TA HAND OM DITT HUS spara energi och pengar Nora, Örebro, Karlskoga, Askersund och Kumla november 2013
Kristina Landfors WSP Environmental Tel: 010-722 56 97 Mål
Kvällens program Energismart villaägare Koll på läget? Uppvärmning Isolering Fukt Ventilation Fika! Renovera och bygga nytt Belysning Energismarta tips Ta hand om ditt hus Frågor och svar med rådgivare
Energismart villaägare. Varför då?
Det är ont om jordklot Harry Martinsson
Kostnadsutveckling för energi 1996 2006 260 240 220 200 180 160 140 120 100 olja el fjärrv kpi 1996 2006
Energipriser för villor Olja 13 000 kr/m3 eller 1,5 kr/kwh El Rörlig kostnad ca 1,3 kr/kwh Fast avgift: 1 000 6 000 kr Fjärrvärme (Eon Örebro) Rörlig kostnad = 0,63kr/kWh Fast avgift=4 025 kr Totalt ca 1,5 kr/kwh Totalt ca 0,83 kr/kwh Pellets 2700-3000 kr/ton eller 0,6-0,75 kr/kwh Ved Billigt Priser avser 2013
Mina egna erfarenheter Genomförda energiåtgärder: Solfångare för varmvatten Styrsystem för elvärme Insats i öppen spis Sänkt från 21 till 20 grader Energisnåla vitvaror Rastorpsvägen i Vintrosa Fakta om huset: Byggt: 1980 Boyta: 145 kvm Energibehov: 30 000 kwh/år Energikostnad: 37 500 kr/år Direktverkande el Förbrukning efter åtgärder: 20 000 kwh/år och 4 m3 ved Energikostnad: 25 000 kr/år
Mina egna erfarenheter Genomförda energiåtgärder: Bytt till pelletseldning Installerat braskamin Bytt fönster Isolerat vinden Lågenergi och LED-belysning A-klass på vitvaror Smedbacken i Forshaga Fakta om huset: Byggt: 1972 Oljeeldning, öppenspis 120 kvm +110 kvm källare (Boyta) Energibehov: 3,9 m 3 olja och 10 000 kwh el Energikostnad: 59 300 kr/år Förbrukning efter åtgärder: 4,5 ton pellets 4 m 3 ved 8 500 kwh el Energikostnad: 24 000 kr/år
Koll på läget?
Energideklarationer Lagkrav för alla nya villor och villor som säljs eller hyrs ut. Ska ge köparen: Fakta om husets energistandard Förslag till åtgärder Läs mer på www.boverket.se Lagen skärptes i juli 2012.
Innehåll i energideklarationen Besiktning ska göras på plats! Uppgift om energibehov och jämförelse med liknande hus Förslag på lönsamma åtgärder t.ex. o Tilläggsisolering o Värmeåtervinning o Tätning av fönster och dörrar Säljaren ska se till att energiprestanda anges vid annonsering Kan söka energiprestanda via Boverkets hemsida
Nyckeltal Genomsnittlig energianvändning i småhus Byggår kwh/kvm Före 1940 191 1941-1960 165 1961-1970 142 1971-1980 136 1981-1990 141 1991-2000 136 2001-120 Krav vid nybyggnation: Max 90 kwh/kvm (zon 3)
Beräkningsverktyg på webben Energikalkylen Omfattande beräkning med åtgärdsförslag http://energikalkylen.energi myndigheten.se Elspar Beräkningen tar 2 minuter och ger bra uppskattning http://iis.energiradgivningen.se/misc/ www/kalkyler/elspar/
Mäta energianvändningen Elanvändning Elmätaren går rätt och ger dig tillgång till bra mätvärden. Följ upp energianvändningen via nätbolagens hemsida.
Följ energianvändningen! Fjärrvärme Notera månadsvärden. Pellets Häng ett blad i pannrummet och notera datum och mängd Olja Notera datum och mängd olja vid inköp Ved Uppskatta vedåtgången och notera Leverantören kan ofta hjälpa till med uppgifter
Minska elkostnaden Rätt abonnemang? Huvudsäkring (A) Årlig energiförbrukning (kwh) Samtidigt effektuttag Max (kw) 16 0 25 000 11 20 20 000 35 000 14 25 30 000 50 000 17
Uppvärmning
Typhuset Använder totalt 26 200 kwh varav: 15 000 kwh är uppvärmning 6 200 kwh är hushållsel 5 000 kwh är varmvatten
Husets värmeläckage Ventilation 15 % Tak 15 % Väggar 20 % Fönster och dörrar 35 % Golv och källare 15 %
Villans värmesystem Vattenburen värme Luftburen värme Radiatorer Golvslingor Direktel
Rätt inomhusklimat Anpassad värme med styrsystem För villaägaren betyder varje grads högre medeltemperatur cirka 5 procents högre kostnad för uppvärmningen. Satsa på ett styrsystem som uppfyller dina krav på temperatur
Golvvärme Kallras 30 cm isolering Radiatorn motverkar kallras. + Ger god komfort + Tar ej väggutrymme i anspråk + Kräver lägre framledningstemp För att radiatorer inte ska behövas under fönstren bör U-värdet vara 1,0 W/m2K för hela fönsterkonstruktionen - Trögt system - Kan ge stora energiförluster
Fukt Se upp med: Invändig isolering Otäta våtrum Läckage från diskmaskin och rör Otillräcklig ventilation Dåligt fungerande dränering Igensatta hängrännor och stuprör Kondens på insidan av fönstren på vintern? Se över ventilationen
Klimatskalet Isolering av vindsbjälklag: 50 cm istället för 20 cm minskar värmeförlusterna med i genomsnitt 1 200 kwh per år 13 000 22 000 kr i investering Täta och ventilera för att förhindra fukt Fönster: Byte eller renovering 1 300 kwh per år sparas i typhuset på renovering Minskade årskostnader med 1 600 kr per år
Ekonomisk jämförelse Isolera vinden Kostnad isolering: 13 000 22 000 kr Besparing/år: 1 200 kwh Besparing/år: 1 500 kr Renovera fönster Kostnad renov. fönster : 20 000 24 000 kr Besparing/år: 1 300 kwh Besparing/år: 1 600 kr
Olika värmekällor El Fjärrvärme Ved Pellets Värmepump Solvärme
Elvärme Direktverkande el kan kompletteras med t ex pelletskamin, kakelugn eller luft-luftvärmepump Vattenburen el konverteras lätt till fjärrvärme, värmepump eller pelletspanna Gamla termostater ger ojämn värme Systemet kan kompletteras med ett automatiskt styrsystem för jämnare temperatur och lägre energikostnad
Fjärrvärme Finns i de flesta större tätorter och städer Ett bekvämt uppvärmningssätt utan arbetsinsats Ofta lägre kostnad än olja och el Fjärrvärmeverken bränner ofta flis, pellets och sopor Fjärrvärmekunden har fått ökade rättigheter i och med ny lag
Vedeldning Förnybart bränsle Modern miljögodkänd panna, ackumulatortank, torr ved och hög lufttillförsel => låga utsläpp av miljöskadliga ämnen Låg driftkostnad
Pellets Förnybart bränsle Tillverkas av skogsavfall och sågspån Typhuset använder 5 6 ton pellets/år Byt till pelletspanna eller pelletskamin Mindre arbetsinsats jämfört med ved Pelletskamin kan installeras som komplement vid direktverkande el
Värmepump Värme från berg, jord, luft eller sjö överförs till husets värmesystem En bergvärmepump täcker 90 95 % av husets behov av värme och varmvatten Komplement till andra uppvärmningsformer Låg arbetsinsats Låga driftkostnader jämfört med el och olja Inga miljöskadliga utsläpp Relativt hög investeringskostnad
Solfångare Solfångare kan ge 2 100 kwh/år Ger tappvarmvatten under sommaren Kräver ackumulatortank Komplement till andra uppvärmningsformer Låg arbetsinsats Ingen energikostnad Ingen miljöpåverkan
Ekonomisk jämförelse Fjärrvärme Pelletspanna Bergvärme -pump Solvärme Ved Investeringskostnad 50 000 70 000 kr 80 000 120 000 kr 130 000 180 000 kr 25 000 40 000 kr 90 000 120 000 kr Minskad energianvändning 570 kwh/år +2 600 kwh/år 13 000 kwh/år 2 100 kwh/år - Minskade årskostnader 10 000 kr/år 12 000 kr/år 17 000 kr/år 2 700 kr/år - Minskade utsläpp av CO 2-18 000 kg/år 13 000 kg/år 2 100 kg/år 18 000 kg/år
Ventilation
Ventilation Förbrukar energi men ett måste för gott inneklimat 0,5 oms/h krav vid nybyggnation Självdrag, frånluft och FTX är vanligast i villor
Självdrag
Frånluftsventilation
Frånluft med värmepump
Från- och tilluft med återvinning (FTX)
Mögellukt i var 10:e villa
Bygga och renovera
Bygga till och renovera Tänk långsiktigt! Vattenburet värmesystem ger flexibilitet Passa på att förbättra huset! Utgå från det befintliga huset Går nuvarande system att bygga på? Värmesystem Ventilation Klimatskal
Renovera tar tid och kostar pengar. Långsiktiga lösningar och hållbara material.
Grunden Värme Ventilation Taket Solfångare? Isolering Väggar Golvvärme Fönster
Tilläggisolerad vind Lösull: 35 cm på 135 kvm Pris:16 000 kr med moms, utan byggarbete
U-värde U-värdet är ett mått på hur väl en byggnadsdel isolerar mot värmeförluster. Det mäts i Watt per kvadratmeter och grad, W/(m 2 K). U-värdet 1 innebär att byggnadsdelen läcker ut en watt per kvadratmeter av byggnadsdelens area vid en grads temperaturskillnad. Ju lägre U-värde desto bättre värmeisoleringsförmåga!
Klimatskal I nybyggda småhus är följande isolertjocklekar vanliga: Vindsbjälklag 500 mm (U-värde 0,1) Ytterväggar 300 mm (U-värde 0,16) Snedtak 400 mm (U-värde 0,13) Golv mot mark 150 mm (U-värde 0,19) I ett 70-talshus ligger ofta 15 cm isolering på vinden!
Tilläggsisolera vinden + Relativt enkelt + Billigt + Spar mycket energi + Svalare hus på sommaren - Fuktproblem kan uppstå - Tar plats på vinden
Stoppa den fuktiga luften Här kan fuktig luft tränga upp i vindsutrymmet. Vid tilläggsisolering blir vinden kallare och risken med fukt ökar. Täta!
Tilläggsisolera väggar Passa på när fasaden ska bytas ut! + Spar mycket energi + Minskat drag - Stor åtgärd - Kan påverka husets utseende negativt - Fuktproblem kan uppstå Invändig isolering ger en kallare vägg med ökad risk för fuktproblem
Tilläggsisolera källare Passa på när du ska dränera om runt huset. + Lönsamt om källaren värms upp Invändig isolering i källare är en riskkonstruktion! Utvändig isolering (pordrän/isodrän) Invändig isolering med plåtregel och luftspalt
Byta fönster +Minskar kallras/förbättrat inomhusklimat +Minskar buller utifrån +Kan ge minskat underhållsbehov -Tveksam ekonomi
Renovera fönster (med energiglas) +Minskar kallras/förbättrat inomhusklimat +Påverkar inte utseendet på gamla fönster +Minskar buller utifrån +Relativt låg investering
U-värden för fönster 2-glas fönster 3,0 Äldre 3-glasfönster 2,0 Högisolerat fönster 0,9 Renoverade fönster 2-glas där inre glaset - ersätts med ett energiglas 1,8 - ersätts med en dubbel isolerruta med argonfyllning 1,4
Bygga nytt Tänk långsiktigt! Bra klimatskal Flexibel värmelösning Hållbara material Värmesystem Ventilation Klimatskal
Ställ krav vid nybygge Grund Välisolerad grund med U-värde under 0,13 W/m 2, K Väggar U-värde under 0,15 Undvik köldbryggor Lufttät konstruktion Tak U-värde under 0,12 ( 35-50 cm isolering) Lufttät konstruktion Huset ska vara tätt och andas genom ventilationen! Fönster Välj energiklass A ( U-värde 0,9) Begränsa fönsterytan till max 20 % av golvytan Dörrar U-värde lägre än 1,1
Boverkets energikrav-nybyggnation
Lågenergihus Passivhus Nollenergihus Plusenergihus
Lågenergi hus/passivhus Mycket bra isolering i klimatskalet (väggar, golv, tak, fönster och dörrar) Tätt! Ventilationssystem där värmen i den utgående luften tas tillvara och används för att värma den nya luften och för att värma varmvatten Värms till största delen av människor och värme från apparater i hemmet Passivhus ska uppfylla fastställda krav på energibehov. Behovet av energi ligger på ca 5 000 kwh/år! Passivhus i Lidköping
Nollenergihus/Plusenergihus Krav för Nollenergihus Utöver kraven för passivhus så ska summan använd energi vara mindre än eller lika med summan producerad energi under ett år. Plusenergihus Producerar mer energi än de använder. Energi produceras exempelvis via solceller på taket. Mer info om energieffektiva hus: www.energieffektivabyggnader.se Villa Åkarp
Lästips Värme i villan - Energimyndigheten Att tilläggsisolera hus - fakta, fördelar och fallgropar, Energimyndigheten Att bygga energieffektivt fakta råd om energi för dig som går i nybyggnadstankar, Energikontoret i Skåne www.energimyndigheten.se www.omboende.se www.mittbygge.se www.energieffektivabyggnader.se www.passivhuscentrum.se
Lite fler lästips Energieffektiva småhus En marknadsöversikt för dig som ska bygga nytt. Energiboken Energiboken från Byggnadsvårdföreningen. För dig som vill spara energi och pengar utan att förlora själen i ditt hus.
Belysning
Ekodesigndirektivet Glödlampor förbjuds inom EU, de är för ineffektiva!
Energimärkning vid inköp av vitvaror Alla vitvaror ska enligt lag vara energimärkta Skala från A till G, där A är bäst A++ bäst på kyl och frys Om du inte hittar energimärkningen fråga återförsäljaren
Energi = Effekt x tid Effekt Val av ljuskälla Val av armatur Placering av belysning Lokalens färg och utformning Spänningsreglering Dagsljusreglering Tid Beteende Tidstyrning Närvarostyrning
Belysning påverkar miljön Tillverkning 5% Drift 90% Skrotning 5%
Minska din energianvändning Anpassa belysningen till behovet Reglera belysningen Rätt val av ljuskälla Välj effektiva armaturer Underhåll belysningen
Märkning av lampor På lampförpackningar ska det bland annat finnas Energiklass Medellivslängd Ljusflöde Färgtemperatur Färgåtergivning Upptändningstid Antal tändcykler Mått Om lampan är speciellt utformad för att klara kyla, till exempel utomhus, eller värme, till exempel i en bastu, ska det framgå av lampförpackningen. Det måste finnas en varning på lampförpackningen om lampan inte är dimbar. För lågenergilampor måste kvicksilverhalten anges i milligram (tusendels gram).
Lampguide
Mobilappen Lampguiden Med mobilappen Lampguiden till hands får du hjälp att hitta rätt lampa och tips på belysning för olika rum och olika funktioner. Lampguiden innehåller: Förslag på energieffektiva lampor. Inred med ljus - hitta rätt belysning utifrån rum och funktion. Omvandla från watt (W) till lumen (lm). Hjälp att tolka informationen på lampförpackningen. Återvinning och miljö - alla lampor ska lämnas till återvinning. Reklamera lampor - klaga hos butiken om du inte är nöjd, spara kvitton
Lysdiodslampor LED + Mycket energieffektiva, använder 1/5 el jämfört med en glödlampa + Lång livslängd. Upp till 50 gånger längre än en glödlampa - Dyra - Varierande kvalitet Byt ut spotlights Halogenspotlights är populära. Undersök om det går att byta ut halogenlampan mot en LED-lampa som drar mycket mindre el. LED-spottar, 3 x 1,8 W. Alternativet hade varit halogenspottar på 3 x 20 W
Lysdiodslampor LED Utomhusbelysning, LED 3 W
Julbelysning Om en miljon hushåll har varsin fönsterstjärna, ljusslinga och juldekoration kan de tillsammans spara cirka 41 miljoner kwh på att välja belysning med lysdioder, LED, istället för glödlampor. Det motsvarar eluppvärmningen av 2 700 villor under ett helt år.
Mer information www.energimyndigheten.se Kontakta kommunens energirådgivare
Energismarta tips!
Se din energianvändning i ett helhetsperspektiv Energitillförsel 8. Elräkning 9. Nytt energislag? 10. Transporter 1. Uppvärmning 2. Varmvatten 3. Apparater i viloläge 4. Matlagning 5. Matförvaring 6. Belysning 7. Disk och tvätt Annan energianvändning Energianvändning i hushållet
Äntligen! 11 grader. Energiråd 1: Inomhustempera tur Sänk inomhustemperaturen 1 grad och minska uppvärmningskostnaden med cirka 5 procent. Öka elementens effektivitet genom att flytta möbler som hindrar värmen.
Energiråd 2: Varmvatten En tiominutersdusch om dagen kostar upp till 1500 kronor per år. Med snålspolande duschhandtag kan du halvera vattenanvändningen. 23 sekunder! Sätt varmvattenberedarens maxvärme till 60 grader.
Energiråd 3: Apparater i viloläge Apparater i stand-by läge använder el i onödan. Aldrig mer stand-by, lilla vän Detta gäller TV:n och alla apparater med fjärr-kontroll, men också transformatorer och batteriladdare i vägg-uttag. Denna tomgångsförbrukning är en onödig kostnad. Stäng av dem!
Det här har de aldrig vågat göra i TV:s matprogram Energiråd 4: Matlagning Vattenkokaren förbrukar en tredjedel av energin jämfört med en spisplatta. Kastrull med lock förbrukar en tredjedel av energin jämfört med kastrull utan lock.
Energiråd 5: Matförvaring Kyl och frys är riktiga energislukare eftersom de står på jämt. Det lönar sig att köpa energisnåla vid utbyte. Rätt temperatur och avdammad baksida håller energiförbrukningen låg. Energiråd 6: Belysning Lågenergilampor är fem gånger effektivare än glödlampor och håller tio gånger längre. Du sparar cirka 200 kronor för varje glödlampa som du byter ut. Energiråd 7: Disk och tvätt Full disk- och tvättmaskin och låg temperatur ger lägre energiförbrukning. Torktiden minskar för tvätten om centrifugeringen görs med högt varvtal.
Energiråd 8: Elräkning Vår elproduktion ger stora miljökonsekvenser. Genom att välja el som är producerad med förnybara energikällor, t ex Bra Miljöval-märkt el, kan du göra en insats för miljön. Se över ditt elavtal och välj elleverantör aktivt, så kan du minska både kostnaderna och miljöbelastningen. Energiråd 9: Nytt energislag? Om du bor i hus och värmer det med el eller olja överväg att byta. Installation av värme-pump, pelletsbrännare, solfångare eller anslutning till fjärrvärme lönar sig ofta och kan ge en stor miljövinst. Energiråd 10: Transporter När du kör bil, kör mjukt, och minska bränsleförbrukningen med upp till 20%. Om du kan välja, så ta tåget, som är mer än 50 gånger energieffektivare än flyget.
Vad kan du göra? Ta reda på din energiförbrukning Se över energianvändningen Kontakta energirådgivningen
Den billigaste och miljövänligaste kilowattimmen är den man inte använder.
Ta hand om ditt hus - Checklista Vinter Kontrollera hur varmt är det är inne. En grad extra ökar uppvärmningskostnaden med ca 5 %. Frosta av frysen. Dammsug baksidan av kyl och frys. Rengör luftfiltret på luftvärmepumpen. Rengör ventilationsdonen. Kontrollera skarvar och tätningar i våtrum och åtgärda vid behov. Bildas det mycket istappar från husets tak? Då det läcker ut mycket värme genom taket som smälter snön. Risk för frostskador och dålig energihushållning. Bildas imma på fönstren, kontrollera och åtgärda. Kontrollera att brandvarnare finns på plats och fungerar.
Energi- och klimatrådgivare Mats Brengdahl 0581-817 31 Magnus Reidén 0581-812 34 Rådgiver allmänhet, företag och organisationer i Lindesberg och Nora
Frågor och svar