Handelsträdgården på Nösund Nösunds Kulturhistoriska Sällskap Årsskrift 2017
Handelsträdgården på Nösund Nösunds Kulturhistoriska Sällskap ger varje år ut en liten skrift om ämnen som på olika sätt är eller har varit av intresse för alla som bor eller har bott på Nösund. I år har vi intresserat oss för den handelsträdgård som under många år fanns här på Nösund till glädje för både bofasta och sommargäster. Erik Bergkvist är sonsonson till den Erik Wilhelm Bergkvist som startade verksamheten i början av 1900- talet. Erik har gett oss mycket av det faktaunderlag som denna berättelse vilar på, hur verksamheten startade och växte fram under åren. I Sten Hallbergs bok Alla dessa hus på Nösund finns också mycket värdefull information om trädgårdsmästeriet/handelsträdgården. Dessa två källor tillsammans med många fotografier har möjliggjort framställande av denna skrift. Nösund i juli 2017 Styrelsen för Nösunds Kulturhistoriska Sällskap 2
Handelsträdgården på Nösund Under en period från början av 1900-talet och fram till mitten av 1960-talet fanns det på Nösund en handelsträdgård/trädgårdsmästeri. Historien om Nösunds Handelsträdgård börjar faktiskt i Stockholm, på Kungliga Lantbruksakademiens experimentalfält. Här bedrevs undervisning, bland annat en två-årig utbildning i trädgårdskunskap. Här utbildade sig den 20-årige Erik Wilhelm Bergkvist från Västerås. Han hade sedan 16 års ålder arbetat på olika trädgårdsmästerier och under tiden på Experimentalfältet träffade Erik också sin blivande fru, Hulda Natali Johansson. När Erik är 22 år är han färdigutbildad. Då kommer en förfrågan från Sundsby Säteri på Mjörn, mellan Tjörn och Orust, till rektorn på Experimentalfältet. Ellen Key som vid denna tid bor på Sundsby, söker en trädgårdsmästare som kan driva trädgårdarna där. Rektorn rekommenderar Erik Wilhelm till tjänsten. Erik Wilhelm och Hulda flyttar alltså ner till Sundsby 1899, förmodligen ett stort beslut för det unga paret och deras lilla dotter som då är 2 år. De bosätter sig på Sundsby och Erik arbetar som trädgårdsmästare. Under tiden på Sundsby föds också deras son Karl-Erik år 1900. Erik Wilhelm börjar så småningom intressera sig för att starta trädgårdsmästeri i egen regi. Han kontaktar R-L Gerle på Nösund och brevväxlar med honom om att få hyra 3 tunnland öppen mark på Nösund för att anlägga en trädgård, och även få hyra ett tillhörande boningshus. Den 10 juni 1903 skrivs kontrakt och den lilla familjen flyttar till Nösund. Huset som de fick hyra byggdes runt 1870. Det ägdes av R-L Gerle och han sade upp den hyresgäst som bodde där, för 3
att den nye trädgårdsmästaren och hans familj skulle kunna flytta in. Erik Wilhelm startar sitt egna trädgårdsmästeri 1903 och bygger upp det till en blomstrande verksamhet. Han driver det fram till sin för tidiga död 1920. Då var han endast 43 år gammal och efterlämnade sin maka Hulda och deras 4 barn. Äldste sonen Karl-Erik är nu vuxen och studerar vid Karlskoga läroverk. Han läser färdigt sin handelsutbildning och 1922 tar han över trädgårdsmästeriet efter sin far. 1924 får han möjlighet att köpa in huset som familjen bott i sedan 1903. Han köper också marken från Gerle vid samma tid. Han arbetar hårt och vidareutvecklar trädgårdsmästeriet till en handelsträdgård som så småningom blir störst på hela Orust. 4
Handelsträdgården kom att omfatta sex stora växthus och många bänkgårdar. Förutom grönsaker odlades också blommor. Två av växthusen var avsatta för gurkodling och i ett annat fanns en mycket stor vinranka. Vinranka frös dock ner under de kalla krigsvintrarna. Meloner drevs också upp och även andra mer exotiska växter. 5
Då verksamheten expanderade kraftigt behövdes mer ytor att odla på och då arrenderades områden i andra delar av Nösund fram till mitten av 30-talet. Också det som idag är gräsmatta på fastigheten 1:174, dvs snett över Nya vägen, togs i bruk för de stora odlingarna. 6
Boningshuset finns fortfarande kvar idag och likaså den gamla ladan. I den östra delen fanns en grönsaksaffär där man sålde morötter, blomkål, sallad, kål o bönor, ja allt som behövdes av färska grönsaker för hushållet. Dill och persilja såldes också, det vill säga allt som gick att odla under stora delar av året. I rummet bredvid fanns också det så kallade binderiet. En specialitet var blomsterbinderier, för till exempel begravningar. Dessa skickades med buss över hela Orust. 7
I trädgårdsmästeriet fanns det många anställda under säsong. Här kan nämnas några: Martin Karlsson i Gravedal, bröderna Knut och Nils Andersson boende på fastigheten 1:49, Nya vägen 24, Leopold Hermansson (som bland annat körde taxi ett tag och sedan blev en duktig fotograf), Lars Olsson från Gamla vägen och Hans Hansson i Stala. 8
9
Under de senare åren var det många skolflickor som fick sina första sommarjobb i handelsträdgården. När Karl-Erik dog 1951 övertog hans hustru Irma rörelsen. Hon skötte också Nösunds telefonstation som fanns i boningshuset från 1920 och ända till 1954 då telefonin på Orust automatiserades. Det var Irma som skötte telefonstationen, med hjälp av flera medhjälpare från trakten. I början av 1960-talet utarrenderade Irma handelsträdgården i några år till Knut Andersson som arbetat i många år i handelsträdgården. Några år senare lades verksamheten ner. Många minns fortfarande farbror Knut när han under flera år på 60-talet drev verksamheten. Pia Gitse minns från sin barndom: I trädgårdsmästeriet fanns farbror Knut med tre tänder i munnen, sina blåbyxor, sin bruna keps och rutig skjorta botaniserade bland sina blommor o grönsaker. Dörren man gick in genom var låg och en hög tröskel gjorde att man nästan snubblade in i affären. Där doftade det av solvarma tomater, gurkor, morötter i knippen, rädisor och tro det eller ej, men något så ovanligt som meloner. Dom hade han liggande på halm, och dom var stora, gröna eller gula och luktade speciellt. Farbror Knut var också speciell, med sitt varma leende och han hade alltid tid för oss barn. Inne i växthusen fanns det kattungar att klappa och när man skulle betala så hade han sitt kvittoblock i en pulpet, utan lås! Man gick alltid därifrån ätande på en tomat eller en halv gurka som man brutit av. Och smakerna! Dom längtar jag efter än i dag. 10
11
Nösunds Kulturhistoriska Sällskap Sammanställning samt layout, Eva Schollin Tryckning Tommy Olsson, Westprint 12