropa Euro-Tiger och Thyregod T9-3 rader. - Ekonomiskt, då hänsyn tagits till renhet+spill, blev skillnaden 440 kr/ha mellan den bästa och sämsta maskinen (spillet beräknat i C-pris). - Spill av hela betor var i genomsnitt lågt; 0,9 %. Måltalet för spill av hela betor på 1 % klarades av 7 av de 10 deltagande upptagarna. Lägst spill av hela betor hade Holmer Terra-Dos med 0,3 %. Rotspillet var däremot i genomsnitt högt; 4,5 % (måltal = 2 %). Lägst rotspill hade Vervaet Beet Eater - 9 rader med 3,9 % - Minst betpåverkan i form av rotspetsbrott hade Thyregod T9-4 rader, minst ytskador på upptagna betor hade Ropa Euro-Tiger. - Blastningen var i genomsnitt otillräcklig. Störst andel rätt blastade betor hade Holmer med 50 %. Slutsats efter 2002 års upptagartest - Måltalet för jordhalt, 5 %, är fullt möjligt att uppnå med dagens teknik under optimala förhållanden. - Måltalet för betförluster, 3 % av skörden, kan däremot ej uppnås. Betförlusterna blir ungefär dubbelt så höga som måltalet, d v s runt 6 %, med dagens teknik. Kommentarer från tillverkarna: Edenhall: Ingen kommentar Holmer: Ingen kommentar Kleine: Ingen kommentar Riecam: Högt ytspill pga medvetet högt justerade pigtailgrindar runt rouletterna. Ropa: Ingen kommentar Thyregod: Ingen kommentar Vervaet: Ingen kommentar

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Resultatsammanfattning med slutsatser, sid 2 (3) Renhetsutvecklingen i upptagartesterna från 1995 till 2002 I figuren nedan redovisas hur renheten har utvecklats i de upptagartester som utförts sedan 1995. Medel, max, min och trendlinje redovisas. 95 Renhet % 90 85 80 1995 1996 1997 1997 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Betförluster 1998 till 2002 Figuren nedan visar att de totala betförlusterna vid upptagartesterna ökat i kg/ha men legat på ungefär samma nivå procentuellt sett från 1998. Medel, max, min och % redovisas. 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1998 6,2 % Betförluster kg/ha och % av skörden 1999 6,6 % 2000 6,5 % 2001 6,8 % 2002 5,8 %

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Resultatsammanfattning med slutsatser 3 (3) Förutsättningar för provningen Testgenomförandet Testen genomfördes den 3 oktober 2002 på ett betfält på Svenstorps gods utanför Örtofta i Skåne. Sorten var Ymer och skörden var hög - 72 ton/ha. Respektive upptagare tilldelades en teg om ca 1,1 ha genom lottdragning. Öppning mellan tegarna, med 6 eller 12 rader, skedde före testen. Det finns därför inga öppningsbetor med bland testresultaten. Val av traktor, förare, körhastighet och inställning på maskinerna gjordes av respektive företag. Körhastigheten klockades på hela teglängden (ca 650 m). De upptagna betorna kördes till angränsande asfalterad yta där de tippades. Leverans till sockerbruket skedde samma dag. På bruket togs 24 prov från respektive maskin för underlag till renhetsbestämning. Proven hanterades som odlarprov med det tillägget att sten vägdes separat. Observationer i fält Måttlig mängd sten förekom på testfältet. I övrigt var upptagningsförhållandena optimala. 2002-12-04 Tommy Ingelsson

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Antal försök 1 Syfte Att undersöka olika betupptagares förmåga att skörda rena och oskadade betor med minsta möjliga spill Försöksplan Antal Upp- Maskin rader tagning Blastning Typ av rensning och blastning Tank Edenhall 733 3 Oppelhjul Disc- * 3 rouletter toppare * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind, resten med pigtailpinnar * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 12 m³ Edenhall 734 4 Vibr.plogar Disctopp. * 3 rouletter rad 1 och * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind, avp. knivar resten med pigtailpinnar rad 2 till 4 * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 12 m³ Holmer 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning med 6 långa och 2 korta Terra-Dos knivar stålvalsar, den sista långa reverserbar * Rensmatta * 3 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar 24 m³ Kleine SF 10 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning, 2 långa och 4 korta valsar knivar * 5 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar på 5:e rouletten 15 m³ Riecam 6 Vibr.plogar Avputsar- * 6 rouletter RBM 300 S knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar runt de fem första rouletterna * Star-board bestående av 11 st stjärnplastrensrullar med 3 överliggande borstar 24 m³ Ropa 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning med 6 långa och 2 korta Euro-Tiger knivar stålvalsar, den sista långa reverserbar * Rensmatta * 3 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar 40 m³

SBU projektkod 2002-1-1-603 Antal Upp- Maskin rader tagning Blastning Typ av rensning och blastning Tank Thyregod T9 3 Oppelhjul Tallriks- * 2 rouletter blastare * Rensgrindar med 0,5 meter pigtailgrind resten med hela grindar * 3 rensrullar varav en reverserande av stål med en överliggande borste * Renselevator 14 m³ Thyregod T9 4 Oppelhjul Tallriks- * 3 rouletter blastare * Rensgrindar med 0,5 meter pigtailgrind resten med hela grindar * 3 rensrullar varav en reverserande av stål med en överliggande borste * Renselevator 14 m³ Vervaet 17 ton 6 Vibr.plogar Avputsar- * 6 rouletter knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar * 9 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 24 m³ Vervaet 9 Vibr.plogar Avputsar- * 9 rouletter Beet Eater knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar * 10 stående gummirensrullar runt roulett 7 och 8, varav 5 reverserande 35 m³

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Antal försök 1 Slutskörd Svenstorps gods Maskin Betor Socker- Blåtal K+Na Renhet Jordhalt Sten 1000- halt mg/100g mekv/ tal/ha % beta 100 g beta % % kg/prov 1 Edenhall 733 86,9 18,60 14 4,07 92,3 4,1 0,1 2 Edenhall 734 86,9 18,60 14 4,07 92,6 3,7 0,2 3 Holmer Terra-Dos 86,9 18,60 14 4,07 91,1 5,3 0,1 4 Kleine SF 10 86,9 18,60 14 4,07 91,0 4,8 0,2 5 Riecam RBM 300 S 86,9 18,60 14 4,07 91,4 4,6 0,2 6 Ropa Euro-Tiger 86,9 18,60 14 4,07 91,5 4,7 0,1 7 Thyregod T9 (3 rader) 86,9 18,60 14 4,07 91,5 4,9 0,0 8 Thyregod T9 (4 rader) 86,9 18,60 14 4,07 90,7 5,4 0,1 9 Vervaet 17 ton 86,9 18,60 14 4,07 91,2 5,2 0,0 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 86,9 18,60 14 4,07 91,1 4,8 0,2 Skördenivån var runt 72 ton/ha. 24 Cocksedgeprov, med en medelvikt på 27 kg/prov, togs per led för underlag till renhet, sockerhalt, blåtal och K+Na.

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Smutshalt Antal försök 1 Skördenivå: 72 ton/ha Svenstorps gods Smutshalt, % Renhet, % Maskin inkl sten exkl sten sten 1 Edenhall 733 4,2 4,1 0,2 92,3 2 Edenhall 734 3,9 3,7 0,2 92,6 3 Holmer Terra-Dos 5,5 5,3 0,2 91,1 4 Kleine SF 10 5,5 4,8 0,7 91,0 5 Riecam RBM 300 S 5,1 4,6 0,6 91,4 6 Ropa Euro-Tiger 5,0 4,7 0,3 91,5 7 Thyregod T9 (3 rader) 5,0 4,9 0,1 91,5 8 Thyregod T9 (4 rader) 5,8 5,4 0,4 90,7 9 Vervaet 17 ton 5,3 5,2 0,1 91,2 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 5,4 4,8 0,6 91,1 Medel 5,1 4,8 0,3 91,5 CV 37,9 35,2 323,7 2,0 LSD 5% 1,1 1,0 0,6 1,1 P-värde 0,0 0,0 0,3427 ns 0,0 P-värde 0,0006 0,0005-0,0005 Renheten varierade mellan de testade maskinerna. Högst renhet hade Edenhall 734 (led 2) med 92,6 % och lägst renhet hade Thyregod T9-4 rader (led 8) med 90,7 %. Jordhalten exkl. sten varierade mellan 3,7 % (Edenhall 734, led 2) och 5,4 % (Thyregod T9-4 rader, led 4). Stenandelen varierade mellan 0,1 % (Edenhall 733, Thyregod T9-3 rader, samt Vervaet 17 ton, led 1, 7 respektive 9) och 0,7 % (Kleine SF 10, led 4). Måltalet för renhet, 5 % jordhalt, nåddes av fyra av de i testen ingående upptagarna, nämligen Edenhall 733, Edenhall 734, Ropa Euro-Tiger och Thyregod T9-4 rader.

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Ytspill hela betor Antal betor/ha = 86 900 Ytspill Ytspill Ytspill Maskin Kg per ha Antal betor per ha Kg genomsnittlig vikt på spilld beta 1 Edenhall 733 500 1 460 0,34 2 Edenhall 734 320 1 250 0,26 3 Holmer Terra-Dos 220 920 0,24 4 Kleine SF 10 810 1 920 0,42 5 Riecam RBM 300 S 1 320 3 120 0,42 6 Ropa Euro-Tiger 510 1 210 0,42 7 Thyregod T9 (3 rader) 370 1 290 0,29 8 Thyregod T9 (4 rader) 1 100 2 380 0,46 9 Vervaet 17 ton 420 1 620 0,26 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 370 1 280 0,29 Medel 600 1 670 0,36 CV RSQ LSD 5 % P-värde P-värde 53 1 456 0,00020 <0,0001 41 1 985 0,00270 <0,0001 Lägst ytspill av hela betor hade Holmer Terra-Dos (led 3) och högst hade Riecam RBM 300 S (led 5). Måltalet för ytspill, 1 % av skörden = 720 kg/ha, klarade alla maskiner förutom Riecam RBM 300 S (led 5) och Thyregod T9-4 rader (led 8) tt uppnå. Högst genomsnittlig vikt på spillda betor hade Thyregod T9-4 rader (led 9) med 0,46 kg per beta och lägst hade Holmer Terra-Dos (led 3) med 0,24 kg. Genomsnittlig betvikt på fältet var 0,83 kg. Antal försök 1

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Antal försök 1 Betspill Antal betor/ha = 86 900 Svenstorps gods Maskin Hastighet Ytspill hela betor Ytspill Rotspill För hårt blastade Totalt spill km/h kg/ha % av skörd kg/ha % av skörd kg/ha kg/ha 1 Edenhall 733 6,1 500 0,7 4 000 5,6 150 4 650 2 Edenhall 734 6,1 300 0,4 3 700 5,1 350 4 350 3 Holmer Terra-Dos 6,3 200 0,3 3 000 4,2 600 3 800 4 Kleine SF 10 5,2 800 1,1 3 200 4,4 100 4 100 5 Riecam RBM 300 S 5,7 1 300 1,8 3 400 4,7 350 5 050 6 Ropa Euro-Tiger 5,8 500 0,7 3 400 4,7 950 4 850 7 Thyregod T9 (3 rader) 6,9 350 0,5 3 700 5,1 650 4 700 8 Thyregod T9 (4 rader) 6,2 1 100 1,5 3 000 4,2 300 4 400 9 Vervaet 17 ton 6,0 400 0,6 3 500 4,9 200 4 100 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 5,9 350 0,5 2 800 3,9 100 3 250 Medel 6,0 625 0,9 3 300 4,5 400 4 200 Det totala betspillet låg mellan 3 250 och 5 050 kg/ha. Lägst totalspill hade Vervaet Beet Eater - 9 rader (led 10) och högst hade Riecam RBM 300 S (led 5). Spill av hela betor, ytspill, varierade stort - mellan 200 och 1 300 kg/ha. Holmer Terra-Dos (led 3) som hade lägst ytspill hamnade på 0,3 %. Rotspillet var högt och varierade mellan 2 800 och 4 000 kg/ha. Måltalet för rotspill, 2 % av skörden = 1 440 kg, nåddes inte av någon maskin. Lägst rotspill hade Vervaet Beet-Eater - 9 rader (led 10), 2 800 kg/ha, och högst hade Edenhall 733 (led 1) med 4 000 kg/ha. Körhastigheten varierade mellan 4,4 och 6,9 km/h. Högst körhastighet valde Thyregod T9-3 rader (led 7).

SBU projektkod 2002-1-1-603 Provning av betupptagare Antal försök 1 Bedömning av betor Antal betor/ha = 86 900 Svenstorps gods Bedömning av enskilda betor Maskin Blastning Ytskador Andel med ytskador Rotspetsbrott Andel sprickor 1-5 cm 2 % 1-5 % 1 Edenhall 733 2,3 9,3 42 2,5 12 2 Edenhall 734 2,5 2,5 28 2,3 15 3 Holmer Terra-Dos 2,7 2,6 31 2,0 9 4 Kleine SF 10 2,4 2,3 28 2,1 7 5 Riecam RBM 300 S 2,7 14,8 64 2,2 11 6 Ropa Euro-Tiger 2,9 3,8 19 2,2 11 7 Thyregod T9 (3 rader) 2,4 4,1 39 2,3 12 8 Thyregod T9 (4 rader) 2,6 3,8 27 1,9 10 9 Vervaet 17 ton 2,2 5,0 40 2,2 14 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 2,2 8,5 53 1,9 7 Medel 2,5 5,3 36,6 2,1 10,7 CV 11,2 90,5 29,9 14,3 54,3 RSQ 0,5 0,4 0,6 0,3 0,2 LSD 5 % 0,4 7,5 16,0 0,4 8,4 P-värde 0,0099 0,0320 <0,0001 0,2423 ns 0,6478 ns P-värde 0,0010 0,0018 <0,0001 - - Ytskador fanns på 19-64 % av betorna. Minst andel med ytskador hade Ropa Euro-Tiger (led 6), högst andel hade Riecam RBM 300 S (led 5). Minst storlek på ytskadorna hade Kleine SF 10 (led 4) med endast 2,3 cm² i snitt per beta. Sprickor fanns på mellan 7 och 15 % av betorna, minst andel hade Kleine SF 10 och Vervaet Beet Eater - 9 rader (led 4 och led 7).

Provning av betupptagare SBU projektkod 2002-1-1-603 Antal försök 1 Rotspetsbrott och blastningsprocent fördelade i respektive grupp Rotspetsbrott Blastningsprocent Svenstorps gods Maskin 0-2 cm 2-4 cm 4-6 cm 6-8 cm > 8 cm Bladskaft kvar Snittyta Väl blastade För hårt blastade Snedblastade knäckta 1 Edenhall 733 25 33 22 11 9 8 62 26 3 1 2 Edenhall 734 27 35 24 10 5 7 52 31 6 4 3 Holmer Terra-Dos 37 36 19 5 2 4 35 50 10 1 4 Kleine SF 10 34 36 18 11 1 15 49 27 2 7 5 Riecam RBM 300 S 28 37 24 8 2 6 36 44 6 7 6 Ropa Euro-Tiger 41 32 11 7 10 4 34 38 17 8 7 Thyregod T9 (3 rader) 41 27 9 10 14 12 36 34 11 7 8 Thyregod T9 (4 rader) 51 26 8 8 7 13 44 33 6 5 9 Vervaet 17 ton 25 41 24 7 4 10 61 25 3 1 10 Vervaet Beet Eater (9 rader) 34 49 12 4 2 6 78 13 1 1 Medel 35 35 17 8 5 8 47 33 7 5 CV 39,7 22,0 45,2 50,8 75,1 70,9 25,1 34,5 115,7 109,9 RSQ 0,3 0,5 0,5 0,3 0,6 0,3 0,6 0,5 0,3 0,3 LSD 5 % 8,6 11,2 11,1 2,4 5,9 19,7 17,6 16,0 5,9 5,9 P-värde 0,189 ns 0,0142 0,0142 0,252 ns 0,0015 0,1537 ns 0,0001 0,0044 0,1635 ns 0,1425 ns P-värde - 0,0003 0,0060-0,0001 - <0,0001 <0,0001 - - Minst andel rotspetsbrott hade Thyregod T9-4 rader (led 8). Störst andel väl blastade betor hade Holmer Terra-Dos (led 3) med 50 %. De övriga maskinerna blastade sämre och hade större andel betor i grupperna otillräckligt blastade (bladskaft kvar och snittyta) och för hårt blastade. Sämst blastade betor hade Kleine (led 4) med 15 % betor där bladskaften fanns kvar.

SBU projektkod 2002-1-1-603 Provning av betupptagare Antal försök 1 Ekonomiberäkning Beräkningarna grundas på branschavtalet för 2002 och på följande betpris: C-betor = 86 kr/ton (frakten avdragen), B-betor = 333:89 kr/ton (sockerhalt: 18,60 %, K+Na: 4,07, blåtal: 14). Transportkostnaden är beräknad utifrån medeltransportavståndet 45 km vilket ger 35 kr/ton. Renhetsbonus för hög renhet utgår med 6 kr/ton betor och % vid en renhet över brukets genomsnitt för året. Aktuell vecka (v 40) låg sockerbrukens genomsnitt på på 93,19 % varför renhetsbonus ej har utgått till något led. Tabell 1. Ekonomiberäkning för respektive maskin Maskin Betförluster, kr/ha Renhets- Transportpremie kostnad orenheter Totalkostnad, kr/ha (betförluster minus renhetspremie plus transport) C-pris B-pris C-pris B-pris C-pris B-pris Edenhall 733 400 1 550 700 180-120 1 030 +160 +80 Edenhall 734 370 1 450 770 170-230 850 +270 +260 Holmer Terra-Dos 330 1 270 460 210 80 1 020-40 +90 Kleine SF 10 350 1 370 450 210 110 1 130-70 -20 Riecam RBM 300 S 430 1 690 520 200 110 1 370-70 -260 Ropa Euro-Tiger 420 1 620 550 200 70 1 270-30 -160 Thyregod T9 (3 rader) 400 1 570 550 200 50 1 220-10 -110 Thyregod T9 (4 rader) 380 1 470 390 220 210 1 300-170 -190 Vervaet 17 ton 350 1 370 500 210 60 1 080-20 +30 Vervaet Beet Eater (9 rader) 280 1 090 480 210 10 820 +30 +290 Medelvärde 370 1 440 540 200 40 1 110 Uppnått resultat, bättre (+) eller sämre (-), jämfört med medel, kr/ha