Till 700-årsminnet af slaget vid Lena (31 januari 1208). 1. Contigit in Lenum Läffler, Frits Fornvännen s. 44-48



Relevanta dokument
Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.

Hertig Bengt Algotssons fäderne-slägt

X. Bestyrelsen för biblioteket och läsesalen i Sörnäs.

EUKLIDES' FYRA FÖRSTA BÖCKER. TUi benäget omnämnande. Höyaktninysfiillt från FÖRLÄGGAREN. BEARBETADE OCH TILL UNDERVISNINGENS TJÄNST UTG1FNA STOCKHOLM

Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, Ingår i: samla.raa.

Nyupptäckt hällristning på Kinnekulle Leijonhufvud, Märta Fornvännen 3, Ingår i:

371 Herren är min herde, mig skall intet fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. (Psalt.

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

FOLKSKOLANS GEOMETRI

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

SGS Nätpublikationer Genealogiska Nätbiblioteket 2005:2. Tre rosor. Ur "Genealogiska anteckningar"

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg

som de här anmärkta, dels äro af den natur, att de gifva anledning till opposition. De här ofvan framställda anmärkningarna torde vara tillräckliga

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

Brev från August och Alfred till moster Albertina ca 1896

AD RESS- KALENDER OCH VAGVISARE

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

ADRESS-KALENDER OCH VÄGVISARE

VID INVIGNINGEN AF NYA UNIVERSITETSHUSET I UPSALA DEN 17 MAJ Tal. Rektor.

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Några ord om undervisningen i aritmetik.

Vittnesbörd om Jesus

Vretagravarna igen Beckman, Natanael Fornvännen 17, Ingår i: samla.raa.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Alexander I:s proklamation 6/ till Finlands invånare med anledning av kriget (RA/Handlingar rörande kriget , kartong 10)

Till 700-årsminnet af slaget vid Lena (31 januari 1208). 3. (Slut.) Läffler, Frits Fornvännen

ARITMETIK OCH ALGEBRA

q Kråkskinns- Majsa k

Rapport om min historia med Jon Pedersson Lille

Biskopshuset VADSTENA.

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

Af skifvelsen vidfogad beräkning öfver inkomster och utgifter för kongressen framgår, att utgifter upptaga följande poster:

Weibull, Martin. Louis De Geer : Tal vid nordiska festen i Lund. Lund : Förf:n 1897

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Rösträtten. Gå och rösta är budskapet i valpropagandan från socialdemokraterna Foto: AB Foto. Eskilstuna stadsmuseum.

General-Tull-Styrelsens underdåniga Skrifvelse af den 8 Oct med General-Sammandrag öfver Rikets Import och Export år 1827

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kungagraven i Kivik Severin, Valdemar Fornvännen 27, Ingår i: samla.raa.

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Kapitlen ANROP, JAG. och INÅTRIKTNING. ur boken LIVETS ORD BÔ YIN RÂ

Ordning för dopgudstjänst

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

Jesu födelse Sankt Pauli kyrka 25 dec 2013

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Språkhistoria. - Det svenska språkets utveckling

Språkhistoria. Svenska språkets historia

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Blyrullen i drottning Benediktas sarkofag i "Sverkerskapellet" vid Alvastra Härje, Karl Albert Fornvännen 14,

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

METER-SYSTEMET. MED TALRIKA RÄKNEUPPGIFTER, FÖR SKOLOR OCH TILL LEDNING VID SJELFUNDERVISNING

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

Bikt och bot Anvisningar

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, Täckningsår:

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

Skrift från ombudet för Gavins sterbhus, Lagman Per Stenberg, avskrift från OC prot /UB

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Fastlagssöndagen Joh. 12: Vi vill se Jesus.

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Vid de allmänna läroverken i vårt land har geometrien såsom läroämne inträdt i tredje klassen och en ganska rundlig tid anslagits åt detta ämne.

LÖSNING AF UPPGIFTER

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

FORNMINNESFÖRENINGENS

Fjärde Påsksöndagen - år C

B. På årsdagen av dopet

Till Kongl General Poststyrelsen

En hällristning i Västergötland Schnittger, Bror Fornvännen 6, Ingår i: samla.raa.

INLEDNING TILL. Efterföljare:

Sverige. Kungl. Maj:t. Förordning huru medh tobaks handelen skal blifwa hållit. [Stockholm] : [Kongl. tryckeriet] 1641

Enligt ägobeskrifningen utgöra uppskattningssummerna

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

Sägnen om Fale Bure den unge som gett namn åt Birsta

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2013

Äldreboende, en själslig dödsdom

om hvilken man ej förut antingen i ett postulat antagit, att den kan utföras, eller i ett problem visat, på hvad sätt ett sådant utförande är

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Berättelsen om Sundbyholm, sammanställd och nedtecknad i december 2013 av ett barnbarn i Löfstugan. Sundbyholms slott

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

Kongl. Maj:ts Nådige Placat, Angående Tobaksplanteringen här i Riket. Gifwen Stockholm i Råd-Cammaren den 29. Februari Sverige. Kungl.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

T. J. Boisman. Filialstyrelsen uppmanas härmed att snarast möjligt lämna Filialens medlemmar del af dessa handlingar. Helsingfors den 23 april 1912.

Erik Perssons historia ( ) Mjölnare

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Stadgar för Föreningen Staffanstorps Företagshälsovård

A. När en närstående har dött

Major Joachim Zachris Dunckers brev till sin hustru (Nationalbibliotekets handskriftssamling, Dunckerska samlingen)

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Skelettresterna från en dös vid Slutarp, Kinneveds sn., Frökinds hd., Västergötland Fürst, Carl Magnus Fornvännen 6,

[Musikaliska tryckeriet] Förteckning på följande Musikaliska tryckeriets förlags-articlar, som finnas till köps i Holmbergs bokhandel... Sthlm 1794.

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: 1817/ /55.

Kvinnor och män i den medeltida familjen

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Transkript:

Till 700-årsminnet af slaget vid Lena (31 januari 1208). 1. Contigit in Lenum Läffler, Frits Fornvännen s. 44-48 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1908_044 Ingår i: samla.raa.se

TILL 700-ÅRSMINNET AF SLAGET VID LENA (31 januari 1208) AF L. FR. LÄFFLER. 1. CONTIGIT IN LENUM.,. \Chronlca Erid Olai, författad 1464 eller kort därefter, heter det om slaget vid Lena mellan Erik Knutsson med hans svenska här samt Sverker Karlsson med hans danska hjälphär: "... Exercitus Danorum adeo contritus est, ut non relinquerentur ex eo duo pariter, tantaque strages Danorum est facta, ut memoria rcmaneat in filios filiorum, unde metrice dicitur: Contigit in Lenum twa Danske lupo for enom, Aff Svenskom Svenom togho dorsum verbere plenum." (Scriptores Rerum Svedcarum, II: 1: 50). Detta lyder "verteradt på Swenska Aff Joh. Sylvio" (i "The Swenskes och Göthers Historia,... Aff Erico Olai..", Stockh. 1678) sålunda: "... then Danske Armeén bleff sålunda krossadt och sunderrefwen, at nepligen twå aff honom öfwerblefwe. Thet stora Slaget ligger ännu vthi minnet qwar hoos Barn och BarnaBarn, och alla effterkommander, och hafwer man Iher om fattadt och sammanskrifwit fölliande Verser och Rijm: (Här verserna). Thet är: Thet hände sigh i Lena, at twå Danske lupe vndan för en Swensk, och finge vthaff the Swenske Vngkarlar Ryggen full medh hugg". Verserna ha här: duo, lupe, foge tör twa, lupo. togho i förra texten (i hvilken för öfrigt lupo efter handskriften bör rättas till lopo; se Ant. T. f. Sverige 13: 2: 37, där jag ock visat, att en senare svensk upptecknings "15 danska" för "twa (el. duo) danske" ej förtjänar något afseende.) Öfversättningen af textens swenom med ungkarlar gör på en nysvensk läsare

Till 700-årsminnet af slaget vid Lena. 45 ett komiskt intryck, då han tänker på detta ords nysvenska betydelse. Den betydelse af ordet sven, som här torde vara den riktiga: man i allmänhet, synes ha varit ovanlig i medeltidssvenskan ; hvarken i Söderwalls eller Schlyters ordböcker finns den angifven. Men i Fritzners ordbok finns den angifven för fornnorskan: "Karl i Tiltale eller Omtale, uden Hensyn til hans Stilling eller Forhold". Man kan ju inte rimligtvis antaga, att den svenska hären bestod af bara "ynglingar, unge män", som eljest är den af ordet svens betydelser, som skulle ligga närmast här, för att nu inte tala om "ungkarlar". De två verserna äro, som man finner, affattade på rimmad hexameter med midrim och slutrim och till hälften på latin, till hälften på svenska. Man finner ofta i nyare tid verserna aftryckta så, att hvar vers uppdelats i två kortverser, beroende därpå, att man (såsom ofta sker vid leoninska vers) misstagit midrimmet som slutrim, sålunda: Contigit in Lenum Duo danske lupo for enom o. s. v. Så som texten lyder hos Ericus Olai, har hexameterparet, om man skall vara noga, s. k. korsrim, d. v. s. midrimmet i första versen svarar mot slutrimmet i den andra och tvärtom, sålunda (då Lenum uppfattas som en latiniserad form):.. Lenum... enom.. swenom... ptenum. Verserna skulle då vara af samma slag som t. ex. detta verspar på Bo Jonssons grafsten i Vadstena klosterkyrka: Hic Swecie tutus dapiter iacet incinerarus Bo Jonson natus eius milesque Kanutus. (Se Sveriges Historia fr. äldsta tid 1: 400; Sveriges Hist. intill tjugonde seklet 2: 305). Sådana verser, kallade versus crudferi eller serpentini, träffas ej sällan under medeltiden. Men det synes vida sannolikare, att i st. f. enom, swenom. versen ursprungligen haft enum, swenum och således fyrdubbelt rim, d. v. s. bestått af tvänne leoninska verser med samma

46 L. Fr. Läffler. rim sammanställda till ett verspar, en i medeltiden mycket omtyckt strofform. Sådana verser äro t. ex. följande, hvilka stått i det medeltida, nu förlorade, epitafiet öfver Magnus Ladulås: Pronus ad oramen pro Magno funde precamen, Quod sibi sotamen sit Sanctus Spiritus. Amen. Dessa verser kallades i medeltidens versläror versus concatenatl eller unisont (m. m.). Jag anser därför, att åt versen dess ursprungliga form bör återgifvas genom insättande af formerna enum, swenum, som ocksä tillhöra den äldsta fornsvenskan. Om man på samma gång väljer läsarten duo i st. f. twa hvarigenom man får jämt en hel latinsk och en hel svensk hexameter samt insätter de äldre formerna för danske, lupo och togho får man följande ursprungliga utseende för verserna (där den latinska halfvan är utmärkt med annan stil än den svenska): Contigit in Lenum duo danskir lupu for enum Af swenskum swenum toku dorsum verbere plenum. Jfr Svenska Landsmålen, XIX: 6: 26, där jag i korthet framhållit, att dessa verser äro märkliga bl. a. därför, att det sannolikt här är första gängen som svenska språket användes i hexametrisk vers. Jag antager nämligen, att verserna tillkommit icke allt för långt efter slaget, efter all sannolikhet redan på 1200-talet. Den starka nationella själfkänsla, som lyser fram igenom verserna, tyckes vittna om, att minnet af slaget ännu var ganska lifligt, då de författades. Man har kallat dessa verser "munkverser" och det synes ju icke osannolikt, att de författats af en munk, kanske i det närbelägna Värnhems kloster. Den humoristiska målning af striden, som verserna gifva, stämmer väl med detta antagande. Rörande språket kan anmärkas, att formerna enum, swenum för yngre enom, swenom med s. k. vokalharmoni öfverensstämma med de i äldre Västgötalagen vanligaste formerna (se Noreen, Altschwed. Gram. 139). Hvad formerna lupu, toku beträffar, se vi det anmärkningsvärda förhällandet äga rum, att i det förra ordet kort rotvokal i hexametern behandlats som lång, medan tvärt om i toku

Till 700-årsminnet af slaget vid Lena. 47 lång rotvokal behandlats som kort. Jag skall icke här närmare ingå på detta ämne, då jag ämnar i ett sammanhang behandla den intressanta frågan om svenska ords behandling i metrisk medeltidslatinsk vers. Strinnholm säger, Svenska Folkets Hist. 4: 234, att "folkvisan i sin tonart har äfven besjungit" slaget vid Lena, hvarvid han hänvisar till den hos Arwidsson, Svenska Fornsånger, under n:r 153 upptagna svenska folkvisan, som emellertid blott är en öfversättning och bearbetning af en dansk 1, samt till Johannes Magnis uppgift ("Gothorum Sveonumque historia", Lib. XIX, c. 11), att "på hans tid man på många orter hörde gamla visor sjungas öfver det nederlag, Danskarna ledo vid Lena". Dä man emellertid känner Joh. Magnis förmåga att koka soppa på en spik, har man anledning tro, att dessa två versrader om slaget vid Lena äro de "nonnulla carmina in Danicas gentis suggillationem, quod ibidem exterminata fuerit", som enligt J. M. "passim et palam circumferuntur". Uttrycket suggillatio. skymfande, synes mig stärka denna misstanke. Så att någon anledning att härvidlag beklaga förlusten af svenska historiska folkvisor ej torde föreligga. Det är ganska egendomligt att se, hur en berömd svensk historieskrifvare, Sven Lagerbring, bedömer de här afhandlade ryktbara verserna. Han kan icke nog klandra och nedsätta dem. Så säger han: "Denna Erik Knutsons seger barman ock gjort namnkunnig genom en mycket dum wers, som endast för ålderdomens skull förtjenar ihogkommas, och som för öfrigt intet föreställer saken, som den sig annars wärkeligen förhållit" L. har strax förut yttrat: "Man fick ej här se flyktande och efterjagade Troppar, utan här och där syntes allenast en eller annan, som drog sig i tysthet från walplatsen, hwilken med döda kroppar låg öfwertäckt, och hafva de Danska med 1 Den danska visan säger, att af den danska hären knappt 55 kommo hem.

48 /.. Fr. Läffler. sådant motstånd i sjelfwa wärket gifwit prof af ogemen tapperhet" (Swea Rikes Historia, 2: 297). Sedan heter det hos L.: "Uti Danska Kämpewisorna, som intet äro skref na med mera smak än desse Swenska Rim,..." I en not heter det slutligen: "Hos Hvitfeldt T. 1. p. 178 läses denna ömkeliga segersång på detta sätt..." l (Kursiveringarna i texten äro gjorda af mig). Man har väl att i dessa oblida omdömen se den blott 49 år efter Roeskildefreden födde skåningens medkänsla för forna landsmän och förbittring öfver den smädliga behandling, han fann dem vara utsatta för i verserna. Förmodligen har "denne Herren" för att nyttja Lagerbrings "förtroliga hvardagsstil" som historiker också saknat sinne för humor. Det kan för öfrigt i afseende å det historiska förloppet erinras om att Ericus Olais uppgift, som L. hänvisar till, icke hindrar, att en del af nedgörandet af danska armén skedde under flykten, samt att i en kronologi, som går till 1320, och sålunda ej är stort mer än 100 år yngre än slaget, det uttryckligen heter, efter omtalandet af hurusom i slaget de båda danska hufvudanförarne "cum pluribus militibus corruerunt": "reliquis fugam petentibus" (Script. Rer. Svec. I: 1: 84). Att danskarne visat "ogemen tapperhet" i striden är ju mycket möjligt och troligt, fastän, när nederlaget var gifvet, en vild flykt med de flyendes nedhuggande följde; sådant är ju i krigshistorien ej ovanligt. En nutida svensk läsare torde ha svårt att se allt det dumma, osmakliga, ömkeliga, som Lagerbring vill finna i dessa verser. En stor nyare svensk skald och musiker och patriot, Gunnar Wennerberg, har, därom kan till sist förtjäna påminnas, upptagit dessa verser till motiv för en humoristisk tonsättning, som låter den gamla visan komma till sin fulla rätt. (Forts.) 1 Jag nyttjar tillfället att anmärka, att de felaktigheter vid citaten af flere ord i dessa verser från Ericus Olai och Hvitfeldt, som jag, Ant. T. f. Sverige, 13: 2; 37 38, klandrat Hyltén-Cavallius och Stephcns för, återfinnas hos Lagerbring, hvadan det är tydligt, att de båda författarne H. och S. afskrifvit Lagerbring, som sålunda bär ansvaret för de oriktiga citaten.