Allhelgona 2016 #taenminut TA EN PAUS OCH MINNS DE DU SAKNAR

EN HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I GÄVLE OKTOBER 2016 Allhelgona 2016 #taenminut TA EN PAUS OCH MINNS DE DU SAKNAR "DEN DÄR JÄVLA DÖDEN" Boktips! NÄR DET SKAVER I RELATIONEN börja prata GRAVEN En praktisk fråga mitt i sorgen

2 LEDARE Detta är en hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll. Tidningen kommer ut några gånger per år. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på www.svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost. Ring och beställ på 026-17 04 00 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se. SVENSKA KYRKAN I GÄVLE Box 1423, 801 38 Gävle Besöksadress: Kaplansgatan 1 026-17 04 00 gavle.pastorat@svenskakyrkan.se Familjerådgivningen: 026-18 73 90 Högskolekyrkan: 026-17 05 63 Sjukhuskyrkan: 026-15 49 83 Samtalsakuten: 026-17 04 38 Teckenspråksverksamheten: 026-17 04 44, sms: 070-495 52 69 Diakonirådet: 026-17 04 48 KYRKOGÅRDSENHETEN Telefontider måndag torsdag 9 15, fredag 9 14, lunch 12 12.45 Gravskötsel- och gravrättsärenden: 026-17 05 60 Besöksadress: Blockstensvägen 59 Skogsljus kapellkrematorium: Det Eviga Livets och Uppståndelsens kapell: 026-51 85 95 gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se TEXT DÄR INGET ANNAT ANGES Personal från Svenska kyrkan i Gävle FOTO DÄR INGET ANNAT ANGES Svenska kyrkans bildbank IKON och Pixabay.com samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle att gråta och bli glad igen Att gråta har sin tid. Så här års smyckar vi våra gravar, tänder ljus och tänker särskilt på de som inte längre finns ibland oss. Tråkigt och tungt men också vackert. Sorgen drabbar oss alla. En sorg som är bottenlös eller en sorg som blandas med tacksamhet över det liv vi fått dela. All sorg är personlig och sammansatt av så mycket. Sorgen kan under lång tid vandra till och från. Ena dagen känner man sig stark och beredd att leva vidare. Nästa dag kan allt vara nattsvart igen. Sorgen går som i vågor, kommer och går. En dag gör det inte lika ont längre. En dag kan man till och med vara glad igen. Att gråta har sin tid, om det får ha sin tid. Ibland kan det vara skönt att träffa någon som är i en liknande situation som min egen. Ibland kan det vara skönt att få prata med någon om alla känslor som fyller ens inre. I våra församlingar finns präster och diakoner som gärna hjälper dig. Ring och boka en tid. På sjukhuset finns sjukhusprästen som kan finnas med redan under sjukdomstiden. Ofta är det skönt att få prata med någon som finns utanför den egna familjen. Präster och diakoner har tystnadsplikt. Nu blev det om sorg denna gång. Livet rymmer både sorgen och glädjen. Man får gråta och man får bli glad igen! "Blott en dag ett ögonblick i sänder..." Bara så kan livet levas. Må Guds frid vara med dig. CHRISTINA ERIKSSON Kyrkoherde Svenska kyrkan i Gävle En gudstjänst för alla åldrar Ta med dig släkt och vänner till generationsmässa med bland annat bibelutdelning till Maria församlings femåringar och dopdroppehämtning för nydöpta. Thomas Erixon, präst, Mattias Larsson, pedagog och Irina Forslund, musiker. Det blir också kyrkkorv och kyrkkaffe. Söndag 20 november kl 11 i Mariakyrkan Du håller Intron i din hand Allt har sin tid tas upp på flera ställen i den här tidningen och tid tog det också att besluta om namn till denna tidning. Många bra namn har strömmat in, men till slut var Katrine Ragnarssons förslag Intron det självklara valet. För det är ju det denna tidning ska vara, en introduktion till Svenska kyrkan i Gävles tro och liv. Bokstaven T bildar sedan symbolen för vår kyrka, korset är vårt centrum, vår väg och vår identitet. Över namnet finns den omslutande bågen som både symboliserar himmel och jord, men också regnbågen, symbolen för global mångfald, där alla människor är lika mycket värda.

3 Soppträff med underhållning Kom och umgås en stund över en tallrik soppa. Kostnad 60 kr. Anmälan till 026-17 04 00 senast 9 november. Tisdag 15 november kl 12 i Mariakyrkan MUSIKEN NÅR DIT ORDEN INTE NÅR kyrkomusikerns arbete vid begravningen är lika viktigt som prästens. Levande musik skapar närvaro och når dit orden inte når. Att välja musik till en begravning är inte lätt och vid hälften av alla begravningar är det faktiskt kyrkomusikerna som väljer. Då jag väljer musik försöker jag hitta något neutralt. Det ska också vara stillsamt. Har jag fått veta något om den avlidnes person försöker jag välja utifrån vad jag tror passar för just den personen, säger Christina Gagge, kantor i Staffans församling. Får man verkligen välja vilken musik man vill till en begravning? Ja visst får man det, finns det bara noter, kan vi spela det mesta, svarar Christina. Det går att göra så mycket mer musik på en orgel än vad många tror. Det är ett varierat instrument som har många nyanser. Det går till exempel att både spela väldigt svagt och att spela starkt, säger hon. Det vanligaste valet av musik på en begravning för dem som väljer själva är Air av Bach. Ett annat vanligt val är något av Taube som till exempel Så skimrande var aldrig havet. Håll mitt hjärta av Björn Skifs är en annan favorit. Under begravningen spelar musikerna ett ingångsstycke, ett stycke under avskedet vid kistan och till sist utgångsmusik. Önskemålen om musik kommer via begravningsbyrån. Det känns meningsfullt att spela på en begravning, att vara med och skapa en fin stämning och visa personen genom musiken. Musik är en viktig del av en människas liv, säger hon. Psalmerna, två till tre stycken, väljs i samråd med prästen. Ofta vill de anhöriga ha välkända psalmer som Blott en dag och Härlig är jorden. Eller så väljer man favoritpsalmer. Jag har spelat Det är en ros utsprungen på sommaren, säger Christina. Vill man rådgöra om musik inför en begravning är det bara att höra av sig till kyrkomusikern. Kyrkomusiker kan antingen vara en kantor eller en organist. Utbildning avgör titel. Organisterna har examen från musikhögskola. Kantorer tar examen vid folkhögskolan. Vad bestäms på kyrkofullmäktige? Kyrkofullmäktige sammanträder två gånger om året för att bland annat godkänna bokslut, upprätta budget, besluta om kyrkoavgiften och ge förslag på begravningsavgiften. Välkommen att vara med torsdag 10 november kl 13.30 19 i Björsjökyrkan "Allt har sin tid" Glöm inte att sommartiden slutar söndagen den 30 oktober. Klockan vrids tillbaka en timme, från kl 03 till kl 02 Mat på många språk hos Maria Vill du träffa nya människor, laga mat från olika länder som vi äter tillsammans och samtidigt tränar svenska? Du som är ny i Sverige eller bott här en tid är lika välkommen, likaså du som vill stötta andra i svenska språket. Ingen kostnad. Kontakta diakon Lena Liss, tel 026-17 05 08, lena.liss@svenskakyrkan.se. Tisdagar 4, 11, 18, 25 oktober och 8, 15, 22, 29 november kl 10-12 i Mariakyrkan, Forellplan i Sätra

4 graven en praktisk fråga mitt i sorgen Elin Bergheim administrerar kyrkogårdarnas gravskötslar och gravsättningar. I dag är det få som känner till vad som händer rent praktiskt efter döden. Elin med kollegor förklarar och bemöter alla berörda så bra som möjligt. det är mycket som ska hanteras när någon dör. Förutom det känslomässiga kaoset är det många praktiska saker som ska skötas. En av dessa är just det här med var den som dött ska gravsättas. Dagligdags reflekterar de flesta av oss inte över frågor kring döden, men på kyrkogårdsenheten är det vardag. Elin Bergheim är en av fyra som arbetar med att administrera de så kallade gravrätterna/ gravarna. Svenska kyrkan i Gävle har tre kyrkogårdar, Bomhus kyrkogård, Gamla kyrkogården och Skogskyrkogården. Kyrkan äger marken, men upplåter gravar till enskilda personer. Elin Bergheim berättar att när någon avlider kontaktar oftast de anhöriga eller "Det händer också att processen drar ut på tiden eftersom de anhöriga inte känner till att de måste ge sitt tillstånd till vissa moment. " de närmaste en begravningsbyrå som i sin tur kontaktar kyrkogårdsenheten. Det första Elin då gör är att kolla upp om den avlidne redan har en gravrätt. Om en anhörig uppger att det finns en familjegrav måste hon också kontrollera att den avlidne har rätt att gravsättas där och har rätt släktskap med gravrättsinnehavaren. Det finns en mall för varje grav som beskriver vilka som redan är gravsatta där. I mallen ser Elin också om det finns plats i graven. En gravrätt gäller i 25 år, men avtalet går att förlänga. Gravrätten är alltid gratis, det betalas via begravningsavgiften. Det som kostar är om de närmaste vill att vi ska sköta om graven, säger hon. En annan aktuell fråga i detta sammanhang är om det ska vara en gravsättning i kista eller i urna. Inte sällan har den avlidne bestämt i förväg och i vissa fall till och med ordnat med en grav, kanske med omtanke om sina anhöriga. 90 procent av alla gravsättningar sker i urna, 10 procent i kista. Många väljer att ligga i en minneslund, andra i den allmänna urnlunden. Några få i kolumbariet, ett gravvalv där urnor förvaras bakom frostat glas med inskription. Finns det ingen grav måste anhöriga bestämma hur och var. Personal från kyrkogårdsenheten hjälper då till och visar runt för att hitta en bra plats, säger Elin. När någon dör uppstår många frågor märker Elin i kontakten med anhöriga. Frågorna skulle säkert vara ännu fler om inte begravningsbyråerna också förklarade en hel del om allt praktiskt som ska ordnas. Det händer också att processen drar ut på tiden eftersom de anhöriga inte känner till att de måste ge sitt tillstånd till vissa moment. Alla har inte heller förståelse för att de krävs mycket tid och arbete att ordna med allt kring gravarna. Inte sällan väcker det många känslor. Sorgen är också olika. Den tar sig skilda uttryck och människor vi möter befinner sig på olika stadier i sorgearbetet, men vi försöker ändå bemöta alla på ett så bra sätt som möjligt, trots att det är svårt ibland, avslutar Elin. BRA ATT VETA Kyrkogårdsenhetens telefontid är klockan 9 15 utom fredag då de stänger klockan 14, lunchstängt mellan klockan 12 12.45. En grav måste vara i vårdat skick. Den som har en ovårdad grav får först en sökskylt vid gravplatsen med uppmaningen att kontakta kyrkogårdsenheten och senare ett brev med uppmaning att börja sköta graven. Händer inget inom tre år tar kyrkan tillbaka graven. Gravsättning eller kremering måste äga rum senast 30 dagar efter dödsfallet. En urnnedsättning måste ske senast ett år efter kremeringen. Tisdag till fredag året runt kan man gravsätta urnor och kistor.

5 BOKTIPS OM SORG Det finns en hel del böcker om sorg och förlust som kan vara till hjälp. Här kommer några boktips från personer som i sitt arbete möter människor i sorg. NÄR DU EN GÅNG ÄR BORTA OM ATT FÖRLORA SINA FÖRÄLDRAR eller När gamla föräldrar dör av Liselotte J Andersson, Tore Hagman. DEN DÄR JÄVLA DÖDEN: VI SKA ALLA DÖ SÅ VI KAN LIKA GÄRNA PRATA OM DET av Anna Lindman den bygger på en tevedokumentär med samma namn. TIPS FÖR UNG- DOMAR FÖR BARNEN MIN FARFAR OCH LAMMEN av Ulf Nilsson. HEJ DÅ, FARMOR av Annu Liikkanen. TRÖSTENS TRÄDGÅRD av Martin Lönnebo. Tröst, medkänsla och vägledning för den som bär på besvikelse och sorg av något slag. Martin Lönnebo använder trädgården som bild och vägleder till sju tröstande gläntor. TIMME FÖR TIMME DAG FÖR DAG av Cyndee Peters. Den beskriver hennes sorgeprocess och har stor igenkänningsfaktor. Att man gör knäppa saker mitt i sorgen och att vi inte alltid känner igen oss själva. I TAKET LYSER STJÄRNORNA av Johanna Thydell, om en familj där mamman blir sjuk i cancer och dör. Boken handlar om tonårsdotterns tankar och känslor kring händelsen. ADJÖ HERR MUFFIN av Ulf Nilsson handlar om att älska ett husdjur som dör. ALLA DÖDA SMÅ DJUR också av Ulf Nilsson. Den handlar om några barn som rycker ut och begraver alla döda små djur som de hittar och hittar ritualer för det på sitt sätt. Minnesgudstjänst En gudstjänst med sång och musik till minne av de som gått bort under året. Lördag den 5 november kl 16 Tomaskyrkan kl 17 Mariakyrkan kl 18 Bomhus kyrka kl 18 Heliga Trefaldighets kyrka kl 18 Staffans kyrka kl 18 Strömsbro kyrka

6 helgen då vi tänder ljus på kyrkogården Under allhelgonahelgen firar vi alla helgons dag och alla själars dag. Även om kristna firat helgon sedan på antikens tid är det inte förrän i slutet av 1800-talet vi börjat tända ljus vid våra gravar. Allhelgonahögtiden har precis som så många andra av våra högtider ett katolskt ursprung. Inom katolska kyrkan hade alla helgon en egen dag i almanackan. Det fanns dock fler helgon än dagar så kejsare Ludvig den fromme bestämde år 855 att de helgon som inte fick plats med en egen dag skulle firas tillsammans på en speciell dag, alla helgons dag. Den dagen infaller alltid på en lördag, mellan den 31 oktober och 6 november, då vi särskilt tänker på helgonen, människor som har varit goda föredömen för hur vi ska leva. ALLA SJÄLARS DAG Dagen efter alla helgons dag kommer alla själars dag, den dagen då vi tänker på vänner och släktingar som dött. Vi tänder ljus och pyntar gravarna. EN TRADITION VÄXER FRAM Vid en omfattande almanacksreform under 1700-talet försvann dock alla helgons dag som helgdag. Under slutet av 1800-talet växte traditionen att tända ljus vid gravarna fram. Det började i städerna och troligen var det de italienska arbetare som arbetade på porslinsfabriken i Gustavsberg utanför Stockholm som startade traditionen. 1953 blev helgdagen officiell igen. HALLOWEEN Halloween kommer från engelskans All Hallows Eve. Ursprungligen kom firandet av All Hallows Eve från Irland men har under tid blivit mer en barnens högtid där man skojbusar med de vuxna. Det är ingen ytterligare högtid i Sverige utan en amerikansk tradition med pumpor och bus eller godis. För att Halloween inte ska krocka med alla själars dag, som är en stilla dag, firas den alltid den 31 oktober. Källa: Magasinet CON DIOS, Nordiska Museet och Tradition och liv Martin Modéus. Präst och/eller diakon finns för dig på Skogskyrkogården kl 12 16.45 och Bomhus kyrka är bemannad kl 10 16 under lördag den 5 november.

7 VARJE MÄNNISKAS LIV ÄR EN PREDIKAN Leif Nahnfeldt är präst i Heliga Trefaldighets församling. Inför varje begravning pratar han med de närmaste. Han menar att alla människor bär på en berättelse som är viktig för alla oss andra att ta del av. Ofta träffar Leif de anhöriga hemma hos den som dött. Samtalet brukar ta en timma, men ibland kan omständigheterna kräva längre tid och flera träffar. De fikar och samtalar och de anhöriga berättar och kanske visar bilder. Samtalen kan handla om när själva dödsfallet hände och hur det gick till - plötslig död eller en lång sjukdomstid. De pratar också om personen. Min fråga till mig själv där och då är: Hur gör jag för att det ska bli bra på riktigt för de här människorna? Om jag lyckats beror på om jag varit lyhörd för deras behov, säger Leif. Alla människors liv är en predikan, enligt Leif, det vill säga det finns något viktigt som just den människan liv kan berätta för oss om kärlek, tro och hopp. På olika sätt försöker han hitta denna berättelse, få personens livserfarenhet att träda fram. Bibelordet som han väljer är kopplat till människan, dennes tema i livet, glädje, kamp, svårigheter och segrar. Det finns mycket trasigt i våra liv och allt blir inte som vi tänkt oss. Det finns mycket att vara tacksam för som vi behöver påminnas om. Vi ska ju tack och lov inte utse några helgon. Men vad finns det som är helgonlikt i just denna människa? Den människans livsarv, hur denna person kan vara en förebild för oss andra, säger han. De flesta har varit på en begravning. Men många av orden som används i begravningsritualen hör inte till vardagen, kanske inte heller till de flestas vanliga föreställningsvärld. För en troende person har till exempel orden vi överlämnar Sven-Anders i Guds händer bäring, men för den som inte är van kan det bli klurigt. Under samtalet försöker jag göra orden tillgängliga, så att alla känner sig trygga i det som sker, säger han. En begravning där den döde är yngre är annorlunda än när det är en gammal människa som gått bort. Yngre innebär fler inblandade med olika behov. Leifs uppdrag blir att försöka få ihop dessa. Målet, oavsett ålder, är att avskedet blir ett steg i sorgeprocessen, att relationen får frid. Idag är barn med på begravningar, något som inte förekom förr eftersom det ansågs för skrämmande. En rekommendation till föräldrar är att ha med ytterligare någon vuxen som barnet känner sig trygg med. Jag försöker också förbereda barnen genom att kanske gå in med dem innan ritualen så att de får se på kistan, säger han. Min målsättning är att alla ska vara trygga, att alla ska kunna känna sig att de tas på allvar, att alla ska ha möjligheten att kunna gå från begravningsgudstjänsten med upplevelsen av att hela livet rymdes där, minnen och tårar, sorg och tacksamhet. Att kyrkans tro också kunde möta deras värld och verklighet. be.svenskakyrkan.se BE EN BÖN OCH TÄND ETT LJUS

8 inte bara tårar när sorg hanteras Ett sätt att bearbeta sorg kan vara att delta i en samtalsgrupp. Att dela erfarenhet med andra som också mist sin livskamrat har visat sig vara ett bra sätt att komma vidare. Svenska kyrkan i Gävle erbjuder idag stödgrupper i sorg och samtalen innebär inte bara tårar. Att mista sin livskamrat innebär en stor förändring. För den som blir kvar blir det lite som att lära sig leva på nytt. Ett sätt att hantera situationen kan vara att träffa andra som går igenom samma sak. Det vill säga delta i det som ibland kallas Leva vidare-grupper andra gånger heter det stödgrupper i sorg eller rätt och slätt sorgegrupper. Vi är alla olika och hanterar inte allt på samma sätt, men vi har sett att för många är samtal med andra ett bra sätt att ta sig vidare i den vanliga sorgeprocessen och inte fastna, säger Ingmari Lyreskog, diakon och en av de ansvariga för sorgegrupperna. Inom Svenska kyrkan i Gävle finns flera stödgrupper för den som har mist sin livskamrat. Det vanliga är att grupperna träffas sex gånger, för att sedan göra ett uppehåll några månader och därefter ha en återträff. Antalet deltagare i grupperna varierar mellan tre och tio personer. Ingmari poängterar att det inte handlar om terapi, utan rena samtalsgrupper eller självhjälpsgrupper. Första gången gruppen träffas är det en så kallad pröva på-omgång och öppet för alla inbjudna, för att på så sätt se om det är något som passar. Denna gång berättar deltagarna lite om sig själva och gruppledarna, oftast en diakon och en präst, ger ramarna för gruppen. Vid andra träffen stängs gruppen och inga nya deltagare släpps in, för att man ska kunna skapa tillit och trygghet i gruppen. Medlemmarna i gruppen kommer då också överens om att det som sägs i gruppen stannar där och att alla får komma till tals. Man berättar bara så mycket som man själv vill. Ibland kanske man väljer att bara sitta tyst och lyssna; det går också bra, säger Ingmari. Andra mötestillfället brukar handla om livskamratens sista tid, tredje träffen rör oftast förberedelser inför begravningen och minnesstunden. Vid övriga tillfällen talar gruppen bland annat om sorgeprocessens olika stadier, hur den personliga sorgen kan se ut och hur omgivningen har reagerat på situationen. En del grupper fortsätter att umgås på egen hand, några deltagare kanske blir vänner för livet. Många tycker just att det är tråkigt att äta ensam eller promenera på egen hand efter att i alla år gjort det med sin partner. Då kan ibland gruppen börja göra saker ihop. Man förstår varandra, man går igenom samma sak och kan hjälpa varandra på vägen. Många kanske också tror att det bara blir tårar när vi träffas i en sorgegrupp, det blir det förstås, men det blir många skratt också, säger hon. Cirka tre till sex månader efter begravningen bjuds de som mist sin livskamrat in. Sorgegrupper passar inte alla, vill du istället ha ett enskilt samtal om din sorg kan du kontakta en präst eller diakon i din församling. KONTAKTUPPGIFTER 026-17 04 00 eller gavle.pastorat@svenskakyrkan.se För frågor eller kontakt med stödgrupper i sorg kontakta: Ingmari Lyreskog, 026-17 05 07, ingmari.lyreskog@svenskakyrkan.se Ann-Kristin Vallius 026-17 05 27, ann-kristin.vallius@svenskakyrkan.se kom tillbaka till livet - med hjälp av sorgegruppen Här berättar en person som deltagit i en sorgegrupp hur det blev efter ett liv i en långvarig relation, där livskamraten helt utan förvarning dör. Plötsligt blev livet svart och tomt. Sorgegruppen blev ett stöd och hjälpte till att snabbare ta sig igenom den vanliga sorgeprocessen. De hade varit gifta länge, hade vuxna barn och levde ett rikt liv med resor och vänner. En dag gick en av dem bort. Det skedde helt plötsligt, en natt efter att de hade varit ute och ätit i glada vänners lag. Allt blev svart. Begravning och tiden efter var som ett töcken. Det kändes ensamt att inte längre kunna dela de små och stora händelserna med någon annan. Några månader senare kom ett brev från kyrkan med ett erbjudande om att vara med i en sorgegrupp. Inbjudan kom helt lagom, händelsen var fortfarande färsk, men det hade också hunnit gå en tid, det hade börjat lugna sig lite, säger personen. Inbjudan var trevligt skriven och kändes varm. I gruppen deltog både män och kvinnor. Alla hade olika bakgrund och sinnelag, vilket gjorde att stämningen i gruppen blev bra. De tog sig tillsammans an de olika temana under de sex träffarna på ett lugnt och bra sätt. När jag deltog i gruppen insåg jag att det inte bara är jag som har erfarenheten att ha mist sin livskamrat - och det gav tröst och trygghet, jag var inte ensam. Samtalen i gruppen gav möjlighet att reflektera på ett nytt sätt. Att lyssna på andra och även berätta själv skapade eftertanke och underlättade bearbetning. Jag började komma tillbaka igen. Personen kan verkligen rekommendera att delta i en sorgegrupp. Jag kom igenom den vanliga sorgeprocessen på ett bra sätt och kunde börja bygga upp ett nytt liv igen.

9 NYA ÄVENTYR VÄNTAR Kyrkoherde Christina Erikson kommer att sluta sin tjänst i Svenska kyrkan i Gävle i januari nästa år. Avtackning sker i samband med högmässa den tredje advent i Heliga Trefaldighets kyrka. Varmt välkommen! EN PLATS FÖR STILLHET PÅ SKOGSKYRKOGÅRDEN Under allhelgonahelgen är det öppet för allmänheten att besöka kapellen vid Skogskyrkogården. Här kan du tända ljus, lyssna på stilla musik och dricka en varm kopp kaffe. Det är många som söker sig till kyrkogården när det är allhelgonahelg. Att tända ett ljus för våra nära och kära som inte längre finns bland oss kan kännas fint och för många är det en viktig tradition. Den som vill vara kvar på kyrkogården ett tag, kan besöka kapellen som har öppet under allhelgonahelgen. Vägen till kapellen är tydligt skyltad. Vi erbjuder en neutral plats där du kan komma in i värmen, tända ett ljus, lyssna på stilla musik, dricka kaffe och byta några ord, säger Linda Gavell, arbetsledare på Skogsljus kapellkrematorium som ligger på Skogskyrkogården. Det finns också möjlighet att få en guidad visning av krematoriet för dem som är intresserade. Nytt för i år är att teatergruppen Skottes spelar barnpjäsen, Adjö herr Muffin under de här dagarna. Pjäsen bygger på Ulf Nilssons bok med samma titel som handlar om hur det kan vara när ett älskat marsvin blir sjukt och dör. En föreställning på ca 30 minuter kl 15 och 16.30 på lördag. Det här blir en möjlighet för barn och deras familjer att reflektera tillsammans om livets frågor, säger Linda. Annons gällande föreställningen fanns i tidningen Mitt Gävle för någon vecka sedan och om det finns platser kvar när du läser detta så kan du boka dem på telefon 026-17 05 15. Välkommen som medlem Du är välkommen att bli en del av Svenska kyrkan och vår gemenskap oavsett vem du är. Här finns det plats för dig som har frågor om tro, livet eller tankar kring dig själv. Men också för dig som vill engagera dig för rättvisa och en bättre värld, som vill sjunga i kör eller finna ro i en hektisk vardag. Ring 026-17 04 00 så skickar vi dig en anmälningsblankett Eller ladda ner blanketten på: www.svenskakyrkan.se/valkommen-som-medlem Allhelgonahelgen på Skogskyrkogården Kapellen är öppna fredag kl 16 19 och lördag kl 14 18. Stilla musik och möjlighet till ljuständning. Personal finns på plats för att svara på dina frågor. Kaffeservering. Kolumbariet är öppet för visning fredag kl 16 19 och lördag 14 18. Personal finns på plats för att svara på dina frågor. Parkering finns i anslutning till kyrkogården, det finns också möjlighet att parkera vid begravningskapellen. Vuxenkonfirmation Vi vänder oss till dig som inte konfirmerades som tonåring och till dig som vill göra om konfirmationstiden! Vi kommer bl a att samtala om ämnen som Gud, kyrkans historia, bön, våra kyrkliga högtider, de 10 budorden (som kan vara långt mer intressanta än de verkar!), livet, kärleken, Jesus, gudstjänsten, samt ta oss an Bibeln med hjälp av den moderna bibelforskningen. Ledare är Linda Bodin Sporre, präst och Anette Marklund, diakon. Det är ingen kostnad (betalas av kyrkoavgiften som alla medlemmar i Svenska kyrkan betalat). Ny grupp börjar januari 2017, sista anmälningsdag 13 december. Mer information finns på www.svenskakyrkan.se/gavle/vuxenkonfirmation Anmäl intresse till: Linda Bodin Sporre 026-17 04 42, linda.bodin.sporre@svenskakyrkan.se

10 NÄR DET SKAVER I RELATIONER Har ni slutat prata med varandra, blir det många bråk där hemma? Kanske har du det jobbigt i relationen med barnen eller annan nära anhörig? På Svenska kyrkans familjerådgivning i Gävle kan ni i lugn och ro ta tag i det som skaver, öppna låsta positioner och tillsammans med rådgivaren hitta nya vägar till förändring. Det är lätt att en relation går i stå. Att vardagen tar över och att ni kanske inte längre pratar med varandra. Besvikelse läggs på besvikelse. Missförstånd på missförstånd och efter ett tag känner ni inte längre varandra. Bråken tar vid och den kärleken ni en gång kände för varandra känns väldigt långt borta. Det kan finnas en väg tillbaka till varandra. Det menar familjerådgivarna Eva Minicz och Per Götberg på kyrkans familjerådgivning i Gävle. Ett första steg är just att bestämma sig för att göra något åt situationen. Att prata om det svåra, det som knappt går att benämna. Det vill säga ta tag i de frusna känslorna, mina och dina barn, svartsjuka, det sexuella samlivet, allvarlig sjukdom, missbruk, de ständiga missförstånden. Listan kan bli lång. Hos oss får många en möjlighet att faktiskt börja prata med varandra, prata om det som känns svårt, något många inte har gjort på väldigt länge. Vi lyssnar och försöker förstå hur var och en upplever situationen, säger Eva. Ibland kommer paren fram till att de växt ifrån varandra och då handlar det om att avsluta på ett bra sätt. Andra gånger hittar de tillbaka till varandra. Eva brukar rekommendera tre till fyra samtal, för att få utrymme att gemensamt formulera problemen och hur alla tillsammans kan arbeta vidare för att lösa upp dem. På familjerådgivningen kan man prata om alla typer av familjerelationer. Kanske har du det jobbigt med en äldre pappa, en yngre syster eller någon annan nära anhörig. Här kan du också få stöd med ditt föräldraskap, för i den relationen kan positioner låsa sig. Att börja se på ditt föräldraskap på ett nytt sätt, se behov och relation till ditt barn istället för beteendeproblem. Vi lyssnar öppet och försöker hjälpa människor loss ur låsta lägen. För dessa låsta lägen är oftast relationella, de handlar ofta om hur vi har det med oss själva tillsammans med andra. Vi är inga experter på hur ni ska leva era liv, men hjälper er att se era relationer och bekymmer i ett nytt ljus, säger Per. Familjerådgivarna arbetar under sekretess. Eva Minicz Familjerådgivare/ leg. psykoterapeut 026-18 73 90 Per Götberg Familjerådgivare 026-17 04 12 Himmel och pannkaka och enastående föräldrar Som ensamstående förälder kan det vara givande att träffa andra i samma situation som en själv. Kanske till och med få nya vänner som man fortsätter att träffa. Några tillfällen i höst ordnas träffar där alla äter, umgås, pratar och leker tillsammans. Himmel och pannkaka Enastående föräldrar Fredag 11 november kl 18-20 i Björsjökyrkan, Hövdingavägen 6 i Bomhus. Kostnad 40 kr/vuxen, gratis för barnen. För mer information och anmälan ring eller maila till Tomas Folkegård senast på onsdagen samma vecka. 026-17 05 53, tomas.folkegard@svenskakyrkan.se Måndagar 7/11, 28/11, 19/12 kl 17-19 i Olofsgården, Lilla Vattugränd 4 vid Heliga Trefaldighets kyrka. Kostnad 40 kr/vuxen, gratis för barnen. Ingen föranmälan. Information Anette Marklund 026-17 05 45 och Maria Blixt 026-17 05 34. SVENSK A K YRK AN I GÄVLE N U M M E R 5, O K TO B E R 2 016

11 Är religionsdialog möjlig? Ja, och för att visa att det är möjligt har Staffans församling bjudit in kyrkoherden Carl Dahlbäck i Nacka församling och imamen Awad Olwan från Fisksätra för samtal. Det blir bland annat samtal om deras erfarenheter av religionsdialog och arbetet med Guds hus i Fisksätra. I Fisksätra försöker olika religioner och trostraditioner leva sida vid sida och tillsammans i ett Guds hus. Vad har varit lätt och vad har varit svårt? Fryshuset deltar också i samtalet och berättar om arbetet med ungdomar från olika kulturer och religioner. Vad kan vi i Gävle lära av andra för religionsdialogen hos oss? Samtalsledare är församlingsherde Karin Sarja. Torsdag 17 november kl 18 i Staffans kyrka Se film - tala liv Kvällen innehåller en introduktion av filmen, gratis filmvisning, samtal och servering av enklare kvällsfika till självkostnadspris. Höstens tema är Ingmar Bergman Onsdag 23 november visas Det sjunde inseglet kl 18.45-21.30 i Heliga Trefaldighets kyrka Samtal och gudstjänst kring Frälsarkransen Frälsarkransen kallas det armband som skapats av biskop emeritus Martin Lönnebo. Pärlorna i frälsarkransen symboliserar olika aspekter av den kristna tron. Här får du veta mer om Frälsarkransen och de olika pärlornas innebörd. Söndag 20 november kl 16.30 17.30 samtal, sen macka kaffe/te och kl 18 gudstjänst i Björsjökyrkan Kom och sjung i Trivselkören Trivselkören tar gärna emot nya medlemmar. Övningsdag tisdagar kl 18.30 i Mariakyrkan i Sätra För mer information kontakta gärna körledare Irina Forslund 026-17 05 85 Orgelkonsert med Per Ahlman Musik av Johann Sebastian Bach, César Franck och Max Reger. Söndag 30 oktober kl 16 i Heliga Trefaldighets kyrka Körkonsert med Staffans Motettkör Ett tyskt requiem av Johannes Brahms Londonversionen. Medverkande Staffans Motettkör, Sabina Bisholt sopran, Ludvig Wallmark Ryberg baryton, Sebastian Iivonen och Rasmus Frödeberg piano, Joakim Andersson dirigent. Söndag 30 oktober kl 18 i Staffans kyrka Körkonsert med Ansgarskören Georg Friedrich Händel O sing unto the Lord a new song. Michael Haydn Laudate Pueri. Hans Kössler Missa in f-moll. Medverkande Ansgarskören, stråkensemble, Per Ahlman orgel, Per Ahlberg dirigent. Söndag 13 november kl 16 i Heliga Trefaldighets kyrka Orgelkonsert med bl a Otto Olssons Credosymfoni. Joakim Andersson spelar orgel. Söndag 13 november kl 18 i Staffans kyrka Tycker du om att sticka och vill vara med och göra skillnad? Eller har du förrådet fullt med vackert garn som kan bli till värmande omtanke? Stickcafé måndagar ojämna veckor med start 10 oktober kl 13-15 i Olofsgården och torsdagar jämna veckor kl 10-12 i Björsjökyrkan. Invid källan En stilla stund i musikens och ljusets tecken med Helena Akne och Gunilla Winther. Söndag 6 november kl 18 i Bomhus kyrka

hälsosamma havrekakor Kakorna blir matiga och inte så söta. Passar perfekt som tebröd. Cirka 45 havrekakor Ingredienser 125 g smör 1 dl farinsocker ¾ dl mjölk 3 dl havregryn 2 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 dl russin (kan utseslutas) Gör så här Smält smöret försiktigt och blanda i farinsocker. Rör i mjölk och havregryn och låt smeten svälla några minuter. Tillsätt övriga ingredienser och blanda allt väl. Klicka ut smeten på smord plåt. Grädda kakorna i 175 grader cirka 10 minuter. Receptet är hämtat från Inga-Britta Sundqvists Hälsobröd för alla tillfällen. KRISTINA NY FÖRSAMLINGSVÄRD Kristina Löfström började i mitten av augusti i Heliga Trefaldighets församling. Hon kommer dock att arbeta inom hela Svenska kyrkan i Gävle när det gäller inköps- och miljöfrågor. Gällande inköp kommer en kartläggning av vad som används i verksamheten, i första hand livsmedel, genomgöras. Med start i Heliga Trefaldighets församling. Sen ska avtalsbiten med leverantörer ses över gällande livsmedelsinköpen. Vad gäller miljö finns ett uttalat mål att använda krav- och rättvisemärkta livsmedel. Det görs redan i stor utsträckning men kan förbättras. Kanske kan vi om ett år sträcka på oss och säga att församlingen bara använder sådana produkter, säger Kristina. När vi hittat ett bra arbetssätt i Heliga Trefaldighets församling så är tanken att göra samma arbete i de andra församlingarna inom Svenska kyrkan i Gävle. Arbetet med inköps- och miljöfrågor kommer att vara ständigt pågående arbete. Ju mer man jobbar med en sak, desto mer lär man sig och på så sätt utvecklas ofta verksamheten. Bor: I Ockelbo sen 3 år tillbaka. På fritiden: Odlar bin, är ute i skog och trädgård, läser och skriver.