Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år 2003 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 35 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences Umeå 2014 Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies
Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011. This series of Reports is published by the Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, starting in 2011. E-post till ansvarig författare E-mail to responsible author adriaan.de.jong@slu.se Nyckelord Key words Restaurering, Våtmark, Häckfåglar, Revirkartering, Naturbete Ansvarig utgivare Legally responsible Adress Address Hans Lundqvist Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Sveriges lantbruksuniversitet 901 83 Umeå Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies Swedish University of Agricultural Sciences SE-901 83 Umeå Sweden
Fågelinventeringen år 2003 inom projektet Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Adriaan Adjan de Jong, 2003-08-05 Hössjö 115 905 86 Umeå 090-21116 adjan@telia.com
2 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Material och metod s. 4 Resultat s. 7 Diskussion s. 9 Tack s. 10 Referenser s. 10 Områdesvisa genomgångar bilaga 1
3 Inledning I projektet Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde samarbetar en grupp markägare/brukare för att öka köttproduktionen genom naturbete och därigenom förbättra landskapsvården. Flertalet av de marker som skall användas för detta ändamål är igenväxande jordbruksmarker som först restaureras. Man förväntar sig att detta medför att även jordbrukslandskapets fåglar skall gynnas. Genom att studera fågellivet före och efter restaurering och återinförandet av betesdrift skall förändringarna i fågelfaunan klarläggas. En stor andel av jordbrukslandskapets fågelarter har minskat kraftigt under de senaste decennierna (Svensson 1999). Orsakerna bakom denna minskning är bristfälligt kända men minskade arealer och fragmentering av jordbrukslandskapet tycks spela en viss roll, speciellt i Norrland där andelen jordbruksmark i landskapet är låg. Jag har valt att koncentrera studien kring sju arter som är tydligt knutna till aktivt jordbruk och ytterligare nio arter som indikerar ett rikt jordbrukslandskap. Dessa arter kallas i denna rapport för nyckelarter respektive stödarter. Åren 2000-2002 beslöts om upplägget för den ornitologiska uppföljningen för ett år i sänder. Detta medförde att urvalet av inventerade objekt varierade från år till år. Våren 2003 beslutade projektledningen om en treårs plan. Nu bör det vara möjligt att inventera samma objekt tre år i rad vilket ger ett mycket bättre underlag för slutsatser. Fältarbetet i en studie som denna medför att man gör en hel del andra intressanta observationer. År 2001 upptäcktes att smalnäbbade simsnäppor häckade på jordbruksmark i Ammarnäsdeltat (de Jong 2002). I år hittade jag ett par småspovar som häckade på jordbruksmark. Dessa observationer publiceras i den ornitologiska facklitteraturen och bidrar till att sprida information om projektet Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde.
4 Material och metod I inventeringen 2003 ingick sju provytor och fyra referensområden (tabell 1). Områdena Norrfors och Holmnäs har inventerats av Marianne de Boom, de övriga av författaren. Inventeringen genomfördes som en förenklad revirkartering (Svensson & Svensson 1995). Den följer normerna för häckfågelinventeringar av öppna marker (Naturvårdsverket 1997, Svensson 2001) men av ekonomiska skäl besöktes områdena vid två istället för fyra tillfällen (tabell 2). De exakta inventeringstidpunkterna redovisas för varje objekt i bilaga 1. Totalt omfattade fältarbetet drygt 60 effektiva inventeringstimmar. Dagar med regn och/eller hård vind har kunnat undvikas nästan helt. I allmänhet har vädret under fältarbetet varit gynnsamt för inventeringsarbetet (figur 1 och 2). Nyckelarterna jag har valt är storspov, tofsvipa, ladusvala, sånglärka, ängspiplärka, stare och ortolansparv. Ladusvala och stare är knutna till kreatursbete och häckar dessutom i byggnader eller holkar. Ortolansparven häckar även på kalhyggen. Stödarterna är mindre strandpipare, ljungpipare, skogssnäppa, enkelbeckasin, jorduggla, buskskvätta, gulärla, törnskata, och rosenfink. Deras förekomst tyder på att det finns andra landskapselement än ren (brukad) jordbruksmark, till exempel våtmarker, kantzoner eller buskmark. Områdenas areal fastställdes med hjälp av programmet ArcView och Lantmäteriets digitala kartor (främst Gröna kartan) i länsstyrelsens databas. I de flesta fall har avgränsningen för jordbruksmark enligt den digitala kartan följts. Nedlagd jordbruksmark som fortfarande utgör potentiell häckningsbiotop för de studerade arterna har dock tagits med. Mindre öar av annan mark omslutna av jordbruksmark har också räknats in. Uppgifterna om vädret har hämtats från SMHI:s statistik för väderstationen i Umeå (SMHI 2003). Normalvädret avser perioden 1961-1990. Vädret under inventeringsperioden var nära det normala för årstiden (figur 1 och 2) men jämfört med förra årets väder upplevdes våren/försommaren som ruggigt. Områdena undersöktes till fots så att ingen punkt låg längre bort än 100 meter från observatören. Ibland räckte det att gå på vägar och stigar, men vanligtvis genomkorsades fälten. Extra uppmärksamhet ägnades åt skogsbryn, åkerholmar, raviner, åar och bebyggelse. Observationerna av nyckel- och stödarter ritades in på fältkartor. Tolkningen av fältkartorna gjordes av författaren och följde reglerna i Övervakning av jordbrukslandskapets fåglar i Skåne Manual för fältarbetet (Svensson 2001). Begreppet par används här även som synonym för revir, revirhävdande hane, bo med ägg/ungar eller icke-flygga ungar. Med tanke på alla olika varianter och händelsealternativ hos fåglarnas häckningsbiologi är detta sätt att hantera begreppen det enda realistiska i en studie som denna.
5 Tabell 1. Geografiska uppgifter om de inventerade områdena. kartblad 1) kommun areal (ha) tidsåtgång 2) åtgärd 3) Ammarnäsdelta 25G3d Sorsele 125 3,5 (R)+B Åmsele 22J2d Vindeln 20 14,4 R+B Överrödå 21K4a Vindeln 43 9,2 (R)+(B) Kulbäcksmyran 21J5g Vindeln 11 19,2 R Altjärn 21K2a Umeå 97 4,3 R+B Vännforsbäck 21K10 Vännäs 35 7,7 (R)+B Västra Spöland 20J9j Vännäs 61 4,6 (R)+(B) Djupfors 25G1f Sorsele 27 5,6 Kulbäcksliden 21J5g Vindeln 51 5,9 Holmnäs 4) 20K6a Umeå 259 5,7 Norrfors 4) 20K8b Umeå 234 7,1 1) 2) 3) Delar av området kan ligga inom ett angränsande kartblad. Tidsåtgången för två besök i timmar per 100 hektar. Jämför med riktlinjerna enligt Svensson (2001) som är 4-6 timmar per 100 hektar och fyra besök. I arealen för Ammarnäsdeltat ingår en relativ stor andel vatten. Åtgärdsstatus vid tillfället för sista besöket: - = ingen åtgärd, R = restaurerad, (R) = delar restaurerade och B = bete. (B) = delar av den restaurerade marken betades För ytterligare information: se bilaga 1. 4) Delar av området betas. Tabell 2. Besöksdatum och inventeringstid för respektive område. besök 1 besök 2 invent.tid 2) (minuter) Ammarnäs 5/6 28/6 260 Åmsele 23/5 22/6 175 Överrödå 1/6 25/6 235 Kulbäcksmyran 22/5 15+22/6 130 Altjärn 23/5 25/6 250 Vännforsbäck 22/5 21/6 160 Västra Spöland 22/5 21/6 170 Djupfors 5/6 28/6 165 Kulbäcksliden 22/5 15/6 180 Holmnäs 1) 10+22/5 18+21/6 890 Norrfors 1) 11+24/5 9+28/6 1000 1) Områdena Holmnäs och Norrfors besöktes fyra gånger. 2) Totalt 60 timmar och 15 minuter effektiv inventeringstid.
6 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0-1.0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003-2.0-3.0 Figur 1. Medeltemperaturen vid Umeå flygplats i månaderna april-juli under åren 1993-2003 (SMHI 1993-2003). Antalet grader avvikelse från normaltemperaturen 1961-1990 för respektive månad. Data för juli 2003 är inte tillgängliga ännu. 150 100 50 0-50 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Figur 2. Nederbörden vid Umeå flygplats för månaderna april-juli under åren 1993-2003 (SMHI 1993-2003). Avvikelser i procent från normalnederbörden (1961-1990) för respektive månad. Data för juli 2003 är inte tillgängliga ännu.
7 Resultat Resultaten sammanfattas i tabell 3. Förekomsten av nyckelarter och stödarter framgår av tabell 4. Områdesvisa redovisningar finns i bilaga 1. Tabell 3. Resultat av inventeringen 2003 i sammanfattning. område antalet par nyckelarter par nyckelarter utan ladusvala och stare antalet stödarter övriga naturvärden Ammarnäsdelta A 15 5 4 +++ Åmsele B 1 0 4 + Överrödå C 12 4 4 + Kulbäcksmyran D 0 0 4 + Altjärn E 20 15 2 ++ Vännforsbäck F 4 1 0 + Västra Spöland G 12 9 2. Djupfors H 0 0 3 + Kulbäcksliden I 19 14 3 ++ Holmnäs J 50 44 3 + Norrfors K 36 26 4 ++
8 Tabell 4. Uppskattat lägste antalet par av nyckelarter och stödarter i de inventerade områdena. Bokstavsbeteckningen enligt tabell 3. Se bilaga 1 för detaljer. Frågetecknen står för osäker häckning. A B C D E F G H I J K Storspov? 3 5 1 4 3 17 13 Tofsvipa 3? 4 5 Sånglärka 2 1 7 5 7 18 10 Ladusvala 4 1 5 5 3 3 5 6 9 Ängspiplärka 3 4 3 Stare 6 3?? 1 Ortolansparv? Ljungpipare? Skogssnäppa 1? 1 1 1? 1 Enkelbeckasin 6 2 1? 1 Jorduggla Gulärla 6 10 1 1 2 5 5? Buskskvätta 2 3 3 2 2 1 4 1 Törnskata 1 Rosenfink? 1? Kommentarer: Mindre strandpipare har inte observerats i något av områdena under 2003. Många uppskattningar av antalet par utgörs av ett intervall inom vilket det verkliga antalet förväntas ligga (bilaga 1). Här har endast de lägsta talen i dessa intervall tagits upp. Samtliga siffror utgör således den lägsta skattningen av antalet häckande par. De tomma rutorna i tabellen skall läsas så att arten med stor sannolikhet inte förekom i området.
9 Diskussion Avgränsning av objekten Vid gränsdragningen hos de nya objekten har följande tumregel tillämpats: Lagom stora objekt med så naturliga gränser som möjligt, helst hela den samlade jordbruksarealen. I samtliga fall har samma gränser används som närmast föregående inventering av samma område. Referensytor I årets studie ingick fyra referensområden (Djupfors, Kulbäcksliden, Holmnäs och Norrfors). Det finns naturligtvis inga perfekta referensområden men dessa utgör en rimlig kompromiss mellan vetenskapliga och praktiska argument. Det finns data från andra studier som eventuellt kan användas som ytterligare referensområden i den slutgiltiga analysen av inventeringsresultaten. Arturval Urvalet av nyckel- och stödarter har varit detsamma som för tidigare års inventeringar. Urvalet motiverades i 2000-års rapport. Inventeringsmetodik Inventeringen har följt normerna för fågelinventeringar av öppna marker (Svensson & Svensson 1995) men antalet besök har i de flesta fall varit två istället för fyra. Valet att endast göra två besök beror, förutom de ekonomiska förutsättningarna, främst på att vi endast har inventerat ett begränsat antal arter. Flertalet av dessa är relativt lättinventerade. Inventeringen av jordbrukslandskapets fåglar i Skåne, till exempel, bygger på fyra besök men omfattar samtliga arter och inkluderar även kantzonerna utanför själva jordbruksmarken (Svensson 2001). Tidsinsatsen per objekt har varit väl i klass med den som rekommenderas av Svensson (2001) trots att de flesta objekt endast besökts två gånger (tabell 1). Övriga naturvärden I tabell 3 redovisas min tolkning av övriga naturvärden inom respektive område. Dessa omfattar förutom landskapsbilden i stort förekomsten av andra biotoper än ren jordbruksmark, samt för fåglar gynnsamma kulturelement. Även avsaknaden av störande verksamhet ingår i bedömningen. Bedömningar som denna är naturligtvis alltid svåra och subjektiva.
10 Effekterna på fågellivet av restaurering och betesdrift I fem av sju studieobjekten pågår arbetet med restaureringen fortfarande. Det är därför för tidigt att analysera effekterna av restaurering och återinförandet av bete på fågellivet. Med den plan som nu finns för en treårig studie finns det goda förutsättningar att dra pålitliga slutsatser. Tack Jag vill tacka Marianne de Boom för att hon åtog sig att inventera Norrfors och Holmnäs. Utan din hjälp hade jag aldrig hunnit med denna inventering. Projektledaren Ingemar Johansson tackas för gott samarbete. Ola Jennersten, WWF, och Sven - Olov Borgegård, Ekologiplan, tackas för sitt stöd i planeringen av denna studie. Markägarna/brukarna och de som utför själva restaureringsarbetena vill jag tacka för insatserna för jordbrukslandskapets fåglar. Sist men inte minst tackar jag finansiärerna av projektet för stödet till denna studie. Referenser de Jong, A. 2002. Häckning av smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus på jordbruksmark. Ornis Svecica 12:89-90. Naturvårdsverket. 1997. Undersökningstyp: Inventering av jordbrukslandskapets fåglar. www.environ.se. SMHI. 2003. Väder och Vatten nr. 2002:5-8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Norrköping. (Även motsvarande data från föregående år.) Svensson, S. 1999. Svenska häckfågeltaxeringen 1998. I: SOF. 1999. Fågelåret 1998. Stockholm. Svensson, S. 2001. Övervakning av jordbrukslandskapets fåglar i Skåne. Manual för fältarbetet. Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Svensson, S. & Svensson, M. 1995. Ett långsiktigt övervakningsprogram för jordbrukslandskapets fåglar i Kristianstad och Malmöhus län. Metodstudien 1995. Ekologiska institutionen, Lunds universitet.