KALLELSE Utbildningsnämnden 2018-05-08 Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 34 Tid och plats Onsdagen den 9 maj 2018 kl. 09:00 i A-salen Linnea Johansson handläggare På ordförandes vägnar Ledamöter Pernilla Tornéus (M), Ordförande Henrietta Serrate (S), 1:e vice ordförande Stefan Bergström (L), 2:e vice ordförande Margareta Jonsson (C) Iréne Bladh (M) Mikael Virdelo (M) Anton Olsson (M) Magnus Folcker (MP) Olle Sandahl (KD) Gisele Iskandar (S) Tobias Karlsson (S) Bahtije Breznica (S) Hugo Hermansson (S) Ann-Christin Eriksson (V) Romeo Pettersson (SD) Ersättare Thomas Nordahl (M) Marianne Nordin (S) Sture Andersson (C) Mimmi Rito (C) Sonia Karmelin-Hjelm (M) Hans-Erik Fransson (M) Ulla Svensson (M) Per Stille (MP) Kaj-Mikael Petersson (KD) Tajma Sisic (S) Jane Lundh (S) Marcus Karlén (S) Lars-Ove Hedman (S) Björn Kleinhenz (V) Elisabeth Petersson (SD) 1 (4)
KALLELSE Utbildningsnämnden 2018-05-08 Förteckning över utbildningsnämndens ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Allmänhetens frågestund 4. Information Verksamhet: Lärlingsutbildning 5. Information Verksamhet: Resultat Förskole- och skolenkäten 2018 6. Information Verksamhet: Trafikärenden 7. Information Verksamhet: Analys av Lärarförbundets Kommunrankning 8. Skolinspektionen: Remiss nyetablering Dnr 32-2018:1147 Ansökan från Jensen Education college AB 9. Skolinspektionen: Remiss, Ansökan nyetablering av fristående gymnasieskola vid Thoren Business School Växjö Thorengruppen AB Dnr: 32-2018:936 10. Skolinspektionen: Remiss ansökan Academy of Music and business education Tingsryd AB, DNR 37-2018:1176 11. Skolinspektionen: Remiss Ansökan Academy of Music and business education Tingsryd AB, RIG DNR 37-2018:1149 12. Skolinspektionen: Remiss ansökan från Academy of Music and business education Tingsryd, 32-2018:1172 13. Skolinspektionen: Remiss ansökan ProCivitas Privata Gymnasium AB NIU Golf, DNR 37-2018:954 14. Skolinspektionen: Remiss ansökan ProCivitas Privata gymnasium AB NIU fotboll DNR 37-2018:1025 15. Skolinspektionen: Remiss ansökan ProCivitas Privata gymnasium AB om godkännande av NIU pingis DNR 37-2018:1059 16. Skolinspektionen: Remiss ansökan ProCitvitas Privata Gymnasium AB NIU tennis, DNR 37-2018:953 2 (4)
KALLELSE Utbildningsnämnden 2018-05-08 17. Skolinspektionen: Remiss ansökan NIU från Växjö Fria Gymnasium AB 37-2018:744 18. Skolinspektionen: Remiss ansökan NIU Växjö Fria gymnasium 2019/2020 37-2018:740 19. Skolinspektionen, Remiss Dnr 32-2018:967 Ansökan från Värends Yrkesgymnasium AB 20. Revidering av riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för fristående förskola respektive riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för pedagogisk omsorg 21. Vänsterpartiet: Motion om rätt till arbetskläder för personal inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Växjö kommun- Ann-Christin Eriksson (V) 2018-00201 22. Beslut inför att dataskyddsförordningen (GDPR) börjar gälla som lag 23. Programutbud 2018/19 Ku/Te/Ka 24. Information verksamhet: Sökfrekvens skolval och gymnasieval 25. Delårsrapport Maj 2018 26. Information Verksamhet: Återkoppling Uppdragsutbildning Barnskötare 27. Information Verksamhet: Satsningar Språkintroduktion 28. Information verksamhet: Återkoppling Intraprenad 29. Information Verksamhet: Rekryteringsläget Maj 2018 30. Information verksamhet: Förvaltningsaktuellt och information från ledamöterna 31. Information verksamhet: Handlingar för kännedom HFK Maj 2018 32. Information Verksamhet: Delegationsbeslut maj 2018 3 (4)
KALLELSE Utbildningsnämnden 2018-05-08 33. Övriga frågor 34. Information verksamhet: Elevärenden maj 2018 4 (4)
Förskole- och skolundersökning 2018 Växjö kommun, utbildningsförvaltningen, 0470-410 00, utbildningsforvaltningen@vaxjo.se
Dokumenttyp Rapport Dokumentnamn Förskole- och skolundersökning 2018 Fastställd/Upprättad Likvärdighet och analys (LoA) 2018-05-04 Senast ändrad 2018-05-04 Dokumentinformation Rapport av genomförd förskole- och skolundersökning via enkäter 2018 Dokumentansvarig Utbildningsförvaltningen, LoA 2
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 5 1.1 Hur genomfördes enkäten?... 5 1.2 Kommunikation av enkätundersökningen... 6 1.3 Hur presenteras och sprids enkätresultaten?... 6 1.4 Respondenter... 6 2. Resultatredovisning och kommentarer... 7 2.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet... 8 2.1.1 Jag känner mig trygg i skolan/förskolan/förskoleklassen... 10 Fördjupning trygghet... 12 2.1.2 Jag känner mig trygg med andra barn/elever, personal samt i inom- och utomhusmiljö... 12 Trivsel... 16 2.1.3 Jag trivs samt har studiero/lugn och ro i verksamheten... 16 Kränkande behandling... 17 2.1.4 Jag/mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året... 17 2.1.5 Personalen agerar om de får reda på att ett barn/elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat... 18 2.1.6 Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev... 19 Säkerhet och förebyggande arbete kring respekt... 20 2.1.7 Jag upplever att personalen arbetar med barnens/elevernas säkerhet... 20 2.1.8 Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra... 21 2.2 Stöd, stimulans och utveckling... 22 Mål och utveckling... 23 2.2.1 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena... 23 2.2.2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet... 25 2.2.3 Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen... 26 2.2.4 Jag lär mig saker i fritidshemmet... 27 2.2.5 Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan/förskoleklassen... 28 2.2.6 Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer... 29 Nyfikenhet och lust att lära... 30 2.2.7 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer... 30 Stöd för att utveckla förmågor så långt som möjligt... 32 3
2.2.8 Jag får hjälp och stöd om jag behöver det... 32 2.2.9 Möjlighet att utveckla annat/ytterligare modersmål än svenska... 34 2.2.10 Jag får arbeta med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten 36 2.3 Delaktighet, inflytande och förutsättningar... 37 2.3.1 Lärarna/personalen lyssnar och tar hänsyn till elevernas åsikter/jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas tillvara... 38 2.3.2 Vi elever/mitt barn kan påverka på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter/vad vi gör i verksamheten... 40 2.3.3 På mitt barns förskola ges flickor och pojkar samma förutsättningar... 41 2.3.4 På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande... 42 2.3.5 Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten... 43 2.3.6 Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn... 44 2.3.7 Verksamheten har informerat sig om hur jag upplever mitt barns förskole- och skolsituation samt livssituation... 45 2.3.8 Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma... 46 2.4 Rekommenderas verksamheten till andra?... 47 2.4.1 Jag rekommenderar verksamheten till andra barn/elever/vårdnadshavare... 47 3. Sammanfattning... 48 3.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet... 48 3.2 Stöd, stimulans och utveckling... 49 3.3 Delaktighet, inflytande och förutsättningar... 50 3.4 Rekommenderas verksamheten till andra?... 51 3.5 Tabell: Resultat som utmärker sig... 52 4. Referenser... 53 5. Bilagor... 54 5.1 Enkätformulär... 54 Frågor i enkät till pedagogisk omsorg:... 54 Frågor i enkät till förskolan:... 55 Frågor i enkät till förskoleklassen:... 56 Frågor i enkät till grundskolan 1-4 samt till grundsärskolan åk 1-4:... 57 Frågor i enkät till grundskolan åk 5-9 samt till grundsärskolan åk 5-9:... 58 Frågor i enkät till gymnasieskolan samt till gymnasiesärskolan:... 59 Fritidshem (fritids)... 60 5.2 Analysstöd... 61 4
1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen i Växjö kommun genomför årligen en enkätundersökning i sina olika verksamheter. Förskole- och skolundersökningen innehåller bland annat frågor om hur barn och elever upplever trygghet, lust att lära och stöd och stimulans. I år, 2018, skickades enkäten ut till ungefär 20 600 barn, elever och vårdnadshavare i de kommunala förskolorna och skolorna. Undersökningen är en del av utbildningsförvaltningens arbete för att få en nulägesbild av hur barn och elever upplever sin vardag. Svaren kommer att ligga till grund för framtida satsningar inom förskola och skola. Frågorna/påståendena i enkäten är framtagna utifrån de frågor som Skolinspektionen sammanställer på nationell nivå (tidigare SKL). Dessa sammanställs för grundskolans årskurs 5 respektive årskurs 8. Detta för att Växjö kommuns resultat ska kunna jämföras och sättas i relation till andra kommuner i landet. 1 Några av frågorna i enkäterna har anpassats för att bättre passa verksamhetsformerna för särskola, förskola samt förskoleklass. Sedan 2017 så har Skolinspektionen övertagit SKL:s tidigare ansvar för att sammanställa resultaten av skolenkäterna och göra nationella jämförelser. 2017 års resultat har i skrivande stund, april 2018, ännu inte lagts upp i databasen Kolada där det sedan går att jämföra resultaten nationellt. RKA som är ansvariga för Kolada har meddelat att den nationella jämförelsen kommer att vara tillgänglig senare i höst 2018 då hela enkätomgången 2017/2018 är avslutad av Skolinspektionen. Avdelningen för likvärdighet och analys på utbildningsförvaltningen är ansvariga för undersökningen. I detta dokument presenteras undersökningens övergripande resultat samt kommentarer av resultaten. Kommunens förskole- och skolenheter kommer själva att analysera sina resultat med hjälp av de olika resultatrapporter samt analysstöd 2 som tillhandahålls via en intern plattform; SharePoint. Detta blir bland annat en del av enheternas arbete med resultat, budget samt det systematiska kvalitetsarbetet. 1.1 Hur genomfördes enkäten? Enkäten är genomförd i åtta (8) olika versioner i verksamhetsformerna: förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Det är en webbaserad enkät som har funnits tillgänglig på svenska, somaliska, arabiska och engelska. Respondenterna har fått gå in på en öppen länk och besvara frågor samt påståenden som rör verksamheten och dess kvalitet. Enkäterna för barn i förskola och förskoleklass samt grundskola och gymnasiesärskola har besvarats av vårdnadshavare som har rekommenderats att göra detta i dialog med sitt barn. Elever i grundskola, gymnasieskola samt på fritidshem har besvarat enkäterna själva och under skoltid. Enkäterna har funnits tillgängliga på kommunens hemsida och kunde besvaras under tidsperioden 5 23 mars 2018 (vecka 10 12). 1 SKL har sedan 2010 samlat in enkätsvar om Elevernas syn på skolan. För att minska enkätbördan för kommuner och skolor kommer enkäten att avvecklas. SKL kommer istället att använda data från Skolinspektionens Skolenkät för att redovisa och analysera kommunernas resultat. Webblänk: https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/enkatelevernassynpaskolan.5320.html (2017-03-30) 2 Se bilaga 4.2. 5
1.2 Kommunikation av enkätundersökningen Enkätundersökningen har kommunicerats från utbildningsförvaltningens förvaltningschef och förvaltningsledning till skolledare och från skolledare till skolpersonal ute på enheterna. Förvaltningens kommunikatörer har därutöver spridit information och stöddokument rörande undersökningen till skolledare och skolpersonal via Insidan samt mejlutskick. Information gällande enkäter i förskola samt förskoleklass har varit riktad till barnens/elevernas vårdnadshavare. Informationen har spridits av förvaltningskontoret i samarbete med kommunens Kontaktcenter. Alla vårdnadshavare 3 fick två mejl med information om undersökningen samt en länk till enkäten, ett första mejl och ett påminnelsemejl. Information samt länk till enkäterna kommunicerades även ut via kommunens Facebook-konto. Förvaltningskontoret har även tillhandahållit tryckt informationsmaterial (affischer och flyers ) som förskolor/skolor har kunnat sprida vidare till vårdnadshavare. 1.3 Hur presenteras och sprids enkätresultaten? De förskole- och skolenheter som har minst 10 respondenter har fått ta del av sina resultat i form av en PowerPoint-presentation som finns att hämta via den interna plattformen SharePoint. I de fall en enhet har haft tillräckligt många respondenter så har den även fått sina resultat presenterade för olika årskurser samt uppdelade på könsidentitet. Resultatrapporter presenteras även på kommunens hemsida där de finns tillgängliga för kommunens medborgare. 1.4 Respondenter Enkätens totala svarsfrekvens för alla deltagande verksamhetsformer är 64 %, det vill säga omkring 13 200 av 20 600 respondenter. Svarsfrekvensen har ökat betydligt inom förskola och förskoleklass. Ökningen är ett resultat av utökade kommunikationsinsatser gällande enkäten. 2017 skickades enkäten ut till ca 17 000 respondenter. Även om antalet svar är betydligt fler i år så är den totala procenten densamma då fler har fått möjlighet att besvara enkäten. Elever i fritidshemmet har inte medverkat i enkäten tidigare. Från och med i år har enkäten utvecklats och omfattar flera nya påståenden. Enkäterna ser något olika ut beroende på verksamhetsform och ålder på barn/elev och de finns alla med i bilaga 4. De 10-tal frågor som har funnits med i enkäterna under de senaste två åren finns med även i år och de nya frågorna syftar till att såväl bredda som fördjupa undersökningen. 3 De vårdnadshavare som vid utskickstillfället fanns i kommunens databas Dexter med giltig e-postadress. 6
Antal samt andel respondenter uppdelat på de åtta (8) olika verksamhetsformerna presenteras nedan: Verksamhet Antal totalt i verksamheten 2017 2018 Antal svar Procent Antal totalt i Antal svar svar verksamheten Procent svar Pedagogisk omsorg 16 101 FEL 13 6 46 Förskola 4244 1364 32 4454 3072 69 Förskoleklass 1061 498 47 1047 804 77 Grundskola åk 1-9 8451 6775 80 8792 6448 73 Fritidshem Ej 2017 2803 935 33 Grundsärskola 1-10 102 63 62 112 13 12 Gymnasium 3313 2160 65 3303 1903 58 Gymnasiesärskola 63 30 48 78 42 54 Resursenheten 34 27 79 Totalt 17250 10991 64 20636 13250 64 Fristående förskola Ej 2017 949 437 46 Totalt inkl. fristående 21585 13687 Totalt antal respondenter, samtliga verksamhetsformer, uppdelat på könsidentitet: 2017 2018 Flickor 5 346 6 433 Pojkar 5 423 6 680 Genderqueer/ickebinär/intergender 122 125 2. Resultatredovisning och kommentarer I detta kapitel redovisas svar på de frågor som ställts till barn, elever och vårdnadshavare genom enkätundersökningen. Resultaten redovisas och kommenteras kommunövergripande samt per verksamhetsform. Pedagogisk omsorg hade för låg svarsfrekvens för att kunna vara en del av rapporten. Från och med 2017 lade Växjö kommun till ett femte svarsalternativ: vet ej. Det gör att resultat kan jämföras med resultat från och med 2017. Trots detta finns en kort beskrivning av tidigare års resultat med under respektive påstående som funnits med i tidigare enkäter. Svarsalternativet vet ej lades till i enkäten 2017 och resultatet för 2017 samt 2018 visar att alternativet används frekvent. När alternativet infördes 2017 blev resultatet sämre än tidigare år på en del frågor och detta kunde delvis förklaras av att respondenterna valt svarsalternativet vet ej. Rapporten benämns fritidshemmets målgrupp som elever i fritidshemmet eftersom de har fått ange vilken årskurs de tillhör. Detta har varit för att underlätta redovisningen i rapporten även om det korrekta är att benämna dem som barn i fritidshemmet. 7
2.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet Utbildningsnämndens ordförande beskriver trygghet, studiero och säkerhet på följande sätt i nämndens internbudget 2018: Vi arbetar för att alla barn och elever i så hög grad som möjligt ska utvecklas och ta in kunskap som förberedelse för vuxenlivet. För att utvecklas behövs trygghet, studiero och säkerhet. Det ska främjas genom att alla verksamheter är välkomnande och har ett aktivt värdegrundsarbete där alla barn, elever och medarbetare tar ett gemensamt ansvar. Viktiga delar i trygghetsarbetet är att fortsätta arbetet med trygghetsskapande insatser för att möta hot, våld och social oro samt fortsätta utveckla säkerhetshöjande åtgärder vad gäller lokaler och trafik. 4 I internbudget 2018 presenteras utbildningsnämndens uppdrag vilka är kopplade till kommunfullmäktiges riktningsmål och uppdrag. Nedan följer några av nämndens uppdrag som är kopplade till trygghet, trivsel, studiero och säkerhet. Trygghet och studiero är förutsättningar för alla barns och elevers utveckling och lärande. Detta främjas genom att verksamheterna är välkomnande och har ett aktivt värdegrunds arbete där alla barn, elever och medarbetare tar ett gemensamt ansvar. Alla enheter har nolltolerans mot kränkande behandling och utvecklar likabehandlingsarbetet utifrån ny lagstiftning. I dialog och samverkan tillvaratas vårdnadshavares ansvar och engagemang för barns och elevers utveckling och lärande. 5 Barn- och elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Genom inkluderande lärprocesser ges alla barn och elever utvecklingsmöjligheter och tidiga stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Säkerställa att alla enheter har likvärdig tillgång till barn och elevhälsan både vad gäller omfattning och kompetens. 6 Alla verksamheter är trygga och säkra för barn, elever och medarbetare samt har ett öppet och transparent förhållningssätt som främjar känslan av trygghet och säkerhet. 7 Höja trygghet och säkerhet samt säkerställa en hälsosam arbetsmiljö genom åtgärder utifrån identifiering av brister i den fysiska och digitala miljön. 8 Skolverket har tagit fram juridisk vägledning 9 gällande trygghet och studiero och skriver på sin hemsida att alla elever ska ha en utbildning som präglas av trygghet och studiero. 10 4 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 4 5 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 11 6 Ibid. 7 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 13 8 Ibid. 9 Skolverket, Juridisk vägledning mer om trygghet och studiero, reviderad i februari 2018. Webblänk: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148959!/trygghet%20o%20studiero%20reviderad%20februari%20201 8.pdf (2018-04-16) 10 https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/trygghet-och-studiero-1.126418 (2018-04-16) 8
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att; Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. 11 samt, Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. 12 Från och med årets förskole- och skolundersökning så har enkäten utvecklats med ett antal påståenden i syfte att fördjupa kunskapen om bland annat trygghet, trivsel och studiero. Fördjupningen är viktig då detta är förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Tidigare ställdes ett påstående kring om upplevelsen av trygghet i verksamheten, i nuvarande enkät ställs följande påståenden inom aktuellt område: Jag upplever att mitt barn trivs i verksamheten/jag trivs i skolan Jag upplever att mitt barn känner sig trygg /jag känner mig trygg o i verksamheten/skolan o med andra barn i verksamheten/skolan o med personalen i verksamheten/skolan o i verksamhetens/skolans inomhusmiljö/lokaler o i verksamhetens/skolans utomhusmiljö Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens/elevernas säkerhet Jag upplever att personalen arbetar för att barnen/eleverna ska respektera varandra Jag upplever att mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året/ jag har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) o Om ja, av vem? Personal, barn/elev, utomstående, annan Jag upplever att personalen i verksamheten agerar om de får reda på att ett barn upplever sig kränkt eller illa behandlat/ Personalen på skolan agerar om de får reda på att en elev upplever sig kränkt eller illa behandlad Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev Jag upplever att barnen har möjlighet att få lugn och ro i verksamheten/ Jag upplever att barnen har möjlighet att få arbetsro i förskoleklassen/ Jag har studiero på lektionerna Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkäter) /Förskolan/skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns skol- och livssituation Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om hur barnet mår, familjesituation eller utveckling) Resultat av ovanstående påståenden presenteras under rubrikerna i detta avsnitt. 11 Läroplan för förskolan (Lpfö 98), reviderad 2016, s 6. Webblänk ej tillgänglig då läroplanen är under revidering. 12 Ibid. s. 5 9
2.1.1 Jag känner mig trygg i skolan/förskolan/förskoleklassen Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Jag känner mig trygg i skolan/förskoleklassen/fritidshemmet, jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i förskolan Fritidshem 76,7 18,4 1,9 1,1,9 Gymnasiesärskola 78,6 14,3 7,1 0 Gymnasieskola 61,3 30,5 4,31,72,2 Grundsärskola åk 5-9 60 30 10 0 Grundskola åk 5-9 51,9 36,1 6,9 2,82,2 Grundskola åk 1-4 69,2 23,5 4,31,7 1,3 Förskoleklass 55,5 35,8 6 2,1 0,6 Förskola 66,9 29,2 2,8 0,4 0,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekl Grundskol Grundskol Grundsärs Gymnasies Gymnasies Fritidshem ass a åk 1-4 a åk 5-9 kola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 66,9 55,5 69,2 51,9 60 61,3 78,6 76,7 Stämmer ganska bra 29,2 35,8 23,5 36,1 30 30,5 14,3 18,4 stämmer ganska dåligt 2,8 6 4,3 6,9 10 4,3 7,1 1,9 stämmer inte alls 0,4 2,1 1,7 2,8 0 1,7 0 1,1 vet ej 0,7 0,6 1,3 2,2 0 2,2 0 1,9 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Tryggheten är generellt sett hög i Växjös förskolor, skolor och fritidshem. Omkring 88 96 % av kommunens barn, elever och vårdnadshavare har valt alternativen stämmer helt eller stämmer ganska bra. Gymnasiesärskola, fritidshem och förskola ligger i topp gällande trygghet då de två svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra räknas samman. 2017 var gymnasiesärskolans flickor den mest trygga gruppen (100 %) vid addering av svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra. Samma resultat för 2018 är 88,5% vilket för att tryggheten har minskat. 10
Gymnasiesärskolans och fritidshemmets elever har i störst utsträckning valt svarsalternativet stämmer helt. I en jämförelse av svarsalternativet stämmer helt för de olika årskurserna (1-9) i grundskolan så är tryggheten störst i åk 1-4 och minskar i åk 5-9. Förra årets undersökning visade på liknande resultat. Resultaten skiftar något mellan pojkar och flickor samt mellan de olika verksamhetsformerna, i vissa fall upplever sig pojkar mer trygga och i andra fall flickor. Skillnaderna finns främst i andelen som valt svarsalternativet stämmer helt eller stämmer ganska bra, medan totalen av de två svarsalternativen i de flesta fall skiljer marginellt mellan pojkar och flickor. Hur ser statistiken ut för de barn och elever som känner sig trygga fullt ut? Här följer några jämförande resultat mellan pojkar och flickor som valt svarsalternativet stämmer helt : I förskolan är flickor (69,1 %) mer trygga än pojkar (64,9 %). Resultaten har minskat marginellt för både pojkar och flickor sedan 2017. I förskoleklassen är flickor (59,3 %) mer trygga än pojkar (51,7 %). Resultatet är något lägre för flickor och samtidigt något högre för pojkar jämfört med 2017. I grundskolan åk 1 4 är pojkar (69,1 %) och flickor (69,5 %) ungefär lika trygga. I grundskolan åk 5 9 är pojkar (56,2 %) mer trygga än flickor (48,2 %) men samtidigt betydligt mindre trygga jämfört med de yngre åldrarna i grundskolan. I gymnasieskolan är pojkar (63,5 %) mer trygga än flickor (59,3 %). Resultaten är ca två procentenheter lägre för pojkar respektive ca tre procentenheter högre för flickor jämfört med 2017. I gymnasiesärskolan är pojkar (87,5 %) mer trygga än flickor (73,1 %). 2017 var resultatet det omvända. Sedan 2017 har flickors trygghet ökat med ungefär två procentenheter. Det har skett en betydande ökning av pojkars trygghet där de är 22,2 procentenheter mer trygga i år jämfört med 2017. Grundsärskolan respektive fritidshemmet har inte tillräcklig svarsfrekvens för att få resultaten uppdelade på kön. Listan ovan visar att skillnaden i trygghet, mellan pojkar och flickor, är störst i gymnasiesärskolan. Skillnaden är minst i grundskolans årskurs 1 4. Enkätsvaren för gymnasieskolan och grundskolan presenteras utifrån samtliga tre (3) könsidentiteter. I grundskolan finns 72 elever som identifierar sig som genderqueer/ickebinär/intergender (hädanefter kallat ickebinär ) och i gymnasieskolan finns det 39 ickebinära elever. Det går därmed att redovisa dessa resultat. Resultaten visar att de som valt könsidentitet ickebinär generellt känner sig mindre trygga jämfört med de som identifierar sig som pojke eller flicka. I grundskolan åk 1 4 känner sig 45,5 % av de ickebinära eleverna helt trygga, jämfört med omkring 69 % för pojkar respektive flickor. I grundskolan åk 5 9 känner sig 31,6 % av de ickebinära eleverna helt trygga, jämfört med omkring 56 % pojkar respektive 48 % flickor. 19,6 % av de ickebinära grundskoleeleverna i årskurs 5 9 känner sig inte alls trygga i skolan, jämfört med 2 % för flickor respektive 2,9 % för pojkar. 11
I gymnasieskolan känner sig 53,8 % av de ickebinära eleverna helt trygga, jämfört med 63,5 % för pojkar respektive 59,3 % för flickor. 17,9 % av de ickebinära gymnasieeleverna känner sig inte alls trygga i skolan, jämfört med 1,3 % för pojkar respektive 1,5 % för flickor. Växjö kommuns resultat i relation till nationella resultat SKL:s två sista sammanställningar visade att resultaten gällande trygghet i Växjö har minskat med 3 respektive 4 procentenheter i grundskolan mellan läsåren 2014/2015 samt 2015/2016. Växjös resultat från läsåret 2014/2015 visade att 98 % i årskurs 5 samt 96 % i årskurs 8 var helt eller ganska trygga. Samma resultat för läsåret 2015/2016 visade att 94 % i årskurs 5 samt 93 % i årskurs 8 var helt eller ganska trygga. 13 Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 14 av 199 kommuner och 2015/2016 var Växjö rankat som nummer 104 av 215 kommuner. Resultatet av de nationella jämförelserna gällande Skolinspektionens skolenkäter redovisas hos Kolada senare under hösten 2018. FÖRDJUPNING TRYGGHET 2.1.2 Jag känner mig trygg med andra barn/elever, personal samt i inom- och utomhusmiljö Nedan följer resultat av fyra påståenden som rör barn och elevers trygghet i verksamheterna. Det är första året som dessa påståenden är med i Växjö kommuns enkätundersökning. Syftet med frågorna är att få en fördjupad kunskap kring området trygghet. Kunskapen kan fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med att utveckla barn och elevers trygghet i verksamheterna. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i diagram och i tabeller och därefter följer kommentarer. 13 https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/enkatelevernassynpaskolan.5320.ml (2018-04-23) 12
Jag känner mig trygg med andra elever i klassen/på skolan/i fritidshemmet/jag upplever att mitt barn känner sig trygg med andra barn i förskolan/förskoleklassen Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 30 69,4 64,3 58,9 48,8 63,7 47 54 50 39,3 42,1 24,8 28,6 32,1 28,2 39,9 3,11,2 1,5 2,4 4,8 5 1,72,3 20 0 7,3 2,22,3 4,31,52,4 8,1 1,6 1,1 3,90,6 1,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasiesä Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola rskola Stämmer helt 54 47 63,7 48,8 30 58,9 64,3 69,4 Stämmer ganska bra 39,9 42,1 28,2 39,3 50 32,1 28,6 24,8 stämmer ganska dåligt 3,9 8,1 4,3 7,3 20 5 2,4 3,1 stämmer inte alls 0,6 1,6 1,5 2,2 0 1,7 4,8 1,2 vet ej 1,6 1,1 2,4 2,3 0 2,3 0 1,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Jag känner mig trygg med personalen i skolan/fritidshemmet/jag upplever att mitt barn känner sig trygg med personalen i förskolan/förskoleklassen Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 79,2 64,3 55,2 80 49,3 75,8 70,7 70 17,1 1,1,5 28,6 2,4 4,8 37,4 3,2 22,3 20 0 40,4 5,3 2,42,6 19,5 1,8 0,8 2,1 24,3 2,91,4 0,7 26,8 2,2 0,5 0,6 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasiesä Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola rskola Stämmer helt 70 70,7 75,8 49,3 80 55,2 64,3 79,2 Stämmer ganska bra 26,8 24,3 19,5 40,4 20 37,4 28,6 17,1 stämmer ganska dåligt 2,2 2,9 1,8 5,3 0 3,2 2,4 1,1 stämmer inte alls 0,5 1,4 0,8 2,4 0 2 4,8 1,1 vet ej 0,6 0,7 2,1 2,6 0 2,3 0 1,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej 13
Jag känner mig trygg i skolans/fritidshemmets inomhusmiljö/lokaler/jag upplever att mitt barn känner sig trygg i förskolans/förskoleklassens inomhusmiljö/lokaler Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 52,2 56,5 59,7 75,9 69 70 71,9 71,3 19,1 21,4 34,9 30 36,6 21,5 33,4 25 1,5 1,42 2,4 2,4 4,8 4,21,82,6 6,1 2,52,7 3,31,2,1 3,71,7 1,4 20,3 1,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola ärskola Fritidshem Stämmer helt 71,3 59,7 71,9 52,2 70 56,5 69 75,9 Stämmer ganska bra 25 33,4 21,5 36,6 30 34,9 21,4 19,1 stämmer ganska dåligt 2 3,7 3,3 6,1 10 4,2 2,4 1,5 stämmer inte alls 0,3 1,7 1,2 2,5 0 1,8 2,4 1,4 vet ej 1,4 1,4 2,1 2,7 0 2,6 4,8 2 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Jag känner mig trygg i skolans/fritidshemmets utomhusmiljö/jag upplever att mitt barn känner sig trygg i förskolans/förskoleklassens utomhusmiljö Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 65,9 71,4 53,9 50 48 63,6 47,3 64,4 35,3 30 38,2 39,4 25,4 19 27,5 29,5 4 2,4 2,4 2,40 7,1 4,7 2,2 4 20 7,2 0 2,8 3,8 5,1 1,82,1 9,2 2,71,4 2,9 0,5 2,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasiesk Gymnasies ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 ola ärskola Fritidshem Stämmer helt 64,4 47,3 63,6 48 50 53,9 71,4 65,9 Stämmer ganska bra 29,5 39,4 27,5 38,2 30 35,3 19 25,4 stämmer ganska dåligt 2,9 9,2 5,1 7,2 20 4,7 2,4 4 stämmer inte alls 0,5 2,7 1,8 2,8 0 2,2 0 2,4 vet ej 2,7 1,4 2,1 3,8 0 4 7,1 2,4 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej 14
Kommentar till tabeller med fördjupning i trygghet Resultaten visar att barn och elever är mer trygga med personalen i verksamheten än vad de är med andra barn och elever i verksamheten. Undantag är gymnasieskolan där eleverna är något mer trygga med andra elever än med personalen samt gymnasiesärskolan där resultatet är detsamma för båda påståenden. Barn och elever är som mest trygga med andra barn och elever i förskolan samt i fritidshemmet. Barn och elevers trygghet med andra barn och elever är som minst inom grundsärskolan samt förskoleklassen. Barn och elever är som mest trygga med andra personal i verksamheten i fritidshemmet samt i grundsärskolan. Barn och elevers trygghet med personal i verksamheten är som minst inom grundskolan årskurs 5 9, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Pojkar är tryggare än flickor med andra barn/elever i gymnasieskolan, grundskolan, Flickor är tryggare än pojkar med andra barn/elever i förskoleklassen, förskolan, gymnasiesärskolan. Pojkar är tryggare än flickor med personal i verksamheten i gymnasiesärskolan. Flickor är tryggare än pojkar med personal i verksamheten i grundskolans årskurs 1 4, förskoleklassen, förskolan. Ickebinära barn och elever i grundskolan och gymnasieskolan är generellt mer otrygga med andra barn/elever samt personal jämfört med såväl pojkar som flickor. Undantaget är gymnasieskolan där ickebinära elever är mer trygga med andra elever än vad flickorna är. Med undantag för gymnasieskolan är tryggheten högre i verksamheternas inomhusmiljö jämfört med utomhusmiljön. Barn och elever i fritidshemmet, förskolan, grundskolans årskurs 1 4 samt gymnasiesärskolan är som mest trygga i inom- och utomhusmiljön. Resultaten visar att grundskoleelever i årskurs 5 9 är minst trygga i inomhusmiljön jämfört med övriga verksamhetsformer i tabellen. Grundskoleelever i årskurs 5 9 samt elever i förskoleklass är minst trygga i utomhusmiljön jämfört med övriga i tabellen. Pojkar är tryggare än flickor i inom- och utomhusmiljön i gymnasieskolan, grundskolan, förskolan (utomhus). I gymnasiesärskolan är pojkar betydligt tryggare än flickor, det skiljer omkring 20 30 procentenheter mellan flickor och pojkars svar. Flickor är tryggare än pojkar i inom- och utomhusmiljön i förskoleklassen, förskolan (inomhus). Ickebinära barn och elever i grundskolan och gymnasieskolan är generellt mer otrygga i såväl inom- och utomhusmiljön jämfört med såväl pojkar som flickor. 15
TRIVSEL 2.1.3 Jag trivs samt har studiero/lugn och ro i verksamheten Nedan presenteras resultat som rör trivsel samt studiero/lugn och ro i verksamheten. Jag trivs i skolan/förskoleklassen/fritidshemmet, Jag upplever att mitt barn trivs i verksamheten Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 40 43,8 60 68 69 68,7 59,6 69,6 50 41 30 28,1 19 22,9 33,2 27,2 1,5 0,9 1,6 7,1 4,8 0 10 0 10 0 9 3,62,6 4,9 21,5 5,6 1,2 0,1 2,4 0,4 0,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 69,6 59,6 68,7 43,8 60 40 69 68 Stämmer ganska bra 27,2 33,2 22,9 41 30 50 19 28,1 stämmer ganska dåligt 2,4 5,6 4,9 9 10 10 7,1 1,5 stämmer inte alls 0,4 1,2 2 3,6 0 0 4,8 0,9 vet ej 0,3 0,1 1,5 2,6 0 0 0 1,6 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Jag har studiero på lektionerna/jag upplever att barnen har möjlighet till arbetsro/lugn och ro i verksamheten/det finns platser i fritidshemmet dit jag kan gå om jag vill ha lugn och ro Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 19,8 16,9 30 33,8 28,9 36,3 51,9 61,9 53,1 54 44,8 44 41,8 60 27,7 19 10,2 7,1 18 18,2 12,6 12,7 12,2 0 5,7 5 3,6 2,3 5,2 4,9 11,9 4,8 3,4 10 0 6,1 4,5 10 7,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 36,3 28,9 33,8 16,9 30 19,8 61,9 51,9 Stämmer ganska bra 41,8 44,8 44 53,1 60 54 19 27,7 stämmer ganska dåligt 12,2 12,7 12,6 18,2 10 18 7,1 10,2 stämmer inte alls 2,3 3,6 5 5,7 0 4,8 0 5,2 vet ej 7,4 10 4,5 6,1 0 3,4 11,9 4,9 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej 16
Kommentar trivsel och studiero Upplevd trivsel är lägre än upplevd trygghet inom grundskolan, gymnasieskolan, fritidshemmet och gymnasiesärskolan. Trivseln är som högst i förskolan och fritidshemmet och som lägst i gymnasieskolan och grundskolans årskurs 5 9. Trivseln hos pojkar och flickor skiljer sig marginellt i de flesta verksamhetsformer förutom gällande gymnasiesärskolan där pojkar trivs i större utsträckning än flickor och det skiljer omkring 20 procentenheter. Elever i gymnasiesärskolan och i fritidshemmet har högst resultat gällande studiero/lugn och ro i verksamheten. Studieron upplevs som lägst av elever i gymnasieskolan samt grundskolans årskurser 5 9. I gymnasieskolan upplever 16,5% av flickorna att det stämmer helt att de har studiero på lektionerna jämfört med 23 % av pojkarna. Skillnaden i årskurs 5 9 är marginell mellan pojkar och flickor. KRÄNKANDE BEHANDLING 2.1.4 Jag/mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i en tabell och därefter följer kommentarer. Till frågan i enkäten definieras kränkning på följande sätt: En kränkning är en handling som gör att den som blivit utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd. Jag/mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året: Ja (flicka) Ja (pojke) Nej (flicka) Nej (pojke) Förskola 18 % 20,5 % 82 % 79,5 % Förskoleklass 35,4 % 37,1 % 64,6 % 62,9 % Grundskola åk 1 4 31,3 % 27 % 68,7 % 73 % Grundskola åk 5 9 29,4 % 20,9 % 70,6 % 79,1 % Grundsärskola åk 5 9 20 % totalt 80 % totalt Gymnasieskola 20,3 % 12,2 % 79,7 % 87,8 % Gymnasiesärskola 15,4 % 6,2 % 84,6 % 93,8 % Fritidshem 32 % 27,5 % 68 % 72,5 % Kommentarer Totala antalet barn och elever som uppger att de upplevt sig kränkta under senaste året i samband med förskolans, skolans och fritidshemmets verksamheter är 3 236 varav 1697 flickor, 1494 pojkar och 28 ickebinära. Under samma period som frågan hänvisar till ( det senaste året ) inkom det 437 anmälningar om kränkande behandling till utbildningsnämnden från verksamheternas förskolechefer och rektorer. De som svarade att de hade blivit kränkta fick en följdfråga om vem som hade varit den utsättande parten. I svaren framgår att det är främst barn och elever som är utsättande men att det också handlar om att personal utsätter barn och elever. Frågan var öppen och innehåller därför känslig information vilket gör att den inte kan redovisas i sin helhet. 17
2.1.5 Personalen agerar om de får reda på att ett barn/elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Personalen agerar om de får reda på att ett barn/elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 25,6 50 35,6 45,4 45,6 74,3 66,7 33,1 68,7 8,6 20 38,2 30,4 26,1 2,3 15,6 30,6 6,5 16,7 02,4 14,3 30,4 30 10,6 3,3 12,3 20,3 2,81,5 6,6 7,9 1,6 14,7 3,7 1 23,5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 45,6 45,4 68,7 35,6 50 25,6 66,7 74,3 Stämmer ganska bra 26,1 30,4 20,3 38,2 20 33,1 16,7 15,6 stämmer ganska dåligt 3,7 7,9 2,8 10,6 30 8,6 0 3 stämmer inte alls 1 1,6 1,5 3,3 0 2,3 2,4 0,6 vet ej 23,5 14,7 6,6 12,3 0 30,4 14,3 6,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten visar att det är stora skillnader mellan de olika verksamhetsformerna. Det skiljer närmare 50 procentenheter i resultatet för svarsalternativet stämmer helt mellan den som har högst (fritidshemmet) respektive lägst (gymnasieskolan) resultat. 18
2.1.6 Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet har besvarats av elever i fritidshemmet, grundskolan, gymnasieskolan samt särskolorna. Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 40,9 52,5 60 73,8 80,2 76,6 38,5 30,7 20 7,1 14,1 1,23,5 4,8 4,8 9,5 8,9 3,9 7,8 10 10 0 7 4,1 5,7 16,1 2,31,93,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 76,6 52,5 60 40,9 73,8 80,2 Stämmer ganska bra 16,1 30,7 20 38,5 7,1 14,1 stämmer ganska dåligt 2,3 7 10 8,9 4,8 1 stämmer inte alls 1,9 4,1 10 3,9 4,8 1,2 vet ej 3,1 5,7 0 7,8 9,5 3,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten ovan visar att elever i grundskolans årskurs 1 4 samt i fritidshemmet i störst utsträckning vet vem de ska tala med om de själva eller någon annan blivit illa behandlad. Elever i gymnasieskolan och grundskolans/grundsärskolans årskurs 5 9 svarar i lägst utsträckning att de vet vem de ska vända sig till på skolan. 19
SÄKERHET OCH FÖREBYGGANDE ARBETE KRING RESPEKT 2.1.7 Jag upplever att personalen arbetar med barnens/elevernas säkerhet Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Jag uppelever att personalen arbetar aktivt med barnens/elevernas säkerhet Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 31,7 30 37,5 33,8 28,9 36,3 61,9 76,7 43,5 60 41,6 44 44,8 41,8 19 17,2 1,8 0,53,8 7,1 0 11,9 9,5 2,8 12,5 10 0 8,2 3,3 6,1 12,6 5 4,5 12,7 3,6 10 12,2 2,3 7,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 36,3 28,9 33,8 37,5 30 31,7 61,9 76,7 Stämmer ganska bra 41,8 44,8 44 41,6 60 43,5 19 17,2 stämmer ganska dåligt 12,2 12,7 12,6 8,2 10 9,5 7,1 1,8 stämmer inte alls 2,3 3,6 5 3,3 0 2,8 0 0,5 vet ej 7,4 10 4,5 6,1 0 12,5 11,9 3,8 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentar Elever i fritidshemmet respektive i gymnasiesärskolan svarar i störst utsträckning att de helt upplever att personalen arbetar aktivt med elevernas säkerhet. De som får lägst resultat på samma svarsalternativ är förskoleklassen och grundskolans årskurs 5 9. Slås alternativen stämmer helt samt stämmer ganska bra samman så ligger grundskolans årskurs 5 9 på ett bra resultat i förhållande till övriga verksamheter. 20
2.1.8 Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 33,9 30 39,3 77,6 73,8 75,4 55,5 63,7 40 45,2 42,2 33,9 28,1 16 21,4 9,6 30 8,6 19 1,9 1,13,3 02,42,4 3 8,3 0 3,4 6,4 1,5 0,83,3 5,2 1,4 4 2,5 0,45,2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 63,7 55,5 75,4 39,3 30 33,9 73,8 77,6 Stämmer ganska bra 28,1 33,9 19 42,2 40 45,2 21,4 16 stämmer ganska dåligt 2,5 5,2 1,5 8,6 30 9,6 0 1,9 stämmer inte alls 0,4 1,4 0,8 3,4 0 3 2,4 1,1 vet ej 5,2 4 3,3 6,4 0 8,3 2,4 3,3 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentar Elever i fritidshemmet, grundskolans årskurser 1 4 samt gymnasiesärskolan svarar i störts utsträckning att det stämmer helt att personalen arbetar aktivt för att eleverna ska respektera varandra. De som får lägst resultat på samma svarsalternativ är gymnasieskolan, grundsärskolan samt grundskolans årskurser 5 9. 21
2.2 Stöd, stimulans och utveckling Utbildningsnämndens ordförande beskriver; stimulans och stöd till barn och elever likvärdighet och tidiga insatser, på följande sätt i nämndens internbudget 2018: Vi behöver fortsätta satsningen på att utveckla barn- och elevhälsan, det kompensatoriska uppdraget blir allt viktigare, och stärka undervisningens kvalitet för att stödja och stimulera elevgrupper med stora kunskapsskillnader. Utbildningsnämnden vill även ha ett fortsatt fokus på tidiga insatser för att ge rätt stöd och stimulans i ett tidigt skede. Samverkan med andra myndigheter såsom Arbete och välfärd bidrar till bättre förutsättningar att nå en hög måluppfyllelse för varje enskild elev. 14 Utbildningsnämndens vision och verksamhetsidé presenteras i internbudget 2018 och dessa innefattar stöd och stimulans för att nå optimal kunskapsutveckling: Växjö kommuns barn och elever får en modern, kvalitativ och likvärdig utbildning så att de kan nå så långt som möjligt i sin utveckling som person och i sin kunskap. De får utveckla hela sin potential och sina talanger för att bli det som de drömmer om. Att nå optimal kunskapsutveckling är att nå så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar med rätt utmaningar, kunskap, stöd och hjälp i en trygg miljö. 15 I internbudget 2018 presenteras utbildningsnämndens uppdrag vilka är kopplade till kommunfullmäktiges riktningsmål och uppdrag. Nedan följer ett par av nämndens uppdrag som är kopplade till stöd och stimulans. Alla barn och elever möts av en likvärdig verksamhet och ges stöd och stimulans för att utveckla sina förmågor så långt som möjligt. Det pedagogiska grunduppdraget, planering genomförande och uppföljning av undervisningen utvecklas så att måluppfyllelsen ökar. 16 Barn- och elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Genom inkluderande lärprocesser ges alla barn och elever utvecklingsmöjligheter och tidiga stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. 17 Skolverket har tagit fram juridisk vägledning 18 gällande trygghet och studiero och skriver på sin hemsida att: Skolor ska ta hänsyn till elevers olika behov och uppväga skillnaderna i deras förutsättningar att nå kunskapskraven. Alla elever ska få ledning och stimulans. Vissa elever behöver extra anpassningar. En del behöver dessutom särskilt stöd. 19 14 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 4 15 Ibid. s. 5 16 Ibid. s. 11 17 Ibid. 18 Skolverket, Juridisk vägledning mer om elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd, reviderad i maj 2015. Webblänk: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.254797!/1505_ratt_%20till_kunskap_sarskilt_st%c3%b6d.pdf (2018-04-30) 19 https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elever-har-ratt-till-stod-1.126409 (2018-04-30) 22
Alla elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. De som lätt når de lägsta kunskapskraven ska också stimuleras för att nå längre. Om en elev däremot riskerar att inte nå kunskapskraven, ska han eller hon snabbt få stöd i form av extra anpassningar. 20 Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Detta återfinns därför i läroplanerna som styr samtliga verksamhetsformer inom utbildningsförvaltningen. I ett exempel från läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) lyfts stimulans och nyfikenhet på ett liknande sätt: En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. 21 Från och med årets förskole- och skolundersökning så har enkäten utvecklats med ett antal påståenden i syfte att fördjupa kunskapen om bland annat stöd och stimulans. Fördjupningen innehåller bland annat påståenden som rör arbete med ytterligare modersmål utöver svenska, om uppgifterna i skolan gör att eleven utvecklas och lär sig mer/barnet stimuleras till utveckling och lärande i förskolan samt om barn/elever får jobba med eller använder dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten. Nedan följer en presentation av resultaten av de olika påståendena in om temat stöd och stimulans. Fördjupningen är viktig då detta är förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. MÅL OCH UTVECKLING 2.2.1 Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena På nästa sida presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som skickats ut till barn/vårdnadshavare i förskola samt förskoleklass och inte heller till elever i årskurs 1 4 samt fritidshem. 20 Ibid. 21 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016. 23
Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Fritidshem Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 Grundskola åk 1-4 Förskoleklass Förskola 35,7 23,8 20 26,1 53,3 35,7 50,9 80 11,9 2,4 15,9 15,1 14,3 3,8 3,2 0 4,1 3,9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskola Grundskola Grundsärsk Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss åk 1-4 åk 5-9 ola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 26,1 20 23,8 35,7 Stämmer ganska bra 50,9 80 53,3 35,7 stämmer ganska dåligt 15,1 0 15,9 11,9 stämmer inte alls 4,1 0 3,8 2,4 vet ej 3,9 0 3,2 14,3 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten för svarsalternativet stämmer helt är högst i gymnasiesärskolan och lägst i grundsärskolan. Vägs resultaten för svarsalternativen stämmer helt samt stämmer ganska bra samman så ligger grundsärskolan i topp. I en jämförelse med 2017 års resultat så har gymnasieskolans resultat förbättrats med ungefär 4 procentenheter gällande svarsalternativet stämmer helt, 2017 hade gymnasieskolan lägst resultat gällande detta svarsalternativ. Vid en granskning av svaren uppdelade på flickor och pojkar så visar det sig att pojkar, i grundskolans årskurs 5 9, gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan, i högre utsträckning än flickor vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. (Grundsärskolan hade för få svar för att kunna få könsuppdelad statistik). Detta sammantagna resultat är likvärdigt med resultatet från 2017. 24
2.2.2 Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i följande diagram och tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som skickats ut till barn/vårdnadshavare i förskola respektive förskoleklass och inte heller till elever i fritidshemmet respektive grundskolans årskurs 1 4. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Gymnasiesärskola Gymnasieskola Grundsärskola åk 5-9 Grundskola åk 5-9 30,7 32,6 42,9 60 51,6 47,4 42,9 40 9,5 12,7 13,9 0 4,8 3 2 0 3 3,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundsärskola åk Grundskola åk 5-9 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Stämmer helt 32,6 60 30,7 42,9 Stämmer ganska bra 47,4 40 51,6 42,9 stämmer ganska dåligt 13,9 0 12,7 9,5 stämmer inte alls 3 0 3 0 vet ej 3,1 0 2 4,8 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Grundsärskolan ligger klart i topp gällande elever som tycker att det stämmer helt eller stämmer ganska bra att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. 2017 svarade samtliga elever i gymnasieskolan stämmer helt eller stämmer ganska bra på samma påstående, i år har resultatet sjunkit till 82,3 %. Gymnasieskolan har lägst andel elever som anser att det stämmer helt att de får veta hur det går för dem i skolarbetet. Jämförelsen mellan svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra visar att resultaten är likvärdiga i grundskolans årskurser 5 9 samt i gymnasieskolan. 2017 var skillnaden större mellan grundskolan och gymnasieskolan. Resultaten i relation till nationell statistik I SKL:s sammanställning av grundskolan för läsåret 2014/2015 svarar 97 % av elever i årskurs 5 samt 82 % av elever i årskurs 8 att påståendet stämmer helt eller stämmer ganska bra. Samma svar för läsåret 2015/2016 är 90 % av elever i årskurs 5 samt 79 % av elever i årskurs 8. Resultatet minskade med 7 respektive 3 procentenheter på ett år. Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 4 av 193 kommuner för årskurs 5 samt som nummer 24 av 197 för årskurs 8. Läsåret efter, 2015/2016, var Växjö rankat som nummer 66 av 210 kommuner för årskurs 5 samt som nummer 80 av 212 för årskurs 8. Resultatet av de nationella jämförelserna gällande Skolinspektionens skolenkäter redovisas hos Kolada senare under hösten 2018. 25
2.2.3 Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som besvarats av barn/vårdnadshavare i förskola samt förskoleklass och inte heller av elever i grundskolans årskurs 1 4 eller fritidshemmet. Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen Gymnasiesärskola 47,6 28,6 4,8 2,4 16,7 Gymnasieskola 53,8 34,8 3,91,5 6 Grundsärskola åk 5-9 50 40 10 0 Grundskola åk 5-9 53,5 30,5 2,91,8 11,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundskola åk 5-9 Grundsärskola åk 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Stämmer helt 53,5 50 53,8 47,6 Stämmer ganska bra 30,5 40 34,8 28,6 stämmer ganska dåligt 2,9 10 3,9 4,8 stämmer inte alls 1,8 0 1,5 2,4 vet ej 11,3 0 6 16,7 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten av de som valt svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra på detta påstående är relativt likvärdiga för gymnasieskolan, grundskolans åk 5 9 och gymnasiesärskolan (84 90 %). Resultaten för 2017 var likvärdiga. Gymnasiesärskolan ligger lägre, 76, 2 %, gällande samma resultat. Grundsärskolan har haft en betydande positiv utveckling sedan 2017 då resultatet för påståendena stämmer helt och stämmer ganska bra har gått från 71,4 % till 90 %. 2017 var det en betydande skillnad i svaren mellan flickor och pojkar i grundsärskolan, där pojkar i mindre utsträckning väljer de positiva svarsalternativen och 34,6 % av pojkarna har valt svarsalternativet vet ej. I år, 2018, är det för få svaranden för att se könsuppdelad statistik, men ingen har valt alternativet vet ej. Skillnaderna mellan könen i övriga jämförda verksamheter är marginella. 2016 valde 95 % av eleverna i gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra på påståendet min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Sedan dess har resultaten för påståendet haft en sakta nedåtgående trend. 26
Resultaten i relation till nationell statistik I SKL:s sammanställning av grundskolan för läsåret 2014/2015 svarar 98 % av elever i årskurs 5 samt 94 % av elever i årskurs 8 att påståendet stämmer helt eller stämmer ganska bra. Samma svar för läsåret 2015/2016 är 96 % av elever i årskurs 5 samt 93 % av elever i årskurs 8. Resultatet minskade med 2 procentenheter för årskurs 5 samt minskade med 1 procentenhet för årskurs 8 på ett år. Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 14 av 194 kommuner gällande årskurs 5 samt som nummer 24 av 197 gällande årskurs 8. Läsåret efter, 2015/2016, var Växjö rankat som nummer 28 av 207 kommuner gällande årskurs 5 samt som nummer 25 av 210 gällande årskurs 8. Resultatet av de nationella jämförelserna gällande Skolinspektionens skolenkäter redovisas hos Kolada senare under hösten 2018. 2.2.4 Jag lär mig saker i fritidshemmet Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet är endast med i den enkät som besvarades av elever i fritidshemmets verksamhet. Jag lär mig saker i fritidshemmet Fritidshem 56,9 31 4,9 2,7 4,5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fritidshem Stämmer helt 56,9 Stämmer ganska bra 31 stämmer ganska dåligt 4,9 stämmer inte alls 2,7 vet ej 4,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Fritidshemmet medverkar i enkätundersökningen för första gången i år, 2018. 87,9 % av eleverna i fritidshemmet anser att det stämmer helt eller stämmer ganska bra att de lär sig saker i fritidshemmet. 7,6 % anser att det stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls att de lär sig saker i fritidshemmet. 27
2.2.5 Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan/förskoleklassen Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan är med i den enkät som besvaras av barn/vårdnadshavare i förskolan samt förskoleklassen. Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan/förskoleklassen Förskoleklass Förskola 57,2 61,9 35,2 33,1 5,1 1,2 3,20,7 1,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskoleklass Stämmer helt 61,9 57,2 Stämmer ganska bra 33,1 35,2 stämmer ganska dåligt 3,2 5,1 stämmer inte alls 0,7 1,2 vet ej 1,1 1,2 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Vårdnadshavare/barn i förskolan är något mer positiva kring påståendet att barnet stimuleras till utveckling och lärande i verksamheten jämfört med vårdnadshavare/barn i förskoleklassen. Förskoleklassens resultat har förbättrats betydligt jämfört med 2017 års resultat. 2017 ansåg 69,8 % att påståendet stämde helt eller ganska bra jämfört med 92,4 % i år, 2018. Pojkar har, liksom i förra årets undersökning, något bättre resultat på påståendet jämfört med flickor gällande påståendena stämmer helt och stämmer ganska bra. Resultatet för flickor är i år, 2018, 93,8 % och resultatet för år 2017 var 66,8 %. Resultatet för pojkar är i år, 2018, 91,1 % och resultatet för år 2017 var 72,9 %. Resultatet för förskolan är nu tillbaka till 2016 års nivå där omkring 95 % väljer svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra gällande påståendet. 2017 sjunk resultatet till 91,7 %. Resultaten kring dessa två svarsalternativ skiljer i år ungefär 1,5 procentenheter mellan pojkar och flickor, där pojkar är mer positiva till påståendet. 28
2.2.6 Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan är med i den enkät som besvaras av elever i grundskolan samt gymnasieskolan inklusive särskolorna. I år är första året som frågan är med i enkätundersökningen. Jag får uppgifter/utmanande uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer Gymnasiesärskola 38,1 47,6 7,1 0 7,1 Gymnasieskola 24,3 56,3 12,7 3,2 3,5 Grundsärskola åk 5-9 50 50 0 Grundskola åk 5-9 29,1 56,8 8,7 2 3,4 Grundskola åk 1-4 65,3 29 2,5 0,8 2,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundsärskola åk Grundskola åk 1-4 Grundskola åk 5-9 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Stämmer helt 65,3 29,1 50 24,3 38,1 Stämmer ganska bra 29 56,8 50 56,3 47,6 stämmer ganska dåligt 2,5 8,7 0 12,7 7,1 stämmer inte alls 0,8 2 0 3,2 0 vet ej 2,3 3,4 0 3,5 7,1 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten visar betydande skillnader mellan verksamhetsformerna gällande såväl svarsalternativet stämmer helt som det sammanlagda resultatet av stämmer helt och stämmer ganska bra. Det senare resultatet är som högst i grundsärskolan och som lägst i gymnasieskolan. 29
NYFIKENHET OCH LUST ATT LÄRA 2.2.7 Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som skickats ut till elever i fritidshemmet eller till barn/vårdnadshavare i förskolan samt i förskoleklassen. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Gymnasiesärskola 35,7 38,1 14,3 4,8 7,1 Gymnasieskola 12,8 49,2 25 9,1 3,9 Grundsärskola åk 5-9 0 90 0 10 Grundskola åk 5-9 10,3 55,3 21,7 7 5,8 Grundskola åk 1-4 44,1 45,8 3,72,14,4 Förskoleklass Förskola 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskoleklas Grundskola Grundskola Grundsärsko Gymnasiesk Gymnasiesär Förskola s åk 1-4 åk 5-9 la åk 5-9 ola skola Stämmer helt 44,1 10,3 0 12,8 35,7 Stämmer ganska bra 45,8 55,3 90 49,2 38,1 stämmer ganska dåligt 3,7 21,7 0 25 14,3 stämmer inte alls 2,1 7 0 9,1 4,8 vet ej 4,4 5,8 10 3,9 7,1 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Liksom 2017 års resultat så är det i år en fortsatt betydande skillnad i resultaten för de olika verksamhetsformerna gällande detta påstående. I grundsärskolan är det ingen elev som har valt svarsalternativet stämmer helt jämfört med 44,1 % av eleverna i grundskolans årskurs 1 4. 30
Nedan följer resultaten för flickor respektive pojkar som svarat stämmer helt eller stämmer ganska bra gällande påståendet Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer : 2018 2017 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Grundskola åk 1 4 92,4 % 87,8 % 82,1 % 79,1 % Grundskola åk 5 9 67,3 % 65 % (totalt grundskolan åk 1 9) Grundsärskola åk 5 9 90 % (totalt flickor + pojkar) 80 % 80,8 % Gymnasieskola 61,4 % 63,6 % 60,5 % 59,7 % Gymnasiesärskola 80,8 % 62,5 % 100 % 78,2 % Resultat som sticker ut i jämförelsen är bland annat att endast 9,1 % flickor respektive 11,7 % pojkar i grundskolans årskurs 5 9 väljer svarsalternativet stämmer helt. Det är fortsatt stor skillnad mellan resultatet för flickor respektive pojkar i gymnasiesärskolan och här har resultatet även sjunkit betydligt sedan 2017. En jämförelse av resultaten av svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra gällande påståendet kring nyfikenhet och lust att lära har gjorts i grundskolans årskurser. Jämförelsen visar att resultaten försämras betydligt under skolgången. Resultatet förändras betydligt i grundskolans årskurs 5 9, dock inte i grundsärskolans årskurs 5 9. Resultaten i relation till nationell statistik I SKL:s sammanställning av grundskolan för läsåret 2014/2015 svarar 91 % av elever i årskurs 5 samt 59 % av elever i årskurs 8 att påståendet stämmer helt eller stämmer ganska bra. Samma svar för läsåret 2015/2016 är 82 % av elever i årskurs 5 samt 61 % av elever i årskurs 8. Resultatet minskade med 9 procentenheter för årskurs 5 samt ökade med 2 procentenheter för årskurs 8 på ett år. Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 14 av 199 kommuner gällande årskurs 5 samt som nummer 27 av 200 gällande årskurs 8. Läsåret efter, 2015/2016, var Växjö rankat som nummer 44 av 213 kommuner gällande årskurs 5 samt som nummer 22 av 213 gällande årskurs 8. En nationell jämförelse gällande 2017/2018 års resultat kan göras först senare under hösten 2018. 31
STÖD FÖR ATT UTVECKLA FÖRMÅGOR SÅ LÅNGT SOM MÖJLIGT 2.2.8 Jag får hjälp och stöd om jag behöver det Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i följande diagram och tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har formulerats på några olika sätt beroende på målgruppen. Lärarna i min skola hjälper mig om jag behöver det/ Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp han/hon/hen behöver Fritidshem 75,7 19,9 1,61 1,8 Gymnasiesärskola 69 19 4,8 2,4 4,8 Gymnasieskola 38,8 48,5 7,6 2,32,9 Grundsärskola åk 5-9 70 30 0 Grundskola åk 5-9 46,6 42,6 6,9 21,9 Grundskola åk 1-4 79,9 16,7 20,5 0,9 Förskoleklass 47,6 40,4 7,1 2 2,9 Förskola 52,8 38,1 4,40,83,9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskol Grundskol Grundsärs Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss a åk 1-4 a åk 5-9 kola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 52,8 47,6 79,9 46,6 70 38,8 69 75,7 Stämmer ganska bra 38,1 40,4 16,7 42,6 30 48,5 19 19,9 stämmer ganska dåligt 4,4 7,1 2 6,9 0 7,6 4,8 1,6 stämmer inte alls 0,8 2 0,5 2 0 2,3 2,4 1 vet ej 3,9 2,9 0,9 1,9 0 2,9 4,8 1,8 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer De olika verksamheterna har relativt jämna resultat för svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra, strax under 90 %. Grundsärskolan samt grundskolans årskurs 1 4 avviker positivt med resultat över 95 %. Förra årets resultat (2017) var också relativt jämna men låg då kring 90 95, 5 %. 32
Nedan följer resultaten för flickor respektive pojkar som svarat stämmer helt eller stämmer ganska bra gällande påståendet som rör om barn/elever får den hjälp och det stöd som de behöver: 2018 2017 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Förskola 92 % 89,8 % (fanns inte med i enkät) Förskoleklass 89,6 % 86,3 % 89,3 % 88,9 % Grundskola åk 1 4 97,1 % 96,2 % 93,8 % 93,9 % (totalt grundskolan åk 1 9) Grundskola åk 5 9 89,5 % 90 % Grundsärskola åk 5 9 100 % (totalt flickor + pojkar) 86,6 % 96,1 % Gymnasieskola 88,3 % 87,6 % 86,7 % 86,2 % Gymnasiesärskola 84,6 % 93,7 % 100 % 91,3 % Resultatet för flickor respektive pojkar är relativt likvärdigt i de olika verksamhetsformerna, med gymnasiesärskolan som undantag där resultatet är 9,1 procentenheter högre för pojkarna jämfört med flickorna. De största förändringarna mellan år 2017 och 2018 är att det totala resultatet för grundsärskolans årskurs 5 9 har blivit betydligt bättre samt att resultatet för flickor i gymnasiesärskolan har blivit betydligt sämre. Resultaten i relation till nationell statistik I SKL:s sammanställning av grundskolan för läsåret 2014/2015 svarar 97 % av elever i årskurs 5 samt 87 % av elever i årskurs 8 att påståendet stämmer helt eller stämmer ganska bra. Samma svar för läsåret 2015/2016 är 96 % av elever i årskurs 5 samt 89 % av elever i årskurs 8. Resultatet minskade med 1 procentenhet för årskurs 5 samt ökande med 2 procentenheter för årskurs 8 på ett år. Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 30 av 195 kommuner för årskurs 5 samt som nummer 63 av 195 för årskurs 8. Läsåret efter, 2015/2016, var Växjö rankat som nummer 78 av 213 kommuner för årskurs 5 samt som nummer 60 av 212 för årskurs 8. En nationell jämförelse gällande 2017/2018 års resultat kan göras först senare under hösten 2018. 33
2.2.9 Möjlighet att utveckla annat/ytterligare modersmål än svenska Det är första året som detta påstående är med i enkätundersökningen och samtliga barn/vårdnadshavare och elever har fått besvara det påstående som presenteras i tabell och diagram nedan. Skolverket beskriver följande på sin hemsida angående barn och elevers rätt att utveckla sitt modersmål: Flerspråkiga barn i förskolan och förskoleklassen ska ha möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har om vissa förutsättningar är uppfyllda rätt till modersmålsundervisning. Elever, som tillhör någon av de nationella minoriteterna, har utökad rätt till modersmålsundervisning. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 22 Skolverket beskriver uppdraget som rör förskolan och förskoleklassen på följande sätt: Förskolan och förskoleklassen ska arbeta för att barn och elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. Personalen ska därför anpassa aktiviteter, arbetssätt, miljö och material efter barnens behov. 23 Påståendet som presenteras på nästa sida föregicks av en fråga om barnet/eleven har ett annat (eller ytterligare) språk än svenska som modersmål. Om respondenten svarade ja på frågan så följde påståendet; I skolan får jag lära mig mer på mitt andra modersmål/mitt barn ges utrymme att även utveckla sitt andra modersmål i verksamheten. 22 https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/ratten-till-att-utveckla-sitt-modersmal-1.239311 (2018-05-02) 23 Ibid. 34
I skolan får jag lära mig mer på mitt andra modersmål/mitt barn ges utrymme att även utveckla sitt andra modersmål i verksamheten Fritidshem 25,4 12,5 10,8 41,8 9,5 Gymnasiesärskola 17,6 11,8 41,2 17,6 11,8 Gymnasieskola 21,2 18,7 7,6 35 17,6 Grundsärskola åk 5-9 25 75 0 Grundskola åk 5-9 28 23,9 8,4 27,1 12,6 Grundskola åk 1-4 36,2 15,3 4,1 35,8 8,7 Förskoleklass 13,5 16 15,3 34,4 20,9 Förskola 14 16,9 12,3 31,9 25 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskol Grundskol Grundsärs Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss a åk 1-4 a åk 5-9 kola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 14 13,5 36,2 28 25 21,2 17,6 25,4 Stämmer ganska bra 16,9 16 15,3 23,9 75 18,7 11,8 12,5 stämmer ganska dåligt 12,3 15,3 4,1 8,4 0 7,6 41,2 10,8 stämmer inte alls 31,9 34,4 35,8 27,1 0 35 17,6 41,8 vet ej 25 20,9 8,7 12,6 0 17,6 11,8 9,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten ovan visar att grundsärskolan ligger i topp gällande detta påstående. Påståendet får som lägst resultat i förskolan och förskoleklassen där det också är över 30 % som svarar att påstående inte stämmer alls. 35
2.2.10 Jag får arbeta med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten Regeringen har beslutat om förändringar och förtydliganden rörande digital kompetens i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasiet. De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Förändringarna träder i kraft 1 juli 2018 men det är möjligt för skolorna att börja arbeta utifrån de reviderade styrdokumenten redan den 1 juli 2017. 24 Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i följande diagram och tabell och därefter följer kommentarer. Frågan har inte varit en del av den enkät som besvarats av barn/vårdnadshavare i förskolan respektive förskoleklassen. Jag får arbeta med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten Fritidshem 26,7 29,8 12,2 24,8 6,6 Gymnasiesärskola 73,8 19 04,8 2,4 Gymnasieskola 81,5 15,3 1,3 0,7 1,3 Grundsärskola åk 5-9 50 40 10 0 Grundskola åk 5-9 78,3 16,6 2,1,8 1,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundsärskola åk Grundskola åk 5-9 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Fritidshem Stämmer helt 78,3 50 81,5 73,8 26,7 Stämmer ganska bra 16,6 40 15,3 19 29,8 stämmer ganska dåligt 2,1 10 1,3 0 12,2 stämmer inte alls 1,8 0 0,7 4,8 24,8 vet ej 1,3 0 1,3 2,4 6,6 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Grundskolans årskurs 5 9 samt gymnasieskolan ligger i topp i en jämförelse av svarsalternativet stämmer helt och stämmer ganska bra. Fritidshemmets elever uppger i minst utsträckning att de har tillgång till digitala verktyg och även grundsärskolan ligger lägre än övriga verksamheter. 24 Regeringskansliet, Promemoria Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument, 2017-03-09, http://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informationsmaterialstarkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf 36
2.3 Delaktighet, inflytande och förutsättningar Skolverket beskriver delaktighet och inflytande på följande sätt på sin hemsida: Att känna delaktighet och kunna utöva inflytande är inte bara en rättighet för barn och elever - det främjar också deras lärande och utveckling. Därför hänger frågor om delaktighet och inflytande tydligt samman med utbildningens uppdrag kring kunskaper och värden. Barns och elevers reella inflytande behöver stärkas. 25 Skolverket presenterar följande kring de styrdokument som berör delaktighet och inflytande: 26 Att barn och elever känner sig delaktiga och har möjlighet att utöva inflytande över det egna arbetet är en demokratisk princip i styrdokumenten. Att barn och elever känner sig delaktiga och har möjlighet att utöva inflytande över det egna arbetet är en demokratisk princip i styrdokumenten. I Barnkonventionen står att barn har rätt att få säga sin mening i frågor som rör dem samt att få åsikten respekterad och beaktad i förhållande till ålder och mognad. I förarbetena till skollagen har detta varit vägledande. Detta avspeglas sedan i läroplanerna till exempel i del 1 under rubriker som Inflytande och delaktighet. I förskolan ska barn få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. I skolan ska elever kunna utöva reellt inflytande när det gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Barn och elever förväntas utveckla demokratiska förmågor genom att de deltar i beslutsfattande processer. Delaktighet och inflytande är en viktig del inom utbildningsnämndens verksamheter. I internbudget 2018 beskrivs en del av nämndens uppdrag: I dialog och samverkan tillvaratas vårdnadshavares ansvar och engagemang för barns och elevers utveckling och lärande. 27 25 https://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/utveckla-undervisningen/sju-timmar-om/delaktighetoch-inflytande/barns-och-elevers-delaktighet-och-inflytande-1.214725 (2018-05-02) 26 Ibid. 27 Växjö kommun, utbildningsnämndens internbudget 2018, s. 11 37
2.3.1 Lärarna/personalen lyssnar och tar hänsyn till elevernas åsikter/jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas tillvara Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Lärarna i min skola/personalen i fritidshemmet lyssnar och tar hänsyn till elevernas åsikter/jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas tillvara Fritidshem 68,4 25,4 3,21,1,9 Gymnasiesärskola 64,3 21,4 7,1 2,4 4,8 Gymnasieskola 26,5 52,9 13,6 3,7 3,3 Grundsärskola åk 5-9 50 40 10 0 Grundskola åk 5-9 27,1 50,7 13,7 4,1 4,3 Grundskola åk 1-4 67,6 25,3 2,81 3,4 Förskoleklass 41 43,5 6,5 1,5 7,5 Förskola 48,9 37,4 4,10,7 8,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskol Grundskol Grundsärs Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss a åk 1-4 a åk 5-9 kola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 48,9 41 67,6 27,1 50 26,5 64,3 68,4 Stämmer ganska bra 37,4 43,5 25,3 50,7 40 52,9 21,4 25,4 stämmer ganska dåligt 4,1 6,5 2,8 13,7 10 13,6 7,1 3,2 stämmer inte alls 0,7 1,5 1 4,1 0 3,7 2,4 1,1 vet ej 8,8 7,5 3,4 4,3 0 3,3 4,8 1,9 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten för svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra är, liksom 2017, relativt likvärdiga och ligger mellan 80 90 %. Gymnasieskolan och grundskolans årskurser 5 9 ligger strax under 80 % och fritidshemmet över 90 %. Denna fråga var den enda i enkäten till förskolebarn/vårdnadshavare som fick ett sämre resultat år 2016 jämfört med år 2015. 2016 valde 96 % av barn/vårdnadshavare i förskolan svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra gällande påståendet kring att åsikter och intressen tas tillvara. Samma resultat för 2017 var 82,5 % och i år, 2018, är resultatet 86,3 %. Det varierar mycket gällande svarsalternativet stämmer helt och det gjorde det även i 2017 års enkät. 2017 hade grundsärskolan högst resultat och gymnasieskolan lägst. 2018 har gymnasieskolan fortfarande lägst resultat medan fritidshemmet istället ligger i topp. 38
Nedan följer resultaten för flickor respektive pojkar som svarat stämmer helt eller stämmer ganska bra gällande påståendet: 2018 2017 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Förskola 86,7 % 85,9% (fanns inte med i enkät) Förskoleklass 87,7 % 81,5 % 89,3 % 87,3 % Grundskola åk 1 4 93,1 % 92,8 % 88 % 87,7 % (totalt grundskolan åk 1 9) Grundskola åk 5 9 78,6 % 78,3% Grundsärskola åk 5 9 90 % (totalt flickor + pojkar) 80 % 97,1 % Gymnasieskola 79, 7% 80,1 % 82,6 % 81,4 % Gymnasiesärskola 80,8 % 93,8 % 100 % 82,6 % Fritidshem 93,8 % (totalt flickor + pojkar) (fanns inte med i enkät) Statistiken i tabellen visar att resultatet för flickor respektive pojkar skiljer som mest i gymnasiesärskolan samt förskoleklassen. I gymnasiesärskolan har resultatet får såväl pojkar som flickor försämrats betydligt sedan 2017 års enkät. Resultaten i relation till nationell statistik I SKL:s sammanställning av grundskolan för läsåret 2014/2015 svarar 96 % av elever i årskurs 5 samt 79 % av elever i årskurs 8 att påståendet stämmer helt eller stämmer ganska bra. Samma svar för läsåret 2015/2016 är 91 % av elever i årskurs 5 samt 80 % av elever i årskurs 8. Resultatet minskade med 5 procentenheter för årskurs 5 samt ökade med 1 procentenhet för årskurs 8 på ett år. Läsåret 2014/2015 var Växjö rankat som nummer 19 av 193 kommuner gällande årskurs 5 samt som nummer 46 av 197 gällande årskurs 8. Läsåret efter, 2015/2016, var Växjö rankat som nummer 75 av 211 kommuner gällande årskurs 5 samt som nummer 39 av 213 gällande årskurs 8. En nationell jämförelse gällande 2017/2018 års resultat kan göras först senare under hösten 2018. 39
2.3.2 Vi elever/mitt barn kan påverka på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter/vad vi gör i verksamheten Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter/vad vi gör i fritidshemmet/jag upplever att mitt barn kan påverka vad han/hon/hen gör i verksamheten Fritidshem 45,5 39,1 5,2 2,6 7,6 Gymnasiesärskola 40,5 42,9 9,5 0 7,1 Gymnasieskola 16,3 52,9 21,5 4,6 4,7 Grundsärskola åk 5-9 20 50 30 0 Grundskola åk 5-9 16,3 48,8 22,4 5,7 6,8 Grundskola åk 1-4 39,4 41,8 6,9 3,5 8,3 Förskoleklass 25,1 48,4 9,9 2,2 14,5 Förskola 36,7 44,1 5,40,7 13,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskolekla Grundskol Grundskol Grundsärs Gymnasies Gymnasies Fritidshem ss a åk 1-4 a åk 5-9 kola åk 5-9 kola ärskola Stämmer helt 36,7 25,1 39,4 16,3 20 16,3 40,5 45,5 Stämmer ganska bra 44,1 48,4 41,8 48,8 50 52,9 42,9 39,1 stämmer ganska dåligt 5,4 9,9 6,9 22,4 30 21,5 9,5 5,2 stämmer inte alls 0,7 2,2 3,5 5,7 0 4,6 0 2,6 vet ej 13,1 14,5 8,3 6,8 0 4,7 7,1 7,6 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer I en jämförelse av resultaten gällande svarsalternativen stämmer helt samt stämmer ganska bra har fritidshemmet och gymnasiesärskolan högst resultat och grundskolans/grundsärskolans årskurs 5 9 samt gymnasieskolan lägst resultat. Endast 16,3 % av eleverna i grundskolans årskurs 5 9 samt gymnasieskolan svarar att det stämmer helt att de kan påverka vad de gör på lektionerna. 45,5 % av eleverna i fritidshemmet anser att de helt ka påverka vad de gör i verksamheten. 40
2.3.3 På mitt barns förskola ges flickor och pojkar samma förutsättningar Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan var med i den enkät som besvarades av barn/vårdnadshavare i förskolan samt förskoleklassen. I 2017 års enkät ställdes frågan endast till målgruppen för förskolan. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar i mitt barns förskola/förskoleklass Förskoleklass 60,8 26,6 2,6 0,6 9,4 Förskola 69,8 20,8 1,4 0,2 7,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskoleklass Stämmer helt 69,8 60,8 Stämmer ganska bra 20,8 26,6 stämmer ganska dåligt 1,4 2,6 stämmer inte alls 0,2 0,6 vet ej 7,8 9,4 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten är något bättre i förskolan jämfört med i förskoleklassen. Resultaten fördelas på följande sätt mellan vårdnadshavare till flickor respektive pojkar: 2018 2017 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Förskola 91,4 % 89,9 % 84,5 % 86,3 % Förskoleklass 88,4 % 86,4 % (Frågan fanns ej i enkät) I förskolan är det vårdnadshavarna till flickor som i störts utsträckning anser att barnen ges samma förutsättningar. I förskoleklassen är det tvärtom pojkarnas vårdnadshavare som svarar detta i större utsträckning än flickornas vårdnadshavare. Denna fråga hade den mest positiva utvecklingen av alla enkätfrågor till barn/vårdnadshavare i förskolan mellan år 2015 och år 2016. 2016 valde 98,8 % av barn/vårdnadshavare i förskolan svarsalternativen stämmer helt eller stämmer ganska bra. 2017 var resultatet betydligt sämre då 85,4 % och i år, 2018, är resultatet på uppgång igen och är uppe i 90,6 %. 41
2.3.4 På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan var endast med i den enkät som besvarades av barn/vårdnadshavare i förskolan samt förskoleklassen. På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande Förskoleklass 52,4 26,9 4 1,9 14,8 Förskola 59,7 25,2 31,4 10,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskoleklass Stämmer helt 59,7 52,4 Stämmer ganska bra 25,2 26,9 stämmer ganska dåligt 3 4 stämmer inte alls 1,4 1,9 vet ej 10,8 14,8 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Gällande förskolan är det är 78,9 % av vårdnadshavarna för flickorna samt 79,7 % av vårdnadshavarna för pojkarna som svarar att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att de på utvecklingssamtalet får tydlig information om barnets utveckling och lärande. Resultatet är ett par procentenheter lägre för pojkar respektive flickor jämfört med 2017. Det är mer än hälften som anser att påståendet stämmer helt och skillnaden är marginell mellan pojkar och flickor. 2016 valde 93,4 % av barn/vårdnadshavare i förskolan svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra gällande påståendet kring information om utveckling och lärande. Sedan dess har resultatet för detta påstående sjunkit. 42
2.3.5 Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan var endast med i den enkät som besvarades av barn/vårdnadshavare i förskolan samt förskoleklassen. Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan/i förskoleklassen Förskoleklass 36,9 40,4 16,8 4,41,5 Förskola 47,4 38,1 11,5 2,5 0,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskoleklass Stämmer helt 47,4 36,9 Stämmer ganska bra 38,1 40,4 stämmer ganska dåligt 11,5 16,8 stämmer inte alls 2,5 4,4 vet ej 0,4 1,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten är bättre i förskolan jämfört med förskoleklassen. 14 % i förskolan respektive 21,2 % i förskoleklassen anser att det stämmer ganska dåligt eller att det stämmer inte alls att de får information om sitt barns tillvaro i verksamheten. 43
2.3.6 Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan var endast med i den enkät som besvarades av barn/vårdnadshavare i förskolan samt förskoleklassen. Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn Förskoleklass 50,5 36,7 4,1 1 7,7 Förskola 58,8 33,2 3,70,83,5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskoleklass Stämmer helt 58,8 50,5 Stämmer ganska bra 33,2 36,7 stämmer ganska dåligt 3,7 4,1 stämmer inte alls 0,8 1 vet ej 3,5 7,7 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Liksom frågan om fortlöpande information från verksamheten får förskolan även här högre resultat jämfört med förskoleklassen. Dock är resultaten generellt bättre rörande att verksamheterna tar hänsyn till den information vårdnadshavare förmedlar om sitt barn jämfört med att verksamheten ger fortlöpande information om barnets tillvaro i verksamheten. 4,5 % i förskolan respektive 5,1 % i förskoleklassen anser att det stämmer ganska dåligt eller att det stämmer inte alls att verksamheterna tar hänsyn till den information vårdnadshavare förmedlar om sitt barn. 44
2.3.7 Verksamheten har informerat sig om hur jag upplever mitt barns förskole- och skolsituation samt livssituation Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan var endast med i den enkät som besvarades av barn/vårdnadshavare i förskolan samt förskoleklassen. Förskolan/Skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns förskoleoch skolsituation samt livssituation Förskoleklass 34,7 43,4 12,1 3,9 6 Förskola 59,7 25,2 31,4 10,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Förskola Förskoleklass Stämmer helt 59,7 34,7 Stämmer ganska bra 25,2 43,4 stämmer ganska dåligt 3 12,1 stämmer inte alls 1,4 3,9 vet ej 10,8 6 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultatet rörande detta påstående skiljer betydligt mellan förskolan och förskoleklass där förskolan har ett högre resultat. I förskoleklassen anser 16 % att det stämmer ganska dåligt eller att det stämmer inte alls att verksamheten har informerat sig om hur vårdnadshavarna upplever barnets skol- och livssituation och motsvarande resultat för förskolan är 4,4 %. 45
2.3.8 Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. Påståendet nedan var med i den enkät som besvarades av elever i grundskolan, gymnasieskolan samt respektive särskolor. Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkäter) Gymnasiesärskola 54,8 21,4 4,8 9,5 9,5 Gymnasieskola 24,2 39,1 15,6 8,8 12,2 Grundsärskola åk 5-9 40 60 0 Grundskola åk 5-9 31,5 39,2 10 4,8 14,6 Grundskola åk 1-4 55,1 22,6 2,83,6 15,9 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Grundsärskola åk Grundskola åk 1-4 Grundskola åk 5-9 5-9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Stämmer helt 55,1 31,5 40 24,2 54,8 Stämmer ganska bra 22,6 39,2 60 39,1 21,4 stämmer ganska dåligt 2,8 10 0 15,6 4,8 stämmer inte alls 3,6 4,8 0 8,8 9,5 vet ej 15,9 14,6 0 12,2 9,5 Stämmer helt Stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej Kommentarer Resultaten visar att elever i grundskolans årskurs 5 9 samt gymnasieskolan i minst utsträckning anser att elevhälsan frågar hur de har det i skolan och hemma. Elever i grundskolans årskurs 1 4 anser i högst utsträckning att elevhälsan efterfrågar hur de har det i skolan och hemma. 46
2.4 Rekommenderas verksamheten till andra? 2.4.1 Jag rekommenderar verksamheten till andra barn/elever/vårdnadshavare Nedan presenteras resultaten av enkätens svar på påståendet i procent. Det totala antalet svar för respektive verksamhetsform presenteras i ett diagram och i en tabell och därefter följer kommentarer. 100 90 80 70 60 Jag rekommenderar förskolan/skolan/fritidshemmet till andra barn/elever/vårdnadshavare 50 40 30 90,3 85,3 89,5 68,9 60 82,5 85,7 91,6 20 10 0 9,7 Förskola 14,7 Förskoleklas s 10,5 Grundskola åk 1-4 31,1 Grundskola åk 5-9 Grundsärsko la åk 5-9 Gymnasiesk ola Gymnasiesär skola Fritidshem Ja 90,3 85,3 89,5 68,9 60 82,5 85,7 91,6 Nej 9,7 14,7 10,5 31,1 40 17,5 14,3 8,4 40 17,5 14,3 8,4 Ja Nej Kommentarer Resultaten visar att de flesta barn, elever och vårdnadshavare rekommenderar den respektive verksamhet som dig befinner sig i till andra. Resultatet är som bäst, över 90 %, i fritidshemmet och förskolan. I grundskolans och grundsärskolans årskurs 5 9 är det 31,1 % respektive 40 % som inte rekommenderar sin respektive verksamhet till andra. 47
3. Sammanfattning Denna rapport har främst jämfört och kommenterat sammanvägda resultat för svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra. Det följer den princip som SKL har haft då de sammanställt och rankat resultat för kommuner över hela landet. SKL, liksom vi, har även valt att lyfta fram svar för endast svarsalternativet stämmer helt då det kan också vara intressant att lyfta fram resultat som visar i vilken utsträckning olika påståenden stämmer fullt ut. Årets resultat har inte kunnat presenteras i förhållande till andra kommuner och rankas då denna statistik kommer att göras tillgänglig först under hösten 2018. 28 Tidigare års rankingar och jämförelser finns dock med i rapporten. Nedan presenteras en sammanfattning och slutsats av rapportens respektive temaområde som bland annat bygger på utbildningsnämndens internbudget och de olika verksamhetsformernas uppdrag. 3.1 Trygghet, trivsel, studiero och säkerhet Tryggheten är generellt hög i Växjö kommuns förskolor, skolor och fritidshem. Omkring 88 96 % är helt eller ganska trygga i verksamheterna. Tryggheten är som störst inom gymnasiesärskola, förskola och fritidshem. Generellt är tryggheten störst i de lägre åldrarna inom grundskolan för att minska i de äldre åldrarna av grundskolan och resultaten var liknande i förra årets undersökning. Skillnaden i trygghet mellan pojkar och flickor är som störst i gymnasieskolan och som minst i grundskolans årskurs 1 4. Ickebinära elever är mer otrygga i jämförelse med pojkar respektive flickor. Med undantag för gymnasieskolan är tryggheten som störst i verksamheternas inomhusmiljö jämfört med utomhusmiljö. Barn och elever är generellt sett mer trygga med personalen än med andra barn/elever i verksamheterna. Trivseln är som högst i förskola och fritidshem och som lägst i gymnasieskolan och grundskolans årskurs 5 9. Gymnasiesärskolan undantaget så skiljer sig trivseln marginellt mellan flickor och pojkar. Elever i gymnasiesärskolan och fritidshemmet har högst resultat avseende studiero alternativt lugn och ro i verksamheten. Studieron upplevs som lägst av elever i gymnasieskolan samt grundskolans årskurser 5 9. I gymnasieskolan uppger betydligt färre flickor jämfört med pojkar att de har studiero. Totala antalet barn och elever som uppger att de upplevt sig kränkta under senaste året i samband med förskolans, skolans och fritidshemmets verksamheter är 3 236. Under samma period som frågan hänvisar till ( det senaste året ) inkom det 437 anmälningar om kränkande behandling till utbildningsnämnden från verksamheternas förskolechefer och rektorer. Det betyder att ungefär 13,5 % av de upplevda kränkningarna anmäls vidare till nämnden. Vi vet 28 RKA som ansvarar för Kolada har meddelat att Skolinspektionens statistik och kommande rankingar presenteras i Kolada först när hela enkätomgången för 2017/2018 är avslutad hos Skolinspektionen. 48
inte hur många av de upplevda kränkningarna som har kommit till personalens kännedom för att sedan kunna anmälas vidare till rektor och nämnd. Resultaten skiljer stort mellan de olika verksamheterna rörande om personalen agerar då de får reda på att ett barn eller en elev har upplevt sig kränkt eller illa behandlat. I gymnasieskolan är det endast 25,6 % som anser att det stämmer helt att personalen agerar och elever i gymnasieskolan får även lägst resultat på frågan om de vet vem de ska vända sig till på skolan om de blir illa behandlade. Det är likaså stora skillnader i resultaten avseende verksamheternas förebyggande arbete rörande säkerhet och respekt. Fritidshemmet och gymnasiesärskolan är generellt i topp rörande det förebyggande arbetet medan grundskolans och grundsärskolans årskurs 5-9 får låga resultat. 3.2 Stöd, stimulans och utveckling Vid en sammanställning av svarsalternativen stämmer helt så är det generellt låga resultat för påståendet jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Resultaten för svarsalternativet ligger mellan 20 % och 35,7 %. Resultaten är generellt bättre gällande påståendet jag får veta hur det går för mig i skolarbetet, där ligger resultatet mellan 30,7 % och 60 % för alternativet stämmer helt. Dock är spridningen stor mellan de olika verksamheterna. Resultatet för påståendet min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen ökar betydligt jämfört med ovannämnda två påståenden. Mellan 47,6 % och 53,8 % anger att detta påstående stämmer helt. 95 % av barn/vårdnadshavare i förskolan och 92,4 % i förskoleklassen anser att det stämmer helt eller stämmer ganska bra att barnet stimuleras till utveckling och lärande. 87,9 % av eleverna i fritidshemmet anser att det stämmer helt eller stämmer ganska bra att de lär sig saker i fritidshemmet. Elever i skolan har fått besvara påståendet jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer. Resultaten för påståendet stämmer helt varierar från 24,3 % i gymnasieskolan till 65,3 % i grundskolans årskurs 1 4. Liksom 2017 års resultat så är det i år fortsatt betydande skillnader i resultaten för de olika årskurserna inom skolan gällande påståendet skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer. Det finns ingen elev i grundsärskolan som anser att detta påstående stämmer helt, jämfört med att det är 44,1 % i grundskolans årskurs 1 4. I grundskolan dalar resultatet i takt med stigande ålder, med något undantag. I gymnasiesärskolan skiljer resultaten mycket mellan pojkar (62,5 %) och flickor (80,8 %) avseende påståendena stämmer helt och stämmer ganska bra. De olika verksamheterna har relativt jämna resultat för påståendet om de får den stöd och hjälp som de behöver. Svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra får strax under 90 %. Grundsärskolan samt grundskolans årskurs 1 4 avviker positivt med resultat över 95 %. Förra årets resultat (2017) var också relativt jämna men låg då kring 90 95,5 %. De stora skillnaderna jämfört med förra årets undersökning är att resultaten i grundsärskolan har blivit betydligt bättre och att resultaten för flickor i gymnasiesärskolan har blivit betydligt sämre. 49
I enkäten får de respondenter som anger att de har ett annat modersmål än svenska ta ställning till om de ges utrymme att utveckla detta i verksamheten. Påståendet får lägst resultat i förskolan och förskoleklassen och här svarar över 30 % från respektive verksamhetsform att de anser att detta inte stämmer alls. Resultaten är generellt sett låga för detta påstående, bortsett från grundsärskolans resultat som avviker positivt. Elever i skola och fritidshem har fått ta ställning till om de får arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Resultaten är relativt likvärdiga bortsett från grundskolans årskurs 5 9 och fritidshemmet som avviker negativt. I fritidshemmet anger endast 56,5 % att det stämmer helt eller ganska bra att de får använda digitala verktyg såsom dator eller läsplatta i verksamheten. 3.3 Delaktighet, inflytande och förutsättningar Resultaten för om barn/elevers åsikter och intressen tas tillvara i verksamheten är, liksom 2017, relativt likvärdiga och ligger mellan 80 90 % avseende svarsalternativen stämmer helt och stämmer ganska bra. Gymnasieskolan och grundskolans årskurser 5 9 ligger strax under 80 % och fritidshemmet över 90 %. Det varierar mycket gällande svarsalternativet stämmer helt och det gjorde det även i 2017 års enkät. Gymnasieskolan visar på lägst resultat för både 2017 och 2018. Elever i fritidshemmet anger i högst utsträckning att de kan påverka vad de ska arbeta med och göra i verksamheten. Grundskolans årskurser 5 9 anger i lägst utsträckning att de kan påverka hur de arbetar med olika skoluppgifter på lektionerna. 60,8 % av barn/vårdnadshavare i förskoleklass respektive 69,8 % av barn/vårdnadshavare i förskolan upplever att det stämmer helt att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i verksamheten. Denna fråga hade den mest positiva utvecklingen av alla enkätfrågor till barn/vårdnadshavare i förskolan mellan år 2015 och år 2016. 2016 valde 98,8 % av barn/vårdnadshavare i förskolan svarsalternativen stämmer helt eller stämmer ganska bra. 2017 var resultatet betydligt sämre då 85,4 % och i år, 2018, är resultatet på uppgång igen och är uppe i 90,6 %. Barn/vårdnadshavare i förskola och förskoleklass har fått besvara fyra påstående kring samverkan och information rörande barnets utveckling, tillvaro, samt förskole- och skolsituation samt livssituation. Förskolan har högre resultat gällande samtliga fyra påståenden jämfört med förskoleklassen. Det påstående som totalt får lägst resultat är jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten. Det som får totalt högst resultat är på utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande, även om resultatet för detta påstående har sett en nedåtgående trend sedan 2016. Elever i skolan har svarat på påståendet elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma. Resultaten visar att elever i grundskolans årskurs 5 9 samt gymnasieskolan i minst utsträckning anser att elevhälsan frågar hur de har det i skolan och hemma. Elever i grundskolans årskurs 1 4 anser i högst utsträckning att elevhälsan efterfrågar hur de har det i skolan och hemma. 50
3.4 Rekommenderas verksamheten till andra? Resultaten visar att de flesta barn, elever och vårdnadshavare rekommenderar den respektive verksamhet som dig befinner sig i till andra. Resultatet är som bäst, över 90 %, i fritidshemmet och förskolan. I grundskolans och grundsärskolans årskurs 5 9 är det 31,1 % respektive 40 % som inte rekommenderar sin respektive verksamhet till andra. Iakttagelser från 2016 och 2017 som fortfarande stämmer år 2018: Barn och elever känner sig generellt trygga i förskola och skola och denna fråga får goda resultat. Med stigande ålder från förskolan räknat, anser en ökande andel barn och elever att undervisningen i skolan och på gymnasiet inte utmanar så att eleverna blir nyfikna på att lära mer (det finns något undantag). I årskurs 5 9 samt på gymnasiet anser eleverna att skolan lyssnar på deras åsikter i mindre utsträckning jämfört med samma resultat för elever i årskurs 1-4. Sammanfattande iakttagelse från 2017 samt 2018: Barn/vårdnadshavare och elever är generellt mer positiva till påståendena i lägre åldrar och de blir succesivt mindre positiva under sin skolgång (med några undantag). 51
3.5 Tabell: Resultat som utmärker sig I tabellen nedan sammanfattas resultat som utmärker sig positivt eller negativt i förhållande till övriga resultat i enkäten gällande svarsalternativet stämmer helt. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan 61,9 % + - Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter, gymnasieskolan 26,5 % Jag får hjälp och stöd om jag behöver det, grundskolan årskurs 1 4; 79,9 % Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer, grundskolan årskurs 1 4; 65,3 % Jag upplever att personalen arbetar aktivt för att barnen/eleverna ska respektera varandra, fritidshemmet 77,6 % och grundskolan årskurs 1 4; 75,4 % På mitt barns förskola ges flickor och pojkar samma förutsättningar, 69,8 % Lärarna i min skola hjälper mig om jag behöver det, grundskolan årskurs 1 4; 79,9 % och fritidshemmet 75,7 % Jag känner mig trygg, fritidshemmet 76,7 % och gymnasiesärskolan 78,6 % Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens/elevernas säkerhet, fritidshemmet 76,7 % Jag vet vem på skolan jag ska prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev, fritidshemmet 80,2 % Resultaten för fritidshemmets verksamhet är generellt höga. Jag får möjlighet att arbeta med digitala verktyg i verksamheten, gymnasieskolan 81,5 % och grundskolan årskurs 5 9; 78,3 % Jag rekommenderar verksamheten till andra, fritidshemmet 91,6 % och förskolan 90,3 % Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, grundsärskolan 0 % Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer, gymnasieskolan 24,3 % Jag har studiero på lektionerna, grundskolan årskurs 5 9; 16,9 % Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena, gymnasieskolan 23,8 %, grundsärskolan 20 % Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma, gymnasieskolan 24,2 % 19,6 % av ickebinära grundskoleelever i årskurs 5 9 känner sig inte alls trygga i skolan, jämfört med 2 % för flickor och 2,9 % för pojkar. Ickebinära elever i grund- och gymnasieskolan är generellt mindre mer otrygga med elever, personal samt i inom- och utomhusmiljön på skolan jämfört med pojkar och flickor. (Undantaget ickebinära elever i gymnasieskolan som är mer trygga med andra elever jämfört med flickorna.) Totalt har 3 236 barn och elever upplevt sig kränkta i verksamheten under det senaste året. Jag får möjlighet att utveckla mitt andra modersmål i verksamheten, förskolan 14 % och förskoleklassen 13,5 % Jag får möjlighet att arbeta med digitala verktyg i verksamheten, fritidshemmet 26,7 % Vi elever/barn kan påverka vad vi gör i verksamheten, grundskola åk 5 9 samt gymnasieskolan 16,3 % vardera 52
4. Referenser Interna resultatrapporter från 2017 och 2018 års förskole- och skolenkäter, utbildningsnämnden, Växjö kommun Läroplan för förskolan (Lpfö 98), reviderad 2016. Webblänk: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442 (2018-05-02) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2017. Webblänk: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3813.pdf%3Fk%3D3813 (2018-05-02) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Webblänk: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705 (2018-05-02) Skolverket. Webblänk: www.skolverket.se Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, Elevundersökningar för läsåren 2014/1015 samt 2016/2017. Webblänk:https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/enkatele vernassynpaskolan.5320.html (2017-03-30) Utbildningsnämndens internbudget 2018, Växjö kommun. Webblänk:http://www.vaxjo.se/download/18.71e35e86160df3d653fe1b87/1516615650042/U tbildningsn%c3%a4mnden%20internbudget%202018.pdf (2018-05-02) 53
5. Bilagor 5.1 Enkätformulär Nedan presenteras de olika enkätformulär som har använts i undersökningen. Frågor i enkät till pedagogisk omsorg: 1. Mitt barn är fött år 2. Mitt barn är: (kön/könsidentitet) 3. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar i verksamheten 4. Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i verksamheten 5. Jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas till vara 6. Jag upplever att mitt barn kan påverka vad han/hon/hen gör i verksamheten 7. Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som han/hon/hen behöver 8. Jag upplever att mitt barn trivs i verksamheten 9. Jag upplever att mitt barn känner sig trygg a. i verksamheten b. med andra barn i verksamheten c. med personalen i verksamheten d. i verksamhetens inomhusmiljö/lokaler e. i verksamhetens utomhusmiljö 10. Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens säkerhet 11. Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska respektera varandra 12. Jag upplever att mitt barn har blivit kränkt i verksamheten någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal, barn, utomstående, annan 13. Jag upplever att personalen i verksamheten agerar om de får reda på att ett barn upplever sig kränkt eller illa behandlat 14. Jag upplever att barnen har möjlighet att få lugn och ro i verksamheten 15. Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i verksamheten 16. Verksamheten tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om hur barnet mår, familjesituation eller utveckling) 17. På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande 18. Barnen använder dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i verksamheten 19. Jag kan rekommendera mitt barns pedagogiska omsorg Svar: Ja/nej 54
Frågor i enkät till förskolan: 1. Mitt barns förskola heter 2. Mitt barn är fött år 3. Mitt barn är: (kön/könsidentitet) 4. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på mitt barns förskola 5. Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan 6. Jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas till vara 7. Jag upplever att mitt barn kan påverka vad han/hon/hen gör i förskolan 8. Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som han/hon/hen behöver 9. Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan 10. Jag upplever att mitt barn känner sig trygg a. på förskolan b. med andra barn på förskolan c. med personalen på förskolan d. i förskolans inomhusmiljö/lokaler e. i förskolan utomhusmiljö 11. Jag upplever att personalen arbetar aktivt med barnens säkerhet 12. Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska respektera varandra 13. Jag upplever att mitt barn har blivit kränkt i förskolan någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal, barn, utomstående, annan 14. Jag upplever att personalen/de vuxna i verksamheten agerar om de får reda på att ett barn upplever sig kränkt eller illa behandlat 15. Jag upplever att barnen har möjlighet att få lugn och ro i verksamheten 16. Förskolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns förskole- och livssituation 17. Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan 18. Förskolan tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om hur barnet mår, familjesituation eller utveckling) 19. På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande 20. Mitt barn har ett annat (eller ett ytterligare) språk än svenska som modersmål ja/nej a. Om ja - Mitt barn ges utrymme att även utveckla sitt andra modersmål i förskolan 21. Jag rekommenderar mitt barns förskola till andra vårdnadshavare. Svar ja/nej 55
Frågor i enkät till förskoleklassen: 1. Mitt barns förskoleklass finns vid följande skola: 2. Mitt barn är: (kön/könsidentitet) 3. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar i mitt barns förskoleklass 4. Jag upplever att mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskoleklassen 5. Jag upplever att mitt barns åsikter och intressen tas till vara 6. Jag upplever att mitt barn kan påverka vad han/hon/hen gör i förskoleklassen 7. Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som han/hon/hen behöver 8. Jag upplever att mitt barn trivs i förskoleklassen 9. Jag upplever att mitt barn känner sig trygg a. i förskoleklassen b. med andra barn i förskoleklassen c. med personalen i förskoleklassen d. i skolans inomhusmiljö/lokaler e. i skolans utomhusmiljö 10. Jag upplever att personalen arbetar aktivt med elevernas säkerhet 11. Jag upplever att personalen arbetar för att eleverna ska respektera varandra 12. Jag upplever att mitt barn har blivit kränkt i förskoleklassen någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal, elever, utomstående, annan 13. Jag upplever att personalen agerar om de får reda på att ett barn upplever sig kränkt eller illa behandlat 14. Jag upplever att barnen har möjlighet att få arbetsro i förskoleklassen 15. Skolan har informerat sig om hur jag upplever mitt barns skol- och livssituation 16. Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro i förskoleklassen 17. Personalen tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn (t.ex. om hur barnet mår, familjesituation eller utveckling) 18. På utvecklingssamtalet får jag tydlig information om mitt barns utveckling och lärande 19. Mitt barn har ett annat (eller ett ytterligare) språk än svenska som modersmål ja/nej a. Om ja - Mitt barn ges utrymme att även utveckla sitt andra modersmål i förskoleklassen 20. Jag rekommenderar mitt barns skola till andra vårdnadshavare. Svar: Ja/nej 56
Frågor i enkät till grundskolan 1-4 samt till grundsärskolan åk 1-4: 1. Min skola heter: 2. Jag går i årskurs: 3. Jag är: (kön/könsidentitet) 4. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 5. Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer 6. Lärarna i min skola lyssnar på eleverna och tar hänsyn till elevernas åsikter 7. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 8. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 9. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 10. Jag trivs i skolan 11. Jag känner mig trygg a. I skolan b.med andra elever i klassen/på skolan c. Med personalen i skolan d.i skolans inomhusmiljö/lokaler e. I skolans utomhusmiljö 12. Jag upplever att personalen arbetar med elevernas säkerhet 13. Jag upplever att personalen arbetar för att eleverna ska respektera varandra 14. Jag har blivit kränkt i skolan någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal på skolan, elev, utomstående, annan 15. Personalen på skolan agerar om de får reda på att en elev upplever sig kränkt eller illa behandlad 16. Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev 17. Jag har studiero på lektionerna 18. Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkäter) 19. Jag har ett annat (eller ett ytterligare) språk än svenska som modersmål ja/nej a. Om ja - I skolan får jag lära mig mer på mitt andra modersmål 20. Jag rekommenderar min skola till andra barn och elever. Svar: Ja/nej 57
Frågor i enkät till grundskolan åk 5-9 samt till grundsärskolan åk 5-9: 1. Min skola heter: 2. Jag går i årskurs: 3. Jag är: (kön/könsidentitet) 4. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 5. Jag får uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer 6. Lärarna i min skola lyssnar på eleverna och tar hänsyn till elevernas åsikter 7. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 8. Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena 9. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 10. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 11. Min lärare/mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 12. Jag får jobba med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i skolan. 13. Jag trivs i skolan 14. Jag känner mig trygg a. I skolan b.med andra elever i klassen/på skolan c. Med personalen i skolan d.i skolans inomhusmiljö/lokaler e. I skolans utomhusmiljö 15. Jag upplever att personalen arbetar med elevernas säkerhet 16. Jag upplever att personalen arbetar för att eleverna ska respektera varandra 17. Jag har blivit kränkt i skolan någon gång under det senaste året. (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal på skolan, elev, utomstående, annan 18. Personalen på skolan agerar om de får reda på att en elev upplever sig kränkt eller illa behandlad 19. Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev 20. Jag har studiero på lektionerna 21. Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkäter) 22. Jag har ett annat (eller ett ytterligare) språk än svenska som modersmål ja/nej a. Om ja - I skolan får jag lära mig mer på mitt andra modersmål 23. Jag rekommenderar min skola till andra barn och elever. Svar: Ja/nej 58
Frågor i enkät till gymnasieskolan samt till gymnasiesärskolan: 1. Min skola heter 2. Jag studerar på följande program 3. Jag går i årskurs 4. Jag är: (kön/könsidentitet) 5. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer 6. Jag får utmanande uppgifter i skolan som gör att jag utvecklas och lär mig mer 7. Lärarna i min skola lyssnar på eleverna och tar hänsyn till elevernas åsikter 8. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter 9. Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena 10. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det 11. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 12. Min lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 13. Jag får jobba med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i skolan 14. Jag trivs i skolan 15. Jag känner mig trygg a. i skolan b. med andra elever i klassen/på skolan c. med personalen i skolan d. i skolans inomhusmiljö/lokaler e. i skolans utomhusmiljö 16. Jag upplever att personalen arbetar med elevernas säkerhet 17. Jag upplever att personalen arbetar för att eleverna ska respektera varandra 18. Jag har blivit kränkt i skolan någon gång under det senaste året (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal på skolan, elev, utomstående, annan 19. Personalen på skolan agerar om de får reda på att en elev upplever sig kränkt eller illa behandlad 20. Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev 21. Jag har studiero på lektionerna 22. Elevhälsan frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma (exempelvis genom samtal med oss eller genom enkäter) 23. Jag har ett annat (eller ett ytterligare) språk än svenska som modersmål ja/nej a. Om ja - I skolan får jag lära mig mer på mitt andra modersmål 24. Jag kan rekommendera min skola till andra elever. Svar: ja/nej 59
Fritidshem (fritids) Enkäten görs från och med åk 1 samt på fritidshemstid. 1. Mitt fritidshem heter 2. Jag går i årskurs 3. Jag är: (kön/könsidentitet) 4. Jag trivs i fritidshemmet. 5. Jag kan påverka vad vi gör på fritids (till exempel aktiviteter, teman) 6. Det finns platser i fritidshemmet som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro. 7. Jag lär mig saker i fritidshemmet. 8. Personalen i fritidshemmet lyssnar på eleverna och tar hänsyn till elevernas åsikter 9. Personalen i fritidshemmet hjälper mig om jag behöver det 10. Jag får jobba med dator/läsplatta eller andra digitala verktyg i fritidshemmet 11. Jag känner mig trygg a. i fritidshemmet b.med andra elever i fritidshemmet c. med personalen i fritidshemmet d.i fritidshemmets inomhusmiljö/lokaler e. i fritidshemmets utomhusmiljö 12. Jag upplever att personalen arbetar med elevernas säkerhet 13. Jag upplever att personalen arbetar för att eleverna ska respektera varandra 14. Jag har blivit kränkt i fritidshemmet någon gång under det senaste året (En kränkning är en handling som gör att den som blir utsatt känner sig ledsen, sårad eller mindre värd.) a. Om ja, av vem? Personal i fritidshemmet, elev, utomstående, annan 15. Personalen i fritidshemmet agerar om de får reda på att en elev upplever sig kränkt eller illa behandlad 16. Jag vet vem i fritidshemmet jag kan prata med om någon har varit elak mot mig eller någon annan elev 17. Jag har ett annat (eller ett ytterligare) språk än svenska som modersmål ja/nej a. Om ja - I skolan får jag lära mig mer på mitt andra modersmål 18. Jag kan rekommendera mitt fritidshem till andra elever. Svar: ja/nej 60
5.2 Analysstöd Frågorna i detta dokument syftar till att ge ett stöd till enheternas analys av förskole- och skolundersökningens enkätresultat 2018. Det är upp till varje enhet att bestämma hur den vill analysera sina resultat. Undersökningen är en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete och analyseras av huvudmannen på huvudmannanivå samt av respektive enhet på enhetsnivå. Övergripande frågor: Vad i verksamheten påverkar och orsakar resultaten? Finns det några resultat som kan kräva ytterligare uppföljning/utvärdering på just er enhet? Finns det resultat som kan kräva insatser eller åtgärder? Vilka insatser/åtgärder skulle kunna påverka? Hur kan resultaten bidra till verksamhetens utvecklingsarbete? Vad behöver enheten eventuellt förändra med anledning av resultaten? Jämföra Jämförelse är ett första steg in i analysen. Genom att jämföra går det att hitta skillnader, mönster och tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker. Analysen handlar om att hitta orsaker som förklarar resultaten för att hitta vad som behöver förbättras i den egna verksamheten. Frågor att fundera över kan vara: Hur står sig enhetens resultat i förhållande till: o samma verksamhetsform för hela kommunen? o samma årskurs eller program för hela kommunen? o de andra årskurserna eller programmen på enheten? Skiljer sig resultaten för flickor, pojkar respektive ickebinära? Vad kan i så fall förklara detta? Finns det svar som är specifika för en viss åldersgrupp/ett visst program? Hur står sig era resultat i förhållande till tidigare års enkätundersökningar samt eventuellt egna uppföljningar inom samma temaområden som enkäten tar upp? Kan resultatet av denna enkät sättas i relation till andra resultat/rapporter/uppföljningar etc. för en vidare alternativt djupare analys? 61
Tolka och förklara: Vilka rimliga förklaringar finns kopplade till resultaten? Vad har vi gjort eller inte gjort i verksamheten/undervisningen som kan förklara resultaten? Hur har organiseringen av verksamheten/undervisningen såsom arbetssätt och arbetsformer, förhållningssätt, förväntningar och lärandeklimat/stimulans etc. påverkat resultaten? Problematisera och kritiskt granska Problematisera och kritiskt granska förklaringarna genom att fundera över; o Hur vet vi det vi vet? o Vad saknar vi kunskap om och hur kan vi ta reda på mer? o Hur kan de rimliga förklaringarna problematiseras i förhållande till aktuell och relevant forskning? 62
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-04-24 53 Dnr 2018-00391 Remiss från Skolinspektionen Dnr 32-2018:1147 Ansökan från Jensen Education college AB Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. De fristående gymnasieskolorna spelar en viktig roll för mångfalden och valfriheten i Växjö kommun både för barn, elever, föräldrar och personal. Växjö är en dynamisk stad och i hela kommunen ska det skapas förutsättningar för tillväxt. Sett till att Växjö kommuns befolkningsstruktur och antalet elever i grundoch gymnasieskolorna ökar markant välkomnas etablering av fristående gymnasieskolor. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund JENSEN Education college AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid JENSEN gymnasium i Växjö f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Beslutsunderlag Remissbrev Ansökan JENSEN Education college AB Ordförandeskrivelse Tjänsteskrivelse 1 (1)
Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 28 februari 2018 15:46 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen Dnr 32-2018-1147 Ansökan från Jensen Education college AB Bifogade filer: Ansökan 2018-1147.pdf; JEC Registreringsbevis_20171212.pdf; Fullmakt JEC Anna Wiger Jensen 2018.pdf; Analys, Intresseundersökning Växjö.xlsx; Årsredovisning 2016 JEC AB.PDF; Intresseundersökning gymnasiet JENSEN_Växjö.xlsx; Manus intresseundersökning Växjö.docx; Teknisk beskrivning Jensen education_gymnasieskola_växjö 2018.pdf; Slutversion JENSEN gy Växjö Likviditets- och resultatbudget 2018.xlsx; Intäktsunderlag Växjö.xlsx Kategorier: Carl fixar Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-413 76 anette.fredriksen@vaxjo.se www.vaxjo.se www.facebook.com/vaxjokommun Twitter: @Vaxjokommun Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 28 februari 2018 15:44 Till: Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se> Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen Dnr 32-2018-1147 Ansökan från Jensen Education college AB Hej, Nedanstående har vi fått in till info@vaxjo.se. Med vänlig hälsning, Anton Norling kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 Växjö
Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-410 00 info@vaxjo.se www.vaxjo.se Från: Susanna Lindström [mailto:susanna.lindstrom@skolinspektionen.se] Skickat: den 28 februari 2018 12:39 Till: Växjö kommuns kontaktcenter <info@vaxjo.se>; klk@alvesta.se; kommunstyrelsen@ljungby.se; Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen.Lessebo@lessebo.se>; kommun@savsjo.se; TK mail Kommun <kommunen@tingsryd.se>; ledningskontoret@uppvidinge.se; kommunkansliet@vetlanda.se Kopia: anna.jensen@jenseneducation.se Ämne: Remiss från Skolinspektionen Dnr 32-2018-1147 Ansökan från Jensen Education college AB Remiss från Skolinspektionen JENSEN Education college AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid JENSEN gymnasium Växjö i Växjö kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt
samhällsvetenskap, naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap och teknikprogrammet med inriktningen informations- och medieteknik 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 32-2018:1147 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Susanna Lindström Susanna Lindström Utredare Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Telefon: +46 (0)8-586 084 07 E-post: Susanna.lindstrom@skolinspektionen.se Växel: +46 (0)8-586 080 00 Besök: Sveavägen 159 Postadress: Box 23069, 104 35 Stockholm www.skolinspektionen.se Prenumerera på Skolinspektionens nyheter Följ oss på Twitter Facebook LinkedIn YouTube
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 Linnea Johansson handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 37-2018:1147 gällande ansökan från JENSEN Education college AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund JENSEN Education college AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid JENSEN gymnasium i Växjö f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. Utbildningsförvaltningen 1 (9) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Diagram 1. Befolkningsprognos, antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). A N TA L 1 6 - Å R I N G A R I VÄ X J Ö KO M M U N 1 300 1 200 1 100 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 1 000 900 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Följande program och inriktningar erbjuds av kommunala och fristående gymnasieskolor: Ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap Naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap Teknikprogrammet med inriktningen informations- och medieteknik 2 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 Tabell 1. sammanställning av vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som erbjuder liknande program som den sökande avser att starta Katedralskolan - kommunal huvudman Kungsmadskolan - kommunal huvudman ProCivitas privata gymnasium ABfristående huvudman VFG Utbildning AB - fristående huvudman Program Ekonomiprogrammet - ekonomi x x x Ljud & Bildskolan LBS AB - fristående huvudman Skanska Gymnasiet - fristående huvudman Teknikum - kommunal huvudman Ekonomiprogrammet - juridik x x Samhällsprogrammetsamhälle x x x x Samhällsprogrammetbeteendevetenskap x x x x Samhällsprogrammet - beteendevetenskap med idrottsledarprofil x Samhällsprogrammet - beteendevetenskap med lagidrottsprofil x Naturvetenskapsprogrammet - natur x x x Naturvetenskapsprogrammet - samhälle x x x Teknikprogrammet - information och medieteknik. x x Teknikprogrammet - design och produktutveckling. x x Teknikprogrammet - samhällsbyggnad och miljö. x Teknikprogrammet - produktionsteknik. x Teknikprogrammet - teknikvetenskap. x 3 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen Tabell 2. Platser per program åk 1, kommunala och fristående gymnasieskolor Program Katedralskolan Kungsmadskolan Ljud & Bildskolan LBS VFG Utbildning AB Teknikum ProCivitas Privata gymnasium AB Ekonomiprogrammet - ekonomi 124 64 64 Ekonomiprogrammet - juridik Samhällsprogrammetsamhälle 92 34 34 Samhällsprogrammet- 64 beteendevetenskap Naturvetenskapsprogrammet - natur 124 14 Teknikprogrammet - information och medieteknik 15 92 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Växjö kommun avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019. Beslut om programutbud läsåret 2019/2020 kommer att beslutas om av utbildningsnämnden i juni. 5. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län, vilka är följande Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby 4 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 Nybro Oskarshamn Ronneby Tingsryd Älmhult 6. Konsekvensbeskrivning Samtliga program som JENSEN Education College AB har ansökt om att få starta på JENSEN gymnasium erbjuds på de kommunala skolorna. Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet erbjuds idag på två kommunala skolor samt två fristående gymnasieskolor. På den kommunala Katedralskolan erbjuds samma inriktningar som JENSEN Education college AB har ansökt om att få starta. Intresset för samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap har minskat under en längre tid, och en större andel av eleverna på Katedralskolan väljer beteendevetenskap framför samhällsvetenskaplig inriktning. Det finns idag 222 platser på samhällsvetenskapsprogrammet på samtliga enheter i Växjö kommun, varav 213 var fyllda i oktober 2017. Intresset för samhällsprogrammet har minskat under tre år (se tabell 3). Tabell 3. Elevantal på samhällsvetenskapsprogrammet i Växjö kommun 2015-2017 Samhällsvetenskapsprogrammet, antal elever / oktober angivet år* 2015 2016 2017 258 232 213 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. Ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi och juridik erbjuds på den kommunala gymnasieskolan Katedralskolan, samt på den fristående gymnasieskolan Växjö Fria gymnasium. På den fristående gymnasieskolan ProCivitas Privata gymnasium erbjuds idag ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi. Det erbjuds 256 platser på ekonomiprogrammet. 5 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 Söktrycket på Ekonomiprogrammet har ökat. På Katedralskolan finns en större efterfrågan på ekonomisk inriktning än på den juridiska inriktningen. Tabell 4. Elevantal på ekonomiprogrammet i Växjö kommun 2015-2017. Ekonomiprogrammet, antal elever / oktober angivet år 2015 2016 2017 145 139 253 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. Naturvetenskapliga programmet Det naturvetenskapliga programmet erbjuds idag på den kommunala gymnasieskolan Katedralskolan, samt på friskolorna ProCivitas Privata gymnasium och på Växjö Fria Gymnasium. På det naturvetenskapliga programmet är söktrycket fortsatt högt och programmet har en tilltagande popularitet. I oktober 2017 var i princip samtliga platser fyllda på alla naturvetenskapliga program i Växjö. Det erbjuds 190 platser på naturvetenskapliga programmet. Tabell 5. Elevantal på Naturvetenskapsprogrammet i Växjö kommun 2015-2017. Naturvetenskapsprogrammet, antal elever / oktober angivet år 2015 2016 2017 132 145 189 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. Teknikprogram med inriktning informations- och medieteknik Teknikprogram med inriktning informations- och medieteknik erbjuds på den kommunala gymnasieskolan Teknikum, samt på den fristående gymnasieskolan Ljud och bildskolan LBS AB. I nulägen finns 199 platser på teknikprogrammets samtliga inriktningar i Växjö kommun, varav 135 var fyllda i oktober 2017. Intresset har dock ökat. Tabell 6. Elevantal på teknikprogrammet i Växjö kommun 2015-2017. Teknikprogrammet, antal elever / oktober angivet år 2015 2016 2017 92 90 135 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. 6 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 Utbildningsnämndens bedömning är att: - En omfattande utökning av samhällsprogrammet bedöms få svårt att mötas av en motsvarande ökning i efterfrågan på platser på programmet. Bedömningen görs mot bakgrund av en över tid minskande efterfrågan på programmet och att det nuvarande antalet platser överstiger efterfrågan. En utökning av den sammantaget ansökta volymen, 55 platser JENSEN Education College AB samt 24 platser Thorengruppen AB, på samhällsvetenskapsprogrammet i Växjö kommun kan därför komma att påverka söktrycket negativt för de kommunala enheterna och har således organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för dessa skolor. - En utökning av ekonomiprogrammet bedöms motsvarande en ökande efterfrågan. Bedömningen görs mot bakgrund av att utbud och efterfrågan är i balans samt att programmet har en över tid ökande efterfrågan. Bedömningen att utökningen av den sammantaget ansökta volymen avseende inriktningen juridik kan överstiga efterfrågan. Den sammantagna ansökta volymen för inriktningen motsvarar, 10 platser JENSEN Education College AB samt 10 platser Thorengruppen AB. - En utökning av naturvetenskapligt program bedöms motsvara en ökande efterfrågan. Efterfrågan bedöms överstiga det nuvarande utbudet. - En utökning av teknikprogrammet, med inriktning informations- och medieteknik bedöms få svårt att mötas av en motsvarande ökning i efterfrågan på platser på programmet och inriktningen. Bedömningen görs mot bakgrund av att utbudet överstiger 7 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 efterfrågan, cirka 30 % av platserna är tomma läsåret 2017/18. En utökning av teknikprogrammet i Växjö kommun kan därför komma att påverka söktrycket negativt för de kommunala enheterna och har således organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för dessa skolor. Beslutet skickas till För åtgärd friskolor@skolinspektionen.se. För kännedom JENSEN Education college AB Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 8 (9)
YTTRANDE Dnr 2018-00391 2018-05-08 9 (9)
ORDFÖRANDESKRIVELSE Dnr 2018-00391 2018-04-18 Pernilla Tornéus ordförande Ordförandeskrivelse: Skolinspektionens remiss avseende ansökan från Jensen Education College AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. De fristående gymnasieskolorna spelar en viktig roll för mångfalden och valfriheten i Växjö kommun både för barn, elever, föräldrar och personal. Växjö är en dynamisk stad och i hela kommunen ska det skapas förutsättningar för tillväxt. Sett till att Växjö kommuns befolkningsstruktur och antalet elever i grundoch gymnasieskolorna ökar markant välkomnas etablering av fristående gymnasieskolor. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund JENSEN Education college AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid JENSEN gymnasium i Växjö f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning Pernilla Tornéus ordförande Utbildningsnämnden 1 (1) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0470-410 00 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 www.vaxjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-04-24 55 Dnr 2018-00339 Skolinspektionen: Remiss, Ansökan nyetablering av fristående gymnasieskola vid Thoren Business School Växjö Thorengruppen AB Dnr: 32-2018:936 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. De fristående gymnasieskolorna spelar en viktig roll för mångfalden och valfriheten i Växjö kommun både för barn, elever, föräldrar och personal. Växjö är en dynamisk stad och i hela kommunen ska det skapas förutsättningar för tillväxt. Sett till att Växjö kommuns befolkningsstruktur och antalet elever i grundoch gymnasieskolorna ökar markant välkomnas etablering av fristående gymnasieskolor. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Thorengruppen AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Thoren Business School i Växjö f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Beslutsunderlag Ordförandeskrivelse Tjänsteskrivelse Remissbrev Ansökan Thorengruppen AB 1 (1)
Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2019 Ange i vilken kommun skolenheten ska vara belägen Växjö kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Thorengruppen AB Organisationsnummer/personnummer 556613 9290 Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn Thoren Business School Växjö 1. Sökanden och kontaktperson 1.1 Uppgifter om sökanden Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Thorengruppen AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer 556613 9290 Utdelningsadress Järnvägsallén 24 Postnummer 903 28 Ort Umeå 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att
verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning. 1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson E postadress Christina Rosenqvist christina.rosenqvist@thorengruppen.se Telefon arbetet 0730 251546 Mobil 0730 251546 Fullmakt Lägg till bilaga 1.5 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 15 15 Läsår 2 15 15 30 Läsår 3 15 15 15 45 Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning 15 15 15 45 Ekonomiprogrammet Juridik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 10 10 Läsår 2 10 10 20 Läsår 3 10 10 10 30 Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning 10 10 10 30 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 12 12 Läsår 2 12 12 24 Läsår 3 12 12 12 36 Fullt utbyggd verksamhet 12 12 12 36 Nationellt program Inriktning Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt
Läsår 1 12 12 Läsår 2 12 12 24 Läsår 3 12 12 12 36 Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning 12 12 12 36 Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskap Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 20 20 Läsår 2 20 20 40 Läsår 3 20 20 20 60 Fullt utbyggd verksamhet Nationellt program Inriktning 20 20 20 60 Handels och administrationsprogrammet Handel och service Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 12 12 Läsår 2 12 12 24 Läsår 3 12 12 12 36 Fullt utbyggd verksamhet Infoga 12 12 12 36 Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt 81 81 81 243 2.2 Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet 2021 2.3 Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Thorengruppen har valt att göra ett större antal ansökningar. CMA Research som fått uppdraget när det gäller intresseundersökningar per telefon, började arbeta omedelbart när planen för ansökningar var klar under hösten 2017. Planen för nya ansökningar kunde dock först färdigställas efter besluten från förgående ansökningsprocess kommit, vilka kom i slutet på september 2017. För att CMA ska klara av att leverera de elevprognoser som beställts så har Thorengruppen, som vid förgående års ansökan, kommit överens med Skolinspektionen att elevprognoserna kommer kompletteras med under februari och senast mars månad 2018. Och kompletteras till respektive inlämnad ansökan. Skälet till detta är att CMA måste hinna med datainsamling, sammanställning och analys samt rapportskrivning och det bedömer dom inte kan levereras under så kort tidsrymd. Under oktober 2017 lades planen för nya undersökningar. Datainsamling kommer nu att pågå novjanuari. Data ska sedan sammanställas under februari och redovisas i rapporter och kommer därefter skickas in så skyndsamt som möjligt till Skolinspektionen. ThorenGruppen har stämt av detta förfarande med Skolinspektionen, som meddelat att vi bör ange skälet och när vi ämnar skicka in kompletteringarna vilket vi redovisat ovan. Vid frågor angående intresseundersökningarna kan ni även kontakta projektledare på CMA Research Denis Zgela denis.zgela@cma.se eller 0768932918. Svaren på ovan fråga 2.3 beskrivs nedan, rapporten som nämns nedan kommer då kompletteras som ovan beskrivet under februari och senast mars.
Elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning genomförd av CMA Research. I rapporten bifogad beskrivs hur intresseundersökningen är genomförd, urvalsmetod, hur många elever/vårdnadshavare som tillfrågats och vilken information om skolenheten som har delgetts i undersökningen. De tillfrågade har i undersökningen informerats om att den planerade skolan är en fristående skola. I rapporten framgår också när undersökningen genomfördes och resultatet av undersökningen fördelade per program och inriktning. Frågorna som ställdes i undersökningen är redovisade i rapporten. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in och utbetalningar under läsår 1. Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Sökande följer i sin planering av ny och befintlig verksamhet de jämförelsetal som tagits fram av Skolverket. Inga större avvikelser finns jämfört med jämförbar verksamhet. Viktiga jämförelsetal t ex som lärartäthet bevakas och budgetarna innehåller alla poster för att driva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Bifogat är senaste årsredovisningen. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Bidragsbeloppen beräknas grundat på information från skolans säteskommun. Trots att det kan bli enstaka elever från kranskommuner har endast beloppen från säteskommunen använts. Beloppen avser bidragsbeloppen för 2017. Beloppen motsvarar de belopp som SCB redovisar via statistik som är lämnat från landets kommuner och som är fastslaget för de nationella gymnasieprogrammen i fråga i aktuell kommun. I de fall säteskommunen inte erbjuder ett program så har riksprislistan använts vid beräkning av bidragsbeloppet. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex
registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. I övriga inbetalningar/intäkter innan skolstart har vi räknat med en intäkt för skolpeng för eleverna för juli månad. 1/12 del av läsårets intäkter från skolpengen infaller i juli då elevintäkterna pågår från 1 juli 30 juni respektive läsår. Så normalt inträffar minst 1/12 av årsintäkterna innan skolstart. Även vårt räkenskapsår budgetmässigt är 1 juli 30 juni varje år därav räknas denna intäkt till budgetåret. Beloppet vi räknat på är 587 067 kr som är en 1/12 av kommunalt bidrag för redovisade gymnasieprogram redovisat då under övriga inbetalningar innan skolstart i "Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort". Lägg till bilaga 3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten. Av budgeten ska följande framgå ange med vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten. Av beskrivning ska följande framgå hur investeringar och etableringskostnader är beräknade hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras när i tiden in och utbetalningarna kommer att uppstå. Investeringar och etableringsutbetalningar som avser kostnader innan skolstart består främst av följande poster och ungefärliga belopp: * Rekrytering, detta belopp är inget stort belopp då arbetet med rekrytering görs främst av befintlig affärsområdeschef med hjälp av etableringsansvarig, vars löner ligger på företagets overhead och därmed inte tillskrivs specifikt denna ansökan. Beloppet på 50 000 kr är kostnader för exempelvis annonsering i dags och fackpress samt ev. webbannonsering, resor för rektorskandidater före skolstart, samt för oförutsedda kostnader vad gäller rekrytering. Kostnaden för rekrytering sker främst i janmars läsåret innan skolstart. 100 % av rekryteringskostnaden sker innan skolstart. * Lokalhyra, 9 % av lokalhyran för respektive ansökan i likviditetsbudgeten inträffar innan skolstart. Kostnaden uppkommer på senvåren läsåret före skolstart. Vid våra skolstarter fördelas eventuella ombyggnadskostnader för lokalen ut på hela kontraktstiden och därför betalas den initiala ombyggnadskostnaden av hyresvärden. Hyreskostnaden inkluderar därmed ombyggnadskostnader. Beloppet uppgår därmed till 131 200 kr dvs 9 % av lokalhyran uppkommer innan skolstart. * Personal, 8 % av lönekostnaden för respektive ansökan inträffar vid skolstart. Första lönen utbetalas 25 augusti respektive år och skolstart för lärare är 12 augusti 2019. Därmed inträffar inga större kostnader innan skolstart. Eftersom vi följer kollektivavtalets reglerade arbetsdagar (194) så inträffar aldrig mer än 10 planeringsdagar innan skolstart. Då vårt budgetår sträcker sig från 1 juli 30 juni så tillhör eg. 100 % av personalkostnaderna till första verksamhetsåret. Det som tillkommer i etableringsutbetalningar före den 1 juli och tillfaller etableringsbudgeten är en mindre summa för timarvode till personalträffar under våren, samt rektorns jobb innan den 1 juli. Av erfarenhet vet vi att detta maximalt motsvarar en månadslön totalt för pedagogisk personal och en månadslön för rektorn totalt sett dvs ca 38000 kr + 50 000 kr totalt 88000 kr. Dessa kostnader uppkommer i maj och juni. * Marknadsföring (posten info och annonsering) 100 % av marknadsföringskostnaden för respektive ansökan inträffar innan skolstart. Summan 50 000 kr läggs därför helt på utbetalningar innan skolstart. Kostnaden uppkommer från okt tom juni läsåret innan skolstart. * Kostnader för möbler, datorer, telefon, kontorsmaterial och litteratur samt ev. speciallokaler kommer först efter skolstart och budgetåret börjar. (efter 1 juli). Vi har t ex leasingavtal på möbler, datorer mm där kostnaden först inträffar med första fakturorna två månader efter skolstart. * Kostnad för huvudsaklig administration innan skolstart sker av personal bekostad av overhead. All övrig administration sker efter skolstart. Ovan poster finansieras i första hand och i inledningsskedet av eget kapital (kontoutdrag kan redovisas vid behov över företagets bra likvida status) men täcks också redan upp genom de intäkter sökanden får under juli månad (innan skolstart) via skolpengen som betalas ut den siste juli.
3.7 Likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1 Inkom med en likviditetsbudget för in och utbetalningar innan skolstart samt ytterligare en likviditetsbudget för läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma inbetalning i både likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstart och i likviditetsbudget läsår 1. Likviditetsbudget in och utbetalningar innan skolstort Inbetalningar Innan skolstart Likviditetsbudget läsår 1 Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1 Kommunalt bidrag gymnasieskola 6457733 6457733 Lån Lån 0 Aktieägartillskott/ ägartillskott Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0 Annan finansiering Annan finansiering 0 Övriga inbetalningar 587067 Övriga inbetalningar 587067 Summa inbetalningar 587067 Summa inbetalningar 6457733 7044800 0 Utbetalningar innan skolstart Utbetalningar läsår 1 Utbildning och personal Utbildning och personal Skolledning 50000 Skolledning 600000 650000 Personal/lärare 38000 Lärare gymnasieskola 2197600 2235600 Övrig personal 0 Administration Administration 50000 50000 Rekrytering 50000 Rekrytering 50000 Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Fortbildning 33534 33534 Lokalhyra 131220 Lokalhyra 1326780 1458000 Speciallokaler Speciallokaler 70000 70000 Möbler Möbler 243000 243000 Kontorsutrustning Kontorsutrustning 50000 50000 Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 20000 20000 Läromedel Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink programvaror, licenser) 439425 439425 Datorer Datorer 137700 137700 Övrigt Övrigt Info och annonsering 50000 Info och annonsering 50000 Elevhälsa 223560 223560 Skolmåltider 567000 567000 Försäkringar Försäkringar 8100 8100 Studie och yrkesvägledning 74520 74520 APL handledning 40500 40500 Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar 56700 56700 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor 0 Amorteringar Amorteringar 0 Summa utbetalningar 319220 Summa utbetalningar 6138419 6457639 Över/Underskott 267847 Över/Underskott 319314 587161 3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan.
Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudget. Förklara eventuella avvikelser. Resultatbudget Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola 7044800 14089600 21134400 Övriga intäkter Summa intäkter 7044800 14089600 21134400 Kostnader Personal Skolledning 650000 780000 910000 Lärare gymnasieskola 2235600 4471200 6706800 Övrig personal Administration 50000 65000 80000 Rekrytering 50000 50000 50000 Fortbildning 33534 67068 100602 Lokaler/Utrustning Lokalkostnad 1458000 2916000 4374000 Kostnader för speciallokaler 70000 140000 210000 Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier 50000 100000 150000 Läromedel Litteratur/utrustning/skolbibliotek (inkl. programvaror, licenser) Övrigt 439425 878850 1318275 Info och annonsering 50000 65000 75000 Elevhälsa 223560 447120 670680 Skolmåltider 567000 1134000 1701000 Försäkringar 8100 16200 24300 Studie och yrkesvägledning 74520 149040 223560 APL handledning 40500 81000 121500 Övriga kostnader 56700 113400 170100 Finansiella poster Räntor Avskrivningar Möbler 48600 97200 145800 Datorer 137700 275400 413100 Telefon, kopiator mm 4000 8000 12000 Summa kostnader 6247239 11854478 17456717 Vinst/förlust 797561 2235122 3677683 3.9 Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen är nystartat eller av annat skäl inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler
4.1 Lokaler Sökanden kommer att ha tillgång till lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen. Vid ett godkännande av enskild som huvudman enligt 2 kap. 5 skollagen kommer Skolinspektionen enligt 26 kap. 9 a skollagen att genomföra en kontroll av den verksamhet som ska bedrivas innan utbildningen startar (etableringskontroll). Etableringskontrollen görs under maj juni samma år som utbildningen är tänkt att starta. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Bland annat granskas skolans lokaler. Skolinspektionen tar ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten. Resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Thorengruppen har ett väl etablerat nätverk av fastighetsägare och mäklare i hela Sverige. Att ta fram lokaler är en process som innefattar och inkluderar både pedagogisk personal, fastighetsägare, mäklare och kommunen i fråga. Processen avslutas först när Skolinspektionen gett sitt godkännande till Thorengruppen som huvudman, samt att beslutet längre inte kan överklagas och därmed skrivs slutligt avtal om att hyra lokalen. Skolans planerade lokaler kommer ligga i Växjö kommun, centrala. 4.2 Speciallokaler Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt. Om speciallokaler inte ska inrymmas i skolenheten, redogör för omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen. Idrott och hälsa Inom Thoren Business School bedömer vi att eleverna behöver speciallokaler inom idrott och hälsa utanför skolenheten under ca 50% av undervisningen. Dessa hyrs företrädesvis i en specifik hall, men även utspritt på olika idrottsanläggningar, såsom badmintonhall, simhall, skridskobana, bowlinghall osv. I genomsnitt räknar vi med ett avstånd för dessa lokaler från skolenheten på ca 3 km. Naturvetenskapliga ämnen Kommer finnas i lokalen internt. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram Yrkesprogrammet som söks i denna ansökan har inget större behov av speciallokal. Rätt utbildningsmaterial kommer investeras i samt konceptet som arbetar med APL och mycket entreprenörskap. 4.3 Skolbibliotek Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek. Av beskrivningen ska framgå skolbibliotekets innehållsmässiga funktion skolbibliotekets pedagogiska funktion. Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser ge eleverna tillgång till ett skolbibliotek. Skolbibliotek kommer finnas i skolenhetens lokaler. Skolbiblioteket är en viktig del av skolans pedagogiska koncept. Thoren Business School (TBS) kommer att säkerställa en fullgod skolbiblioteksverksamhet i våra egna lokaler. Moderna bibliotek utvecklas idag främst inom det digitala spektret och vi vill därför inte låsa fast oss i ett specifikt antal fysiska böcker. Vår avsikt är dock att vi ska starta en skola med ett tillfredsställande antal fysiska volymer bestående av både skönlitteratur och facklitteratur. Vi avser sedan att successivt öka detta antal med 8% varje nytt läsår. Detta ryms inom beslutad och presenterad budget. Budgeten sätts centralt och det kommer inte vara frivilligt för den enskilda enheten/rektorn att bestämma över hur mycket av den lokala budgeten som läggs på böcker utan komplettering av skolornas skolbibliotek ska ske varje år både för de analoga och digitala resurserna. Framtiden ligger dock i elektroniska lösningar, och det är här vi kommer att lägga stor del av energin vad gäller utveckling av skolbiblioteket. Gällande folkbibliotek har vi för avsikt att starta ett samarbete. Folkbiblioteket skall dock inte på något sätt ersätta eller krävas för att vi skall uppfylla kravet på skolbibliotek. Folkbiblioteket ska ses som ett komplement till skolbiblioteket som vi tror skapar ett ökat intresse för skönlitteratur. Något formellt samarbete är inte nödvändigt eftersom folkbiblioteket inte ersätter skolans skolbibliotek. TBS har en förhållandevis hög budgeterad kostnad för litteratur/utrustning/skolbibliotek. 5000 kr/elev under läsår 1, och även de kommande tre verksamhetsåren. Det är även utöver detta lagt en summa för en grundinvestering vid nyetablering de första tre verksamhetsåren för att få en "grundplåt" till skolbiblioteket (övriga kostnader). TBS har en strategi gällande läromedel där vi försöker hitta alternativa vägar än att sprida ut en massa läroböcker, som ofta inte följer läroplanen eller ämnesplanen och därför kan styra undervisningen i fel riktning. Läromedel kan också, som tidigare nämnts, motverka tanken kring entreprenöriellt lärande och elevers möjlighet till att påverka undervisningen. SKOLBIBLIOTEK PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN. Vårt bibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i TBS pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevens lärande. I vårt uppdrag ligger både att ge eleverna tillgång till ett relevant mediabestånd och att stödja eleverna i deras informationshämtning. Biblioteksverksamheten på TBS handlar därför inte om ett särskilt avskilt rum på skolan, utan om en ämnesövergripande verksamhet och ett biblioteksbaserat arbetssätt för våra elevers utveckling av kunskaper och färdigheter, ett stöd i det nationella uppdraget såsom det uttrycks i läroplaner och andra styrdokument. Observera dock att skolbiblioteket förfogar över ett fysiskt, lätt tillgängligt rum som alltid ska strävas efter att vara i en central del av skolbyggnaden där samtliga fysiska volymer finns uppställda. Biblioteket är en resurs för våra elever och lärare, härigenom förmedlas kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations och kunskapssamhälle. Att utveckla elevers förmåga till kritiskt tänkande, informationssökning och användning av olika medier är ett viktigt uppdrag för TBS i ett demokratiskt samhälle. Skolbibliotekets nya roll som informationsförmedlare i ett elektroniskt uppkopplat samhälle ställer
nya krav på vår skolbiblioteksverksamhet. Det är här viktigt att vi bistår eleverna med stöd i informationssökningen samt att vi ser vårt mediabestånd och biblioteksverksamheten som en naturlig del av vår undervisning. Vårt mediabestånd består av en kombination av en mängd olika media. Förutom fysiska traditionella böcker så består det av en balanserad tillgång på uppslagsverk, videofilmer, e böcker, ljudböcker, tidningar och databaser. Utgångspunkten för eleverna på TBS är elevernas personliga datorer/surfplattor som ger dem tillgång till lärplattformen ProgressTM, vilken är tillgänglig för eleverna oberoende av tid och rum. Genom Progress ges tillgång till det elektroniska mediebiblioteket oberoende av tid och rum. Progress handlar främst om att länka vidare eleverna till kunskapsinnehåll i biblioteket, på samma sätt som alla bibliotek arbetar med datoriserade sökverktyg vid bibliotekets datorer. Skillnaden är bara att vid TBS har samtliga elever tillgång till sökdatorer. Framtidens kunskapsförmedling kommer att ske via elektronisk media, det insåg redan skaparna av Nationalencyklopedin på 80 talet, vilket gör att framtida utveckling av vårt bibliotek huvudsakligen kommer att ske i form av en successiv utveckling av det elektroniska mediabeståndet. Dock kommer även de fysiska bestånden att hållas uppdaterade. För att uppfylla läroplanen och ämnesplanernas mål är det ett krav att biblioteket används kontinuerligt i elevernas utbildning. Läraren har en nyckelroll i utvecklingen av biblioteksverksamheten samt elevernas användning av Progress. Det är viktigt att varje lärare är väl förtrogen med materialet i Progress samt kontinuerligt ger återkoppling om hur vi successivt bör utveckla mediabeståndet. Det finns även en biblioteksansvarig som ansvarar för, utöver den användning av biblioteket beskrivet ovan, särskilda biblioteksaktivteter samt ansvarar övergripande för administrationen kring skolbiblioteket. Varje skolenhet gör även årligen en biblioteksplan. En del i TBS biblioteksverksamhet är även att ha ett samarbete med närliggande folkbibliotek/stadsbibliotek. Att skapa en förtrogenhet för folkbibliotekets verksamhet är en viktig del i att utveckla våra elever som individer och samhällsmedborgare i dagens kunskapssamhälle. Varje skola ska därför ha ett samarbete med folkbiblioteket så att varje elev kontinuerligt under utbildningen besöker och utvecklar kunskap om dess mediabestånd. Folkbiblioteket har ett bredare nationellt uppdrag än skolbiblioteket vilket gör att folkbiblioteket på ett naturligt sätt kompletterar skolbiblioteket både gällande facklitteratur och skönlitteratur. 5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och 17 22 skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare uttryckt i personer och antal tjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 7 4.9 13 9.8 18 14.7 18 14.7 Antal elever per lärare, läsår 1 17 Antal elever per lärare, läsår 2 17 Antal elever per lärare, läsår 3 17 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 17 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Att organisera lärarresurserna första året är ett pussel att hitta pedagoger med rätt kombinationer i sina behörigheter. Dock har Thoren Business School lång erfarenhet av detta samt att vi alltid arbetar med samarbeten med våra andra skolor i närområdet. Första året rekryterar vi både pedagoger till de gymnasiegemensamma ämnena och karkaktörsämnena ihop med våra andra skolor i närområdet. Detta har vi hittills sett är en viktig framgångsfaktor till att rekrytera behörig och skicklig personal. Första året arbetar alla pedagoger i ett stort arbetslag, år 2 börjar arbetslagen formera sig och pedagogerna börjar jobba mer programinriktat även i de gymnasiegemensamma ämnena. Elevvården kommer vara en viktig resurs ihop med rektorn, där kurator, skolsköterska och även specialpedagog (som inte är inräknad i lärartjänsterna) kommer arbeta med elevhälsan/elevvården på skolan. Även skolpsykolog och skolläkare ingår i elevhälsoteamet. Rektorn anställs på heltid redan första året, och även en administratör kommer finnas tillgänglig för att tillgodose behovet av administration på skolan. Även en APL samordnare kommer finnas för att tillgodose kvalitativt arbete med APL på handels och administrationsprogrammet. 5.4 Övrig personal
Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. 6. Elevhälsa och studie och yrkesvägledning 6.1 Elevhälsa Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsans kompetenser och funktion. Av beskrivningen ska framgå vilka personalkategorier som kommer att ingå i elevhälsan hur elevhälsans kompetenser ska arbeta förebyggande hur elevhälsans kompetenser ska arbeta hälsofrämjande hur samverkan ska ske dels mellan elevhälsans samtliga kompetenser och dels med övriga personalgrupper i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsans roll är främst förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan arbetar för att bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan arbetar även med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex och samlevnadsundervisning. Elevhälsan stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Även om elevhälsans fokus i första hand är förebyggande och hälsofrämjande, är det även möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Även skolans specialpedagog kommer var en viktig del i elevhälsoteamet. Förutom (utöver) det lokalt anställda elevhälsoteamet beskrivet ovan, finns det utöver detta idag centralt tillsatta tjänster som specialiserat sig på respektive område (en centralorganisation för elevhälsan). Det finns också tillsatt en verksamhetschef på Thorengruppen som är speciellt ansvarig för arbetet med och utvecklingen av elevhälsoarbetet. Följande personalkategorier kommer anställas och ingå i elevhälsan på skolan: * Skolsköterska Skolsköterskans uppgift är att: Erbjuda hälsokontroll, hälsorådgivning och vaccinationer Spåra ungdomar som far illa Motverka drogmissbruk, smittspridning och samlevnadsproblem Påverka miljön i skola och på fritid Ha särskilt ansvar för elever med handikapp Förmedla sjukvårdskontakt med annan samhällsservice Säkerställa att alla elever på gymnasiet får en likvärdig skolhälsovård * Kurator * Specialpedagog. Specialpedagogen kommer vara en viktig del av elevhälsoteamet Vad gäller ovan personalkategorier så finns alltid ett golv oavsett storlek på skolan där varje tjänst omfattar minst 20 %. * Skolpsykolog. ThorenGruppen har 3 psykologer anställda på central nivå som används i elevhälsan på skolorna. Varje skola har en psykolog tilldelad sig och psykologen besöker skolan regelbundet enligt ett rullande schema. * Skolläkare. Varje skola har en skolläkare på avtal som är knuten specifikt till varje enhet. * annan personal med speciallärarkompetens, specialpedagogisk kompetens anställs utöver specialpedagogen (se ovan) vid behov. * Rektor, är också en personalkategori som intar en viktig roll i elevhälsoteamet. Samverkan mellan elevhälsans kompetenser samt med övriga personalgrupper: Kompetenserna inom elevhälsan samverkar regelbundet, genom att ha gemensamma möte minst var tredje vecka (de flesta skolor har det dock oftare, vilket beror på skolans storlek). På dessa möten träffas personal med medicinsk kompetens i form av skolsköterska, psykosocial kompetens i form av skolkurator och specialpedagogisk kompetens vilket oftast är en specialpedagog. På dessa elevhälsomöten behandlas både elevhälsans generella uppdrag, dvs att främja elevhälsoarbetet och att arbeta förebyggande kring ohälsa och inlärningssvårigheter, samt elevhälsans individuella uppdrag i aktuella elevärenden. Varje termin deltar även skolpsykologen, som är knuten till skolan, vid minst 3 4 av dessa möten. Mötets utgångspunkt är först det systematiska kvalitetsarbetet inom elevhälsan med fokus på det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Mötet och dagen övergår sedan till det individuella arbetet och samverkan med övrig personal. Utöver detta har kompetenserna inom elevhälsan kontakt via telefon och videokonferenser utifrån behov. Skolpsykologen deltar även i skolornas arbeten vid andra tillfällen då fokus läggs på utredningar och att bidra med åtgärder inom det åtgärdande uppdraget på individnivå. Omfattningen av detta är utifrån behov och varierar mellan skolenheterna. Gällande elevhälsans medicinska insats är det främst skolsköterskan som deltar kontinuerligt i det löpande arbetet. Skolläkaren tillfrågas vid behov om både generella och individuella ärenden, där så anses behövas. Denna kontakt kan ske via telefon då behov finns. Skolläkaren närvarar på skolan vid ett antal gånger per läsår för att samverka kring hälsoarbetet och då främst i specifika elevärenden. Gällande samverkan med övriga personalkategorier så deltar representanter ur elevhälsan kontinuerligt i det pedagogiska arbetet på skolan. Genom deltagandet på pedagogiska konferenser lyfts frågor gällande det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet och kompetens och kunskap från olika yrkeskategorier tillvaratas. Vidare delar representanter ur elevhälsan på konferenser och möten där enskilda elevers måluppfyllelse ska diskuteras, för att där bidra med elevhälsans insyn och kompetens. Elevhälsan finns löpande med i undervisningssituationer och övrigt arbete med eleverna på skolan för att både samverka med övrig personal men även för att identifiera hinder och möjligheter i elevernas arbetsmiljö. Skolorna har även så kallade livskunskapstimmar som ligger som en obligatorisk schemaposition och vilken syftar till att stärka det systematiska förebyggande elevhälsoarbetet genom att diskutera dels aktuella ämnen (stress, matvanor, sömn, studieteknik) men också diskussioner kring mer omfattande ämnen som droger och tobak. 6.2 Studie och yrkesvägledning Beskriv hur skolan planerar att arbeta så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses.
En SYV kommer anställas på skolan redan första året. SYV:ens roll kommer ansvara för alla elevers rätt till information och vägledning inför framtida utbildning och yrkesverksamhet. Fokus kommer läggas på vägledning främst från åk 3 men det ska finnas en röd tråd och uppföljning redan från åk 1 för att informera och vägleda eleverna på deras väg mot det framtida yrket eller vidare studier. 7. Elevens utveckling mot målen 7.1 Stöd i form av extra anpassningar och särskilt stöd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen och särskilt stöd. Av beskrivningen ska framgå när det är aktuellt med stöd i form av extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen hur stödformen extra anpassningar inom den ordinarie undervisningen förhåller sig till särskilt stöd när behov av särskilt stöd ska utredas och hur elevhälsan ska involveras i arbetet rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram och vad som ska framgå av ett sådant. Skolan strävar efter att ge varje elev rätt förutsättningar för att deras individuella behov skall mötas. I ett steg för att fånga upp och stödja elever som behöver särskilt stöd både i sina studier, men även för ett psykosocialt välmående har skolan utarbetat en arbetsgång för arbetet med särskilt stöd. Kopplat till vår arbetsgång finns ett antal bilagor som är verktygen i arbetet med att kartlägga och dokumentera arbetet med enskilda elever. Vi ser på åtgärdsprogrammen och övriga mallar som viktiga redskap i dokumentationen och som ger oss en tydlig överblick över enskilda elevers behov och eventuella stödåtgärder. (bilagorna kan bifogas vid efterfrågan) Åtgärdsprogrammen syftar till att hjälpa elever att nå målen i ämnena och att bidra till ett ökat välmående samt till att kunna se tillbaka och utvärdera det arbete som skolan gjort för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar för att klara sin skolgång. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. På skolan strävar vi alltid efter att ha en så hög kvalitet på vår utbildning som möjligt. I vår undervisning försöker vi även skapa en känsla av sammanhang för alla elever, KASAM. Det kommer dock alltid att finnas individer som behöver mer stöd. Alla elever som går på skolan och har ett behov av särskilt stöd skall få detta stöd samt ett åtgärdsprogram upprättat. Detta åtgärdsprogram skapas för eleven efter att det skett en utredning som visar att eleven behöver särskilt stöd. Åtgärdsprogrammet skall upprättas så att det är tidsbestämt. Inom åtgärdsprogrammets tidsramar skall det ske regelbundna uppföljningar och när åtgärdsprogrammet avslutats skall även en utvärdering genomföras. Rutiner för att identifiera elever: På skolan har all personal, pedagogisk som icke pedagogisk, skyldighet att rapportera misstankar om elev i behov av särskilt stöd och uppmärksamhet. Vid misstanke rapporteras detta till rektor, specialpedagog, kurator eller elevens mentor. Detta ska göras omgående utan undantag. Beroende på vad som ligger bakom denna rapportering så kan rektor besluta om en EVK, upprättande av ett åtgärdsprogram, elevsamtal, samtal med kurator eller någon annan lösning. För att kontinuerligt följa upp och utvärdera elevernas studiesituation, välbefinnande samt eventuella behov av särskilt stöd har vi på skolan varje vecka ett pedagogiskt möte, där alla undervisande lärare tillsammans med mentorerna går igenom alla skolans klasser med utgångspunkt i just studieresultat och välmående. Syftet med det pedagogiska mötet är inte att sätta upp ett åtgärdsprogram för varje elev utan enbart att identifiera elever i behov av särskilt stöd samt att utse huvudansvariga för ärendet som sedan ska besluta hur ärendet ska drivas vidare. De som utsetts som huvudansvariga ska inom 1 vecka, förutsatt att ärendet inte är av väldigt akut karaktär, skriftligen skicka in en åtgärdsplan för berörd elev till rektor, specialpedagog och kurator. Mentorer ansvarar för att göra en frånvarokontroll i Progress inför varje pedagogiskt möte. Hög frånvaro eller en plötslig ökning av frånvaro ska självklart rapporteras under det pedagogiska mötet. Åtgärder och åtgärdsprogram som sagts ovan, ska för varje elevärende en ansvarig handläggare utses. Denna handläggare utses under det pedagogiska mötet av rektor. Handläggaren kan vara rektor, kurator, specialpedagog, mentor eller lärare. Denna person ansvarar för att utreda, dokumentera, utvärdera, följa upp och avsluta ett pågående ärende. Om denna person inte är rektor så ansvarar personen också för att rapportera till rektor. Vissa ärenden av lindrig karaktär noteras endast hos mentor eller ämneslärare. Ett åtgärdsprogram upprättas om en elev bedöms vara i behov av särskilt stöd. Viktigt i detta fall är att elevens vårdnadshavare ges en möjlighet att delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. I många fall då åtgärdsprogram upprättas kan det även vara aktuellt med en EVK för att skapa en helhetsbild av elevens situation. I och med åtgärdsprogrammet erbjuds eleverna antingen allmänt stöd, t.ex. coachtid, särskilt stöd eller både och. För elever med behov av särskilt stöd är en viktig åtgärd att anpassa coachtiden till just denna elevs behov. Syftet med coachtiden är att ge ett allmänt stöd för alla skolans elever, och samtidigt fungera som en resurs för elever i behov av särskilt stöd. För att coachtiden ska kunna ses som särskilt stöd måste det finnas en individuell plan för hur coachtiden ska utnyttjas för att få eleven att nå kursmålen. Efter varje veckas coachtid ska läraren föra in en kort kommentar om moment som arbetats med samt eventuell utveckling eller nya problem utifrån elevens åtgärdsplan. När den senaste planen nått sitt slut så ska eleven utveckling under perioden utvärderas och dokumenteras. Därefter tas ett beslut av ämnesläraren om en ny period ska upprättas eller om eleven anses vara i fas med att nå kursmålen. I och med denna systematiska kartläggning av elevernas studiesituation och välbefinnande anser vi på skolan att vi, förutom de elever som är i behov av särskilt stöd, även fångar upp elever som behöver kallas till en EVK. Kartläggningen kan påvisa behov av en EVK för eleven. Mål med åtgärderna Målen med åtgärderna är enkla men viktiga: 1. Åtgärderna ska bidra till att eleven ska nå målen för utbildningen Minst godkänt (E) i samtliga kurser 2. Åtgärderna ska bidra till att ge eleven ett ökat psykosocialt välmående Uppföljning: Av åtgärdsprogrammet ska det framgå när denna uppföljning ska göras och vem som ansvarar för att det utförs och dokumenteras. Utvärdering Samma person som är ansvarig för uppföljningen ansvarar även att det görs en utvärdering där det skall analyseras om de
genomförda åtgärderna varit användbara i förhållande till de mål som tidigare sats upp. Utifrån denna utvärdering tas beslut om hur ärendet ska fortsätta. Extra anpassningar är det stöd som en lärare kan genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. När en lärare anser att det kan stärka elevens kunskapsinhämtning gör läraren en extra anpassning. Läraren har till sin hjälp en blankett där hen kan fylla i de extra anpassningarna som görs på ett enkelt och smidigt sätt, men det är vid detta läge inget krav. Om läraren känner att anpassningarna inte har någon, eller inte så stor effekt som behövs, kontaktar läraren elevhälsan i nästa steg. Detta görs genom att med ovan nämnd blankett berätta vad som gjorts i klassrummet. Här vidtar en dialog och handledning mellan läraren och elevhälsan för att finna vägar fram mot bra extra anpassningar som ger önskad effekt. Handledningen fortgår och om inte önskad effekt uppnås så tas frågan vidare och eleven lyfts för beslut om utredning av behov av särskilt stöd. Ett av våra vanligaste exempel på extra anpassningar är att ge instruktioner om ett arbetsområde, en lektion eller en uppgift på flera olika sätt. Vanligast är att ge det både muntligt inför klass/grupp, skriftligt på tavlan och/eller på papper/dator samt att följa upp förståelsen individuellt med eleven/elever. Denna anpassning är av sådan karaktär att den kan genomföras för alla även om det är vissa elever som behöver det som just extra anpassning. Bifogar även i bilaga under "skicka in" en checklista på extra anpassningar. 8. Kvalitet och inflytande 8.1 Systematiskt kvalitetsarbete Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet hur skolenhetens resultat följs upp i förhållande till kunskapsresultat, trygghet och studiero samt andra nationella mål vilka som ges möjlighet att delta i arbetet med kartläggning, analys och uppföljning inom det systematiska kvalitetsarbetet. Bifogat i avsnittet/sidan för "skicka in" finns en detaljerad redogörelse av det systematiska kvalitetsarbetet redovisat i en separat bilaga istället för löpande text här i textrutan för att kunna åskådliggöra processen mer noggrant och med illustrationer samt text. Vid önskemål finns även exempel på våra kvalitetsrapporter och verksamhetsplaner. Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen. 8.2 Rutiner för klagomål Av beskrivningen ska framgå sökanden kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra. Detta dokument beskriver ThorenGruppens rutiner vid Klagomål (elev, vårdnadshavare eller annan kund) Anmälningar inkomna via tex Barn och elevombudet (BEO) eller Skolinspektionen (SI) Uppkomna kränkningar på skolan Dessa tre nämnda situationerna kan vara av väldigt olika karaktär och dignitet, men vi hanterar dem alla utifrån samma rutin. Målet med vår hantering av klagomål och anmälningar är att vi ständigt ska arbeta för förbättringar av våra verksamheter för att skapa större kundnöjdhet. Registrering Ärenden som når huvudmannen ska alltid registreras hos Kvalitet, som sköter arkivering och bevakning av att ärendet hanteras. Ärenden via SI eller BEO och klagomål som lämnas via vår egen hemsida hamnar alltid direkt hos Kvalitet. Klagomål som når skolan direkt eller av skolan identifierade kränkningar måste skolan eller Verksamhetschef/Affärsområdeschef vidarebefordra till kvalitet@thorengruppen.se för att kvalitetssäkra huvudmannens ansvar i ärendet. Processkarta beskriver vår arbetsgång. Den är bifogad under avsnitt "skicka in". Processkartan används i alla nämnda situationer, men med två undantag. Det första undantaget gäller kränkningar där skolans handlingsplan ofta innehåller fler utredningssteg innan dokumentation finns och det är inte alltid man kan finna någon person som motsvarar kund. Däremot ska alltid ärendet och dokumentationen in till Kvalitet enligt processkartan. Läs mer under Kränkningar nedan. Det andra undantaget gäller klagomål av lättare karaktär, där åtgärdsplan och vissa återkopplingar till kund kan anses onödig. Återkoppling till den icke anonyma anmälaren ska dock alltid ske och någon form av dokumenterad utredning eller svar ska dock alltid in till Kvalitet. Mer om klagomål och anmälningar Att hantera klagomål och anmälningar är en viktig del i vårt uppföljnings och förbättringsarbete. De klagomål som inkommer till skolan i dess vardag avgör skolan själv vilka man lyfter upp på huvudmannanivå, men vi uppmanar att alltid lyfta större ärenden för att skapa en bättre överblick inför vårt fortsatta utvecklingsarbete. Hanteringen av ärendena ska dokumenteras på så sätt att det tydligt framgår följande: Tydlig beskrivande rubrik Hur ärendet har nått huvudman och vad det gäller i korthet (använd dnr mm om det kommer från tex SI eller BEO) Ansvarig för utredningen Hur utredningen gått till och vad den resulterat i, med motivering och synpunkter Åtgärdsplan med det som ev ska åtgärdas. Att sammanställa de klagomål, anmälningar och kränkningar som skett i våra verksamheter är en del av vårt uppföljningsarbete och ingår som en del i vårt gemensamma systematiska kvalitetsarbete enligt det läsårshjul som presenteras inför varje nytt läsår. Som nämnt ovan åskådliggörs även ovan process i en processkarta under avsnitt "skicka in". Information om själva processen ges dels muntligt vid kontakt mellan utredare och den klaganden, dessutom
genom att information om processen finns presenterad vid klagomålsformuläret på hemsidan. Formuläret "hjälp oss bli bättre".eftersom vi helst ser att så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet kommer in via webbformuläret så informeras detta om vid flera olika tillfällen, allt från elevinformationsblad till föräldrainformationsblad, föräldramöten och även via lärplattformen Progress. 8.3 Inflytande och samråd Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning. Av beskrivningen ska framgå hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna. Elevinflytande kan delas in i det formella inflytandet som handlar om en representativ demokrati i form av klassråd, elevråd, skolkonferenser, osv. Vid Thoren Business School är det här naturliga forum för våra elever att utöva inflytande, framföra synpunkter på verksamheten samt hjälpa till med att utveckla verksamheten. Thoren Business School har höga ambitioner med det formella inflytandet, dock ser vi att det är än mer viktigt, och utmanande, att säkerställa det individuella inflytandet över undervisningen. Grunden är att utveckla självständiga individer som ifrågasätter, tar personligt ansvar och är utvecklingsbenägna. Alla elever vid skolan har möjlighet till ett aktivt inflytande över skolan och undervisningen. Eleverna stimuleras att aktivt ta del i att vidareutveckla verksamheten. Här är en viktig del att vara noggrann med att ge eleverna kontinuerlig information om vad som är på gång i skolan, vilket vi aktivt arbetar med vid klassråd samt information i lärplattformen Progress. Grundpelarna i vår pedagogik är Entreprenöriellt lärande, formativ bedömning och tematiska arbetssätt. Dessa grundpelare bygger alla tre på ett stort elevinflytande på undervisningen. Entreprenöriellt lärande är för oss till stor del ett förhållningssätt. I grunden handlar det om att se eleverna som medarbetare vilket medför att i de flesta fall får ökad motivationen och att eleverna känner sig viktiga och att de tar ansvar. Mycket av det som sker i klassrummet utgår från elevernas egen drivkraft och intressen. Vi vill att våra elever ska gå till skolan för att de har viktiga saker att bidra med i det gemensamma lärandet och inte för att bli kontrollerade. I formativ bedömning ger vi eleven utvecklande feedback och feedforward kopplat till personliga mål och nationella kunskapskrav. Genom att ha god kännedom om styrkor och utvecklingsområden äger eleven sin egen utveckling och kan genom detta delta i planering och strategier för fortsatt utveckling. Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. Thoren Business School bedriver undervisning i demokratiska former i vilka eleverna förväntas ta inflytande. Ett formellt inflytande får eleven genom att delta i klassråd samt elevråd där representanter för hela skolan möts samt skolkonferenser där elever, lärare och övrig personal möts för att diskutera verksamhets och utbildningsfrågor. Utöver detta kommer också elevskyddsombud att utses. Elevskyddsombudet ges utbildning om arbetsmiljöfrågor och de lagar som berör skolans arbete. Det informella inflytandet gäller den enskilda elevens inflytande över det egna lärandet i undervisningssituationen. Genom att eleven själv deltar i uppförandet av sin studieplan redan vid utbildningsstart stimuleras delaktigheten och inflytandet. Eleverna deltar också vid planering av kursmoment och examinationsformer. Genom mentorssamtal/utvecklingssamtal, kursutvärderingssamtal samt kontinuerliga utvärderingar följs såväl det formella som det informella inflytandet upp och kvalitetssäkras. Kvalitetssäkringen sker genom en tydlig dokumentation av informationen som kommer fram i de olika forumen. En av skolans viktigaste framgångsfaktorer är samverkan med skolans intressenter för att nå långsiktig utveckling och framgång. Förutom personalen är de viktigaste intressenterna elever, föräldrar, näringslivet, kommunen och högskolan. Det är av yttersta vikt att skolan skapar forum för dessa tre målgrupper så att erfarenheter, kunskaper och intressefrågor kan belysas, diskuteras och utbytas. Kvalitetssäkring är nyckelordet. För Elever har skolan skapat följande forum: Elevråd Minst en representant från varje klass Minst fyra möten per läsår Fokus på skolmiljö, elevaktiviteter, elevinflytande Klassråd Skall ta tillvara klassens åsikter när det gäller studiemiljön och hur skolan skall utvecklas Klassarrangemang som klassresor, festligheter, aktiviteter Väljer representant till elevråd Minst två möten per termin Skolkonferens Minst två gånger per läsår Två representanter för personalen Rektor Fem representanter från elevrådet (ska vara i majoritet) Diskuterar förbättringar, utveckling, skolans bästa, marknadsföring, studieresor, samverkan osv. Remissorgan för lokala verksamhetsplanen. Syftet med skolkonferensen är att elever skall få ge sin syn på skolans koncept, program, pedagogik och skolmiljö. Skolkonferensen ska vara ett bollplank att diskutera skolfrågor med. Skolkonferensen behandlar också hur skolan ständigt ska utveckla sitt elevinflytande för att få högre kvalitet, sammanhållning och en gemensam skolanda. 9. Åtgärder mot kränkande behandling 9.1 Målinriktat arbete Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå främjande och förebyggande åtgärder att upptäcka trakasserier och kränkande behandling elevers delaktighet i arbetet, exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling. Vid start av skolan bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och
förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex regions/verksamhetschef, kurator eller rektor. För att i mesta möjliga mån, på ett så tidigt stadium som möjligt, kunna motverka alla former av mobbning, våld och kränkande behandling har vi en också stående punkt på våra personalmöten som heter elevärenden. På skolan skapar vi medvetet en god kontakt till eleven, så att han/hon känner förtroende och tillit till oss vuxna. På skolan försöker vi även bygga upp en god kontakt med vårdnadshavarna genom utvecklingssamtal och kontinuerlig kontakt med hemmet såsom föräldramöten, mejl, personlig kontakt och inte minst via vår lärplattform till vilket föräldrarna har inloggningsuppgifter. Genom elevenkäter och samtalsgrupper i anslutning till arbetet med Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling blir eleverna delaktiga i arbetet mot kränkande behandling. I den dagliga verksamheten arbetar elever tillsammans med andra elever och personal med värdegrundsfrågor som hela tiden genomsyrar verksamheten så att verksamheten aktivt arbetar mot kränkande behandling på ett medvetet sätt. Skolans personal vistas också regelbundet ute i skolans lokaler och på skolgården under raster. Mer specifikt om det förebyggande arbetet och elevers delaktighet: Det förebyggande arbetet baseras på våra kartläggningar och observationer av och i verksamheten. De riskområden som identifieras i dessa kartläggningar och observationer utgör grunden för det förebyggande arbete som sedan bedrivs på skolan. Alla anställda på skolan har ett ansvar för att motverka och förebygga mobbing och kränkande behandling. Huvudansvariga på skolan är dock rektor tillsammans med skolans elevhälsoteam. De ser till att: det 2 gånger/läsår görs en större kartläggning angående kränkande behandling på skolan Att det löpande sker ett förebyggande arbete mot kränkande behandling på skolan Att mentorerna löpande arbetar med frågor som har med kränkande behandling att göra Att signaler och anmälningar om kränkande behandling skyndsamt utreds Att likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling årligen revideras med personal och elever samt att dessa är allmänt kända på skolan. Att utredning av kartläggning och observationer sker samt att åtgärder utifrån denna utredning vidtas. Att elever aktivt involveras i det förebyggande arbetet Exempel på förebyggande åtgärder som en följd av kartläggning kan tex vara: Fadderverksamhet (åk 3:or till nya 1:or) Skolassistenter ute i verksamheten och på håltimmarna Vuxna i omklädningsrummen. Samverkan med Friends, där vi har ett utbyggt samarbete och där alla våra gymnasieskolor under vt 17 fått extra utbildning vilket även kommande skolor kommer få. Detta har inkluderat utbildning för elever (elevträff), skolledare (skolledarträff), övrig personal, mentorsutbildning och trygghetsteamsträff. Kulturdagar Elevgrupp mot mobbing. 9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Av beskrivningen ska framgå lärarens roll och ansvar rektorns roll och ansvar huvudmannens roll och ansvar. Samtlig personal vid skolan som får kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att rapportera det till rektor. Rektor i sin tur har anmälningsplikt att rapportera det till huvudmannen. Huvudmannen registrerar ärendet i en databas, där även utredare registreras. Ärendehanteringen liknar punkt 8.2 för klagomålshantering men innehåller fler utredningssteg: 1. Ärendet mottas av rektor(från elev/lärare/annan person) eller annan hos huvudman, där även verksamhetschef är informerad 2. Identifierade kränkningar måste skolan eller Verksamhetschef/Affärsområdeschef vidarebefordra till kvalitet@thorengruppen.se för att kvalitetssäkra huvudmannens ansvar i ärendet. Ansvarig utredare tillsätts av verksamhetschef/affärsområdeschef 3. Registrator centralt vid kvalitetsavdelning registrerar kränkningen i en databas, tillsammans med ansvarig utredare 4. Utredaren kontaktar, inom 7 dagar från ärendet registrerades den kränkta för ett personligt möte 5. Utredningen samt åtgärdsplan presenteras för rektor och affärsområdeschef 6. Den kränkta kontaktas och åtgärdsplanen redogörs för. Tidigare var främst våra skolenheter ansvariga för hanteringa av kränkningar. Numera kvalitetssäkras dessa även genom att samtliga registreras och hanteras även av huvudmannen. Därmed ges större kontroll över processen samt att en skolövergripande statistik och analys kan göras av samtliga kränkningar. Vid utredningar skall alltid sekretess och tystnadsplikt beaktas. Elevvårdspersonal och rektor ansvarar för att arbetet dokumenteras. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Hur omfattande utredningen behöver vara måste anpassas efter det enskilda fallet. Generellt gäller dock att skolan aldrig nöjer sig med att konstatera att ord står mot ord. Verkliga ansträngningar måste göras för att komma fram till en egen uppfattning och bedömning av vad som hänt. Vårdnadshavare till elever som är inblandade ska informeras så snart som möjligt. Alla som är inblandade skall informeras om att detta kommer att ske. Händelser, som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa, ska också rapporteras till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för rapporten. 9.3 Grundläggande demokratiska värderingar Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor. Av beskrivningen ska framgå hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen. Vår vision och vårt mål är att alla elever på gymnasieskolan känner sig trygga och bemöts och behandlas med respekt för sin person. Vår verksamhet är fri från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan karakteriseras av tolerans, öppenhet och trivsel samt av goda och nära relationer mellan alla som vistas här, vilket är viktiga förutsättningar för en god arbetsmiljö. Eller mer tydligt: Vår vision är en skola som alla kan vara stolta över och minnas med glädje. Det övergripande målet är som skolan kommer arbeta med första året är att skolan skall vara fritt från all diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Följande delmål är uppsatta för första läsåret: Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen skall utvecklas, accepteras och förstås av elever, personal och föräldrar. Planen skall vara tillgänglig för berörda parter. Den skall finnas i Progress samt på skolans hemsida. Ingen elev eller personal skall känna sig diskriminerad eller trakasserad i skolan. Elever med behov av särskilt stöd i skolan skall få den hjälp de behöver. Allas åsikter skall respekteras. Alla skall ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Skolan skall uppmuntra mångfald och variation i fråga om åsikter och åskådningar. Vid start av skolan
bildas en likabehandlingsgrupp. Kränkningar och misstankar om kränkningar rapporteras alltid till någon representant i likabehandlingsgruppen som utgörs både av elev och personalrepresentanter. Gruppen leds av rektor och träffas regelbundet för att rapportera och diskutera förekomsten av kränkande behandling och nödvändiga åtgärder. I arbetet med förebyggande av kränkande behandling fyller likabehandlingsgruppen en central roll. Genom att vara synlig och aktiv, både för att förebyggande och förhindra kränkningar. Likabehandlingsgruppen ansvarar bland annat för kartläggning samt upprättande av planen mot kränkande behandling samt det aktiva, kontinuerliga arbetet med planen under läsåret. Uppmärksammande av kränkande behandling sker normalt till likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen informerar omedelbart huvudmannen. Anmälan om kränkande behandling kan även ske via lärplattformen direkt till huvudmannen. Vid huvudmannen registreras incidenten samt en utredare utses. Ofta kan utredaren vara t ex verksamhetschef el affärsområdeschef, kurator eller rektor. All personal på skolan visar respekt för den enskilda individen och utgår i det vardagliga arbetet från ett demokratiskt förhållningssätt. Som vuxna sätter vi en standard genom vårt sätt att vara som elever kommer att följa. Detta ställer krav på att vi ska engagera oss i eleverna även utanför klassrummet och vara goda förebilder. Vidare skall alla personal motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Varje incident av kränkande behandling skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan samt resultera i en dokumentation av rektor. Först och främst skall vi vara goda förebilder genom att visa respekt och empati för våra elever, föräldrarna och varandra. Mer tydligt: Vi pratar aldrig illa om varandra som anställda, elever eller om föräldrar inför eleven. Vi har nolltolerans mot kränkande språkbruk. Vi har kontroll på elevernas närvaro och frånvaro. Vid hög frånvaro utreder vi alltid vad frånvaron beror på. Detta för att säkerställa om frånvaron beror på kränkningarna i skolan. Vi mäter tryggheten på skolan via vår elevenkät och via våra utvecklingssamtal med eleverna, dvs vi kartlägger de förhållanden som finns på skolan. Utformningen av denna kartläggning har elever fått påverka och vi följer aktivt upp resultatet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi skall ha gemensamma normer och regler som är kända av alla. Varje läsårstart besöker rektorn alla klasser för att informera och diskutera med eleverna om skolans ordningsregler och värdegrund. Eleverna får varje år vara med och justera och fastställa ordningsreglerna. Det finns alltid alternativ skolmat, med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna. Läsårsplaneringen planeras utifrån mottot att alla ska delta oavsett religion eller funktionshinder. Vi har arbetar med olika former av lärutrymmen. Då det framkommit att mycket av trakasserierna och den kränkande handlingen utspelades i uppehållsrummet, så har vi kompletterat dessa med andra utrymmen där risken är mindre för kränkande behandling och mobbing. Arbetsgången vid upptäckt av kränkande behandling skall vara känd bland eleverna och diskuteras i klassråden. Vi bedömer att mentorer och ämneslärare genom sin kontinuerliga dialog med eleverna har goda möjligheter att upptäcka eventuella kränkningar bland eleverna. Alla lärare granskar kritisk den litteraturen som ingår i undervisningen, för att säkerställa att innehållet inte kan uppfattas som diskriminerande eller på annat sätt kränkande. Vi för tillsammans efter det en dialog på ett pedagogiskt möte där vi diskuterar och redovisar bland annat följande frågeställningar: Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa etniska eller religiösa grupper? Synliggör litteraturen homo och bisexuella personer och personer med funktionshinder på ett naturligt sätt? Hur förmedlar läromedlen genusperspektivet? Kort och koncist, kan läromedlen uppfattas som kränkande utifrån de diskrimineringsgrunder som ligger till grund för denna plan? Vi arbetar aktivt med undervisning över klassgränserna och i förlängningen även över årskurserna. 10. Gymnasieskola 10.1 Utbildningens syfte Beskriv hur utbildningen i gymnasieskolan kommer att genomföras. Av beskrivningen ska framgå hur undervisningen kommer att organiseras vilka arbetsformer som kommer att karaktärisera utbildningen. Elevantalet är en väsentlig faktor för att bedöma en enskild huvudmans förutsättningar att kunna bedriva en skolverksamhet av god kvalitet. Om den sökta verksamheten är en mindre skolenhet och/eller sökanden ansöker om ett litet antal utbildningsplatser per sökt inriktning, redogör för hur sökanden med det sökta antalet elever kan bedriva en verksamhet med god kvalitet. Om ansökan avser en mindre skolenhet ska det av redogörelsen framgå hur sökanden avser att säkerställa skolans ekonomi om det blir förändringar i det planerade antalet elever kommer att organisera undervisningen utifrån det relativt låga elevantalet ska kunna genomföra samtliga kurser på programmet med behöriga lärare och god kvalitet. Skolan prioriterar nära samarbete med det omkringliggande samhället samt näringslivet, såväl det lokala som det nationella och internationella. Genom samarbetet skapar vi en utbildning som avspeglar kraven för morgondagens samhällsliv och arbetsmarknad. Det handlar om att de teoretiska kunskaperna ska appliceras i praktiken och vise versa. På så sätt stannar inte elevernas kunskaper på en faktanivå utan en förståelse utvecklas liksom färdigheter och förtrogenhet utvecklas. I vårt arbete med att skapa en trygg och inbjudande psykosocial arbetsmiljö lägger vi stor tonvikt vid det pedagogiska arbetet som bygger på tre pedagogiska ben. Ett tvärvetenskapligt som innebär att kurserna kommer att integreras i varandra liksom praktiken i teorin och tvärt om. Med ett problembaserat lärande hämtar vi verkliga fall från arbetslivet. Fall som eleverna löser med kunskapsverktyg från den teoretiska undervisningen. Vidare innebär ett problembaserat arbetssätt att teoretisk kunskap omsätts i praktiken ute på ett värdföretag som eleven knyts till vid början av utbildningen. När människan genom världshistorien försökt erövra kunskap har hon ofta helt omedvetet utgått från ett problem som hon tvingats lösa. På samma sätt är det i de flesta sammanhang; hon utgår från frågor hon har och problem som hon vill lösa. På så sätt stillas hennes nyfikenhet. Hon väljer själv innehåll och vägen till kunskap, kanske med hjälp av någon med större erfarenhet. Valen sker med utgångspunkt från de föreställningar, erfarenheter och känslor hon har. Ofta sker inlärningsprocessen i samarbete med andra elever, lärare och företag eller det omgivande samhället. Ett problembaserat lärande handlar om för personalen i skolan att stötta, inspirera och lotsa eleven mot målen i undervisningen. Det innebär att läraren utgår från sina elever när denne planerar upp undervisningen. Det är elevens behov, förutsättningar och
tänkande som är utgångspunkten för elevens arbete i skolan. Lärarens roll är ett slags lots som vägleder eleven och lär denne att lära sig själv och att visa respekt för elevens tankar och utgå från elevens tidigare kunskaper och erfarenheter. Läraren kan berätta, beskriva, orientera och kartlägga; men förvärvande av kunskaper sker genom elevens egen aktivitet. Ett problembaserat lärande stärker elevens självförtroende då denne inser sin egen kapacitet och förmåga att själv lösa problem och hitta svar på sina uppställda frågor. Hela utbildningen präglas av ett processinriktat arbetssätt. Det innebär att samtliga kurser delas in i moment där varje moment utgår från uppnåendemålen i ämnesbeskrivningen och strävandemålen i kursplanen. Eleverna får en tydlig beskrivning av vad som ingår i momenten samt vad som krävs för att klara respektive betygskriterium som står angivet i kursplanen. Ett processinriktat arbetssätt underlättar för eleven att överblicka kurserna och på så sätt nå delmål successivt och erhålla ett betyg som eleven är nöjd och stolt över. Under processen verkar lärarna som lotsar och ger kontinuerligt gensvar till varje elev. Gensvaret på såväl praktiska som teoretiska arbetsuppgifter ökar motivationen att lära sig mer och prestera bättre. Arbetsuppgifterna är ofta inriktade mot de framtida yrken som kan vara aktuella för eleverna. Lärarna samlar elevens material i en portfolio. Materialet ligger sedan till grund för de återkommande utvecklingssamtalen och slutligen betygsättningen. Skolans pedagogiska metoder möjliggör ett kreativt, demokratiskt och aktivt elevdeltagande. Ett aktivt deltagande är en förutsättning för att eleverna skall få ut så mycket som möjligt av utbildningen och kunna använda kunskapen praktiskt i samhälls och arbetslivet. Med vårt pedagogiska förhållningssätt utvecklas elevernas problemlösnings och samarbetsförmåga. Kompetenser som är värdefulla utifrån ett livslångt perspektiv. De pedagogiska metoderna ställer mycket höga krav på undervisande lärares förmåga att motivera och stimulera förutsättningar till inlärning. Ett arbete som kräver en hög interaktion med eleverna. Lärarna organiserar sitt arbete i arbetslag. Arbetslagen träffas en gång per veckan och håller ett pedagogiskt möte i vilket utvecklingsfrågor för det inre arbetet diskuteras. Skolans personal kommer tillsammans med eleverna att utföra ett kontinuerligt utvecklingsarbete på skolan. Utvecklingsarbetet utgår från den demokratiska värdegrund som fastställts i skollagen och läroplanen för de frivilliga skolformerna. Genom ett kontinuerligt utvecklingsarbete med värdegrunden får varje elev kunskap om och erfarenhet av att arbeta i demokratiska former, ta ansvar för skolan och sin egen utbildning. 10.2 Utvecklingssamtal Vårdnadshavare till elever i gymnasieskolan kommer att erbjudas utvecklingssamtal minst en gång varje termin enligt 15 kap. 20 skollagen. 10.3 Mottagande till gymnasieskolan Huvudregeln är att en fristående gymnasieskola ska ta emot alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock begränsas. Om sökanden avser att begränsa mottagandet ska sökanden ange vilken grupp av elever som avses i nedanstående ruta. Ange de villkor för mottagande som kommer att gälla för att en elev ska beredas plats i gymnasieskolan enligt 15 kap. 33 skollagen. Mottagandet kommer att begränsas till elever som är i behov av särskilt stöd enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. Mottagandet kommer att begränsas till vissa elever som utbildningen är särskilt anpassad för enligt 15 kap. 33 skollagen. Redogör närmare för vilka elever som avses. 10.4 Färdighetsprov Färdighetsprov kommer att anordnas enligt 7 kap. 5 gymnasieförordningen. Om färdighetsprov kommer att anordnas, redogör för följande vilka program/inriktningar som avses hur provet kommer att genomföras vilka moment som ingår i provet hur bedömningen och poängsättningen av provet går till hur färdighetsprovet kommer att användas som grund för urval. 11. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och gymnasial lärlingsutbildning 11.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 11.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor
Handels och administrationsprogrammet Handel och service 22 Infoga program 11.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. Thoren Business School arbetar enligt följande modell för att kvalitetssäkra det arbetsplatsförlagda lärandet och tillgång till APL platser: * Ett lokalt programråd skapas som har till huvuduppgift har att kvalitetssäkradet arbetsplatsförlagda lärandet * Tydlig kvalitetssäkring av handledare samt arbetsplatser *Handledarutbildning * Kontinuerlig kommunikation med branschorganisationerna om innehåll och upplägg av det arbetsplatsförlagda lärandet. * Tydlig planering av ansvarig lärare för APL vad gäller uppföljning och betygssättning av det arbetsplatsförlagda lärandet. Thoren Business School ansvarar både för anskaffandet av APL platser samt att APL platserna uppfyller de krav som finns för utbildningen. Vi arbetar efter följande sex stegsmodell när vi säkerställer tillgången till APL platser: 1. Kontakter med yrkesnämnder och branschorganisationerna. 2. Större nationella företag som vi har samarbete med uppvaktas gällande respektive ny skolort. 3. De företag vi sedan tidigare samarbetet med inom vuxenutbildning/arbetsmarknadsutbildning och APL på gymnasiet på andra orter kontaktas även lokalt för att stämma av intresse gällande APL. 4. Informationsutskick till företag inom respektive utbildningsområde. 5. Kontakt via telefon med företag inom respektive utbildningsområde. 6. Besök hos utvalda företag/företag som visat intresse inom respektive utbildningsområde. Kontakt med branschen t ex Svensk Handel finns redan på ett nationellt och lokalt plan. Parallellt jobbar vi systematiskt med kvalitetssäkring av APL platser. Detta genom att vårt Praktikteam (ett internt utbildat team) ringer företag i varje stad. Varje ort har därför en förarbetad lista med intresserade företag samt inbokad möten med branschorganisationen. För att fortsatt säkra tillgången på APL platser så anställs det också en APL samordnare på skolan som har en tjänst där uppdraget innebär arbete med APL i alla dess former. Både att se till att tillgången på APL platser är tillfredsställd samt kvalitetssäkrar arbetet med APL på en mer allmän nivå så att det arbetet fungerar på skolan. 11.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 11.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. ThorenGruppen AB har genomfört ytterligare förändringar för att säkerställa att handledaren har nödvändiga kunskaper och erfarenhet samt i övrigt bedöms vara lämplig. Detta har skett genom ett digitalt formulär där exempelvis frågorna är följande: *Härmed intygas att ovanstående handledare förstår vad arbetet med APL innebär. o Ja, jag/vi förstår vad APL innebär o Nej, jag önskar mer information o Ja, men jag önskar mer information Pedagogiskt ansvar * Härmed intygas att ovanstående handledare förstår den pedagogiska betydelsen av handledarrollen. Det ingår i handledarens uppgift att vara insatt i vilka mål som eleven ska uppfylla på APL platsen samt att hjälpa eleven att reflektera över sitt lärande och att finnas behjälplig för yrkesläraren gällande betygssättning. o Ja, jag/vi förstår det pedagogiska ansvaret o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer information Handledningens fem steg * Härmed intygas att ovanstående handledare förstår handledningens fem steg och vad dessa innebär. Förberedelse, Lär känna din elev, Sätt upp mål och planer, Gör uppföljningar, Fortsatt aktivitet o Ja, jag/vi förstår handledningens fem steg o Nej, jag/vi önskar mer information o Ja, men jag/vi önskar mer information. I samma formulär finns plats för att handledaren ska kunna redogöra för dennes kompetens för uppdraget exempelvis utbildning, antal år inom branschen, samt tidigare erfarenhet av att handleda inom APL. Varje handledares kompetens granskas, vid osäkerhet tar skolan kontakt med handledare och ett eventuellt byte av handledare kan ske. Varje handledare får även en handledarutbildning för att få nödvändig kunskap om rollen som handledare. Handledarutbildningen sker vid vissa tidpunkter bestämda av skolan men i samråd med utsedda handledare så att det passar handledaren så att utbildningen blir av när det passar handledaren. I de fall handledaren inte har möjlighet att komma till skolan för handledarutbildningen åker APL. samordnaren ihop med aktuell mentor/pedagog ut till arbetsplatsen och utbildar på plats. Thorengruppen är godkänd av Skolverket för sin handledarutbildning (beslut på godkännande finns och kan bifogas ansökan om så önskas), och samma metoder används inom alla Thorengruppens yrkesprogram där APL som reglerat erbjuds. 11.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. Thorengruppen som huvudman har lagt ett särskilt fokus på att säkerställa att varje elev har ett rättssäkert betygsunderlag och att säkerställa att samtliga kursmål uppnås under den arbetsförlagda utbildningen. För att säkerställa detta har huvudmannen regelbundna rektorsträffar där ovanstående diskuteras och utvecklas, samt att vi har tre gemensamma utbildningsdagar med samtlig personal som jobbar med yrkesprogram där den arbetsplatsförlagda utbildningen är en stående punkt inom kompetensutvecklingsprogrammet. Hur loggböcker fylls i och hur respektive rektor säkerställer att eleverna fyller i loggböckerna kan skilja sig åt mellan olika skolor och fastställs av rektor, det här innebär även att loggböckerna tar olika former beroende på ämne och yrkesprogrammets olika förutsättningar. En loggbok kan bestå av text, bild, ljud ljudinspelning eller liknande. På Thorengruppen åligger det yrkeslärarna att säkerställa att de får tillgång till den
information som krävs för att bedöma elevers insats mellan besöken. Vi som huvudman säkerställer detta främst genom att ha tydliga arbetsbeskrivningar och tydliga förfaranden då rektorerna anställer nya yrkeslärare. Vi har förutom detta också tjänster som bygger på och tillåter att lärarna skall besöka sina elevers APL platser samt att tid finns för dokumentation såväl före, under och efter besöket. Rektors uppdrag är att via våra formulär på Google DOCs följa upp att såväl besök sker som att relevant innehåll diskuteras på besöken. Rektor utför också själv besök tillsammans med yrkeslärarna och utför därmed på systematisk basis också stickprovskontroller av loggböckerna. APL pärmen digitaliseras via lärplattformen vilket underlättar och ökar rättssäkerheten för samtliga elever. I Progress kommer vi som huvudman också kunna följa och dra ut relevant information skola för skola eller för verksamheten som helhet. Ansvarig för betygsättningen är alltid läraren men till stöd för detta använder han handledaren och de metoder som vi beskrivit ovan. Elevernas informeras om det centrala innehållet vid ett flertal tillfällen, man går igenom dessa vid varje nu kurs samt att man alltid kan överblicka dessa i sitt kontrakt. Eleven, läraren och handledaren diskuterar vilket innehåll som företaget kan erbjuda under den nästkommande perioden med vårt kontrakt som utgångspunkt. Kursmoment inom APL utgörs av kursmål inom karaktärsämnen. Betygssättningen inom APL sker genom en skräddarsydd bedömningsmatris, sammansatt av ansvarig lärare som utgått från kursplanens mål och krav. Handledaren observerar hur eleven presterar i arbetet och fyller i detta i bedömningsmatrisen. Matrisen fylls på med information allteftersom eleven utvecklar sina färdigheter. Kontinuerligt under elevens APL diskuteras betygsmatriser mellan lärare, handledare och elev. Betyget som eleven erhåller för respektive moment baseras således på en kombination av betygsmatriser och kontinuerliga samtal mellan lärare, handledare och elev där kursmål och arbetsinsats diskuteras. Läraren genomför därför kontinuerliga arbetsplatsbesök. Det är alltid läraren som sätter betygen i kurserna enligt författningen. Betygsmatriser samt beskrivning i utbildningskontraktet mellan företag, elev och skola gör att handledare, elev och lärare alltid har en gemensam förståelse för vilka kursmål som eleven ska nå varje APL vecka. Kontrakten är programspecifika och därför finns tydliggjorde kursmål som genomförs på skolan respektive på företaget inom samtliga program. 11.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 12. Övrigt 12.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. se viktiga bilagor under avsnitt "skicka in", obs det har varit strul med att bifoga pdf filer här vilket vi har varit i kontakt med Skolinspektionen om. var gärna uppmärksam om någon fil saknas jämfört med vad som står i löpande texten. 12.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.
Växjö kommun Ljungby kommun Lessebo kommun Sävsjö kommun Tingsryds kommun Uppvidinge kommun Vetlanda kommun Remiss 2018-03-02 1 (2) Dnr 32-2018:936 Remiss från Skolinspektionen Thorengruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola vid Thoren Business School Växjö i Växjö kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap, naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap och handels- och administrationsprogrammet med inriktningen handel och service Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen Remiss 2018-03-02 2 (2) Dnr 32-2018:936 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt/a program och inriktning/ar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E- postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 32-2018:936 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Matilda Pedersen Utredare Bilaga Ansökan från Thorengruppen AB Kopia till Thorengruppen AB
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 Linnea Johansson handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2018:936 gällande ansökan från Thorengruppen AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Thorengruppen AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola kallad Thoren Business School Växjö i Växjö f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. Utbildningsförvaltningen 1 (8) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Diagram 1. Befolkningsprognos, antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). A N TA L 1 6 - Å R I N G A R I VÄ X J Ö KO M M U N 1 300 1 200 1 100 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 1 000 900 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Program 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna beteendevetenskap samt samhällsvetenskap, naturvetenskapsprogrammet med inriktningen naturvetenskap och handels- och administrationsprogrammet. Tabell 1. sammanställning av vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som erbjuder liknande program som den sökande avser att starta Katedralskolan - kommunal huvudman Kungsmadskolan - kommunal huvudman ProCivitas privata gymnasium AB - fristående huvudman VFG Utbildning AB - fristående huvudman Ekonomiprogrammet - ekonomi x x x Ekonomiprogrammet - juridik x x Samhällsprogrammet- samhälle x x x Samhällsprogrammet- beteendevetenskap x x x x Samhällsprogrammet - beteendevetenskap med idrottsledarprofil x Växjö Praktiska Gymnasieskola - fristående huvudman 2 (8)
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 Samhällsprogrammet - beteendevetenskap med lagidrottsprofil Naturvetenskapsprogrammet - natur x x x Naturvetenskapsprogrammet - samhälle x x x Handels och administrationsprogrammet x x x 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen Tabell 2. Platser per program åk 1, kommunala och fristående gymnasieskolor Program Katedralskolan Kungsmadskolan ProCivitas Privata gymnasium AB VFG Utbildning AB Ekonomiprogrammet - ekonomi 124 64 64 Ekonomiprogrammet - juridik Samhällsprogrammet- 34 samhälle 92 Samhällsprogrammet- 64 beteendevetenskap 34 Naturvetenskapsprogrammet - natur 124 14 Handels och administrationsprogrammet Växjö Praktiska Gymnasieskola 54 20 1. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Växjö kommun avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019. Beslut om programutbud läsåret 2019/2020 kommer att beslutas om av utbildningsnämnden i juni. 3 (8)
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 2. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Nybro Oskarshamn Ronneby Tingsryd Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län, vilka är följande Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby Älmhult 3. Konsekvensbeskrivning Samtliga program som Thorengruppen AB har ansökt om att starta på Thoren Business School erbjuds idag av Växjö kommun. Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet erbjuds idag på två kommunala skolor samt två fristående gymnasieskolor. Intresset för samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap har minskat under en längre tid, och en större andel av eleverna på Katedralskolan väljer beteendevetenskap framför samhällsvetenskaplig inriktning. Det finns idag 222 platser på samhällsvetenskapsprogrammet på samtliga enheter i Växjö kommun, varav 213 var fyllda i oktober 2017. Intresset för samhällsprogrammet har minskat under tre år (se tabell 3). Tabell 3. Elevantal på samhällsvetenskapsprogrammet i Växjö kommun 2015-2017 Samhällsvetenskapsprogrammet, antal elever / oktober angivet år* 2015 2016 2017 258 232 213 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. 4 (8)
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 Ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi och juridik erbjuds på den kommunala gymnasieskolan Katedralskolan, samt på den fristående gymnasieskolan Växjö Fria gymnasium. På den fristående gymnasieskolan ProCivitas Privata gymnasium erbjuds idag ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi. Det erbjuds 256 platser på ekonomiprogrammet. Söktrycket på Ekonomiprogrammet har ökat. På Katedralskolan finns en större efterfrågan på ekonomisk inriktning än på den juridiska inriktningen. Tabell 4. Elevantal på ekonomiprogrammet i Växjö kommun 2015-2017. Ekonomiprogrammet, antal elever / oktober angivet år 2015 2016 2017 145 139 253 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. Naturvetenskapliga programmet Det naturvetenskapliga programmet erbjuds idag på den kommunala gymnasieskolan Katedralskolan, samt på friskolorna ProCivitas Privata gymnasium och på Växjö Fria Gymnasium. På det naturvetenskapliga programmet är söktrycket fortsatt högt och programmet har en tilltagande popularitet. I oktober 2017 var i princip samtliga platser fyllda på alla naturvetenskapliga program i Växjö. Det erbjuds 190 platser på naturvetenskapliga programmet. Tabell 5. Elevantal på Naturvetenskapsprogrammet i Växjö kommun 2015-2017. Naturvetenskapsprogrammet, antal elever / oktober angivet år 2015 2016 2017 132 145 189 Källa. Utbildningsnämndens barn- och elevadministrativa system. Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet med inriktning handel och service erbjuds på den kommunala gymnasieskolan Kungsmadskolan samt den fristående skolan Växjö praktiska gymnasieskola. Det erbjuds 74 platser på programmet. Utbudet överstiger efterfrågan. 5 (8)
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 Handels- och administrationsprogrammet, antal elever / oktober angivet år 2015 2016 2017 59 43 51 Utbildningsnämndens bedömning är att: - En omfattande utökning av samhällsprogrammet bedöms få svårt att mötas av en motsvarande ökning i efterfrågan på platser på programmet. Bedömningen görs mot bakgrund av en över tid minskande efterfrågan på programmet och att det nuvarande antalet platser överstiger efterfrågan. En utökning av den sammantaget ansökta volymen, 55 platser JENSEN Education College AB samt 24 platser Thorengruppen AB, på samhällsvetenskapsprogrammet i Växjö kommun kan därför komma att påverka söktrycket negativt för de kommunala enheterna och har således organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för dessa skolor. - En utökning av ekonomiprogrammet bedöms motsvarande en ökande efterfrågan. Bedömningen görs mot bakgrund av att utbud och efterfrågan är i balans samt att programmet har en över tid ökande efterfrågan. Bedömningen är att utökningen av den sammantaget ansökta volymen avseende inriktningen juridik kan överstiga efterfrågan. Den sammantagna ansökta volymen för inriktningen motsvarar, 10 platser JENSEN Education College AB samt 10 platser Thorengruppen AB. - En utökning av naturvetenskapligt program bedöms motsvara en ökande efterfrågan. Efterfrågan bedöms överstiga det nuvarande utbudet. - En utökning av teknikprogrammet, med inriktning informations- och medieteknik bedöms få svårt att mötas av en motsvarande ökning i efterfrågan på platser på programmet och inriktningen. 6 (8)
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 Bedömningen görs mot bakgrund av att utbudet överstiger efterfrågan, cirka 30 % av platserna är tomma läsåret 2017/18. En utökning av teknikprogrammet i Växjö kommun kan därför komma att påverka söktrycket negativt för de kommunala enheterna och har således organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för dessa skolor. - En utökning av handels- och administrationsprogrammet bedöms få svårt att mötas av en motsvarande ökning i efterfrågan på platser på programmet och inriktningen. Bedömningen görs mot bakgrund av att utbudet överstiger efterfrågan, cirka 30 % av platserna är tomma läsåret 2017/18. En utökning av handels- och administrationsprogrammet i Växjö kommun kan därför komma att påverka söktrycket negativt för de kommunala enheterna och har således organisatoriska och ekonomiska konsekvenser för dessa skolor. Beslutet skickas till För åtgärd friskolor@skolinspektionen.se. För kännedom Thorengruppen AB Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 7 (8)
YTTRANDE Dnr 2018-00339 2018-05-07 8 (8)
OPRDFÖRANDESKRIVELSE Dnr 2018-00339 2018-04-18 Pernilla Tornéus ordförande Ordförandeskrivelse: Skolinspektionens remiss avseende ansökan från Thorengruppen AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. De fristående gymnasieskolorna spelar en viktig roll för mångfalden och valfriheten i Växjö kommun både för barn, elever, föräldrar och personal. Växjö är en dynamisk stad och i hela kommunen ska det skapas förutsättningar för tillväxt. Sett till att Växjö kommuns befolkningsstruktur och antalet elever i grundoch gymnasieskolorna ökar markant välkomnas etablering av fristående gymnasieskolor. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Thorengruppen AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående gymnasieskola Thoren Business School i Växjö f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Pernilla Tornéus ordförande Utbildningsnämnden 1 (1) Postadress Box 1222, 351 22 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0470-410 00 Fax Org.nr 212000-0662 Bg. E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-04-24 54 Dnr 2018-00363 Skolinspektionen: Remiss ansökan Academy of Music and business education Tingsryd AB, DNR 37-2018:1176 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har ansökt om godkännande som huvudman för särskild variant av gymnasieutbildning, särskild variant inom det estetiska området inom Ekonomiprogrammet, vid den fristående gymnasieskola AMB Education i Tingsryd f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Beslutsunderlag Remissbrev Ansökan Academy of Music and business education Tingsryd AB Tjänsteskrivelse 1 (1)
Ansökan om särskild variant av gymnasieutbildning Sökande Huvudman för utbildningen: Sökande huvudmans namn: Huvudmannen är fristående: Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Ja Sökande huvudmans organisationsnummer: 556879-2997 Sökande huvudmans e-post: info@ambsweden.com Utdelningsadress: BOX 21 Postnummer: 362 21 Postort: TINGSRYD Skolan/Skolor Skolans namn: AMB Education Skolid: 33572033 Utdelningsadress: Linnerydsvägen 6 Postnummer: 36231 Postort: E-post: Kommun: TINGSRYD info@ambsweden.com Tingsryd Kontaktperson Namn: E-post: Kim Linkruus kim.linkruus@ambsweden.com Telefon (dagtid): 0702327877 Ansökan Särkild variant inom program: Den särsklida varianten är inom det estetiska området: Typ av avvikelse från nationellt program: Ekonomiprogrammet Ja Ämnen och kurser inom utrymmet för programfördjupning Utbildningens syfte och mål Utbildningens syfte och innehåll Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper och kompetenser som efterfrågas av näringslivet, samt möjlighet till att studera vidare. Utbildningen ska ge eleverna bra möjlighet att möta programmets examensmål men även ge eleverna de kunskaper som efterfrågas på dagens- och framtidens arbetsmarknad. Huvudmannens representanter och samarbetspartners har stora internationella framgångar och lång bakgrund inom musikbranschen. Med bakgrund av detta ser Huvudmannen att utbildningen bör präglas av en starkt värdegrundsarbete, entreprenöriellt förhållningssätt, medvetenhet om den ökade internationaliseringen, hållbar utveckling, kritiskt förhållningssätt och spetskunskap inom branschen. Många av dagens musiker tar steget in som egenföretagare och genom att prägla ekonomiprogrammet med musiknisch, förankras det i verkligheten. Utbildningen ämnar ge eleverna yttersta spetskunskap men även en förståelse för processen kring att starta och driva ett företag inom musikbranschen. Mål för utbildningen
En integration av estetiska ämnen ger eleverna en bra förståelse för hur de kan tillämpa sina kunskaper i näringslivet. Entreprenörskap och företagande är viktiga delar av musikbranschen. Med spetskompetens inom musik samt företagande får eleverna möjlighet att framgångsrikt verka inom musikbranschen i andra roller än musiker. Utbildningen ska bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av kultur och musik i ett hållbart samhälle, vilket genom företagsekonomi ges ytterligare en dimension. Genom de estetiska ämnena får eleverna en kunskap gällande kultur och kulturhistoria, och får även utlopp för sina kreativa sidor. Arbete i musikbranschen sker ofta i projektarbetsform vilket är förenligt med företagsekonomi där eleverna med en affärsidé får omsätta idéer till praktisk verksamhet. Beskrivning av utbildningen Tidigare erfarenhet av utbildning med motsvarande innehåll Skolan har tidigare bedrivit utbildning med motsvarande innehåll: Nej Lokal eller regional efterfrågan på kunskaper som utbildningen ger Redogörelse för den lokala eller regionala efterfrågan på de kunskaper som utbildningen ger Musikbranschen är i ständig förändring och många musiker ställs inför komplexa situationer när de väljer att satsa på sin musik. När det gäller företagande i musikbranschen upplever många att de inte har de kunskaper som krävs för att navigera sig i näringslivet. På den befintliga skolan finns det ett entreprenörskapsspår som kan stärkas ytterligare. AMB har samarbeten med Sweden Rock Festival i Sölvesborg och på skolorna anordnas det ständigt event. Under lokala och regionala gymnasiemässor har många besökare uttryckt intresse för att läsa vid skolan, men alla vill inte läsa estetiska programmet. En integrering av ekonomiprogrammet på skolan skulle resultera i en förening mellan ekonomi och musik. Uppgift om kostnaden för utbildningen Beräknad utbildningskostnad per elev och läsår: 93200 Skillnad mot riksprislista Riksprislistan ligger på 83 200 och utbildningskostnaden ligger 10 000 kr över detta för att möjliggöra integrering av estetiska ämnen och undervisning. Föreläsare från toppskiktet av olika branscher kommer föreläsa på skolan och anordna master class Elevprognos Beräknat antal elever År Åk 1 Åk 2 Åk 3 2019 30 - - 2020 30 30-30 30 30 Beskrivning av vad elevprognosen grundar sig på Undersökning 2017 Löpande har Huvudmannen fört dialog med elever på skolan i Tingsryd gällande en utökning med ekonomiprogrammet. Information som delgivits är att AMB Tingsryd är en fristående gymnasieskola som idag bedriver riksrekryterande estetisk utbildning inom musik. Tankar kring att starta ett ekonomiprogram för musikintresserade elever finns idag och intresset undersöks. AMB står på tre ben; branschnärhet, värdegrunden My Better Me och entreprenörskap. För de elever som är intresserade av musik men som hellre skulle läsa ekonomiprogrammet kommer Huvudmannen att skicka in en ansökan till Skolinspektionen och Skolverket för programstart 2019. Urvalet har bestått av elever som går på den befintliga skolan då de är elever med intresse för musik som gjort sitt gymnasieval. ca 30 % av eleverna visar på ett intresse för musik. Antagning Särskilda förkunskapskrav kommer att tillämpas: Förutom betygen kommer kompletterande urvalsgrunder att användas Ja Ja Beskrivning av de särskilda förkunskapskraven
De särskilda förkunskapskrav som kommer att krävas för att genomgå utbildningen är att eleven kan uppvisa för utbildningen relevanta musikaliska förmågor såsom vokal förmåga och/eller musicerande förmåga. Antagningsprovet består av tre olika delprov (samt en intervjudel som inte bedöms). Dessa är enligt följande: samarbetsprov, teoriprov och audition. Se vidare bilaga. Beskrivning av särskilt prov Samarbetsprov - Indelade i grupper samarbetar eleverna och gör en musikalisk tolkning av en låt. Eleverna får några låtar som urval att välja mellan. Teoriprov - Detta moment är för att bedöma elevens musikteoretiska kunskapen. Audition - Här framför eleven genom vokalt eller instrumentalt musicerande ett stycke eller en låt, som eleven tycker är representativt för sig. Om eleven söker inom musikproduktion spelar eleven upp något som han eller hon har producerat. Se bilaga för info. Skolans resurser Lärarresurser AMB strävar för att alla lärare ska vara legitimerade. Därutöver kommer det att rekryteras lärare med stor erfarenhet av musikbranschen och med såväl nationell som internationell utbildning. Huvudmannen ser värdet av att personalen har ett stort intresse för ungdomar och deras personliga allsidiga utveckling samt att eleverna interagerar med skolans värdegrund. Ett generellt mål för huvudmannen i tidigare och kommande personalrekrytering är att personalen på skolan ska vara engagerade och införstådda med att skolans olika ämnen integreras på ett allsidigt sätt. Därtill finns det krav på att personalen inser och förhåller sig väl till värdet av pedagogisk forskning och till den tekniska utvecklingen inom musikbranschen. Till lärarna kan även räknas de föreläsare som regelbundet arbetar på skolan. Dessa tillhör toppskiktet inom de olika musikområdena. Lokala förutsättningar Tingsryds kommun tillhandahåller ändamålsenliga lokaler som är designade och anpassade för musikverksamhet. Huvudmannen har samverkansavtal med Wasaskolan som ligger granne med AMB, för gymnasiegemensamma ämnen. Samtliga estetiska ämnen kommer att ske i ändamålsenliga lokaler. Skolan används idag av huvudmannen. AMBs etablering i Tingsryd har skapat positiva effekter hos både kommun och näringsliv, vidare beskrivet i bilagorna. AMB samarbetar med det lokala näringslivet under hela verksamhetsåret. Bl.a. anordnas den kommunala företagargalan på skolan där skolan står för underhållningen. Lokala företag efterfrågar spelningar, företagen bjuder även in till konserter som AMB anordnar, elever bidrar till de lokala verksamheterna i form av jinglar, musikvideos, låtar, underhållning m.m. GIBSON guitarrs sponsrar verksamheten med instrument för att eleverna ska kunna lära sig med det främsta tillgängliga materialet. Bilagor Särskild variant - Bilaga A: Ansökan avseende rätt att erbjuda följande kurser som programfördjupning Inriktning: Ekonomi Ämnen och kurser inom det utrymme som motsvarar programfördjupningen Ämne Kurs Poäng Typ Valbar Musik Ensemble 1 100 Befintligt ämne och kurs Nej Ämne Kurs Poäng Typ Valbar Teater Ljud och ljus 100 Befintligt ämne och kurs Nej Ämne Kurs Poäng Typ Valbar Estetisk kommunikation Estetisk kommunikation 1 100 Befintligt ämne och kurs Nej
Tingsryds kommun Lessebo kommun Växjö kommun Alvesta kommun Älmhults kommun Olofströms kommun Karlshamns kommun Ronneby kommun Emmaboda kommun Remiss 2018-03-09 1 (2) Dnr 37-2018:1176 Remiss från Skolinspektionen Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för särskild variant av gymnasieutbildning vid den fristående gymnasieskolan AMB Education i Tingsryds kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kan därför Skolinspektionen komma att begära in 2018 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning för en etablering av den sökta utbildningen, i detta fall särskild variant av gymnasieutbildning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta särskilda varianten av gymnasieutbildning. Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen Remiss 2018-03-09 2 (2) Dnr 37-2018:1176 Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E- postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 37-2018:1176 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Matilda Pedersen Utredare Bilaga Ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Kopia till Academy of Music and Business Education Tingsryd AB
YTTRANDE Dnr 2018-00363 2018-05-08 Johansson Linnea handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2018:1176 gällande ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har ansökt om godkännande som huvudman för särskild variant av gymnasieutbildning, särskild variant inom det estetiska området inom Ekonomiprogrammet, vid den fristående gymnasieskola AMB Education i Tingsryd f.r.o.m läsåret 2019/2020. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. Utbildningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00363 2018-05-08 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Diagram 1. Befolkningsprognos, antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). A N TA L 1 6 - Å R I N G A R I VÄ X J Ö KO M M U N 1 300 1 200 1 100 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 1 000 900 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Ekonomiprogrammet med särskild variant inom det estetiska området erbjuds av Katedralskolan i Växjö kommun. 3. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Nybro Oskarshamn Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län: Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby Älmhult 2 (4)
YTTRANDE Dnr 2018-00363 2018-05-08 Ronneby Tingsryd 4. Konsekvensbeskrivning Ett tillstyrkande av Skolinspektionen gällande ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB bedöms inte ha några pedagogiska, organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för Växjö kommun. Beslutet skickas till För åtgärd friskolor@skolinspektionen.se. För kännedom Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 3 (4)
YTTRANDE Dnr 2018-00363 2018-05-08 4 (4)
Ansökan om riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan Sökande Huvudman för utbildningen: Sökande huvudmans namn: Huvudmannen är fristående: Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Ja Sökande huvudmans organisationsnummer: 556879-2997 Sökande huvudmans e-post: daniel.hylse@ambsweden.com Utdelningsadress: BOX 21 Postnummer: 362 21 Postort: TINGSRYD Skolan/Skolor Skolans namn: AMB Education Skolid: 33572033 Utdelningsadress: Linnerydsvägen 6 Postnummer: 36231 Postort: E-post: Kommun: TINGSRYD info@ambsweden.com Tingsryd Kontaktperson Namn: E-post: Daniel Hylse daniel.hylse@ambsweden.com Telefon (dagtid): 0768581777 Ansökan Tidigare riksrekrytering Skolan har tidigare bedrivit utbildning med motsvarande innehåll: Ja Beslutsdatum för tidigare riksrekrytering: 2014-08 Beslutade utbildningar: Estetisk spetsutbildning Beskrivning av utbildningen Form av utbildning som ansökan avser: Utbildningens utformning: Estetisk spetsutbildning Enligt programmål för nationellt program Utbildning som ska genomföras enligt examensmål för ett nationellt program Nationellt program: Inriktning inom det nationella programet: Utbildningen avviker från det nationella programmet: Estetiska programmet Musik Nej
Utbildningens syfte och mål Utbildningens syfte och innehåll Musikindustrin är i stark omvandling till följd av tekniska innovationer, nya beteendemönster och nya affärsmodeller där svenskproducerad musik under lång tid legat i framkant i den internationella musikindustrin. Vi ser utifrån detta ett värde av att förvalta den kompetens som idag finns och även vidareutveckla densamma. Huvudmannen har haft stora internationella framgångar och erfarenheter inom musikbranschen. Mot denna bakgrund har huvudmannen också sett ett behov och förstått värdet av att skolan måste präglas av ett starkt värdegrundsarbete, entreprenöriellt förhållningssätt, medvetenhet om den ökade internationaliseringen, hållbar utveckling, kritiskt förhållningssätt och motverka traditionella könsmönster. Syftet med utbildningen är att ge eleverna förutsättningar att utveckla kompetenser företrädesvis inom musik och därmed ge goda förutsättningar för att i enlighet med såväl Skollagens som läroplanens bestämmelser, främja elevernas allsidiga och personliga utveckling. Mål för utbildningen Ansökt utbildningsprogram kommer att genomföras i enlighet med de ramar som gäller för det nationella programmet och därmed utan avvikelser. Motivet för riksrekrytering 1. Utbildningen ska betraktas som unik med den kompetens som såväl huvudmannen besitter som det kontaktnät den har utvecklat, vilket beskrivs utförligt i bifogad bilaga. 2. Sverige har sedan 90-talet varit en av de ledande länderna gällande musikexport och efterfrågan på svensk musik fortsätter att hålla en hög nivå varpå arbetsmarknaden får betraktas som god. 3. ABM-skolan i Tingsryd har ett starkt söktryck med elever från hela landet samt även internationella elever. 4. Det dokumenterade söktrycket sedan beviljad riksrekrytering påvisar en stark efterfrågan på utbildningen. Platserna på utbildningen fylls årligen. 5. Utbildningen baseras på ett medvetet och allsidigt värdegrundstänkande för att främja förståelse för alla människors lika värde och inse de mervärden som en kulturell mångfald ger. Detta skapar goda förutsättningar för att också utveckla musikalisk kompetens, entreprenörskap, företagande och innovationstänkande i en jämställd miljö. Tidigare erfarenhet av utbildning med motsvarande innehåll Sedan år: 2013 Antal elever som totalt har antagits till utbildningen: 301 Andel elever i procent som ej kommer från lägeskommunen: Procent av antagna elever som efter tre år lämnat utbildningen med slutbetyg: 92 83 Elevprognos Beräknat antal elever År Åk 1 Åk 2 Åk 3 2019 60 - - 2020 60 60-2021 60 60 60 Beskrivning av vad elevprognosen grundar sig på Elevprognosen grundar sig på det söktryck som utbildningen historiskt har haft och som utbildningen årligen har. Huvudmannen bedömer att det finns ett stort intresse för utbildningen. Antagning Särskilda förkunskapskrav kommer att tillämpas Ja Beskrivning av de särskilda förkunskapskraven
De särskilda förkunskapskrav som kommer att krävas för att genomgå utbildningen är att eleven kan uppvisa för utbildningen relevanta musikaliska förmågor såsom vokal förmåga och/eller musicerande förmåga. Antagningsprovet består av tre olika delprov (samt en intervjudel som inte bedöms). Dessa är enligt följande: samarbetsprov, teoriprov och audition. Se vidare bilaga. Förutom betygen kommer kompletterande urvalsgrunder att användas Ja Beskrivning av särskilt prov Samarbetsprov - Indelade i grupper samarbetar eleverna och gör en musikalisk tolkning av en låt. Eleverna får några låtar som urval att välja mellan. Teoriprov - Detta moment är för att bedöma elevens musikteoretiska kunskapen. Audition - Här framför eleven genom vokalt eller instrumentalt musicerande ett stycke eller en låt, som eleven tycker är representativt för sig. Om eleven söker inom musikproduktion spelar eleven upp något som han eller hon har producerat. Se bilaga för mer info. Uppgift om kostnaden för utbildningen Beräknad utbildningskostnad per elev och läsår: 145000 Skillnad mot riksprislista Riksprislistan är 138 900 kr vilket ger en skillnad på 6100 kr. Skillnaden grundar sig på den höga nivå utbildningen strävar efter att hålla. T.ex. så närvarar flera nationella- och internationella aktörer som föreläser, håller Master Classes Skolans resurser Lärarresurser AMB strävar för att alla lärare ska vara legitimerade. Därutöver kommer det att rekryteras lärare med stor erfarenhet av musikbranschen och med såväl nationell som internationell utbildning. Huvudmannen ser värdet av att personalen har ett stort intresse för ungdomar och deras personliga allsidiga utveckling samt att eleverna interagerar med skolans värdegrund. Ett generellt mål för huvudmannen i tidigare och kommande personalrekrytering är att personalen på skolan ska vara engagerade och införstådda med att skolans olika ämnen integreras på ett allsidigt sätt. Därtill finns det krav på att personalen inser och förhåller sig väl till värdet av pedagogisk forskning och till den tekniska utvecklingen inom musikbranschen. Till lärarna kan även räknas de föreläsare som regelbundet arbetar på skolan. Dessa tillhör toppskiktet inom de olika musikområdena. Lokala förutsättningar Tingsryds kommun tillhandahåller ändamålsenliga lokaler som är designade och anpassade för musikverksamhet. Huvudmannen har samverkansavtal med Wasaskolan som ligger granne med AMB, för gymnasiegemensamma ämnen. Samtliga estetiska ämnen kommer att ske i ändamålsenliga lokaler. Skolan används idag av huvudmannen. AMBs etablering i Tingsryd har skapat positiva effekter hos både kommun och näringsliv, vidare beskrivet i bilagorna. AMB samarbetar med det lokala näringslivet under hela verksamhetsåret. Bl.a. anordnas den kommunala företagargalan på skolan där skolan står för underhållningen. Lokala företag efterfrågar spelningar, företagen bjuder även in till konserter som AMB anordnar, elever bidrar till de lokala verksamheterna i form av jinglar, musikvideos, låtar, underhållning m.m. GIBSON guitarrs sponsrar verksamheten med instrument för att eleverna ska kunna lära sig med det främsta tillgängliga materialet. Regionalt och lokalt har skolan haft stor påverkan (se bilagor). Estetisk spetsutbildning Samarbete med högskola AMB har sedan skolstarten 2013 haft ett utvecklande samarbete med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och Linnéuniversitet, vilka har god kunskap om AMB:s verksamhet och ser skolan som en viktig utbildare inom musik genom väl strukturerade programfördjupningar, access till aktörerna i musikbranschens toppskikt och väl tillgodosedda teknisk logistik. KMH och AMB har haft ett omfattande samarbete kring frågor som gäller immateriella rättigheter inom musikkulturen. Vidare avser AMB och Linnéuniversitetet att vidareutveckla och fördjupa sitt samarbete till att även omfatta andra discipliner än musik såsom kulturella industrier, kulturledarutbildning och ungdomsforskning samt naturvetenskap och teknik. Ett sådant exempel är projektet Mot nya höjder som även sker i samverkan med Länsstyrelsen Kronoberg och Region Kronoberg. Vidare är AMB involverat i nationella program som Dream Academy norden, Make Music Matter samt samarbeten med internationella partners (se bilagor). Bilagor Inga bilagor bifogade
Tingsryds kommun Lessebo kommun Växjö kommun Alvesta kommun Älmhults kommun Olofströms kommun Karlshamns kommun Ronneby kommun Emmaboda kommun Remiss 2018-03-09 1 (2) Dnr 37-2018:1149 Remiss från Skolinspektionen Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för riksrekryterande utbildning vid den fristående gymnasieskolan AMB Education i Tingsryds kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kan därför Skolinspektionen komma att begära in 2018 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning för en etablering av den sökta utbildningen, i detta fall riksrekryterande utbildning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta riksrekryterande utbildningen. Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen Remiss 2018-03-09 2 (2) Dnr 37-2018:1149 Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E- postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 37-2018:1149 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Matilda Pedersen Utredare Bilaga Ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Kopia till Academy of Music and Business Education Tingsryd AB
YTTRANDE Dnr 2018-00359 2018-05-08 Johansson Linnea handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2018:1149 gällande ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har ansökt om godkännande som huvudman för en riksrekryterande utbildning vid den fristående gymnasieskola AMB Education i Tingsryd f.r.o.m läsåret 2019/2020. Den sökta utbildningen är det estetiska programmet med inriktning musik. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. Utbildningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00359 2018-05-08 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Diagram 1. Befolkningsprognos, antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). A N TA L 1 6 - Å R I N G A R I VÄ X J Ö KO M M U N 1 300 1 200 1 100 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 1 000 900 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det estetiska programmet med inriktning mot musik erbjuds idag på en skola i Växjö kommun (se tabell 1), och programmet är inte riksrekryterande. Estetiska program erbjuds av de kommunala skolorna Kungsmadskolan och Katedralskolan med inriktningar estetik och media. Ljud och Bildskolan LBS erbjuder det estetiska programmet med inriktningen bild och formgivning. Tabell 1. sammanställning av kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som erbjuder liknande program som den sökande avser att starta Program Estetiska programmet - Musik Estetiska programmet estetik och media Estetiska programmet bild och formgivning Katedral-skolan - kommunal huvudman x Kungsmadskolan - kommunal huvudman x Ljud och Bildskolan, LBS fristående huvudman x 2 (4)
YTTRANDE Dnr 2018-00359 2018-05-08 3. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Nybro Oskarshamn Ronneby Tingsryd Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län: Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby Älmhult 4. Konsekvensbeskrivning Ett tillstyrkande av Skolinspektionen gällande ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB avseende en riksrekryterande utbildning bedöms inte ha några pedagogiska, organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för Växjö kommun. Beslutet skickas till För åtgärd friskolor@skolinspektionen.se. För kännedom Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 3 (4)
YTTRANDE Dnr 2018-00359 2018-05-08 4 (4)
Ansökan om godkännande som huvudman för utökning av en befintlig fristående gymnasieskola Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat underlag. Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet/e signatur finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Det undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm alternativ till friskolor@skolinspektionen.se. Försättsbladet behöver inte skickas in i original. Ange vilket läsår utökningen av skolenheten avser att starta 2019 Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen Tingsryds kommun Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Organisationsnummer/personnummer 556879 2997 Organisationsform Aktiebolag Skolenhetens namn AMB Education 1. Sökanden och kontaktperson Sökandens namn (till exempel Bolaget AB) 1.1 Uppgifter om sökanden Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Organisationsform Aktiebolag Organisationsnummer/personnummer 556879 2997 Utdelningsadress Box 21 Postnummer 362 21 Ort Tingsryd 1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter Handlingar som styrker sökandens rättsliga handlingsförmåga ska bifogas ansökan. Se nedan vilken handling som ska bifogas för respektive organisationsform. Registreringsbeviset som bifogas till ansökan ska vara aktuellt. Observera att det är de personer som står angivna som firmatecknare som också måste underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig. Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem som ansöker som huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett bolag till ett annat under pågående handläggning. Lägg till bilaga 1.3 Offentligt inflytande Offentligt inflytande innebär att en kommun eller ett landsting har aktier eller andelar i bolaget eller föreningen eller rättsligt inflytande över verksamheten på något annat sätt. Se 2 kap. 6 skollagen. Om detta är fallet, redogör utförligt för bestämmanderätten i bolaget eller föreningen samt kommunens inflytande i bolaget eller föreningen orsakerna till att samverkan är nödvändig mellan en kommun eller ett landsting och en enskild för att verksamheten ska komma till stånd, samt vilka särskilda skäl som finns med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.
1.4 Kontaktperson Under handläggningstiden kommer Skolinspektionens kontakter att ske med utsedd kontaktperson. Om kontaktpersonen undertecknar ansökan eller undertecknar via e legitimation ska en fullmakt från behörig firmatecknare bifogas till ansökan. Kontaktperson Andreas Carlsson E postadress andreas@andreascarlsson.se Telefon arbetet 0707108186 Mobil 0760240350 Fullmakt Lägg till bilaga Skolenhetens namn Skolenhetens adress 1.5 Uppgifter om befintlig skolenhet AMB Education Linnerydsvägen 6a Postnummer 362 31 Ort Tingsryd 1.6 Inriktning Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar Waldorf Konfessionell inriktning av utbildningen. Redogör för de konfessionella inslagen. Ange skolenhetskod på den befintliga skolenheten. 33572033 1.7 Skolenhetskod 1.8 Byta namn gamla namnet Om skolenheten ska byta namn anges det gamla namnet här. Det nya namnet anges här. 1.9 Nuvarande antal elever Ange nuvarande antal elever i skolenheten fördelat på respektive program, inriktning och årskurs. Nationellt program Inriktning Estetiska programmet Musik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 54 58 50 162 Infoga program Totalt antal elever vid skolenheten 162 1.10 Utökning Beskriv övergripande hur den sökta utökningen kommer att påverka den befintliga skolenheten. Av beskrivningen ska framgå hur lokalen och speciallokaler kommer att påverkas/utökas hur skolenhetens ekonomi påverkas hur antalet lärartjänster påverkas övrigt kring hur utökningen kommer att påverka skolverksamheten. AMB Tingsryd förfogar idag över en ändamålsenliga lokaler belägna i Tingsryd kommun. I lokalaerna som AMB förfogar över finns möjlighet till ökning av hyrd yta för att inrymma ytterligare ett program bestående av en klass per år. Ekonomin i bolaget skulle resultera i större omsättning och förbättrat resultat då kostnaderna skulle understiga intäkter som sedan kan omsättas till bättre verksamhet. Antalet lärartjänster kommer att utökas för att möta det utökade elevantalet och bibehålla en tillfredsställande lärartäthet. Utökningen kommer att resultera i fler elever på skolan och bidra till den befintliga utbildningen (estetiska programmet inriktning musik) som redan idag har en entreprenöriell prägel. Idag finns många elever på skolan som har ett intresse för entreprenörskap och företagande. Utökningen skulle ytterligare ge en möjlighet att förena skolans tre ben (spetskompetens inom musik, värdegrundsarbetet MY BETTER ME och
entreprenörskap) genom att erbjuda elever möjlighet att fokusera på entreprenörskap kopplat till musik ytterligare. Genom att förena musikintresserade ungdomar med ungdomar som har ett intresse för företagande kan spännande synergier uppstå. 2. Sökta program, elevantal och elevprognos 2.1 Nationella program och inriktningar samt antal sökta utbildningsplatser Ange vilka nationella program och inriktningar som ansökan avser samt antal sökta utbildningsplatser läsår 1, 2 och 3. Nationellt program Inriktning Ekonomiprogrammet Ekonomi Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt Läsår 1 30 30 Läsår 2 30 30 60 Läsår 3 30 30 30 90 Fullt utbyggd verksamhet 30 30 30 90 Infoga program Fullt utbyggd verksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Totalt 30 30 30 90 2.2 Läsår fullt utbyggd Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. År Fullt utbyggd verksamhet 2021 2.3 Elevprognos En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna bedrivas stabilt och kontinuerligt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten. Riktat intresse förutsätter att elev/vårdnadshavare fått information om huvudmannen innan de svarar. Det ska även framgå vilken utbildning, det vill säga program och inriktning som intresse lämnas för. Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen: vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola vilka frågor som ställdes vid undersökningen resultatet från undersökningen där svaren redovisas per sökt program och inriktning hur och när intresseundersökningen är genomförd urvalsmetoden och antal tillfrågade elever/vårdnadshavare. Idag läser alla elever på AMB Tingsryd entreprenörskap under sina studier på skolan. Skolan bedriver riksrekryterande spetsutbildning inom musik men har även en entreprenöriell prägel. Många elever på skolan finner under sin studietid ett stort intresse för entreprenörskap inom musik och vissa väljer att gå vidare i den inriktningen. Intresset för entreprenörskap är stort på skolan och dagens musiker har ofta en entreprenöriell inriktning. AMB Vara och Tingsryd har under gymnasiemässor fått frågan från besökare om ekonomiprogrammet erbjuds på utbildningen. Intresset har visat sig stort för att läsa ekonomi vid skolan. Vidare har många elever som går på skolan i Tingsryd genom samtal meddelat huvudmannen att de hade kunnat tänka sig söka ekonomiprogrammet om det fanns på skolan, då intresset för musik och entreprenörksap är stort. Eleverna på AMB Tingsryd arbetar i stor utsträckning med kulturevent som ex. festivaler. Det är ett nära samarbete med Sweden Rock Festival i Sölvesborg (en av landets största festivaler) och skolan har Studio AMB där eleverna medverkar inom både ekonomi, logistik, bandbokning och säkerhetsfrågor. Ett 30 tal elever arbetar med festivalen årligen. Undersökning 2017 Löpande har Huvudmannen fört dialog med elever på skolan i Tingsryd gällande en utökning med ekonomiprogrammet.
Information som delgivits är att AMB Tingsryd är en fristående gymnasieskola som idag bedriver riksrekryterande estetisk utbildning inom musik. Tankar kring att starta ett ekonomiprogram för musikintresserade elever finns idag och intresset undersöks. AMB står på tre ben; branschnärhet, värdegrunden My Better Me och entreprenörskap. För de elever som är intresserade av musik men som hellre skulle läsa ekonomiprogrammet kommer Huvudmannen att skicka in en ansökan till Skolinspektionen och Skolverket för programstart 2019. Urvalet har bestått av elever som går på den befintliga skolan då de är elever med intresse för musik som gjort sitt gymnasieval. ca 30 % av eleverna visar på ett intresse för musik. Lägg till bilaga 3. Ekonomi 3.1 Sökandens budget Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta. Den budget som lämnas in är en bidragskalkyl och visar endast de intäkts och kostnadsposter som påverkas. Det som redovisas är intäktsökningen samt kostnadsökningen utöver skolans budget. 3.2 Årsredovisning/årsbokslut Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet inklusive revisionsberättelse om sådan finns. Om sökanden har gått med förlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen. Lägg till bilaga 3.3 Grundbelopp Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per nationellt program. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive nationellt program. Av redogörelsen ska framgå beloppets storlek och hur det har beräknats vilka kontakter som tagits med kommunen. Grundbeloppet är räknat på riksprislistan hos Skolverket för 2017 och uppgår till 81 400 kr/elev (inkl. måltid) uppräknat med 2 % indexhöjning vilket resulterar i 83 208 kr/elev (inkl. måltid). AMB Tingsryd har även skickat ansökan till Skolverket för Särskild variant på ekonomiprogrammet med inriktning musik. 3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter. Lån Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lånelöfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut bolagets/föreningens namn och organisationsnummer lånelöftets giltighetstid eventuella villkor för lånet datum då lånelöftet är undertecknat kontaktuppgifter till utlånande part Om långivaren är en bank ska det av lånelöftet även framgå vilken bank som avser att låna ut pengarna. Om långivaren är en privatperson eller annan juridisk person än bank ska nedanstående information bifogas lånelöftet
underlag som visar är att utlånande part är behörig att låna ut medlen såsom firmatecknare i bolaget (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket) underlag som styrker att medlen finns att tillgå, exempelvis genom kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Aktieägartillskott/ägartillskott Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post. Tillskottet ska styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av lämnande part. Om lämnande part är en juridisk person ska intyget signeras av behöriga firmatecknare i det bolag som lämnar tillskottet och underlag som styrker att signerande personer är behörig firmatecknare ska bifogas (t ex registreringsuppgifter från Bolagsverket). Utöver intyget ska bifogas underlag som styrker att medlen finns att tillgå. Detta gäller oavsett om lämnande part är privatperson eller ett bolag. Exempel på sådant underlag är kontoutdrag, årsredovisning eller liknande. Finansiering med egna medel Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i den sökandes pågående verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och kontoutdrag och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.. Lägg till bilaga 3.5 Övriga inbetalningar/intäkter Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange i så fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande. 3.6 Likviditetsbudget och resultatbudget Inkom med en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3 alternativt en bidragskalkyl, det vill säga endast en redovisning av de intäkter och kostnader som påverkas av utökningen. Moms och sociala avgifter ska ingå i beräkningen. Sökanden kan komma in med en budget för hela skolverksamheten alternativt en budget som endast berör utökningen. Ange nedan vilken typ av budget som lämnas in samt hur många elever och lärare den är beräknad på. Om sökanden kommer in med en budget för hela skolverksamheten, ange nedan hur många elever och lärare som budgeten är beräknad på. Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Antal elever 30 60 90 Antal lärare 1.5 3.0 4.5 Likviditetsbudget läsår 1 Resultatbudget Inbetalningar Läsår 1 Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Kommunalt bidrag gymnasieskola Lån Aktieägartillskott/ ägartillskott Finansiering med egna medel Annan finansiering Övriga inbetalningar 2496000 Kommunalt bidrag gymnasieskola Övriga intäkter 2496000 4992000 7488000 Summa inbetalningar 2496000 Summa intäkter 2496000 4992000 7488000 Utbetalningar Kostnader Personal Personal Skolledning Skolledning Lärare gymnasieskola 822402 Lärare gymnasieskola Övrig personal Övrig personal 822402 1675990 2563995 Administration 22327 Administration 22327 44655 66981 Rekrytering Rekrytering Fortbildning Fortbildning Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning Lokalkostnad 603000 Lokalkostnad 603000 1206000 1809000 Kostnader för speciallokaler Möbler Kontorsutrustning/ förbruknings Kostnader för speciallokaler 122400 Kontorsutrustning/ förbruknings 122400 244800 367200
inventarier inventarier Telefon, kopiator mm Läromedel Läromedel Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) Datorer 128000 125000 Litteratur/utrust./ skolbibliotek (inkl programvaror, licenser) 125000 125000 125000 Övrigt Övrigt Info och annonsering 25000 Info och annonsering 25000 25000 25000 Elevhälsa 144000 Elevhälsa 144000 288000 432000 Skolmåltider 249518 Skolmåltider 249518 499036 748553 Försäkringar Försäkringar Studie och yrkesvägledning 31500 Studie och yrkesvägledning APL handledning APL handledning 31500 63000 94500 Övriga utbetalningar 200000 Övriga kostnader 200000 200000 200000 Finansiella poster Finansiella poster Räntor Räntor Amorteringar Avskrivningar Möbler Datorer Telefon, kopiator mm Summa utbetalningar 2473147 Summa kostnader 2345147 4371481 6432229 Över/underskott 22853 Vinst/förlust 150853 620519 1055771 3.7 Resultatbudgeten Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas. Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta. 4. Lokaler 4.1 Lokaler Redogör för om lokalerna behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. AMB förfogar idag över egna lokaler som inrymmer utökning med en klass. AMB har genom Tingsryds kommun möjlighet att utöka hyrd yta för att inrymma resterande utökade klasser och lärare. 4.2 Speciallokaler Redogör för om tillgången till speciallokaler behöver förändras till följd av den tilltänkta utökningen. Ange i sådant fall på vilket sätt detta ska ske. Om speciallokaler ska hyras externt, redogör för avstånd från skolbyggnaden omfattning och organisering av undervisningen som ska bedrivas i speciallokaler utanför skolenheten. Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Idrott och hälsa AMB hyr idag lokaler för idrott och hälsa av Tingsryds kommun och kommer fortsatt att hyra dessa lokaler. Lokalen ligger i nära anslutning till befintliga lokaler. Naturvetenskapliga ämnen AMB hyr idag NO sal genom den kommunala skolan i anslutning till AMBs lokaler. Dessa lokaler skulle hyras i större utsträckning för det behov som uppstår. Speciallokaler och utrustning för respektive sökt yrkesprogram AMB förfogar över lokaler som inrymmer speciallokaler för estetiska programmet och gymnasiegemensamma ämnen. Ändamålsenliga lokaler och utrustning finns inom AMBs verksamhet idag.
5. Skolenhetens ledning och personal 5.1 Rektor För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden har en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 skollagen. 5.2 Lärare behörighetskrav För undervisning i gymnasieskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisning. Undantag får göras i vissa fall. Sökanden för gymnasieskolan kommer att följa kraven på lärarnas utbildning enligt 2 kap. 13 och 17 22 skollagen. 5.3 Antal lärare Ange beräknat antal lärare i gymnasieskolan uttryckt i personer och antal heltidstjänster för båda sökt utökning och för hela skolenheten. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5). Utökning Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 3 1.5 4 3.0 6 4.5 6 4.5 Antal elever per lärare, läsår 1 20 Antal elever per lärare, läsår 2 20 Antal elever per lärare, läsår 3 20 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 20 Hela skolenheten Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd verksamhet Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster Antal personer Antal heltidstjänster 28 19 29 20.5 31 22 31 22 Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan. Undervisningen organiseras i skolans arbetslag med arbetslagledare som har rapporteringsansvar till rektor och där lärarna ansvarar för olika arbetsområden inom verksamheten. Inom ramen för skolans uppdrag och mål sker såväl planering, genomförande och utvärdering/uppföljning av undervisningen. Utvärdering/uppföljning utgör en central del av hela verksamheten och sker löpande i form av såväl forma v som summariv utvärdering av elevernas måluppfyllelse. Som en del av de a utvecklingsarbete arbetar lärarna med a på olika sä förbä ra den egna undervisningen genom a utveckla effek va, ändamålsenliga och strategiska arbetsmetoder och arbetssä ll det kunskapsinnehåll som ska behandlas i undervisningen i sy e a eleverna ska kunna se samband, förstå sammanhang samt utveckla en helhetssyn inom det kunskapsområde som behandlas och utveckla förmågor i enlighet med läroplanens kunskapssyn, normer och värden. Den forma va utvärderingen betraktas som processer som sy ar ll a ge råd för utveckling i den löpande verksamheten för a främja måluppfyllelsen. Med e sådant perspek v blir den forma va utvärderingen naturliga och vik ga moment i kon nuerliga arbetet och undervisningen som y erst sy ar ll ständig förbä ring. Lärarans roll i planeringen är a presentera ändamålsenliga arbetsformer och arbetssä för eleverna. En del av undervisningen kommer a organiseras i så kallad projek orm där många av de olika gymnasieämnena integreras. I samband med arbetssä et projek orm blir lärarrollen mer av coach karaktär som sy ar ll a coacha elevernas utveckling, stödja deras idéer samt uppmuntra elevernas krea vitet. Lärarrollen ska utmana elevernas förmågor för a de ska utveckla sina kompetenser och stärka sin självbild. Vidare kommer huvudmannen a ge rektor i uppdrag a anställa behöriga, legi merade och kompetenta lärare ll skolan. Antal personer som redovisas i ovanstående tabell kan komma a ändras, däremot är tjänstgöringsgraden densamma. 5.4 Övrig personal Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses. Vaktmästare/administratör 6. Arbetsplatsförlagt lärande (APL) och
gymnasial lärlingsutbildning 6.1 Gymnasial lärlingsutbildning Sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning. Om sökanden avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning ange i vilken årskurs sökanden avser att påbörja lärlingsutbildningen. 6.2 Omfattning av APL Ange antal veckor som kommer att förläggas till APL på respektive program/inriktning. Program Inriktning Veckor Infoga program 6.3 Säkerställande av APL platser Redogör för hur sökanden avser säkerställa att samtliga elever får tillgång till APL platser på utbildningen. 6.4 Lokalt programråd Skolenheten kommer för yrkesprogrammen att upprätta ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv enligt 1 kap. 8 gymnasieförordningen. 6.5 Handledare Beskriv sökandens rutiner för att utse en handledare på APL platsen. Av beskrivningen ska framgå hur sökanden avser att säkerställa att den handledare som utses har nödvändig kunskap och erfarenhet för uppdraget och även i övrigt bedöms vara lämplig. 6.6 Bedömning och betygsättning Redogör för sökandens rutiner för bedömning och betygsättning vid arbetsplatsförlagt lärande. Av beskrivningen ska framgå vem som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med författningarna hur eleverna informeras om det centrala innehållet i kursmålen hur det säkerställs att de moment som ska genomföras på APL platsen kopplas till kursmålen. 6.7 Lärlingsutbildning utbildningskontrakt Om gymnasieskolan avser att erbjuda gymnasial lärlingsutbildning redogör för hur utbildningskontraktet kommer att utformas alternativt bifoga ett exempel på utbildningskontrakt. Lägg till bilaga 7. Övrigt 7.1 Övriga upplysningar Eventuella övriga upplysningar som sökande önskar framhålla anges här. Bakgrunden ll denna ansökan är a huvudmannen har e stort engagemang i ungdoms och kulturfrågor, musik, entreprenörskap och pedagogik. Huvudmannen har under 4,5 år bedrivit en i gymnasieskola i Tingsryds kommun och startade även hös erminen 2017 en gymnasieskola med este skt program i Vara kommun. Den nuvarande skolan i Tingsryds kommun har e starkt söktryck från elever i e stort antal kommuner i Sverige och det förekommer endast e fåtal avhopp. Eleverna är sammantaget mycket nöjda med den verksamhet som bedrivs vid skolan, vilket e flertal olika genomförda enkäter bekrä at. Då en av huvudmannens representanter Andreas Carlsson själv verkar inom professionell musikproduk on på interna onellt plan har han även utvecklat e genuint intresse och engagemang kring a sprida denna kunskap vidare som skolentreprenör. Huvudmannen för skolan i Tingsryds kommun har få flera förfrågningar från flera olika kommuner i norra Sverige om a det finns intresse a starta liknande skolor som den i Tingsryds och Vara kommun. Skolan håller hög kvalitet i sin verksamhet då bland annat Andreas Carlsson (huvudmannen) är starkt knuten ll skolan. Genom hans breda erfarenheter i den professionella musikbranschen (låtskrivare ll interna onella världsar ster, såsom Katy Perry, Celin Dion, Bon Jovi, Britney Spears, Westlife, Backstreet Boys mfl och musikalen Paramour i samverkan med Cirques de Soleil på Broadway samt dennes omfa ande kontaktnät interna onellt skapas goda förutsä ningar för en skola som
håller en hög kvalitet. Olika experter inom en rad områden i musik och entreprenörskap har knu ts ll såväl skolan i Tingsryds som Vara kommun. I dagsläget finns inga brister i verksamheten i Tingsryd enligt Skolinspektionen. Huvudmannen vill ly a fram en del bakgrundsfakta kring de idéer som då låg ll grund för skolan i Tingsryd i samband med Skolinspek onens godkännande (år 2012). Idén ll gymnasieskolan i Tingsryds kommun började ta form år 2008, då där fanns en stor närhet ll musikbranschen och dess aktörer, lokalt, na onellt och interna onellt. Huvudmannen har se e stort behov av en utbildning som ger ungdomar möjligheter a möta och etablera kontakter med musikbranschen och yrkesverksamma musiker samt producenter på väg ll vidare utbildning och arbeten inom kultursektorn och musikbranschen. Musikbranschen präglas i stor utsträckning av engagerade entreprenörer. Därför finns e stort behov av a både utveckla självförtroende, samarbetsförmåga och vilja och mod a ta eget ansvar, kunskaper om a leda och genomföra projekt, affärsplanering och marknadsföring samt kunskap om hur man kan skydda musikrä gheter, IP (Intellectual Property), Business Intelligence etc. De aktörer som knu ts ll skolan i Tingsryds kommun är föreläsare och lärare är av hög na onell och interna onell klass. Olika samverkansmöjligheter mellan skolorna i Tingsryd och Vara kommun ger bä re möjligheter a genomföra större projekt, anskaffa dyrbar utrustning och anlita interna onella föreläsare. I Tingsryds kommun kan huvudmannen konstatera a samarbetet med kommunen har fallit väl ut (se bilaga) under den d som AMB har ha verksamhet. I Tingsryds kommun har dessutom näringslivet u alat sig positivt till den verksamhet som huvudmannen bedriver (se bilaga). Skolan i Tingsryds kommun arbetar efter ett eget framtaget koncept, MY BETTER ME, och skolan i Vara kommun har motsvarande inriktning. Huvudmannen har valt a kalla AMB:s värdegrundsarbete för MY BETTER ME. MY BETTER ME är en digital pla orm som har u ormats för a göra huvudmannens skolor skalbara, oberoende av person och geografisk placering, men först och främst för a främja individutveckling hos varje enskild elev för a denne därigenom skall kunna uppnå si bästa "jag". De a individutvecklingsprogram kan llämpas inom många olika områden, exempelvis sport, musik, matlagning, programmering eller handel mm. Med individutveckling i fokus är huvudmannens pedagogiska grundsyn inte knuten ll en specifik skolform. Huvudmannen har valt a börja med gymnasieutbildning, men metodiken fungerar lika bra på en grundskola som på e företag. A skapa en entusiasmerande miljö och en posi v inställning ll skola eller arbete är lika vik gt för elever som för medarbetare på e företag, för a nå e bä re resultat. MY BETTER ME skulle kunna beskrivas som en filosofi som bygger på värderingar som utgår från en sund värdegrund samt e verktyg för a nå bä re kunskap om sin person, en kunskap som skapar tryggare elever och på så sä höjt kunskapsresultaten. MY BETTER ME medför därmed individutveckling. Då huvudmannen bedriver en y erst spets este sk med entreprenöriell utbildning gör de a skolan unik i Sverige. Tack vare arbetet runt individutveckling och värdegrund har huvudmannens första skola Academy of Music & Business kunnat bevi na en posi v förändring och utveckling hos eleverna. Eleverna ser sin skolgång som en start på karriären och är fokuserade på möjligheter. Huvudmannen har dessutom konstaterat a mobbing förekommer i lägre grad. Skolan ses som en plats för möjlighet ll utveckling. Denna posi va inställning hos eleverna har även få ringar på va net inom kommunens andra gymnasieskola, det lokala ishockeylaget har börjat klä ra mot elitserien trots a Tingsryds som samhälle endast har 3000 invånare, huspriserna har gå upp, körskola har öppnat och entreprenörsandan blomstrar på e helt ny sä tack vare den posi va andan som sprids från skolan. Huvudmannen tror a MY BETTER ME programmet genom våra elever och deras föräldrar kommer a ha en na onell, speciellt med ambi onen med etablering av flera skolor med samma spets, men framförallt för a våra elever kommer bli e ertraktade på arbetsmarknaden och/eller i sina e ergymnasiala studier. Programmet MY BETTER ME är utvecklat llsammans med företaget "Skillnad" och är baserat på Susan Wheelans forskning om människans beteende i grupp. Susan Wheelan, som bland annat varit verksam som professor vid Temple University i Philadelphia, har under 30 års d studerat arbetsgruppers utveckling. Genom e digitalt styrdokument som inte är personberoende och som går a skala ll andra skoletableringar som huvudmannen ämnar göra tas eleverna genom e treårsprogram som bygger på POWER, SKILLS och ATTRACTION. Programmets huvudsakliga sy e är a skapa en djup kunskap om sig själv och sina tankar. När denna inlärning sker u från AMB:s värdegrundtankar främjar det elevernas allsidiga utveckling, självkännedom och iden tet. Bevis på resultatet går bland annat a ta del av i LUPP undersökning där AMB i förhållande ll andra skolor i länet låg i topp. Det finns också dokumenta on av våra elevers personliga utveckling i form av brev från föräldrar. Skolan skickar veckobrev ll elever och vårdnadshavare där såväl kunskapsinnehåll som skolans värdegrundsarbete tas upp. Den värdegrund som AMB arbetar e er är enligt följande: 1. Våra gemensamma presta oner bygger vår skola 2. Kvalitét är en prioritet 3. Posi vt tänkande ger posi vt resultat 4. Talang föds man med framgång kräver hårt arbete 5. Gör rä genom a våga göra fel god idé kan vara guld värd förädla den 7. Di personliga varumärke ligger i vad andra säger om dig inte vad du säger om dig själv 8. Kunskap är en nyckel som öppnar dörrar 9. Tid är pengar spendera den förnu igt 10. Dröm inte om din fram d skapa den 11. För den goda sakens skull Allmän informa on om Academy Of Music And Business systerskola i Tingsryds kommun Academy of Music and Business (AMB) i Tingsryd i Småland erbjuder riksrekryterande musikutbildning på gymnasiet som även har e fokus på affärsverksamhet och entreprenöriellt lärande, vilket gör utbildningen unik i si slag. AMB är en gymnasieskola med internat som startades av Andreas Carlsson och Magnus Lundin hösten 2013.
AMB i Tingsryd förfogar över ungefär 3 000 kvadratmeter av utbildningsyta. På Academy of Music and Business finns 11 produktionsstudios, 16 ensemblelokaler, en huvudstudio, ett auditorium som rymmer 450 personer. Sammantaget skapar de a goda och ändamålsenliga grundförutsä ningar för utbildning inom musik och musikproduktion. Under utbildningen får eleven lära sig om de förutsä ningar som finns i det kulturklimat som unga ställs inför i dagens samhälle. De a betyder a eleven utvecklar förståelse om värdet av a bygga varumärken, a använda e pragma skt tänkande på sin krea vitet och kunskap om immaterialrä. På AMB föreläser representanter från den na onella och interna onella toppen inom musikbranschen. Vidare håller ledande företrädare inom musikjuridik seminarier u från olika fram da perspek v av immaterialrä. AMB samarbetar med låtskrivare, producenter och entreprenörer inom musikbranschen som är både na onellt och interna onellt erkända. Skolan erbjuder Este ska programmet med inriktning Musik, där eleven dessutom kan välja a fördjupa sig inom något av nedanstående tre områden: Studio och musikproduktion Artist/Musiker Music business/management AMB i Tingsryd och Vara erbjuder riksrekryterande spetsutbildning i musik, vilket innebär a elever från hela landet kan söka utbildningen och a möjlighet finns ll boende på skolans elevhem. Huvudmannen kommer även a ansöka om särskild variant för ekonomiprogrammet i Vara och Tingsryd. AMB samarbetar även med olika partners nationellt och internationellt. AMB har ha e samarbete med Länstyrelsen inom ramen för det regionala projektet "Mot nya höjder" (Se bilaga). AMB samarbetar även med några av Sveriges större lärosäten (se bilagor). AMB har e samarbete med världsvarumärket Gibson (se bilaga), som sponsrar alla AMB skolor med Gibson musikinstrument. TV serien Music Academy ett samarbete mellan AMB och Disney Channel (bilaga). AMB har e nära samarbete med Disney Channel. I januari 2016 filmade Disney Channel från England e pilotavsni om eleverna på AMB:s musikskola som sändes i maj 2016. Länk: h ps://m.youtube.com/watch?v=mchaqtaddvq De a ledde sedan vidare ll en hel programsäsong som spelades in under december 2016 och har premiär i mars 2017. 7.2 Angående bilagor På sidan Skicka in ges ni möjlighet att bifoga ytterligare filer till ansökan. Om ni inte kommer att bifoga samtliga efterfrågade bilagor, redogör för orsaken till detta.
Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 12 mars 2018 10:23 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen Dnr 32-2018:1172 Ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Bifogade filer: Ansökan 2018-1172.pdf; Bilaga 1 - Registreringsbevis Tingsryd.pdf; Bilaga 2 - A rsredovisning Tingsryd 17.pdf; Bilaga 4 - projekt fra n en elev pa AMB.pdf; Bilaga 5 - Intyg Holtab AMB Tingsryd 2018.pdf; Bilaga 6 - My Better Me video.pdf; Bilaga 7 - Gibson Brands coop letter 2018 PDF.pdf; Bilaga 8 - Disney.pdf; Bilaga 9 - Brev Kristina Alse r.pdf; Bilaga 10 - AMB elever och projekt i media - urval.pdf; Bilaga 11 - Utla tande Dream Academy, AMB jan 2018.pdf; Bilaga 12 - P. Aronsson Linne universitetet - AMB.pdf; Bilaga 13 - P. Hoffman KMH Avsikt AMB 2018.pdf; Bilaga 14 - A. Rydlo v Lunds U Musikho gskolan Malmo jan2018.pdf; Bilaga 15 - Make Music Matter.pdf; Bilaga 16 - Samverkan AMB Na ringsliv.pdf; Bilaga 17 - Samarbete AMB Gibson Audiotorium.pdf; Bilaga 18 - Yttrande Musikmakarna.pdf; Bilaga 19 - Internationalisering - samarbete.pdf; Bilaga 3 - Intyg KC Tingsryd.pdf; Bilaga 20 - Signerat Tingsryd.pdf; 32-2018-1172 Remissbrev gymnasieskola.pdf Är detta något som utbildningsnämnden yttrar sig över eller är det KS? Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-413 76 anette.fredriksen@vaxjo.se www.vaxjo.se www.facebook.com/vaxjokommun Twitter: @Vaxjokommun Från: Susanna Lindström [mailto:susanna.lindstrom@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars 2018 09:43 Till: TK mail Kommun <kommunen@tingsryd.se>; Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen.Lessebo@lessebo.se>; Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se>; klk@alvesta.se; info@almhult.se; ks@olofstrom.se; info@karlshamn.se; stadshuset@ronneby.se; kommunen@emmaboda.se Kopia: andreas@andreascarlsson.se Ämne: Remiss från Skolinspektionen Dnr 32-2018:1172 Ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB
Remiss från Skolinspektionen Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en befintlig fristående gymnasieskola vid AMB Education i Tingsryds kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kommer därför Skolinspektionen begära in årets slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen. 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökt program och inriktning läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 32-2018:1172 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar
Susanna Lindström Utredare Susanna Lindström Utredare Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Telefon: +46 (0)8-586 084 07 E-post: Susanna.lindstrom@skolinspektionen.se Växel: +46 (0)8-586 080 00 Besök: Sveavägen 159 Postadress: Box 23069, 104 35 Stockholm www.skolinspektionen.se Prenumerera på Skolinspektionens nyheter Följ oss på Twitter Facebook LinkedIn YouTube
YTTRANDE Dnr 2018-00357 2018-05-08 Linnea Johansson handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 32-2018:1172 gällande ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund Academy of Music and Business Education Tingsryd AB har ansökt om godkännande som huvudman för en utökning av en fristående gymnasieskola vid AMB Education i Tingsryd f.r.o.m läsåret 2019/2020. Den sökta utbildningen avser Ekonomiprogrammet, inriktning ekonomi. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. Utbildningsförvaltningen 1 (5) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00357 2018-05-08 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Diagram 1. Befolkningsprognos, antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). A N TA L 1 6 - Å R I N G A R I VÄ X J Ö KO M M U N 1 300 1 200 1 100 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 1 000 900 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2. En sammanställning över vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder nedanstående program och inriktningar: Det nationella ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi erbjuds av en kommunal samt två fristående gymnasieskolor i Växjö kommun. Vidare har två gymnasieskolor ansökt om nyetablering i kommunen från och med läsåret 2019/2020. Båda skolorna ansöker om att starta ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi. Tabell 1. sammanställning av vilka kommunala och fristående gymnasieskolor i kommunen som erbjuder liknande program som den sökande avser att starta Katedralskolan - kommunal huvudman ProCivitas privata gymnasium ABfristående huvudman VFG Utbildning AB - fristående huvudman Program Ekonomiprogrammet - ekonomi x x x 2 (5)
YTTRANDE Dnr 2018-00357 2018-05-08 3. Uppgift om antalet befintliga utbildningsplatser på respektive sökt program och inriktning (se ovan) vid kommunala respektive fristående gymnasieskolor i kommunen Tabell 2. Platser per program åk 1, kommunala och fristående gymnasieskolor Program Ekonomiprogrammet - ekonomi Ekonomiprogrammet - juridik Katedralskolan VFG Utbildning AB 124 64 ProCivitas Privata gymnasium AB 4. Uppgift om kommunen avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019 samt om möjligt läsåret 2019/2020. Växjö kommun avser att erbjuda sökta program och inriktningar läsåret 2018/2019. Växjö kommun avser endast att erbjuda Ekonomiprogrammet med inriktningarna ekonomi samt juridik läsåret 2018/2019. Beslut om programutbud och platser för läsåret 2019/2020 fattas i utbildningsnämnden i juni 2018. 64 5. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Nybro Oskarshamn Ronneby Tingsryd Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län: Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby Älmhult 3 (5)
YTTRANDE Dnr 2018-00357 2018-05-08 6. Konsekvensbeskrivning Ett tillstyrkande av Skolinspektionen gällande ansökan från Academy of Music and Business Education Tingsryd AB bedöms inte ha några pedagogiska, organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för Växjö kommun. Beslutet skickas till För åtgärd friskolor@skolinspektionen.se. För kännedom Academy of Music and Business Education Tingsryd AB Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 4 (5)
YTTRANDE Dnr 2018-00357 2018-05-08 5 (5)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-04-24 56 Dnr 2018-00361 Skolinspektionen: Remiss ansökan ProCivitas Privata Gymnasium AB NIU Golf, DNR 37-2018:954 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund ProCivitas Privata Gymnasium AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nationell godkänd idrottsutbildning (NiU) vid ProCivitas gymnasium i Växjö från och med läsåret 2019/20. Ansökan avser NiU för golf. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Beslutsunderlag Remissbrev Ansökan ProCivitas Privata Gymnasium AB Tjänsteskrivelse 1 (1)
Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 12 mars 2018 12:50 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Remiss dnr 37-2018:954 Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Bifogade filer: Ansökan NIU 2018.pdf; Registreringsbevis5566157102ProCivitasprivatagymnasiumAB.pdf; Tillstyrkan gällande nationellt godkänd idrottsutbildning golf ProCivitas Privata Gymnasium AB.pdf; application-pdf Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-413 76 anette.fredriksen@vaxjo.se www.vaxjo.se www.facebook.com/vaxjokommun Twitter: @Vaxjokommun Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 9 mars 2018 15:07 Till: Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se> Ämne: VB: Remiss dnr 37-2018:954 Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Hej, Se nedanstående remiss Med vänlig hälsning, Jona Kindstrand kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-410 00 jona.kindstrand@vaxjo.se www.vaxjo.se
Från: Lana Jawad [mailto:lana.jawad@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars 2018 14:51 Till: Växjö kommuns kontaktcenter <info@vaxjo.se>; klk@alvesta.se; kommunstyrelsen@ljungby.se; Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen.Lessebo@lessebo.se>; kommun@savsjo.se; TK mail Kommun <kommunen@tingsryd.se>; ledningskontoret@uppvidinge.se; kommunkansliet@vetlanda.se Kopia: johan.kaberg@procivitas.se Ämne: Remiss dnr 37-2018:954 Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Remiss från Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning vid den fristående gymnasieskolan i ProCivitas Privata Gymnasium i Växjö kommun fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kan därför Skolinspektionen komma att begära in 2018 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning för en etablering av den sökta utbildningen, i detta fall nationellt godkänd idrottsutbildning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta: nationellt godkänd idrottsutbildning. Ange vilka idrotter kommunen har tillstånd för. Remissvar Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se.
Vänligen ange ansökans dnr 37-2018:954 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Lana Jawad Utredare Bilaga Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Kopia till ProCivitas Privata Gymnasium AB
YTTRANDE Dnr 2018-00361 2018-05-08 Johansson Linnea handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 37-2018:954 gällande ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund ProCivitas Privata Gymnasium AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nationell godkänd idrottsutbildning (NiU) vid ProCivitas gymnasium i Växjö från och med läsåret 2019/20. Ansökan avser NiU för golf. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. Utbildningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00361 2018-05-08 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Tabellen beskriver antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). A N TA L 1 6 - Å R I N G A R I VÄ X J Ö KO M M U N 1 300 1 200 1 100 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 1 000 900 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2. Sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta nationellt godkänd idrottsutbildning. Ange vilka idrotter kommunen har tillstånd för. Tabellen är en sammanställning av befintliga kommunala NiU-tillstånd. Kommunal skolenhet Idrott antal platser Sista termin för antagning enligt nu gällande tillstånd Kungsmadskolan Fotboll 10 Höstterminen 2018 Kungsmadskolan Innebandy 13 Höstterminen 2018 Kungsmadskolan Handboll 8 Höstterminen 2018 Katedralskolan Friidrott 4 Höstterminen 2022 2 (4)
YTTRANDE Dnr 2018-00361 2018-05-08 3. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Nybro Oskarshamn Ronneby Tingsryd Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län, vilka är följande Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby Älmhult 4. Konsekvensbeskrivning Ett tillstyrkande av Skolinspektionen avseende ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB om en nationellt godkänd idrottsutbildning i golf bedöms inte ha några pedagogiska, organisatoriska eller ekonomiska konsekvenser för Växjö kommun. Beslutet skickas till För åtgärd friskolor@skolinspektionen.se. För kännedom ProCivitas Privata Gymnasium AB Camilla Holmqvist förvaltningschef Marit Persson avdelningschef 3 (4)
YTTRANDE Dnr 2018-00361 2018-05-08 4 (4)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämndens arbetsutskott 2018-04-24 58 Dnr 2018-00360 Skolinspektionen: Remiss ansökan ProCivitas Privata gymnasium AB NIU fotboll DNR 37-2018:1025 Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart. Bakgrund ProCivitas Privata Gymnasium AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nationell godkänd idrottsutbildning (NiU) vid ProCivitas gymnasium i Växjö från och med läsåret 2019/20. Ansökan avser NiU för fotboll. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Beslutsunderlag Remissbrev Ansökan Procivitas Privata Gymnasium AB Tjänsteskrivelse 1 (1)
Från: Kommunstyrelsen Skickat: den 12 mars 2018 12:50 Till: Utbildningsnämnden Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen Dnr 37-2018:1025 Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Bifogade filer: application-pdf; 37-2018-1025 Remissbrev avvikelser gymnasieskola.pdf; Meddelande.htm; image001.png; Tillstyrkan NIU SvFF 20180129.doc; Förbundsstyrelse NIU 2019-2022 180115.xlsx; Registreringsbevis5566157102ProCivitasprivatagymnasiumAB.pdf; Meddelande.htm; image001.jpg; image002.png; image003.jpg; Tillstyrkan NIU fotboll 2019-2022 Småland.pdf; Ansökan NIU 2018.pdf Ha det gott Med vänliga hälsningar Anette Fredriksen registrator KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-413 76 anette.fredriksen@vaxjo.se www.vaxjo.se www.facebook.com/vaxjokommun Twitter: @Vaxjokommun Från: Växjö kommuns kontaktcenter Skickat: den 9 mars 2018 13:33 Till: Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen@vaxjo.se> Ämne: VB: Remiss från Skolinspektionen Dnr 37-2018:1025 Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Hej, Nedanstående har vi fått in till info@vaxjo.se. Med vänlig hälsning, Anton Norling kommunvägledare KONTAKTCENTER Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, 351 12 Växjö Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel: 0470-410 00
info@vaxjo.se www.vaxjo.se Från: Susanna Lindström [mailto:susanna.lindstrom@skolinspektionen.se] Skickat: den 9 mars 2018 12:31 Till: Växjö kommuns kontaktcenter <info@vaxjo.se>; klk@alvesta.se; kommunstyrelsen@ljungby.se; Kommunstyrelsen <Kommunstyrelsen.Lessebo@lessebo.se>; kommun@savsjo.se; TK mail Kommun <kommunen@tingsryd.se>; ledningskontoret@uppvidinge.se; kommunkansliet@vetlanda.se Kopia: jahan.kaberg@procivitas.se Ämne: Remiss från Skolinspektionen Dnr 37-2018:1025 Ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Remiss från Skolinspektionen ProCivitas Privata Gymnasium AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för nationellt godkänd idrottsutbildning vid den fristående gymnasieskolan ProCivitas Privata Gymnasium. Växjö i Växjö fr.o.m. läsåret 2019/2020. Ni ges nu möjlighet att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Skolinspektionen ska, om möjligt, fatta samtliga beslut före den 1 oktober 2018. Under maj 2018 kan därför Skolinspektionen komma att begära in 2018 års slutliga antagningsstatistik till gymnasieskolan. Kommunens yttrande Till ert yttrande bör ni bifoga en konsekvensbeskrivning för en etablering av den sökta utbildningen, i detta fall nationellt godkänd idrottsutbildning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Inkom även med uppgift om vilka kommuner/förbund ni har samverkansavtal med. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning av vilka följder en etablering kan medföra bör kommunen även bifoga följande: 1. En befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). 2. En sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta nationellt godkänd idrottsutbildning. Vid nationellt godkänd idrottsutbildning, ange vilka idrotter kommunen har tillstånd för. Remissvar
Kommunens remissvar i form av inscannad kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 11 maj 2018. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se. Vänligen ange ansökans dnr 37-2018:1025 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar hos Skolinspektionen ska ett yttrande per ansökan skickas in. Varje yttrande ska då vara märkt med aktuell ansökans diarienummer. På Skolinspektionens vägnar Susanna Lindström Utredare Susanna Lindström Utredare Enheten för tillståndsprövning Skolinspektionen Telefon: +46 (0)8-586 084 07 E-post: Susanna.lindstrom@skolinspektionen.se Växel: +46 (0)8-586 080 00 Besök: Sveavägen 159 Postadress: Box 23069, 104 35 Stockholm www.skolinspektionen.se Prenumerera på Skolinspektionens nyheter Följ oss på Twitter Facebook LinkedIn YouTube
YTTRANDE Dnr 2018-00360 2018-05-08 Linnea Johansson handläggare Remiss från Skolinspektionen dnr 37-2018:1025 gällande ansökan från ProCivitas Privata Gymnasium AB Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att avge förvaltningschefens skrivelse som yttrande i ärendet. Paragrafen justeras omedelbart Bakgrund ProCivitas Privata Gymnasium AB har ansökt om godkännande som huvudman för en nationell godkänd idrottsutbildning (NiU) vid ProCivitas gymnasium i Växjö från och med läsåret 2019/20. Ansökan avser NiU för fotboll. Utbildningsnämnden har möjlighet att yttra sig över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Växjö kommuns och närliggande kommuners yttranden är underlag för Skolinspektionens bedömning av påtagliga negativa följder som en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet). Utbildningsnämndens yttrande ska innehålla ett underlag för yttrande och en konsekvensbeskrivning. Av konsekvensbeskrivningen bör det framgå vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som kan uppstå på lång sikt vid start av sökandens planerade utbildning. Med lång sikt avses cirka fem-sex år. Yttrandet från utbildningsnämnden ska vara Skolinspektionen tillhanda 11 maj 2018. Utbildningsförvaltningen 1 (3) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västergatan 17B Tel. 0000-000 00 Mobil 0000-00 00 00 Fax 0000-000 00 Org.nr 212000-0662 Bg. 5006-0961 E-post utbildningsnamnden@vaxjo.se www.vaxjo.se
YTTRANDE Dnr 2018-00360 2018-05-08 Ärendet Punkt 1-4 nedan efterfrågas av Skolinspektionen vid tillfrågan om utbildningsnämndens yttrande. 1. Befolkningsprognos över kommunens 16-åringar de kommande fem åren (år 2018-2023). Tabellen nedan beskriver antal 16 åringar i kommunen (lodrätt) per år (vågrätt). 1 300 1 200 1 100 1 000 900 ANTAL 16- ÅRINGAR I VÄXJÖ KOMMUN 1 078 1 099 1 134 1 152 1 255 1 192 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2. Sammanställning över vilka kommunala gymnasieskolor i kommunen som idag erbjuder utbildning liknande den sökta nationellt godkänd idrottsutbildning. Ange vilka idrotter kommunen har tillstånd för. Tabellen nedan är en sammanställning av befintliga kommunala NiU-tillstånd. Kommunal skolenhet Idrott antal Sista termin för antagning platser enligt nu gällande tillstånd Kungsmadskolan Fotboll 10 Höstterminen 2018 Kungsmadskolan Innebandy 13 Höstterminen 2018 Kungsmadskolan Handboll 8 Höstterminen 2018 Katedralskolan Friidrott 4 Höstterminen 2022 3. Växjö kommuns samverkansområde Växjö kommun ingår i samverkansavtal Sydostsamverkan med följande kommuner: Emmaboda Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås) Karlskrona Lessebo Nybro Oskarshamn Ronneby Tingsryd Växjö kommun har samverkansavtal med kommunerna i Kronobergs län: Lessebo Tingsryd Markaryd Uppvidinge Alvesta Ljungby Älmhult 2 (3)