Rening av hushållsavlopp i markbädd uppbyggd av gummiklipp RAPPORT. Biovetenskap och material/jordbruk och livsmedel

RISE Research Institutes of Sweden Biovetenskap och material/jordbruk och livsmedel RAPPORT Kontaktperson Elin Ulinder +4610-516 69 54 elin.ulinder@ri.se Datum 2018-06-29 Referens JX57113-02 Sida 1(18) Svensk Däckåtervinning AB Box 124, 185 22 Vaxholm Rening av hushållsavlopp i markbädd uppbyggd av gummiklipp Slutrapport efter 18 månaders drift

Sammanfattning- Slutrapport 18 mån RISE Jordbruk och livsmedel, tidigare JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik; har på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) utvärderat en markbädd uppbyggd av gummiklipp, avsedd för rening av hushållsspillvatten från ett hushåll. I utvärdering av metaller, PAH etc. har även Ecoloop medverkat. Till skillnad från en konventionell markbädd har gummiklipp från uttjänta däck använts istället för olika fraktioner av sand eller grus som bäddmaterial, spridarlager och uppsamlingslager. Utvärderingen har skett i fält. Den anlagda anläggningen består av slamavskiljare, markbädd samt ett fosforfilter. Provtagning och utvärderingen har skett under perioden april 2016 december 2017 (18 månader). Mätningarna från den första månaden (mars/april 2016) har uteslutits ur resultattolkningen eftersom denna månad ses som en uppstartsfas för anläggningen. Totalt har 43 prov tagits vid 19 olika tillfällen. Provtagningen har utförts efter slamavskiljare, efter markbädd och efter fosforfilter och inkluderar analyser av BOD7, totalkväve och totalfosfor. För jämförelse har även COD, suspenderat material, Escherichia coli, intestinala enterokocker, koliforma bakterier samt kemiska ämnen tillhörande gruppen BTEX, alifater, aromater, PAH och tungmetaller analyserats. Som komplement har även kemiska och mikrobiologiska parametrar analyserats på dricksvatten. Anläggningens slamavskiljare ska tömmas regelbundet (en gång per år). Slamtömningen har inte utförts som planerat, den slamtömning som var planerad i februari 2017 utfördes inte förrän i oktober 2017. Utebliven slamtömning medförde att slam konstaterats i luftningsrör och fördelningsbrunn under våren/sommaren 2017. Under hösten 2017 genomfördes därför en syratvätt av gummiklippen i markbädden och en ordentlig rengöring. Resultaten visar att anläggningen som helhet klarar procentuella reduktionskrav på hög skyddsnivå för BOD7 och kväve. För fosfor uppnås normal skyddsnivå. Markbädden står för en relativt stor procentuell reduktion av fosfor medan fosforfiltret inte verkar fungera som avsett. Rekommendationen blir därför att återställa fosforfiltret och därefter kontrollera fosforreningen igen. Uppmätta halter fosfor, kväve och BOD7 ut från slamavskiljaren är högre än schablonvärden på hushållsspillvatten enligt HVMFS 2016:17, vilket kan indikera att halterna i inkommande avloppsvatten är högre än vad

schablonen anger. Detta kan t.ex. bero på att vattenförbrukningen i hushållet är lägre än 600 l/dygn. Högre inkommande halter och försenad slamtömning under 2017 kan ha påverkat utgående halter negativt. Vidare kan tilläggas att uppmätta fosfathalter i dricksvattnet är tio gånger högre än Livsmedelsverkets rekommendation för dricksvatten och nära kravet på utgående halt från en avloppsanläggning för att klara normal skyddsnivå för fosfor. Med hänsyn till schablonvärden för utgående halter enligt HVMFS 2016:17 uppnår inte anläggningen normal skyddsnivå för BOD7. För fosfor uppnås eventuellt normal skyddsnivå. För att få en mer rättvisande bild över anläggningens funktion blir rekommendationen att utvärdera anläggningen under förhållanden där innehållet hos inkommande vatten ligger mer i linje med inkommande halter enligt HVMFS 2016:17. I det här fallet har inkommande halter varit högre än schablonvärden på hushållsspillvatten. I det här projektet har vi utvärderat en specifik anläggning och därför skulle det vara värdefullt att jämföra anläggningen med likvärdiga traditionella markbäddar med naturgrus. Det finns vissa indikationer på att uppstartstiden för anläggningen är längre än för en konventionell markbädd och att bakteriereningen kan vara sämre. Dessa frågor bör studeras vidare. Utvärderingen av anläggningen som helhet har försvårats av yttre faktorer som inkommande vattens sammansättning, utebliven slamtömning och fosforfiltrets funktion samt logistik kring provtagning och hantering av prover. Av de mätningar vi gjort på bl a metaller, PAH och BTEX är det inga som utmärkt sig, med undantag för en utfällning av järn under det första året. För vissa ämnen har det varit svårt att göra jämförelser på grund avsaknad av relevanta rikt- och gränsvärden som t ex för metaller. På det hela taget indikerar analyser att anläggningen i stort renar likvärdigt som en konventionell markbädd, om än med lite olika styrkor och svagheter. Det vore dock värdefullt att genomföra kompletterande och jämförande studier avseende funktionens hos denna anläggning med konventionella anläggningar under likvärdiga förutsättningar. 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Beskrivning av den utvärderade anläggningen... 5 2.1 Planering och VA-utredning... 5 2.2 Anläggningens delar... 5 2.3 Byggnation och uppstart... 8 2.4 Drift och underhåll av anläggningen under utvärderingen... 9 3 Metod för utvärdering... 10 3.1 Provtagning av avloppsvatten... 10 3.2 Utvärderade parametrar... 10 3.3 Provtagningsprogram... 11 3.4 Analysmetoder och mätosäkerhet... 13 4 Resultat från utvärderingen... 13 4.1 Antaganden och beräkningar... 13 4.2 Fastighetens dricksvatten... 13 4.3 Reningseffekt över markbädd och i kombination med fosforfilter... 14 4.4 Metaller och övriga ämnen... 20 5 Diskussion... 22 5.1 Inkommande avloppsvatten... 22 5.2 Riktvärden enligt gällande allmänna råd... 23 5.3 Vägledning med avseende på bakteriehalter... 24 5.4 Metaller och övriga ämnen... 24 5.5 Förväntningar på avskiljning i en konventionell markbädd... 26 5.6 Utvärdering av uppmätta resultat... 26 5.7 Slutsatser och rekommendationer... 29 Bilagor: 1. Anläggningsdelar (foton) 2. Lista över kemiska parametrar samt analysmetoder och mätosäkerheter 3. Kommentarer till utförd provtagning 4. Analysresultat för typiska avloppsparametrar och indikatororganismer 5. Resultat från första månaden 6. Analysresultat för metaller, BETEX, alifater, aromater och PAH efter slamavskiljare, efter markbädd och efter fosforfilter 7. Varudeklaration gummiklipp 8. Återställning av markbädd 3

1. Inledning RISE Jordbruk och livsmedel, tidigare JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik; har på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) utvärderat en markbädd uppbyggd av gummiklipp, avsedd för rening av hushållsspillvatten från ett hushåll. I utvärdering av metaller, PAH etc. har även Ecoloop medverkat. Utvärderingen har skett i fält. Den anlagda anläggningen består av slamavskiljare, markbädd samt ett fosforfilter. Till skillnad från en konventionell markbädd har gummiklipp från uttjänta däck använts istället för olika fraktioner av sand eller grus som bäddmaterial, spridarlager och uppsamlingslager. Anläggningen beskrivs mer utförligt under avsnitt 2. Utvärderingen och rapportskrivning har genomförts i samverkan med miljökonsultföretaget Ecoloop (kontaktperson: Marie Albinsson), markentreprenören JAP Entreprenad (kontaktperson: Andreas Pettersson, numera OIKOSlab Future solutions) samt en av de boende vid den aktuella avloppsanläggningen (Johan Ardefors). Ansvarsfördelningen har sett ut som följer: JTI (Numera RISE Jordbruk och livsmedel) har i samråd med Ecoloop lagt upp ett provtagningsprogram för den aktuella avloppsanläggningen, med fokus på bädden uppbyggd av gummiklipp. Avloppsanläggningens samt provpunkternas utformning/konstruktion har planerats av JAP Entreprenad. Avloppsanläggningen har anlagts av JAP Entreprenad, med underentreprenör Nerikes Skog & Markservice AB, efter leverans av gummiklipp från Ragn-Sells. Provtagning har utförts av en av de boende vid den fastighet där den utvärderade anläggningen är installerad, Johan Ardefors (ej utbildad provtagare). Analysresultat efter provtagning av avloppsvattnet har levererats till RISE Jordbruk och livsmedel (tidigare JTI) och sammanställts av Elin Ulinder och Ida Sylwan. Alla analyser har genomförts av Eurofins Environment Testing Sweden AB, som är ackrediterade för de metoder som använts. 4

2 Beskrivning av den utvärderade anläggningen 2.1 Planering och VA-utredning Fastigheten Dömmesta 2:4 i Örebro används som permanentboende av 4 personer och har en egen vattenbrunn och ett enskilt avlopp. Det enskilda avloppet som tidigare fanns på fastigheten var undermåligt och det fanns ett beslut från kommunens miljökontor att avloppet skulle åtgärds innan den 31 mars 2016. På fastigheten fanns förutsättningar att anlägga och utvärdera en ny typ av anläggning och en VA-utredning genomfördes av JAP Entreprenad under sommaren/hösten 2015. Anläggningen dimensionerades baserat på antagande om belastning motsvarande ett hushåll, d.v.s. 850 l/dygn (5 personer) enligt allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7. Familjen i hushållet består av 2 vuxna och 2 små barn och inför anläggandet uppskattades det att de förbrukar mindre vatten än schablonvärdet för vattenförbrukning som är 170 l/person och dygn enligt NFS 2006:7. Detta baserat på underlag från de boende i hushållet. De vuxna i hushållet jobbar dagtid och barnen går i förskola/skola. Den huvudsakliga belastningen under veckodagar sker morgon och kväll, medan den under helger är mer jämnt fördelad över dagen. I hushållet finns tvättmaskin och diskmaskin. Toaletten är snålspolande. Badkar finns, men främst används dusch. Ingen pool eller dränering är påkopplad på avloppet. 2.2 Anläggningens delar Anläggningen består av följande reningssteg: slamavskiljare, markbädd uppbyggd av gummiklipp samt ett fosforfilter. slamavskiljaren finns en pumpbrunn samt en fördelningsbrunn och efter markbädd respektive fosforfilter finns provtagningsbrunnar. Samtliga tankar, rör och komponenter som ingår i anläggningen var i normalt skick vid leverans till fastigheten. Alla förtillverkade delar var vid installationen nyinköpta direkt från leverantören. Gummiklippen har inte tidigare använts till någon avloppsanläggning. Anläggningen har byggts enligt praxis från Naturvårdsverkets faktablad 8147 och enligt praxis från den tekniska rapporten CEN/TR 12566-5 som tagits fram av den tekniska kommittén CEN/TC 165. Figur 1 visar en schematisk skiss över anläggningens delar och i Bilaga 1 finns även foton på de olika delarna. 5

Figur 1. Schematisk skiss över anläggningen, vy från sidan (ej skalenlig, ej exakt placering). De gröna ringarna markerar de tre provtagningspunkterna. Bild Åsa Lahger, OIKOSLab. Slamavskiljare, pumpbrunn och fördelningsbrunn Från hushållet rinner avloppsvattnet med självfall till slamavskiljaren, som består av tre kammare och har en volym på 2 m 3. Den är tillverkad av Uponor, nummer 1050912, och är utrustad med T-rör vid utloppet. Från slamavskiljaren rinner det slamavskilda avloppsvattnet med självfall vidare till en pumpbrunn. En pump från Flygt pumpar vattnet vidare till fördelningsbrunnen. Pumpen styrs av en vippa som flyter på vattenytan i brunnen, det vill säga att den startar när nivån i brunnen stigit tillräckligt för att vippan ska flyta upp och pumpar sen tills vippan är riktad nedåt igen. Pumpen är fast installerad på ett par decimeters höjd från pumpbrunnens botten. Från fördelningsbrunnen rinner avloppsvattnet med självfall vidare till markbädden. Markbädd samt provtagningsbrunn Markbäddens yta är 52 m 2 (4*13m), lagret med gummiklippen är 0,8 m tjockt (41,6m 3 gummiklipp). Separata spridarlager och uppsamlingslager (som i en konventionell markbädd) finns inte. Gummiklippen ersätter dessa lager vilket innebär att spridarrör och uppsamlingsrör ligger direkt ovanpå och under gummiklippen (Figur 2). Antalet spridarrör är fyra stycken, med 1 m avstånd mellan varje spridarledning. Varje spridarledning är 13 m lång. Lutningen på spridarledningarna är 10 mm/m. Bäddens undre del ligger ca 0,6 m under den ursprungliga markytan. Bädden har två kollektorrör. Luftningsrör finns, kopplat till både spridarrören (i slutet av bädden) och uppsamlingsrören (i början av bädden). Markbädden är tät nedtill, en gummiduk i urinbeständig EPDM-gummi har lagts i botten. Ovanpå spridarören ligger en markduk för att förhindra inblandning av jord i gummiklippen. Den 30 cm tjocka överfyllnaden består av stenfritt material. 6

Figur 2. Tvärsektion över anläggningen. Bild Åsa Lahger, OIKOSLab. Från markbädden rinner avloppsvattnet med självfall till en provtagningsbrunn. Denna har en diameter på ca 30 cm, inloppet ligger ett par centimeter högre än utloppet. Vattendjupet från utloppet till provtagningsbrunnens botten är ca 70 cm. Gummiklipp De gummiklipp som ingår i bädden levererades av Ragn-Sells, specifikation finns i Bilaga 7. Klippen hämtades från Ragn-Sells i Vänersborg där uttjänta däck klippts i bitar 20 100 mm. Vatten används vid klippningen och klippen förvaras därefter öppet utomhus. Gummiklipp använda i bädden har legat utomhus i nio månader, från maj 2015 tom februari 2016. Gummiklippen har oregelbunden form och det går att se att de tidigare har varit däck. De är i regel upp till 5 cm stora, men vissa är större, se figur 3 för exempel. Figur 3. Exempel på hur gummiklippen som användes i bädden ser ut. 7

Fosforfilter samt provtagningsbrunn Fosforfiltret består av en tank från Wavin av modell Fosforfälla PE 1000. Detta är fyllt med 700 kg filtermaterial, så kallad polonit (underleverantör till Wavin är Bioptech/ Ecofiltration). Materialet är levererat på lösvikt. fosforfiltret finns ytterligare en provtagningsbrunn av samma konstruktion som den provtagningsbrunn som finns efter markbädden. Här är dock vattendjupet från utlopp till brunnens botten drygt 60 cm. 2.3 Byggnation och uppstart Anläggningsarbetet påbörjades i januari 2016 och den 5 februari lades gummiduk och gummiklipp på plats. Gummiklippen innehöll lite jord (troligen från Ragn- Sells uppläggningsplats eller lastbilen som fraktat dit materialet). På grund av jordinnehållet togs beslut att bädden skulle lämnas öppen tills att entreprenören kunde färdigställa den. Regn och snö kunde under tiden passera bädden. Vatten rann vidare till provtagningsbrunn och var under denna period rostrött, vilket tolkades som att järn läckte från gummiklippens metall-armering. Den 7 mars fortsatte entreprenören anläggandet av slamavskiljare, fosforfälla och provtagningsbrunn, ledningar samt återfyllnad. Den 9 mars kopplades avloppsvatten på i slamavskiljaren. Baserat på okulärbesiktning var 20 mars den första dag då avloppsvatten rann genom hela bädden. Denna dag räknas därför som dag 1 i provtagningsprogrammet som beskrivs under avsnitt 3.3. Tiden för det första vattnet att rinna igenom bädden var alltså enligt denna bedömning ca 11 dagar. Figur 4. Översiktsbild över anläggningen (Foto: Ida Sylwan 23 maj 2016). 8

2.4 Drift och underhåll av anläggningen under utvärderingen Ingen utförlig driftskontroll av anläggningen har genomförts under utvärderingsperioden. Provtagaren har enligt överenskommelse rapporterat om avvikande vattennivåer, slamnivåer eller annat vilket noterats i samband med provtagning. Den 23 maj 2016 gjorde Ida Sylwan och Marie Albinsson en genomgång av anläggningen i samband med platsbesök. Det kontrollerades att vattennivåerna i respektive brunn var i nivå med utloppet, att fördelningen av vatten på de fyra spridarrören verkade vara jämn, att det inte stod vatten i spridarrör eller uppsamlingsrör samt att slamnivån i slamavskiljarens första kammare var låg och att inget slam ansamlats i tredje kammaren; sammanfattningsvis kunde inga brister noteras. I samband med platsbesöket togs en överblicksbild av anläggningen, se Figur 4. Den 28 september 2016 upptäcktes att sladden till anläggningens pumpbrunn av misstag dragits ut vilket ledde till att pumpbrunnen och slamavskiljaren tillfälligt översvämmades. Detta i sin tur kan ha gjort att slam som fanns i anläggningen rörts upp. Fastighetsägaren upptäckte felet och satte i sladden igen. det fick pumpen gå tills vattnet var nere på normal nivå igen. Nästa provtagning genomfördes p.g.a. detta en vecka senare än planerat. Anläggningen hade slamtömning planerad till februari 2017. Denna slamtömning utfördes bara delvis då slamtömningsentreprenören Ösab ansåg att det var en för tjock slamkaka i slamavskiljaren. Andreas Pettersson utförde en besiktning av anläggningen i april 2017 och kunde då konstatera att det stod slam i anläggningens luftningsrör och att det även fanns slam i fördelningsbrunnen. Dialog inleddes med Ösab som även var på plats i slutet av april men ingen komplett slamtömning genomfördes under våren/sommaren 2017. I början av oktober 2017 utfördes slamtömning av Ösab. I samband med slamtömningen fanns även representant från miljökontoret på plats. att slamtömning genomförts togs beslut att rengöra gummiklippen i markbädden genom syratvätt och spridarrören med rensborste och spolning. Detta utfördes av Andreas Pettersson den 7 oktober 2017. I pumpbrunnen tillsattes 1,2 kg syra (citruslösning), syrablandningen höjde successivt ph-halten och gummiklippen började släppa ifrån sig bundna partiklar, främst fosfor och zink. Det som fälldes ut från bädden hamnade i efterföljande fosforfälla. Förfarandet beskrivs i bilaga 8. 9

I början av mars 2018 utfördes ordinarie slamtömning av slamavskiljaren utan anmärkning. 3 Metod för utvärdering Utvärderingen genomfördes enligt ett utvärderingsprogram som på förhand sattes upp av JTI (numera RISE Jordbruk och livsmedel) i samråd med Ecoloop, baserat på JTI:s kompetens och erfarenhet av oberoende provning av små avloppsanläggningar samt Ecoloops erfarenhet av arbete med återanvändning av uttjänta däck. 3.1 Provtagning av avloppsvatten Provtagning i pumpbrunn efter slamavskiljaren, efter markbädd och efter fosforfilter har genomförts enligt ett provtagningsprogram som togs fram innan uppstart. Provtagning utfördes med täta intervall den första månaden och därefter en gång per månad fram till att anläggningen varit i drift ett år. Alla analyser har inte gjorts för alla provtagningspunkter vid alla tillfällen och fokus har främst varit att följa utgående halter efter markbädden. Totalt har provtagning skett vid 19 tillfällen. Provtagning utfördes av Johan Ardefors (som bor i den fastighet där avloppsanläggningen är installerad). Johan Ardefors märkte och paketerade proverna i kylväskor tillhandahållna av Eurofins samt levererade proverna till Eurofins inlämningsställe Budpartner (Karosserigatan 7 i Örebro). Proverna var stickprover som hämtades upp vid vattenytan i respektive brunn (3 st, se Figur 1) med hjälp av en väl rengjord petflaska med vid öppning som placerats på en pinne. Vattnet överfördes sedan till provtagningsflaskor tillhandahållna av Eurofins. I samband med provtagning mättes även vattnets temperatur med hjälp av ett laserinstrument som riktas in på vattenytan i respektive provtagningspunkt. Den 23 maj 2016 gjordes även en kontrollmätning där resultat från lasermätningen jämfördes med resultat från en termometer som fördes ner under vattenytan i pumpbrunnen; lasern visade då 10/11 C och termometern visade 10,2 C. 3.2 Utvärderade parametrar Fokus för provtagningen har varit föroreningar som kan indikera risk för påverkan på miljön vid avloppsutsläpp ( typiska avloppsparametrar ). Bland dessa har BOD7, tot-n och tot-p inkluderats eftersom de ingår i allmänna råd för små avlopp (tidigare NFS 2006:7, numera HVMFS 2016:17); COD och suspenderat material (SS) har inkluderats eftersom de ingår som obligatoriska parametrar vid 10

provning av små avloppsanläggningar enligt Europeisk standard (EN 12566-3). Gränsvärden för hälsoskyddsparametrar saknas för små avlopp. För att få en uppskattning på hälsoskyddet mättes även indikatororganismer för mikrobiologisk kontaminering (Escherichia coli och Intestinala enterokocker) enligt klassificiering av EU-bad 1. Koliforma bakterier, som tidigare används vid bedömning av badvattenkvalitet, har också ingått. För att få en bild av om gummiklippen avger något ämnen mättes även en lång rad kemiska ämnen tillhörande grupperna BTEX, alifater, aromater, PAH och tungmetaller. De kemiska analyserna utfördes av Eurofins Environment Testing Sweden AB (med vissa interna underleverantörer inom Eurofins). Ett antal provtagningar av dricksvatten har också utförts för att kunna resonera kring dricksvattnets påverkan på avloppsvattnet. Vid dessa har kemiska och/eller mikrobiologiska parametrar provtagits. De kemiska parametrarna har jämförts med Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning. Vid det sista tillfället analyserades vattnet med samma analysmetoder som för avloppsvatten för att få jämförbara parametrar. 3.3 Provtagningsprogram För att följa anläggningens beslut om tillstånd skulle utgående vatten provtas en gång per kvartal under två års tid. Under anläggningens andra år utfördes provtagning i enlighet med tillståndet efter 15 mån (juli 2017), efter 18 mån (november 2017) och efter 24 mån (april 2018). Den planerade provtagningen utökades även med avseende på parametrar och med ett ytterligare tillfälle, december 2017. Provtagningen i april 2018 utökades med analys av alla parametrar vid alla provtagningspunkter men dessa resultat kunde tyvärr inte användas på grund av provtagningsflaskor inte kom till laboratoriet i tid och att flaskor från olika provtagningspunkter kan ha förväxlats på laboratoriet. Under utvärderingen användes provbenämningar enligt Tabell 1. Det planerade provtagningsprogrammet samt datum då provtagning utfördes redovisas i Tabell 2. Eventuellt kompletterande kommentarer från respektive provtagningstillfälle finns noterat i Bilaga 3. 1 Halter för bedömning av enskilt prov kommer från Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring EU-bad (2016). Enligt denna vägledning gäller följande: I nuvarande badvattendirektiv finns inte rikt- eller gränsvärden för bedömning av enskilda prov fastlagda. Detta ska tas fram senare av genomförandekommittén. Det finns emellertid ännu inga nya riktlinjer framtagna. Bedömning av enskilda prov görs därför enligt det tidigare rådande badvattendirektivet (1976/160/EEG) och en tidigare föreskrifts gränsvärden för bedömning. Så snart nya riktlinjer finns kommer denna vägledning uppdateras. 11

Planerad dag för provtagning Planerat datum för provtagning slamavskiljare markbädd fosforfilter Vattenprov i egen brunn Datum då provtagning utfördes. Tabell 1. Provbenämningar som användes under utvärderingen. Provbenämning Analyser som omfattades av denna provbenämning. A B C D1 D2 D3 BOD, COD, tot-p och tot-n. Vid vissa tillfällen analyserades även SS BOD, COD, tot-p, tot-n, Koliforma bakterier, Escherichia coli och Intestinala enterokocker. Vid vissa tillfällen analyserades även SS BTEX, alifater, aromater, PAH och metaller. Järn lades till från och med provtagningen 2016-04-11. Dricksvattenanalys av kemiska parametrar Dricksvattenanalys av mikrobiologiska parametrar. Analys av dricksvatten med samma parametrar som för avloppsvatten Tabell 2. Provtagningsprogram från uppstart till två år. Dag 1 1 2016-03-20 C C - Dag 4 2016-03-23 C 2 C 2 D1 2016-03-23 Dag 14 2016-04-03 B+C B+C 2016-04-11 Dag 21 2016-04-10 A A+C 2016-04-19 Dag 30 2016-04-17 A A B 2016-04-25 Månad 2 (dag 60) 2016-05-20 B+C D2 2016-05-24 Månad 3 2016-06-20 A 2016-06-29 Månad 4 2016-07-20 A 2016-08-05 Månad 5 2016-08-20 B B+C B 2016-09-05 Månad 6 2016-09-20 A 2016-10-12 Månad 7 2016-10-20 A 2016-11-09 Månad 8 2016-11-20 A 2016-12-08 Månad 9 2016-12-20 A B+C D1 2017-01-10 Månad 10 2017-01-20 A 2017-02-06 Månad 11 2017-02-20 A 2017-03-06 Månad 12 2017-03-20 B B+C B+C 2017-04-06 Månad 15 2017-06-20 B B B 2017-07-03 Månad 18 2017-09-20 B+C B+C B+C D1+D2 2017-11-02 Extra provtagning B+C B 2017-12-20 Månad 24 2018-03-20 B 3 B 3 B 3 D3 2018-04-11 1 2016-03-20. 2 Annan analysmetod för metaller, filtrerat prov ej uppslutet. 3 Fel vid analys på laboratoriet. Endast analysen för dricksvatten är med rapporten. 12

3.4 Analysmetoder och mätosäkerhet I Bilaga 2 redovisas analysmetoder och mätosäkerhet för alla analyserade ämnen. Här kan noteras att BOD7 har hög analysosäkerhet, ca 30 %. 4 Resultat från utvärderingen 4.1 Antaganden och beräkningar För parametrarna BOD, COD, tot-p, tot-n och SS beräknades medelvärdet av uppmätta halter vid respektive provtagningspunkt och reningseffekten över olika anläggningsdelar beräknades sen enligt Ekvation 1. R E = P i P o P i (Ekvation 1) Där R E är reningseffekten P i är uppmätt (medel)koncentration efter slamavskiljare P o är uppmätt (medel)koncentration efter markbädd respektive fosforfilter Reningseffekten beräknades dels över markbädden uppbyggd av däckklipp (genom att jämföra halter vid provtagningspunkt efter slamavskiljare med halter efter markbädd ), dels över anläggningen som helhet (provtagningspunkt efter slamavskiljare jämfört med provtagningspunkt efter fosforfilter ). För indikatororganismerna beräknades reningseffekten för varje provtagningstillfälle enligt Ekvation 1. Logaritmen av koncentrationerna vid varje provtillfälle beräknades för att göra resultatet mer överskådligt enligt Ekvation 2. LogPxy = log(p xy ) (Ekvation 2) Där LogPxy är logaritmen av mätvärdet vid respektive mättillfälle och provtagningspunkt x representerar respektive provtagningstillfälle (t.ex. 2017-11-02) y representerar respektive provtagningspunkt : efter slamavskiljare, efter markbädd och efter fosforfilter Px är koncentrationen vid respektive mättillfälle 4.2 Fastighetens dricksvatten Under perioden 2016-03-23 till 2018-04-11 har fem prover på dricksvatten analyserats. Medelvärden på COD, BOD, fosfor, kväve, E. coli och Koliforma bakterier redovisas i tabell 3. Analyserna har enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning visat tjänligt med anmärkning. De parametrar som har varit förhöjda är nitrat, fosfat och kaliumhalten. Vid det sista provtagningstillfället analyserades dricksvattnet med samma parametrar som för avloppsvatten. 13

Det kan noteras att halten fosfor i dricksvattnet har ett medelvärde som ligger över hög skyddsnivå enligt allmänna råd för små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (tidigare NFS 2006:7 och numera HVMFS 2016:17), (1 mg/l, tot-p). Tabell 3. Medelhalter hos dricksvatten under perioden 2016-03-23 2018-04-11. I kolumnen antal prov redovisas det antal prov som ingått i medelvärdesberäkningen för respektive parameter. Parameter Enhet Antal prov Medelvärde COD-Mn mg O2/l 3 5,7 COD-Cr mg/l 1 21 BOD7 mg/l 1 <3,0 Fosfatfosfor PO4-P mg/l 3 2,4 Fosfat (PO4) mg/l 3 7,5 Totalfosfor (P) mg/l 1 2,4 Nitratkväve NO3-N mg/l 3 7,8 Kväve N mg/l 1 8,4 Zink mg/l 1 0,04 Järn mg/l 3 0,017 Koppar mg/l 4 0,021 Koliforma bakterier CFU/100 ml 3 16 E. coli CFU/100 ml 3 <1,0 4.3 Reningseffekt över markbädd och i kombination med fosforfilter Analyser enligt provbenämningarna A och B (som utgjordes av typiska avloppsparametrar samt indikatororganismer) utfördes regelbundet på prov efter slamavskiljare samt prov efter markbädd. Vid fem tillfällen under de första 18 månaderna analyserades dessa parametrar även på prov taget efter fosforfiltret. Uppmätta halter av typiska avloppsparametrar under de första 18 månadernas drift redovisas i Bilaga 4. Reningseffekt baserat på medelhalter för de olika parametrarna under de första 18 månadernas drift redovisas i Tabell 4. Med utgångspunkt att första månaden kan ses som en uppstartsfas så har mätningar från denna period inte tagits med som underlag för värdena i Tabell 4 (dvs enbart mätningar gjorda fr.o.m. maj 2016 inkluderade). 14

Tabell 4. Halter (mg/l) samt reningseffekt över markbädd och fosforfilter med avseende på COD, BOD, tot-p och tot-n, under de första 18 månaderna (första månaden ej inräknad då den ses som uppstartsfas). Parameter Provtagningspunkt Antal prov Medelhalt (mg/l) slamavskiljare 6 870 Reningseffekt, efter markbädd Reningseffekt efter fosforfilter COD-Cr markbädd 14 190 78% fosforfilter 5 180 slamavskiljare 6 510 79% BOD 7 markbädd 14 56 89% fosforfilter 5 52 slamavskiljare 6 18 90% Fosfor P markbädd 14 3,1 83% fosforfilter 5 4,3 slamavskiljare 5 a 110 76% Kväve N markbädd 13 a 60 44% fosforfilter 5 50 a. Mätningen som utfördes 2017-01-10 har uteslutits från beräkningen av kväve eftersom värdet efter slamavskiljare (480 mg/l) sticker ut jämfört med övriga värden (som ligger mellan 95 120 mg/l). Skulle detta värde ingå i beräkningen skulle reduktionen över markbädd bli 64 %. 54% Uppmätta mängder indikatororganismer, mätt som antal kolonibildande mikroorganismer (CFU, colony forming units), redovisas i Bilaga 4. Halter i log (CFU/100 ml) och reduktionsgrad för fyra mättillfällen visas i Tabell 5. 15

Tabell 5. Halter i log(cfu/100 ml) och reduktion av indikatororganismer. - betyder att mätvärde saknas. En provtagning som utfördes 2017-04-06 har uteslutits p.g.a. misstag från laboratoriet. Parameter Escherichia coli Intestinala enterokocker Koliforma bakterier Datum Halt efter slamavskiljare (log(cfu/100 ml) Halt efter markbädd (log(cfu/100 ml) Halt efter fosforfilter (log(cfu/100 ml) Reduktion efter markbädd (%) Reduktion efter fosforfilter (%) 2016-05-24-3,9-2016-09-05 4,8 3,5 3,4 95 96 2017-01-10-4,4-2017-07-03 5,0 4,6 4,8 62 49 2017-11-02 5,6 4,2 4,4 96 94 2017-12-20-4,4 4,9 2016-05-24-3,4-2016-09-05 4,6 3,0 2,5 97 99 2017-01-10 - - - 2017-07-03 4,2 3,7 3,1 72 92 2017-11-02 4,2 3,3 3,6 88 78 2017-12-20-3,6 3,8 2016-05-24 - - - 2016-09-05 - - - 2017-01-10-5,6-2017-07-03 6,1 5,5 5,7 73 62 2017-11-02 >6,4 5,5 5,6 >87 >84 2017-12-20-5,0 5,4 I Figur 5, 6 och 7 illustreras variationen i halter av avloppsparametrar enligt HVMFS 2016:17 och COD efter slamavskiljare och efter markbädd under de första 18 månadernas drift. Halten totalkväve har ett avstickande värde efter slamavskiljare 2017-01-10. Utesluts denna kan man se att halterna efter markbädd generellt verkar vara lägre från och med mätningen 2016-08-05 än innan denna mätning. På samma sätt verkar reduktionen vara högre från och med 2016-08-05 än innan. I övrigt kan noteras att utgående halterna varierar något men att ingen generell minskning eller ökning kan konstateras över hela den aktuella mätperioden för samtliga parametrar. 16

Halt (mg/l) Halt (mg/l) 1200 1000 800 600 400 200 0 COD-cr (mg/l), efter slamavskiljare COD-cr (mg/l), efter markbädd Figur 5. Halter av COD under de första 18 månaderna. 600 500 400 300 200 100 0 BOD7 (mg/l), efter slamavskiljare BOD7 (mg/l), efter markbädd Figur 6. Halter av BOD under de första 18 månaderna. 17

Halt (mg/l) Halt (mg/l) 25 20 15 10 5 0 Tot-P (mg/l), efter slamavskiljare Tot-P (mg/l), efter markbädd Figur 7. Halter av totalfosfor (tot-p) under de första 18 månaderna. 600 500 400 300 200 100 0 Tot-N (mg/l), efter slamavskiljare Tot-N (mg/l), efter markbädd Figur 8. Halter av totalkväve (tot-n) under de första 18 månaderna. 18

Temperatur ( C) Halt (mg/l) 140 120 100 80 60 40 20 0 Tot-N (mg/l), efter slamavskiljare Tot-N (mg/l), efter markbädd Figur 9. Halter av totalkväve (tot-n) under de första 18 månaderna. Mätvärdet 2017-01-10 har uteslutits (p.g.a. avvikande värde, se figur 8). Temperaturvariationer vid olika provtagningspunkter under de första arton månadernas drift redovisas för kännedom i Figur 10. 22,5 20 17,5 15 12,5 10 7,5 5 2,5 0 slamavskiljare markbädd fosforfilter Figur 10. Temperaturvariationer i anläggningen i samband med provtagning. 19

4.4 Metaller och övriga ämnen Metaller, BTEX, alifater, aromater och PAH har främst analyserats efter markbädden för att följa om något ämne förändrades över tid och om något ämne ökade efter bädden. Prov på samma ämnen har även tagits vid tre tillfällen efter slamavskiljaren och vid två tillfällen efter fosforfiltret. Ett prov efter slamavskiljaren har tagits bort då det analyserades med en annan metod på laboratoriet. Alla analysresultat för metaller, BTEX, aromater, PAH finns redovisade i bilaga 6. De metaller som varierat efter bädden över tid är zink och järn, övriga metallhalter har inte haft stora variationer under provtagningsperioden. Det finns få provtagningsresultat innan bädden att jämföra mot men utifrån de resultat som finns är halten zink, järn, kobolt och nickel högre efter markbädden än efter slamavskiljaren. Analysresultaten för BTEX, alifater och aromater har varit nära eller under detektionsgränsen vid alla provtagningstillfällen. Summan av cancerogena PAH har varit under detektionsgränsen vid alla tillfällen, det har även summan för övriga PAH varit med undantag för de första mätvärdena. Vid dessa tillfällen var det främst pyren som bidrog till mätbarheten. som det inte finns några riktvärden för metaller, BTEX, alifater, aromater och PAH från små avlopp har halterna jämförts med riktvärden för dagvatten, se kap 5.4 för tabell med gränsvärden. Jämfört med riktvärdena för dagvatten är det zink och koppar som är högre. Koppar är dock lägre efter bädden än efter slamavskiljaren vilket illustreras i figur 13. Hur zinkhalten har varierat under provtagningsperioden illustreras i figur 11. Nickel ligger under riktvärdena för dagvatten och för järn och kobolt finns det inga riktvärden. Järnhalten efter bädden var betydligt högre efter bädden än efter slamavskiljaren men halterna minskade efter ett år till samma halter som efter slamavskiljaren, se figur 12. 20

Järn (mg/l) Zink (mg/l) 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 markbädd Medelvärde efter slamavskiljare (0,14) Dricksvatten (0,04) Figur 11. Halter zink efter markbädd, efter slamavskiljare och i dricksvatten. markbädd redovisas per provtagningstillfälle och efter slamavskiljare ett medelvärde (två tillfällen). För dricksvatten finns endast analysresultat för zink från ett tillfälle. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 markbädd Medelvärde efter slamavskiljare (0,27) Figur 12. Halter järn efter markbädd och efter slamavskiljare. markbädd redovisas per provtagningstillfälle och efter slamavskiljare ett medelvärde (två tillfällen). För dricksvatten var halten så låg att den inte syns i figuren (<0,020mg/l vid två tillfällen). 21

Koppar (mg/l) 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 markbädd Medelvärde efter slamavskiljare (0,066) Medelvärde dricksvatten (0,021) Figur 13. Halter koppar efter markbädd, efter slamavskiljare och i dricksvatten markbädd redovisas per provtagningstillfälle och efter slamavskiljare ett medelvärde (två tillfällen). För dricksvatten redovisa ett medelvärde (fyra tillfällen). 5 Diskussion 5.1 Inkommande avloppsvatten Inkommande avloppsvatten från hushållet till slamavskiljaren har inte analyserats eller uppmätts. Hur mycket vatten som faktiskt belastar anläggningen har uppskattats till ca 600 liter per dygn utifrån elförbrukningen för pumpen i pumpbrunnen under en period på två veckor. Två avläsningar under april 2017 visade på en vattenförbrukning på 595 l/dygn respektive 620 l/dygn. En jämförelse mellan uppmätta halter i utgående vatten från slamavskiljaren och teoretiska värden baserat på schabloner från Naturvårdsverkets allmänna råd (HVMFS 2016:17) visar dock på att halterna ut från slamavskiljaren är högre än förväntade halter in, se Tabell 6. 22

Tabell 6. Uppskattning av inkommande föroreningsmängder och halter till anläggningen, baserat på schabloner enligt HVMFS 2016:17 samt uppskattat flöde i det aktuella hushållet. Parameter Inkommande föroreningsmängder* från fyra personer (g/dygn) Inkommande halter vid uppskattat flöde 600 l/dygn (mg/l) Beräknad medelhalt baserat på provtagning efter slamavskiljaren (mg/l) BOD 7 192 320 510 Fosfor P 8 13 18 Kväve N 56 93 110 *Per person och dygn: 48 g (BOD), 2 g (tot-p), 14 g (tot-n), enligt HVMFS 2016:17. Den beräknade medelhalten efter slamavskiljaren kan även jämföras med Tabell 7 där normalsammansättning hos inkommande avloppsvatten till en avloppsanordning från hushåll enligt samma allmänna råd (HVMFS 2016:17) redovisas. Båda dessa jämförelser visar på att det avloppsvatten som inkommer till den aktuella anläggningen innehåller högre koncentrationer av organiska ämnen, fosfor och kväve än ett standard orenat hushållsspillvatten. Tabell 7. Sammansättning hos orenat hushållsspillvatten enligt HVMFS 2016:17 och antagen halt vid beräkning av totalreduktion i denna rapport. Parameter Halt enligt HVMFS 2016:17 (mg/l) Medelhalt enligt HVMFS 2016:17 (mg/l)* BOD7 150-350 280 Tot-P 5-15 12 Tot-N 80 80 *Kursiverade halter är beräknade under antagande att en person producerar 170 l spillvatten per dygn. 5.2 Riktvärden enligt gällande allmänna råd De allmänna råden (HVMFS 2016:17) anger riktvärden för reduktion samt för utsläppta halter. För mikroorganismer finns inte riktvärden för avloppsvatten på samma sätt som för organiskt material och näringsämnen. Enligt Havs- och vattenmyndighetens rapport Tydligare regler för små avloppsanläggningar författningsförslag för avloppsanläggningar upp till 200 pe finns det en osäkerhet i vilka indikatororganismer och halter som skulle kunna användas för att få en relevant bedömning. 23

Tabell 8. Riktvärden för reduktion samt för utsläppta halter enligt gällande allmänna råd. Parameter Skyddsnivå Reduktion (%) Utsläppt mängd (g/p, d) Utgående halt (mg/l) BOD7 Normal och hög 90 5 30 Fosfor P Normal 70 0,6 3 Hög 90 0,2 1 Kväve N Hög 50 7 40 5.3 Vägledning med avseende på bakteriehalter För att få en bild av bakteriehalterna har vi jämfört med rekommendationer från Havsoch vattenmyndighetens vägledning kring EU-bad (2016). Enligt denna vägledning gäller följande: I nuvarande badvattendirektiv finns inte rikt- eller gränsvärden för bedömning av enskilda prov fastlagda. Detta ska tas fram senare av genomförandekommittén. Det finns emellertid ännu inga nya riktlinjer framtagna. Bedömning av enskilda prov görs därför enligt det tidigare rådande badvattendirektivet (1976/160/EEG) och en tidigare föreskrifts gränsvärden för bedömning. Så snart nya riktlinjer finns kommer denna vägledning uppdateras. Halter för bedömning enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring EU-bad visas i tabell 9. Tabell 9. Halter (i cfu/100 ml) av E. coli respektive Intestinala enterokocker för bedömning av enskilt prov enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring EU-bad (2016). Parameter Tjänligt Tjänligt med an- Otjänligt (cfu/100 ml) (cfu/100 ml) märkning (cfu/100 ml) E. coli 100 >100 1000 >1000 Intestinala enterokocker 100 >100 300 >300 5.4 Metaller och övriga ämnen Det finns inga riktvärden för metaller, BTEX, alifater, aromater och PAH och från avloppsanläggningar att jämföra provtagningsresultaten med. För att kunna relatera storleksordning på analyserade ämnen har dessa jämförts med två riktvärden för dagvatten. Göteborg stad har tagit fram riktlinjer (Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten R2013:10) och det finns även ett förslag för dagvattenutsläpp som Regionala dagvattennätverkets riktvärdesgrupp (Stockholms län) tog fram 2009. Det senare är inget beslutat dokument men det ger en bra indikation på vilka ämnen som är 24

viktiga att titta på även om dessa riktvärden är tuffa. På nationell nivå saknas det riktvärden för dagvatten. Riktvärden och förslag till riktvärden finns i tabell 10. Jämfört med riktvärden i tabell 10 är det zink och koppar som vid vissa provtagningstillfällen, innan och efter bädden samt även i dricksvatten ligger över riktvärdena. För zink är både halten i dricksvatten 40 µg/l och medelhalten efter slamavskiljaren 140 µg/l högre än Göteborgs stads riktvärde (30 µg/l) och lägre resp högre än Riktvärdesgruppens riktvärde för zink är (90 µg/l). Medelhalten efter bädden är 190 µg/l och högre än båda riktvärdena. Figur 11 visar att halten zink efter markbädden ökade under den tid som slamtömningen inte fungerade och slam konstaterades i fördelningsbrunn och luftningsrör men att halten vid de övriga provtagningstillfällena ligger nära och under medelhalten i slamavskiljaren. Medelhalten koppar i dricksvattnet 21 µg/l klarar inte Göteborgs stads riktvärden (10 µg/l) men riktvärdesgruppens riktvärde (30 µg/l). Kopparhalten är lägre efter bädden 34 µg/l än efter slamavskiljaren 66µg/l men båda halterna är högre än båda riktvärdena. Inget annat analyserat ämne är högre än riktvärdena. Analysresultaten för BTEX, alifater, aromater och PAH visar halter som är under detektionsgränsen eller nära detektionsgränsen. Tabell 10. Riktvärden för dagvatten för Göteborgs stad samt förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen 2009. Ämne Riktvärde dagvat Göteborgs stad [µg/l] Bensen 10 - Aromater >C8-10 1000 - Benso(a)pyren 0,05 0,07 Arsenik 15 - Bly 14 10 Kadmium 0,4 0,5 Koppar 10 30 Krom 15 15 Nickel 40 30 Zink 30 90 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen 2009 [µg/l] 25

5.5 Förväntningar på avskiljning i en konventionell markbädd Kunskapsläget gällande markbäddar har tidigare sammanställts i ett antal rapporter. Rapporten Robusta, uthålliga små avloppssystem (NV-rapport 5224, 2002) sammanställer tidigare kunskap om förväntade reduktionsnivåer för markbäddar. I Läget inom markbaserad avloppsvattenrening (NV-rapport 6484, 2012) diskuteras markbäddar utifrån tidigare forskning gjord främst i Norden och USA. David Eveborns avhandling Sustainable phosphorus removal in onsite wastewater treatment (2013) behandlar markbäddar och infiltrationer med fokus på mekanismer för fosforfastläggning. Det finns i dagsläget ingen nyare svensk litteratursammanställning över provtagning av markbäddar. Nedanstående uppgifter är hämtade från nämnda rapporter. Baserat på ovan nämnda rapporter kan konstateras att en konventionell markbädd förväntas enligt erfarenhet i) avskilja minst 90 % BOD, ii) avskiljningen av kväve (tot-n), uppskattas till ca 10 40 % och iii) mängden fosfor (tot-p) som avskiljs kan variera mycket beroende på egenskaper i det sand/grus-material som används i bädden. Därför kombineras markbäddar idag ofta med ett separat reningssteg för fosforavskiljning. Vid kombination med ett fosforfilter, som i den undersökta anläggningen, är det ingen nackdel om själva bädden har en låg avskiljning av fosfor eftersom fosforfilter ska fungera väl vid höga fosforhalter. Tidigare forskning har visat att infiltrationsanläggningar kan väntas ha en hög mikrobiologisk reduktion, ca 99 %, medan markbäddar kan förväntas ha en reduktion på 95 99 % 2 enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147. Enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147 ligger den ungefärliga reduktionen av COD på 85 95 % i en markbädd. 5.6 Utvärdering av uppmätta resultat Denna sammanfattning avser resultaten efter 18 månaders drift (bortsett från en uppstartsfas på en månad). Det har inte varit tekniskt möjligt att mäta på inkommande avloppsvatten till anläggningen. Reningseffekten har därför enbart kunna beräknas med utgångspunkt från vattnet som kommer ut från slamavskiljaren. Vid jämförelse med skyddsnivåer enligt HVMFS 2016:17 har både riktvärden för procentuell reduktion och riktvärden för halter hos utgående vatten studerats. Här kan nämnas att anläggningen generellt sett uppvisar ett bra resultat om procentuella reduktioner studeras och ett sämre resultat om utgående halter studeras. Att det ser ut på det sättet kan bero på höga inkommande halter till anläggningen, vilket i sin tur skulle kunna bero på att vattenförbrukningen i hushållet är lägre än 600 l/dygn 2 Bedömningen har gjorts från koliforma bakterier som indikator. 26

i snitt. Som framgår av tabell 6 och 7 så är halterna ut från slamavskiljare högre än förväntat värde på inkommande avloppsvatten. Höga inkommande halter kan leda till att halterna ut också blir höga även om reduktionen är hög. Högre inkommande halter påverkar dock troligen själva reduktionen positivt snarare än negativt. I sammanhanget kan också nämnas att dricksvattnet i sig inte klarar hög skyddsnivå för fosforhalt (se tabell 3). När den procentuella reduktionen studeras så klarar anläggningen hög skyddsnivå för både BOD7 och kväve även utan slamavskiljarens bidrag (jfr tabell 4 och tabell 8). Fosforreningen ligger på 76 % över markbädd och fosforfilter. Därmed kan det konstateras att anläggningen klarar procentuella reduktionskrav på normal skyddsnivå för fosfor men att det är osäkert om hög skyddsnivå också kan uppnås då slamavskiljarens avskiljning inte är känd. Viktigt att nämna i sammanhanget är att den procentuella avskiljningen över markbädden (83 %) är större än avskiljningen över både markbädd och fosforfiltret (76 %) se tabell 4. Enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147 ligger fosforavskiljningen i en markbädd på 25 50 %. Avskiljningen i gummiklippsbädden kan därför anses vara hög. Däremot verkar fosforfiltret i anläggningen inte fungera som avsett. En fosforfälla bör kunna bidra med en stor del av fosforavskiljningen och i detta fall är fosforfiltrets bidrag rentav negativt. En slutsats av detta är att man bör byta filtermaterial eller på annat sätt se till att få ett fungerande fosforfilter och därefter utvärdera fosforavskiljningen. När utgående halter från anläggningen studeras över 18 månader så klarar inte anläggningen schablonvärden från HVMFS 2016:17för BOD7 och fosfor. På normal skyddsnivå finns inga schablonvärden för kväve. Att anläggningen ger olika resultat när man tittar på procentuell reduktion jämfört med när man tittar på utgående halter gör att det blir svårt att dra säkra slutsatser om anläggningens funktion. Försöket antyder dock att anläggningen kan klara en hög reduktion. Rekommendationen blir att testa anläggningen under förhållanden där innehållet hos inkommande vatten ligger mer i linje med inkommande halter enligt HVMFS 2016:17, för att kontrollera om anläggningen klarar schablonvärden för utgående halter under dessa förhållanden. Det finns inga krav eller gränsvärden för bakterierening för utsläpp från enskilt avlopp. Vid jämförelse med halter av E. coli respektive Intestinala enterokocker för bedömning av enskilt prov enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning kring EU-bad (2016) kan konstateras att anläggningen vid samtliga (tre) mätningar som utförts efter fosforfiltret har utgående halter som är otjänliga med avseende på E. coli (gränsen för otjänligt går vid ett log-värde på 3) och Intestinala enterokocker (gränsen för otjänligt går vid ett log-värde på 2,47). Avskiljningen för koliforma bakterier över markbädden ligger på 73 % respektive >87 % för de två mätningar som har gjorts. Förväntad reduktion i en markbädd är 95 99 % enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147. Sammantaget tyder resultaten 27

på att det finns anledning att fortsatt utreda bakteriereningen över gummiklippsbäddar. Det finns inga gränsvärden för reduktion av COD hos enskilda avlopp. Den förväntade reduktionen är 85 95 % enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147. Gummiklippsbädden uppnår en reduktion på 78 %, vilket alltså ligger något under detta. I en konventionell markbädd förväntas BOD-reningen att komma igång efter ca en vecka och en fungerande bakterierening förväntas komma igång efter tre veckor. Resultat från första månadens drift (bilaga 5) visade att reningen inte kom igång så snabbt som det förväntades. Två händelser som kan ha påverkat resultatet är dels att den slamtömning som var planerad till februari 2017 inte utfördes förrän oktober 2017 skulle potentiellt kunna påverka reningsresultatet. När provresultaten 6 mars 2017, 6 april 2017 och 3 juli 2017 studerades konstaterades att BOD7 hade ett något högre medelvärde efter slamavskiljare 6 april och 3 juli 2017 än övriga mätvärden. COD-halten efter slamavskiljare 3 juli 2017 är högre än övriga COD-halter. Detsamma gäller fosforhalten som har sitt högsta värde 3 juli 2017 (22 mg/l). Halten suspenderad substans och kvävehalten är dock inte högre under perioden mars-oktober 2017. Om mätvärdena 6 mars 2017, 6 april 2017 och 3 juli 2017 tas bort från medelvärdesberäkningen blir medelvärdet efter markbädd för BOD7 51 mg/l, fosfor 2,9 mg/l och kväve 62 mg/l. Utgående halt av fosfor klarar i det fallet normal skyddsnivå även utan fosforfiltret, vilket tyder på att anläggningen som helhet kanske skulle klara (åtminstone) schablonvärden för utgående halt vid normal skyddsnivå under bättre förutsättningar. Den andra händelsen som kan ha påverkat utgående halter är den syratvätt som genomfördes i 7 oktober 2017 vilket kan ha medfört att fosforfiltret belastades hårt. tvätten uppvisar markbädden samma reningsresultat som innan den påverkades av slam från utebliven slamtömning. Metaller, BTEX, alifater, aromater och PAH har främst analyserats efter markbädden för att följa om något ämne förändrades över tid samt om något ämne ökade efter bädden jämfört med efter slamavskiljaren. För att kunna dra säkra slutsatser om något ämne ökade efter bädden borde fler prover tagits efter slamavskiljaren. Analysresultaten efter markbädden visar att halter av BTEX, alifater, aromater och PAH är under eller när detektionsgränsen. Flera metaller har lägre halter efter bädden jämfört med efter slamavskiljaren. Fyra metaller (zink, järn, kobolt och nickel) har högre halter efter bädden än efter slamavskiljaren men det är endast järn som vid de första provtagningstillfällena var betydligt högre och därefter minskade. Zinkhalterna efter bädden ökade när slamtömningen inte utfördes som planerat. För att göra en rättvis bedömning om materialet i bädden påverkar utgående halter av metaller, BTEX, alifater, aromater och PAH bör samma prover tas på en likvärdig anläggning med traditionellt material. 28

5.7 Slutsatser och rekommendationer Resultaten visar att anläggningen klarar procentuella reduktionskrav på hög skyddsnivå för BOD7 och kväve. För fosfor uppnås normal skyddsnivå. Markbädden står för en relativt stor procentuell reduktion av fosfor men fosforfiltret verkar inte fungera som avsett. Rekommendationen blir därför att återställa fosforfiltret och därefter kontrollera fosforreningen igen. Uppmätta halter fosfor, kväve och BOD7 ut från slamavskiljaren är högre än schablonvärden på hushållsspillvatten enligt HVMFS 2016:17, vilket kan indikera att halterna i inkommande avloppsvatten är högre än vad schablonen anger. Detta kan t.ex. bero på att vattenförbrukningen i hushållet är lägre än 600 l/dygn. Högre inkommande halter och försenad slamtömning under 2017 kan ha påverkat utgående halter negativt. Vidare kan tilläggas att uppmätta fosfathalter i dricksvattnet är tio gånger högre än Livsmedelsverkets rekommendation för dricksvatten och nära kravet på utgående halt från en avloppsanläggning för att klara normal skyddsnivå för fosfor. Med hänsyn till utgående halter beräknat utifrån uppskattad vattenförbrukning uppnår inte anläggningen normal skyddsnivå för BOD7. För fosfor uppnås eventuellt normal skyddsnivå. För att få en mer rättvisande bild över anläggningens funktion blir rekommendationen att Utvärdera anläggningen under förhållanden där innehållet hos inkommande vatten ligger mer i linje med inkommande halter enligt HVMFS 2016:17. I det här fallet har inkommande halter varit högre än schablonvärden på hushållsspillvatten. I det här projektet har vi utvärderat en specifik anläggning och därför skulle det vara värdefullt att jämföra anläggningen med likvärdiga traditionella markbäddar med naturgrus. Det finns vissa indikationer på att uppstartstiden för anläggningen är längre än för en konventionell markbädd och att bakteriereningen kan vara sämre. Dessa frågor bör studeras vidare. RISE Jordbruk och livsmedel Rapporten författad av Medförfattande och granskare Elin Ulinder, RISE Marie Albinsson, Ecoloop 29

Bilagor: 1. Anläggningsdelar (foton) 2. Lista över kemiska parametrar samt analysmetoder och mätosäkerheter 3. Kommentarer till utförd provtagning 4. Analysresultat för typiska avloppsparametrar och indikatororganismer 5. Resultat från första månaden 6. Analysresultat för metaller, BETEX, alifater, aromater, PAH 7. Varudeklaration gummiklipp 8. Återställning av markbädd 30

Bilaga 1. Anläggningens delar Slamavskiljare Pumpbrunn

Fördelningsbrunn Bädd av däckklipp Provtagningsbrunn

Fosforfilter och provtagningsbrunn sedda från markytan (risk för störning rådde på SS-prover med tanke på risk att grus faller ner i brunnen) Fosforfilter

Bilaga 2. Analysmetoder Se forts. på nästa sida

Planerad dag för provtagning Datum då provtagning var planerad Datum då provtagning utfördes Kommentar Bilaga 3. Kommentarer till utförd provtagning Dag 1 2016-03-20-2016-03-20. Inget prov togs dag 1. Dag 4 2016-03-23 2016-03-23 Första provet, togs ut av fastighetsägaren tillsammans med JAP Entreprenad. Vid provtagningstillfället var det inte tjäle i marken, dagen innan hade det snöat. Dag 14 2016-04-03 2016-04-11 Provet togs dag 23 istället för dag 14. Dag 21 2016-04-10 2016-04-19 Provet togs dag 31 istället för dag 21. Dag 30 2016-04-17 2016-04-25 Provet togs dag 37 istället för dag 31. Månad 2 (dag 60) 2016-05-20 2016-05-24 Månad 3 2016-06-20 2016-06-29 Månad 4 2016-07-20 2016-08-05 Månad 5 2016-08-20 2016-09-05 Månad 6 2016-09-20 2016-10-12 Extra B-prov efter slamavskiljaren Månad 7 2016-10-20 2016-11-09 Månad 8 2016-11-20 2016-12-08 Månad 9 2016-12-20 2017-01-10 Månad 10 2017-01-20 2017-02-06 Månad 11 2017-02-20 2017-03-06 Månad 12 2017-03-20 2017-04-06 Indikatororganismer analyserade med fel metod Månad 15 2017-06-20 2017-07-03 Kompletterande analys av indikatororganismer Månad 18 2017-09-20 2017-11-02 Månad 24 2018-03-20 2018-04-11 Provtagning försenades då slamtömning inte utfördes som planerat 2017-12-20 Extra provtagning efter markbädd och fosforfilter Fel vid analys på laboratoriet. Endast resultat från analys av dricksvatten har tagits med i rapporten

2016-04-11 2016-04-19 2016-04-25 2016-05-24 2016-06-29 2016-08-05 2016-09-05 2016-10-12 Bilaga 4. Analysresultat för avloppsparametrar. Avloppsparametrar som ingår i de allmänna råden för små avlopp, HVMFS 2016:17 (BOD7, tot-n och och tot-p), ytterligare parametrar (COD och SS) som ingår som obligatoriska parametrar vid provning av små avloppsanläggningar enligt Europeisk standard (EN 12566-3) samt indikatororganismer för bakterier enligt klassificiering av EUbad. (första 6 månaderna) Parameter Provtagningspunkt Vattentemperatur vid provtagning ( C) (för kännedom) COD-Cr (mg/l) BOD7 (mg/l) Fosfor (mg P/l) Kväve (mg N/l) SS (mg/l) slamavskiljare markbädd fosforfilter slamavskiljare markbädd fosforfilter slamavskiljare markbädd fosforfilter slamavskiljare markbädd fosforfilter slamavskiljare markbädd fosforfilter slamavskiljare markbädd fosforfilter 4-1 - - - 15 9 4-1 8 13 13 13 8 - - 1 - - - 13-620 600 700 - - - 860 880 350 230 220 170 230 210 160 130 - - 170 - - - 120-420 340 410 - - - 510 480 120 76 69 44 49 70 52 24 - - 52 - - - 25-12 12 16 - - - 16 17 3,8 3,2 4,1 3,1 2,7 1,4 2,0 1,5 - - 2,8 - - - 0,85-95 110 120 - - - 100 100 89 84 97 86 90 56 46 49 - - 89 - - - 47-180 - - - - - 200-62 - - - - - 74 - - - 43 - - - 44 -

177-2016-04251004 177-2016-09050942 177-2016-04110916 177-2016-04201145 177-2016-04260442 177-2016-05241198 177-2016-06290496 177-2016-08050222 177-2016-09050941 177-2016-10120772 177-2016-04110915 177-2016-04201144 177-2016-04260441 - - - 177-2016-09050940 177-2016-10120771 Provtagningspunkt 2016-04-11 2016-04-19 2016-04-25 2016-05-24 2016-06-29 2016-08-05 2016-09-05 2016-10-12 slamavskiljare Labbets provnr. markbädd fosforfilter 1 Noterades av provtagaren, men kom ej med i rapporten från Eurofins Den 23 maj 2016 gjordes en kontrollmätning av temperaturmätning där resultat från lasermätningen jämfördes med resultat från en termometer som fördes ner under vattenytan i pumpbrunnen; lasern visade då 10/11 C och termometern visade 10,2 C.

2016-11-09 2016-12-08 2017-01-10 2017-02-06 2017-03-06 2017-04-06 2017-07-03 2017-11-02 2017-12-20 Avloppsparametrar som ingår i de allmänna råden för små avlopp, HVMFS 2016:17 (BOD7, tot-n och och tot-p), ytterligare parametrar (COD och SS) som ingår som obligatoriska parametrar vid provning av små avloppsanläggningar enligt Europeisk standard (EN 12566-3) samt indikatororganismer för bakterier enligt klassificering av EUbad. (7-18 mån) Parameter Vattentemperatur vid provtagning ( C) (för kännedom) Provtagningspunkt slamavskiljare - - 4 - - 5 13 6 - markbädd 4 2 4 0 2 2 12 6 3,5 fosforfilter - - - - - 1 13 5 2 slamavskiljare - - 770 - - 860 1 000 840 - COD-Cr (mg/l) markbädd 190 130 240 250 310 180 230 160 120 fosforfilter - - - - - 190 310 110 180 slamavskiljare - - 420 - - 570 570 510 - BOD7 (mg/l) markbädd 56 46 120 56 92 69 57 30 15 fosforfilter - - - - - 84 73 31 47 slamavskiljare - - 16 - - 18 22 17 - Fosfor (mg P/l) markbädd 2,8 2,5 4,4 2,7 3,6 3,7 4,2 4,4 3,8 fosforfilter - - - - - 4,3 6,4 3,8 6,0 slamavskiljare - - 480 - - 120 110 110 - Kväve (mg N/l) markbädd 65 64 76 54 61 55 46 50 61 fosforfilter - - - - - 52 49 48 52 slamavskiljare - - - - - 130 100 140 - SS (mg/l) markbädd - - - - - 59 87 45 24 fosforfilter - - - - - 64 62 36 41

177-2017-04061227 177-2017-07030996 177-2017-11021287 177-2017-12201352 177-2016-11100225 177-2016-12080270 177-2017-01101041 177-2017-02070650 177-2017-03070721 177-2017-04061226 177-2017-07030995 177-2017-11021286 177-2017-12201351 177-2017-01111026 177-2017-04061225 177-2017-07030994 177-2017-11021285 Provtagningspunkt 2016-11-09 2016-12-08 2017-01-10 2017-02-06 2017-03-06 2017-04-06 2017-07-03 2017-11-02 2017-12-20 slamavskiljare Labbets provnr. markbädd fosforfilter

fosforfiler 177-2016- 04251004 177-2016- 09050942 177-2017- 04061227 177-2017- 07030996 177-2017- 11021287 177-2017- 12201352 markbädd 177-2016- 04110916 177-2016- 05241198 177-2016- 09050941 177-2017- 01101041 177-2017- 04061226 177-2017- 07030995 177-2017- 1121286 177-2017- 12201351 slamavskiljare 177-2016- 04110915 177-2016- 09050940 177-2017- 04061225 177-2017- 07030994 177-2017- 11021285 2016-04-11 2016-04-25 2016-05-24 2016-09-05 2017-01-10 2017-04-06 2017-07-03 2017-11-02 2017-12-20 Indikatororganismer (första 18 månaderna) Parameter Escherichia coli (CFU/1 00 ml) Intestinala enterokocker (CFU/1 00 ml) fosforfilter Koliforma bakterier (CFU/1 00 ml) Provtagningspunkt slamavskiljare markbädd fosforfilter slamavskiljare markbädd slamavskiljare >2 400 000 - - 58 000 - >2 400 a 111 000 370 000-79 000-7 300 2 850 24 000 >2 400 a 42 000 16 000 24 000-3 700-2 420 - >2 400 a 57 000 24 000 88 000 370 000 - - 40 000 - >2 400 a 17 000 17 000-210 000-2 700 1 100 - >2 400 a 4 800 2 000 3 900-14 000-300 - >2 400 a 1 300 3 800 6 500 >2 400 000 markbädd 870 000 62 000 370 000 1 203 000 326 000 461 000 >2 400 000 310 000 390 000-100 000 280 000 fosforfilter Eurofins provnr. a. Fel intervall hos laboratoriet varpå detta mätvärde uteslöts ur sammanställningen i rapporten.

Bilaga 5. Månad 1, analysresultat för avloppsparametrar enligt HVMFS 2016:17 och COD. Medelhalter under den första månadens drift (mg/l) samt reningseffekt över markbädd med avseende på COD, BOD, tot-p och tot-n Provtagningspunkt Parameter COD-Cr BOD7 Fosfor P Kväve N slamavskiljare 640 markbädd 267 slamavskiljare 390 markbädd 88 slamavskiljare 13 markbädd 4 Medelhalt (mg/l) Renings-effekt, efter markbädd 58% 76% 77% 87% 72% 83% slamavskiljare 108 17% 26% Renings-effekt, efter fosforfilter (obs! endast en provtagning, 2016-04-25)

Bilaga 6. Analysresultat för metaller, BTEX, alifater, aromater, PAH efter slamavskiljare, efter markbädd och efter fosforfilter Parameter Enhet Punkt 16-04-11 16-04-19 16-05-24 16-09-05 17-01-10 17-04-06 17-07-03 17-11-02 17-12-20 mg/l sa 0,0078 0,0075 Arsenik As mg/l mb 0,0033 0,0042 0,0022 0,0023 0,0030 0,0029 0,0015 0,0023 (uppslutet) mg/l ff 0,0025 0,0016 Barium Ba (uppslutet) Bly Pb (uppslutet) Kadmium Cd (uppslutet) Kobolt Co (uppslutet) Koppar Cu (uppslutet) Krom Cr (uppslutet) Nickel Ni (uppslutet) Vanadin V (uppslutet) mg/l sa <0,020 <0,020 mg/l mb <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,0030 mg/l ff <0,020 <0,020 mg/l sa 0,0019 0,00096 mg/l mb 0,001 <0,00050 <0,00050 <0,00050 0,00065 <0,00050 <0,00050 0,0029 mg/l ff 0,00087 <0,00050 mg/l sa 0,00011 0,00012 mg/l mb <0,00010 <0,00010 <0,00010 <0,00010 <0,00010 <0,00010 <0,00010 <0,00010 mg/l ff <0,00010 <0,00010 mg/l sa 0,0017 0,0012 mg/l mb 0,0042 0,0032 0,0023 0,001 0,0028 0,0030 0,0018 0,0018 mg/l ff 0,0028 0,0017 mg/l sa 0,067 0,064 mg/l mb 0,059 0,041 0,013 0,013 0,046 0,034 0,041 0,0061 0,014 mg/l ff 0,027 0,0044 mg/l sa 0,0028 - - 0,0014 mg/l mb <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 0,00066 ff <0,0010 0,0015 mg/l sa 0,0047 0,0040 mg/l mb 0,016 0,014 0,0061 0,0037 0,0088 0,0098 0,0053 0,0054 mg/l ff 0,088 0,0053 mg/l sa 0,0016 - - 0,0010 mg/l mb 0,00061 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 0,00035 mg/l ff 0,00051 0,00070

Zink Zn (uppslutet) Järn Fe (uppslutet) BTEX Bensen Toluen Etylbensen M/P/O- Xylen Summa TEX ALIFATER Alifater >C5-C8 Alifater >C8-C10 mg/l sa 0,16 0,12 mg/l mb 0,19 0,12 0,033 0,036 0,26 0,28 0,47 0,16 0,20 mg/l ff 0,27 0,17 mg/l sa 0,36 0,18 mg/l mb 6,3 8,7 35 16 4,4 2,1 3,1 1,5 mg/l ff 2,2 2,4 mg/l sa <0,00050 <0,00050 mg/l mb 0,00095 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 <0,00050 mg/l ff <0,00050 <0,00050 mg/l sa 0,0016 0,025 mg/l mb 0,0016 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 0,0033 <0,0010 mg/l ff <0,0010 0,0054 mg/l sa <0,0010 <0,0010 mg/l mb <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 ff <0,0010 <0,0010 mg/l sa <0,0010 <0,0010 mg/l mb <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 <0,0010 mg/l ff <0,0010 <0,0010 mg/l sa 0,0026 0,026 mg/l mb 0,0026 <0,0020 <0,0020 <0,0020 <0,0020 <0,0020 0,0043 <0,0020 mg/l ff <0,0020 0,0064 mg/l sa <0,020 <0,020 mg/l mb <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 mg/l ff <0,020 0,027 mg/l sa <0,020 <0,020 mg/l mb <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 mg/l ff <0,020 <0,020

Alifater >C10-C12 Alifater >C5-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Alifater >C12-C35 AROMATER Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 PAH Benso(a) antracen mg/l sa 0,18 <0,020 mg/l mb 0,066 0,042 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 mg/l ff <0,020 <0,020 mg/l sa 0,19 0,030 mg/l mb 0,087 0,042 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 <0,030 mg/l ff <0,030 0,034 mg/l sa 0,45 0,082 mg/l mb <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 mg/l ff <0,020 <0,020 <0,020 mg/l sa 0,95 0,26 mg/l mb 0,34 0,15 <0,050 <0,050 0,33 0,11 <0,050 <0,050 mg/l ff 0,21 <0,050 mg/l sa 1,4 0,34 mg/l mb 0,35 0,16 <0,050 <0,050 0,34 0,11 <0,020 <0,050 mg/l ff <0,050 <0,050 mg/l sa <0,010 <0,010 mg/l mb <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 mg/l ff <0,010 <0,010 mg/l sa <0,010 <0,010 mg/l mb <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 mg/l ff <0,010 <0,010 mg/l sa <0,0050 <0,0050 mg/l mb <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 <0,0050 mg/l ff <0,0050 <0,0050 µg/l sa <0,010 <0,010 µg/l mb 0,02 0,019 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010

Krysen Benso(b,k) fluoranten Benso(a) pyren Indeno(1,2, 3-cd)pyren Dibenso(a,h )antracen Summa cancerogena PAH Naftalen Acenaftylen Acenaften Fluoren µg/l sa <0,010 <0,010 µg/l mb 0,019 0,024 <0,010 <0,010 <0,020 <0,010 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010 µg/l sa <0,020 <0,050 µg/l mb <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,025 0,021 <0,030 <0,020 µg/l ff <0,020 <0,020 µg/l sa <0,010 <0,010 µg/l mb <0,010 0,012 <0,010 0,012 <0,060 0,031 <0,020 <0,010 µg/l ff 0,012 <0,010 <0,010 µg/l sa <0,10 <0,010 <0,010 µg/l mb <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010 µg/l sa <0,10 <0,010 µg/l mb <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010 µg/l sa <0,20 <0,2 µg/l mb <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,2 <0,20 µg/l ff <0,2 <0,2 µg/l sa 0,028 0,037 µg/l mb 0,039 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 <0,020 0,029 <0,020 µg/l ff <0,020 0,028 µg/l sa <0,010 0,027 µg/l mb 0,033 0,024 0,012 0,016 0,016 0,013 <0,010 <0,010 µg/l ff 0,016 <0,010 µg/l sa <0,010 <0,010 µg/l mb 0,013 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010 µg/l sa <0,020 <0,010 µg/l mb 0,032 0,015 <0,010 <0,010 <0,010 0,055 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010

Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Benso(g,h,i) perylen Summa övriga PAH Summa PAH med låg molekylvikt Summa PAH med medelhög molekylvikt Summa PAH med hög molekylvikt µg/l sa 0,041 <0,020 µg/l mb 0,15 0,06 0,028 0,012 0,036 0,025 <0,010 <0,010 µg/l ff 0,012 <0,010 µg/l sa <0,010 <0,020 µg/l mb 0,04 0,019 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010 µg/l sa 0,013 <0,020 µg/l mb 0,22 0,12 0,041 0,19 0,079 0,055 0,011 <0,010 µg/l ff 0,019 0,011 µg/l sa <0,10 <0,020 µg/l mb 0,6 0,35 0,11 0,061 0,25 0,17 0,036 0,023 µg/l ff 0,061 0,031 µg/l sa <0,010 <0,020 µg/l mb <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 0,011 0,012 <0,010 <0,010 µg/l ff <0,010 <0,010 µg/l sa <0,30 <0,30 µg/l mb 1,1 0,6 <0,30 <0,30 0,42 <0,30 <0,30 <0,3 µg/l ff <0,30 <0,30 µg/l sa <0,20 <0,20 µg/l mb <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 <0,20 µg/l ff <0,20 <0,20 µg/l sa <0,30 <0,3 µg/l mb 1 0,56 <0,30 <0,30 0,38 <0,30 <0,30 <0,3 µg/l ff <0,30 <0,30 µg/l sa <0,30 <0,30 µg/l mb <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,30 <0,3 µg/l ff <0,30 <0,30

Labbets provnr. sa mb ff 177-2016- 04201146 177-2016- 05241198 177-2016- 09050941 177-2017- 0110141 177-2017- 04061226 177-2016- 09050941 177-2017- 07030995 177-2016- 04110915 177-2016- 04110916 177-2017- 11021285 177-2017- 11021286 177-2017- 11021287 177-2017- 12201351

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg densitet, hög elasticitet, låg styvhet och dränerande och värmeisolerande förmåga. Gummiklipp används som konstruktionsmaterial i bl.a. dräneringslager på deponier, i travbanor, och i paddockar. TEKNISKA EGENSKAPER Materialbeskrivning Gummiklipp består av återvunnet och kvalitetssäkrat däckmaterial för anläggningsändamål. Gummiklipp levereras i materialklasserna grovklipp, dubbelklipp och finklipp, se tabell 1. Tabell 1 Materialklasser gummiklipp. Benämning Storlek [mm] Grovklipp 100-300 Dubbelklipp 100-150 Finklipp 30 30, 50 50100 100 Gummiklipps tekniska egenskaper är spänningsberoende. Ju mer materialet belastas desto mer ökar materialets hållfasthet och styvhet. Materialet är fritt dränerande även vid mycket hög belastning. Generella karakteristiska värden för tekniska materialegenskaper redovisas i tabell 2. Tabell 2 Karakteristiska värden för tekniska egenskaper. Material egenskap Enhet Karakteristiska värden Kompaktdensitet (ρ s ) t/m 3 1,15 Torrdensitet (ρ d ) t/m 3 0,45 0,90 Skrymdensitet (ρ) t/m 3 0,45 0,90 Porositet (n) % 40-60 Permeabilitet (k) m/s 10-2 Styvhetsmodul (E) MPa 0,18-1,6 Friktionsvinkel (φ ) º 25 45 Värmeledningstal (λ) W/m K 0,20 Specifik värmekapacivitet J/kg K 1470 1 (5)

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 MILJÖTEKNISKA EGENSKAPER Innehåll och lakbarhet Råvaran består till 100 % av däckmaterial. Gummiklipp består i huvudsak av gummi (83 %), stålkord (11,5 %) och textila material (4,9 %), baserat på vikt. I tabell 3 anges gummiklipps huvudbeståndsdelar uppdelade på kemiska ämnesgrupper och miljö- respektive hälsoklassning enligt Kemikalieinspektionens ämnesregister. För HA-oljor har PAH valts som representativ kemisk ämnesgrupp (utgör 4,5-16 % av HA-oljan i olika däck) och Benz(a)pyren (BaP) valts ut för att användas som en kvalitativ och kvantitativ markör när det gäller förekomst av polycykliska aromatiska kolväten. Notera att enligt ett EU-direktiv (2005/69/EG) ska alla däck vara utan märkningspliktiga oljor (HA-oljor) från den första januari 2010. De allra flesta vinterdäck som såldes i Sverige var redan vintern 2008 2009 utan HA-olja i slitbanan. Direktivet innebär att vissa oljor inte får släppas ut på marknaden eller användas vid framställning av däck eller delar till däck om de innehåller mer än en viss halt av vissa HA-oljor. Gränsvärdena anses vara uppfyllda om extraktet av polycykliska aromatiska ämnen, är mindre än 3 % av massan beräknad enligt standarden IP346. Tabell 3 Beståndsdel Kemiska beståndsdelar i gummiklipp. Representativa föreningar har valts för varje beståndsdelsgrupp förutom för HA-oljor där PAH har valts som representativ grupp även om PAH utgör en mindre del av HA-oljor. Miljö- och hälsoklassning enligt Kemikalieinspektionens ämnesregister. Vikt % Representativ förening CAS Miljöklassning Hälsoklassning 25 Styren-butadiene 9003-55-8 gummi Syntetiskt gummi (SBR) Naturgummi (NR) 17 Naturgummi 9006-04-6 Kimrök 24 Kimrök 1333-86-4 Krita (Si) 5 Kisel 7440-21-3 Svavel 1,3 Svavel 7704-34-9 Zinkoxid 1,6 Zinkoxid 1314-13-2 Aromatiska oljor 6 PAH (beståndsdel) 130498-29-2 Miljöfarlig 1 Cancerframkallande 1 Stearinsyra 0,8 Stearinsyra 57-11-4 Acceleratorer 0,9 CBS 95-33-0 Miljöfarlig Irriterande Antioxidanter 1,5 6PPD 793-24-8 Miljöfarlig 2 Återvunnet gummi 0,5 Styren-butadiene 9003-55-8 gummi Belagd metallkord 11,5 Stål 68467-81-2 Textila material 4,9 Polyamid 63428-83-1 Totalt % 100 1) Beror på förening, 2) Enligt tillverkare 2 (5)

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 I tabell 4 redovisas innehållet hos gummigranulat (fritt från kord mm) och lakbarheten hos gummiklipp vid ph 6,9. Som det framgår i tabellen ligger lakbarheten av PAH:er vid eller under detektionsgränsen (ud < 0,0002 mg/kg TS vid L/S 10) trots PAH- förekomst i gummimaterialet. Tabell 4 Element Information om materialets innehåll och lakbarhet. Innehåll mg/kg Gummigranulat Kumulativa halter L/S = 10 (Gummiklipp ) mg/kg Bly, < 9,95 0,1 Kadmium < 1,9 0,0052 Arsenik <9,95 0,01 Koppar 32,1 0,062 Zink 174 1,9 Krom <1,99 0,05 Nickel < 1,99 0,05 PAH-L α 0,55 0,0002 PAH-M β 0,83 ud PAH-H π 24 ud ph 6,9 Westerberg & Mácsik 2001, Edeskär 2006 α Naftalen, β Antracen, π Summa (cancerogena PAH) + benzo(ghi)perylen Gummiklipps miljöegenskaper har undersökts med lakningsförsök i laboratoriemiljö och i miljöuppföljning av konstruktioner i fält. I tabell 4 redovisas genomsnittliga resultat för metaller och organiska föreningar från laboratorieförsök. Tabell 4 Långtidsutsläpp (L/S 10). Metaller mg/kg TS Organiska föreningar mg/kg TS Cd 0,006 TOC 52 Co - cancerogena PAH <0,0002 Cr - övriga PAH <0,003 Cu 0,1 Ftalater 0,0221 Fe 7,04 Fenolindex 0,2 Mn 0,728 Ni - Pb 0,1 Zn 1,9 As - 3 (5)

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 I tabell 5 ges exempel på halter i vattenprover från en vägkonstruktion där gummiklipp användes i konstruktionen samt en referens utan gummiklipp, Edeskär, 2006. Mätningarna utförda vid två tidpunkter, juni 2003 och oktober 2004 visar att halterna ligger på samma nivå oberoende materialval. Undantaget är naftalen (PAH-L) som hade högre halter första året (17 µg/liter). Tabell 5 Halter i vatten uppmätta i vägkonstruktion med och utan gummiklipp, P1 respektive referens. Element P1 µg/liter Referens µg/liter Bly, 0,6 3,13 0,6 Kadmium 0,08 0,229 0,12 Kvicksilver <0,02-0,04 0,02 Arsenik 4,2 2 13 Koppar 5,4 19,8 8,1 8,9 Zink 7,66 25,5 7,7 65,6 Krom 0,5 0,9 0,5 11,7 Nickel 3,3 7,4 4,5 6,7 PAH-L α <0,1 17 <0,05 PAH-M β <0,013 <0,01 PAH-H π ud ud ph ca 7 ca 7 4 (5)

mg/kg TS Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 MATERIALÅTERVINNING Gummiklipp kan materialåtervinnas eller energiåtervinnas vid en rivning av konstruktionen. Användning av geotextil i konstruktionen underlättar återvinningsförfarandet. I jämförelse med EUs avfallsklassificeringsregler för avfall till deponi är gummiklipp att betrakta som inert avfall, se figur 1. 100000 10000 1000 100 10 1 0,1 0,01 0,001 0,0001 0,00001 Figur 1 As Ba Cd Cr-tot Cu Hg Mo Ni Pb Sb Se F- Ämnen Zn Cl- SO42- Fenolindex DOC TOC DS TOC BTEX PCB Minerialolja (C10-C40) Sum cancerogena PAH Sum övriga PAH Inert Icke-farligt Farligt Däckmaterial Lakning enligt EN 12457-3 för gummiklipp, jämfört med mottagningskriterierna för avfall till deponiklasserna inert-, icke-farligt-, och farligt avfall (NFS 2004:10). INFORUTA Denna varudeklaration baseras främst på forskning vid Luleå Tekniska Universitet och data är huvudsakligen hämtade från följande publikationer: Edeskär T. (2006). Use of tyre shreds in civil engineering applications technical and environmental properties. Doctoral thesis. Luleå University of Technology, Department of civil and environmental engineering. Håøya A.O. (2002). E6 Rygge kommune Miljørisikovurdering ved bruk av kvernet dekk i støyvoll. Report 1 Vegkontoret i Østfold, Staten Vegvesen, Moss. Westerberg B. and Mácsik J. (2001). Geotechnical and environmental properties of tyre shreds in civil engineering applications. In Recycling and reuse of used tyres. Edited by R.K. Dhir, M.C. Limbachiya and K.A. Paine. ISBN 0 72772995 0 Utförda laboratoriearbeten har nyttjat följande metoder och standarder: Lakningsförsök utfördes enligt EN-12457-2 /dvs L/S 10. Vattenprover filtrerades med 45µm Millipore filter innan analys. Metallanalys utfördes av plasmaemission spektrometri ICP-AES enligt EPA metoderna 200.7 och 200.8. PAH-16 analyserades med enligt av HPLC standard av SGAB-Analytica AB (idag ALS Laboratory Group. 5 (5)

Sida 1/ 2 Upprättad: 2017-12-01 Uppdaterad: 2018-01-24 Sign AP Återställning av Gummibädden Dömmesta 6:1 Gummiklippsbädden har under hösten 2017 blivit ansatt av extra slam pga yttre orsaker med påföljande höga halter ur reningssynpunkt kemiskt och mikrobiologiskt. Både inkommande vatten till markbädd innan rening och utgående vatten efter bädd provtogs med flerfunktionssticka som indikerar, PH-halt, Fritt klor, Alkalinitet och Stabilizer (kontrollerar förekomsten av cyanursyra) Före reningsproceduren testades vattnet in i Gummibädden med följande resultat: ph = 5,5 Free Chlorine = 0 Alkalinitet = 0 Stabilizer = 0 Se bild 1. Gummiklippsbädden fick den ph-höjande syran tillsatt i pumpbrunnen och luftningsrören där den spolades ner med vatten med utblandningsration 1:1000. Blandningen höjde successivt ph-halten och gummiklippens kolblandning reagerade med att förstora porerna och började släppa ifrån sig bundna partiklar, fosfor och zinc i första hand. Bild 1, kl12:57 15 minuter efter införsel av reningsblandning gav Gummibädden ifrån sig förhöjda halter av bundna partiklar med bl.a järn, anaerober (se bild 3 och 4) och en snabbt stigande ph halt. ph = 7,5 Free Chlorine = 0 Alkalinitet = över 240 Stabilizer = 0 Se bild 2. Bild 2, kl13:11 Oikos Solutions i Sverige AB Telefon 073-403 00 86 Hyvelgatan 14 E-mail info@circularsolutions.se Org.nummer: 559131-5790 741 71 Knivsta Web www.circularsolutions.se innehar F-skattebevis

Sida 2/ 2 Bild 3 Bild 4 Gummibäddens reaktion med renande effekt pågår i ca 24 timmar efter införsel av reningsblandningen. För mest effektiva omhändertagande av fällt material så rekommenderas att sätta igen utloppet i efterföljande brunn och ett besök med ett slamtömningsfordon 48 timmar senare. Slutsatsen att reningsprocessen startat och har effekt bevisas av den snabbt förhöjda halten av phhalten och att fällningar förekommer. Andreas Pettersson OikosSolutions AB Hyvelgatan 14 741 71 Knivsta 070-941 90 89 Oikos Solutions i Sverige AB Telefon 073-403 00 86 Hyvelgatan 14 E-mail info@circularsolutions.se Org.nummer: 559131-5790 741 71 Knivsta Web www.circularsolutions.se innehar F-skattebevis