Ny trafikplats vid Huseby, Väg 49/194, Skövde kommun Ny trafikplats vid Huseby, väg 49/194 Arkeologisk utredning Forsby socken, Skövde kommun Maria Norrman Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2014:10
Titel 2
Titel Ny trafikplats vid Huseby, väg 49/194, Skövde kommun Arkeologisk utredning, Forsby socken, Skövde kommun Arkeologisk rapport 2014:10 3
Titel Författare Maria Norrman Omslagsbild Foto taget av Maria Norrman. Korsning av vägarna 49/194, från SSÖ. Västergötlands museum Box 253 532 23 SKARA Telefon 0511-260 00 Fax 0511-163 02 Hemsida www.vastergotlandsmuseum.se 4
Titel Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning och bakgrund... 8 Syfte och målsättning... 8 Arbets- och metodbeskrivning... 9 Topografi... 9 Historiskt landskapsutnyttjande... 10 Fornlämningsmiljö... 10 Resultat... 11 Inventering... 12 Schaktning... 12 Antikvarisk bedömning och förslag till fortsatta åtgärder... 13 Källor... 14 Tryckta källor... 14 Digitala källor/arkiv... 14 Tekniska och administrativa uppgifter... 15 Bilagor... 15 5
Titel 6
Titel Sammanfattning Västergötlands museum har på uppdrag av Trafikverket utfört en arkeologisk utredning inför byggnation av en ny trafikplats vid korsningen av vägarna 49 och 194 på fastigheterna Asketorp 4:1, Huseby 1:5 och Svenstorp-Erikstorp 1:1 i Forsby socken, Skövde kommun. Berörda markområden utgörs av svagt kuperad åkermark. Utredningen har genomförts genom arkiv- och kartstudier, inventering och sökschaktgrävning inom utredningsområdet. Inom området drogs totalt 11 schakt. I schakt 5 och 10 påträffades, inom ett begränsat område, mindre mängder sten och grus, i den i övrigt helt stenfria marken. Dessa två ytor har tolkats som utgörande av diffusa rester efter två av de äldre vägdragningar som funnits i området. Inga antikvariska åtgärder vidtogs utan iakttagelsen noterades endast. Inga nya fornlämningar eller a lämningar har påträffats inom utrett område. Västergötlands museum bedömer att det inte föreligger antikvariska hinder och att ytterligare antikvariska åtgärder inte behövs inom utredningsområdet. Utanför men i direkt anslutning till utredningsområdet är RAÄ Forsby 5:1 en stensättning. Viss byggnation kommer möjligen att äga rum inom fornlämningsområdet till denna. Bedömningen görs att eventuella ingrepp är ringa och inte kommer att påverka fornlämningen. Det är dock Länsstyrelsen som fattar beslut kring detta. 7
Titel Inledning och bakgrund Västergötlands museum har på uppdrag av Trafikverket utfört en arkeologisk utredning inför byggnation av en ny trafikplats vid korsningen av vägarna 49 och 194 på fastigheterna Asketorp 4:1, Huseby 1:5 och Svenstorp-Erikstorp 1:1 i Forsby socken, Skövde kommun. Utredningen har ägt rum den 24-26 juni 2014 i enlighet med Länsstyrelsens beslut med dnr 431-17349-2014 och den undersökningsplan (dnr VA 443-2014/1) som upprättats i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag. För kostnaderna har Trafikverket svarat. Fältarbetet har utförts av Anders Berglund och Maria Norrman. Den senare har även svarat för föreliggande rapport. Fig 1. Utdrag ur WebbGIS, Länsstyrelsens informationskarta motsvarande del av ekonomisk karta 64E 7dS. Utredningsområdet är markerat. Syfte och målsättning Utredningens syfte, enligt förfrågningsunderlaget, är att påvisa ej tidigare kända fornlämningar inom området och bedöma dessa avseende fornlämningsstatus. När utredningen är klar, ska alla fornlämningar inom området vara kända. Målen, enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag, för särskild utredning är i första hand deskriptiva (planerings- och beslutsunderlag). Vid särskild utredning krävs att ambitionsnivån är tillräckligt hög för att motsvara utredningens syfte. Övergripande frågeställning för utredningen är således att bedöma var i landskapet dessa ej kända fornlämningar kan förväntas. Finns exempelvis förekomst av överodlade gravar, flatmarksgravfält, boplatslämningar eller järnframställningslämningar? Beträffande lämningar som kan ha tillkommit i anslutning till tidsgränsen 1850 kommer det att anges på vilka grunder antagandet om tid för tillkomst gjorts. Målgrupper för utredningen är i första hand företagare, Länsstyrelsen, uppdragsgivare, andra myndigheter samt undersökare. 8
Titel Fig 2. Utredningsområdet enligt del av karta hörande till Länsstyrelsens beslut i ärendet, dnr 431-17349-2014. Arbets- och metodbeskrivning Utredningen har i väsentliga delar genomförts i enlighet med undersökningsplanen. Inledningsvis har mycket översiktliga arkiv- och kartstudier utförts. Detta för att få kunskap om äldre markutnyttjande inom området och om eventuellt tidigare bebyggda platser finns inom utredningsområdena, exempelvis torplämningar. Därefter har inventering av utredningsområdena utförts. Denna har syftat till att söka efter exempelvis flinta och slagg eller liknande i markytan vilka ger indikationer om eventuella aktivitetsytor samt att identifiera lämpliga lägen för sådana. Samtidigt har bedömningen gjorts inom vilka ytor schaktning kommer att äga rum under utredningens steg 2. Sökschaktgrävning har utförts med en hjulgående grävmaskin med planeringsskopa. Schakten har mätts in med hjälp av handburen GPS. Primärdokumentationen består av handskrivna anteckningar, digitalfoto samt digitala inmätningar och utgör ett underlag för framställan av denna rapport. Ett arkivbeständigt exemplar av rapporten förvaras tillsammans med övriga handlingar som hör till ärendet på Västergötlands museums arkiv där de finns tillgängliga för såväl forskare som allmänhet. Topografi Utredningsområdet är beläget ca 4,5 km öster om centrala Skövde. Genom området går de större vägarna 49, mellan Skövde och Karlsborg och 194 mot Hjo. I den norra kanten ligger den gamla, nu övergivna, banvallen mellan Skövde och Karlsborg. Utredningsområdet omfattar omkring 69 000 m 2. Utredningsområdet ligger i ett område som delvis utgörs av ett kuperat landskap, öst om platåberget Billingen. Här finns flera vattendrag som nedskurna genomkorsar landskapet och relativt markanta åsryggar däremellan. Väst om utredningsområdet, ca 500 meter, rinner det 9
Titel större vattendraget Ösan. Från detta går ett biflöde, Lillån, som passerar strax söder om utredningsområdets södra gräns. Ett mindre vattendrag går i kant med utredningsområdets östra gräns. Markerna används idag främst som åkermarker. Nivåerna ligger på 115-120 meter över havet. Historiskt landskapsutnyttjande Forsby socken var under reformationstiden fram till år 1857 annex till Skövde socken. Den omnämns första gången som Fforsby soken 1473 (otryckta pergamentsbrev i Riksarkivet). Namnet omnämns första gången i skriven text 1328 som Forsby (Svenskt diplomatarium). Det för utredningen berörda markområdet ligger på gårdarna Asketorp och Huseby. Dessa har båda sitt första skriftliga belägg år 1540 då de upptas i jordeboken (Lundahl 1961). En översiktlig kontroll av äldre kartmaterial har gjorts. År 1794 förättas storskifte på Asketorp och en karta upprättas. Här framträder ett landskap som skiljer sig markant från dagens. Längs den gamla landsvägen ligger Landsvägsängen, denna beskrivs som hvarest någon del är upkörd till åker och en del med löfskog beväxt. Landsvägarna är tydligt markerade och går i en sträckning som funnits kvar ända in på 1970-talet då vägarna drogs om. En karta upprättad vid en ägomätning 1816 av Huseby visar även den en annan landskapsbild. Markerna inom utredningsområdet utgörs av åkermark som ligger samlad kring gården Huseby. Angränsande områden utgörs av ängsmark. Landskapet är betydligt mer trädbeväxt än det som möter oss idag. Även på denna karta är landsvägarna tydligt markerade och går i den sträckning som funnits kvar ända in på 1970-talet. Vägarnas sträckning genom landskapet har sålunda en lång kontinuitet. På båda kartorna finns en krog markerad där landsvägarna från Karlsborg respektive Hjo möts, strax öster om Asketorp, Östergården. Fig. 3 Utdrag ur ägomätning från 1816 över Huseby. På kartan syns de äldre vägdragningarnas sträckning i landskapet. Dagens väglinjer är ungefärligt markerade. Ej skalenlig illustration. Fornlämningsmiljö En relativt rik fornlämningsmiljö finns kring utredningsområdet. Fornlämningar är i huvudsak belägna på höjdpartier i anslutning till eller relativt nära vattendragen som genomkorsar land- 10
Titel skapet. Dessa vattendrag tycks i området ha varit en lokaliseringsfaktor för boplatser, gravar och järnframställningsplatser. I anslutning till dessa och även en bit ifrån finns gravar och uppgift om gravfält (RAÄ Forsby 5, 16, 17 och 50 m.fl.), uppgifter om slaggförekomster och järnugnar (RAÄ Forsby 17, 22, 24 och 34) samt uppgifter om härdar i åkermarken (RAÄ Forsby 18, 19, 20, 21 och 23 m.fl.). Ca 800 meter SÖ om utredningsområdet ligger Forsby tidigmedeltida kyrka uppförd år 1135. Denna är belägen på en storhög, RAÄ Forsby 48. De flesta fornlämningarna utgörs av gravar och förmodade boplatslämningar från järnålder men spår av järnframställning förekommer också. Fyndplatser med fynd av olika typer av stenredskap indikerar verksamhet/bosättning under tidigare perioder. Västergötlands museum har tidigare genomfört ett antal arkeologiska undersökningar i samband med att Skövde kommun planerade för det nya bostadsområdet, Horsås trädgårdsstad, belägen ca 2 km NV om. Vid dessa undersökningar har ett flertal förhistoriska boplatser samt även järnframställningsplatser påträffats. Fig. 4. Översikt, utsnitt ur fastighetskartan med kända forn- och kulturlämningar i och i anslutning till utredningsområdet. F står för Forsby. Utdrag ur FMIS. För beskrivning av fornlämningarna se tabell bilaga 4. Resultat Utredningen inleddes med översiktliga arkiv- och kartstudier. Dessa resulterade inte i några indikationer om t.ex. äldre bebyggelselägen inom utredningsområdet. Däremot identifierades de äldre vägsträckningar som är markerade på storskifteskartan från 1794 över Asketorp. I övrigt påträffades inga t intressanta objekt. 11
Titel Inventering Vid inventeringen konstaterades att alla markområden inom utredningsområdet hade växande gröda. Norr om väg 49 utgjordes denna av ärtor. Söder om väg 49, på öster sida om väg 194, var vall och på väster sida foderbönor. Förutsättningarna för ytavsökning var därför mindre goda. Inga fynd gjordes som indikerar att fornlämning dold under mark finns inom utredningsområdet. Inga iakttagelser av antikvariskt intresse har gjorts vid inventering inom utredningsområdet. Fig. 5. Vy över del av utredningsområdet beväxt med foderbönor längs med väg 194. Foto mot söder. Schaktning Schakten placerades i de delar av utredningsområdet där väglinjer lagts ut i enlighet med Trafikverkets planer. I övriga delar gjordes ingen schaktdragning. Detta förfarande hade stämts av med Länsstyrelsen före utredningens början. Totalt drogs 11 schakt med en bredd om 2,5-3,0 meter. Matjordslagrets tjocklek varierade vanligen mellan 0,2-0,3 meters tjocklek, bestående av vanligen brun humös lera. För placering och beskrivning se schaktplaner och schaktbeskrivningar, bilaga 1, 2 och 3. I schakt 5 och 10 påträffades, inom ett begränsat område, mindre mängder sten och grus, i den i övrigt helt stenfria marken. Materialet påträffades i övergången mellan matjord och orörd mark. Dessa två ytor har tolkats som utgörande av diffusa rester efter två av de äldre vägdragningar som funnits i området. I schakt 5 är det väg 49:s tidigare sträckning som korsar schaktet. I schakt 10 är det en mindre väg som gått mellan äldre sträckningar av väg 49 och 194. Inga antikvariska åtgärder vidtogs utan iakttagelsen noterades endast. I övrigt har inga iakttagelser av antikvariskt intresse har gjorts vid schaktning inom utredningsområdet. 12
Titel Fig. 6. Schakt 5. Här påträffades rester efter väg 49:s tidigare sträckning. I fonden skymtar Huseby gård. Foto mot sydöst. Antikvarisk bedömning och förslag till fortsatta åtgärder Utredningen har genomförts genom arkiv- och kartstudier, inventering och sökschaktgrävning inom utredningsområdet. Västergötlands museum bedömer att syftet med utredningen har uppnåtts, det vill säga att alla lämningar inom enligt vägplanområdet, se bilaga 2, området är kända och bedömda avseende fornlämningsstatus. Inga nya fornlämningar eller a lämningar har påträffats inom utrett område. Utanför men i direkt anslutning till utredningsområdet är RAÄ Forsby 5:1 en stensättning. Viss byggnation kommer möjligen att äga rum inom fornlämningsområdet. Bedömningen görs att eventuella ingrepp är ringa och inte kommer att påverka fornlämningen. Det är dock Länsstyrelsen som fattar beslut kring detta. Västergötlands museum bedömer att det, förutom ovanstående, inte föreligger antikvariska hinder och att ytterligare antikvariska åtgärder inte behövs. Skara i augusti 2014 Maria Norrman 13
Titel Källor Tryckta källor Lundahl, I., 1950. Ortnamnen i Skaraborgs län. Del VII Kåkinds härad. Lund Digitala källor/arkiv GSD Digital fastighetskarta Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem, FMIS Länsstyrelsens WebbGIS. Digitalt kartmaterial från Länsstyrelsen i Västra Götaland Lantmäteriverket, Rikets allmänna kartverks arkiv: Häradsekonomiska kartan 1877-82, blad Sventorp J112-43-5 Ekonomiska kartan, 1960, bladet Skövde 8d 5h Ekonomiska kartan, 1960, bladet Sventorp 8d 5i Lantmäteriverket, Lantmäteristyrelsens arkiv Akt P49-2:2, Forsby sn, Asketorp nr 1-2, Storskifte 1794, Benjamin Risberg Akt P49-7:17:1, Forsby sn, Huseby nr 1-2, Ägomätning 1816, Erik Vilhelm Aurell 14
Titel Tekniska och administrativa uppgifter Västergötlands museum/va dnr: 443-2014 Västergötlands museum pnr: 11812 Län: Västra Götalands län Kommun: Skövde Socken: Forsby Fastighet: Asketorp 4:1, Huseby 1:5, Svenstorp-Erikstorp 1:1 Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektansvarig: Trafikverket Västergötlands museum / Kulturmiljövård Maria Norrman Länsstyrelsens beslut: 431-17349-2014 Undersökningens art: Arkeologisk utredning Orsak till uppdraget: Trafikplats Landskap: Västergötland RAÄ nr: - - - Lämningstyp: - - - Ekonomiskat kartblad: 64E 7dS Koordinatsystem: SWEREF 99 TM N, E Koordinater (mittpunkt): - - - Tidpunkt för undersökningen: 24-26 juni 2014 Personal: Maria Norrman, Anders Berglund Fälttid: 40 tim Arkiv: Västergötlands museums arkiv Fynd: - - - Bilagor Bilaga 1. Översiktsplan Bilaga 2. Schaktplan Bilaga 3. Schaktbeskrivningar Bilaga 4. Fornlämningstabell 15
Bilaga 1
Bilaga 2
Schaktbeskrivningar Bilaga 3 Schakt nr Längd meter Bredd meter Djup meter Beskrivning 1 26 m (NÖ-SV) 2,5-2,9 m br 0,2 m dj Matjordslager av brun, kraftigt lerig humus. Steril botten av brun tät lera. 2 23 m (NV-SÖ) 2,9 m br 0,2 m dj Matjordslager av brun, kraftigt lerig humus. Steril botten av brun tät lera. Enstaka bitar tegel påträffades. 3 26 m (NNV-SSÖ) 2,8-3,0 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, lerig humus. Steril botten av brun silt/lera. Enstaka bitar tegel påträffades. 4 35 m (NNÖ-SSV) 2,7-3,0 m br 0,25 m dj Matjordslager av brun, lerig humus. Steril botten av brun silt/lera. 5 33 m (NV-SÖ) 2,8 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, lerig humus. Steril botten av brun lera något siltig. Den NV delen är något stenig, 0,05-0,1 m st, samt något grusigt. Rester efter äldre vägsträckning som överkorsas av schaktet. 6 19 m (NNV-SSÖ) 2,5 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, lerig humus. Steril botten av brun tät lera. Grundvatten rör i schaktets SV hörn. 7 43 m (VSV- ÖNÖ) 3,0 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, lerig humus. Steril botten av brun tät lera. Grundvatten rör i schaktets SV hörn. 8 14 m (NNV-SSÖ) 2,7 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, kraftigt lerig humus. Steril botten av brun tät lera. 9 22 m (NNV-SSÖ) 2,7 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, kraftigt lerig humus. Steril botten av brun tät lera. Vättervattenledning tvärs schaktet. 10 24 m l (NV-SÖ) 2,8 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, kraftigt lerig humus. Steril botten av brun tät lera. I schaktets NV del är rester efter äldre vägsträckning/vägbank (N-S) i form av sten 0,05-0,1 m st samt grus i det bruna leriga matjordslagret samt botten. 11 16 m l (N-S) 2,8 m br 0,2-0,25 m dj Matjordslager av brun, kraftigt lerig humus. Steril botten av brun tät lera.
Fornlämningstabell Bilaga 4 FMIS nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Forsby 5:1 Stensättning Stensättning rund, 12 m diam. och 0,3 m h. Övertorvad med enstaka 0,3-0,5 m st. stenar i ytan. Sten sättningen är starkt Fast fornlämning skadad av3 gropar. Forsby 6:1 Fyndplats Fyndplats för lerurna upphittad i början av 1930-talet. Övrig lämning Forsby 7:1 Stensättning Stensättningsliknande lämning, röjningssten rund 16 m diam.0,3-0,4 m h. Talrika stenar i ytan 0,4-0,6 m st. Fast fornlämning Forsby 8:1 Fyndplats Stensättning rund 10 m diam. 0,4 m h. Övertorvad med i ytantalrika stenar 0,3-0,5 m st. Kantkedja ställvis 0,3-0,4 m h. av0,4-1m l. stenar. Forsby 9:1 Fyndplats Fyndplats för stenyxa, rest av. Yxan är en skafthålsyxa av grönsten, vars bakre del är borta. Övrig lämning Övrig lämning Forsby 11:1 Fyndplats Fyndplats för stenyxa, trindyxa. Övrig lämning Forsby 12:1 Vägmärke Milstolpe av kalksten, 1,5 m h. 0,5 m br. 0,12 m tj. Rundad upptill. Inskrift under krona och namnchiffer: 1/2 MIL. Postamentav sten, kallmurat kvadratiskt. Flyttad ca 70m Ö vid vägbygge Forsby 13:1 Fyndplats Stensättning, borttagen. Enl. -59 års inv. kvadratisk, 4,5x4,5 m(n-s) och 0,2-0,3 m h. Forsby 16:1-2 Stensättning 1) Stensättning rund 6-7 m diam. och 0,4 m h. Övertorvad enstaka stenar synliga 0,2-0,3 m stora. 3 m 65 gon om nr 1 är: 2) Stensättning rund 5 m diam. 0,3 m h. Övertorvad. En staka stenar synliga 0,2-0,3 m stora. Nr. 2 undersökt av Sahlström 1946 varvid ett brandlager med kol, brända ben sam tnågra få krukskärvor framkom. Inga daterande fynd. Stensättningen återställdes. Forsby 17:1-2 Gravfält Fyndplats, uppgift om 1) Gravfält (?) borttaget. Enl. markägaren har på platsen hittats "brandjord, benrester och enstaka stenar av rösen". Sahlström anser att det rör sig om ett vikingatida gravfält. Ca 25 m SV om nr. 1 är: 2) Slaggförekomst. Ett stycke slagg upphittat vid odling. Järnugn undersökt och borttagen. En vid täckdikning påträffad metervid fläck med porös järnslagg och bränd lera samt kol, undersöktes 1948 av Sahlström. På 1 m dj. framkom en rundanläggning, 1 m diam. med i mitten dm-stora bitar av slagg samt i kanten bränd lera, underst ett kolskikt.. Forsby 18:1 Härd Fyndplats för 1 grop innehållande kol och skörbrända stenar. Härd. Forsby 19:1 Härd Fyndplats för 2 gropar innehållande kol och skörbrända stenar. Härdar? Forsby 20:1 Härd Fyndplats för 2 gropar innehållande kol och skörbrända stenar. Härdar? Uppgift lämnad av gårdens ägare. Forsby 22:1 Blästbrukslämning Forsby 23:1 Härd Fyndplats för 1 grop innehållande kol och skörbrända stenar. Härd? Forsby 24:1 Blästbrukslämning Fyndplats för rest efter smältugn för myrmalm (?). Forsby 27:1 Gravvård Liljesten, enkel, 1,73x0,48-0,65 m st och 0,1 m tj, av gulaktig sandsten. Forsby 28:1 Byggnad annan Sockenmagasin 13x9 m (o v) Byggt av sten med ca 0,8 m tj. Väggar. Forsby 32:1 Övrigt Sotfläckar. Inom markerat område förekommer svarta fläckar avvarierande storlek med kol och svart jord. Även slagg finns i Fast fornlämning Övrig lämning Fast fornlämning Övrig lämning Uppgift om Uppgift om Uppgift om Övrig lämning Uppgift om Övrig lämning Bevakningsob jekt. Övrig lämning. Uppgift om
de mörka fläckarna. Forsby 33:1 Fyndsamling Lösfyndssamling på gårdsmuseum, div. allmogeföremål samtstenredskap från stenåldern. Forsby 36:1 Vägmärke Väghållningssten, 0,77 m l. 0,30 m h. och 0,10 m br. Rundad upptill. Skri vet på stenen: HUSEBU W Stenen har stått vidgårdens infartsväg förr. Forsby 38:1 Område med Fossil åkermark (N-S) 45x40 bestående av 7 st. parallella fossil åkermark ryggadeåkrar 4-6 m br. och intill 0,4 m h. Forsby 41:1 Fyndplats Fyndplats för trindyxa av grågrön sten. Hittad i jorden på 1940-talet Forsby 48:1 Hög Hög, 40x45 m diam. och 3-3,5 m h. På högen ligger Forsby medeltida kyrka av långhus och kor + absid, 16x7,5 m. (Ö-V) på enavplanad platå, Forsby 49:1 Stenkrets Domarring uppgift om. Enl Daniel Melin i "Inventering över fastafornlämningar i Forsby" 1926 har på platsen funnits en domarring, förstörd genom grus tagning. Forsby 50:1 Röse Röse, uppgift om Enl. Daniels inv. 1926 ATA Dnr. 896/27 har på platsen funnits ett röse. "I botten av röset påstås ha hittats 1904 en avlång kista, byggd av hällar. På kistans botten fanns ben och kol". Forsby 52:1 Kalkugn Lämning efter kalkmila påträffad vid arkelogisk utredning inför bla anläggande av septitank. I sökschakt påträffades S delen av en grop, 6 m diam nergrävd i leran med en fyllning av kalkstenskross och träkol ovanför vilken i gropens centrala delar finns en koncentration av skörbrända stenar, 0,25 m st. Kalkmilan kan ha använts under kyrkans byggnation vid 1130- talet, eller senare ombyggnadsskeden. En trolig datering till kyrkans byggande, eftersom man under senmedeltid och därefter vanligen brände kalken i kalkugnar. Övrig lämning. Övrig lämning. Fast fornlämning Övrig lämning. Fast fornlämning Uppgift om. Uppgift om. Fast fornlämning. Forsby 53:1 Gravvård Liljesten, enkel, 1,82x0,42-0,62 m st, av gulaktig sandsten. Bevakningsob jekt. Forsby 54:1 Gravvård Liljesten, enkel, 1,78x0,5-0,64 m st, av gulaktig sandsten. Bevakningsob jekt. Forsby 55:1 Gravvård Stavkorshäll, enkel, 1,95x0,76-0,77 m st, av gulaktig sandsten. Bevakningsob jekt. Öm 1:1 Fyndplats Lösfynd, bestående av 1 trindyxa av sten. Yxan förvaras på Skövdemuseum Öm 2:1 Fyndplats Lösfynd, bestående av 1 liten flintspjutspets (gulbrun). Upptäcktes vid dikning Öm 3:1 Kvarn Bebyggelselämning efter gammal kvarn, bestående av 1 husgrund samt enstaka stenar efter en bro som gått över ån till Forsby sn. Övrig lämning. Övrig lämning. Övrig lämning.
Rapporter 2013 2013:1 Gisela Ängeby Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning 1985. Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:2 Ylva Nilson Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning 1986. Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:3 Maria Vretemark Arkeologisk forskningsundersökning 1987-89, Karleby 7:1, Leksbergs socken RAÄ 32, Mariestads kommun, Västergötland 2013:4 Elinor Gustafsson Kv. Pantern - arkeologisk förundersökning av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1, Mariestad socken, Mariestads kommun 2013:5 Maria Norrman Efterundersökning på fastigheten Hällestorp 1:2, Gudhems socken, Falköpings kommun 2013:6 Maria Norrman Vägbank från bronsålder i Västerbitterna Kartegården, Västerbitterna 3:17, Västerbitterna socken, Vara kommun 2013:7 Maria Vretemark Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 72 i Gudhems socken i samband med dräneringsarbeten vid Gudhems kyrka 1998 2013:8 Anders Berglund Arkeologi i Trädgårdsstad. Undersökningar av fornlämning 119, 174, 179, 180 i Skövde socken, Skövde kommun 2013:9 Anders Berglund Damm vid Fastarp Lyckorna, Fastarp 1:2, Kinneved socken, Falköpings kommun 2013:10 Maria Norrman Arkeologi på fastigheten Levene 3:1 1992-2009, Levene socken, Vara socken 2013:11 Maria Norrman Tre antikvariska kontroller i Lidköping åren 2009-2011, Lidköpings socken, Lidköpings kommun 2013:12 Bengt Nordqvist Verksplats, gravfält och boplats från järnålder, Södra Kedum, Arentorp, Vara (red Elinor Gustafsson) kommun 2013:13 Maria Vretemark Pellagården, Götene - arkeologisk undersökning 1984. Götene socken, (red Elinor Gustafsson) Götene kommun 2013:14 Elinor Gustafsson Vindkraft i Skallmeja socken, Köjen 1:1 och Torkelstorp 1:12, Skallmeja socken, Skara kommun 2013:15 Catharina Henriksson Kv. Bojen, Mariestad, Mariestads kommun. Arkeologisk förundersökning 2012 2013:16 Maria Norrman Våtmarker vid Lidan, Sjötorp 1:6, Larv socken, Vara kommun. Arkeologisk utredning 2013:17 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med ledningsdragning m.m., Mölltorps kyrka, Mölltorps socken, Karlsborgs kommun 2013:18 Ylva Nilson S:ta Katarina - Franciskanerklostret i Skara, Skara stad, Skara kommun (red. Elinor Gustafsson) 2013:19 Ylva Nilson Järnålder och medeltid i Västra Gerum, Skara kommun Arkeologiska (red. Elinor Gustafsson) undersökningar 1986-87 2013:20 Maria Norrman Väg 201 sträckan Hönsa - Hästekulla, Ransbergs socken, Tibro kommun. Arkeologisk utredning 2013:21 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning vid anläggande av lekplats, Skövde socken, RAÄ 73, Skövde kommun 2013:22 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av GC-väg Stöpen Väg 2931 Skövde kommun 2013:23 Ylva Nilson 1989 Medeltid i Skara kv. Venus 1 och 11, Skara, Skara kommun (red. Elinor Gustafsson) 2013:24 Elinor Gustafsson, red. Råda vikingatida och medeltida boplats. Arkeologiska undersökningar 1982-1983 2013:25 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med byte av avloppsanläggning vid Bolums ödekyrkogård, Bolum socken RAÄ 52, Falköpings kommun, Västergötland 2013:26 Elinor Gustafsson Fjärrvärme i Skara - arkeologiska förundersökningar 1998-2009, Skara stad, Skara kommun 2013:27 Anders Berglund Arkeologisk - förstudie för vindkraftpark Oxhagen, Gullspångs kommun, Västergötland 2013:28 Anders Berglund Arkeologisk undersökning - kunskapsunderlag Tolsjö 4:9, RAÄ 43:1, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2013:29 Anders Berglund Arkeologisk kontroll i samband med grävning för VA & bredbandsnät i Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland
2013:30 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Raä nr 22, Pantern Mariestad, Mariestads kommun 2013:31 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning Gamla stan 2:2 och 2:26 Falköping, Falköpings kommun 2013:32 Maria Norrman Väg 44, Källby - Lidköping, Arkeologisk utredning steg 1, komplettering, Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner 2013:33 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning. Stensättning Gösslunda RAÄ 57:2, Gösslunda socken, Lidköpings kommun 2013:34 Maria Norrman GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro, Otterstad och Sunnersberg socknar, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning, steg 1 2013:35 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ nr 68, kv Venus, Skara stad, Skara kommun 2013:36 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning RAÄ nr 68, Skara stad, Skara kommun 2012:37 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Skörstorp 15:3, Skörstorps socken, Falköpings kommun 2013:38 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av djurstall m m, Bosgården, Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2013:39 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med detaljplanearbete, Skövde 4:15 & 4:82, Skövde socken och kommun, Västergötland 2013:40 Anders Berglund Arkeologisk kontroll i samband med reparation av klockstapel vid Ransbergs kyrka, Tibro kommun, Västergötland 2013:41 Maria Norrman Vindkraftspark Rosenskog, Arkeologisk utredning, Grolanda och Göteve socknar, Falköpings kommun 2013:42 Maria Norrman Detaljplaneområde Aspö, Arkeologisk utredning, Skövde socken, Skövde kommun 2013:43 Catharina Henriksson Schaktningsövervakning vid Lindärva kyrka, Lindärva socken, Lidköpings kommun Rapporter 2014 2014:1 Maria Norrman Detaljplaneområde kv Plåtslagaren, Arkeologisk utredning, Vara socken, Vara kommun 2014:2 Anders Berglund Arkeologisk dokumentation av stockbåt i sjön Grubben, Daretorps socken, Tidaholms kommun, Västergötland 2014:3 Catharina Henriksson Planerat uppsamlingsnät för vindkraft vid Hjällö. Särskild arkeologisk utredning, steg 1, Södra Fågelås socken, Hjo kommun 2014:4 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning vid Råda kyrka, RAÄ Råda 47:1, Råda socken, Lidköpings kommun 2014:5 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Sunnersberg Raä 96, Sunnersberg socken, Lidköpings kommun 2014:6 Anders Berglund Arkeologisk förundersökning Husaby RAÄ 102 samt 18, Götene kommun, Västergötland 2014:7 Catharina Henriksson Boplats Mariestad RAÄ 38 och 39. Arkeologisk undersökning 2008. 2014:8 Anders Berglund Arkeologisk - förstudie för vindkraftpark Dållebo 1-4, Ulricehamns kommun, Västergötland 2014:9 Maria Norrman Nya parkeringsplatser vid KSS, Ryds socken, Skövde kommun. Arkeologisk utredning 2014 2014:10 Maria Norrman Ny trafikplats vid Huseby, väg 49/194, Forsby socken, Skövde kommun. Arkeologisk utredning