IBD-4län. Slutrapport Västra Götalandsregionen Oktober 2015

IBD-4län Slutrapport Västra Götalandsregionen Oktober 215

Beskrivning av slutrapportens innehåll Denna slutrapport har tagits fram inom ramen för IBD 4-länsgruppens arbete som har pågått från hösten 214 till sommaren 215 och syftar till att ge ett diskussionsunderlag för att stimulera till förbättrad vård av IBD-patienter Frågeställningarna som besvaras i slutrapporten har på förhand tagits fram gemensamt av deltagande landsting (kliniker, läkemedels- och analysenheter) och företagsrepresentanter för deltagande läkemedelsföretag Den metodik som har använts för att besvara de framtagna frågeställningarna och som bygger på avancerade analyser av vård- och läkemedelsdata finns noggrant dokumenterad i slutrapporten, det bör noteras att resultaten inte kan jämföras rakt av mellan olika landsting då definitioner och registreringspraxis kan skilja sig åt Diskussionsunderlaget är uppdelat i fyra delar för att ge en överblick kring IBDpatienternas vård i de fyra deltagande landstingen 1. Patientkaraktäristika 2. Vårdkonsumtion 3. Behandling 4. Jämförande analyser tvärs de fyra landstingen Slutrapporten innehåller också en första ansats till att definiera kvalitetsindikatorer för IBD-patienter, framtagna genom vårddata För frågor om samarbetsformen, analyser och metodik samt slutsatser och fortsatta samarbeten kontakta margareta.eriksson@healthnavigator.se 1

Innehåll Bakgrund Process Frågeställningar och metodik Resultat Kvalitetsindikatorer Bilagor 2

Projektet syftar till att etablera en bred samsyn om nuläget som grund för utvärdering av möjliga samarbeten 1 2 Etablera samsyn Förslag på samarbete för en optimerad läkemedelsanvänding Samsyn kring frågeställning, nuvarande situation och mål för samarbetet Genomföra samarbetsprojekt exempel på komponenter som kan ingå Kunskapsstyrning Finansiell styrning Landsting Lokala listor Expertrådsutlåtanden Fortbildning Uppföljning Ersättningsmodell Budgetansvar Avtalsstyrning av vårdgivare Företag Marknadsföring Implementering Uppföljning Från förväntat till verkligt värde Rätt Rätt resultat användning Per enhet Prissättning Stöd för t.ex. datainsamling/ adherenceprg. 3 Nå gemensamt mål Ökad patientnytta, kostnadseffektivitet och/eller förbättrade förutsättningar för innovation och FoU på läkemedelsområdet Målsättning med IBD-4län enligt projektförslaget: Att förbättra vården av IBD patienter med fokus på möjligheterna för biologisk läkemedelsbehandling för fler patienter i steroidfri remission under längre tid 3

Tre förväntningar på projektet 1 Att utifrån verkliga vårddata få ökade insikter kring vården av patienter med IBD 2 Att kvalitetsindikatorerna ger intressanta insikter och framöver blir ett verktyg för det kontinuerliga förbättringsarbetet inom vården 3 Att projektet ska resultera i uppföljningsbara samarbetsprojekt mellan landsting och företag för en ökad patientnytta, kostnadseffektivitet och/eller förbättrade förutsättningar för forskning och innovation 4

Mötesagenda för att landstingen ska godkänna material och företagen få möjlighet till enskilda diskussioner I enlighet med projektförslag 1. Avstämningsmöten mellan respektive landsting och HN Minst ett sådant möte genomförs för varje landsting och kompletteras med kontinuerliga avstämningar efter behov Funktionen av dessa möten är att respektive landsting och HN ska gå igenom genomförda analyser för att diskutera aktuella resultat samt kvalitetssäkra dessa 2. Avstämningsmöten mellan respektive enskilt företag och HN Ett sådant möte genomförs per företag under andra hälften av arbetet med varje landsting Funktionen med dessa möten är att företagen enskilt med HN ska få diskutera genomförda analyser Allt material som delas har först godkänts av landstinget 3. Rapporteringsmöten mellan respektive landsting, företag och HN Ett sådant möte genomförs för varje landsting och följer några dagar efter avstämningsmötet mellan det enskilda landstinget och HN Funktionen av dessa möten är att redovisa och diskutera genomförda analyser 4. Jämförelse tvärs de fyra landstingen med 4-länsgruppen, lokala företrädare, företag och HN En avslutande workshop planeras i slutet av projektet Syftet med denna workshop är att redovisa och jämföra resultaten tvärs de fyra landstingen samt diskutera möjliga samarbetsprojekt I samband med denna workshop får varje företag möjlighet att separat diskutera analysresultaten med respektive landsting 5. Uppdateringar för projektets styrgrupp på 4-länsgruppens ordinarie möten Rapportering och uppdatering av arbetet i projektet är en stående punkt på de planerade styrgruppsmötena som genomförs kontinuerligt för 4-länsgruppen under våren Funktionen med dessa möten är att dela övergripande slutsatser och planera det fortsatta arbetet Möten rörande analysarbetet för respektive landsting Gemensamma möten rörande jämförande analyser mellan landstingen 6

Analysarbetet har utgått från gemensamt fördefinierade frågeställningar I. Hur stor är IBD-populationen i 4- länsgruppen, vilka är de och vilken vård får de? II. III. Får rätt patienter rätt läkemedelsbehandling? Utvalda analyser utifrån behandlingstrappan för IBDpatienter Vilka indikatorer kan användas för att definiera kvalitet inom IBD-vården? Frågeställningarna har utformats utifrån förstudien IBD/SLL, diskussion med 4-länsgruppens medicinska experter och läkemedelsföretagen Enbart deskriptiva analyser genomförs varför tolkning om eventuella orsakssamband ska göras med försiktighet 8

Frågeställningarna besvaras utifrån avancerade analyser av vård- och läkemedelsdata Tre olika datakällor används Vårdkonsumtionsdata Innehåller samtliga kontakter i öppen- och slutenvård Förskrivningsdata Innehåller samtliga uthämtade recept Journaldata och rekvireringsdata Innehåller information om administrerade läkemedel i öppen- och slutenvård All bearbetning av data och alla analyser har gjorts i sas 9.4 Möjliggör komplicerad strukturering av data samt avancerade analyser 9

Metodik Klassificering av sjukdom Samtliga patienter med två registrerade diagnoser av ulcerös kolit (UC) eller två diagnoser med Crohns sjukdom mellan år 21-213 och en vårdkontakt (även icke-fysiska kontakter) under aktuellt år har inkluderats Patienter som fått både diagnosen UC och Crohns sjukdom har tilldelats den sjukdom som de fått registrerad flest gånger. Patienter som fått lika många Crohns sjukdom som UC diagnoser har exkluderats (n=28) i de sjukdomsspecifika analyserna. Samma storleksordning fås om man istället väljer patientens senaste diagnos. Klassificering av vård och behandling Inkluderade patienters vårdkonsumtion har bedömts vara IBD-relaterad om huvuddiagnosen kan härledas till patientens IBD sjukdom (Bilaga 1, sid 73) Patienter bedöms som boende i landstinget om de har haft en registrerad vårdkontakt eller ett uthämtat recept i landstinget under aktuellt år Läkemedelsdata finns tillgängligt från och med juli 21 vilket till viss del begränsar möjligheten att följa upp frågeställningar kring läkemedel över tid. Med befintlig uppföljningstid blir populationen i vissa fall liten vilket gör att resultaten i nuläget behöver tolkas med försiktighet. Läkemedel för IBD behandling har grupperats i två kategorier 1) underhållsbehandling (5-ASA, lokal steroidbehandling, immunomodulerare och TNF-hämmare (exklusive rescuebehandling med TNF vid akut inläggning på sjukhus)) samt 2) akut behandling (perorala steroider) Läkemedelsdata för recept avser endast expedierade recept (ej förskrivna) Patienter med Humira-behandling har identifierats genom förskrivningsdata. För Remicade-patienter saknas exakt information från slutenvården, varför särskild uppskattning gjorts (se sida 11 och 12). Kirurgi har klassificerats som genomförd om en patient har en registrerad operationskod med IBD-relaterat ingrepp. Se samtliga inkluderade operationskoder (Bilaga 2, sid 74). Vårdkostnad motsvarar vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med varför landstingsjämförelser ej ska göras Incidensen kommer att ha ett lägre värde för år 213 än övriga år till följd av kravet om två registrerade diagnoser av ulcerös kolit eller Crohns sjukdom I vissa fall kommer inte de separerade siffrorna för kvalitetsindikatorer för UC och Crohns sjukdom summera till siffran i tabellen över de sammanslagna kvalitetsindikatorerna. Detta beror på att patienter med en kombination av diagnoser endast ingår i tabellen över de sammanslagna kvalitetsindikatorerna. 1

Metodik för identifiering av antal IBD-patienter med Remicadebehandling i VGR 213 476 75 + = 84 9 33 Totalt 56 patienter erhöll Remicade 213 Information om 84 patienter kan användas vid tidsanalyser Minst två infusioner (DT16)* Särskilt registrerade Infusioner** Används i övergripande analyser Används i tidsanalyser * Uppskattad population har inkluderingskriterier att patienten fått minst två infusioner (identifiering genom KVÅ-kod DT16 i öppenvård), utifrån detta identifieras 551 patienter. ** 84 patienter har fått ATC-koden för TNF-hämmare registrerad vid ett öppenvårdsbesök på SSK-G, men kan inte slår samman med vår IBD population. Not: Metodik: Steg 1) Uttag av de med särskilt registrerade infusioner och analys av infusionsmönster, Steg 2) Identifiering av de patienter inom hela IBDpopulationen med samma infusionsmönster som de med särskilt registrerade infusioner, Steg 3) Tillägg av patienter med förskrivna recept 11

Metodik för identifiering av antal Remicade-infusioner skiljer sig åt mellan landstingen och påverkar resultaten Datakällor för analyser kring skiften och avslut KVÅ-kod DT16 och L4AB samt recept Datakällor för analyser kring dosering och behandlingstid KVÅ-kod DT16 och L4AB samt recept KVÅ-kod DT16, journaldata samt recept KVÅ-kod DT16, journaldata samt recept KVÅ-kod DT16 (för 13 kliniker) samt recept Journaldata för begränsat antal patienter då data endast finns för ett sjukhus Journaldata för begränsat antal patienter då data endast finns för ett sjukhus KVÅ-kod DT16 och L4AB (fångar inte alla infusioner i Skåne) Resultaten i Stockholm är de mest korrekta. För övriga landsting bör resultatet tolkas med försiktighet då registrering av infusioner ej sker konsekvent vilket har följande konsekvenser: Antalet skiften överskattas då avsaknad av registrerad infusion kan tolkas som att det skett ett behandlingsuppehåll Antalet skiften underskattas då byten kan ha skett men ej registrerats Resultaten i Stockholm är de mest korrekta. För övriga landsting bör resultatet tolkas med försiktighet då det lilla patientantalet medför en stor risk för slumpfel 12

Analysresultaten är indelade i tre områden 1 3 2 Patientkaraktäristika Vårdkonsumtion Behandling Behandlingstrappan Kombinationsbehandling TNF-hämmare Behandling Dosering och uppehåll Skiften och avslut Perorala steroider Kirurgi IBD-relaterad cancer 14

Prevalens och incidens av IBD VGR 211-213 Stapel = Prevalens Linje = Incidens Ulcerös kolit Prevalens och incidens Prevalens Procent,6,5,4,3,2,1, 32,49 211 31,51 212 Incidens Antal per 1 invånare,52 213 Antal patienter med ulcerös kolit 8 381 Aktiva patienter 4 246 35 3 25 2 15 1 5 Dessa patienter analyseras fortsatt * Aktiv sjukdom innebär att patienten under 213 haft minst ett registrerat besök med IBD som huvuddiagnos i specialiserad öppenvård Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom (varför incidensen för 213 inte kan fastställas). Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Prevalensen av UC i Sverige bedöms ligga mellan,5 -,65%. Enligt Läkemedelsverkets Läkemedelsbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom ny rekommendation från oktober 211 presenteras en prevalens på,5% och enligt en nyligen publicerad studie där enbart diagnoser i slutenvård inkluderas beräknas prevalensen 21 till,65% (Bush et al), dvs. ungefär motsvarande resultatet i denna rapport. Incidensen av IBD i Sverige beräknas i olika studier till 3 (UC=2; CD=1) per 1 invånare. Källa VGRs vårdregister; Befolkningsstatistik SCB; Health Navigator analys 15 Crohns sjukdom Prevalens och incidens Prevalens Procent,25,2,15,1,5, 12,24 211 12,25 212 Incidens Antal per 1 invånare,25 213 14 12 1 Antal patienter med Chrohns sjukdom 3 981 Aktiva patienter 2 463 8 6 4 2

Köns- och åldersfördelning av ulcerös kolit och Crohns sjukdom VGR 213-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8 Ulcerös kolit Crohns sjukdom Prevalens (Procent) Prevalens (Procent) Könsfördelning Kvinnor Könsfördelning Kvinnor 48% 52% Män 53% 46% Män Åldersfördelning,8 Män Kvinnor Åldersfördelning,6 Män Kvinnor,6,4,2,4,2,, Antal patienter Antal 247 93 134 1461 1416 1521 937 529 146 433 596 66 696 81 44 2 patienter Not Källa Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. VGRs vårdregister; Befolkningsstatistik SCB; Health Navigator analys 16

Geografisk fördelning per kommun av IBD-patienter Prevalens; VGR 213 Ulcerös kolit Crohns sjukdom Prevalens* (Procent) Prevalens* (Procent) Lysekil,8% Munkedal Färgelanda,7%,7% Mellerud Åmål,7%,6% Götene,6% Sotenäs,6% Grästorp,6% Uddevalla,6% Tanum,6% Töreboda,4% Bengtsfors,4% Tidaholm,4% Essunga,4% Hjo,4% Tibro,4% Götene,3% Åmål,3% Lidköping,3% Alingsås,3% Falköping Herrljunga Bollebygd Essunga Vara Skara Alingsås Hjo Ulricehamn Töreboda,5%,5%,4%,4%,4%,4%,4%,4%,4%,3% 17 Tranemo Svenljunga Sotenäs Göteborg Partille Härryda Bollebygd Mölndal Gullspång Lerum,2%,2%,2%,2%,2%,2%,2%,2%,2%,2% * Prevalensen för de tio kommuner med högst respektive lägst värde presenterats i stapeldiagram (övriga kommuners prevalens ligger mellan,6% och,5% för UC och mellan,3% och,2% för Crohns sjudom. Samtliga kommuner ligger till grund för färgmarkeringarna i kartorna. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Patienten har tilldelats den kommun som finns registrerad i samband med patientens första vårdkontakt 213 och tar ej hänsyn till eventuell flytt Källa VGRs vårdregister; Befolkningsstatistik SCB; Health Navigator analys

Samsjuklighet av inflammatoriska sjukdomar för patienter med IBD Total mängd; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit samsjuklighet i inflammatorisk sjukdom* Procent Totalt antal = 8 381 patienter Crohns sjukdom samsjuklighet i inflammatorisk sjukdom* Procent Totalt antal = 3 981 patienter Entesopati Artrit 8,7% 7,9% Artrit Entesopati 9,9% 11,% Astma 6,6% Astma 8,% Spondylit Psoriasis Iriter Synoviter Bronkit 1,4% 1,2% 1,2% 3,% 5,5% Spondylit Psoriasis Iriter 1,9% Synoviter 1,4% Bronkit 1,1% 4,4% 7,1% MS,4% MS,3% Tyreoidit Perikardit,3%,2% Tyreoidit,3% Perikardit,1% * Ledrelaterade diagnoser är vanliga och med ledrelaterade diagnoser avses artros, artrit, entesopati, spondylit och synoviter Not Analysen inkluderar samtliga patienter med minst två registrerade diagnoser av inflammatoriska sjukdomar Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 18

Vårdkonsumtion för patienter med ulcerös kolit Vård- och läkemedelskonsumtion; ulcerös kolit; VGR 213 Ulcerös kolit Ulcerös kolit Inläggningar och öppenvårdsbesök (Antal) Vårdkostnad* (miljoner kronor) 12 11 493 6% Akut Planerad 15 57 148 1% 1 38% 8 1 91 6 94% 5 7 4 5 62% 2 Antal per patient och år 1 625 77% 23% Slutenvård Specialiserad öppenvård Primärvård** Slutenvård Specialiserad öppenvård Primärvård** Kostnad per,2 st 1,37 st,6 st patient och år 11 kr 6 8 kr kr 17 8 kr Utöver vårdkostnad tillkommer en läkemedelskostnad om totalt 54 miljoner kr, i genomsnitt 6 5 kr per patient och år * Vårdkostnad motsvarar vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med utifrån variabeln totkost i vårdregistret ** Enligt klinisk praxis ska enbart lindriga proktiter skötas av primärvården Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Enbart vårdkontakter och kostnader för vårdkontakter med en registrerad IBD-relaterad huvuddiagnos samt IBD-läkemedel. Läkemedelskostnaden för Remicade inkluderar både administrations- samt läkemedelskostnad och uppskattas till totalt 24 kronor per gång (5 kr per administration samt 19 kr för läkemedel (knappt 5 kr per ampull, antagande om att 4 ampuller behövs)) Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 2 Totalt

Vårdkonsumtion för patienter med Crohns sjukdom Vård- och läkemedelskonsumtion; Crohns sjukdom; VGR 213 Crohns sjukdom Inläggningar och öppenvårdsbesök (Antal) 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal per patient och år 1 248 83% 17% Slutenvård 7 83 6% 94% Specialiserad öppenvård 1 879 Akut Primärvård** Planerad * Vårdkostnad motsvarar vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med utifrån variabeln totkost i vårdregistret ** Enligt klinisk praxis ska enbart lindriga proktiter skötas av primärvården Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Enbart vårdkontakter och kostnader för vårdkontakter med en registrerad IBD-relaterad huvuddiagnos samt IBD-läkemedel. Läkemedelskostnaden för Remicade inkluderar både administrations- samt läkemedelskostnad och uppskattas till totalt 24 kronor per gång (5 kr per administration samt 19 kr för läkemedel (knappt 5 kr per ampull, antagande om att 4 ampuller behövs)) Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 21 Crohns sjukdom Vårdkostnad* (miljoner kronor) 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 68 Slutenvård 42 Specialiserad öppenvård Primärvård** Kostnad per,31 st 1,96 st,86 st patient och år 17 kr 1 6 kr kr 27 6 kr Utöver vårdkostnad tillkommer en läkemedelskostnad om totalt 6 miljoner kr, i genomsnitt 15 kr per patient och år 11 % 39% 61% Totalt

Genomsnittlig årlig kostnad för patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom Total kostnad* (kr) per patient; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 42 6 Slutenvård Specialiserad öppenvård 17 Primärvård Läkemedel 24 3 11 6 8 6 5 Ulcerös kolit 1 6 15 Crohns sjukdom * Total kostnad motsvarar vårdkostnad, dvs. vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med utifrån variabeln totkost i vårdregistret samt läkemedelskostnader Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Enbart vårdkontakter och kostnader för vårdkontakter med en registrerad IBD-relaterad huvuddiagnos samt IBD-läkemedel. Läkemedelskostnaden för Remicade inkluderar både administrations- samt läkemedelskostnad och uppskattas till totalt 24 kronor per gång (5 kr per administration samt 19 kr för läkemedel (knappt 5 kr per ampull, antagande om att 4 ampuller behövs)) Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 22

Fördelning av vårdkostnader inom IBD-populationen Vårdkostnad öppen- och slutenvård; ulcerös kolit och Crohns sjukdom; VGR 213 Vårdkostnad* (mkr) 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 1% av patienterna ( 124 individer) 25% av kostnaden (~63 mkr) 3% av patienterna (3841 individer) 93% av kostnaden (~241 mkr) 12 39 personer har IBD i VGR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Antal patienter * Innefattar vårdkostnad, dvs. vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med utifrån variabeln totkost i vårdregistret för all registrerad IBDrelaterad öppen- och slutenvårdskonsumtion. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs. n=12 39. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 23

Omsättning av IBD-patienterna med störst vårdkonsumtion mellan år 212 och 213 121 patienter i 1%-gruppen 212; öppen- och slutenvård*; ulcerös kolit och Crohns sjukdom; VGR 212 213 9% 4% 1% 1%-gruppen >1-1% Övriga patienter Avlidna 1% - gruppen 37% 14% 212 213 * Innefattar vårdkostnad, dvs. vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med utifrån variabeln totkost i vårdregistret, för all registrerad IBD-relaterad öppen- och slutenvårdskonsumtion. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade i 212, dvs. n=12147 varav 121 patienter finns i 1%-gruppen med störst vårdkonsumtion. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 24

Vårdkonsumtion per patientkategori och vårdnivå 124 patienter i 1%-gruppen; öppen- och slutenvård; ulcerös kolit och Crohns sjukdom; VGR 213 Patientgrupp Kostnad per person* (Tkr) Antal besök i specialiserad öppenvård Antal primärvårdbesök Antal inläggningar Antal vårddygn Vårddygn per inläggning 1%-gruppen 512,5 7,9 1, 2,9 3,7 46,1 12,6 >1-1% 165,5 5,3 1,3 1,1 1,5 9,3 6,3 Övriga patienter 7 1,1,6,1,2 2,6 Genomsnitt 21 1,,1,3 1,5 5,6 Akut Planerade Akut Planerade * Innefattar vårdkostnad, dvs. vad landstinget de facto har ersatt vårdgivare med utifrån variabeln totkost i vårdregistret, för all registrerad IBDrelaterad öppen- och slutenvårdskonsumtion. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs. dvs. n=12 39. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 25

Bakgrundsinformation om de IBD-patienter som nyttjar mest vård 124 patienter i 1%-gruppen; ulcerös kolit och Crohns sjukdom; VGR 213 5-ASA Lokala steroider Perorala steroider Immunomodulerare TNF-alfa hämmare Inga läkemedel Kirurgi 213 Kirurgi totalt Sjukdomsfördelning Könsfördelning Procent Procent 1% 1% UC 55% Män 55% CD 45% Kvinnor 46% Åldersfördelning Procent 19% 17% 16% 14% 13% 1% 7% 4% -2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8 Tid med diagnos Procent Fördelning av behandling* Procent 36% 46% 35% 23% 35% 22% 15% 15% 48% 63% 18% -2 år 2-1 år >1 år * Baseras på uthämtade recept och registrerade infusioner under 213 exklusive rescuebehandling. En patient kan förekomma i flera behandlingssteg under ett år varför totalsumman kan överstiga 1%. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs. n=12 39. Källa VGRs vårdregister med sjukdomskod K51 ulcerös kolit eller K5 Crohns sjukdom; Health Navigator analys 26

Vårdkonsumtion per vårdnivå över tre år Vårdkonsumtion; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 27-213 Ulcerös kolit Antal per patient och år Crohns sjukdom Antal per patient och år 27 21 213 27 21 213 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,,2,2,2 Slutenvård 1,3 1,1 1,3 Vårddygn 1,4 1,3 1,4 Specialiserad öppenvård Skillnaderna kan till del vara genererade av ändrade registreringsprocesser över tid,51,6,21 Primärvård 3, 2,5 2, 1,5 1,,5,,4,4,3 Slutenvård 1,9 2,6 2,3 Vårddygn 2, 1,8 1,9 Specialiserad öppenvård Skillnaderna kan till del vara genererade av ändrade registreringsprocesser över tid,61,5,21 Primärvård Totalt antal: 27 21 213 1 336 1 68 1 625 2 72 2 421 2 339 8 362 9 311 11 493 1 139 3 647 5 7 Totalt antal: 27 21 213 1 143 1 412 1 248 1 971 2 615 2 354 5 681 6 929 7 83 62 2 156 1 879 Not Källa Enbart besök med en registrerad IBD-relaterad huvuddiagnos, alla fysiska vårdkontakter Population 27 n=692 UC och n=3184 Crohns sjukdom; 21 n=737 UC and n=3662 Crohns sjukdom; 213 n=8381 UC och n=3981 Crohns sjukdom VGRs vårdregister; Health Navigator analys 27

Antalet patienter som når respektive steg i behandlingstrappan under 213 Antal patienter med läkemedelsbehandling; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit - Antal patienter per behandlingssteg Totalt antal = 8 381 patienter 2 939 35% 3 538 43% 936 11% 356 4% TNFhämmare Crohns sjukdom - Antal patienter per behandlingssteg Totalt antal = 3 981 patienter 2 5% 545 13% 718 18% 52 13% TNFhämmare Azathioprin 6-MP Methotrexat Azathioprin 6-MP Methotrexat Ingen underhållsbehandling 5-ASA 612 patienter (7%) erhöll enbart lokala steroider 213* Ingen underhållsbehandling 5-ASA 198 patienter (5%) erhöll enbart lokala steroider 213* 249 patienter (2%) opererades 213 192 patienter (3%) opererades 213 1 459 patienter (17%) erhöll perorala steroider 213 624 patienter (16%) erhöll perorala steroider 213 * 1272 UC (15%) och 392 Crohns sjukdom (1%) patienter totalt fick lokala steroider 213 Not Varje patient tilldelas det högsta steget i behandlingstrappan som patienten vistats på någon gång under år 213. Genomförd behandling identifieras genom uthämtade recept, genomförda infusioner eller genomförda resektioner eller stomi-operationer. Således kan varje patient enbart finnas på ett steg i analysen varför totalen summeras till det totala antalet IBD-patienter i VGR 213 med minst två IBD-diagnoser, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Rollen för 5-ASA behandling vid Crohns sjukdom diskuteras. Källa VGRs vårdregister med sjukdomskod K51 ulcerös kolit eller K5 Crohns sjukdom; Health Navigator analys 29

Andel patienter inom respektive läkemedelsbehandling och associerade kostnader Läkemedelsbehandling per kategori läkemedel; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit Fördelning av läkemedelsbehandling* (Procent) Totalt antal = 8 381 patienter Crohns sjukdom Fördelning av läkemedelsbehandling* (Procent) Totalt antal = 3 981 patienter 6 1 4 2 54% 5-ASA 15% Lokala steroider 17% Perorala steroider 13% 4% Immuno- TNFhämmare modulerare 5 23% 5-ASA 12% Lokala steroider 16% 24% 13% Perorala Immuno- TNFhämmare steroider modulerare Kostnad (miljoner kronor) 1% = 54 mkr 6 54% 1% Kostnad (miljoner kronor) 1% = 6 mkr 6 88% 1% 4 2 29 36% 4% 2% 5% 1 3 5-ASA Lokala steroider Perorala steroider Immunomodulerare TNFhämmare 19 Total 2 4 2 5% 5-ASA 3% Lokala steroider 2% Perorala steroider 2% Immunomodulerare TNFhämmare 52 3 2 Total 1 1 * Analysen tillåter patienter att förekomma på flera steg under ett år varför totalen kan summeras till mer än 1%. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Läkemedelskostnaden för Remicade inkluderar både administrations- samt läkemedelskostnad och uppskattas till totalt 24 kronor per gång (5 kr per administration samt 19 kr för läkemedel (knappt 5 kr per ampull, behövs 4 ampuller)) Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 3

Tid på respektive steg för underhållsbehandling gällande patienter diagnosticerade 21 Mediantid per behandlingssteg för patienter diagnosticerade 21; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 21-213 Ulcerös kolit Beskrivning av underhållsbehandling Totalt antal = 148 patienter TNF-hämmare 5-ASA 76% (n=113) får behandling 5 dagar från diagnos till behandling (min= max=942) Crohns sjukdom Beskrivning av underhållsbehandling Totalt antal = 65 patienter Azathioprin, 6-MP, Methotrexat 22% (n=33) får behandling 227 dagar från diagnos till behandling (min=5 max=11) 16% (n=23) får behandling 282 dagar från diagnos till behandling (min=16 max=92) 253 dagar från behandlingsstart med immunomodulerare TNF-hämmare 5-ASA 41% (n=27) får behandling 116dagar från diagnos till behandling (min= max=334 Azathioprin, 6-MP, Methotrexat 42% (n=27) får behandling 154 dagar från diagnos till behandling (min=5 max=1114) 22% (n=14) får behandling 363 dagar från diagnos till behandling (min=7 max=111) 243 dagar från behandlingsstart med immunomodulerare Not Källa Analysen inkluderar samtliga patienter som diagnosticerades sedan 1 oktober 21, dvs. n=214. Dessa patienter har följts till och med 31 december 213. För inkluderade patienter har en mediantid per behandlingssteg beräknats. VGRs vårdregister; Health Navigator analys 31

Beskrivning av antalet olika immunomodulerare som används hos samtliga patienter samt de med TNF-hämmare Patienter med immunomodulerare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 211-213 Ulcerös kolit fördelning av alla patienter respektive patienter med TNF utifrån antal olika immunomodulerare som använts* Antal patienter Totalt antal = 1 47 Crohns sjukdom fördelning av alla patienter respektive patienter med TNF utifrån antal olika immunomodulerare som använts* Antal patienter Totalt antal = 1 28 Antal immunomodulerare 3 2 1 1 47,3% 8% 392 1% 1% 12% Antal immunomodulerare 3 2 1 1 28,3% 8% 451 2% 12% 1% 92% 87% 92% 86% Alla patienter som erhållit immunomodulerare Patienter med TNF som erhållit immunomodulerare Alla patienter som erhållit immunomodulerare Patienter med TNF som erhållit immunomodulerare * Endast två immunomodulerare (Azatioprin och Merkaptopurin) har indikation för UC medan 3 (Azatioprin, Metotrexat och Merkaptopurin) har indikation för Crohns sjukdom Not Analysen inkluderar samtliga patienter som hämtat ut minst ett recept immunomodulerare 211-213, dvs. n=147 för UC och n=128 för Crohns sjukdom. Patienter som fick TNF identifieras genom minst ett uthämtat recept av Humira, Simponi eller Remicade eller en administrerad infusion Remicade. De olika immunomodulerarna differentieras genom ATC-kod, de tre som används i VGR är Azatioprin, Metotrexat och Merkaptopurin Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 32

Kombinationsbehandling med allopurinol och immunomodulerare Behandling av immunomodulerare och allopurinol; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit Antal patienter Crohns sjukdom Antal patienter Totalt antal patienter = 1 118 1 (5%) av patienterna Totalt antal patienter = 94 med allopurinol fick huvuddiagnos gikt under år 213 3 (18%) av patienterna med allopurinol fick huvuddiagnos gikt under år 213 98,% 2,% Allopurinol 98,2% 1,8% Allopurinol Behandling med immunomodulerare 213 Behandling med immunomodulerare 213 Not Källa Patienter som hämtat ut minst ett recept immunomodulerare (n=261) eller allopurinol (n=315) under 213 inkluderas. Kombinationsbehandling definieras som att patienten parallellt hämtat ut recept på immunomodulerare och fått ett recept av allopurinol. Patienter med gikt definieras som de patienter som har haft minst ett besök med diagnosen gikt under 213. VGRs vårdregister; Health Navigator analys 34

Kombinationsbehandling med TNF-hämmare och immunomodulerare Behandling immunomodulerare och TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit Antal patienter Crohns sjukdom Antal patienter Totalt antal patienter = 1 292 Totalt antal patienter = 1 238 Immunomodulerare TNF-hämmare Immunomodulerare TNF-hämmare 1 118 182 356 94 222 52 51% av alla patienter med TNF-hämmare får kombinationsbehandling 43% av alla patienter med TNF-hämmare får kombinationsbehandling Not Källa Patienter som hämtat ut minst ett recept immunomodulerare (n=258) eller TNF-hämmare (n=88) under 213 inkluderas. Kombinationsbehandling definieras som att patienten parallellt hämtat ut recept på immunomodulerare och fått ett recept/en infusion av TNF-hämmare. Analysen gör ej skillnad på akut och underhållsbehandling VGRs vårdregister; Health Navigator analys 35

Tid från diagnos för patienter som får behandling med TNF-hämmare 213 Patienter med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit tid från diagnos* Procent Crohns sjukdom tid från diagnos* Procent Totalt antal = 356 Totalt antal = 52 11 28 6 17% <2 6 87 17% 24% >2 5 >5 8 48 13% >8 11 28% >11 År 92 92 18% 56 18% 11% <2 >2 5 >5 8 72 14% >8 11 4% >11 År * Analysen är gjord genom att dela in patientgruppen som fått TNF-hämmare i när de fick TNF-hämmare i förhållande till när de fick sin diagnos. Not Analysen är gjord på patienter som någon gång under 213 hämtat ut ett recept eller fått en infusion TNF-hämmare, dvs. n=356 för UC och n=52 för Crohns sjukdom. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 37

-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8 Karakteristika för patienter med TNF-hämmare 213 Behandling med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Andel IBD-patienter med TNFhämmare* (Procent) 1% = 12 39 personer 92,5% 3,% 4,4% Humira (n=373) Remicade (n=511) Sjukdomsfördelning Procent Ulcerös kolit 28% 72% Crohns sjukdom Sjukdomsfördelning Procent Könsfördelning Procent Kvinnor 43% Könsfördelning Procent 57% Män Åldersfördelning Procent 1 5 23% 21% 23% 15% 7% 9% Åldersfördelning Procent 3% % Ej behandling med TNF-hämmare 213 Ulcerös kolit 52% 48% Crohns sjukdom Kvinnor 41% 59% Män 15 1 5 24% 17% 17% 15% 15% 7% 5% 1% * 12 patienter med ulcerös kolit och 7 patienter med Crohns sjukdom fick behandling med Simponi 213 Not 5 patienter har lika många Crohns sjukdom som UC diagnoser och har exkluderats i tidigare analyser varför det totala antalet patienter med TNFhämmare i denna analys summerar något högre än tidigare redovisade resultat Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 38

Val av läkemedel för patienter som för första gången får TNF-hämmare under 212-213 Bionaiva patienter med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 212-213 Andel bionaiva patienter utifrån vilket läkemedel de testat först i samband med påbörjad TNF-behandling (Procent) 1% = 482 patienter Remicade 73% (351) 1% (7) Simponi 26% (124) Humira Not Analysen inkluderar enbart patienter med minst två uthämtade recept för Humira eller Simponi eller minst två infusioner Remicade under 212-213 som samtidigt ej fått behandling med TNF-hämmare under 21-211, dvs. n=482. På grund av den korta uppföljningstiden kan behandlingstid ej analyseras. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 39

Följande metodik har genomförts för att beräkna doseringen av Remicade och Humira Inkluderade patienter Samtliga patienter med: diagnosticerad IBD under år 2-213 och minst ett uthämtat ut ett recept i kvartal 1 och 4 år 213 eller minst en registrerad infusion med Remicade i kvartal 1 och 4 år 213 Illustration a Kvartal: 1 2 3 4 Totala antalet dagar mellan datumen för första (a) och sista (b) recept under 213 Uthämtat recept Humira / registrerad infusion Remicade b Exempel Humira: För varje uthämtat recept beräknas hur många mg Humira som hämtades ut Alla recept summeras (a till b) till en total mängd uthämtat Humira under 213 Den totala mängden Humira divideras med det totala antalet dagar (a till b) och omvandlas till mg/2v Exempel Remicade: Alla genomförda infusioner summeras (a till b) till ett totalt antal genomförda infusioner Remicade under 213 Det totala antalet infusioner divideras med det totala antalet dagar (a till b) och omvandlas till infusioner/8v Då behandlingstiden för det sista receptet/infusionen (b) inte inkluderas i analysen kommer resultatet något överskatta uthämtad/given dos. Detta är dock att föredra då ordinerad dosering ej är känd och behandlingstiden för receptet/infusionen därför ej kan med säkerhet kan uppskattas 41

Dosering över ett år för patienter med TNF-behandling i kvartal 1 och 4 213 Patienter med TNF-hämmare kvartal 1 respektive 4*; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 (se särskild metodiksida på sid. 41) Dosering för patienter med Humira-behandling Antal patienter Totalt 213 patienter 25 2 15 1 5 33 15% <35 76 36% 35-45 42 2% 45-55 3% av patienterna får över rekommenderad dos 22 1% 12 6% Rekommenderad dos*** 55-65 65-75 Mg/2 veckor 16 8% 75-85 12 6% >85 Behandlingsintervall för patienter med Remicade*** Antal patienter Totalt 38 patienter 4 3 2 1 Rekommenderat infusionsintervall** % -,8 74% av patienterna får behandling oftare än rekommenderat infusionsintervall 9 24%,8-1,5 28 74% 1,5-2,5 Infusioner/8 veckor % >2,5 * Analysen inkluderar samtliga individer som har minst ett uthämtat recept Humira eller en registrerad Remicadeinfusion i både kvartal 1 samt 4 år 213, dvs. n=213 respektive n=38. ** Enligt FASS och klinisk praxis är rekommenderad dos Humira 4 mg varannan vecka, och för Remicade är rekommenderad takt en infusion var 8e vecka *** Analysen är genomförd enbart för de patienter som får Remicade-behandling på SSK-G där data finns tillgängligt för genomförda infusioner Not Doseringen beräknas genom att summera den totala mängden uthämtade läkemedel/administrerade infusioner och dividera detta med tiden från första till sista recept/infusion. För Remicade-patienter görs antagande om att 4 ampuller används vid en infusion. Analysen tar ej hänsyn till uppehåll av behandling under perioden jan-dec 213, vilket ger en överskattning av dos/infusionsintervall. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 42

Dosering för bionaiva patienter som behandlades med TNF-hämmare under 212-213 Bionaiva patienter med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 212-213 Bionaiva patienter uppdelade efter läkemedel (1% = 482) Dosering Andel patienter 4 23% 9% Patienter som testat Remicade först 54% 2 ( 35 patienter, 7% av samtliga patienter) 14% Snittdosen dras ner av de patienter som haft uppehåll Infusioner/8 v -,8,8-1,5 1,5-2,5 >2,5 Patienter som testat Humira först (124 patienter, 26% av samtliga patienter) Snittdosen dras ner av de patienter som haft uppehåll Andel patienter 2 1 55% 2% 7% 2% 6% % 6% Mg/2v <35 35-45 45-55 55-65 65-75 75-85 >85 Andel patienter Patienter som testat Simponi först (7 patienter, 1% av samtliga patienter) Snittdosen dras ner av de patienter som haft uppehåll 1 5 Mg/4v 14% <5 86% 5 Not Analysen inkluderar enbart patienter med minst två uthämtade recept för Humira eller Simponi eller minst två infusioner Remicade under 212-213 som samtidigt ej fått behandling med TNF-hämmare under 21-212, dvs. n=482. På grund av den korta uppföljningstiden kan behandlingstid ej analyseras. Dosering beräknas genom att summera av den totala mängden uthämtade läkemedel/administrerade infusioner och dividera detta med tiden från första till sista recept/infusion, för Remicade inkluderas enbart de patienter som får Remicade-behandling på SSK-G där data finns tillgängligt för genomförda infusioner i analysen av behandlingstid. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 43

Andel patienter med TNF-hämmare 213 som gjort ett uppehåll i receptuttag/behandling på minst två månader Uppehåll i receptuttag/behandling med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Uppehåll i receptuttag* med Humira** Ulcerös kolit 1% = 16 patienter Uppehåll i infusionsbehandling*** med Remicade**** Ulcerös kolit 1% = 2 patienter Ej uppehåll 93% 7% Uppehåll Ej uppehåll 1% 1% Uppehåll Crohns sjukdom Crohns sjukdom 1% = 267 patienter 1% = 18 patienter Ej uppehåll 91% 9% Uppehåll Ej uppehåll 89% 11% Uppehåll * Ett behandlingsupphåll för Humira uppstår om en patient ej har hämtat ut ett nytt recept inom 6 dagar från det då tidigare utfärdat recept skulle vara slut om patienten stod på rekommenderad dos ** Analysen tar ej hänsyn till receptförskrivningsregler som gör det möjligt för en patient att lagra Humira varför andelen med uppehåll kan vara överskattad. På motsvarande sätt baseras analysen på ett antagande om dosering där en spruta Humira ska räcka för två veckor, för de patienter som har en högre dos än detta underskattas därmed uppehållet. *** Ett behandlingsuppehåll för Remicade uppstår om en patient ej får en infusion inom 6 dagar från dagen de borde fått en infusion i förhållande till tidigare genomförd infusion, om patienten stod på rekommenderad dos **** Analysen för Remicade inkluderar enbart de patienter som får Remicade-behandling på SSK-G där data finns tillgängligt för genomförda infusioner Not Analysen inkluderar enbart patienter med minst två uthämtade recept för Humira eller minst två infusioner Remicade Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 44

Patienter som bytt TNF-hämmare under 213 Behandling med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Användning av TNF-hämmare; Ulcerös kolit 1% = 356 patienter Patienter med skifte av TNF-hämmare; Ulcerös kolit Totalt antal = 22 patienter Antal patienter Inget skifte 94% (334) 6% (22) Skifte* 2 1 18 4 Humira -> Remicade Remicade -> Humira Användning av TNF-hämmare; Crohns sjukdom 1% = 52 patienter Patienter med skifte av TNF-hämmare; Crohns sjukdom Totalt antal = 36 patienter Antal patienter Inget skifte 93% (484) 7% (36) Skifte* 3 2 1 13 Humira -> Remicade 23 Remicade -> Humira Andel TNF-patienter som har bytt deras TNF-hämmare under 213: Totalt 5% (17/373) Totalt 8% (41/511) * Skifte innebär att man fått både ett recept på Humira och en infusion Remicade i öppenvården under 213. Not 19 patienter fick Simponi under 213 och 2 patienter med Simponi hade skifte under 213. Analysen inkluderar samtliga patienter som hämtat ut ett recept Humira eller fått en infusion Remicade under 213, dvs. n=356 för UC och n=52 för Crohns sjukdom. Analysen tar ej hänsyn till eventuell behandling med TNF-hämmare innan 211. Humira fick indikation för ulcerös kolit under 212 Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 46

Patienter som avslutat sin behandling med TNFhämmare 212-213 Patienter med avslutad TNF-behandling; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 212-213 Ulcerös kolit Avslut av TNF-hämmare 212- juni 213 1% = 63 patienter Ulcerös kolit Behandling efter avslut av TNF-hämmare** (Andel) Totalt antal = 21 patienter Pågående behandling 67% (42) 33% (21) Avslutat behandling* 2 1 5% Varken läkemedel eller kirurgi 66% 5-ASA 58% Lokala och perorala steroider 35% Immunomodulerare % TNFhämmare 21% Kirurgi Crohns sjukdom Avslut av TNF-hämmare 212- juni 213 1% = 619 patienter Crohns sjukdom Behandling efter avslut av TNF-hämmare** (Andel) Totalt antal = 152 patienter Pågående behandling 75% (467) 25% (152) Avslutat behandling* 1 5 7% Varken läkemedel eller kirurgi 26% 5-ASA 47% Lokala och perorala steroider 32% Immunomodulerare % TNFhämmare 14% Kirurgi Exempel på anledning till avslut: kort TNF behandling som brygga till effekt av immunomodulerare, avsaknad av initial effekt eller loss of respons, biverkningar eller utsättning vid remission. * Patienter med avslutad behandling definieras som patienter utan recept på Humira, Simponi eller infusion av Remicade under andra halvåret 213 ** De läkemedel som förskrivits till patienter efter det att behandlingen med TNF-hämmare avslutades. Uppföljningsperioden varierar mellan 2 år och 6 månader Not Patienter med minst ett uthämtat recept eller infusion av TNF-hämmare under 212-213, dvs. n=63 för UC och n=619 för Crohns sjukdom inkluderas. Patienter kan ingå under flera läkemedel varför grafen över läkemedel kan summera till mer än 1%. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 47

Behandlingstid för patienter med avslutad behandling med TNF-hämmare 212-213 Behandling med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 21-213* Behandlingstid för patienter med Humira-behandling Procent Totalt 83 patienter 77% av patienterna 2 22% 2% 15 16% 13% 14% 14% 1 5 % -3 3-6 6-12 12-18 18-24 24-36 >36*** Månader Behandlingstid för patienter med Remicade-behandling** Procent Totalt 8 patienter 5 4 3 2 1 63% -3 25% 3-6 Inkluderar patienter som enligt klinisk praxis ordineras kur med tre behandlingar Remicade. 38% av patienterna 13% 6-12 % 12-18 % 18-24 % % 24-36 >36*** Månader * Analysen är genomförd på patienter som avslutat sin TNF behandling och fick behandling (minst två uthämtade recept (n=83) eller en genomförd infusion (n=8) med TNF-hämmare någon gång under 21-213(avslutningsdatum). För dessa patienter inkluderas data från och med juli 21. ** Analysen är genomförd enbart för de patienter (n=84) som får Remicade-behandling från SSK-G där data finns tillgängligt för genomförda infusioner *** Patienter som fått behandling >36 månader kan ha haft behandling längre, tillgång till data innan 21 saknas Not Analysen tar ej hänsyn till uppehåll av behandling under perioden 21-213, eller särskiljer akut och underhållsbehandling Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 48

Behandlingstid för patienter som fått IBD- diagnos mellan mitten av 29 och slutet av 21 Behandling med TNF-hämmare; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 29-213* Behandlingstid för patienter med Humira-behandling Procent Totalt 72 patienter Behandlingstid för patienter med Remicade-behandling Procent Totalt 51 patienter Inkluderar patienter som enligt klinisk praxis ordineras kur med tre behandlingar Remicade. 79% av patienterna 78% av patienterna 25 31% 2 2 15 1 5 21% 11% 14% 17% 7% 15 1 5 18% 8% 12% 22% 29% 8% 4% -3 3-6 6-12 12-18 18-24 24-36 >36** Månader -3 3-6 6-12 12-18 18-24 24-36 >36** Månader * Analysen är genomförd för patienter som fått IBD-diagnos 29 eller 21 och som fick behandling (minst två uthämtade recept (n=122) eller en genomförd infusion (n=123) med TNF-hämmare någon gång under 21-213 (avslutningsdatum). För dessa patienter inkluderas data från och med juli 21. ** Patienter som fått behandling >36 månader kan ha haft behandling längre, tillgång till data innan 21 saknas. Not Analysen tar ej hänsyn till uppehåll av behandling under perioden 21-213, eller särskiljer akut- och underhållsbehandling Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 49

Andel patienter som hämtat ut perorala steroider 213 Utan perorala steroider*; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit Användning perorala steroider (Procent) 1% = 8 381 personer Ulcerös kolit Fördelning av behandling för patienter med perorala steroider (Procent) Totalt antal = 1 459 patienter 1 5 Patient utan perorala steroider 83% 17% Patient med perorala steroider 1 5 75% 29% 11% 2% 5-ASA Immunomodulerare TNF-hämmare Ingen annan behandling Crohns sjukdom Användning perorala steroider (Procent) 1% = 3 981 personer Crohns sjukdom Fördelning av behandling för patienter med perorala steroider (Procent) Totalt antal = 624 patienter 3 Patient utan perorala steroider 84% 16% Patient med perorala steroider 2 1 32% 5-ASA 37% Immunomodulerare 22% TNF-hämmare 37% Ingen annan behandling * En patient klassificeras att vara utan perorala steroider om de ej hämtat ut ett recept perorala steroider under 213. Not Enbart patienter med minst två IBD-diagnoser är inkluderade, dvs n=8 381 för UC och n=3 981 för Crohns sjukdom. Om en patient har fått både UC och Crohns sjukdom erhåller de den diagnos de har flest registreringar av. 28 patienter är exkluderade på grund av att de har lika många diagnoser av varje sort. Patienter kan ingå under flera läkemedel varför grafen över läkemedel kan summera till mer än 1%. Källa VGRs vårdregister; Health Navigator analys 51

Total mängd uthämtade perorala steroider Total mängd uthämtade perorala steroider; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 212-213 Ulcerös kolit Antal patienter Totalt antal = 8 381 patienter Crohns sjukdom Antal patienter Totalt antal = 3 981 patienter 7 6 9 6 922 3 4 3 35 3 357 6 8 6 7 3% (259 patienter) 3 3 2% (89 patienter) 6 5 4 3 2 1 83% 418 5% 1-1 369 4% 11-2 247 3% 21-3 166 2% 31-4 14 1% 41-5 55 1% 51-6 1 1% >6 Uthämtad mängd po steroider (mg/2 år) 25 2 15 1 5 84% 211 5% 1-1 15 4% 11-2 17 3% 21-3 67 2% 31-4 34 1% 41-5 15 % 51-6 4 1% >6 Uthämtad mängd po steroider (mg/2 år) 2% av patienterna som fått över 4 gram perorala steroider över två år fick sin IBD-diagnos före år 2 Not: Källa: 4 mg antas räcka för behandling mot 3 skov (4 mg insättningsdos som trappas ner 5 mg per vecka) VGRs vårdregister; Health Navigator analys 52

-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 >8 Fördelning av kön, ålder och behandling för patienter med över 4 g perorala steroider över 2 år Total mängd uthämtade perorala steroider; ulcerös kolit; Crohns sjukdom; VGR 213 Ulcerös kolit Andel; Totalt antal = 259 patienter Könsfördelning Män 58% 42% Kvinnor Crohns sjukdom Andel; Totalt antal = 89 patienter Könsfördelning Män 39% 61% Kvinnor Åldersfördelning Män 11% Kvinnor 8% 9% 1% 5% 6% 6% 7% 6% 5% 6% 7% 6% 3% 3% 2% Åldersfördelning Män 17% Kvinnor 11% 8% 8% 7% 9% 8% 2% 3% 4% 4% 4% 3% 3% 2% 4% Läkemedelsbehandling 78% 36% 5% 23% Läkemedelsbehandling 33% 22% 43% 22% 5-ASA Lokala steroider Immunomodulerare TNF-hämmare 5-ASA Lokala steroider Immunomodulerare TNF-hämmare Not Källa Analysen inkluderar samtliga patienter som under 213 hämtat ut totalt över 4 gram perorala steroider, dvs. n=259 för UC och n=89 för Crohns sjukdom. För dessa patienter analyseras kön, ålder samt uthämtad behandling 213. 4 mg antas räcka för behandling mot 3 skov (4 mg insättningsdos som trappas ner 5 mg per vecka) VGRs vårdregister; Health Navigator analys 53