Sista numret av Nyheter från Barsebäck

Från starten nr. 45 december 2006 INFORMATION TILL ER SOM BOR NÄRA BARSEBÄCKS KÄRNKRAFTVERK Barsebäck inför framtiden Efter nyår inträder Barsebäck i en ny organisation. Syftet med den är att förbereda Barsebäck inför en framtida rivning. Personalen består från årsskiftet 2007 av 40 personer. Sid 3 BILD: ANN-CHRISTINE BUCH Här fraktar M/S Sigyn bränsleelement från Barsebäck. I väntan på det svenska slutförvaret kommer kärnbränslet att mellanlagras i CLAB i Oskarshamn. Bilden togs när Barsebäck bjöd in sina grannar. Sista numret av Nyheter från Barsebäck Tidningen du håller i handen är ett informationsorgan från Barsebäck Kraft. Genom den har du tre eller fyra gånger årligen hållits informerad om verksamheten vid kärnkraftverket. Vi har skrivit om kärnkraft i allmänhet och om Barsebäck i synnerhet och porträtterat en lång rad profiler, främst från vårt närområde. I dag är både Barsebäck 1 och Barsebäck 2 stoppade. Elproduktionen i Barsebäck är nedlagd för gott och det här är sista numret av vår tidning. I det berättar vi bland annat om dagsläget i Barsebäck och om den nya organisation som träder i kraft efter nyår. Sid 2 BILD: STEFAN LINDBLOM BILD: BARSEBÄCKS ARKIV Så här såg byggarbetsplatsen Barsebäck ut i början av 1970-talet. En drygt sextio år lång historia Följ med på en drygt sextio år lång historia, nämligen Barsebäcks. Redan 1965 beslutade Sydkrafts styrelse att leta mark till ett nytt kraftverk, och valet föll på Barsebäck. Ingen hade väl kunnat gissa vad som väntade: en lång, utdragen protest, inte minst från danskt håll. Men också 30 års billig, utsläppsfri och stabil elproduktion. Och reaktorkramarna som bokstavligt fenomen det uppstod i Barsebäck. Sidorna 4 5 Kärnbränslet borta I december transporterades de sista bränsleelementen bort från Barsebäck. Det enda högradioaktiva material som återstår är nu de delar av reaktortanken som varit nära bränslet. Sid 8 Maria Taranger, Sonje Johansson, Jessica Fredson och Ulf Odén träffas för att diskutera, och minnas, sin arbetsplats. Fyra röster om Barsebäck Jessica, Maria, Ulf och Sonje. Fyra barsebäckare träffas för ett samtal om Barsebäck, gamla minnen och planer inför framtiden. Sidorna 6 7 1

BILD: ROBERT WAHLSTRÖM BILD: ANN-CHRISTINE BUCH Sista numret. Tack för oss. Barsebäcksverket är under avveckling och därför avvecklar vi nu också tidningen Nyheter från Barsebäck. Tidningen startades 1993 efter den så kallade silhändelsen då vi fick kritik för brist på information. Tidningen var ett sätt att förbättra dialogen med kraftverkets grannar. Flera läsvärdesundersökningar har under åren visat att den både lästs och uppskattats. Den gav också företaget möjlighet att nå ut med sin syn på olika händelser. Barsebäck har vunnit allmänhetens förtroende. Senast i december 2005 genomförde Demoskop en opinionsundersökning kring Barsebäck. Undersökningen visade att förtroendet för kärnkraftverket var fortsatt högt. 95 procent i närområdet och 86 procent i övriga Skåne sa att de har förtroende för oss. En stor majoritet i Skåne sa också att de var emot stängningen. Men nu är kraftverket stängt för gott. Sedan stoppet av Barsebäck 2 den 31 maj 2005 har vi slutat att argumentera för drift även om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att återstarta kraftverket. I stället har vi försökt att förklara hur avvecklingen Ledare: och på sikt rivningen kommer att gå till. Rivning och avfallshantering blir huvudfrågor Allt uranbränsle är nu borta från Barsebäck. Det använda bränslet finns i branschens centrala mellanlager för använt kärnbränsle CLAB i Oskarshamn. Där ligger det nedsänkt i stora vattenbassänger som kyler och skärmar av strålningen under cirka 30 års tid. Därefter ska bränslet föras vidare till slutförvaret som beräknas vara klart att tas i drift år 2018. Avfallet innehåller långlivade radioaktiva ämnen och ska därför förvaras i urberget under cirka 100 000 2 år. Det är lång tid jämfört med en mansålder, men det är bara 1/18 000- del av den geologiska åldern på graniten i urberget. I Sverige är graniten 1,8 miljard år gammal. Den finska riksdagen har redan bestämt sig för den typ av slutförvar som utvecklats i Sverige. I Finland bygger man det vid kusten några mil norr om Åbo. Det är på samma halvö som Finland nu bygger sitt femte kärnkraftverk. SFR byggs ut för rivningsavfall till 2020 För vårt låg- och medelaktiva avfall finns lagret SFR slutförvar för radioaktivt driftavfall i Forsmark i Uppland. Det tar i dag emot avfall från kärnkraftverken, övrig industri, sjukvård och forskning. Den totala aktivitetsmängden i driftavfallet är liten jämfört med mängden i det använda kärnbränslet. Det innehåller endast små mängder av långlivade radioaktiva ämnen. Efter cirka 500 år är radioaktiviteten jämförbar med den som finns i den omgivande berggrunden. SFR kommer att byggas ut för att i framtiden även ta hand om delar av kärnkraftverkens rivningsavfall. Enligt nuvarande plan kan det finnas tillgängligt år 2020. Det mesta av materialet från rivningen kan friklassas och återanvändas, men ca 3 procent av kraftverkets delar blir låg- och medelaktivt avfall som ska hanteras i SFR. Det pågår en uppdatering av planerna för hanteringen av de olika avfallen från kärnkraftverken. I den nya planen utreder vi om SFR kan anpassas så att rivningsavfallet från Barsebäck kan tas emot tidigare än 2020. Den reviderade planen kommer att redovisas för regeringen under 2007. Även kärnkraften utvecklas Även om Barsebäck nu blir ledande i Sverige på avveckling så är det motsatt fokus utveckling som gäller för Sveriges tio övriga reaktorer. Det är brist på el såväl i Sverige som i övriga Europa och i hela världen. Att öka produktionen i befintliga kärnkraftverk är oftast enklare och lönsammare än att bygga nytt. Tillsammans kommer de tio kärnkraftblocken i Sverige genom moderniseringar och effekthöjningar att kunna producera mer el än de 1 200 megawatt som försvann med Barsebäck. Kanske är klimatförändringarna i dag den viktigaste frågan i världen att hantera. Många anser att kärnkraft i det perspektivet är ett miljövänligt energislag. Det finns gott om uran och med effektivare reaktorer kan uranet räcka över tusen år. Därmed kan kärnkraften också räknas till de uthålliga energikällorna. Leif Öst VD på Barsebäck Kraft Nyheter från Barsebäck ges ut av Barsebäck Kraft AB. Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Fritz. I redaktionen: Ann-Christine Buch, Lars-Gunnar Fritz, Agneta Hansson och Evastina Törnqvist. Produktion: Replik in Sweden AB. Tryckeri:NAtryck AB, Örebro 2006. Adress: Barsebäck Kraft AB Box 524, 246 25 Löddeköpinge. Telefon: 046/72 40 00. Telefax: 046/77 57 93 Detta är tidningens sista nummer.

Barsebäck december 2006 BILD: ANN-CHRISTINE BUCH Som mest arbetade 600 personer i Barsebäck. Framöver kommer cirka 150 personer att vara sysselsatta innanför stängslet. Vid årsskiftet 2006/2007 går Barsebäck in i sin nya organisation vars syfte är att övervaka de stängda reaktorerna och planera för en framtida rivning. Innan Barsebäcks nya organisation träder i kraft ska allt använt bränsle vara transporterat till CLAB, det vill säga det mellanlager för utbränt kärnbränsle som finns i Oskarshamn. I Barsebäcks nya organisation finns 40 medarbetare. Inledningsvis kommer vi dock att vara cirka 60 personer i avvaktan på en del ombyggnader. Bland annat ska övervakningen av anläggningen i framtiden inte behöva ske från det centrala kontrollrummet. Bra resultat 2006 Resultatet för 2006 har efter omständigheterna varit bra. Hade reaktorerna varit i drift hade företaget med nuvarande elpris omsatt flera miljarder kronor och vinsten hade varit över en miljard. Med gällande förutsättningar har Barsebäck Kraft AB gått enligt plan eller bättre. Vår ekonomi och prognosen för kostnaderna 2006 på 400 miljoner svenska kronor, är något bättre än plan. Vårt säkerhetsindex och miljöindex är i topp med ett par osäkerheter. Det ena gäller vår attityd till säkerhetsfrågor där vi får svaret först i den pågående personalenkäten. Det andra gäller vårt arbetsskadeindex där vi haft två tillbud. Vi räknar med att uppfylla alla våra kvalitetsmål för 2006. Barsebäck kommer att förbli en stor arbetsplats under många år framöver. Minst 150 personer kommer att vara sysselsatta innanför staketet, varav hälften i Ringhalsfilialen. Ringhals och övriga svenska kärnkraftverk genomför under de kommande tio åren sina största moderniseringar sedan starten av reaktorerna 1975 1985. Det nya BKAB Det nya BKAB är ett entreprenörsföretag där tillgången i första hand består av personalens kompetens. Företaget ska vara vägledande i planering och genomförande av ett kärnkraftverks avveckling och vara ett föredöme i effektivt resursutnyttjande, säkerhet och miljöpåverkan. Det innebär att du under många år kommer att se en välskött fabrik. Från årsskiftet kommer BKAB att ha sex skiftlag med två personer i varje. När Barsebäck var i drift med två block arbetade över 100 personer i de olika skiftlagen. När övervakningen senare i vår kan flytta till vår nya bevakningscentral kommer skiften att avvecklas och kontrollen tas över av en vakthavande driftingenjör med hjälp av personalen i bevakningscentralen. Projekt just nu Barsebäck är fortsatt en kärnteknisk anläggning, men riskerna har minskat. Under året har t.ex. brandriskerna mins- 3 kat i och med att samtliga bitumenfat (asfalt) och all turbinolja skickats från anläggningen med m/s Sigyn. BKAB har tagit beslut om att flytta vakten till receptionen i huvudentrén. Den nya entrén beräknas vara i drift i april nästa år. Vid entrén kommer det också att finnas avsökningsramper för fordon och personer. När Barsebäck 2 stängdes blev cirka 200 medarbetare övertaliga. Snart har 70 av dem skrivit kontrakt med Ringhals, fler än 20 har gått till andra arbetsgivare och tio stycken har startat eget. Flera andra står i startgroparna till något nytt så personalomställningen har hittills varit framgångsrik. Många medarbetare har också tagit vara på möjligheten att studera under sin anställningsgaranti och fler än femtio har slutat med avtalspension. Nya affärer på gång Ett arbete som pågår är att utveckla nya affärsverksamheter på Barsebäck. Det är Genom den nya marknaden för elcertifikat har lönsamheten förbättrats för elproduktion med förnybara energislag. Det innebär att vi de närmaste åren kommer att få se en stor satsning på vindkraft. En av dessa vindkraftparker byggs nu på Lillgrund söder om Öresunds- redan många som varit här och utnyttjat turbinhallen och reaktorhallen. Företag i branschen tränar bland annat sin servicepersonal på Barsebäck och på de andra svenska kärnkraftverken finns ett stort intresse för att anlägga en test- och underhållsskola i Barsebäck. Ringhalsfilialen sysselsätter i dag 72 personer på Barsebäck och hyr kontor här. Det finns även möjligheter för andra att hyra kontor eller förråd, verkstäder och bostäder. Och vi säljer redan komponenter från anläggningen. Barsebäck kan ses som ett stort reservdelslager. Det finns ett stort antal andra affärsidéer som kan utvecklas och vi tar tacksamt emot fler förslag. Vi tror på att nya idéer kan växa till en årlig omsättning på flera tiotals miljoner kronor och ge många nya jobb till regionen. Text: Lars-Gunnar Fritz Lillgrunds vindkraftpark början på stor satsning på vindkraft till havs bron. De 48 kraftverken kommer att få en installerad effekt på 120 megawatt och kommer att kunna leverera 300 gigawattimmar. Ett block i Barsebäck var på 600 megawatt och produktionsrekordet för ett block var 4 700 gigawattimmar.

Barsebäcks drygt 60-åri Barsebäck tecknar ett avtal med franska Cogema om upparbetning och regeringen ger Barsebäck 2 starttillstånd. Den 21 mars 1977 kopplas B2 in på nätet. BILD: BARSEBÄCKS ARKIV två år senare, inträffar den 28 mars en olycka i kärnkraftverket på Three Mile Island vid staden Harrisburg, USA. Hän- De starkaste protesterna mot svensk kärnkraft förekom under av 1970-talet. Åren 1976 1977 samlades tusentals delsen leder till att slutet demonstranter utanför Barsebäck. de politiska partierna enas om att arrangera en svensk 1993 görs tryckmotståndsprov på reaktorinneslutningen på Barsebäck 2 folkomröstning om kärnkraften. inför återstart. Den är inte tät, vilket vi1980 äger folkomröstningen rum i mars. sade sig bero på korrosion i en plåt inde mest kärnkraftspositiva alternativen, byggd i betongväggen runt reaktorn. linje 1 och 2, får tillsammans 58 procent Kontroller visar att plåten på flera stälav rösterna. Efter folkomröstningen be- len var angripen av rost. På Barsebäck 1 slutar riksdagen att de kärnkraftaggregat fanns inga skador. som är på gång ska byggas färdigt. Kärnkraftverken ska därefter vara avvecklade i Sverige senast år 2010. Under uppförandet på 1970-talet var Barsebäck den största arbetsplatsen i Skåne. Barsebäck har under hela sin livstid varit Sveriges mest omdebatterade kärnkraftverk. Under 1970-talet skallade protestropen utanför grindarna. I dag visar opinionsundersökningar i stället att kärnkraften har majoritetens stöd för fortsatt drift och utveckling. Vid den tiden fanns det ett stort politiskt stöd för att bygga kärnkraft i Sverige. Utbyggnaden understöddes av många natur- och miljövänner som menade att kärnkraften skulle kunna rädda de älvar som ännu inte byggts ut för elproduktion. När dåvarande oljeeldning ersattes med uppvärmning med kärnkraftsel kunde Sverige också 1965 startar historien om Barsebäcks- minska utsläppen av försurande ämnen verket. Den 10 december beslutar och växthusgaser. Sydkrafts styrelse att söka mark för ett Placeringen av kärnkraftverket i Skannytt kraftverk. Att det blev just Barse- dinaviens mest tätbefolkade region kom emellertid att göra Barsebäck till symbol för kärnkraftmotståndet i både Danmark och Sverige. Ägarna kan å sin sida konstatera att kärnkraftverket under 30 år producerat billig el och varit samhället till nytta då det gällt arbeten, Mitt under den så kallade oljekrisen under första ren miljö hälften av 1970-talet kunde Sydkrafts VD Göran Ekberg och ekoden 15 maj 1975 trycka på knappen som kopplade in nomi. Barsebäck på det svenska elnätet. bäck berodde på att markägaren greve Ian Hamilton var beredd att sälja. En annan anledning var närheten till existerande kunder och kraftledningar. 1969 beställer Sydkraft den första reaktorn från ASEA, med option på ytterligare en. Turbin- och generatoranläggningen beställs av Stal-Laval. Inför starten av byggandet har Sydkraft försäkrat sig om ett så kallat saxningsavtal med danska Elkraft som innebär att danskarna under fyra år köper 150 megawatt från Barsebäck. Det danska atomforskningsinstitutet anger inga säkerhetsmässiga synpunkter på placeringen. Inte heller den danska Atomenergikommissionen kommer med några invändningar. 1970 beställs Barsebäcks andra reaktor. Under hela 1980-talet har Barsebäcksverket en mycket hög produktion och 1991 har man sitt produktionsrekord med 9,1 terawattimmar. 1992, i samband med återstarten efter den årliga avställningen för underhåll och bränslebyte, öppnas en ventil utan anledning. Ångan sliter loss mineralull runt några rör och ullen hamnar i en vattenbas- Barsebäck har alltid varit ett jagat politiskt byte. säng under reaktorn som används Redan före starten av B2 försökte regeringen för nödkylning av bränslet. Silarna hindra att reaktorn laddades. Till slut fångades i bassängens botten täpps till snab- det svarta fåret in. (Thorbjörn Fälldin karikerad av Ströyer ur Dagens Nyheter.) bare än beräknat. Händelsen leder till byte till metallisolering och ombygg- 1997 antar riksdagen propositionen Lag om kärnkraftens nad av nödkylsystemet. avveckling. Utanför riksdagshuset demonstrerar Barsebäcksanställda mot propositionen. Med stöd av lagen beslutar regeringen året därpå att stänga en reaktor i Barsebäck den 1 juli 1998. Den andra ska stängas den 1 juli 2001, under förutsättning att bortfallet av elenergi kan kompenseras genom respektive tillförsel av förnybar el och minskad elanvändning. 1975, närmare bestämt den 18 januari, äger den första kärnreak-tionen i Barsebäck 1 rum. Den 15 maj levererar Barsebäcksverket för första gången el till nätet. Under 1970-talet blir kärnkraften en het politisk fråga och efter en borglig valseger 1976 antar Riksdagen en ny lag, villkorslagen. Den innebär att nya reaktorer inte får förses med bränsle förrän ägaren visat att avfallet kan tas omhand. BILD: BARSEBÄCKS ARKIV BILD: BARSEBÄCKS ARKIV Barsebäck krymper nu från ett företag med som mest 600 medarbetare och entreprenörer till en arbetsplats för 150 personer, bland annat i form av en filial till Ringhals, där hälften av de anställda är placerade, medan själva Barsebäck Kraft nu sysselsätter cirka 40 medarbetare. Den 20 meter höga och 530 ton tunga reaktortanken lyfts in på sin plats. 4 NYHETER BILD: BARSEBÄCKS ARKV 1979, FRÅN BARSEBÄCK Sydkraft lämnar in en anmälan till EG-kommissionen och hävdar att beslutet om stängning av Barsebäcks reaktorer strider mot Europakonventionen och EG-rätten. Barsebäck Kraft ansöker samtidigt om rättsprövning i regeringsrätten. Opinionsundersökningar visar att den fortsatta driften i verket har starkt stöd i landet. Störst är Tjugo år efter att anti-kärnk laddningen av Barsebäck v vakt om Barsebäck en män nu segrade demonstrantern

ga historia 1965 2028 BILD: ANN-CHRISTINE BUCH M/S Sigyn på väg att hämta mer utbränt kärnbränsle i Barsebäck för vidare transport till mellanlagret i Oskarshamn, stödet i de kommuner i landet där något kärnkraftverk är beläget. 1999 beslutar regeringsrätten den 16 juni att regeringens beslut att stänga en reaktor ska stå fast och den 30 november 1999 stängs Barsebäck 1. I en överenskommelse mellan regeringen, Sydkraft och Vattenfall blir Barsebäck från den 1 augusti år 2000 ett dotterbolag till kärnkraftverket i Ringhals. 2001, när Barsebäck 2 ska stängas, visar en statlig utredning att villkoren förnybar el och minskad elanvändning inte är uppfyllda. Regeringen föreslår en rad åtgärder för att ersätta produktionen i Barsebäck, bland annat satsningar på vindkraft samt skatteväxling som främjar produktion och handel med el från förnybara energikällor. Prövningen av Barsebäck 2 skjuts till 2003, men inte heller då tas något beslut. Frågan flyttas i stället till de förhandlingar som pågår med kärnkraftbranschen om en långsiktig utfasning av all kärnkraft i Sverige. Till Den andra avgörande knapptryckningen. Efter regeringens tvångslag stoppar skiftchef Gunnar Enkvist reaktorn strax före midnatt den chefsförhandlare för staten utser regeringen generaldirektör Bo By- 31 maj 2005. lund. Förhandlingarna måste ha nått ett resultat i april 2004, i annat fall hotar regeringen att besluta om stängning med stöd av lagen om kärnkraftens avveckling. BILD: ROBERT WAHLSTRÖM Förhandlingarna mellan kärnkraftsindustrin och regeringen når inget resultat våren 2004. I stället blir det en politisk uppgörelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet. Den 4 oktober samma år beslutas att Barsebäck 2 ska stängas 2005 och reaktorn och därmed all energiproduktion i Barsebäck avvecklas den 31 maj 2005. I Skåne stödde över 80 procent av invånarna en fortsatt drift av Barsebäck. Bilden från en gemensam skånsk-dansk protestdemonstration mot avvecklingen av Barsebäck stängningsdagen den 31 maj 2005. behov på cirka 150 terawattimmar årligen. 2005 stoppas i enlighet med regeringsbeslutet driften i Barsebäck den 31 maj. Under 2006 transporteras allt använt bränsle med fartyget M/S Sigyn till mellanlagret i Oskarshamn. 2007 får Barsebäck Kraft från och med den 1 januari en ny organisation med 40 medarbetare. Nu blir huvuduppgiften att ta hand om anläggn i n g e n fram till rivningen, som planeras starta tidigast år 2020. Enligt nuvarande plan beräknas kärnkraftverket i Barsebäck vara borta år 2028. Därefter kan marken bli friklassad och användas för ny verksamhet. Och en epok i svensk energihistoria har tagit slut. Redaktionen När Barsebäck stoppades fanns över 500 bränsleelement i verket. Transportbehållaren tar 17 element åt gången. Elementen forslas med specialfordon till Barsebäcks hamn och transporteras vidare med m/s Sigyn till CLAB i Oskarshamn BILD: BARSEBÄCK INFORMATION BILD: ROBERT WAHLSTRÖM 2004 gör Barsebäck 2 sitt bästa produktionsår någonsin med 4,7 terawattimmar. Under sina 30 år har Barsebäcksverkets två aggregat producerat 201,5 terawattimmar el netto, vilket kan jämföras med Sveriges elaftsdemonstranterna misslyckats med att stoppa ar rollerna ombytta. 1997 bildade de som ville slå sklig kedja runt verket, reaktorkramen. Inte heller a. BILD: KLAS ANDERSSON Barsebäck gjorde som störst nytta när det var kall vinter. Sista produktionsåret slog Barsebäck 2 produktionsrekord. BILD: LARS-GUNNAR FRITZ 5

Fusionskraft EU satsar på ny kärnenergi Klimatförändringarna aktualiserar behovet av att utveckla ny energi och inom EU betraktas ny kärnkraft som en framtida lösning. Svensk basindustri har erbjudit sig att satsa 70 100 miljarder kronor på att bygga ny kärnkraft i Sverige, och i Frankrike utvecklas världens första effektiva fusionsreaktor. Ett samtal om B Fyra medarbetare samlade i Barsebäck, november 2006: Ulf Odén, en av cheferna för Ringhalsfilialen i Barsebäck. Barsebäckare sedan 1987. Jessica Fredson, en av cheferna i Barsebäcks omställningsprogram. Kom till Barsebäck 1994. Maria Taranger, den informatör som finns med i företagets organisation efter årsskiftet. Började i Barsebäck 2001. Sonje Johansson, driftingenjör och ansvarig för dokumentationen av Barsebäck. Ingår i personalstyrkan efter nyår. Barsebäcksanställd sedan 1975. Forskningsreaktorn Iter kommer att ligga i Cadarche i södra Frankrike. Där utvecklas nu världens första effektiva fusionsreaktor, som ska skapa energi på samma sätt som solen. Drygt fyrtio år räknar man att det tar innan fusionskraften är utvecklad för kommersiellt bruk. Fusionskraft skulle kunna förse världen med nästan obegränsade mängder ren och billig energi. Ett enda kilo fusionsbränsle räcker till att värma upp 3 500 svenska hem. Outtömlig och ren energi I en kärnreaktor utvinns energi antingen genom att atomkärnor klyvs så att stora, tunga kärnor av t.ex. uran delas i mindre delar, fission, eller genom att små lätta atomkärnor slås ihop till tyngre delar, fusion. I båda fallen frigörs stora mängder kärnenergi. Dagens kärnkraft använder sig av fissionsenergi. För att starta en fusionsprocess måste energi tillföras, och det är forskningen kring fusionsenergin som nu intensifieras i Iter, med målsättningen att skapa en tekniskt och ekonomiskt användbar fusionsreaktor. En sådan skulle kunna förse världen med en praktiskt taget outtömlig energikälla eftersom bränslet, i form av lätta atomkärnor, är så rikligt förekommande. Det är fusionsprocessen som genererar energin i solen och stjärnorna och därmed ytterst möjliggör liv på jorden. Nästa steg: kommersiell drift Fusion fordrar mycket högt tryck och en temperatur på över hundra miljoner grader Celsius. Forskare har redan genomfört fusion under korta perioder, men eftersom försöksreaktorerna varit små slukar de mer energi än de levererar. Reaktorn Iter kommer både att kunna köras under längre tidsintervaller och leverera ca 500 megawatt, vilket är ungefär lika mycket som moderna kärnkraftreaktorer. Och medan demonstrationsreaktorn Iter byggs inleder forskarna redan nästa steg, nämligen att bygga kommersiella reaktorer. Iter ska vara färdigbyggd om tio år. Byggandet kostar ca fem miljarder euro, varav Frankrike och EU svarar för hälften. I projektet deltar utöver EU även USA, Ryssland, Japan, Sydkorea och Kina. Text: Evastina Törnqvist Med andra ord: fyra barsebäckare som kämpat för en fortsatt drift men som i dag accepterat avvecklingen och går vidare. Ulf Odén satsar på att visa att en Ringhalsfilial i Barsebäck kan vara både lönsam och effektiv: Jag tror att filialen har en strålande framtid. Ringhals arbetar med ett enormt utbud av olika projekt som rör moderniseringar och effektiviseringar. Totalt handlar det om en budget på över tio miljarder kronor, och lika mycket till om Ringhals börjar satsa på livstidsförlängande verksamheter. Här i Barsebäck finns den kompetens de behöver, men hos personer som inte är beredda att rycka upp familjen och flytta till Varberg. 6 Jessica Fredson är en av tre chefer i Barsebäcks omställningsprogram, med uppgift att coacha övertaliga medarbetare till nya jobb. Målsättningen är förstås att jag själv ska bli övertalig på lite sikt, säger Jessica som studerar på deltid vid ekonomihögskolan i Lund. I dag ingår ungefär 70 anställda i omställningsprogrammet. Jessicas uppgift är att stötta och hjälpa kollegor att finna nya sysselsättningar. Varje individ som kommer in i gruppen har kvar sin anställning i tre år och kan använda den tiden åt att studera, starta eget eller söka nytt arbete. Jessicas egen treåriga anställningsgaranti börjar inte ticka förrän gruppen är upplöst och uppdraget slutfört. Fyra av de sista barsebäckarna i kontrollrummet till den redan den 30 november 1999 stängda reaktorn Barsebäck 1. På väg mot nya utmaningar: Maria Taranger, Jessica arbeta kvar vid Barsebäck. Fokusera på både utoch avveckling Maria Taranger började arbeta som informatör i Barsebäck i augusti 2001. Hon ansvarar för besöksverksamhet och annan extern kommunikation. Maria finns med som informatör i den nya organisation som träder i kraft i Barsebäck efter nyår. I den ingår 38 anställda. Enligt planerna kommer den organisationen, som i Barsebäck kallas för fas 3, att pågå fram till 2017 2020. Det är viktigt att företaget fortsätter att vara lättillgängligt. Jag ser fram emot det arbetet, och särskilt planerna på en ny utställningslokal här i Barsebäck. Vi måste fortsätta att fokusera på både utoch avveckling. Ja, så tänker i alla fall jag. Sonje Johansson är en av de riktiga Barsebäckare som finns kvar på företaget. Han kom hit redan 1975, då Barsebäck 1 togs i drift och kärnkraften var en ny bransch i Sverige. Med åren har han vidareutvecklats och avancerat inom företaget och Sonje är en av dem som har protesterat högt och tydligt mot den förtida avvecklingen. Ibland undrar människor över varför jag väljer att stanna kvar i Barsebäck i fas 3. Är han inte förändringsbenägen alls? undrar de. För det ska man ju vara. Men själv ser jag mig som synnerligen flexibel och anpassningsbar. Jag försöker hitta möjligheter i det som händer nu, säger Sonje som bland annat avser att arbeta som IT-samordnare och utföra en hel del kontinuerligt arbete ute i själva anläggningen. Jag tar chansen att göra saker jag tycker är kul och Barsebäck är trots allt en mycket bra arbetsplats, det vet jag som gjorde ett mellanspel som kommunalanställd i början av 1980-talet.

arsebäck Vilket är ditt bästa minne från tiden vid B a r s e b ä c k Ulf Odén: Det är hela den utvecklingen som skett sedan 1987, då jag började här. På den tiden hade platschefen Bengt Ahlman en målbild. Kör! stod det på den och den låg bland annat på overhead i matsalen. I dag har vi ett balanced scorecard, där 20 olika mål ska vara uppfyllda, däribland miljökrav och säkerhet. Barsebäcks utveckling från ett driftinriktat, nytt kraftverk till ett åldrande kärnkraftverk med mycket högre krav på teknisk utvecklingskompetens, har varit en spännande utmaning att vara delaktig i. Och jag vill påstå att vi har klarat den bra. Fast vi tvingades stänga. redson, Sonje Johansson och Ulf Odén är bland dem som valt att BILD: LASSE PERSSON Värme och mjukt chefskap Trots att det bara är 40 personer som ingår i den nya organisationen kommer ungefär 150 personer att ha sitt dagliga arbete förlagt till Barsebäck. I den siffran ingår de som likt Ulf Odén är anställda av Ringhals men placerade i Barsebäcksfilialen, liksom omställningsgruppen och en del andra medarbetare som kommer att sitta kvar på sin arbetsplats, bland annat på informationsavdelningen. De fyra runt bordet konstaterar att efter många påfrestande år för personalen är stämningen numera god i Barsebäck. Alla vet vad som gäller. Jag började här sent, inte förrän 2001, När det begav sig: Sonje Johansson demonstrerar utanför riksdagen 1997. säger Maria Taranger som haft hotet om avveckling hängande över sig under hela sin tid som anställd. Och visst, hon har också tvivlat ibland och till och med varit ute och sökt annat arbete. Men det blev inte så, säger Maria. I Barsebäck finns en väldig värme och sammanhållning kollegor emellan. Ja, det som brukar kallas för Barsebäcksandan. Den skiljer sig från alla andra arbetsplatser som jag känner till. Jag ser min tid i omställningsgruppen som en fantastisk tid där jag har tillfälle att alltid utöva ett mjukt chefskap, säger Jessica. Jag får fokusera helt på att hjälpa individer till ett nytt jobb och jag upplever att många i gruppen genomgår en fantastisk personlig utveckling. När de kommer till omställningsgruppen tänker minsann ingen av dem starta eget och ingen vill sluta på Barsebäck. Men det har de gjort, båda delar. Sedan stoppet 2005 har 150 personer slutat i Barsebäck. 35 personer har flyttat till Ringhals och ytterligare 28 arbetar åt Ringhals men är placerade i Barsebäck. 30 personer är i dag tjänstlediga för studier. Drygt 50 Barsebäcksanställda har gått i pension. När den nya organisationen träder i kraft efter årsskiftet placeras ytterligare 70 personer i omställningsgruppen, som då växer till 190 personer. Evastina Törnqvist Bild: Stefan Lindblom 7 Maria Taranger: Jag har inga smaskiga anekdoter att berätta utan Barsebäck för mig är en väldig värme och sammanhållning; själva Barsebäcksandan. Mitt bästa minne är hela resan från drift till en avställd anläggning. Det känns inspirerande att vara med i det nya arbetet. Det vi ska göra här är rena pionjärarbetet. Sonje Johansson: Utvecklingen sedan 1975. Jag har varit tekniker, chef, debattör allt. Och nu väljer jag att stanna kvar och ser fram emot det. Jessica Fredson: Jag är glad över att jag fått vara på snart sagt alla avdelningar och utvecklas internt. Jag kom hit nästan direkt efter skolan, och strax efter silhändelsen när Barsebäck fick mycket uppmärksamhet i media. Jag har kontinuerligt fått allt större ansvar och det upplever jag som ett väldigt förtroende.

BARSEBÄCK KRAFT BOX 524 246 25 LÖDDEKÖPINGE Barsebäck tömt på kärnbränsle I december 2006 lämnade M/S Sigyn Barsebäck med de sista bränsleelementen. Med på båten fanns två transportbehållare innehållande 33 bränsleelement. Det högradioaktiva material som nu finns kvar är begränsat till de delar i reaktortanken som varit nära bränslet. M/S Sigyn lastas med den sista behållaren med använt bränsle från Barsebäck. Sedan maj månad har Sigyn haft transporter från Barsebäck varannan vecka. BILD: ROBERT WAHLSTRÖM När Barsebäck stängdes i maj 2005 fanns över 500 använda element på Barsebäck, men under sommaren 2006 och fram till nu har allt använt bränsle transporterats till mellanlagret i Oskarshamn. En reaktor i Barsebäck förbrukade varje år ca 16 ton anrikat uran. Från 16 ton bränsle kunde en reaktor i Barsebäck under ett år producera 4,5 terawattimmar el. Reaktorerna vid Barsebäck har gått 24 år respektive 28 år. Under åren 1975 2005 har Barsebäck gjort av med ca 900 ton uran som nu finns i mellan- lagrets bassänger i Oskarshamn. I framtiden, tidigast 2018, ska bränslet kunna slutförvaras 500 meter ner i urberget. M/S Sigyn har också transporterat annat avfall från Barsebäck. Den 3 november avgick Sigyn med de sista tunnorna innehållande avfall ingjutet i bitumen (asfalt) till SFR i Forsmark. Det pågår även transport av oljor från Barsebäck. Detta gör att brandriskerna minskar. Text: Lars-Gunnar Fritz Vattenfall ökar elproduktionen skapar tusentals nya jobb Barsebäck Kraft är ett dotterbolag till kärnkraftverket i Ringhals och Ringhalsgruppen ägs till 70 procent av Vattenfall. Som medarbetare i Vattenfall är vi på Barsebäck en del av den satsning som nu sker att ta fram nya kilowattimmar. Aldrig förr har Vattenfall haft så ambitiösa investeringsplaner i Norden totalt över 70 miljarder kronor under de kommande tio åren. BILD: ROBERT WAHLSTRÖM Transportbehållaren är fylld med bränsle och på väg upp ur vattnet för att sedan lastas på ett specialfordon för vidare transport till M/S Sigyn. 8 Det innebär tusentals nya jobb när vi bygger nya anläggningar och förnyar befintliga. Satsningarna är störst på vindkraft, men Vattenfall satsar även stort på kärnkraft, vattenkraft och dansk värmekraft. Mer el från kärnkraften Ringhals befinner sig mitt uppe i De stora programmens tid. Ett stort investeringsprogram pågår också på Forsmark. Sammanlagt satsar Vattenfall 24 miljarder fram till 2015 i sina svenska kärnkraftverk. Av det går 18 miljarder till att förbättra driftsäkerheten. Det ger också ett effekttillskott på 260 megawatt. Effekthöjningar kommer också att ske i de fem yngsta reaktorerna, Forsmark 1, 2 och 3 samt Ringhals 3 och 4. Det höjer effekten med 750 megawatt. Investeringarna är på 6 miljarder kronor. Sammantaget ger moderniseringarna och de planerade effekthöjningarna ett tillskott på 7 terawattimmar el från kärnkraften. Att öka produktionen i befintliga kärnkraftverk är oftast enklare och lönsammare än att bygga nya. Vattenfalls investeringar gör att kraftverken kan producera mer el samtidigt som man får bättre miljöprestanda. Förnyelse av vattenkraften Inom vattenkraften investerar Vattenfall i ett trettiotal kraftverk och dammar fram till år 2013. Totalt är investeringarna på 5,5 miljarder. Det innebär att el från vattenkraft ökar med totalt 0,4 terawattimmar per år. Det pågår också arbete med att förbättra miljön och säkerheten kring vattenkraften. Drygt en miljard avsätts för att öka säkerheten i dammarna. Dansk värmekraft moderniseras Sedan sommaren 2006 ingår flera danska värmekraftverk i Vattenfalls produktionsportfölj. I de danska kraftvärmeverken arbetar Vattenfall med stora projekt för att modernisera anläggningarna och effektivisera användningen av biobränslen. Investeringarna uppgår till 3 miljarder. Satsning på förnybar el Vattenfall planerar att kraftigt öka produktionen av förnybar el. I Sverige kan ökningen bli 10 TWh fram till 2016. Åtgärder inom vattenkraften kan också bidra med 1 2 terawattimmar och biobränslen med 0,5 terawattimmar. Men det mesta av det förnybara kommer utbyggnaden av vindkraften att stå för. Ett av vindkraftprojekten är Lillgrund tio kilometer ut i Öresund. Här bygger Vattenfall den hittills största svenska vindkraftparken. Det kommer att bli 48 vindkraftverk med en höjd på 115 meter och på totalt 120 megawatt effekt. Lillgrund beräknas kunna producera över 0,3 terawatt el per år. Investeringen är på 1,8 miljard kronor. Totalt innebär planerna på förnybara energislag investeringar på 40 miljarder kronor. Långsiktigt stabila stödsystem är en viktig förutsättning för att investeringarna ska bli lönsamma.