Förteckning över John-Elof Forssanders tryckta skrifter Stjernquist, Berta Fornvännen 74,

Förteckning över John-Elof Forssanders tryckta skrifter Stjernquist, Berta Fornvännen 74, 174-178 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1979_174 Ingår i: samla.raa.se

Förteckning över John-Elof Forssanders tryckta skrifter John-Elof Forssander, professor i nordisk arkeologi i Lund 1938 1943, är den ende av de bortgångna professorerna i detta ämne, som inte tidigare ägnats en publicerad bibliografi. Då han i år skulle ha fyllt sjuttiofem år, har redaktionen ansett det vara ett lämpligt tillfälle att till hans minne publicera en sammanställning av hans tryckta skrifter. Sammanställningen, som gjorts av Jannis Ambatsis, föregås av en inledning av Berta Stjernquist, nuvarande innehavare av hans lärostol. John-Elof Forssander som forskare Vid en forskares bortgång tillkommer ofta en sammanställning av tryckta skrifter och en kommentar till forskningsinsatserna som helhet. John-Elof Forssandes fick inte mindre än fyra minnesteckningar 1 där hans vetenskapliga arbete diskuterades. Det är inte lika vanligt att man efter ett stort antal år går tillbaka till en vetenskaplig produktion för att diskutera den ur ett framtidsperspektiv. Det är emellertid av stort intresse att med distans i tiden vända tillbaka och se vilken roll en forskningsinsats kan ha spelat. Då man nu beslutat att göra en samlad bibliografi av Forssanders produktion är det ett lägligt tillfälle att något diskutera forskningsinsatsens betydelse under de gångna åren och dess relevans i nutida forskning. Forssander skulle i år ha fyllt 75 år, en ålder då många forskare fortfarande är fullt verksamma. Då han avled för 35 år sedan hade han emellertid redan hunnit med en omfattande vetenskaplig produktion. Forssander var inte någon forskare med snäv synvinkel och stark specialisering. Han intresserade sig i stället för problem av skilda slag från alla huvudperioder av vår förhistoria: stenålder, bronsålder och järnålder. Han valde centrala frågeställningar som förgrenade sig ut över materialet på kontinenten. Han gick i lära hos Otto Rydbeck och hans första skrift från 1928 var en redogörelse för utgrävningarna på domkapitelhusets i Lund tomt 1927. Otto Rydbeck var medeltidsarkeolog men han hade dessutom stenålder som specialitet. Stenåldersproblem fångade Forssanders intresse under det första skedet av hans verksamhetsperiod. Under några år ägnade Forssander den yngre stenålderns stridsyxekulturer i vid bemärkelse och den svenska båtyxekulturen ett intensivt studium. Det var till stor del obruten mark. Han mötte en flödande materialrikedom. Hans gradualavhandling från 1933 med titeln Die schwedische Bootaxtkultur und ihre kontinentaleuropäischen Voraussetzungen blev också banbrytande. Trots att problemområdet senare har' bearbetats av flera forskare och materialet har svällt har inånga av Forssanders huvudresultat behållit sin aktualitet. De har varit impulsgivande för och en nödvändig ingrediens i senare forskning. Vid arbetet med stridsyxekulturerna kom Forssander att arbeta sig in i hela komplexet av stcnålderskulturer och tidiga metallkulturer på kontinenten. Det var naturligt för

J.-E. Forssander tryckta skrifter 175 honom att direkt fortsätta med detta område. Han hade cn stark känsla för relevanta frågeställningar men han hade också ett utpräglat sinne för konkret fyndmaterial, det medel han behövde för att diskutera problemen. Han hade bild- och materialminnc. Der ostskandinavische Norden während der ältesten Metallzeit Europas, resultat av dessa fortsatta studier, var en innehållsrik och stimulerande framställning som blev normgivande för diskussionerna om kontakterna mellan Norden och kontinenten under den yngre stenåldern. Även om många delanalyser genom senare forskningsinsatser efter hand mist cn dd av sin aktualitet är andra huvudavsnitt i den innehållsrika framställningen t. ex. paralldliseringen mellan vår yngsta stenålder och den äldsta bronsåldern på kontinenten bestående forskningsresultat. Det är ett faktum att det fortfarande inte finns någon samlad framställning som kan ersätta detta arbete om förbindelserna under yngre stenålder. Stenåldcrsbcbyggdscn i Sverige var ett levande intresse för Forssander och han påbörjade intensivstudier av olika komplex. Han deltog i utforskandet av de mesolitiska boplatserna vid Sjöholmen. Den utgrävning av mesolitiska boplatser vid Ageröd som han planerat och till och med skaffat medel till kom emellertid inte till stånd men initiativet fanns där och togs sedan upp av hans elev Carl-Axel Althin. Megalitkulturens boplatser och den gropkeramiska kulturens fick i stället ett visst utrymme i hans forskning. Vid arbetet med stenåldcrskulturerna på kontinenten hade Forssander också fått kontakt med tidiga metallförande kulturgrupper. Några skarpa gränser fanns inte och han kom snart helt över på problemen kring metallkulturerna. Problemställningarna var återigen förhållandet mellan Norden och kontinenten. Nu gällde det bronsålder och tidig järnålder. Med stor intensitet ägnade han sig åt att försöka bringa reda i det rika materialet. Hos författaren till dessa rader som följde forskningsförloppet som åhörare till sällsynt stimulerande föreläsningar om europeisk högbronsålder och hallstattid väcktes ett bestående intresse för dessa forskningsområden. Uppsatserna Europäische Bronzezeit och Koban und Hallstatt har också spelat mycket stor roll för forskningen på kontinenten och de citeras fortfarande. Detsamma gäller de båda huvudarbeten som behandlar centrala järnåldersproblem i nordisk arkeologi. Redan 1937 trycktes i Meddelanden från Lunds universitets historiska museum uppsatsen Provinzialrömisches und Germanisches. Stilstudien zu den schonischen Funden von Sösdala und Sjörup. Forssander rörde sig med samma säkerhet inom materialgrupper och problemkomplex kring den germanska djurornamentiken och dess ursprung. Hans utpräglade sinne för relevanta frågeställningar slog igenom även i detta arbete som alltjämt bildar bas för forskning kring folkvandringstidens stilhistoria. Det har säkert också spelat stor roll för Gunther Haseloff vid tillkomsten av hans stora arbete om dessa problem som nu är under tryckning. Även arbetet Irland Oseberg, Forssanders sista arbete, har varit starkt stimulerande för senare forskning. De komplicerade problemen kring den germanska djurornamentiken ställer stora krav på forskarens förmåga att se relevanta samband och att konkret belägga dem och dessutom på hans förmåga till överblick. Forssanders förmåga att på ett självständigt sätt finna nya infallsvinklar till analysen är även för detta område synnerligen påtagligt. Dd finns många detaljproblem som Forssander tog upp och belyste på ett bestående sätt såsom frågan om bautastenar från bronsåldern och den yngre stenålderns gravskick. Som populärvetenskaplig författare var han mästerlig. Han kunde göra framställningen pedagogisk och fängslande och på samma gång rik på information. Inledningsavsnittet Sveriges förhistoriska bebyggelse till Svenska folket genom tiderna är ett exempel på detta. Forssander hade fått en kritisk historisk skolning vid universitetet i Lund och han hade vid studier i Köpenhamn, där han hade kontakt med Sophus Muller, fått en stark inriktning på de slutna fyndens betydelse i arkeologisk forskning. Detta var ingredienser i hans metodiska utbildning och de präglar hans forskning. Men förklaringen till att han

176 B. Stjernquist & J. Ambatsis kunnat göra så bestående forskningsinsatser på många fält ligger kanske främst i sådana forskaregenskaper som konstruktivt vetenskaplig fantasi och utpräglat sinne för relevanta frågeställningar och förmåga till överblick. För honom var arkeologi en utpräglat internationell vetenskap. Han lade grunden till en stark internationell inriktning för lundensisk arkeologi vilken sedan varit bestående. I det ständigt återkommande temat i Forssanders arbeten kontakten mellan Norden och kontinenten anar man cn påverkan av den kulturmodell som i slutet av 1920-talet konstruerades bl. a. genom V. Gordon Childes arbeten. Dessa arbeten studerade han flitigt. Forssander hade emellertid en kritisk inställning till sitt material och han godtog inte resultaten oprövade. Han fördjupade sig i det kontinentala materialet på ett imponerande sätt och var beredd att ompröva och nykonstruera. I detta ligger kanske förklaringen till att hans produktion, tillkommen under cn koncentrerad verksamhetsperiod från 1930 till 1943, fick en sådan genomslagskraft. I den nutida forskningen där den gamla modellen om kulturspridningen är under omprövning kommer det fortfarande att finnas utrymme för och behov av de frågeställningar som Forssander ställde och de resultat som han uppnådde. Not Berta Stjernquist Lunds universitets historiska museum Kraftstorg 1, S-223 50 Lund 1 Althin, Carl-Axel, 1944. In memoriam. John-Elof Forssander. Fornvännen 39, s. 45 47. Bolin, Sture, 1944. K. G. Westman, Helge Almquist, John-Elof Forssander. Minnesord den 8 december 1944. Vetenskaps-Societeten i Lund Årsbok 1944, s. 141 146. Olsson, Harald, 1944. John-Elof Forssander. Skånes hembygdsförbund, årsbok 1944, s. 123 126. Rydbeck, Otto, 1944. Minnesord över John-Elof Forssander. Kungl. Hum. Vetenskapssamf. i Lund. Årsberättelse 1943 1944, S.LII LXIII. Förteckning över John-Elof Forssanders tryckta skrifter 1928 Utgrävningarna å domkapitelhusets tomt sommaren 1927. Lund. Skrifter utg. av Föreningen Det gamla Lund. 10. 1930 En märklig stenåldersboplats vid Sjöholmen. [Dt. Zus.] Ein Wohnplatz der Steinzeit bei Sjöholmen. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Arsberättelse 1929 1930, s. 169 186, 230 231. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [l.jsep. ur Skånelands äldre historia. [Rec. av] Sture Bolin, Skånelands historia... Del 1. Lund 1930. Skåne. Årsbok, s. 45 50. 1931 Groporncrad megalitkeramik. [Dt. Zus.] Griibchenzicrte Mcgalithkeramik. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1930 31, s. 165 198, 269 270. (Aven utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [2.] sep. ur 1932 Från hällkisttid och äldre bronsålder i Skäne. [Dt. Zus.] Aus den Steinkisten- und der älteren Bronzezeit in Schonen. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1931 32, s. 218 234, 277 279. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [3.] sep. ur Näringsfång i stenålderns Skåne. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 41 52. 7955 Die schwedische Bootaxtkultur und ihre kontinentalcuropäischcn Voraussetzungen. Akad. avh. Lund, s. 253, Taf. XXXVI. Dosen vid Haväng. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 140. [Skånska kullurminncsmärkcn.] (Sign. J.E.F.) En fyndplats frän stenåldern i Sege vid Malmö. [Dt. Zus.] Ein Fundplatz aus der Steinzeit in der

J.-E. Forssanders tryckta skrifter 177 Sege, einem Fluss bei Malmö. K. hum. vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1932 33, s. 96 113, 159 160. (Även utg. som Medd. från Lunds univ. hist. mus., [4.] sep. ur Nunnäsfältet, Fulltofta sn. Skånes hembygdiförh. årsbok, s. 142. [Skånska kulturminnesmärken.] Tulestenarna eller... Strö-monumentet. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 141. [Skånska kulturminncsmärken.] 1934 Bredarör eller den s. k. "Kungagraven vid Kivik". Skånes hemby gdsförb. årsbok, s. 116 117. [Skånska kulturminesmärken.] Bronsålderns krumsvärd. [Dt. Zus.] Die Krummschwerter der Bronzezeit. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1934 35, s. 175 200, 225 229. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [6.] sep. ur En kritik i kritisk belysning. Fornvännen 29, s. 182 187. [Litt. o. kr.] Ett kapitel ur Blekinges äldsta bebyggelsehistoria. Blekingeboken, årg. 13, s. 102 120. und kontinentaleuropäische Steinzeit. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1935 36, s. 203 278, 349 353. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [7.] sep. ur 1937 Bronsålderns guldomamentik. [I] Från stenålder till rokoko. Studier tillägnade Otto Rydbeck den 25 augusti 1937, Lund, s. 21 42. Provinzialrömisches und Germanisches. Stilstudien zu den schonischen Funden von Sösdala und Sjörup. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1936 37, s. 183 272. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [8.] sep. ur Skeppssättning på Vätterydsfältet. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 130. [Skånska kulturminnesmärken.] 1938 Den spetsnackiga flintyxan. [Dt. Zus.] Winther-festskrift. Til kobmand Jens Winther paa 75-aarsdagen... Khvn, s. 15 39. Det forntida Halland. [I] Halland. En bok om hembygden... Lund, s. 71 106. Kring restaureringen av Bredarör vid Kivik. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 55 69. Det äldsta Skåne. Skånes hembygdsförb. s. 1 14. årsbok, Långdös och gånggrift i V. Hoby sn. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 134 135. [Skånska kulturminnesmärken.] Sophus Muller. [Nekrolog.] Vetenskaps-societeten i Lund. Årsbok, s. 144 151. Zur Kenntnis der spätneolithischcn Streitaxtkultur in Mittel- und Nordeuropa. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1933 34, s. 227 270. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [5.] sep. ur 7956 Der ostskandinavische Norden während der ältesten Metallzeit Europas. Lund. Skrifter utg. av K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. 22. Gravröse å Rörbäck i Barsebäcks sn. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 142 143. [Skånska kulturminnesmärken.] Skånsk megalitkeramik och kontinentaleuropeisk stenålder. [Dt. Zus.] Schonische Megalithkeramik Förklaring i anledning av besvär över det Större akademiska konsistoriets förslag till återbesättande av den lediga professuren i förhistorisk och medeltidsarkeologi vid Lunds universitet. Lund, 22 s. Sveriges förhistoriska bebyggelse. Forskningar och fältarbeten i nordisk förhistoria. Om den arkeologiska forskningens medel. [I] Svenska folket genom tiderna. 1. Malmö. 414 s., 43 pl.-bl. Vad jorden gömmer. Radiotjänsts arkeol. serie hösten 1938. En orientering. [Utg. av] Radiotjänst, Sthlm, 20 s. 1939 Dansk och europeisk bronsålder. Khvn.Tilskueren. 56, 1, s. 404 418. Europäische Bronzezeit. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1938 39, s. 78 151. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [10.] sep. ur Skånskt kalkmåleri. Kalkmålningar i Torna Hällestad. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 56 74.

178 B. Stjernquist & ]. Ambatsis Vad jorden gömmer. Radiotjänsts fornminnesserie... Bronsålder. Sthlm, 16 s. 1940 Bautastenar från bronsåldern. [Dt. Zus.] Bautasteine aus der Bronzezeit. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1939 40, s. 95 105, 129. (Även utg. som Medd. från Lunds univ. hist. mus., [IL] sep. ur Fynd frän en stenåldersboplats i Möllehusen. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 129. [Skånska fornminnesplatser.] Hällkista i Gislöv. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 129. [Skånska fornminnesplatser.] Zwei Fremdlinge in der Friihbronzezeit Schonens. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1939 40, s. 76 95. (Även utg. som Medd. från Lunds univ. hist. mus., [IL] sep. ur 1941 Den sydsvenska boplatskulturen. [Dt. Zus.] Die siidschwedische Wohnplatzkultur. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1940 41, s. 276 300, 323 327. (Även utg. som Medd. från Lunds univ. hist. mus., [12.] sep. ur Eslövstrakten under forntiden. [I] En bok om Eslövs stad. Eslövsbygden och Eslövs sparbank. Minnesskrift... red. av Josef Carlsson. Eslöv, s. 38 65. Krigarminnen från Villands järnålder. Handl. ang. Villands härad, s. 3 12. 1942 Gravanläggning i Gislövshammar. Skånes hembygdsförb. årsbok, s. 134. [Skånska kulturminnesplatser.] Koban und Hallstatt. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1941 42, s. 344 372. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [13.] sep. ur KVHSLA.) Om svear och götar. [Rec. av] 1. Sven Tunberg, Götarnas rike, Sthlm 1940. 2. Birger Nerman, Sveriges uppkomst, Sthlm 1941. Historisk tidskrift, s. 428 438. Otto Rydbeck 70 år. Skånes hembygdsförb. årsbok, i. 1 3. Steinzeitliches Hiigdgrab mit Ringmauer. Acta archaeologica. Khvn. Vol. 13, fasc. 1 3, s. 293 303. 1943 Irland Oseberg. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1942 43, s. 294 404. (Även utg. som Medd. fr. Lunds univ. hist. mus., [14.] sep. ur KVHSLA.) Artiklar i Svensk Uppslagsbok och i Nordisk Familjebok, 3 uppl. Ett mossfynd från stenåldern. [Dt. Zus.] Ein Moorfund aus der Steinzeit. K. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Årsberättelse 1940 41, s. 300 309, 327 328. [Tills. m. E. Mohrén.] (Även utg. som Medd. från Lunds univ. hist. mus., [12.] sep. ur Sammanställt av Jannis Ambatsis Riksantikvarieämbetet Box 5405 S-114 84 Stockholm