Utvärdering av elfisken i Vaggeryds kommun

MEDDELANDE NR 2005:02 Utvärdering av elfisken i Vaggeryds kommun 2002-2004 Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län

Utvärdering av elfisken i Vaggeryds kommun 2002-2004 Meddelande nr 2005: 02 Författare Fredrik Nöbelin Referens Sabine Unger, Samhällsbyggnadsavdelningen, Januari 2005 Kontaktperson Sabine Unger, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 036-39 50 65, e-post sabine.unger@f.lst.se Beställningsadress Länsstyrelsen i Jönköpings län, Samhällsbyggnadsavdelningen, 551 86 Jönköping Telefon 036-39 50 00 (vx) Webbplats www.f.lst.se Fotografier Framsida: Duveledsbäcken Fotograf: Fredrik Nöbelin Kartmaterial Lantmäteriet 2004. Ur GSD-Översiktskartan ärende 106-2004/188F ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M 05/02--SE Upplaga ex. 50 Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2005 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på Svanenmärkt papper och omslaget består av PETplast, kartong, bomullsväv och miljömärkt lim. Vid återvinning tas omslaget bort och sorteras som brännbart avfall, rapportsidorna sorteras som papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 2005

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 4 2. MATERIAL OCH METODIK... 4 2.1 FÄLTARBETE... 4 2.2 BEDÖMNING AV RESULTAT... 4 3. RESULTAT... 6 3.1 NEDERBÖRD OCH TEMPERATUR... 6 3.2 ÅTGÄRDSOMRÅDE 053 VEDERYDSSJÖN... 7 3.2.1 Tabergsån, Gamla masugnen... 8 3.3 ÅTGÄRDSOMRÅDE 059 VÄSTERÅN... 9 3.3.1 Västerån, Nedan Ålarydssjön... 10 3.3.2 Västerån, Hultakvarnen... 11 3.3.3 Lomsjöån, Nedan Lomsjön... 12 3.3.4 Älgabäcken, Kyllås... 13 3.4 ÅTGÄRDSOMRÅDE 060 ÖSTERÅN... 14 3.4.1 Österån, Bongebo kvarn nedre... 15 3.4.2 Österån, Nedan Ryasjön... 16 3.4.3 Österån, Stensö... 17 3.5 ÅTGÄRDSOMRÅDE 077 STÖDSTORPAÅN... 18 3.5.1 Högaforsån, Kvarnaberg... 19 3.5.2 Stödstorpaån, Stödstorp... 20 3.6 ÅTGÄRDSOMRÅDE 080 SKOGSHYLTASJÖN... 21 3.6.1 Duveledsbäcken, Södra Duveled... 22 3.7 ÅTGÄRDSOMRÅDE 095 HÄSTGÅNGSÅN... 23 3.7.1 Hästgångsån, 800 m ovan bron... 24 3.7.2 Hästgångsån, Hästgången... 25 3.7.3 Hästgångsån, 300 m nedan bron... 26 4. DISKUSSION... 27 REFERENSER... 28 BILAGA 1, TABELLER... 29 BILAGA 2, KARTOR... 33

Sammanfattning I föreliggande rapport redovisas resultaten från 14 elfisken i Vaggeryds kommun utförda säsongen 2004. Juli månad sommaren 2004 var mycket nederbördsrik vilket följdes av kraftigt stigande vattennivåer i vattendragen. Nederbörden ledde till att delar av Jönköpings län drabbades mycket hårt av översvämningar och högvattnet innebar även stora problem för elfiskets genomförande. Inga elfisken kunde utföras under juli månad i Vaggeryds kommun då vattennivåerna var betydligt över normal nivå. Under augusti sjönk vattenståndet, men i vissa vattendrag tvingades elfiskena trots det genomföras vid vattennivåer över det normala. På sex av de elfiskade lokalerna i Vaggeryds kommun saknas öring i fångsten 2004. På samtliga av dessa lokaler har fångsten av öring vid tidigare elfisken alltid varit mycket sparsam eller, vanligen, saknats helt. En positiv utveckling uppvisas dock på den övre lokalen i Västerån, Nedan Ålarydssjön, med ökande tätheter av öring, såväl årsungar som äldre ungar. På de tre lokalerna i Hästgångsån och i Älgabäcken är tätheten av öringungar något lägre än genomsnittet medan tätheten av öringungar i Högaforsån, Stödstorpaån och Duveledsbäcken sjunkit markant. De höga vattennivåerna i vattendragen under juli månad, och i vissa vattendrag fortsatt höga även under augusti, påverkade sannolikt öringtätheten negativt i vattendragen. Resultatet på flertalet av lokalerna påverkas dock troligen av andra faktorer än högvatten. Frånvaron av öring på sex av lokalerna orsakas troligen av att öringbeståndet antingen är utslaget av försurningspåverkan, mänskliga ingrepp i vattenmiljön eller att vissa elfiskelokaler inte utgör lämpliga lek- och uppväxtmiljöer för öring. I ett av dessa vattendrag, Tabergsån, finns en sjövandrande öringstam, men återkolonisation förhindras av nedströms liggande vandringshinder och ett eventuellt stationärt öringbestånd på sträckan synes vara utslaget. Frånvaron av öring i Österån kan i ett fall förklaras av olämplig undersökningslokal (Bongebo kvarn) eller i ett fall stark mänsklig påverkan (Nedan Ryasjön), men frånvaron av öring även på lokalen Stensö indikerar att öringstammen i Österån är utslagen eller mycket starkt försvagad till följd av försurningspåverkan. Ytterligare en lokal, Hultakvarnen i Västerån, utgör inte en lämplig öringmiljö där en mycket stor andel av bottenmaterialet utgörs av sand. Den resterande lokalen där ingen öring påträffats är Lomsjöån (lokal Nedan Lomsjön). Dess förutsättningar är relativt goda som öringbiotop vilket indikerar att öringbeståndet i vattendraget är utslaget eller kraftigt försvagat. I övriga fall kan en stark mänsklig påverkan noteras även i Duveledsbäcken. Markskador uppströms lokalen har lett till stora utsläpp av sand i vattendraget. Sanden har sedimenterat på stora delar av vattendraget och haft en starkt negativ påverkan på den elfiskade sträckans potential som öringbiotop. Totalt sett uppvisar elfiskelokalerna i Vaggeryds kommun en mycket stark påverkan av försurning, mänsklig påverkan i form av anläggande av vandringshinder, rensning samt skador på närmiljön som lett till skador på vattenmiljön (Duveledsbäcken). Av övriga lokaler kan minskningen av öringtätheten till viss del sannolikt tillskrivas väderförhållandena de senaste åren med högvatten såväl 2003 som 2004 samt den torra och mycket kalla vintern 2002/2003 som troligen väsentligt ökade mortaliteten hos, i synnerhet, årsungarna. 2

Vattendrag/Lokal Åtgärdsområde Bedömning av kalkning Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion Tabergsån/Gamla masugnen 053 Går ej att - bedöma Västerån/Nedan Ålarydssjön 059 ++ + Västerån/Hultakvarnen 059 Går ej att + bedöma Lomsjöån/Nedan Lomsjön 059 Går ej att - bedöma Älgabäcken/Kyllås 059 ++ + Österån/Bongebo kvarn 060 - -- Österån/Nedan Ryasjön 060 + - Österån/Stensö 060 + - Högaforsån/Kvarnaberg 077 + - Stödstorpaån/Stödstorp 077 + - Duveledsbäcken/Södra Duveled 080 + - Hästgångsån/800 m ovan bron 095 ++ + Hästgångsån/Hästgången 095 ++ + Hästgångsån/300 m nedan bron 095 ++ + Figur 1. Bedömning av kalkning samt allmän bedömning per undersökt lokal. Åtgärdsområde Bedömning av måluppfyllelse Åtgärdsområde 053 Vederydssjön Går ej att bedöma Åtgärdsområde 059 Västerån + Åtgärdsområde 060 Österån - Åtgärdsområde 077 Stödstorpaån + Åtgärdsområde 080 Skogshyltasjön + Åtgärdsområde 095 Hästgångsån ++ Figur 2. Bedömning av måluppfyllelse per åtgärdsområde. 3

1. Inledning Försurningsskadorna på sjöar och vattendrag har på många håll varit stora i Jönköpings län. Fiskar, kräftor och andra vattenlevande djur påverkas starkt negativt av en kraftig försurningssituation och hela ekossystem riskerar helt att slås ut om inga förebyggande insatser görs. Situationen har varit allvarligast i länets västra och sydliga delar där kombinationen av en kalkfattig berggrund, tunna jordar och en hög nederbörd lett till stora skador. För att minimera skadorna är kalkningsverksamheten omfattande i Jönköpings län med kalkning av ca 540 sjöar och 162 vattendragssträckor. För att undersöka effekten av den pågående kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag genomförs olika biologiska och kemiska undersökningar. Elfiskeundersökningar i vattendrag utgör en del av kalkeffektuppföljningen och årligen utförs mellan 90-100 elfisken i länet. Elfiskena ger information om artsammansättning, beståndsstorlek, åldersstrukturer och ger vid längre tidsserier viktig information om förändringar i beståndets sammansättning. Vid redovisningen av elfiskena görs utvärderingarna kommunvis och föreliggande rapport omfattar 29 elfiskeundersökningar genomförda säsongerna 2003 och 2004 i Vaggeryds kommun. Samtliga de redovisade elfiskena ingår i länsstyrelsens program för uppföljning av kalkningsverksamheten. Konsulterna Patrik Lindberg och Fredrik Nöbelin har svarat för fältarbetet och rapportskrivningen i enlighet med länsstyrelsens anvisningar. 2. Material och metodik 2.1 Fältarbete Elfiskeundersökningarna i Vaggeryds kommun år 2004 genomfördes under juli och augusti månad. Vid elfiskena användes en bensindriven generator (Honda EU Inverter 10i) och en varierbar likströmstransformator (Lugab). Den utgående spänningen som användes varierade mellan 550-1050 V beroende på vattendragets konduktivitet, flöde och temperatur. Totalt elfiskades 14 lokaler i kommunen säsongen 2004. Åtta elfisken bedrevs kvalitativt. De resterande elfiskena bedrevs kvantitativt och standardiserat med hjälp av den sk utfiskningsmetoden. Samtliga fångade fiskarter och kräftor längdmättes på individnivå med 1 mm noggrannhet och samtliga äldre individer vägdes individuellt (1 g noggrannhet) medan årsungar vägdes i grupp. För att förhindra spridning av sjukdomar och parasiter desinficerades all utrustning vid byte av vattensystem eller efter fiske i vattendrag med förekomst av kräftor. 2.2 Bedömning av resultat Elfiskeresultaten i föreliggande rapport ligger till grund för en bedömning av kalkningsverksamhetens funktion i respektive åtgärdsområde. Enligt Länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 finns för varje åtgärdsområde ett antal uppsatta motiv för kalkningsverksamheten och kemiska mål (se presentation av åtgärdsområden, kap. Resultat) som skall vara uppfyllda för att kalkningen skall anses vara framgångsrik. Resultaten utgör grund för dels bedömning om de fiskeribiologiska målen för kalkningen uppnåtts eller ej samt dels en allmän bedömning av fiskfaunans status. Bedömningen rörande de fiskeribiologiska målen anknyter till de mål som uppsatts i Länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 medan den allmänna bedömningen av fiskfaunans status görs på grundval av övriga, än försurning, kända påverkansfaktorer såsom reglering, rensning o dy. För vardera av prövningarna finns en fyrgradig skala utifrån vilken resultaten skall bedömas. 4

Klass Allmän bedömning av fiskfaunans status ++ Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes optimal eller nära optimal i förhållande till de naturliga och ursprungliga förutsättningarna. + Förekomst och rekrytering av öring samt strömlevande fisk synes tämligen god, men ej optimal på grund av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Bestånden kan dock vara på väg att återhämta sig från tidigare påverkan. - Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk synes påverkad av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Artsammansättning och/eller artfördelning synes ej naturlig. Uppenbar risk för beståndens fortlevnad vid fortsatt svag utveckling eller tillkommande störning. -- Förekomst och rekrytering av öring samt övrig strömlevande fisk kraftigt negativt påverkad av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. Risk för beståndets fortlevnad vid fortsatt svag utveckling eller tillkommande störning. Klass Bedömning av de fiskeribiologiska målen inom kalkningsverksamheten ++ Målet synes väl uppfyllt. + Målet uppfyllt. - Målet synes ej vara uppfyllt. -- Målet tydligt ej uppfyllt. Utöver ovanstående bedömningar av kalkningsverksamhet och fiskfaunans status görs en värdering av den aktuella elfiskelokalens värde som reproduktionslokal för öring. Resultatet presenteras som en fyrgradig skala mellan 0-3 där 0 avser en för öringens lek- och uppväxt olämplig lokal medan 3 motsvarar en mycket god reproduktionslokal för öring. Bedömningen avser den aktuella situationen vilken i vissa vattendrag starkt påverkats av mänsklig aktivitet. Förutsättningarna kan därför i några fall förändras genom biotopvårdsåtgärder vilket i så fall påpekas under kommentarerna till respektive lokal. I redovisningen presenteras även resultaten från närmast föregående bottenfaunaundersökning. 5

3. Resultat 3.1 Nederbörd och temperatur Nederbörd och temperaturförhållanden har de senaste två åren avvikit avsevärt från normalförhållandena. Nederbördsavvikelsen inleddes vintern 2002/2003 med ovanligt låg nederbörd, i kombination med starkare kyla än normalt. Under sommaren 2003 och sommaren 2004 ökade därefter nederbörden markant under respektive års julimånader för att under augusti vara lägre än normalt. Nedan redovisas nederbörd och temperatur uppmätt i Flahult utanför Jönköping. Värdena är naturligtvis inte representativa för hela Jönköpings län,men speglar nederbördssituationen under perioden 2003/2004. 250 nederbörd mm månadsmedel jan 2003/dec 2004 mm nederbörd 200 150 100 50 0 sep-04 aug-04 jul-04 jun-04 maj-04 apr-04 mar-04 feb-04 jan-04 dec-03 nov-03 okt-03 sep-03 aug-03 jul-03 jun-03 maj-03 apr-03 mar-03 feb-03 jan-03 Figur 3. Nederbörd mellan januari 2003 och september 2004 i Flahult 20 Medeltemperatur jan 2003/dec 2004 Medeltemperatur 10 Temperatur 0 sep-04 aug-04 jul-04 jun-04 maj-04 apr-04 mar-04 feb-04 jan-04 dec-03 nov-03 okt-03 sep-03 aug-03 jul-03 jun-03 maj-03 apr-03 mar-03 feb-03 jan-03-10 Figur 4. Temperatur mellan januari 2003 och september 2004 i Flahult. 6

3.2 Åtgärdsområde 053 Vederydssjön Tabergsån tillhör Motala ströms avrinningsområde. Fem sjöar ingår i åtgärdsområdet varav Vederydssjön bedöms ha narurvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Vederydssjön har även ett högt rekreationsvärde, viss biologisk funktion och vissa raritetsvärden. Förutom försurning påverkas delar av åtgärdsområdet av regleringar och förorenade utsläpp. Kalkningen inleddes 1987 då ph-värdet varierade då mellan 5,0 och 5,5 i flera vatten inom området. Försurningen ledde till att öringbeståndet i Vederydsån slogs ut. Även flodkräftan försvann ur vattendraget och flera sjöar. Idag finns signalkräfta utplanterad inom åtgärdsområdet. I länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 upprättades målområden inom åtgärdsområde 053 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Tabergsån Strömstationär öring, strömstare, forsärla, 6,3 upplåtet fritidsfiske, storlom Vederydssjön Storlom, fiskgjuse 6,0 7

3.2.1 Tabergsån, Gamla masugnen Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 640765-140278 639255-139640 230 04-08-05 325 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn sten, block måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg äng, lövskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Abborre 28 0,45 19,1-56 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning Går ej att bedöma Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning Ingen gjord 2001-2003 Lokalen Gamla masugnen i Tabergsån ligger uppströms definitiva vandringshinder vilket gör att den sjövandrande öringen från Vättern och Munksjön inte kan nå lokalen och troligen finns inget stationärt öringbestånd på sträckan. Sträckans förutsättningar som lek- och uppväxtlokal är relativt goda. Lokalen har elfiskats vid fyra tillfällen, 1995, 1998, 2001 och 2004. Fångsten under dessa år har utgjorts av abborre, elritsa, gädda och mört. Frånvaro av öring på sträckan försvårar bedömningen av kalkmålet. Elritsa och mört finns visserligen på sträckan, men fångas mera slumpmässigt. Kalkmålet kan av denna anledning ej säkert bedömas. Fiskbeståndet och artsammansättningen på lokalen påverkas negativt av den mänskliga påverkan som skett genom anläggandet av vandringshinder i Tabergsån. 8

3.3 Åtgärdsområde 059 Västerån Västerån rinner genom ett glest befolkat område i västra Vaggeryds kommun. Flera sjöar ingår i åtgärdsområdet där Svinsjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Förutom att området har varit kraftigt försurningspåverkat har vattenkraftsutbyggnaden varit omfattande. Kalkningsverksamheten i vattensystemet påbörjades 1983 då området uppvisade ph-värden ned till 4,2. Försurningen har allvarligt påverkat fiskfaunan i vattensystemet. Mört, elritsa och lake har slagits ut i hela Västeråns avrinningssytem uppströms Rydssjön. Abborren har slagits ut i Stensjön och benlöjan i Rydssjön. Återintroduktioner av mört, benlöja och öring har genomförts i området. Av förekommande naturvärden kan nämnas häckande forsärla och fiskgjuse. Öringbestånd finns i Lomsjöån och Älgabäcken. I Älgabäcken finns även flodkräfta. I länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 upprättades målområden inom åtgärdsområde 059 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Älgabäcken Strömstationär öring, flodkräfta, forsärla, 6,0 bottenfauna med höga naturvärden Västerån övre Forsärla 6,0 Västerån nedre Forsärla 6,0 Stensjön 6,0 Juddesjö 6,0 Svinsjön 6,0 Lomsjön 6,0 Hällesjö 6,0 Voxtorpasjön 6,0 Kolasjön 6,0 Ålarydssjön 6,0 Rydssjön 6,0 9

3.3.1 Västerån, Nedan Ålarydssjön Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 636312-139061 636450-139025 214 04-08-11 608 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel ojämn block riklig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog måttlig 4 klart klart Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 5 0,6 1,4 0,3 24 Öring >0+ 9 0,7 2,1 0,5 440 Elritsa 5 0,39 2,1-19 Fångstens vikt (g) Antal öring (st) 5 4 3 2 1 0 25 55 85 115 145 175 205 Längd (mm) 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 5 4 3 2 1 0 0+ >0+ 1989 1991 1994 1995 2001 2004 Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Nyholm 2003 Ingen el obetydlig påv. Västerån nedströms Ålarydssjön har provfiskats ett flertal gånger sedan 1989. Förekomst av öring är inte känt från Västerån tidigare och de nu påträffade öringarnas ursprung är okänt men kan möjligen härröra från Älgabäcken. 2001 fångades öring första gången och har sedan dess ökat i täthet till provfisket 2004. Tätheterna är inte höga, men uppvisar en positiv trend. Den elfiskade lokalen bedöms utgöra ett bra uppväxtområde, i synnerhet för äldre öringungar, eftersom stora delar av lokalen är blockrik och relativt djup. Delar av lokalen lämpar sig dock väl för årsungar. Vid elfisket 2004 fångades även elritsa och tidigare säsonger har abborre och gädda fångats. Fångsten av årsungar av öring och den ökande trenden avseende öringtätheter gör att vattenkvaliteten bedöms som tillfredsställande. Fiskbeståndet i Västerån nedströms Ålarydssjön bedöms som ökande, men ännu ej optimalt. 10

3.3.2 Västerån, Hultakvarnen Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 636312-139061 636450-139025 169 04-08-11 160 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn sand, grus, sten ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg äng, lövskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Elritsa 1 0,39 1,6-2 Fångstens vikt (g) Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 5 4 3 2 1 0 0+ >0+ 1989 1994 1995 1998 2001 2004 Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning Går ej att bedöma Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 0 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Nyholm 2003 Ingen el obetydlig påv. Lokalens vid Hultakvarnen består av en kort strömsträcka där bottensubstratet främst utgörs av sand och smågrus. Lokalens förutsättningar som lek- och uppväxtbiotop för öring är dåliga och värdet av elfiske på sträckan kan ifrågasättas. Lokalen har provfiskats sex gånger sedan 1989 och en öringårsunge har påträffats. Förutom denna har abborre, gädda, lake, elritsa, bäcknejonöga, mört och signalkräfta påträffats. Normalt skulle ett provfiske där endast en elritsa fångas resultera i att kalkmålet inte bedöms vara uppnått. Tas hänsyn till lokalens karaktär, med olämpliga uppväxtbiotoper för öring, och att fångst av övriga försurningskänsliga arter är mera slumpmässig görs bedömningen att inga slutsatser kan dras av resultatet. Den, jämfört med tidigare år, lägre artrikedomen vid elfisket 2004 gör att bedömningen av fiskbeståndet inte kan anses optimalt. 11

3.3.3 Lomsjöån, Nedan Lomsjön Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 636312-139061 637515-138720 275 04-08-11 129 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär sten och grus ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Gädda 1 0,5 1,6-162 Mört 1 0,45 1,7-67 Elritsa 3 0,39 6,0-14 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning Går ej att bedöma Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning Ingen gjord 2001-2003 Lomsjöån nedströms Lomsjön består av en strömsträcka med ganska goda förutsättningar som öringbiotop. Trots detta har ingen öring påträffats på lokalen under de fem elfisken som gjorts sedan 1989. Fångsten vid elfisket 2004 utgjordes av ett mindre antal elritsor, gädda och mört. Vid tidigare elfisken har även abborre fångats. Med anledning av att inga årsungar av öring eller andra försurningskänsliga arter fångades bedöms kalkmålet ej vara uppfyllt. Flera äldre årsklasser av elritsa återfanns dock vilket indikerar att vattenkemin är tillfredsställande åtminstone vissa år. Avsaknaden av öring på en för dem relativt lämpad lokal medför att den allmänna bedömningen av fiskbeståndet karaktäriseras som påverkat. 12

3.3.4 Älgabäcken, Kyllås Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 637023-138778 637045-138745 204 04-08-11 351 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn block, sten, grus ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 16 0,6 7,6 5,0 43 Öring >0+ 3 0,7 1,2 5,2 342 Elritsa 9 0,39 6,6-13 Gädda 2 0,5 1,1-118 Antal öring (st) 15 10 5 25 55 85 115 0 145 Längd (mm) 175 205 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 25 20 15 10 5 0 0+ >0+ Fångstens vikt (g) 1989 1994 1995 1998 2001 2004 Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Kyllås 2003 Ingen el obetydlig påv. Älgabäcken vid Kyllås är en mycket god biotop för öring. Lokalen provfiskades första gången 1989 då inga öringar fångades. Efter detta har en markant ökning av tätheten öring noterats. Tätheten av öring 2004 på lokalen var totalt sett lägre än tidigare år, men tätheten av årsungar är god. Vid elfisket fångades även elritsa och gädda. Inga andra arter har fångats på lokalen tidigare säsonger. Kalkmålet bedöms som väl uppfyllt med anledning av den rika förekomsten av årsungar av öring på lokalen. Fiskbeståndet bedöms som tämligen gott, men ej optimalt p g a att antalet äldre öringungar minskat jämfört med tidigare år. 13

3.4 Åtgärdsområde 060 Österån Österån är ett tidigare starkt försurningspåverkat avrinningsområde. Flera sjöar ingår i åtgärdsområdet, bla Mosjön som är referenssjö och har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. När kalkningen påbörjades i Österån 1982 var ph-värdet mycket lågt. Uppmätta värden varierade mellan 3,6 och 5,0. Avrinningsområdets fiskfauna påverkades starkt negativt av försurningen, flertalet mört- och lakbestånd slogs ut, elritsan drabbades hårt i Österån och benlöja och flodkräfta slogs ut i Långvattnet. Förutom försurningspåverkan finns ett flertal vandringhinder i Österån som försvårar återkolonisation. Mossjön är en naturligt försurad sjö med ett ekosystem anpassat till denna miljö. Sjön är av denna anledning utsedd som Natura 2000-objekt. I övrigt finns flodkräfta åter i Långvattnet efter återintroduktion samt forsärla och fiskgjuse i delar av åtgärdsområdet. I länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 upprättades målområden inom åtgärdsområde 060 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Långvattnet Flodkräfta 6,0 Bongebosjön 6,0 Brandsjön 6,0 Kroksjön 6,0 Ryasjön 6,0 Öregöl 6,0 Långasjön Fiskgjuse 6,0 Österån övre 6,0 Storån uppströms Flaten 6,0 Österån nedre Forsärla 6,0 14

3.4.1 Österån, Bongebo kvarn nedre Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 628145-137514 638145-139065 269 04-08-06 100 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög ojämn block, fin måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 5 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Gädda 1 0,5 2,0-38 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning - Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion -- Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 1 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Kvarnagärde 2003 Betydlig påverkan Bongebo kvarn är belägen högt upp i Österåns vattensystem. Lokalen är en medelmåttig öringlokal avgränsad i dess övre del ev att vandringshinder. Bottensubstratet består till stor del av finsedimentärt material i lokalens nedre del. I övre delen är vattnet mera strömmande och bottensubstratet ugörs av block. Lokalen har provfiskats vid fyra tillfällen sedan 1995. Inga öringar har fångats, endast elritsa och gädda har påträffats vid elfiskena. Uppgifter om förekomst av öring saknas dock i Österån vilket möjligen innebär att arten aldrig funnits i vattendraget. Med utgångspunkt från resultatet kan försurningspåverkan inte uteslutas. Öring synes helt saknas på sträckan och inga elritsor fångades. Frånvaron av öring samt den i övrigt låga fisktillgången gör att fiskbeståndet bedöms som kraftigt påverkat av någon yttre störning. 15

3.4.2 Österån, Nedan Ryasjön Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 628145-137514 637500-139185 249 04-08-06 210 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög intermediär sten, block ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Mört 13 0,45 13,8-87 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 1 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Rumperyd 2003 Ingen el obetydlig påv. Österån nedströms Ryasjön är en sträcka med bra strömförhållanden för öring. Tyvärr är sträckan kraftigt rensad vilket sannolikt påverkar fiskbeståndet på platsen. Detta kan möjligen vara en bidragande orsak till att ingen öring fångats på lokalen sedan elfiskena startade 1989. Sannolikt är dock öringbeståndet utslaget eller möjligen mycket svagt på sträckan. Uppgifter om förekomst av öring saknas dock i Österån vilket möjligen innebär att arten aldrig funnits i vattendraget. Säsongen 2004 fångades endast mört på lokalen medan även gädda och abborre fångats tidigare säsonger. Större delen av mörtarna som fångades på lokalen bedömdes vara ettåriga vilket visar på fungerande reproduktion i Österån eller närliggande sjöar, åtminstone vissa år. Den relativt rikliga tillgången på ettårig mört, 10 av 13 fångade individer, gör att kalkmålet bedöms som uppfyllt trots att årsungar ej fångades. Frånvaron av öring på lokalen indikerar störning på den naturliga fiskfaunan, troligen orsakat av en kombination av tidigare försurningspåverkan, anläggande av vandringshinder och rensningsåtgärder. 16

3.4.3 Österån, Stensö Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 628145-137514 636945-139340 204 04-08-11 455 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög ojämn sten, block ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg tomt, lövskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Elritsa 3 0,39 1,7-6 Gädda 1 0,5 0,4-95 Signalkräfta 1 0,43 0,5-37 Kommentar till resultaten Fångstens vikt (g) Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 3 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Rumperyd 2003 Ingen el obetydlig påv. Österån vid Stensö är en mycket fin öringlokal såväl avseende strömhastighet som bottenstruktur och- substrat. Liksom på övriga elfiskade lokaler i Österån saknas dock öring som inte har fångats under något elfiske sedan första provfisket 1989. Sannolikt är öringbeståndet utslaget från området alternativt mycket svagt. Uppgifter om förekomst av öring saknas dock i Österån vilket möjligen innebär att arten aldrig funnits i vattendraget. Vid elfisket 2004 fångades elritsa, gädda och signalkräfta. Tidigare har även abborre fångats vid provfisken på lokalen. Förekomst av signalkräfta och elritsa indikerar att kalkmålet uppnåtts. De låga tätheterna av samtliga arter gör att fiskbeståndet karaktäriseras som påverkat av någon yttre störning. 17

3.5 Åtgärdsområde 077 Stödstorpaån Åtgärdsområdet ingår i Lagans vattensystem och kallas i dess övre del Högaforsån. Flera mindre sjöar ingår i området, bl a Kolasjön som har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Kalkningsverksamheten inleddes 1985 då ph-värdet låg kring 4,5 i större delen av åtgärdsområdet. Försurningspåverkan medförde att mörtbestånden slogs ut i övre delen av avrinningsområdet liksom flodkräftbestånden i Sulebosjön och Kolasjön samt öring och elritsa i vattendragets övre delar. De nedre delarna av Stödstorpaån är däremot opåverkade av försurning på grund av att vattendraget rinner genom ett område bestående av den mycket basiska bergarten syenit. Vandringshinder i Stödstorpaån förhindrar naturlig återkolonisation av vattendragets övre delar. Kvarvarande kända naturvärden är häckande fiskgjuse och storlom vid Kolasjön. Känt är att även strömstare och forsärla förekommer inom området och att öring finns kvar i Stödstorpaån. I länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 upprättades målområden inom åtgärdsområde 077 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Borisköpasjön 6,0 Stödstorpaån övre 6,0 Stödstorpaån nedre Forsärla 6,0 Sulebosjön 6,0 Kolasjön Fiskgjuse, storlom 6,0 Häpplingen 6,0 18

3.5.1 Högaforsån, Kvarnaberg Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 637461-139892 637935-139570 209 04-08-06 318 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär sten, block saknas Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst p-värde Beräknat Medeltäthet (st) antal/100 m 2 antal/100 m 2 Öring 0+ 1 0,6 0,5 1,3 2 Fångstens vikt (g) Antal öring (st) 5 4 3 2 1 0 25 55 85 115 145 175 205 Längd (mm) 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 10 8 6 4 2 0 1991 1994 1997 1999 Årtal 2001 0+ >0+ 2003 Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Horsarp 2003 Ingen el obetydlig påv. Öringtätheten i Högaforsån har sedan 2000 upplevt en markant nedgång. Tätheterna har dalat kraftigt och årsungar har helt saknats vid provfisket förutom vid årets fiske. Detta trots att lokalen utgör en mycket fin öringbiotop med lagom strömhastighet och relativt gott om ståndplatser. Inga andra arter förutom öring fångades vid årets fiske. Vid tidigare elfisken har elritsa, gädda och signalkräfta påträffats. Fångsten av en öringårsunge säsongen 2004 är positivt i Högaforsån. Årsungar har inte fångats sedan 2000, men indikerar nu, med viss tvekan, att vattenkvaliteten är tillfredsställande. Kalkmålet bedöms därför som uppfyllt. På grund av den kraftigt minskade tätheten de senaste åren bedöms fiskbeståndet som påverkat av försurning eller annan negativ påverkan på vattenmiljön. 19

3.5.2 Stödstorpaån, Stödstorp Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 637461-139892 637760-139830 197 04-08-06 260 3 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel jämn sand, grus, sten måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) P-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 2 0,57 0,8 5,4 4 Öring 1+/Ä 2 0,70 1,1 4,0 71 Gädda 1 1,00 0,4-150 Bergsimpa 37 0,58 15,4-123 Signalkräfta 1 0,43 0,9-42 Antal öring (st) 5 4 3 2 1 25 55 85 0 Kommentar till resultaten 115 145 175 205 Längd (mm) 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 25 20 15 10 5 0 1988 1989 1991 1992 1993 1994 Årtal Fångstens vikt (g) 0+ >0+ 1995 1998 2001 2004 Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Stödstorp 2003 Ingen el obetydlig påv. Sedan 1995 har öringtätheten minskat tydligt i Stödstorpaån liksom på den uppströms liggande lokalen vid Kvarnaberg (se föregående sida). Orsaken till detta är okänd då försurning inte bör utgöra ett problem i nedre delan av vattensystemet eftersom berggrunden i området består av den mycket basiska bergarten syenit. Förhållandena avseende lek- och uppväxt är mycket bra på lokalen med en bra beskuggning av vattendraget. Utöver öring fångades även gädda, bergsimpa och signalkräfta. Vid tidigare elfisken har även bäckröding, lake, abborre, elritsa samt mört fångats. Förekomsten av årsungar indikerar att kalkmålet uppnåtts. Trenden med minskande tätheter av öring indikerar att fiskbeståndet är påverkat av någon störning på vattenmiljön. 20

3.6 Åtgärdsområde 080 Skogshyltasjön Skogshyltasjöns åtgärdsområde började kalkas 1986 och omfattar Skogshyltasjön och Duveledsbäcken. Sjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Området var dessförinnan försurat med ph-värden runt 5,9 och denna försurningspåverkan bidrog troligen till att flodkräftbestånden i Skogshyltasjön och Duveledsbäcken slogs ut. Idag finns signalkräfta inom området. Inom åtgärdsområdet häckar fiskgjuse och storlom. Öring finns i Duveledsbäcken. Höga kvicksilverhalter har uppmätts i Skogshyltasjön. I länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 upprättades målområden inom åtgärdsområde 080 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Skogshyltasjön Fiskgjuse, storlom, höga 6,0 kvicksilverhalter i fisk Duveledsbäcken Öring 6,0 21

3.6.1 Duveledsbäcken, Södra Duveled Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 627280-132428 637325-139660 194 04-08-06 380 1 KEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär sand, block, sten ringa Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog god 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 5 0,6 2,2 7,1 21 Öring 1+/Ä 2 0,7 0,8 3,7 74 Signalkräfta 1 0,43 0,6-10 Fångstens vikt (g) Antal öring (st) 5 4 3 2 1 0 25 55 85 115 145 175 205 Längd (mm) 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 40 30 20 10 0 0+ >0+ 1988 1993 1994 1998 2001 2002 2003 2004 Årtal Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning + Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion - Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 1 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Södra Duveled 2003 Ingen el obetydlig påv. Öringtätheten i Duveledsbäcken har minskat stadigt under de senaste tio åren. Orsaken till detta är troligen det utsläpp av sand (ref markägaren) som fyllt större delen av elfiskelokalen och sannolikt stora delar av övriga delar av ån. Sandmängden tycks öka varje år och minskar åns potential som öringlokal eftersom många lek- och uppväxtområdet förstörs. Vid årets fiske fångades utöver öring även signalkräfta medan det tidigare år har påträffats gädda, elritsa och lake. Förekomsten av låga tätheter av öringårsungar tyder på en tillfredsställande vattenkemi. Kalkmålet anses därför uppfyllt. Minskande tätheter av öring kan sannolikt härledas till sandutsläppet i ån. Förekomst och rekrytering av öring anses därför negativt påverkad av mänsklig aktivitet. 22

3.7 Åtgärdsområde 095 Hästgångsån Åtgärdsområdet ingår i Lagans vattensystem och omfattar Hokasjön och den tillrinnande Hästgångsån. I nedre delen av Hästgångsån ligger Lyngemadssjön som är en artificiell damm. Både Hokasjön och Lyngemadssjön har naturvärdesklass III i vattenvårdsprogrammet. Hästgångsån ingår i Naturvårdsverkets IKEU-program (Integrerad KalkningsEffekt- Uppföljning) och har mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Kalkning i området inleddes 1985 då vattenområdet var försurningsdrabbat med ph-värden ned till 5,5. I området häckar strömstare och forsärla och i Lyngemadssjön förekommer även storlom. Hästgångsån hyser bestånd av öring och elritsa. I länsstyrelsens Åtgärdsplan 2003-2007 upprättades målområden inom åtgärdsområde 095 samt mål och motiv för kalkningsverksamheten. Mål och motiv med kalkningsverksamheten i respektive målområde är följande: Målområde Motiv Kemiskt mål ph Lyngemadssjön Sjölevande öring 6,0 Bäck mellan Hokasjön- Forsärla 6,0 Lyngemadssjön Hästgångsån Strömstationär öring 6,0 23

3.7.1 Hästgångsån, 800 m ovan bron Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 638300-140841 638315-141105 235 04-08-16 340 3 IKEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande medel intermediär block, grus riklig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 2 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 39 0,62 12,1 8,9 136 Öring 1+/Ä 20 0,86 5,9 13,9 625 Elritsa 3 0,39 2,3-2 Mört 1 1,00 0,3-9 Signalkräfta 6 0,57 1,9-134 Antal öring (st) 20 15 10 5 25 55 85 115 0 145 Längd (mm) 175 205 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 50 40 30 20 10 0 1988 1992 1994 1997 1999 Årtal Fångstens vikt (g) 2001 0+ >0+ Kommentar till resultaten Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Hästgången 2003 Ingen el obetydlig påv. Hästgångsån har ett relativt gott öringbestånd och ingår i det nationella kalkeffektuppföljningsprogrammet (IKEU). Lokalen är en god lek - och uppväxtbiotop för öring med gott om ståndplatser. Förutom öring fångades även elritsa och signalkräfta. Tidigare år har det även fångats mört på lokalen. Gott om öringårsungar på lokalen indikerar att vattenkemin varit god det senaste året. Kalkmålet bedöms som väl uppfyllt. Tätheten av öring är säsongen 2004 något lägre än genomsnittet de närmast föregående åren vilket troligen beror på naturliga fluktuationer i beståndet. Liksom på nedströms liggande lokaler kan dock en nedåtgående trend utläsas sedan 1999 (med undantag av 2002). Beståndet bedöms med anledning av detta vara tämligen gott, men inte optimalt. 2003 24

3.7.2 Hästgångsån, Hästgången Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 638300-140841 638300-141085 233 04-08-18 351 3 IKEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög intermediär block, sten måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg blandskog måttlig 10 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 28 0,75 8,1 10,4 93 Öring 1+/Ä 15 0,71 4,1 12,5 857 Elritsa 15 0,18 9,4-31 Signalkräfta 2 0,43 1,3-35 Antal öring (st) 12 9 6 3 25 55 85 115 0 145 Kommentar till resultaten Längd (mm) 175 205 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 50 40 30 20 10 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Årtal Fångstens vikt (g) 0+ >0+ 2001 2002 2003 2004 Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Hästgången 2003 Ingen el obetydlig påv. Lokalen Hästgången i Hästgångsån är en god lek- och uppväxtbiotop för öring. Liksom övriga elfiskelokaler i Hästgångsån ingår den i det nationella kalkeffektuppföljningsprogrammet IKEU. Utöver öring fångades elritsa och signalkräfta vid provfisket och tidigare år har bäcknejonöga och gädda fångats. Trots något lägre tätheter av öringårsungar än normalt bedöms försurningspåverkan under det närmast föregående året vara liten och kalkmålet anses som väl uppfyllt. Tätheten av öring, såväl årsungar som äldre öringungar, är lägre än normalt. Den totala tätheten av öringungar har minskat successivt sedan 1999, dock med en svag ökning 2004. Stigande tätheter av årsungar 2004 jämfört med de närmast två föregående åren kan dock indikera en återhämtning. Fiskbeståndet bedöms därför som tämligen gott, men ej optimalt. 25

3.7.3 Hästgångsån, 300 m nedan bron Koordinater Höh Fiskedatum Lokalyta Antal Syfte Vattendrag Lokal (m) (m 2 ) utfisken 638300-140841 638260-141020 226 04-08-18 234 3 IKEU Allmänna data Vattenhastighet Vattennivå Bottentopografi Bottensubstrat Bottenvegetation strömmande hög intermediär block, häll måttlig Närmiljö Beskuggning Ved i vatten Grumlighet Vattenfärg barrskog måttlig 0 klart färgat Fångstdata Fiskart Fångst (st) p-värde Beräknat antal/100 m 2 Medeltäthet antal/100 m 2 Öring 0+ 18 0,76 7,8 15,3 60 Öring 1+/Ä 17 0,79 7,3 12,6 783 Elritsa 52 0,49 25,5-109 Signalkräfta 1 0,43 1,0-24 Antal öring (st) 12 9 6 3 25 55 85 115 0 145 Kommentar till resultaten Längd (mm) 175 205 235 265 295 Beräknad öringtäthet (st/100m 2 ) 60 50 40 30 20 10 0 Fångstens vikt (g) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Årtal 0+ >0+ Bedömning av kalkning ++ Allmän bedömning av fiskbestånd och fiskproduktion + Lokalens nuvarande värde som lek- och uppväxtbiotop för öring 2 Resultat av bottenfaunaundersökning vid Hästgången 2003 Ingen el obetydlig påv. Den nedre lokalen i Hästgångsån utgörs, liksom övriga, av en god lek- och uppväxtlokal för öring. Som på övriga lokaler i Hästgångsån var öringtätheten lägre än genomsnittet säsongen 2004 och en svagt nedåtgående trend kan uttydas från fisket 1999 och framåt. Utöver öring fångades elritsa och signalkräftainga andra arter har fångats på lokalen vid tidigare elfisken. Relativt god tillgång, om än i lägre tätheter än tidigare år, tyder på ett väl uppfyllt kalkmål. De minskade tätheterna av såväl årsungar som äldre öringungar är sannolikt en följd av naturliga mellanårsvariationer i beståndet. Trenden är dock densamma på samtliga lokaler i Hästgångsån. Beståndet anses därför vara tämligen gott, men ej optimalt. 26

4. Diskussion Extrema väderleksförhållanden som påverkat såväl vattendrag som fiskbestånd har varit vanliga de senaste åren. Kombinationen av ovanligt låg nederbörd och en lägre medeltemperatur än normalt vintern 2002/2003 resulterade i mycket låga vattennivåer i flera vattendrag. Följande sommar 2003 var nederbörden mycket kraftig under juli och delar av länet var mycket hårt drabbade. Sommaren 2004 inleddes på liknande sätt och delar av Jönköpings län (se Resultat, Kap 3.1) hade en större totalnederbörd under juli månad 2004 jämfört med samma period 2003. Kombinationen av torka och stark kyla vintern 2002/2003 ökade sannolikt mortaliteten hos fisken, i synnerhet hos årsungarna vilket i viss utsträckning kan synas i elfiskeresultaten. Resultaten från elfiskena är dock något svårtolkade eftersom de ibland genomfördes under svåra förhållanden. Förutom att genomförandet ofta försvårades genom större problem att fånga fisken, ändrades troligen fiskens uppehållsplatser i stor utsträckning. Lokaler som vid lägre vattenstånd utgör goda uppväxtmiljöer kan vid högvatten helt sakna fisk. Den beräknade öringtätheten blir naturligtvis lidande genom den utspädningseffekt, d v s elfiskelokalernas ökade area som innebär att fisken sprids på en större yta, som är resultatet av höga vattennivåer. Detta fick dessutom ännu större genomslagskraft sommaren 2003 eftersom dödligheten hos fisken troligen varit högre än normalt under föregående vinter. En ökad dödlighet hos fisken p g a högflödena under sommarmånaderna kan inte heller uteslutas genom de ökande förflyttningarna hos fisken som eventuellt blottställer dem för predation. Nederbördsmängden har naturligtvis en effekt även på försurningens påverkan på sjöar och vattendrag. En lägre nederbörd under vintern 2002/2003 kan ha medfört en lägre försurningspåverkan på vattnen i Jönköpings län. Våren 2003 var dock nederbördsrik och ökade belastningen på vattendragen i länet vilket kan ha haft en negativ effekt på öringrommens utveckling. Våren 2004 visar en, ur denna aspekt, för öringrom och -yngel gynnsammare utveckling med något lägre nederbörd än normalt. Förutom yttre omständigheter som väder och klimat har den mänskliga påverkan varit stor på flera av de undersökta vattendragen. Ofta har en stark påverkan, vanligen anläggande av fördämningar eller rensnings- och rätningsarbeten i vattendragen, noterats i direkt anslutning till elfiskelokalerna. Rensning och rätning av ett vattendrag genomförs för att få undan vattnet snabbare vilket är intressant bl a i anslutning till annan vattenverksamher som drift av sågar, kvarnar eller dylikt, men även för att öka den tillgängliga skogsarealen. Fyra av de 14 elfiskelokalerna i Vaggeryds kommun är direkt påverkade av denna typ av ingrepp. Utöver detta är ett vattendrag, Duveledsbäcken, utsatt för sandavlagringar på grund av markskador i bäckens närområde. På samtliga dessa lokaler påverkas sannolikt fiskbesåndet negativt av ingreppet, men på lokalen Nedan Ryasjön i Österån kan ingreppen på elfiskesträckan, kraftig rensning i kombination med ett vandringshinder i sträckans övre del, vara helt avgörande för elfiskeresultatet. Nämnas bör att av de undersökta lokalerna ingår även två lokaler, Hultakvarn i Västerån och Bongebo kvarn i Österån, där vattenmiljön inte lämpar sig för öringreproduktion. De yttre störningar som beskrivits påverkar i varierande utsträckning elfiskeresultatet och försvårar bedömningen av försurningspåverkan i vattendragen. Väderpåverkan kan inte helt undvikas vid elfiskeundersökningar, men lokaler där den mänskliga påverkan kan vara helt avgörande för bedömningen bör övervägas om de skall ingå i effektuppföljningsprogrammet. Samma övervägande bör göras för de lokaler där vattenmiljön ej lämpar sig för öringreproduktion. 27

Referenser Appelberg, M., Bergquist, B. 1994. Undersökningstyper för provfiske i sötvatten. PM 5 1994. Drottningholm. Bohlin, T. 1984. Kvantitativt elfiske efter lax och öring synpunkter och rekommendationer. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (4). Länsstyrelsen i Jönköpings län. 1995. Natur Jönköpings län. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2002. Kalkningar i Vaggeryds kommun 1999-2001. Meddelande 2003:32. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2004. Bottenfauna i Jönköpings län 2003. Meddelande 2004:26. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2003. Åtgärdsplan 2003 2007. Meddelande 2003:35. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2003. Åtgärdsplan 2003 2007 Bilaga 3. Meddelande 2003:35. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2003. Åtgärdsplan 2003 2007 Bilaga 4. Meddelande 2003:35. 28

Bilaga 1, tabeller Åtgärdsområde 053 Vederydssjön Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Tabergsån Gamla masugnen 639255 139640 950717 300 1 0 0 Abb, elr, gä Tabergsån Gamla masugnen 639255 139640 980723 300 1 0 0 Abb, elr, gä, mö Tabergsån Gamla masugnen 639255 139640 010810 250 1 0 0 Abb, gä, mö Tabergsån Gamla masugnen 639255 139640 040805 325 1 0 0 Abb Elfiskade lokaler (antal): 1 Utförda elfisken (antal): 4 Noterade arter (antal): 4 (abb, elr, gä, mö) Åtgärdsområde 059 Västerån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 890704 350 1 0 0 Abb Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 910724 390 1 0 0 Abb Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 940825 390 1 0 0 Abb, gä Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 950830 350 1 0 0 Abb, elr, gä Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 980729 416 1 0 0 - Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 010808 416 1 0,4 1,5 Elr, gä Västerån Nedan Ålarydssjön 636695 138870 040811 608 1 1,4 3,5 Elr Västerån Hultakvarnen 636450 139025 890704 120 1 0 0 Abb, gä, la Västerån Hultakvarnen 636450 139025 940909 120 1 0 0 Elr, gä, la Västerån Hultakvarnen 636450 139025 950830 120 1 0 0 Abb, bäcne, gä, la Västerån Hultakvarnen 636450 139025 980829 200 1 0,8 0,8 Gä, la, mö Västerån Hultakvarnen 636450 139025 010808 200 1 0 0 Elr, signkräf Västerån Hultakvarnen 636450 139025 040811 160 1 0 0 Elr Lomsjöån Nedan Lomsjön 637515 138720 890704 130 1 0 0 - Lomsjöån Nedan Lomsjön 637515 138720 950830 130 1 0 0 Abb, elr, gä Lomsjöån Nedan Lomsjön 637515 138720 980727 129 1 0 0 - Lomsjöån Nedan Lomsjön 637515 138720 010810 129 1 0 0 Abb, elr, gä, mö Lomsjöån Nedan Lomsjön 637515 138720 040811 129 1 0 0 El, gä, mö Älgabäcken Kyllås 637045 138745 890704 200 1 0 0 Gä Älgabäcken Kyllås 637045 138745 940825 100 1 0 7,3 Gä Älgabäcken Kyllås 637045 138745 950830 300 1 7,6 9,4 - Älgabäcken Kyllås 637045 138745 980729 360 1 8,9 19,1 - Älgabäcken Kyllås 637045 138745 010808 355 1 6,1 16,7 Elr Älgabäcken Kyllås 637045 138745 040811 351 1 7,6 8,8 Elr, gä Elfiskade lokaler (antal): 4 Utförda elfisken (antal): 24 Noterade arter (antal): 8 (öring, abb, bäcne, gä, elr, la, mö, signkräf) 29

Åtgärdsområde 060 Österån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Österån Bongebo kvarn 638145 139065 950830 150 1 0 0 Elr, gä Österån Bongebo kvarn 638145 139065 980723 150 1 0 0 Elr Österån Bongebo kvarn 638145 139065 010810 150 1 0 0 Elr, gä Österån Bongebo kvarn 638145 139065 040806 100 1 0 0 Gä Österån Nedan Ryasjön 637500 139185 890704 100 1 0 0 Abb, gä Österån Nedan Ryasjön 637500 139185 940825 100 1 0 0 Abb, gä Österån Nedan Ryasjön 637500 139185 950830 100 1 0 0 Abb, gä Österån Nedan Ryasjön 637500 139185 980727 300 1 0 0 Abb, gä, mö Österån Nedan Ryasjön 637500 139185 010810 300 1 0 0 Abb, gä, mö Österån Nedan Ryasjön 637500 139185 040806 210 1 0 0 Mö Österån Stensö 636945 139340 890704 195 1 0 0 Elr, gä Österån Stensö 636945 139340 910724 350 1 0 0 Abb, elr, gä, signkräf Österån Stensö 636945 139340 940825 350 1 0 0 Elr, gä, signkräf Österån Stensö 636945 139340 950830 350 1 0 0 Elr, gä Österån Stensö 636945 139340 980729 350 1 0 0 Elr Österån Stensö 636945 139340 010808 350 1 0 0 Elr, gä, signkräf Österån Stensö 636945 139340 040811 455 1 0 0 Elr, gä, signkräf Elfiskade lokaler (antal): 3 Utförda elfisken (antal): 17 Noterade arter (antal): 5 (abb, gä, elr, mö, signkräf) Åtgärdsområde 077 Stödstorpaån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 910723 450 1 0 0 Elr, gä Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 930809 450 1 0 0 Elr, gä Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 940801 450 1 0 0,8 Elr, gä Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 960725 300 1 0 1,8 Elr, gä, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 970729 300 1 0 0 Elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 980723 319 1 7,8 9,6 Bäcne, elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 990808 319 1 1 6,3 Elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 000809 319 1 5,7 8,4 Gä, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 010806 319 1 0 4,2 Elr, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 020712 319 1 0 0,9 Signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 030710 318 1 0 0,4 Gä, signkräf Högaforsån Kvarnaberg 637935 139570 040806 318 1 0,5 0,5 - Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 880707 350 1 5,4 7,0 Besim, elr, gä, la Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 890711 350 1 2,4 5,0 Besim,elr, gä, la Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 910723 350 1 4,5 8,7 Besim,elr, gä, la, mö Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 920929 350 1 7,1 11,3 Besim, elr, bäcrö Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 930812 400 1 3,6 6,8 Besim, elr Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 940801 400 1 10,0 14,1 Abb, besim, elr, la, mö 30

Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 950727 270 3 11,7 19,2 Besim, elr, la Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 980723 400 3 6,7 13,6 Besim, brax, elr, la Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 010807 400 3 1,8 6,9 Besim,elr, la Stödstorpaån Stödstorp 637760 139830 040806 260 3 0,8 1,6 Besim, gä, signkräf Elfiskade lokaler (antal): 2 Utförda elfisken (antal): 22 Noterade arter (antal): 11 (öring, elr, abb, besim, gä, la, mö, brax, bäcne, bäcrö, signkräf) Åtgärdsområde 080 Skogshyltasjön Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 880711 250 1 3,3 6,2 Gä, la, flodkräf Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 930810 260 1 6,4 11,3 La Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 940825 290 1 24,4 33,8 Elr, la Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 980729 249 1 10,7 13,2 - Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 010810 249 1 3,6 10,3 Signkräf Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 020812 260 1 6,4 8,0 Signkräf Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 030710 380 1 0 0,8 Signkräf Duveledsbäcken S Duveled 637325 139660 040806 380 1 2,2 3,0 Signkräf Elfiskade lokaler (antal): 1 Utförda elfisken (antal): 8 Noterade arter (antal): 6 (Öring, gä, elr, la, signkräf, flodkräf) Åtgärdsområde 095 Hästgångsån Vattendrag Lokal Koordinat enl. RAK Datum Area K Fångst öring Övriga arter X Y (m 2 ) 0+ Tot Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 880909 330 1 3,8 28,0 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 910722 330 1 3,6 29,5 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 920930 300 1 6,9 22,1 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 930811 320 1 0 12,5 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 940808 320 1 1,3 6,4 Elr Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 960819 400 3 8,4 13,9 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 970819 400 3 17,0 26,3 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 980816 434 3 8,0 24,0 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 990811 418 3 21,2 35,4 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 000810 435 3 8,3 27,3 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 010815 435 3 10,2 22,9 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 020815 219 3 20,6 37,0 Elr, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 030819 348 3 3,0 16,0 Elr, gä, signkräf Hästgångsån 800 m ovan bron 638315 141105 040816 340 3 12,1 18,0 Elr, mö, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 950822 340 3 6,7 17,6 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 960819 340 3 7,4 15,2 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 970820 340 3 29,0 40,6 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 980816 312 3 13,1 30,5 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 990811 291 3 16,0 33,5 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 000810 312 3 10,8 30,1 Elr, bäcne, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 010815 312 3 10,9 25,8 Elr, signkräf 31

Hästgångsån Hästgången 638300 141085 020815 225 3 0,4 12,4 Elr, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 030819 290 3 1,7 10,7 Elr, gä, signkräf Hästgångsån Hästgången 638300 141085 040818 351 3 8,1 12,5 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 970820 257 3 43,0 56,3 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 980816 270 3 6,3 22,2 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 990811 261 3 23,2 35,9 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 000810 270 3 10,0 27,5 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 010815 270 3 13,7 24,7 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 020815 186 3 13,6 27,1 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 030820 202 3 5,0 14,4 Elr, signkräf Hästgångsån 300 m nedan bron 638260 141020 040818 234 3 7,8 15,1 Elr, signkräf Elfiskade lokaler (antal): 3 Utförda elfisken (antal): 32 Noterade arter (antal): 6 (öring, elr, gä, mö, bäcne, signkräf) Förkortningar: Mö = mört, elr = elritsa, besim = bergsimpa, gä = gädda, signkräf = signalkräfta, abb = abborre, la = lake, bäcne = bäcknejonöga, nej= nejonöga, flodkräf = flodkräfta, bäcrö = bäckröding, brax = braxen 32

Bilaga 2, kartor Gamla masugnen 33

Nedan Lomsjön Kyllås Nedan Ålarydssjön Hulta kvarn 34

Bongebo kvarn Nedan Ryasjön Stensö 35

Bro Kvarnaberg Stödstorp 36

Södra Duveled 37

800 m ovan bron Hästgången 300 m nedan bron 38