Dricksvatten & dess sammansättning

Relevanta dokument
Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Vattnets egenskaper och innehåll

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Ackrediteringens omfattning

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Vattenverk i Askersund kommun

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Vattenverk i Askersund kommun

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Schysst vatten i kranen?

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1995 ISO/IEC Datum Kundnr

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning av dricksvatten 2011

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Grundvattenrening

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

1006 ISO/IEC Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Tidsperiod: 01-Jan-2016 till 30 April 2017

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Om dricksvattenkvalitet

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

> \A/ IS.' <^ Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC 17025

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2011

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Dricksvattenkvalitet Vålberg, Edsvalla och Norsbron

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på yt- och grundvattentäkter. Meddelande nr 2014:15

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Inga förändringar i alkaliniteten

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Nya bedömningsgrunder för grundvatten

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Innehållsförteckning:

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

Laboratorier SYNLAB Analytics & Services Sweden AB Umeå Ackrediteringsnummer 1006 Umeå A

Efterbehandling & Distribution

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3

Vatten och luft. Åk

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

Dricksvattnet i Kärda

När det gäller normal- och utvidgad kontroll avseende dricksvatten utgår vi från Livsmedelsverkets aktuella föreskrifter.

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2012

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Västerhejde Annex 1:1, del av

Transkript:

Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1

Vattnets kretslopp 2011-10-11 2

Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11 3 1

Dricksvatten -Livsmedel SLVFS 2001:30 Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten För allmänna dricksvattenanläggningar har Livsmedelsverketcentralt tillsynsansvar. KommunernasMiljö-och hälsoskyddskontor har det lokala tillsynsansvaret. Naturvårdsverkethar det övergripande ansvaret för vattenskydd. 2011-10-11 4

Boverkethar ansvar för hur VA-installationer i fastigheter ska utföras. Den allmänna anläggningen sträcker sig fram till fastighetens förbindelsepunkt. Innanför förbindelsepunkten finns fastighetens VAinstallation. Kemikalieinspektionen (KemI)har det övergripande ansvaret för kemikalier som används i Sverige. Statens strålskyddsinstitut (SSI)har ansvar för att de skadliga effekterna av strålning på människor och miljö i Sverige ska vara så små som möjligt. 2011-10-11 5

Förbindelsepunkten Rättigheter/Skyldigheter

Fastigheten Rättigheter/Skyldigheter

Samhällsstruktur 2011-10-11 8

2011-10-11 9

2011-10-11 10

2011-10-11 11

Råvatten Råvatten är det vatten vi använder för beredningen av dricksvatten. Detta vatten kan antingen komma från: - Ytvatten, t.ex. sjöar eller vattendrag. (50% av vattentäkterna) -Grundvatten, som är det vatten som flyter fram i marken under oss. (25% av vattentäkterna). 2011-10-11 12

Urlakning Biologisk nedbrytning O2+CODMn-> CO2 O2 CO2 Urlakning Järn, Mangan, Kalcium & Karbonater 2011-10-11 13

Skillnader mellan yt- och grundvatten Parameter Ytvatten Grundvatten Temperatur Varierande 0-20 Jämn ca 10 Färgtal Ofta hög 10-100 Lågt 0-10 Grumlighet Tydlig Vanligtvis ingen Org ämnen (CODMn) Ofta hög 2-25 Låg 0-3 Lukt & Smak Ofta tydlig Vanligtvis ingen Hårdhet dh Låg 0-5 Ofta hög 5-25 Fe, Mn Oftast endast spår Ibland hög Klorid, Nitrat, Sulfat, Fluor Låg Ibland hög Vätekarbonat [mg/l] Låg 5-50 Ofta hög 60-400 Kolsyra [mg/l] Låg 0-10 Hög 10-100 Syre [mg/l] Vanligtvis hög 5-15 0 eller låg Bakteriell förorening Påtaglig eller stor Vanligtvis ingen 2011-10-11 14

Parameter Temperatur Färgtal Grumlighet Org ämnen (CODMn) Lukt & Smak Hårdhet dh Fe, Mn Klorid, Nitrat,Sulfat, Fluor Vätekarbonat [mg/l] Kolsyra [mg/l] Syre [mg/l] Bakteriell förorening - Förklaring - Anger vattnets färg i jämförelse till standardlösningar. Färgtalet påverkas starkt av humusämnen, järn-och manganföreningar men säger egentligen ingenting om vattnet egenskaper. Enheten är [mg Pt/l] (Pt = Platina) Kan också benämnas som turbiditetoch mäts genom att man belyser ett vattenprov med en ljusstråle varvid en del ljus absorberas och en del ändrar riktning. Uttrycks i FNU. Kan mätas på olika sätt men vanligast förekommande är BOD, COD och TOC. Alla uttrycks i [mg/l]. - Ärsumman av kalcium-& magnesiumjoner i vattnet och uttrycks i Tyska hårdhetsgrader. Högre andel joner ger hårdare vatten. Järn (Fe) & Mangan (Mn) förekommer som jonereller i bunden form i vattnet och ger en röd respektive brun/svart färg. Grundämnen som kan förekomma och har sitt ursprung i berg, jord eller organismerna i marken eller landskapet. Vätekarbonat är även det som man säger utgör vattnets Alkalinitet eller buffringsförmåga. Vätekarbonaten har förmåga att bromsa försurningar och är därför en viktig parameter. Kolsyra är i folkmun det vi har i läskenoch benämns felaktigt som CO2. Denna förening är försurande och ställer till det i dricksvattensammanhang. Syre är det vi andas och är i naturlig form en gas beståendes av två syreatomer. 2011-10-11 15

Anläggningen 2011-10-11 16

Negativ påverkan på vatten Ledningsnätets skick Dess material Reparationer Låga flöden Översvämningar 2011-10-11 17

Vattenprovtagning Utgående från anläggningen Hos användaren Kvalitetskontroll Kemiska och mikrobiologiska parametrar Gränsvärden för dricksvatten SLV FS 2001:30 2011-10-11 18

Exempel 2011-10-11 19

Skydd av vattentäkter Utformning av vattenskyddsområde Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon 2011-10-11 20

Vattnets kemi Vattenmolekyl O H 2 0 H H Strukturformel Molekylformel 2011-10-11 21

Syrgas O 2 Ozon O 3 Koldioxid CO 2 Kolsyra H 2 CO 3 - Vätekarbonatjon HCO 3 - Klor Cl₂ Mangan Mn 2+ Lut NaOH Kalk Ca Vanliga joner och molekyler inom vattenkemin 2011-10-11 22

Kemi & Mattematik O H 2 Kemisk reaktionsformel H + + Mattematik + - * / OH Grundämne Jon O 2 H + 2011-10-11 23

Typvatten 1 Färgtal (mg/l) Pt 10 Fe (mg/l) 1,5 Mn(mg/l) 0,10 HCO3 (mg/l) 60 Hårdhet (ºdH) 5,5 ph 6,8 Ursprung? Reningskrav? Reningsmetod? 2011-10-11 24

2011-10-11 25

2011-10-11 26