Bilaga 1-7, kapitel 9 Utvärderingsplan

Relevanta dokument
Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Underlag till utvärderingsplan landsbygdsprogrammet

Samlade besked i tidiga lägen

1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN

Landsbygdsprogrammet

Ärendeprocess och rutiner

1. INDIKATORPLAN Indikatorplan P1: Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden

Utbildning i lokalt ledd utveckling december 2015

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Landsbygdsprogrammet

Årlig genomföranderapport. Sweden - Rural Development Programme (National)

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

20 Bilagor kort om programmen

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Landsbygdsprogrammet

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bredband på gång i Kalmar län

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr /13 UTREDNING Stödkommunikationsenheten

Mall med skrivanvisningar för regional handlingsplan

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet Version

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Diarienummer: /16

Artikel 35, Samarbete Innehållsförteckning

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Attraktiv landsbygd Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet

Årlig genomföranderapport. Sweden - Rural Development Programme (National)

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet Pasi Kemi, Jordbruksverket

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Axel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKENS ANDRA PELARE: POLITIK FÖR LANDSBYGDSUTVECKLINGEN

Beskrivning av strategi

Regionala handlingsplaner samt process för fördelning av pengar och mål

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Vad kan vi lära oss av utvärderingar? Utvärderingsseminarium 17 september 2015

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

Detta är Jordbruksverket

Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant

Skogsstyrelsens handlingsplan för landsbygdsprogrammet

Ny struktur för Landsbygdsprogrammet överordnat Växtlustteman

Landsbygdsdepartementet. Europadagen 2012

Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare

Utvärdering och uppföljning av LLU

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Startstöd till unga jordbruksföretagare en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Med miljömålen i fokus

Uppdatering av årtal. Ändringen innebär inte att procent och inv/km2 behöver justeras. statistikuttag från 2010 till 2015

Välkomna till EU-sakråd

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Artikel 14, Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. Innehållsförteckning

Karin Bendz, Anna Orestig & Cecilia Landström

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Kennet Johansson. ESI-fonderna Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Delrapport 1: Utvärdering av åtgärder för ökad konkurrenskraft

Lokalt ledd utveckling i EHFF efter 2020

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

ÅLR 2015/896. Enligt sändlista Bilaga 1

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

Utbildning i lokalt ledd utveckling maj 2015

l a n d s b y g d p å li k a vi l l ko r Ur ett regionalt perspektiv

Programmen och pengarna

SV Förenade i mångfalden SV A8-0178/3. Ändringsförslag. Jacques Colombier, Angelo Ciocca, Olaf Stuger för ENF-gruppen

Europeiska unionens officiella tidning

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Promemoria 29 maj 2013

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

B7-0081/156. Patrick Le Hyaric, Marie-Christine Vergiat, Kyriacos Triantaphyllides, Marisa Matias, Jacky Hénin för GUE/NGL-gruppen

Sammanhållningspolitiken

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Svensk författningssamling

Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

EU-stöd, Program & fonder

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

Havs- och fiskeriprogrammet

Arbetsplan Gröna Näringar

Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans!

Transkript:

1(12) Bilaga 1-7, kapitel 9 Utvärderingsplan Tabell 1 Övergripande och tvärgående utvärderingsämnen Område Måluppfyllelse Partnerskapsöverenskommelsen Innovation Miljö Klimat Lokalt ledd utveckling Landsbygdsnätverket Sekundäreffekter Övrigt Utvärderingsämne 1 Programmets övergripande måluppfyllelse. 2 Programmets effekter utanför målen. 3 Programmets bbidraget av till partnerskapsöverenskommelsen. 4 Programmets inverkan på innovation och innovationssfrämjande förutsättningar och aktiviteter av betydelse för hållbar utveckling och landsbygdens utveckling. 5 Programmets bidrag till bättre miljökonsekvenser i jämförelse med initial miljökonsekvensbeskrivning) (MKB/SEA) samt programmets bidrag till utvecklingen av miljörelaterade kontextindikatorer 6 Programmets bidrag till bättre klimatutvecklingen av klimatrelaterade kontextindikatorer. 7 Leader-metodens ändamålsenlighet för lokalt utvecklingsarbete. 8 Måluppfyllelsen för lokala utvecklingsstrategier och deras bidrag till programmets måluppfyllelse. 9 Omfattningen och effekter av erfarenhetsutbyte, lärande och samarbete mellan LAG-grupper. 10 Landsbygdsnätverkets bidrag till programmets måluppfyllelse. 11 Sekundäreffekter av åtgärder inom respektive fokusområde relaterade till övriga fokusområden. 12 Nya och oförutsedda utvärderingsbehov. Formaterat: Rubrik 4, Vänster

2(12) Tabell 2 Utvärderingsämnen relaterade till programmets utformning och genomförande Område Styrning & ledning Regelförenkling Dödvikt Geografisk spridning Stödformer Mångfald Utvärderingsämne 13 Ändamålsenlighet och effektivitet i programmets administration och styrning. 14 Utfallet av ambitionerna om regelförenkling. 15 Förekomsten och konsekvenser av dödvikt 16 Effekter av den Ggeografiska fördelningen av stöd i förhållande till miljöproblem och landsbygdens lokalisering. 17 Ändamålsenligheten av olika typer av stödformer, fördelningen av medel till olika fokusområden inom breda stödformer samt kombinationseffekter mellan olika typer av stödformer. 18 Programmets räckvidd till olika målgrupper och dess betydelse för måluppfyllelsen.

3(12) Tabell 3 Utvärderingsämnen relaterade till fokusområden Fokusområde 1a 1b 1c Främja innovation, samarbete och utveckling av kunskap på landsbygden Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda. Främja livslångt lärande och yrkesutbildningar inom jordoch skogsbruk. 2 Förbättra jordbruksföretagens livskraft och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. 2a 2b Förbättra jordbruksföretagens ekonomiska resultat och underlätta omstrukturering och modernisering av jordbruksföretagen särskilt i syfte att öka marknadsdeltagande och marknadsinriktning samt diversifiering av jordbruksverksamhet. Underlätta inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare med tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsskiften. Utvärderingsämne 19 Programmets bidrag till innovation, samarbete och en stärkt kunskapsbas som främjar hållbar utveckling och landsbygdens utveckling. 20 Omfattning och effekter av samverkan mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk respektive forskning och innovation som stöds av programmet. 21 Programmets bidrag till att fylla utbildningsbehov av betydelse för landsbygdens utveckling, som inte tillgodoses på annat sätt. 22 Programmets bidrag till att minska kunskapsgapet mellan tillgänglig kunskap (akademi) och tillämpad kunskap (praktik) inom jord- och skogsbruk. 23 Stödens påverkan på jordbruksföretagens konkurrenskraft. 24 Stödens betydelse för främjandet av ett hållbart skogsbruk. 25 Stödens påverkan på jordbrukets produktivitet.* 26 Stödens betydelse för möjligheterna till omställning av jordbruket. 27 Stödens betydelse för jordbruksföretagens överlevnad. 28 Stödens betydelse för generationsskifte inom jordbrukssektorn.

4(12) Forts. tabell 3 Utvärderingsämnen relaterade till fokusområden 3a 4a 4b 4c Förbättra primärproducenternas konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, skapa mervärde för jordbruksprodukter, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer. Återställa, bevara och förstärka den biologiska mångfalden inom: - Natura 2000-områden - i områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar - jordbruk med höga naturvärden - de europeiska landskapens karaktär. Förbättra vattenförvaltningen, inbegripet hanteringen av gödselmedel och växtskyddsmedel. Förebygga markerosion och förbättra markskötseln. 5 Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn. 5b Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedels-bearbetning. 29 Stödens påverkan på primärproducenters benägenhet till vertikal integration. 30 Företagsekonomiska effekter av att integreras i livsmedelskedjan. 31 Stödens påverkan på djurvälfärden. 32 Stödens bidrag till bevarande av landskapets karaktär och hävd av marker med höga naturvärden. 33 Stödens bidrag till att vända alternativt bromsa den negativa trenden för den biologiska mångfalden. 34 Stödens bidrag till minskningar av kväve- och fosforbelastning. 35 Stödens påverkan på halter av bekämpningsmedel i sötvatten. 36 Stödens påverkan på markkvaliteten. 37 Förändringar av jordbrukets klimateffektivitet. 38 Stödens påverkan på energianvändning per producerad volym.*

5(12) Forts. tabell 3 Utvärderingsämnen relaterade till fokusområden 5c 5d Främja en hållbar samhällsekonomi genom att underlätta tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och öka användningen av biprodukter, avfall, restprodukter och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel. Minska jordbrukens utsläpp av växthusgaser och ammoniak. 6 Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden. 6a Främja diversifiering, skapande samt utveckling av småföretag och arbetstillfällen. 39 Stödens påverkan på produktion av förnyelsebar energi.* 40 Stödens påverkan på utsläpp från jordbruket av ammoniak och växthusgaser.* 41 Stödens bidrag till arbetstillfällen.* 42 Stödens betydelse för uppkomsten av nya företag. 43 Stödens bidrag till diversifiering av landsbygdens ekonomi. 44 Effekter av ökad diversifiering av landsbygdens ekonomi. 6b 6c Främja lokal utveckling på landsbygden. Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informationsoch kommunikationsteknik i landsbygdsområden. 45 Stödens bidrag till utvecklingen och användningen av socialt kapital för lokal utveckling. 46 Effekter av stöd till landsbygdens natur- och kulturmiljöer. 47 Stödens bidrag till landsbygdens utveckling (inverkan på konsumtion, produktion samt innovation och kompetensutveckling). 48 Stödens påverkan på landsbygdens tillgång till IT-infrastruktur 49 Stödens påverkan på användningen av ITsystem för landsbygdens utveckling. 50 Betydelsen av IT-infrastruktur för lokal och regional utveckling. * Ämne relaterat till EU:s gemensamma kompletterande resultatindikatorer.

6(12) Tabell 4 Utvärderingsaktiviteter Kategori Aktiviteter Tidplan Ledning Data Analyser Upprättande av årlig och flerårigoperationaliserad utvärderings- plan för uppföljning och utvärdering utifrån programmets övergripande utvärderingsplan. Samråd med utvärderingssekretariatets rådgivande myndighetskommittéforskargrupp. Samråd, samarbete och lärande via fondsamordningens arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering Kvalitetssäkring av utvärderingsresultat. Belysa behov av och formulera eventuella kompletterande nationella utvärderingsfrågor och indikatorer. Koordinera uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter med programmets centrala aktörer. Belysa behov av kompletterande datainsamling samt översyn av metoder för insamling och hantering av data. Samordna viss datainsamling inom Jordbruksverket samt med LAG-grupper och handläggande myndigheter. Ta fram data till kompletterande resultatindikatorer. Bedömning av målindikatorer samt resultatoch effektindikatorer. Planera och genomföra resultat- och effektstudier. Årlig precisering och uppdatering 2014 Årligen 2014-2015 Vissa indikatorer årligen, andra återkommande Vissa indikatorer årligen, andra återkommande

7(12) forts. tabell 4 Utvärderingsaktiviteter Analyser Metodarbete Lärande Stöd till LAG Planera och genomföra studier för grundläggande kunskap om samband som belyser interventionslogiken. Ta fram underlag att besvara utvärderingsfrågor. Upprätthålla miljömodeller och ekonomiska modeller. Identifiera lämpliga metoder för olika analyser. Undersöka möjligheter till kontrollgrupper. Undersöka potentialen i alternativa stödutformningar. Vidareutveckla metoder för uppföljning av kvalitativa effekter. Inför fördjupade årsrapporter 2017, 2019 och ex post 2024 2014-2016 2017-2020 Utreda möjligheter att belägga kausalitet. Främja lärande kopplat till resultat av uppföljning och utvärdering. Involvera Landsbygdsnätverket för att reflektera kring utfall av uppföljningar samt sprida resultat från uppföljning och utvärdering. Kartlägga behov av kompletterande stöd för uppföljning och utvärdering på LAGnivå. Tillhandahålla stöd till LAG-gruppernas uppföljning och utvärdering, t. ex: - Gemensamt IT-system för inrapportering och områdesspecifik rapportgenerering. - Samordning av val och definition av specifika indikatorer. - Metodstöd för utvärdering på LAG-nivå. - Spridning av resultat mellan LAG-grupper. 2014

8(12) forts. tabell 4 Utvärderingsaktiviteter Rapportering Rapportera resultat från uppföljningar och utvärdering till kommissionen. Årligen Besvara utvärderingsfrågor 2017, 2019, 2024 Kommunicera resultat från uppföljningar och utvärderingar till intressenter.

9(12) Tabell 5 Grundsystem för insamling, lagring och hantering av data Delsystem FLIT Beskrivning Handläggarsystem för ärendehantering, innehåller även indikatorer för insats och produktion Kundregister Uppgifter om kunder, tillhandahåller information till FLIT BETAL Multikuben ASTER JORDEN PULF BLIS DAWA TUVA Ekonomisk administration av stödutbetalningar GIS-register över arealer (LPIS) Register över åtaganden för LBPs miljöersättningar och gårdsstöd (pelare 1) Administration/register för stödrätter (gårdsstöd) Program för uppföljning av landsbygd och fiske, innehåller bl.a. budget, målvärden samt indikatorplan för insats och produktion Program för uttag av information från FLIT, BETAL, ASTER, JORDEN, PULF m.fl. Tillhandahåller data från tidigare motsvarigheter för ovanstående delsystem för tidigare programperioder Databas över kvaliteter i landets mest värdefulla ängs- och betesmarker

10(12) Tabell 6 Kompletterande datakällor Datakälla Beskrivning Ägare/förvaltare FADN Fördjupad FADN Lantbruksregistret Jordbrukets ekonomi, rullande paneldata med redovisningsdata från 1000 jordbruksföretag Ekonomisk data på verifikatsnivå för 140 företag Lantbrukets utveckling, enkätstudie med individdata över samtliga lantbruksföretag Jordbruksverket (statistikenheten) Jordbruksverket & LRF Konsult Jordbruksverket (statistikenheten) Allt om landet Regional statistik för landsbygden Jordbruksverket (statistik från SCB) Jordbruks- och livsmedelsstatistik Miljöövervakningsdata Ansvarig myndighet för jordbrukoch livsmedelsstatistik Mätningar av miljötillståndet. Jordbruksverket (statistikenheten) SLU Miljödata Mätningar av miljötillståndet Naturvårdsverket Energidata Statistik över jordbrukets produktion och användning av energi Bredbandskartläggning Statistik över tillgången till bredband i landet. SCB:s datalager Eurostat/DG Agri Innehåller bl.a. företagsregister (t.ex. företagens ekonomi), befolkningsregister, aktivitetsregister (t.ex. utbildningsnivåer) samt återkommande undersökningar om gödnings- och växtskyddsmedelsanvändning. Data för gemensamma kontextindikatorer Energimyndigheten (STEM) PTS SCB SLU Sveriges lantbruksuniversitet; PTS Post.- och telestyrelsen; SCB Statistiska centralbyrån Eurostat/DG Agri Formaterat: Rubrik 3, Vänster

11(12) Tabell 7 Kommunikationsstrategi Intressenter - EU-kommissionen - Övervakningskommittén - NäringsLandsbygdsdepa rte-mentet - Jordbruksverket - Länsstyrelser - Skogsstyrelsen - Sametinget - Tillväxtverket Informationsbehov Tidpunkter Informationskanaler Programmets Periodiskt - Officiell genomförande, enligt rapportering av progression och förordninga årsrapporter och måluppfyllelse. r utvärderingsresultat. - Möten Planerade utvärderingar. Programmets genomförande, ändamålsenlighet samt resultat och effekter. - Årsrapporter & utvärderingsrapporter - Webbplats - Intranät - Seminarier & workshops - Regeringskansliet - Nationella politiker - Berörda myndigheter Översiktlig information om programmets ändamålsenliget, resultat och effekter. - Intresseorganisationer Programmets genomförande, resultat och effekter. - Stödmottagare Översiktlig information om stödens ändamålsenlighet. - Allmänheten i Sverige Programmets betydelse för landsbygdens utveckling. Vid relevanta resultat Periodiskt Vid relevanta resultat Vid relevanta resultat - Webbplats - Press - Webbplats - Press - Landsbygdsnätverkets kommunikations-kanaler - Workshops - Webbplats - Press - Webbplats - Press

12(12)