Hultsbergsskolan F-5s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hultsbergsskolan F-5s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem Läsår: 2014/2015

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Fritidshem Ansvariga för planen Rektor Vår vision Våra elever tänker på skolan med glädje en skola att längta till. Planen gäller från 2014-08-21 Planen gäller till 2015-06-12 Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Planen skickas på remiss till elevråden som får tycka till och lämna åsikter. Dessa åsikter väger tungt i skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Elever deltar i kartläggningar av lokaler och trivsel samt i aktiviteter i insatsen stjärnväggen. Elevrådet är med i framtagandet av åtgärder och det förebyggande arbetet utifrån dessa kartläggningar. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får fortlöpande information om det pågående arbetet genom veckobrev samt en kortversion av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavare uppmuntras till att komma med förslag och synpunkter på skolans arbete på föräldramöten samt via kontakt med trygghetsteamet. De deltar i föräldraenkäter och får uppföljande information om dessa. Vårdnadshavare kontaktas om deras barn är inblandad i kränkningsärenden. Observera att det är skolan som äger ärendet och har utrednings- och åtgärdsskyldighet och måste alltså utreda och åtgärda även om vårdnadshavaren/föräldern ej samtycker. Det är skolan som gör bedömningarna och vidtar åtgärder som bygger på dessa. Personalens delaktighet Personalen ska vara väl förtrogen med planen och har ansvar för att följa denna samt hålla sig uppdaterad. Åsikter angående planen tas in på studiedagar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas, följs upp och ses över av trygghetsteamet som består av undervisande lärare, fritidspedagoger, kurator samt rektor. Personalen deltar i utformanden av vissa kartläggningar och kommer med förslag på åtgärdande/förebyggande arbete. Förankring av planen Elevråden presenterar planen för samtliga klasser. Vårdnadshavare får en kortversion samt information via veckobrev om vart planen finns att läsa i sin helhet samt vart de kan lämna synpunkter. Personalen informeras och delges på studiedagar samt arbetslagsträffar. Planen finns i mappen "gemensam" samt i pappersformat i varje arbetslags Trygghetsteamspärm.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering skedde i arbetslagen i samband med terminens avslutande studiedagar. Klasserna F-2 har även utvärderat planen i form av en enkät eller handuppräckning. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan För att skapa tydligare struktur i arbetet och för att inte missa något tas ett årshjul fram. Stjärnväggen har enligt pedagogerna varit bra och inspirerande. Trygghetsteamet fortsätter som förra året med att ta fram material till olika teman och diskrimineringsgrunder. Detta året arbetar vi med 2st/termin med avbrott på höstlov samt sportlov/påsklov? Förebyggande arbete i form av rastvaktssystem har fått barnen att känna sig trygga med att det finns vuxna till hjälp ute på rasterna. I samband med elevutvärdering fram kom att 60% av eleverna i åk F-2 känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling och 97% känner till att skolan har ett trygghetsteam. 95% av eleverna upplever att de får hjälp alltid eller ibland när de blivit illa behandlade av en annan elev. De tycker vidare att stjärnstället varit bra. Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-17 Beskriv hur årets plan ska utvärderas I maj 2015 samlar elevråden in synpunkter på årets plan från respektive spår. Vårdnadshavarna i åk 1 och 4 får en enkät i mars som sammanställs av trygghetsteamet. Skolpersonal utvärderar i samband med studiedag i juni. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor

Främjande insatser Namn Stjärnstället Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Öka trivsel och samhörighet samt ge kännedom om diskrimineringsgrunderna. Resultatet följs upp i april/maj på klass- och elevråd, genom föräldraenkäten samt i juni av personalen på studiedagen. Insats Trygghetsteamet presenterar en ny diskrimineringsgrund två gånger per termin som eleverna får arbeta med. Tillsammans smyckar vi stjärnstället i linje med detta tema. Under höstterminen kommer stjärnstället att utgå från min familj och bearbeta diskrimineringsgrunderna sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck samt kön. Ansvarig Trygghetsteamet lägger upp planering och bidrar med förslag på material. Mentorerna ansvarar för genomförande. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 14/15 Namn Multireligiösa almanackan Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Målet med denna insats är att ge en ökad kunskap och förståelse för Sveriges viktigaste högtider och festligheter utifrån de sex världsreligionerna islam, judendomen, kristendomen, sikhism, hinduism och buddhism. Uppföljning sker genom utvärderingen i april/maj samt juni. Insats Multireligiös kalender köps in och en sätts upp på Stjärnstället. Trygghetsteamet gör happenings av olika religiösa och kulturella högtider. Ansvarig Trygghetsteamet är ansvariga. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 14/15

Kartläggning Kartläggningsmetoder Olika kartläggningar kommer att göras under läsåret. 1. November - Trygghet och trivsel, trygghetskarta och elevenkät 2. Februari - Diskriminering och trakasserier, elevintervjuer 3. Mars - Vårdnadshavarenkät för åk 1 och 4 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen 1. Trygghet och trivsel. Samtliga elever får fylla i en trygghetskarta samt en enkät. Elevråden redovisar resultatet för klasserna och förslag på åtgärder tas upp på klass- och elevråd. 2. Diskriminering och trakasserier. Elevintervjuer med några slumpmässigt utvalda elever. Elevråden redovisar resultat för klasserna och förslag på åtgärder tas upp på klass- och elevråd. Kartläggningsmaterialet diskuteras på elevråden. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen deltar i utförandet av enkäter och kommer med synpunkter. Mentorerna ansvarar sedan för att enkäter som fastställts fylls i. Trygghetsteamet ansvarar för att kartläggningarna sammanställs, analyseras samt delges. Resultat och analys Resultat och analys kommer att beskrivas när kartläggningarna är gjorda.

Förebyggande åtgärder Namn Rastvärdar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Rasten ska vara trygg, lustfylld och tillgänglig för alla. Åtgärd På raster finns alltid vuxna ute med reflexväst för att skapa trygghet, hjälpa barnen att komma in i leken samt reda ut eventuella konflikter som uppstår. Motivera åtgärd Rasterna är en viktig del av barnens vardag i skolan. Det är många barns som ska samsas på begränsad yta och med begränsat material. Några barn har svårt att ta sig in i leken andra har svårt att hantera konflikter. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Insatsen pågår hela läsåret Namn Repulse Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleven kan kontrollera sina impulser och använda sina sociala färdigheter. Utvärdering och uppföljning sker individuellt. Åtgärd Repulse är en träningsmetod som riktar sig till alla åldrar. En person som utbildas tränar på att få tankar, känslor och beteenden att samverka för att kunna gå från ett okontrollerat destruktivt beteende till ett kontrollerat och mer genomtänkt agerande. Elever på Hultsbergsskolan som har svårt att kontrollera sina impulser och därav hamnar i situationer där andra elever blir kränkta har möjligheten att gå utbildning i repulse. Motivera åtgärd Brister i impulskontroll kan visa sig på många olika sätt. En person kan agera impulsivt och ogenomtänkt och i detta läge kränka kamrater runt omkring sig.

Ansvarig Caroline Säfström Datum när det ska vara klart Genomförs vid behov och önskemål Namn Social och emotionell träning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att öka trivsel, tillhörighet, trivsel samt minska kränkningar. Uppföljning sker genom utvärderingen i april/maj samt juni. Resultatet av insatsen utvärderas även i samband med skolans återkommande kartläggning av trygghet och trivsel. Åtgärd SET är ett manualbaserat program som syftar till att främja barns utveckling av social och emotionell kompetens och genomförs på Hultsbergsskolan i åk F-2. Motivera åtgärd Enligt kartläggningen föregående läsår finns det elever som upplever att de blir retade och ett fåtal som upplever att de blir slagna. För att kunna hantera dessa situationer krävs utvecklade sociala och emotionella färdigheter. Ansvarig Caroline Säfström Datum när det ska vara klart Insatsen pågår hela läsåret Namn EQ-grupper Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är att öka trivsel, tillhörighet, trivsel samt minska kränkningar. Uppföljning sker genom utvärderingen i april/maj samt juni. Resultatet av insatsen utvärderas även i samband med skolans återkommande kartläggning av trygghet och trivsel.

Åtgärd I våra EQ-grupper får våra elever använda sig av den sociala och emotionella kompetens de fått med sig från åk F-2 genom SET. Grupperna består av några elever ur varje klass på avdelningen Solberga och som tillsammans övar på bland annat samarbete och konflikthantering. Motivera åtgärd Enligt kartläggningen föregående läsår finns det elever som upplever att de blir retade och ett fåtal som upplever att de blir slagna. För att kunna hantera dessa situationer krävs utvecklade sociala och emotionella färdigheter. Ansvarig Kristina Nyström Datum när det ska vara klart Insatsen pågår under vårterminen 2015

Rutiner för akuta situationer Policy På vår skola ska alla vara fria från trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att eleven är utsatt. Trygghet och säkerhet ses som skolans primära uppdrag. Rastvakter finns på alla raster. Tecken på att en elev är utsatt för trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. vara att eleven har svårigheter att koncentrera sig, underpresterar, verkar ledsen, olycklig och passiv, saknar vänner, har svårigheter att tala i grupp eller under lektion, skolkar, sover dåligt, har stor frånvaro och är motvillig till att gå till skolan, mutar eller köper saker till sina kompisar, väljer omvägar till och från skolan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till mentorn eller trygghetsteamet vid uttalad eller misstänkta trakasserier eller kränkande behandling. Det går också bra att vända sig till en anställd på skolan som du har förtroende för. Trygghetsteamet består av: Solberga, Kristina Nyström Skrolyckan, Marcus Pettersson Mårbacka, Caroline Säfström Kurator, Sara Lindahl Rektor, Christer Falkmar Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Upptäckt - ansvarig är den anställde som sett eller hört. *En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer. Blankett "Dokumentation av incident" används. Gäller incidenten trakasseri eller kränkande behandling görs även anmälan till rektor genom blanketten "Anmälan till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling" *En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor. 2. Åtgärd - ansvarig är mentor *Mentor talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning 5 dagar senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor om något händer innan dess. Samtalet dokumenteras. *Mentor talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit genomförs enskilda samtal. Elever och eventuell uppgiftslämnare frigörs från ansvar. Samtalen dokumenteras.

*Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Mentor förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Ge eleven max 3 saker som hen ska eller inte ska göra. Be eleven repetera. Bestäm en tid för uppföljning 5 dagar senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Eleverna hålls under uppsikt. Arbetslaget informeras. Samtalen dokumenteras. 3. Om kränkningarna fortsätter trots samtal med elever - ansvarig är mentor. Vårdnadshavare kontaktas och inblandade elever informeras. Samtalen dokumenteras. 4. Om kränkningarna fortsätter trots kontakt med föräldrar - ansvarig är mentor samt trygghetsteamet Trygghetsteamet kopplas in. Handlingsplaner upprättas på organisations-, grupp- och individnivå. 5. Uppföljning - ansvarig är mentor samt trygghetsteamet Handlingsplanen följs upp med elever och vårdnadshavare av mentor och trygghetsteamet. Samtal dokumenteras i handlingsplanen. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers föräldrar direkt och rektorn kallar till möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Barn och elever som upplever sig trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är i en särskilt utsatt situation eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när det finns misstanke om att ett barn eller elev upplever sig kränkt av en personal. Rektorn ansvarar för denna utredning. 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier mot en elev av personal bör genast ingripa. Informerar sedan rektor. 2. En anställd som på något sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier/kränkande behandling av någon personal informerar rektor. 3. Rektor samtalar med de båda parter samt tar kontakt med föräldrar. 4. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan arbetsrättsliga åtgärder som Varning, Omplacering, Uppsägning eller Avsked vara aktuella. I dessa fall ska den anställdes fackliga organisation kontaktas. I samband med detta erbjuds stödsamtal till den anställde. Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp enligt ovanstående rutin, efter 5 dagar och detta ansvarar mentor samt ev. representant för trygghetsteamet för. Rutiner för dokumentation Alla kontakter och samtal som görs ska dokumenteras. Ansvarar för detta gör mentor samt representant från trygghetsteamet. Blanketter: 1. Dokumentation av incident. Ansvarig är den anställde som sett eller hört. Förvaras i trygghetsteamspärmen på respektive avdelning. 2. Anmälan till förskolechef/rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling - Ansvarig är mentor. Förvaras hos rektor. 3. Anmälan till BUN angående signal om diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. - Ansvarig är rektor. Ansvarsförhållande Mentor ansvarar för att anmäla till rektor samt trygghetsteamet. Rektor ansvarar för att utredning startas samt för anmälan till BUN.

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja,

men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]