Kunskap och arbete bygger Värmland

Värmland Karlstad 2012-10-01 Kunskap och arbete bygger Värmland Motioner från Värmlands socialdemokratiska riksdagsledamöter 2012

2 (24) Kunskap och arbete bygger Värmland Värmland står inför många stora utmaningar. Arbetslösheten bland unga har bitit sig fast och antalet långtidsarbetslösa ökar ständigt. Det går inte längre att sitta med armarna i kors. Stora samhällsproblem kräver en aktiv politik. Socialdemokraterna kommer i veckan presentera sin skuggbudget för ett starkare Sverige. Skillnaderna blir allt tydligare där regeringen nu gått ifrån både det ekonomiska ansvarstagandet och arbetslinjen. Utbildningsvärlden blir också allt mer problematisk och resultaten i skolan sjunker för varje år. Vi ser med oro på regeringens neddragningar i utbildningssektorn, från gymnasieskolan till den högre utbildningen. Detta samtidigt som behovet av utbildad arbetskraft är stort bland expansiva företagen. En aktiv politik för jobb innebär en samverkan mellan politik, akademi och näringsliv. Karlstad Teknik Center (KTC) är ett exempel på ett sådan samverkan, men som med regeringens politik nu tvingats dra ner på antalet utbildningar. Över 360 000 personer är idag arbetslösa i Sverige. Att det samtidigt förs en politik där utbildningar läggs ner även om det råder stor efterfrågan på kompetensen är för oss en gåta. På KTC har utbildningar där 8 av 10 elever har fått kvalificerade jobb inom industrin tvingats läggas ner. Det är dags för en ny färdriktning. Vi riksdagsledamöter för Socialdemokraterna i Värmland presenterar nu de viktigaste förändringarna som vi ser är nödvändiga för Sverige och för Värmland. Lars Mejern Larsson Ann-Kristine Johansson Berit Högman Jonas Gunnarsson Gunilla Svantorp

3 (24) Kunskap Det livslånga lärandet Vi socialdemokrater ser att allt fler fastnar i långtidsarbetslöshet. Idag har vi fler som är långtidsarbetslösa än vi någonsin haft. Samtidigt saknar 800 000 personer i Sverige en gymnasieutbildning. Båda dessa grupper behöver ha möjligheten att bygga på sin utbildning. EU:s långtidsprognos visar att 2020 har högutbildades arbetstillfällen ökat med 16 miljoner och lågutbildades har minskat med 12 miljoner. Det händer här hos oss i Värmland också och då måste vi ta frågan om livslångt lärande på allvar. Det måste vara möjligt att ställa om. - Ungdomskullarna minskar, men Värmland är samtidigt ett län med låg utbildningsnivå. Systemet med utbildningsplatser måste ses över i en föränderlig arbetsmarknad. Vi tycker att antalet platser ska dimensioneras efter befolkningens utbildningsnivå Arbete Arbete en mänsklig rättighet Jobbfrågan är det absolut viktigaste samhällsproblemet vi måste ta tag i. När arbetslösheten bara stiger och ungdomarna går från skolan rakt ut i arbetslöshet har politiken misslyckats. När det idag inte heller erbjuds några åtgärder som kan leda till ett jobb växer missmodet än mer. Socialdemokraterna vill att Fas 3 ska skrotas. Vi behöver där också se över arbetsförmedlingens regelverk. Folk ska inte låsas in i onödiga åtgärder, de ska erbjudas utbildning eller jobb. - Vi föreslår att reformen för nyanlända ändras. När reformen med etableringslotsar har havererat, något vi varnade för, måste man göra något åt det. Tidigare hade kommunerna bra kompetens för att ta emot nyanlända, låt dem fortsätta med det. - Vi är ett län med låg utbildningsnivå där bruksmentaliteten fortfarande lever kvar. Värmland behöver en klar strategi för att få fler killar att söka sig vidare till högre studier och därmed mot mer kvalificerade yrken.

4 (24) - Många tjejer i vårt län sliter och jobbar inom vården. Vi kräver en mer jämställd arbetsmarknad där även kvinnor ska kunna försörja sig på sin lön. Därför måste heltid vara en rättighet och deltid en möjlighet. - I Värmland har det startats 70 nya kooperativa företag de senaste två åren. Det finns både ett intresse och en marknad får kooperativa företag och vi socialdemokrater vill förbättra förutsättningarna för sociala företag, social arbetskooperativ och kooperativa företag över lag. Aktiv näringspolitik Näringspolitiken är idag mer eller mindre frånvarande. Till skillnad från regeringen som kallar näringslivet ett särintresse, tror vi på att det är samarbete som är nyckeln till framgång. - En aktiv näringspolitik innebär ett ökat samarbete mellan näringsliv, akademi och politiken. Genom ett samförstånd kan vi tillsammans bidra till att befintliga företag utvecklas och att nya företag startas. Det är genom en aktiv näringspolitik de nya jobben skapas. - Med anledning av föregående punkt anser vi att en nationell innovationsstrategi ska tas fram. Viktigt att framhålla är också vikten av klustertänkande som i Värmland varit mycket framgångsrikt. - Ta fram en aktiv regional utvecklingsstrategi. Politiken måste utgå från att hela Sverige ska kunna leva. Strategin skulle tillvarata varje region unika kvaliteter och förmågor att bidra till samhällets tillväxt och välfärd. Det samhälleliga ansvaret för infrastruktur Idag är vi nog alla medvetna om att det finns problem med infrastrukturen, inte minst gällande järnvägen. Människors möjlighet att resa, komma i tid till anställningsintervjuer, skolan, jobbet har blivit en allt större utmaning när tågen står stilla och busslinjer inte är tillräckligt utbyggda. Samtidigt har det värmländska vägnätet en alltför låg standard. Ska människor kunna leva på landsbygden krävs investeringar i infrastrukturen. En annan viktig infrastruktursfråga är problemet vi ser på många ställen att man är i vita områden när det gäller IT-struktur, man är helt enkelt utanför all uppkoppling. Det är helt oacceptabelt och satsningarna på att säkerställa tillgången till hög och

5 (24) snabbt bredband för privatpersoner, företag och offentliga förvaltningar måste skyndas på i hela landet. - En stabil infrastruktur är viktigt inte bara för företag utan också för att människor ska kunna ta de jobb som finns. Vi vill utveckla Vänersjöfarten för transport av varor och därigenom underlätta övriga trafikslag. Vägarna i Värmland måste upprustas och tågens kapacitet ökas. - Bredband och tillgången till Internet är en rättighet och marknadens krafter räcker idag inte till. Därför vill vi se över stödet till bredbandsutbyggnaden. Lös gränsproblematiken Trots många års kamp om ett gemensamt Norden, där man faktiskt ska kunna bo i ett land och arbeta i ett annat, ser vi fortfarande flera gränshindersproblem. Detta gäller speciellt vid föräldraskap och sjukskrivning. Vi måste arbeta ännu hårdare för att undanröja dessa hinder, då bättre samarbete och ett gränslöst Norden underlättar för både företag och medborgare. Något som har underlättat för många av våra invånare är Grensetjänsten som finns vid gränsen i Eda. Här finns kompetensen och kunskaperna om många av de hinder man råkar ut för och vi kämpar hårt för att den ska bli permanentad. - Vi vill se en långsiktig finansiering, spelregler och regelverk för samarbeten mellan de nordiska länderna, likt Grensetjänsten. Detta är ett steg för att uppnå visionen kring ett gränslöst Norden. Ett grönare Värmland Idag kräver både ekonomin och samhällsutvecklingen en hållbar tillväxt. Ny teknik, grön kunskap och klimatsmarta lösningar öppnar upp för nya idéer, nya produkter och därmed nya viktiga jobb. För att nå en hållbar framtid är det nödvändigt att öka användningen av lokalproducerade livsmedel och förnybara energi från skogar, åkrar, vinden och vattnet. Därför vill vi satsa på förnybara energikällor och minskad energiförbrukning hos hushållen.

- Vi vill stimulera lokalt engagemang för att öka biogasutvecklingen. Regeringen bör som led i detta se över behovet av fler tankställen för fordon som körs på biogas. 6 (24)

7 (24) Det livslånga lärandet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om staten ska spela en aktiv roll för att stödja kortutbildade i arbetslivets strukturomvandling, t.ex. genom ett nytt kunskapslyft. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av ett ständigt pågående livslångt lärande. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dimensionera utbildningsplatser efter befolkningens utbildningsnivå. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxenutbildningens viktiga roll i det livslånga lärandet. Motivering Allt fler fastnar i långtidsarbetslöshet och har stora svårigheter att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden. Långtidsarbetslösheten biter sig fast på historiskt höga nivåer. Det är oroande att många ungdomar slutar gymnasiet och går direkt ut i arbetslöshet. Deras första möte med samhället blir oftast negativt då de inte får något aktivt stöd från arbetsförmedlingen de allra första tre månaderna. Alltför många ungdomar saknar en fullständig gymnasieexamen vilket försvårar situationen ytterligare. Ungdomarna riskerar att hamna i en återvändsgränd med korta och tillfälliga jobb vilket medför att de får svårt att etablera sig i samhället och bli självständiga vuxna. Den egna försörjningen är nyckeln till att känna sig fri och kunna göra egna livsval. Prognoserna från Arbetsförmedlingen visar att arbetslösheten beräknas stiga från 7,9 procent 2012 till 8,5 procent 2013. Bristen på utbildning och rätt kompetens är ofta anledningen till att de som är långtidsarbetslösa inte kan ta steget in på arbetsmarknaden. De som befinner sig längst från arbetsmarknaden har svårast att komma in på arbetsmarknaden. Trots insatser över åren för att öppna högskolan för personer från hem utan studietradition finns alltjämt en stor social snedrekrytering 70 % av de studerande på lärarlinjen och 85 % av de studerande på forskarutbildning har föräldrar med högre utbildning. Det finns utbildningsanordnare som arbetar långsiktigt för att bryta den sociala snedrekryteringen till den högre utbildningen. För fyra år sedan startade Karlstads

8 (24) universitet en verksamhet som de kallar för barnens universitet. Forskare och lärare presenterar sina ämnen på ett lättillgängligt sätt vilket har väckt ett stort intresse bland barn och ungdomar. Resultatet visar att fler ungdomar från icke studievana hem söker sig till högre utbildning efter att ha deltagit i barnens universitet. 800 000 vuxna har endast grundskoleutbildning och trettio procent av gymnasieungdomarna hoppar av sina studier i förtid. Det får till följd att det finns ett behov av att komplettera sina studier även senare i livet vilket medför att antalet högskoleplatser och andra studieplatser inte kan dimensioneras endast utifrån ungdomskullarnas storlek utan även utifrån befolkningens utbildningsnivå. Vuxenutbildningen har tre viktiga uppdrag: att ge en möjlighet till personlig utveckling genom utbildning och bildning som öppnar upp för vidare studier, att erbjuda utbildning och bildning som svarar mot arbetsmarknadens och näringslivets behov, att vara en motor för kompetensutveckling för vuxnas lärande i arbetssituationen då behovet av uppdaterad kunskap är stor i dagens arbetsmiljöer, Sverige ska konkurrera med välutbildad arbetskraft, bra innovationsklimat, öppenhet för nya idéer och förmåga att ställa om produktionen. Politiska vägval skapar möjligheter för människor. Fördelningspolitik har historiskt sett skapat möjligheter, laglig rätt för studier, särskilt studiestöd för vuxna, statsbidrag för uppsökande rekryteringsverksamhet med mera. EU-siffror visar att 2020 har högutbildades arbetstillfällen ökat med 16 miljoner och lågutbildades minskat med 12 miljoner. Det visar att om vi ska fortsätta vara en konkurrenskraftig ekonomi krävs utbildningsinsatser. Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Arbete ökar människors frihet genom egen inkomst, gemenskap och utveckling. En stark och hållbar konkurrenskraftig ekonomi kräver en bred politik för fler jobb och full sysselsättning. Så möter vi framtiden bäst. Jonas Gunnarsson (S) Lars Mejern Larsson (S) Berit Högman (S)

9 (24) Arbete en mänsklig rättighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingens regelverk bör ses över och omarbetas i syfte att bli mer flexibelt och anpassat till företagens krav på kompetens. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Värmland får blir försökslän för Kraftsam. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att omarbeta reformen för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att främja socialt företagande. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dagens arbetsmiljöproblem uppmärksammas genom stöd till FoU. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att man ska ha rätt till heltid. 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att försäkringskassan ges uppdrag att särskilt jobba i de kommuner där papporna tar ut liten del av föräldraledigheten. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att högskolor och universitet som konsekvent arbetar med att motverka social snedrekrytering ges stimulans till detta arbete.

10 (24) Motivering Människors möjlighet att uppfylla sina egna drömmar och visioner måste bli verklighet. Vi måste själva ange färdriktningen och målen som vi vill uppnå i livet. Politiken skall ge människor verktyg för att nå sina mål. Drömmen om en utbildning eller ett jobb känns allt mer avlägsen för många människor. Arbetslösheten har blivit större och utbildningsplatserna färre. Människors frihet har begränsats då politiken misslyckats att utveckla moderna verktyg för framtiden. Människors möjlighet att resa, komma i tid till anställningsinterjuver, skola eller till sitt arbete har blivit en allt större utmaning när det offentliga har misslyckats att rusta oss för framtiden. Järnvägen är inte längre världsledande utan har hamnat på efterkälken då politiken valt att ensidigt sänka skatter. Det är genom en hållbar utveckling inom IT och traditionell infrastruktur som vi binder samman landet. Människor är tänkande varelser och de inser att det offentliga, näringslivet och forskningen måste samarbeta för att de nya jobben skall komma. Världen utvecklas i en rasande takt och Sverige måste följa med i det internationella tempot för att inte riskera människors frihet. Framtidens arbeten kommer genom nya företag, nya idéer och innovationer. Det är genom mer samarbete vi bygger vårt land starkare, modernare och friare. Arbete åt alla! Antalet långtidsarbetslösa är idag (juli 2012) 214 190 personer, en ökning med 3,5 procent från förra året. I Värmland är 5 902 personer långtidsarbetslösa, trots en gynnsam arbetsmarknad i Norge går allt för många utan arbete. Det gäller särskilt personer med kort utbildning. Vi ser tre områden som särskilt måste utvecklas för att få ner arbetslösheten. 1. Se över arbetsförmedlingens regelverk Arbetsförmedlingens flexibilitet måste öka när det gäller att bidra till nya lösningar för att få folk i arbete. Idag har Arbetsförmedlingen ett regelverk som bland annat innebär onödig inlåsning. Till exempel förhindrar de centrala upphandlingarna flexibilitet i utbildningsinsatserna och det är rigida tidsgränser för olika insatser. Arbetsförmedlingens insatser för utbildning är under all kritik och en nära samverkan med kommunerna för att få till stånd bra utbildningar är en förutsättning för framgång. Det är dessutom helt fel att inte tillåta utbildningsinsatser för personer som idag befinner sig i FAS 3. 2. Låt Värmland bli försöks län för Kraftsam Eftersom Värmland har god erfarenhet av samarbete mellan Arbetsförmedling och näringsliv vill vi att Värmland bli försökslän för Kraftsam. Kraftsams uppgift är att hjälpa människor som står längst från arbetsmarknaden och som riskerar att permanent uteslutas från arbetsmarknaden. Genom att slå samman delar av

11 (24) Arbetsförmedlingen och delar av Försäkringskassan tillsammans med att tillföra nya resurser till en gemensam organisation vill vi erbjuda människor en kraftsamling för att komma in på eller tillbaks till arbetsmarknaden. Kraftsam ska lösa problemet för dem som i dag hamnar mellan olika myndigheters ansvarsområden och där ingen aktör i dag har ansvaret för helheten. 3. Se över reformen för nyanlända Arbetsförmedlingens arbete med etableringslotsar för nyanlända har som vi befarade, havererat. I Värmland saknar flera arbetsförmedlingskontor etableringslotsar för nyanlända. I flera kommuner fanns tidigare en väl fungerande verksamhet för att hjälpa nyanlända till arbete, en verksamhet som nu nedmonteras när ansvaret går över till Arbetsförmedlingen. Det är olyckligt att den kompetens och det nätverk som finns upparbetad i dessa kommuner inte tas tillvara i den nya organisationen. Därför bör även kommuner kunna komma i fråga för att bedriva lotsverksamhet genom avtal med Arbetsförmedlingen. Utveckla det sociala företagandet Ett stort och viktigt uppdrag är att utveckla en arbetsmarknad där alla får plats. Regeringens politik har inneburit att fler hamnat i långtidsarbetslöshet. Det saknas såväl strategi som kortsiktiga insatser för att skapa en arbetsmarknad för alla. Att utveckla den sociala ekonomin är en viktig del av en önskad strategi såväl på kort som på lång sikt. I Värmland finns en bra tradition av att utveckla socialt företagande och kooperativa företag som en del av detta viktiga arbete. För att ytterliga utveckla denna del av företagandet krävs en rad förändringar och förbättringar. Medborgarna har rätt att kräva alternativ i exempelvis äldreomsorg, men det finns inget som talar för att dessa alternativ ska vara enbart vinstdrivande företag. En utveckling av den sociala ekonomin kan utgöra betydande mänskliga och materiella vinster utan att generera aktieägares vinster. Vi värmländska socialdemokrater vill här beskriva några av de viktigaste uppgifterna för att främja en utveckling av denna del av företagandet i Värmland, likväl som i andra delar av landet. För det första: Den generella kunskapen om kooperativt företagande och den sociala ekonomin måste höjas. Här har Tillväxtverket en viktig roll. Även kreditväsendet i olika former måste ha kunskap om den kooperativa företagsidén så att företagsformen i sig aldrig utgör ett hinder för kapitalförsörjning. För det andra: Lagen om offentlig upphandling bör ses över i syfte att stimulera små aktörer, brukar- och personalägda företag.

12 (24) För det tredje: I likhet med flera andra länder i Europa, exempelvis Finland och Storbritannien, bör Sverige se över möjligheten att ha en särskild lagstiftning om sociala företag. För det fjärde: En särskild översyn bör göras av möjligheten att inrätta en särskild fond för kapitalförsörjning till sociala arbetskooperativ. De kommuner som idag stöttar uppbyggnaden av sociala arbetskooperativ balanserar inte sällan på gränsen till vad som är lagligt. Så kan det inte vara. För det femte: Arbetsmarknadspolitiken måste spela en aktiv roll i skapandet av sociala arbetskooperativ. Hur kan Arbetsförmedlingens starta-eget-bidrag för sociala arbetskooperativ se ut? Hur kan den långsiktiga samhällsinsatsen i lönedelen hos kooperatörerna se ut? Kooperatörers rätt beträffande arbetslöshetsförsäkringen är fortfarande en oklar fråga som regeringen måste lösa. Uppmärksamma arbetsmiljöproblemen via (FoU) Det är viktigt att alla känner sig trygga på sin arbetsplats och att arbetsmiljön är god. Så är det inte alltid. Idag inträffar allvarliga arbetsplatsolycksfall och de hänger många gånger ihop med hot och våld. Poliser, personal inom kriminalvården, lärare, vårdpersonal och personal inom socialtjänsten är de grupper som främst drabbas. Psykisk press och hög arbetsbelastning är arbetsmiljöproblem som också är vanligt förekommande. Något som ofta leder till besvär i axlar, armar och händer en konsekvens av enformiga arbeten och hög arbetsbelastning. De nya arbetsmiljöproblemen är att ständigt vara stand by enligt en rapport från TCO. Det innebär att många tjänstemän ständigt är uppkopplade via mobiltelefon, SMS och mail och det kan vara svårt att stänga ner och var helt ledig. LO-grupperna har ofta andra typer av arbetsmiljöproblem, som till exempel att det kan vara svårt att gå iväg på en kortare rast. Därför bör dagens arbetsmiljöproblem uppmärksammas genom stöd till forskning och utveckling, (FoU). Från deltid till heltid Många människor, i synnerhet kvinnor, jobbar mindre än vad de skulle vilja göra. Av alla sysselsatta arbetar var fjärde deltid, vissa för att de inte vill jobba mer men många för att de inte får. För att alla som vill ska få möjlighet att arbeta heltid måste utbudet av heltidsanställningar öka. Samtidigt behöver vi öka antalet arbetade timmar om vi ska klara välfärden i framtiden. För att klara framtidens välfärd, måste många fler jobba mer. Att pressa tillbaka deltidsarbetslösheten är således bra för alla som vill jobba mer och för tillväxten och välfärden. Många ofrivilligt deltidsarbetare vittnar om svårigheter att få ekonomin att gå ihop. Om vi inte löser frågan om den ofrivilliga deltiden kommer problemen att fortsätta för de berörda kvinnorna när de blir äldre eftersom de då inte kan leva på sin pension. Men det blir också ett samhällsekonomiskt problem om allt färre personer har svårt att klara sin försörjning via sin pension. Målsättningen måste vara att alla som vill arbeta heltid skall få det både i offentlig och privat verksamhet.

13 (24) Föräldraledighet För att kvinnor skall behålla kontakten med arbetslivet när barnen är små är det angeläget att fler pappor tar ut mer av sin föräldraledighet. Den procentuella fördelningen av uttagna nettodagar under 2011 är 23,7 procent för riket. I Värmland ligger snittet på 21,9 procent med kommuner som Eda (13,8 procent), Torsby (14,8 procent) och Årjäng (17,2 procent) i botten. Det är angeläget att försäkringskassan får ett uppdrag att särskilt arbeta i de kommuner där pappor tar ut liten del av föräldraledigheten. Bryt den sociala snedrekryteringen En förutsättning för att fler ska komma i arbete är utbildning. I ett län som Värmland ser vi att bruksmentaliteten lever kvar och att det är företrädesvis de unga männen som väljer bort högre utbildning. Det är angeläget att med alla tillgängliga medel stimulera till lärande och bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. På Karlstads universitet har man under många år arbetat långsiktigt med denna fråga och startat verksamhet redan i förskolan under benämningen barnens universitet. Ett sådant långsiktigt arbete ger nu resultat men belönas inte på något sätt i anslagen till universitetet. Snarare tvärt om. Vi ser det som angeläget att stöd till sådant arbete ges från staten. Stockholm den 10 augusti 2012 Berit Högman (S) Lars Mejern Larsson (S) Gunilla Svantorp (S) Ann-Kristine Johansson (S) Jonas Gunnarsson (S)

14 (24) Aktiv näringspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av en aktiv näringspolitik i hela Sverige. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klustertänkandet bör vara en del av svensk innovationsstrategi 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten måste kunna garantera en grundläggande service i hela landet. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta fram en statlig aktiv regional utvecklingsstrategi. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbyggnaden av fibernätet för bredband. 6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler kompetensplattformar 7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att satsa på regionala resurscentra för kvinnor. 8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att utreda frågan om generationsväxlingen på arbetsmarknaden. 9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i

15 (24) motionen om behovet av fler regionala exportrådgivare 10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stödja kapital till lokala innovationer. Motivering Aktiv näringspolitik i hela Sverige Sverige och Värmland behöver en aktiv näringspolitik med fler och växande företag som skapar efterfrågan på arbetsmarknaden, och en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som rustar människorna så att de kan ta de nya jobben när de växer fram. Sverige ska konkurrera med kunskap och innovation inte med sänkta löner och dåliga arbetsvillkor. Vi behöver en aktiv näringspolitik med mer av samarbete mellan politiken, näringslivet och akademin, det ger nya jobb och det utvecklar befintliga företag och nya startas. Och just nu pågår arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020. Det är angeläget att frågor som berör företagande och konkurrenskraft får hög prioritet i det arbetet. En levande landsbygd och fungerande landsbygdsföretag är grundläggande för att klara framtidens utmaningar när det gäller såväl mat- och energiförsörjning som arbetstillfällen i glesbygden. Det är nödvändigt att öka den svenska livsmedelsproduktionen både i volym och värde därför behövs också en satsning på den tillämpade forskningen. Som ett led i detta arbete bör det föras en diskussion om ett nationellt mål för den svenska livsmedelsproduktionen. Vikten av konkurrenskraftiga landsbygdsföretag och en utvecklad djurproduktion över hela landet kan inte underskattas Och offentlig upphandling är ett verktyg för att stödja lokala företag. Det är angeläget att kommuner och landsting för stöd i att utveckla upphandlingsfunktionen. Klustertänkandet bör vara en del av en svensk innovationsstrategi En klusterorganisation är samverkan mellan politik, näringsliv och samhälle. Arbetet går ut på att föra samman olika aktörer genom att bygga broar. När dessa olika aktörer möts uppstår nya tankar och idéer. Det kan i sin tur leda till nya innovationer, som leder vidare till nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Klustren blir många gånger en motor i den regionala tillväxten. Detta går att studera närmare genom SLIM-projektet, som betyder Systemledning för innovativa miljöer i norra Mellansverige. Där deltog ett antal klusterorganisationer tillsamman med cirka 700 företag och 60 000 medarbetare. 2011 vann de EU-kommissionens utmärkelse Regiostars Award som bästa regionala utvecklingsprojekt i Europa. SLIM-projektet kan bli ett pilotområde för att utveckla klustertänkandet. Compare är ett av flera bra exempel

16 (24) i Värmland på hur samverkan genom kluster bygger de enskilda företagen starka. Compare har satsat på att utveckla samverkan med Norge och IT-företagen runt Oslo. Detta leder till fler arbetstillfällen och att de värmländska företagen växer och utvecklas. Utifrån den här bakgrunden bör en nationell innovationsstrategi tas fram, där klustertänkandet ingår samt de lärdomar detta har resulterat i. Staten måste kunna garantera en grundläggande service i hela landet Staten måste garantera tillgång till en grundläggande service när det gäller post, telefoni, el och IT och annan basal infrastruktur i hela landet. En möjlig utveckling är att varje kommun ska ha minst ett statligt servicekontor som representerar myndigheter som Arbetsförmedling, Försäkringskassa och skatteverk och polis. Detta är nödvändigt för att människor ska kunna bo och företag ska kunna verka på mindre orter. Ta fram en statlig aktiv regional utvecklingsstrategi Sverige behöver en statlig aktiv regional utvecklingsstrategi. Det behövs för att Värmland och resten av landet ska utvecklas på bästa sätt. Strategin ska kunna tillvarata varje regions och kommuns unika kvaliteter, dess särskilda resurser och specifika förmåga att bidra till hela samhällets sociala, miljömässiga, ekonomiska och sysselsättningsmässiga tillväxt och välfärd. Strategin ska bygga på principen om att hela landet ska leva. Koppla ihop EUs sammanhållningspolitik med den statliga regionala utvecklingspolitiken Målen för EUs sammanhållningspolitik är ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Den ska stärka EUs konkurrenskraft gentemot resten av världen. Den svenska statliga regionala utvecklingspolitiken måste kopplas ihop med EUs sammanhållningspolitik, som är avgörande för det regionala utvecklingsarbetet. Det finns en tydlig koppling mellan sammanhållningspolitiken och den nationella tillväxtambitionen. Utan EUs sammanhållningspolitik finns ingen regional utvecklingspolitik. Finansiering av fibernät för bredband Den borgerliga regeringen anser att kommunerna ska vara med och finansiera statliga infrastrukturinvesteringar - genom kommunal medfinansiering. Det är inte rimligt. Infrastrukturinvesteringar ska styras efter behov, inte av enskilda kommuners ekonomi. Ett sådant exempel är utbyggnaden av fibernät för bredband. Det är en viktig fråga för att hela landet ska kunna leva. Därför bör man kunna använda EUs strukturfonder för att medfinansiera utbyggnaden utanför storstäderna. Staten måste säkerställa stöd till de delar av landet där marknadskrafterna inte når fram. I tex Torsby kommun räknar man med att det kan komma att kosta upp till 200 miljoner kronor att bygga ut nätet.

17 (24) Detta är inte hållbart för en kommun på 10 000 invånare. Utred frågan om fler kompetensplattformar En kompetensplattform är en mötesplats där representanter från arbetslivet och utbildningsanordnare träffas och diskuterar effektiv matchning på arbetsmarknaden. Syftet är att bidra till ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Målsättningen är att samverkan ska leda till att arbetsgivarna får den kompetens de behöver för att kunna utvecklas och växa vidare. Studerande ska också erbjudas möjlighet att välja utbildningar som efterfrågas av arbetsgivarna. Det behövs en sammanhållande länk på regional nivå som klarar av att hantera kontakterna mellan de olika myndigheterna. Kompetensförsörjningsfrågorna måste hanteras på ett klokt och genomtänkt sätt. Satsa på regionala resurscentra för kvinnor Syftet med resurscentra för kvinnor är att bidra till jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet genom att synliggöra kvinnors villkor och öka kvinnors inflytande. I Värmland har man startat ett regionalt resurscentra för kvinnor där man anställt två genuspedagoger. Dessa satsningar ger resultat, därför bör det ske en fortsatt satsning på denna verksamhet. Ta fram en nationell svensk-norsk strategi Norge är inget EU-land, men ett viktigt land för Sverige när det gäller handel, arbetsmarknad och företagskontakter. För Värmland är närheten till Norge väldigt viktig av flera orsaker, men främst för att över 6000 värmlänningar arbetar i grannlandet. Årligen flyger 1,2 miljoner människor mellan Stockholm och Oslo. Det finns behov av en nationell svensk-norsk strategi för att hantera alla hinder och möjligheter som gränser skapas. Utred frågan om generationsväxlingen på arbetsmarknaden Vi står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Det är av avgörande betydelse att erfarna medarbetares kompetens tas tillvara på ett strategiskt sätt. Därför behövs en medveten strategi för generationsväxling på arbetsmarknaden och på enskilda arbetsplatser. Det finns redan idag goda exempel som mentorer inom äldreomsorgen, traineeanställningar med handledning, lärlingsmodeller med mera som behöver vidareutvecklas. Detta är ett ansvar för både stat, kommuner och landsting samt för arbetsmarknadens parter. Det är också viktigt att hitta lösningar tillsammans med näringslivets organisationer. Behovet av fler regionala exportrådgivare Sverige behöver investeringar i ökad produktivitet, förstärkt innovationskraft och global konkurrenskraft. Vi vill ha fler regionala exportrådgivare som verkar nära

18 (24) småföretagen i landets alla län och ger kostnadsfri exportrådgivning. Rådgivningen kan vara det som gör att företaget vågar ta steget ut i världen och bli exportör. Kapital till innovationer Det är viktigt med kapital i tidigt skede vid innovationer för att de ska kunna kommersialiseras och bli nya produkter och tjänster. Den lokala och regionala finansinfrastrukturen är avgörande för att många företag på landsbygden ska kunna etablera sig. Det blir problem när de stora affärsbankerna flyttar från orten. Där lokala sparbanker finns där blomstrar näringslivet. Därför är det viktigt att se över möjligheten att stödja finansieringen av lokala innovationer. Och de regionala företagsinkubatorerna fyller här en viktig roll i att utveckla nya företag och omsätta ideer till prdukter och tjänster som ger nya jobb. Det är angeläget att dessa, för vår del i Värmland, Inova ges ek förutsättningar att stärkas och utvecklas. Stockholm den 28 september 2012 Berit Högman (S) Gunilla Svantorp (S) Lars Mejern Larsson (S) Jonas Gunnarsson (S)

19 (24) Det samhälleliga ansvaret för infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för infrastrukturinvesteringar i Värmland Motivering Människors möjlighet att uppfylla sina egna drömmar och visioner måste bli verklighet. Vi måste själva ange färdriktningen och målen som vi vill uppnå i livet. Politiken skall ge människor verktyg för att nå sina utsatta mål. Drömmen om en utbildning eller jobb känns tyvärr allt mer avlägsen för allt fler. Arbetslösheten har blivit högre och utbildningsplatserna färre. Människors frihet har begränsats då politiken misslyckats att utveckla moderna verktyg för framtiden. Människor är tänkande varelser och de inser att det offentliga, näringsliv och forskning måste samarbeta för att de nya jobben skall komma. Världen utvecklas i en rasande takt och Sverige måste följa med i det internationella tempot för att inte riskera människors frihet. Framtidens arbeten kommer genom nya företag, nya idéer och innovationer. Det är genom mer samarbete vi bygger vårt land starkare, modernare och friare. Människor möjlighet att resa, komma i tid till anställningsinterjuver, skolan eller till sitt arbete har blivit en allt större utmaning när det offentliga har misslyckats med att rusta oss för framtiden. Järnvägen är inte längre världsledande utan har hamnat på efterkälken då politiken valt att ensidigt sänka skatter. Det är genom en hållbar utveckling inom IT och traditionell infrastruktur som vi binder samman landet. Det samhälleliga ansvaret för infrastruktur och IT-investeringar är något som vi måste fokusera på. Vi kan konstatera att enligt Trafikverkets prognoser kommer antalet sträckor med kapacitetsproblem, i stråken Stockholm-Oslo och Karlstad-Göteborg, öka under innevarande planeringsperiod (2010-2021). Ser man till Trafikverkets prognoser för 2025 kommer situationen ytterligare förvärras. Tillgänglighetsbrist/kapacitetsbrist för såväl person- som godstrafik kommer att uppstå. Vi anser att exempelvis trafiksäkerhet och tillgänglighetsmål (regionförstoring) inte får tappas bort Det värmländska vägnätet håller låg standard och uppfyller inte

20 (24) rimligt ställda krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Ur näringslivssynpunkt riskerar bärighetsproblem och låg standard på länets riksvägar bli begränsande för utvecklingen. Stockholm-Oslo är central för pendlingen även på vägsidan. Kollektivtrafikpendlingen är viktig för såväl företagens arbetskraftsförsörjning som miljöskäl. Vi måste ta vara på möjligheten att med trafikslagsövergripande föra över gods från landsväg/järnväg till sjöfart Vänersjöfarten kan därmed bidra till att klara klimatmålen. Inland Water Ways, IWW är en absolut förutsättning för att kunna avlasta övriga trafikslag. Idag körs enbart bulk på Vänern. Ska Vänern kunna ta containers i framtiden är IWW en nödvändighet. Tillgängligheten till supersnabbt bredband/fiber är en förutsättning för att Värmland ska kunna vara konkurrenskraftigt i framtiden. Det finns i dag stora vita fläckar i Sverige och på flera håll i landet får enskilda och grannar tillsammans lösa och bekosta en dyr framdragning av anslutningsmöjligheter för att få tillgång till Internet. Vi vill understryka att det måste finnas ett tydligt samhällsansvar där marknadskrafterna inte räcker till; det är därför viktigt att se över stödet till bredbandsutbyggnaden. Satsningarna måste fortsätta för att säkerställa tillgången till en IT-infrastruktur med hög hastighet för privatpersoner, företag och offentliga förvaltningar i hela landet. Stockholm den 5 september 2012 Ann-Kristine Johansson (S) Berit Högman (S) Jonas Gunnarsson (S) Gunilla Svantorp (S)

21 (24) Lös gränsproblematiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undanröja gränshinder i Norden Motivering I Norden finns det i dag avtal om passfrihet och en gemensam arbetsmarknad samt en social trygghet som har stor betydelse för en dynamisk, flexibel och effektiv arbetsmarknad. I jämförelse med andra regioner i världen är rörligheten i Norden stor. Näringslivssamarbetet har växt sig allt starkare, inte minst genom en lång rad företagsfusioner som tillkommit framför allt det senaste årtiondet. Tack vare det nordiska samarbetet har innovationer gjorda i ett nordiskt land i många fall kunnat leda till produktion och sysselsättning i ett annat land vilket i praktiken innebär en utvidgad arbetsmarknad. Viktiga faktorer för att underlätta rörlighet är de informations- och kunskapscentra t ex Gränsetjensten i Morokulien vid norsk-svenska gränsen och Haparanda-Torneå vid svensk-finska gränsen och som fortfarande, trots många års fantastiskt bra utfört arbete till gagn för många, inte har permanentats. De kommer i direkt kontakt med människor som söker sig över landsgränser, både människor som vill ta jobb, flyttar av andra skäl, studerar och företag som säljer och köper. Det är dags att dessa nu får långsiktig finansiering, spelregler och regelverk från de nordiska regeringarna. De behövs om Nordiska rådets vision om ett gränslöst Norden ska kunna uppnås. Trots goda ambitioner och flera avtal som syftar till att underlätta rörligheten tvingas åtskilliga medborgare uppleva att besvärande hinder kvarstår när rörlighet sker över nordiska ländernas gränser. Föräldraskap och sjukskrivning är de två tillfällen i livet då gränspendlare utsätts för extra stora påfrestningar genom att bo och verka i två olika länder Stockholm den 7 augusti 2012 Gunilla Svantorp (S) Ann-Kristine Johansson (S) Jonas Gunnarsson (S) Berit Högman (S) Lars Mejern Larsson (S)

22 (24) Ett grönare Värmland Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gröna jobb är framtidens jobb. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av en god miljö för att stimulera besöksnäringen och öka antalet arbetstillfällen. 3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av teknikutveckling för att klara energiomställningen som i sin tur leder till nya jobb. 4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att stimulera lokalt engagemang för att öka biogasutvecklingen. 5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler tankställen för fordon som kör på biogas. Motivering Människors möjlighet att uppfylla sina egna drömmar och visioner måste bli verklighet. Vi måste själva ange färdriktningen och målen som vi vill uppnå i livet. Politiken skall ge människor verktyg för att nå sina utsatta mål. Drömmen om en utbildning eller jobb känns allt mer avlägsen för allt fler. Arbetslösheten har ökat och utbildningsplatserna blivit färre. Människors frihet har begränsats då politiken misslyckats med att utveckla moderna verktyg för framtiden. Människors möjlighet att resa, komma i tid till anställningsinterjuver, skolan eller till sitt arbete har blivit en allt större utmaning när det offentliga har misslyckats med att rusta oss för framtiden. Järnvägen är inte längre världsledande utan har hamnat på

23 (24) efterkälken då politiken valt att ensidigt sänka skatter. Det är genom en hållbar utveckling inom IT och traditionell infrastruktur som vi binder samman landet. Människor är tänkande varelser och de inser att det offentliga, näringsliv och forskning måste samarbeta för att de nya jobben skall komma. Världen utvecklas i en rasande takt och Sverige måste följa med i det internationella tempot för att inte riskera människors frihet. Framtidens arbeten kommer genom nya företag, nya idéer och innovationer. Det är genom mer samarbete vi bygger vårt land starkare, modernare och friare. Gröna jobb är framtidens jobb För inte alltför länge sedan sattes god miljö som motsats till tillväxt. Idag kräver både ekonomin och utvecklingen att samhället främjar en hållbar tillväxt. Globala miljöförändringar, ökad miljömedvetenhet och ny kunskap driver fram ny teknik och nya produkter vilket skapar jobb, tillväxt och välfärd. Det är genom forskning, utveckling, exportfrämjande och kompetent arbetskraft som denna utveckling kunnat ske. Ny teknik, grön kunskap och klimatsmarta lösningar öppnar upp för nya idéer, nya produkter och därmed nya gröna arbetstillfällen. Sverige ska gå i spetsen för utvecklingen av hållbara lösningar och ny teknik. Hög kompetens och målmedvetna satsningar ska ge oss egna framsteg och förutsättningar att exportera kunskap till andra länder. För att nå en hållbar framtid är det nödvändigt att öka användningen av lokalproducerade livsmedel och förnybar energi från skogar, åkrar, vinden och vattnet. Det är viktigt med en levande landsbygd där det produceras egna livsmedel och lokalproducerade drivmedel till fordon. På det sättet stärker vi våra miljöinsatser och skapar nya arbetstillfällen. En god miljö leder till ökad besöksnäring och fler arbeten Omsorgen om vår miljö är också viktigt för den växande besöksnäringen som i många delar av landet är helt beroende av att det finns ren och tillgänglig natur för att kunna skapa de upplevelser som i sin tur skapar nya jobb och intäkter i områden där jobbtillväxten ofta är låg och ibland kanske till och med negativ. Vi måste ständigt lyfta blicken och se framåt mot områden som ger nya jobb. I Värmland ser vi en besöksnäring som växer. Livlig gränshandel och sökande efter upplevelser, natur och kultur lockar besökare från hela världen. Turismen är utan tvivel en del av Värmlands och Sveriges framtid. Energiomställningen leder till nya jobb Vi vill arbeta för en energipolitik som bidrar till omställningen av dagens energisystem till ett långsiktigt hållbart energisystem. I energisystemet ska det finnas en helhetssyn när det gäller energiprocessen från råvaran till slutanvändning. Vi vill verka för ett energisystem som är tryggt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Genom satsningar på energieffektivitet, förnybara energikällor och minskad energiförbrukning hos hushållen sätter vi energikonsumenten i centrum. Vårt mål är att trygga tillgången på el och annan energi med en energiproduktion som har låg inverkan på hälsan, miljön och klimatet och att göra det på

24 (24) konkurrenskraftiga villkor. Våra investeringar i grön energi ger möjlighet att skapa nya jobb i hela landet. Lokalt engagemang är viktigt för biogasutvecklingen Biogas bildas när organiskt material så som matavfall, avfall från livsmedelsindustrin och gödsel bryts ner under syrefria förhållanden. Biogasen används till fordonsbränsle och för produktion av el och fjärrvärme. Biogas produceras lokalt och är ett förnybart bränsle vilket innebär att det inte sker något tillskott av koldioxid till atmosfären när det förbränns och därmed bidrar den inte till ökad växthuseffekt. Det finns potential för att producera biogas motsvarande cirka 200 gigawattimmar bara i Värmland. Det framkom under Gasdagarna 2012 där olika projekt redovisar sina resultat. I till exempel Filipstad finns industriavfall från Wasabröd och OLW, i Karlstad en mix av olika substrat, bland annat matavfall. I Hammarö finns det tillgång på slam från Skoghalls bruk. Nyckeln till framgång för biogasutvecklingen i andra delar av landet har varit att det där har funnits ett intensivt arbete lokalt från en kommun eller region. Det finns möjlighet för en fortsatt ökning av biogas i Sverige. I framtiden kan biogas komma att ersätta cirka 20 procent av dagens bränslebehov till transporter. Därför är det viktigt att stimulera lokalt engagemang för att öka biogasutvecklingen. Fler tankställen för bilar som kör på biogas Ett projekt på Gasdagarna menar att Värmland har möjlighet att producera biogas till 20 000 bilar och att det finns behov av mer biogas för fordonsdrift i Värmland. Till exempel har Karlstadsbuss, Värmlandstrafiken och en del taxibolag redan börjat köra eller är intresserade av att köra på biogas i större utsträckning. För att kunna växla över till biogas i en större omfattning behövs det fler tankställen i hela Sverige. Idag finns det till exempel bara ett enda tankställe i Karlstad och utvecklingen är liknande i resten av landet. Därför behöver regeringen se över behovet av fler tankställen för fordon som kör på biogas. Stockholm den 27 september 2012 Jonas Gunnarsson (S) Gunilla Svantorp (S) Berit Högman (S) Lars Mejern Larsson (S)