Centralkansliet 15.5.2015 MOTIONER, SPÖRSMÅL OCH ÄNDRINGSFÖRSLAG -handbok
1 Handboken 2 Allmänt om riksdagsmotioner och spörsmål 3 Riksdagsmotioner och -åtaganden (inte budgetmotioner) 4 Budget och budgetmotioner 5 Förslag som läggs fram vid plenum 6 Medborgarinitiativ 7 Bordläggning och förslag om bordläggning 8 Omröstning 1 Handboken Handboken är avsedd för ledamöter och assistenter och innehåller anvisningar om hur motioner och förslag läggs upp i olika skeden av behandlingen. Riksdagsledamotens handbok 2015 ger mera information om riksdagsarbetet. Den kan utnyttjas för arbetet i plenum och ger svar på många praktiska frågor. Den här handboken är främst avsedd som stöd för ledamöterna i riksdagsarbetet. Dessutom hoppas vi att riksdagsgrupperna kan utnyttja den i sin egen utbildning.
2 2 Allmänt om riksdagsmotioner och spörsmål De grundläggande bestämmelserna om motioner och spörsmål finns i grundlagen (39, 43 och 45 ) och riksdagens arbetsordning (AO 40/2000; 20, 22 och 25 27 ) innehåller närmare bestämmelser. Motioner och spörsmål ska lämnas in till centralkansliet. Ledamoten eller någon annan undertecknare ska lämna in motionen eller spörsmålet personligen. Det är än så länge inte möjligt att lämna in motioner och spörsmål elektroniskt. Huvudregeln är att motioner och spörsmål kan lämnas in medan riksdagen är sammankallad, dvs. under sessionerna. Ett undantag är skriftliga spörsmål som får lämnas in också under riksdagens sommaruppehåll och vid avbrott i riksmötet (vinteruppehåll) samt när riksdagen har avslutat sitt arbete vid det sista riksmötet av en valperiod En motion får inte innehålla ärenden av olika slag. Förslaget i en budgetmotion kan endast gälla ett moment, däremot kan en lagmotion innehålla flera lagförslag om de hänför sig till samma ärende. Motioner och spörsmål bör också skickas elektroniskt till dokumentbyrån. Elektroniska dokumentmallar finns på Areenas startsida under rubriken "Kansanedustajan palvelut" > Hyödylliset linkit (Aloitteiden ja kysymysten asiakirjapohjat). Mallen har ett verktyg som gör det lätt att lägga upp motionen och skicka dokumentet till dokumentbyrån. Alternativt kan motionen skickas som e-post bilaga till adressen "Pohjatekstit". Motionerna granskas i centralkansliet och nödvändiga korrigeringar görs. Det kan vara fråga om lagtekniska korrigeringar och korrigering av skrivfel som upptäckts vid korrekturläsning. Den elektroniska versionen korrigeras så att den motsvarar den korrigerade papperversionen.
3 Den första undertecknaren kan återta en motion eller ett skriftligt spörsmål. Ledamoten har rätt att göra det oberoende av de andra undertecknarna. De ledamöter som har bifallit motionen kan endast återta sin egen underskrift. Det är i allmänhet möjligt att återta en motion tills riksdagen har fattat beslut i ärendet. Som regel kan en ledamot bifalla en motion till dess att den sänds till ett utskott (innan den tas upp på dagordningen) och ett skriftligt spörsmål till dess att det sänds till statsrådets kansli. Det här gäller också när en ledamot vill återta sitt bifall. En motion blir offentlig när ledamoten har lämnat in den till centralkansliet. 3 Riksdagsmotioner och -åtaganden (inte budgetmotioner) Lagmotioner I grundlagen jämställs lagmotioner med regeringens propositioner som förslag om stiftande av lag. En lagmotion innehåller ett förslag till att en ny lag ska stiftas eller en gällande lag eller dess bestämmelser ändras eller upphävas. En lagmotion ska innehålla en motivering och ett förslag till lag. Ett lagförslag innehåller lagrubrik, ingress, förslag till paragrafer och en särskild ikraftträdandebestämmelse. En lagmotion som är upprättad som en gruppmotion har större tyngd. Det samma gäller motioner som har över 100 underskrifter. En ledamot kan också väcka en parallell lagmotion som alternativ till en regeringsproposition. En parallell lagmotion ska lämnas in så fort som möjligt efter att regeringen har överlämnat propositionen, eftersom den ska behandlas i samband med behandlingen av propositionen. Riksdagen för alltid en remissdebett om lagmotionerna. Den första undertecknaren presenterar motionen och efter det följer en debatt. Remissdebatterna om lagmotioner infaller
oftast på torsdag kväll. Tanken är att en lagmotion ska sändas till något utskott senast en månad efter att den lämnats in. Innan motionen tas upp på dagordningen avtalas tidpunkten för behandlingen med ledamoten. Åtgärdsmotion En åtgärdsmotion innehåller ett förslag till regeringen om lagberedning eller någon annan åtgärd. I princip ska ärendet höra till regeringens behörighet. Talmanskonferensen beslutar om remittering av åtgärdsmotioner till utskott. Beslutet meddelas vid plenum. Talmanskonferensen kan överföra beslutet om remittering på riksdagen, varvid en remissdebatt förs om ärendet. Åtgärdsmotionen stannar i utskottet tills den tas upp till behandling tillsammans med en proposition som gäller samma fråga. Debattinitiativ En riksdagsledamot kan förelägga talmanskonferensen ett förslag om debatt i plenum om en bestämd aktuell fråga. Förslaget riktas till riksdagens talman och lämnas till centralkansliet med underskrift. Talmanskonferensen beslutar om och när en debatt ska ordnas. Initiativet förfaller om talmanskonferensen beslutar att debatt inte ordnas. 4 Skriftliga spörsmål En ledamot kan ställa ett skriftligt spörsmål för att fästa uppmärksamhet vid något missförhållande eller för att få information om ärenden som bereds i statsrådet. Spörsmålet ska gälla ministerns ansvarsområde och får innehålla en begränsad fråga. Spörsmålet får inte gälla ärenden som hör till riksdagens behörighet och inte heller enskilda personer.
5 Skriftliga spörsmål riktas till riksdagens talman. Klämmen anges före det egentliga spörsmålet (texten finns i en dokumentmall i Word): Med hänvisning till det som anförs ovan får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till den minister som saken gäller: Spörsmålen skickas till statsrådets kansli som låter dem gå vidare till den behöriga ministern. Ministerns svar sänds till frågeställaren och talmannen inom 21 dagar från det att spörsmålet kommit in till statsrådet. Spörsmålen publiceras på riksdagens webbplats när det har lämnats och svaret bifogas till spörsmålet. Talmannen meddelar i plenum att svaren på skriftliga spörsmål har kommit in till riksdagen. Enligt vedertagen praxis kan en minister besvara spörsmål som gäller samma ärende med ett svar eller enbart hänvisa till tidigare svar. Interpellation Minst 20 ledamöter kan framställa en interpellation till statsrådet eller till en minister i en fråga som hör till deras ansvarsområde. Interpellationen föredras i plenum (1 undertecknaren) och skickas utan debatt till statsrådet. Interpellationen ska besvaras inom femton dagar räknat från det den delgavs statsrådet eller en minister. Behandlingen av en interpellation avslutas med en förtroendeomröstning. Riksdagen röstar alltså om regeringen alternativt en enskild minister har riksdagens förtroende, förutsatt att en ledamot under debatten föreslagit misstroende och förslaget har bifallits.
6 Muntliga frågor Under frågestunden kan ledamöterna ställa frågor till ministrarna. En fråga får vara en minut lång. Frågan besvaras av den behöriga ministern. Svaret får inte vara längre än en minut. Ministrarna får inte veta i förväg vilka frågor som kommer upp. Ledamöterna kan anmäla sig för inlägg i plenum för en fråga genom att trycka på knapp p och för följdfråga genom att trycka på knapp v. Talmannen beslutar vem som får fråga och om en följdfråga tillåts. I allmänhet får en representant för oppositionsgruppen ställa den första frågan och om ämnet är av allmänt intresse kan talmannen tillåta flera följdfrågor. 4 Budget och budgetmotioner Budget Beredningen av budgetpropositionen i respektive förvaltningsområde sker utifrån ramarna för statsfinanserna som täcker ¾ av anslagen i budgeten. Statsrådet godkänner i allmänhet utgiftsramen i mars och lämnar den till riksdagen i form av en redogörelse (eller statsministerns upplysning). Regeringen behandlar finansministeriets budgetförslag och beslutar om det slutliga innehållet vid en budgetmangling som brukar infalla i slutet av augusti. Budgetpropositionen lämnas till riksdagen i mitten av september. I anknytning till budgetpropositionen lämnar regeringen vanligen 30 40 pro-
7 positioner (s.k. budgetlagar) som behandlas i respektive fackutskott. Riksdagen behandlar dem i plenum innan budgetpropositionen godkänns. Under hösten brukar regeringen dessutom lämna 1 2 kompletterande budgetpropositioner. De syftar till att precisera inkomst- och utgiftskalkylerna, korrigera eventuella fel och vid behov uppdatera ekonomiska prognoser. Det är också etablerad praxis att regeringen varje år lämnar 3 4 tilläggsbudgetpropositioner. Remissdebatten pågår ca 3 4 dagar. Debatten inleds med att statsministern presenterar budgetpropositionen och därefter följer gruppanföranden. Efter debatten remitteras budgetpropositionen till finansutskottet där behandlingen pågår fram till början av december. De övriga fackutskotten får på eget initiativ lämna utlåtande om budgetpropositionen beträffande sitt ansvarsområde. Utlåtandet ska lämnas till finansutskottet inom trettio dagar från att riksdagen remitterade propositionen till finansutskottet. Finansutskottet har 8 delegationer som är uppdelade enligt förvaltningsområden. Delegationerna hör sakkunniga fram till mitten av november och därefter utarbetar delegationen sitt utkast till betänkande. Finansutskottets budgetbetänkande inklusive reservationer blir i regel klart i början av december. I plenum tas budgetpropositionen upp till enda behandling utifrån finansutskottets betänkande. Den allmänna debatten inleds med att finansutskottets ordförande presenterar betänkandet och sedan följer gruppanföranden, debatt och allmän debatt. Efter den allmänna debatten följer debatt om
8 varje huvudtitel. Ordförandena för finansutskottets delegationer presenterar förslaget för sin del. Den behöriga ministern är i allmänhet närvarande och varje huvudtitel debatteras. Responsdebatten om budgeten brukar pågå 4-5 dagar. Efter debatten om en huvudtitel röstar riksdagen om alla ändringsförslag och godkänner huvudtiteln. Budgetmotion Ur budgetteknisk synvinkel behövs en budgetmotion om en ledamot vill föreslå att ett nytt anslag tas in i budgeten. När budgetpropositionen meddelas ha anlänt ska ledamoten lämna in sin budgetmotion senast kl. 12.00 den tionde dagen efter det. En tilläggsbudgetmotion ska lämnas in senast kl. 12.00 den fjärde dagen efter det att en tilläggsbudgetproposition eller en proposition som kompletterar budgetpropositionen eller tilläggsbudgetpropositionen meddelas ha anlänt. Ledamöterna kan föreslå att något anslag ska ökas eller minskas, att ett nytt anslag ska tas in i budgeten eller strykas eller ändringar i motiven till ett moment. I en tilläggsbudgetmotion kan förslaget endast gälla ett anslag där momentet ingår i tilläggsbudgeten. Motionerna granskas, korrigeras vid behov och sparas på riksdagens webbsida. Riksdagen för en remissdebatt i plenum om motionerna och de remitteras till finansutskottet. Finansutskottet behandlar motionerna i samband med budgeten och det slutliga beslutet fattas i plenum vid enda behandling av budgeten (responsdebatt). Finansutskottet kan enligt eget övervägande be om utlåtande om motionerna av respektive ministerium. I praktiken godkänns bara ett fåtal budgetmotioner. En budgetmotion eller tilläggsbudgetmotion kommer upp till omröstning om den väcks genom ändringsförslag som ledamöterna kan lägga fram när budgetbetänkandet kommer upp till behandling. Tidpunkten bestäms i den procedur som godkänns för behandlingen av budgeten. Motionen kan
9 också väckas av någon annan ledamot än den som först undertecknat den. Ändringsförslaget bör innehålla uppgift om den som lägger fram förslaget, anslagets ändamål och numret på budgetmotionen. Det behövs ingen underskrift. Samma regel gäller de förslag som ingår i reservationerna till finansutskottets budgetbetänkande. Vid ingången av valperioden 2011 2014 infördes praxis att förslag om lagfästa anslag eller förslag som strider mot internationella avtal som är bindande för Finland inte tas upp till omröstning i anknytning till budgeten. Lagfästa anslag är fastställda i någon lag och kan till exempel gälla barnbidrag, studiepenning eller bostadstillägg. Lagmotioner som gäller lagfästa anslag och anknytande budgetmotioner läggs i allmänhet fram i oppositionsgruppernas gruppmotioner. Omröstningarna om budgetmotionerna genomförs när debatten om huvudtitlarna är slutförd vid detaljbehandlingen av ärendet. För omröstningen sammanställs förslagen i häften som delas ut till ledamöterna. Alla ändringsförslag som väcks inom utsatt tid finns i häftet numrerade enligt huvudtitel. Den ledamot som vill lägga fram ett förslag ber om ordet genom att resa sig och därefter ska en annan ledamot understöda förslaget. När samtliga ändringsförslag gällande en huvudtitel har framställts (och understötts) verkställs omröstningarna. 5 Förslag som läggs fram vid plenum Vid behandlingen av ärenden i plenum kan ledamöterna lägga fram ändringsförslag i enlighet med behandlingsfasen. Förslaget ska läggas fram under ett egentligt anförande och huvudregeln är att en annan ledamot ska understöda förslaget. Ändringsförslaget får inte stå i strid med tidigare beslut i ärendet i riksdagen. Förslaget ska dessutom hålla sig till saken. Det ska också vara tillräckligt exakt och får inte vara villkorligt eller innehålla alternativa förslag. Det är viktigt att alla som deltar i omröstningen har den information de behöver om alternativen. Därför ska förslaget finnas i handlingarna till det ärende som behandlas (i första hand en reservation till betänkandet)
10 eller lämnas in skriftligen före plenum för att kopieras och delas ut till ledamöterna. Ett ändringsförslag som gäller paragrafer, grunden för behandlingen eller uttalanden ska lämnas in till jouren i centralkansliet skriftligt senast två timmar före plenum, om förslaget inte ingår i handlingarna, då främst i någon reservation. Samma regel gäller förslag till ställningstagande i enda behandling. I andra behandlingen görs förslag om förkastande däremot enbart muntligt. Ändringsförslag som läggs fram skriftligen ska innehålla uppgift om plenum och ärendet på dagordningen samt förslagsställarens namn. Underskrift behövs inte. För att ett ändringsförslag ska tas upp till omröstning ska det dessutom alltid framställas muntligt i plenum och det ska understödas. I sitt förslag kan ledamoten exempelvis hänvisa till ett ändringsförslag som har delats ut till ledamöterna (i plenisalen) och föreslå att riksdagen godkänner paragrafen/paragraferna i enlighet med ändringsförslaget/reservationen (1, 2 osv.) eller att riksdagen godkänner ett eller flera förslag till uttalanden i enlighet med ändringsförslaget/reservationen (1, 2 osv.). I regel genomförs omröstningarna vid följande plenum eller i början av plenum på fredag samma vecka. Nedan framställs i sammandrag vilka förslag som kan framställas i de olika behandlingsfaserna. Remissdebatt (ärendet remitteras till ett utskott) bordläggning av ett ärende till senare plenum (remissdebatten forsätter);
11 ärendet remitteras till ett annat utskott än det som taltalmanskonferensen föreslår Förslag om bordläggning i en remissdebatt förutsätter inte bifall, det gör däremot förslag om remittering till ett annat utskott. Om förslaget får bifall röstar riksdagen om det. Talmanskonferensen kan också ändra sitt förslag om remittering till utskott och då behövs ingen omröstning. Första behandlingen av lagförslag (allmän debatt och detaljbehandling, beslut om innehållet i ett lagförslag) ändringsförslag som gäller paragrafer; förslag om grund för behandlingen ska vara ett alternativt lagförslag (inte bara ett förslag om gäller paragrafer); remittering av lagförslaget till det utskott som har berett ärendet, till stora utskottet eller till ett annat utskott (AO 53 ); bordläggning Förslag till grund för behandlingen (+ bifall) framställs i första behandlingen under den allmänna debatten. Förslag om paragrafändring (+ bifall) framställs däremot i detaljbehandlingen som följer efter den allmänna debatten. Förslag om att ett ärende på nytt ska remitteras till det utskott som lämnat betänkandet eller till ett annat utskott som framställs under den allmänna debatten leder i regel till omröstning. Om riksdagen efter omröstning beslutar att ärendet på nytt ska remitteras till utskottet, avbryts den allmänna debatten och ärendets behandling och behandlingen fortsätter senare utifrån ett betänkande från utskottet. Om beslutet efter omröstning är att ärendet inte ska remitteras till utskottet, fortsätter debatten och ärendets behandling som vanligt. Sedan den allmänna debatten avslutats avbryts behandlingen av ett ärende om en reservation till betänkandet innehåller förslag till paragrafändringar eller en ledamot har lagt fram ett ändringsförslag. Om en ledamot vill kan han eller hon redan under pågående allmän debatt nämna kommande
12 (i detaljbehandlingen) förslag till paragrafändringar och vad de går ut på. Ändringsförslag som en ledamot lägger fram vid den allmänna debatten beaktas emellertid inte utan de egentliga förslagen ska alltid läggas fram i samband med detaljbehandlingen. Detaljbehandlingen av ett ärende inklusive omröstningar sker i regel följande dag, ibland också i början av plenum samma veckas fredag. Om någon ledamot har lagt fram förslag till paragrafer i lagförslaget går riksdagen igenom lagen paragraf för paragraf. Förslaget till paragrafändring görs när talmannen i samband med behandlingen nämner numret på paragrafen. Övriga lagförslag i ärendet godkänns i oförändrad form. Om inga ändringsförslag har lagts fram eller ingår i en reservation inleds detaljbehandlingen genast efter den allmänna debatten och riksdagen godkänner lagförslaget i enlighet med betänkandet. I första behandlingen kan ledamöterna inte föreslå att lagförslaget ska förkastas eller att ett uttalande ska godkännas. Andra behandlingen av lagförslag (beslut om godkännande/förkastande av lagförslag och uttalanden) lagförslaget förkastas förslag till uttalande bordläggning av ärendet Förslag om förkastande (+ bifall) framställs muntligt under debatten, förslaget ska läggas fram även om förslaget ingår i en reservation till betänkandet. Förslag till uttalande (+ bifall) framställs under debatten. Förslag till uttalande gäller ofta uppföljning av lagförslagens konsekvenser eller fortsatta åtgärder när lagen träder i kraft. I andra behandlingen kan ledamöterna inte föreslå ändringar i lagens innehåll.
13 Enda behandling av statsrådets redogörelse och berättelser till riksdagen I enda behandlingen av statsrådets redogörelser kan ledamöterna föreslå ståndpunkter som avviker från utskottets betänkande. Samma gäller behandlingen av riksdagsvalda organs berättelser till riksdagen. Också då ska förslaget, om det inte ingår i handlingarna (reservation till betänkandet), lämnas in senast två timmar före plenum. De här förslagen kräver också bifall. Förslag till misstroendeförklaring (interpellation och statsrådets meddelande) En omröstning om misstroende mäter om statsrådet eller en minister har förtroende i riksdagen. En interpellation, som leder till en förtroendeomröstning, är det viktigaste ärendet som ledamöterna/oppositionsgrupperna kan väcka. Om en ledamot i debatten vid behandlingen av statsrådets meddelande föreslår misstroende röstar riksdagen om förtroendet. Förslag om misstroende utifrån en interpellation ska framställas och bifallas under debatten när regeringen har besvarat interpellationen. Förslag om misstroende utifrån statsrådets meddelande ska framställas under debatten av ärendet. Det ställs inga krav på den skriftliga utformningen av förslag om misstroende. Det är emellertid önskvärt att de lämnas skriftligt och i tillräckligt god tid före plenum till lagstiftningsdirektören eller jouren i centralkansliet. Det kan vara fråga om flera olika från varandra avvikande förslag om misstroende och då bestäms det särskilt hur omröstningen ska genomfö-
14 ras. I allmänhet röstar riksdagen följande fredag i början av plenum. Enligt 22 och 23 i riksdagens arbetsordning kan en interpellation eller ett meddelande också remitteras till ett utskott som ska lägga fram förslag till riksdagens beslut. I praktiken är detta mycket sällsynt. I princip kan misstroende också föreslås i samband med andra ärenden som riksdagen beslutar om, men i praktiken har förtroendet mätts utifrån statsrådets meddelanden eller interpellationer. Enligt 44 i grundlagen kan riksdagen vid behandlingen av en redogörelse inte fatta beslut om förtroende för statsrådet eller en medlem av statsrådet. 6 Medborgarinitiativ I och med grundlagsändringen 2012 är det möjligt att lämna medborgarinitiativ till riksdagen. Medborgarinitiativ ska vara undertecknade av minst 50 000 röstberättigade och kan innehålla antingen ett lagförslag eller ett förslag om att inleda lagberedning. Om ett medborgarinitiativ innehåller ett lagförslag behandlas det på samma sätt som ett lagförslag i en proposition, alltså vid två behandlingar efter att utskottsbetänkandet blivit klart. Om initiativet bara innehåller ett förslag att inleda lagberedning behandlas det i enda behandling utifrån utskottsbetänkandet. Ledamöterna kan lägga fram ändringsförslag på samma sätt som beskrivs ovan i fråga om propositioner. Formuleringen av förslagen beror på om
15 utskottet föreslår att medborgarinitiativet ska godkännas eller förkastas och om det är fråga om ett lagförslag eller ett ärende i enda behandling. 7 Bordläggning och förslag om bordläggning Obligatorisk bordläggning Enligt riksdagens arbetsordning ska utskottens betänkanden alltid bordläggas när de har blivit klara (AO 57 2 mom.). Syftet med bordläggningen är att ge de ledamöter som inte är medlemmar i utskottet, och således inte har deltagit i beredningen, möjlighet att ta del av dokumenten före behandlingen av ärendet inleds i plenum. När ett betänkande har blivit klart bordläggs det i regel till plenum följande dag. Samtidigt läggs betänkandet in på riksdagens webbsida där det är åtkomligt för alla. Det krävs särskilda skäl för att ett betänkande ska kunna bordläggas till ett plenum samma dag. Oftast är orsaken att ärendet är brådskande. Förslag om bordläggning Riksdagen kan besluta om bordläggning också om någon ledamot begär det (AO 57 ). En ledamot kan begära att ett ärende ska bordläggas till exempel för att få en bättre tidpunkt för behandlingen eller för att försäkra sig om att någon ledamot eller riksdagsgrupp har möjlighet att delta i behandlingen av ärendet. Ibland händer det att ledamöterna anser att det finns för lite tid att sätta sig in i ett ärende inför remissdebatten, t.ex. när alla budgetlagar debatteras samtidigt i samband med budgetbehandlingen. Bordläggningen kan också användas som ett politiskt medel. När en ledamot har föreslagit att ett ärende ska bordläggas avbryts behandlingen och debatt tillåts bara om tidpunkten för bordläggningen. Behandlingen fortsätter enligt riksdagens beslut om tidpunkten. Under remissdebatten ska ett ärende bordläggas till ett nära förestående plenum, om någon ledamot begär detta. I det här fallet behövs inget understöd. "Till ett nära förestående plenum" betyder i praktiken att remissdebatten ska fortsätta
16 så fort som möjligt och i varje fall inom två veckor. Det finns skäl att också föreslå tidpunkten för bordläggning när förslaget läggs fram. Om inget annat förslag framställs bordläggs ärendet i enlighet med förslaget. Om något annat förslag om tidpunkten framställs ska någon ledamot understöda förslaget och därefter röstar riksdagen om tidpunkten för bordläggningen. I det här fallet ska någon ledamot också understöda det första förslaget om bordläggning. I första behandlingen, enda behandlingen och behandlingen av lagförslag som godkänts att vila och lagar som inte har blivit stadfästa kan ärendet bordläggas om en ledamot har föreslagit det och förslaget har understötts. Ärendet bordläggs om ingen ledamot framställer ett motförslag. Ett motförslag som understöds leder till omröstning om bordläggningen. I motsats till remissdebatten finns det inga bestämmelser om tidpunkten för bordläggning i denna behandlingsfas. Behandlingen ska likväl inte skjutas upp i onödan. I första behandlingen, enda behandlingen och behandlingen av lagförslag som godkänts att vila och lagar som inte har blivit stadfästa kan ärendet bordläggas på nytt om ledamöterna begär det och om riksdagen så beslutar. Det samma gäller andra behandlingen av ärenden: de kan också bordläggas om riksdagen så beslutar. För bordläggning krävs då också att någon ledamot framställer ett förslag som understöds och som riksdagen sedan röstar om. Begränsningar i bordläggningen I remissdebatten kan ärenden bordläggas bara en gång. Efter det kan riksdagen inte med sitt beslut bordlägga ärendet även om någon ledamot begär det, utan det ska remitteras till utskottet. På det sättet ser man till att behandlingen av ärendena sker smidigt. Meddelanden, redogörelser eller interpellationer kan inte bordläggas sedan debatten om dem har inletts. Meddelanden föredras för riksdagen och både meddelanden och interpellationer tas endast upp till debatt och förtroendeomröstning. Redogörelser kan emellertid bordläggas ifall ären-
17 det remitterats till ett utskott, vilket vanligen är fallet. När ett utskottsbetänkande har blivit klart kan en ledamot föreslå bordläggning i enda behandlingen av en redogörelse på det sätt som angetts ovan. Bestämmelserna om bordläggning gäller inte upplysningar från statsministern eller aktuella debatter. Om dessa förs bara en debatt och riksdagen fattar inte beslut. 8 Omröstning Omröstningarna genomförs nästan alltid i början av plenum. Ibland röstar riksdagen under pågående plenum t.ex. på grund av att ärendet är brådskande. I detta fall får ledamöterna ett textmeddelande eller informeras på något annat sätt om en förestående omröstning. När den allmänna debatten i första behandlingen av ett lagförslag är avslutad röstar riksdagen om förslag som framställs vid detaljbehandlingen. När förslag och bifall har framställts redogör talmannen för de framlagda förslagen (tolkas till svenska). Riksdagen godkänner omröstningsordningen och talmannen ber ledamöterna rösta JA eller NEJ. Ledamöterna kan dessutom rösta blankt. Vid omröstningarna representerar i allmänhet JA förslaget till beslut enligt betänkandet och NEJ en reservation eller ett ändringsförslag. Till parlamentarismen hör att man vid omröstning ställer två förslag till beslut mot varandra. Det förslag som förlorar faller bort och det förslag som vinner är med i följande omröstning. Omröstningen fortsätter tills ett av de två sista förslagen godkänns av riksdagen. Om förslag till uttalanden i ett och samma ärende tydligt avviker från varandra kan riksdagen rösta om dem en och en mot utskottets betänkande.
18 Också när det gäller förslag om förkastande som framställs i andra behandlingen genomförs omröstningarna i regel i början av följande plenum. Om ledamöterna har framställt flera förslag om förkastande nämns den som framställde det första förslaget som understöddes som förslagsställare. När flera ledamöter i sina inlägg understöder ett förslag, nämns bara den första som understött förslaget. Resultaten från alla omröstningar förvaras och publiceras (AO 63 ). ***** För mer information kontakta centralkansliets riksdagssekreterare (jour tfn 2014)