Miljörapport 2016 SSAB EMEA AB Finspång
INNEHÅLL 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 5 1.1 SSAB 5 1.2 Verksamheten i Finspång 6 1.3 Lokalisering av verksamheten i Finspång 7 1.4 Huvudsaklig miljöpåverkan 8 1.5 Förändringar i verksamheten 8 2. PRÖVNINGSÄRENDEN 9 2.1 Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndighet 9 2.2 Prövning enligt miljöbalken 9 2.3 Anmälningar enligt miljöbalken 10 2.4 Vattendom 10 2.5 Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) 11 3. TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD 12 3.1 Tillstånd 12 3.2 Slutliga villkor och villkorsefterlevnad 12 3.3 Översikt av villkor för luft och vatten 14 4. PRODUKTIONSVOLYM 15 5. RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN 16 5.1 Utsläpp till luft 16 5.2 Utsläpp till vatten 16 5.3 Buller 17 5.4 Resursanvändning 17 5.4.1 Energi- och vattenanvändning 17 5.4.2 Kemikalier 18 5.5 Avfall och biprodukter 18 5.5.1 Farligt avfall till extern återvinning 19 5.5.2 Ej farligt avfall till extern återvinning 19 5.5.3 Ej farligt avfall till extern deponi 20 5.5.4 Biprodukter 20 6. ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 21 6.1 Verksamhetens egenkontroll 21 6.1.1 Kontrollprogram 21 6.1.2 Periodisk miljöbesiktning 21 6.2 Drift- och kontrollfunktioner samt skötsel och underhåll 21 6.3 Driftstörningar och andra olyckshändelser i verksamheten 22 6.4 Råvaror och energi 22 6.4.1 Allmänt 22 6.4.2 Energimål till 2019 23 6.5 Kemikalier 23 6.6 Avfallshantering 23 6.7 Risker för människa och miljö 23 6.8 Miljövärde ur ett livscykelperspektiv 24 6.8.1 Avancerade höghållfasta stål 24 6.8.2 Målad tunnplåt 25
ÖVRIG INFORMATION Grunddel 28 Emissionsdeklaration 30 TABELLER 1. Villkor för utsläpp till luft 14 2. Villkor för utsläpp till vatten 14 3. Buller 17 4. Energi- och vattenanvändning 18 5. Kemikalier 18 6. Sammanställning av avfall och biprodukter 18 7. Farligt avfall till extern återvinning 19 8. Ej farligt avfall till extern återvinning 19 9. Ej farligt avfall till extern deponi 20 10. Biprodukter 20 4
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 SSAB SSAB-koncernen är en högspecialiserad global stålkoncern som utvecklar höghållfast plåt. Produktionsanläggningar finns i Sverige, Finland och USA. I Sverige sker malmbaserad ståltillverkning i Luleå och Oxelösund, tillverkning av tunnplåt i Borlänge, tillverkning av grovplåt i Oxelösund och färgbeläggning av plåt i Finspång. Under 2014 skedde ett samgående mellan SSAB och den finska ståltillverkaren Rautaruukki. Verksamheten i Finspång tillhör sedan september 2015 samma organisatoriska enhet som SSABs anläggningar i Hämeenlinna (Tavastehus) och Kankaanpää i Finland. I Figur 1 visas SSABs verksamhet i Norden. Luleå, Sverige Ståltillverkning Brahestad, Finland Ståltillverkning, grovplåtsoch tunnplåtsprodukter Borlänge, Sverige Tunnplåtsprodukter Kankanpää, Finland Färgbelagda produkter Finspång, Sverige Färgbelagda produkter Tavastehus, Finland Tunnplåts- och rörprodukter Färgbelagda produkter Oxelösund, Sverige Ståltillverkning, grovplåt Figur 1. SSABs verksamhet i Norden. 5
1.2 Verksamheten i Finspång Verksamheten i Finspång omfattar målning av tunnplåt. Dessutom finns även utrustning för omhaspling, emballering och utlastning. I Figur 2 visas en bild över linjen i Finspång. Metallbelagda plåtband transporteras från Finland med båt till Oxelösund och därefter med tåg till Finspång för ytbehandling och målning. Tillverkningen sker i en kontinuerlig process. Innan målning rengörs banden genom avfettning. För att ge färgen bästa möjliga vidhäftning ytbehandlas banden med passiveringsvätska. Färgen påförs med valsar som anpassar färgskiktets tjocklek. Torkning sker i gasoleldade ugnar där lösningsmedlet drivs av och förbränns i efterbrännkammare. Spillvärmen från efterbrännkamrarna återvinns och distribueras ut i kommunens fjärrvärmenät. I Figur 3 visas ett principschema över färgbeläggningslinjen i Finspång. Verksamheten i Finspång har ca 70 anställda och tillverkningen pågår generellt dygnet runt med uppehåll endast vid planerade underhållsstopp, delar av industrisemestern samt vid vissa storhelger. Karta 1 visar färgbeläggningslinjens placering på industriområdet. Figur 2. Bild över färglinjen i Finspång 6 Figur 3. Färglinjen i Finspång - principschema.
Karta 1. Färgbeläggningslinjens placering på industriområdet. 1.3 Lokalisering av verksamheten i Finspång Verksamheten bedrivs på fastigheten Metallen 4 och 5 inom Sapas industriområde beläget strax norr om centrala Finspång. SSABs färgbeläggningslinje är belägen i den norra delen av industriområdet, längst från Finspångs centrala delar. Genom centrala Finspång rinner Finspångsån som avvattnar sjön Bönnern, belägen omedelbart väster om Finspång. I anslutning till industriområdet rinner Myrkärrskanalen som utgör recipient för kylvatten. Myrkärrskanalen mynnar senare ut i Skutbosjön. Industriområdets läge i Finspång framgår av karta 2. 7
SSAB Karta 2. Industriområdet med omgivningar. 1.4 Huvudsaklig miljöpåverkan Utsläpp till luft sker huvudsakligen av lösningsmedel (VOC) från målning samt kväveoxider från efterbrännkammaranläggningen (EBK) där lösningsmedelsångorna från torkugnarna förbränns. Diffusa utsläpp från färgverk 1 och 3 förbränns också i EBK-anläggningen efter koncentrering av ventilationsluftens lösningsmedel via zeolitfilter. Detta tillsammans begränsar effektivt utsläppet av VOC till luft. Därutöver tillkommer miljöpåverkan från lastbilstransporter samt förbrukning av el och gasol. Buller från verksamheten uppkommer i första hand från transporter och ventilationsfläktar. Tidigare har utsläpp av processavloppsvatten som renats i en vattenreningsanläggning skett till recipienten Myrkärrskanalen. Det renade vattnet innehöll mindre mängder tensider, suspenderade ämnen samt metaller. Sedan november 2005 har allt processavloppsvatten gått till externt omhändertagande. Tillsvidare har Jernbro Industrial Services AB (tidigare Coor Service Management) anlitats för indunstning i deras anläggning på industriområdet. 1.5 Förändringar i verksamheten Under året har nya optimeringsprojekt startats med goda delresultat på mediaförbrukning per producerad enhet och anläggningstillgänglighet. Övriga mindre förändringar av betydelse för verksamhetens miljöpåverkan redovisas under kapitel 6. 8
2. PRÖVNINGSÄRENDEN 2.1 Tillståndsgivande myndighet och tillsynsmyndighet Verksamheten i Finspång har tillstånd från Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt och tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Östergötlands län. (Klassningen för gällande verksamhetskod har ändrats från A- till B-verksamhet sedan dess). 2.2 Prövning enligt miljöbalken 2001-06-20 Ansökan om utökad produktion (40 Mm 2 ) lämnas in till Miljödomstolen i Växjö. 2002-09-16 Deldom från Miljödomstolen i mål M 222-01. Utökad produktionsnivå medges. Slutliga villkor för utsläpp till luft från EBK-anläggningen samt buller. Krav på prövotidsredovisning avseende: A Diffusa VOC-utsläpp (redovisn. 1/10-04) B Vattenreningsanläggningen (redovisn. 1/10-04) C Dominoeffekter, släckvatten (redovisn. 31/12-03) 2003-12-29 Prövotidsredovisning C lämnas till Miljödomstolen. 2004-03-25 Beslut om komplettering av prövotidsredovisning C från Miljödomstolen. 2004-05-14 Komplettering av prövotidsredovisning C till Miljödomstolen. 2004-09-03 Ansökan om förlängd prövotid för utredning A och B. 2004-09-29 Beslut från Miljödomstolen om förlängd prövotid för utredning A och B till 31/12-04. 2004-12-30 Prövotidsredovisning A och B lämnas till Miljödomstolen. 2005-06-20 Beslut från Miljödomstolen om ytterligare prövotid för utredning A och B till 31/12-06. 2005-06-30 Beslut från Länsstyrelsen i prövotidsredovisning C om fastställande av villkor att bolaget skall utföra de åtgärder som man åtagit sig i prövotidsredovisningens komplettering från maj 2004 samt installation av ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet till 1/6-06. 2006-05-30 Ändring av Länsstyrelsens beslut daterat 2005-06-30. Beslutet ändrat endast i den del där det anges när åtgärderna ska vara vidtagna. Åtgärderna ska vidtas senast 2006-12-31. 2006-12-31 Prövotidsredovisning A och B lämnas till Miljödomstolen. 2007-06-20 Beslut från Miljödomstolen i Mål M 222-01 om ytterligare prövotid för utredning A till 2007-12-31. 9
2007-12-29 Prövotidsredovisning A lämnas till Miljödomstolen. 2008-04-30 Beslut från Miljödomstolen i Mål nr M 222-01. Miljödomstolen fastställer villkor för utsläpp av VOC till luft. 2.3 Anmälningar enligt miljöbalken Följande anmälningar om förändringar i verksamheten har gjorts sedan tillståndsansökan lämnades in för prövning år 2001: 2008-01-25 Modifiering av ugnar och EBK. 2008-02-08 Begäran av komplettering av anmälan från Länsstyrelsen. 2008-02-12 Komplettering av anmälan inlämnad till Länsstyrelsen. 2008-03-25 Beslut från Länsstyrelsen i anmälningsärendet vilka meddelar råd i ärendet. Bolaget ska arbeta för att minska gasolförbrukningen samt arbeta för att hitta ersättningsbränsle för gasolen. Bolaget bör i arbetet med ugnar och efterbrännkammare möjliggöra effektiv värmeåtervinning. 2010-04-14 Utbyggnad av anläggning för koncentrering och rening av organiska lösningsmedel. 2010-05-11 Beslut från Länsstyrelsen vilka meddelar råd i ärendet. Bolaget ska ändra utsläppspunkter i kontrollprogrammet samt arbeta för att möjliggöra effektiv värmeåtervinning vid arbetet med ugnar och efterbrännkammare. 2011-09-02 Information angående installation av restvärmeanläggning vid SSAB EMEA Finspång. 2011-11-07 Beslut från Länsstyrelsen vilka meddelar att installationen inte föranleder någon annan åtgärd än en påminnelse om risken att påträffa markföroreningar vid anläggningsarbetet. 2017-01-03 Beslut från Länsstyrelsen med godkännande av att extern mätning av utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel (VOC) kan utglesas från varje år till vart tredje år. 2.4 Vattendom 1937-06-01 Beslut från Söderbygdens vattendomstol. Anger bland annat lägsta tillåtna vattennivå i sjön Bönnern. Utnyttjandet av vatten för SSABs verksamhet är ringa i förhållande till övrig verksamhet på det gemensamma industriområdet. 10
2.5 Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) Installationen och idrifttagandet av återvinningsanläggningen för restvärme 2012/2013 (samarbete med Finspångs Tekniska Verk) medför att verksamheten omfattas av handelssystemet för CO 2. (Teknisk sammankoppling ger ett system >20 MW). 2012-12-19 Anmälan om ny verksamhetsutövare (enligt 2 kap 8 handelslagen) till Länsstyrelsen Östergötland. 2012-12-28 Komplettering till anmälan från 2012-12-19. 2012-12-28 Beslut från Länsstyrelsen Östergötland om tillstånd till utsläpp av växthusgaser enligt lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. 2014-01-15 Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för år 2013-2020 lämnas till Naturvårdsverket. 2015-01-22 Beslut från Naturvårdsverket om tilldelning av utsläppsrätter enligt lagar (2004:1199) och (2004:1205) om handel med utsläppsrätter. 11
3. TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD 3.1 Tillstånd Miljödomstolen har givit bolaget tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att vid anläggningen i Finspång producera högst 40 Mm 2 plåt per år (MD 2002-09-16). 3.2 Slutliga villkor och villkorsefterlevnad Följande slutliga villkor har beslutats genom deldom från Miljödomstolen (MD) 2002-09-16, 2007-07-06 samt dom 2008-04-30. Villkor 9 nedan är beslutat av Länsstyrelsen 2006-05-30. (Villkor 8 i Länsstyrelsens beslut). Villkorsefterlevnad kommenteras med kursiv stil under respektive villkor. (1) Om inte annat framgår av övriga föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet om inte annat framgår av nedanstående villkor. Villkoret uppfyllt. Bolaget har bedrivit verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökningshandlingarna. (2) Vid målning skall temperaturen i efterbrännkammaren överstiga 700 C och reduktionen av kolväten uppgå till minst 98 %. Villkoret uppfyllt. Temperaturen i efterbrännkammaren har överstigit 700 C under året. Temperaturen registreras och lagras i ett styrsystem. Larm utlöses om temperaturen underskrider 700 C. Anläggningen beräknas haft över 99 % reduktionsgrad under året både vid målning med primer och topplack. (3) Färger innehållande bly och kadmium får inte användas. Villkoret uppfyllt. Bolaget använder inte färger som innehåller bly eller kadmium. Alla kemikalier som används inom verksamheten ska godkännas av den interna Kemikaliekommittén vilket säkerställer att de färger som innehåller dessa ämnen, som eventuellt ännu finns på marknaden, inte används inom verksamheten. (4) Buller från anläggningen skall begränsas så att ljudnivån utomhus vid de närmast belägna bostadshusen inte överstiger följande riktvärden*. Vardagar kl. 07.00-18.00 55 db(a) Kvällstid kl. 18.00-22.00 50 db(a) Sön- och helgdagar kl. 07.00-22.00 50 db(a) Nattetid kl. 22.00-07.00 45 db(a) Om hörbara toner eller impulsljudförändringar förekommer skall de ovan angivna värdena sänkas med 5 db(a). När nyinstallation eller renovering av bullrande anläggningar äger rum skall bullerbegränsande åtgärder vidtas vid dessa anläggningar så att den sammanlagda bulleremissionen på sikt kan nedbringas till Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablerad industri, det vill säga 5 db(a) lägre än vad som redovisats ovan med undantag för momentanvärden. 12
Bullermätning för industriområdet ska enligt revidering i kontrollprogrammet utföras vart tredje år och den senaste utfördes år 2016. Villkoret uppfyllt. Bolaget anser att man uppfyller detta villkor för den verksamhet som bedrivs vid SSABs anläggning i Finspång trots att riktvärdet överskrids i en punkt för industriområdet vid senaste mätningen 2016. Motivering till ställningstagandet framgår av kapitel 5.3. (5) Kemiska produkter och farligt avfall skall vara väl uppmärkt samt hanteras och förvaras så att risk för förorening av luft, mark och vatten inte föreligger. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen skall förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. Villkoret uppfyllt. Kontroll av detta sker genom periodiska miljöbesiktningar och ronderingar vilket regleras i gällande kontrollprogram. (6) Förvaring inomhus av kemiska produkter och farligt avfall skall ske i utrymmen med tätt underlag helst utan golvbrunnar. Om golvbrunnar förekommer skall dessa förses med sådana anordningar (t ex kragar) att eventuellt läckage inte kan tillföras avloppsnätet. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallning. Invallningen skall rymma den största behållarens volym plus 10 % av summan av övriga behållares volym. Eventuell förvaring utomhus skall ske på tät, hårdgjord yta under tak. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall dessutom förvaras inom invallat område som dimensionerats enligt ovan. Villkoret uppfyllt. Kontroll av detta sker genom periodiska miljöbesiktningar och ronderingar vilket regleras i gällande kontrollprogram. (7) Kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. Villkoret uppfyllt. I kontrollprogrammet för verksamheten anges hur mätning och beräkning av VOC samt mätning av externt industribuller utförs och redovisas. Gällande kontrollprogram är upprättat 2011-01-19 och beslut har tagits av Länsstyrelsen i ärendet. Bilagorna har reviderats vid behov. (8) För utsläpp till vattenrecipienten av processavloppsvatten gäller följande riktvärde* som medeltal för månad. Parameter Halt (mg/l) (mg/l) Aluminium <8 Krom, tot <0,5 Krom 6+ <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett, tot <10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde uppgå till 300 liter per timme. Villkor ej aktuellt. Utsläpp av processavloppsvatten förekommer inte. (9) Bolaget skall utföra de åtgärder som bolaget åtagit sig i bilaga 42 (enligt Miljödomstolens aktbilagenummer), daterad 2004-05-14, samt installera ett fast skumsprinklersystem i färgförrådet. Villkoret uppfyllt. Fast skumsprinklersystem är installerat i färgförrådet. Vidare har bolaget i skrivelse till Länsstyrelsen, daterad 2009-09-14, redogjort för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av det som framgår av bilaga 42 enligt Miljödomstolens aktbilagenummer. 13
(10) Till och med år 2009 får utsläppen av VOC från hela verksamheten som riktvärde per år högst uppgå till 23 ton per år. Från och med 2010 får utsläppen av VOC, räknat som kolekvivalenter, från hela verksamheten som riktvärde per år uppgå till 20 ton. Villkoret uppfyllt. Utsläppet av VOC har under året uppgått till 6 ton. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. 3.3 Översikt av villkor för luft och vatten Tabell 1. Villkor för utsläpp till luft. Parameter Nivå VOC, hela verksamheten < 20 ton/år Temperatur, EBK > 700 C Reduktionsgrad, kolväten > 98 % Tabell 2. Villkor för utsläpp till vatten. Parameter Halt (mg/l) Aluminium <8 Krom, tot <0,5 Krom 6 + <0,1 Cyanid, fri <0,1 Olja och fett, tot <10 Mineralolja <5 Suspenderat material <40 ph får som riktvärde* ligga i intervallet 7-9. Vattenflödet får som riktvärde* uppgå till 300 liter per timme. * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. 14
4. PRODUKTIONSVOLYM Tillverkningen av produkter har under året hållits inom tillåten produktionsnivå. Tillståndet medger en produktion av 40 mm 2 målad plåt. Produktionen var under året ca 33 (26 föregående år) mm 2. 15
5. RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN Värden i löptext som anges inom parentes avser föregående år. 5.1 Utsläpp till luft Temperaturen i efterbrännkammaren har under året varit högre än 700 C. Reduktionsgraden har under år 2016 utifrån befintliga data beräknats uppgå till 99,9 % vid målning med både primer och topplack. Mängden totalt emitterad VOC från hela verksamheten underskrider gällande riktvärde på 20 ton/år. Det totala utsläppet av VOC från verksamheten har beräknats till 6 ton. I beräkningen används utsläppsvärden från mätningar av totalkolväte, som kolekvivalenter, samt drifttider för färgverken, blandningsrum och EBK. Zeolitfiltret togs i drift hösten 2010 och bedöms ha en optimal funktion. Mängden lösningsmedel i färgen uppgick år 2016 till ca 1917 ton. Eftersom lösningsmedelförbrukningen i färgbeläggningslinjen överstiger 25 ton per år omfattas verksamheten av Förordningen om användning av organiska lösningsmedel (SFS 2013:254). Gränsvärdet för punktutsläpp från anläggningar med teknik som möjliggör användning av återvunna lösningsmedel är 150 mgc/nm 3. Färgbeläggningslinjens EBK-anläggning klarar även gränsvärdet för anläggningar utan lösningsmedelsåtervinning, d v s 50 mgc/nm 3. De diffusa utsläppen får uppgå till 10 % av tillfört lösningsmedel för befintlig anläggning och 5 % för ny anläggning. Verksamheten uppfyller båda dessa gränsvärden. 5.2 Utsläpp till vatten Allt processavloppsvatten har sedan november 2005 gått till externt omhändertagande. Tills vidare anlitas Jernbro Industrial Services AB för indunstning i deras indunstare på industriområdet. I dag sker endast utsläpp av mindre mängder kylvatten från verksamheten till Myrkärrskanalen. Kylvatten används för kylning av den belagda plåten samt av hydraulaggregat. Vattnet har provtagits i samband med tillståndsprövningen 2001 och resultatet visade att kylvattnet inte utgör någon källa till förorening avseende metaller och oljekolväten. Verksamhetsutövarna inom industriområdet har i samverkan och på uppdrag av Länsstyrelsen genomfört undersökningar av föroreningssituationen i Skutbosjön och Dovern i Finspångs kommun. Dessa sjöar utgör recipient för industriområdets verksamheter. Prover har tagits på bottensediment, porvatten, fallande sediment och sjövatten. Proverna har analyserats med avseende på bland annat metaller, oljeföroreningar, PAH och PCB. Undersökningar har utförts från 2008 till 2011 för att kartlägga föroreningsnivåer i sediment och ytvatten, bestämma i vilken grad föroreningar sprids från sedimenten samt avgöra hur stort område som är påverkat. Fördjupade undersökningar utfördes under 2014 och 2015 för att bättre precisera eventuella risker. I maj 2016 inlämnades en översiktlig åtgärdsutredning till Länsstyrelsen med syftet att beskriva och kvantifiera tänkbara åtgärdsalternativ samt de konsekvenser åtgärderna skulle medföra. 16
5.3 Buller I koncessionsnämndbeslut (nr 176/95) anges att bolagen inom Sapa industriområde ska innehålla följande värden beträffande ekvivalenta ljudnivåer som riktvärden*. 55 dba dagtid vardagar kl 07-18. 45 dba nattetid kl 22-07. 50 dba övrig tid. Den momentana ljudnivån från anläggningarna får nattetid (kl 22-07) som riktvärde inte överstiga 55 dba. Eftersom anläggningarna går med kontinuerlig drift under hela dygnet är kraven under nattetid dimensionerande, d v s 45 dba ekvivalent respektive 55 dba momentan ljudnivå. Under november 2016 utförde WSP Environmental Sverige mätning av ljudnivån från industriområdet i de mätpunkter som fastställts i gällande kontrollprogram. Mätningen utförs i samverkan för hela industriområdet i SAPA:s regi, vart tredje år. Det innebär att nästa bullermätning ska utföras under år 2019. Vid mättillfället år 2016 uppmättes i mätpunkt 5 en ekvivalent ljudnivå som överskrider gällande riktvärde* med 2 db(a). Den platsen (mätpunkt 5) ligger öster om SAPA Profiler, på andra sidan Myrkärrskanalen, med ett betydande avstånd från SSABs verksamhet. Mätpunkt 4 är den punkt som ligger närmast SSAB:s verksamhet och som bedöms motsvara bullernivån från SSAB bäst. Vid denna mätpunkt uppmättes vi mättillfället relativt låga ekvivalenta och momentana ljudnivåer under riktvärdena. Bolaget bedömer därmed att SSABs verksamhet inte är orsaken till det uppmätta överskridandet i mätpunkt 5. Resultatet framgår av tabell 3. Tabell 3. Buller. Resultat från senaste mätning november 2016. Mätpunkt Plats Datum Uppmätt ekvivalent ljudnivå db(a) Uppmätt maximal ljudnivå db(a) 1 Bostadshus, Bergaliden 8 2 november, natt 45 57 2 Bostadshus, Högbyvägen 6 2 november, natt 39 48 3 Parkeringsplats norr om lasarettet 2 november, natt 42 53 4 Korsningen Brunnhusvägen/ Brabantvägen 2 november, natt 42 49 5 Bostadshus, Kanalgatan 13 2 november, natt 47 54 * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas. 5.4 Resursanvändning 5.4.1 Energi- och vattenanvändning Totalt användes ca 62 GWh under året i form av elkraft och fossila bränslen. Dessutom användes ca 9 GWh fjärrvärme under året. Användningen av el, gasol och fjärrvärme samt vattenanvändning framgår av tabell 4. 17
Tabell 4. Energi- och vattenanvändning. Råvara Mängd m 3 /år ton/år MWh/år Elkraft 8 180 Gasol 4 213 54 260 Fjärrvärme 18 210 Kommunalt vatten 5 429 Industrivatten 30 0150 Vi har levererat 182100 MWh till fjärrvärmenätet och tagit emot 2010 MWh. 5.4.2 Kemikalier I tabell 5 redovisas typer och mängder av kemiska produkter som användes under året. Tabell 5. Kemikalier. Produktgrupp Typ av produkt Användningsområde Mängd ton/år Färger Polyester Bandlackering 2 352 Baksidelack, epoxibaserad 679 Primer, polyesterbaserad 1 314 Primer, epoxybaserad 494 PVF2 0 Lim Köratac 0 Förbehandlingskemikalier Rostskyddsmedel 24 Alkaliska ämnen 17,5 Tensid 0,11 Salpetersyra 0 Lösningsmedel Aromat, butylacetat Tvätt av färgvannor med mera 42,2 Märkfärg Märkbläck Märkning 54 (l) Rengöringsmedel Make Up Fluid 108 (l) Ångtvättmedel, motor- och elektronikrengör. Motortvätt Maskinsmörjning Olja Maskinsmörjning 600 (l) 30 (l) Fett Maskinsmörjning 50 (kg) 5.5 Avfall och biprodukter Uppkomna mängder under året sammanfattas i tabell 6. Mängder och typer av avfall och biprodukter redovisas närmare i tabell 7-10. Under året har följande mängder uppstått: Tabell 6. Sammanställning av avfall och biprodukter. Fraktion Mängd ton Farligt avfall till extern återvinning 1 101,8 Ej farligt avfall till extern återvinning 6 83,7 Ej farligt avfall till extern deponi 4,3 Biprodukter 7 371 18
5.5.1 Farligt avfall till extern återvinning Tabell 7. Farligt avfall till extern återvinning. Avfall EWC-kod Mängd ton/år Transportör Mottagare Plastfolie med färg 08 01 11 61,6 Närkefrakt Suez Lösningsmedel + färg 08 01 11 148,6 Närkefrakt Suez Alkalisk emulsion 12 01 09 889 Jernbro Jernbro Industrial Services AB Laboratoriekemikalier 16 05 06 1 Närkefrakt Suez Fett 12 01 12 0 Närkefrakt Suez Slipdamm 12 01 21 1,06 Närkefrakt Suez Spillolja 13 02 08 1,28 Närkefrakt Suez Oljefilter 16 01 07 0 Närkefrakt Suez Natriumhydroxid 06 02 04 0 Närkefrakt Suez Färgfat (tömda) 15 01 10 4174 (st) Zadlers tomfat AB Zadlers tomfat AB Färgburkar 15 01 10 0 (kg) SITA SITA Tomma sprayburkar 15 01 10 5(kg) SITA SITA Lysrör/ljuskällor 06 04 04 21(kg) SITA SITA Elavfall med farliga komponenter 20 01 35 237 (kg) Närkefrakt Suez TOTALT 1 101,8 5.5.2 Ej farligt avfall till extern återvinning Tabell 8. Ej Farligt avfall till extern återvinning. Avfall Mängd ton/år Mottagare Blandskrot 395,7 SITA Kopparskrot sekunda 0 (kg) SITA Aluminium 0 (kg) SITA El-avfall 0 SITA Brännbart avfall 282,9 SITA Ofärgade glasförpackningar 0 (kg) SITA Wellpapp 870 (kg) SITA Metallförpackningar 196 (kg) SITA Pappersförpackningar 52 (kg) SITA Returpapper 3,8 SITA Plastförpackningar 117 (kg) SITA Mjukplast 0 SITA Kabelskrot 0 SITA Batterier 51 (kg) SITA IBC plastbehållare 50 (st) Schultz Industrial Packing TOTALT 683,7 19
5.5.3 Ej farligt avfall till extern deponi Tabell 9. Ej farligt avfall till extern deponi (bortskaffande - extern). Avfall Mängd ton/år Mottagare Ej brännbart avfall 1,0 SITA Betongblock/sten 3,3 RGS TOTALT 4,3 5.5.4 Biprodukter Tabell 10. Biprodukter. Biprodukt Mängd ton/år Omhändertagande Stålskrot 7 371,1 Norex Torslanda TOTALT 7 371,1 20
6. ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN 6.1 Verksamhetens egenkontroll I miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll betonas skyldigheten att styra, kontrollera, följa upp och ha kontroll över verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontroll syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål) och dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är verksamhetsutövarens verktyg för att visa att miljöbalkens krav efterlevs och SSAB har integrerat den i sitt miljöledningssystem. Kraven på egenkontroll täcks även till stora delar genom de krav som miljölednings-standarden ISO 14001 ställer. Nedan beskrivs de viktigaste punkterna för SSABs egenkontroll: Upprättande av miljöutredning och energikartläggning enligt ISO 14001 och ISO 50001 vid behov. Upprättande av miljökonsekvensbeskrivning vid behov. Uppföljning av betydande miljöaspekter/energianvändning genom nyckeltal. Målstyrning för betydande miljöaspekter/energianvändning. Verksamhetsstyrning som täcker in de betydande miljöaspekterna och den betydande energianvändningen samt upprätthållande av kompetens och kommunikation. Kontrollprogram för att styra kontrollen av kraven i egenkontrollen och specifika villkor. Miljöbesiktningar omfattande genomgång av egenkontroll och mätningar. Miljöriskbedömningar omfattande identifiering och bedömning av riskerna. System för hantering av miljöavvikelser. 6.1.1 Kontrollprogram Verksamhetens kontrollprogram används för att styra kontrollen av specifika villkor. Kontrollprogrammets förelagda del reviderades senast 2011-01-19 och Länsstyrelsen har förelagt bolaget i beslut daterat 2011-02-03 att följa programmet. Bilagor till kontrollprogrammet reviderades senast 2016-09-07. 6.1.2 Periodisk miljöbesiktning Som en del i kontrollverksamheten genomförs årliga miljöbesiktningar för att verifiera att företagets miljöskydd hålls på en god nivå. Den senaste externa miljöbesiktningen genomfördes 2015-02-03 och besiktningsrapport har lämnats till Länsstyrelsen. Intern miljöbesiktning har utförts 2016-05-24 med egen personal från avsnitt Miljö och berörd driftpersonal. För 2017 planeras besiktning med egen personal där Länsstyrelsen bjuds in. 6.2 Drift- och kontrollfunktioner samt skötsel och underhåll Bolaget har ett väl utvecklat underhållsarbete, såväl förebyggande som akut. Utöver det generella underhållsarbetet har de mätinstrument och de befattningar som är kritiska från miljösynpunkt identifierats. 21
I verksamhetssystemet finns rutiner för att fortlöpande kontrollera funktionen på utrustningar för drift och kontroll av miljökritiska anläggningsdelar. Kalibrering/kontroll sker enligt fastlagt intervall i underhållssystemet från vilket ett meddelande skickas till den som är ansvarig för respektive instrument när en åtgärd är planerad att vidtas. Om åtgärden inte genomförs skickas automatiskt påminnelser till den ansvarige och dennes närmsta överordnade chef. Utöver driftavsnittens egen kontroll av utrustning sker också periodiska miljöbesiktningar samt externa och interna revisioner där driftkontroll, skötsel och underhåll av anläggningen kontrolleras. I kontrollprogrammet är det preciserat vilken egenkontroll som genomförs enligt kraven i egenkontrollförordningen vilket kompletterar de kontroller som genomförs inom underhållsarbetet och vid daglig tillsyn. 6.3 Driftstörningar och andra olyckshändelser i verksamheten I bolagets verksamhetssystem finns rutiner för nödlägesberedskap som säkerställer skyddsåtgärder för utsläpp till yttre miljö. Länsar har anskaffats för akutåtgärder. Inom bolaget finns ett webbaserat ärendehanteringssystem (MIA) för att registrera och följa upp bl a miljöavvikelser i verksamheten. Systemet bedöms vara ett effektivt verktyg för att förbättra miljöarbetet och förebygga driftstörningar och olyckshändelser som påverkar den yttre miljön. Under år 2016 har det inte inträffat någon händelse som krävt vidarerapportering till tillsynsmyndigheten. 6.4 Råvaror och energi 6.4.1 Allmänt Företaget har kontinuerlig uppföljning av andelen skrot från produktionen och arbetar aktivt för att minimera detta för att därigenom begränsa användningen av stålämnen. I företaget bedrivs energieffektivisering av verksamheten. Mål och program har upprättats för kontinuerlig uppföljning av energianvändningen. Under år 2007 utbildades samtliga anställda i energihushållning. Under 2008 anslöt sig verksamheten till PFE, Program för energieffektivisering. Under 2009 genomfördes en energikartläggning och under 2010 certifierades verksamheten enligt energiledningsstandarden EN 16001 och 2013 enligt ISO 50001. Under 2013 anslöts verksamheten till EU ETS, utsläppshandel för CO 2. Under 2011 togs en ny instruktion fram för uppstart av anläggningen där tändning av ugnarna sker i olika steg för ökad energioptimering. Under 2012 har en återvinningsanläggning installerats i form av avgaspannor (värmeväxlare) för leverans av restvärme till det kommunala fjärrvärmenätet. Bolaget har arbetat aktivt med fortsatta effektiviseringar i anläggningen. Arbetet har gett både ökat produktutbyte och ökad energieffektivitet. Genom tidigare optimering av ugnsventilationen åtgår mindre gasol i relation till produktionen. Återvinningsanläggningen för restvärme har under året levererat 182100 MWh energi till det kommunala fjärrvärmenätet. Befintliga värmepannor är tagna ur bruk. Under 2015 togs 2 värmepannor ur drift, en för olja och en för gasol. Under 2016 har all energi för uppvärmning tagits från fjärrvärmenätet. 22
6.4.2 Energimål till 2019 Under perioden 2008-2012 genomfördes ett energieffektiviseringsprogram kallat +e projektet för SSABs verksamhet i Borlänge och Finspång. Projektets övergripande mål var 10 % lägre energikonsumtion per producerat ton vid utgången av 2012 jämfört med 2007 vilket motsvarade en årlig besparing på 100 Mkr. Projektets utförande var framgångrikt och målet uppfylldes. Ett nytt energimål har beslutats för verksamheten i Borlänge och Finspång för perioden 2013-2019. Målperiodens övergripande mål är ytterligare 10 % lägre energikonsumtion per producerat ton vid utgången av 2019 jämfört med 2012 vilket bedöms ge en årlig besparing på ca 50 Mkr. 6.5 Kemikalier Bolaget har hög fokus på användning av kemikalier och arbetar successivt med åtgärder som kan leda till minskad miljöbelastning såsom tanken är med produktvalsprincipen. Företaget har en kemikaliekommitté med specialister inom arbetsmiljö, toxikologi och yttre miljö som granskar kemikalier från både miljö- och hälsosynpunkt innan de används i produktionen. Vid granskningen av kemikalier beaktas såväl arbetarskydd som ekotoxikologi, kvittblivning och funktionalitet. Särskild uppmärksamhet riktas mot kemikalier som är upptagna i Prioriteringsguiden PRIO, Begränsnings-databasen hos kemikalieinspektionen, europeiska kemikaliemyndighetens kandidatförteckning samt bilaga XIV i REACH som omfattar tillstånds-pliktiga ämnen. Värderingen används för att i möjligaste mån välja den kemikalie som vid i övrigt likvärdiga förhållanden ger den lägsta miljöpåverkan ur ett helhetsperspektiv. På så vis sker en ständig utveckling i enlighet med produktvalsprincipen. De kemikalier som godkänns registreras i kemikaliehanteringssystemet Chemsoft och möjliggör att respektive avdelnings kemikalieförteckning är tillgänglig för alla anställda på företagets intranät. Exempel på substitution som har gjorts under året är: Green Coat målas med färg där delar av lösningsmedlet är ersatt med rapsolja. Green Coat är även en kromatfri produkt. Andelen lackerad Green Coat har ökat från 8692 ton år 2014 till 24834 ton år 2015 och under 2016 producerades 45069 ton Green Coat. Andelen Green Coat uppgick under år 2016 till 32 % av produktionen. 6.6 Avfallshantering I företagets verksamhetssystem finns rutiner för förvaring och hantering av farligt avfall så att villkoren (5 och 6) uppfylls. Farligt avfall transporteras bort kontinuerligt under året för slutligt omhändertagande. Inom ramen för ISO 14001 arbetar företaget med att minska miljöpåverkan från de betydande miljöaspekterna där farligt avfall ingår. Övrigt avfall källsorteras i så stor utsträckning som möjligt för att uppnå hög återvinningsgrad. Avfallshanteringen bedöms fungera väl enligt gällande krav och regler. 6.7 Risker för människa och miljö År 2000 gjorde Riskteknik Martin Uulas AB en miljöriskanalys av verksamheten. I analysen studerades organisatoriska faktorer, skydds- och säkerhetsinstallationer samt de farliga ämnen som hanteras inom produktionen. Riskanalysen finns med som en bilaga i tillståndsansökan från år 2001. Riskbedömning för arbete med kemikalier enligt AFS 2011:19 Kemiska Arbetsmiljörisker (tidigare AFS 2000:4) och miljöbalken sker fortlöpande vid verksamheten. Risk för påverkan på den yttre miljön ingår som en del i analysen. 23
En utredning om dominoeffekter samt omhändertagande av släckvatten utfördes och kompletterades under år 2003-2004. Utredningen ligger till grund för flera åtgärder för att öka säkerheten inom området. Bland annat installerades ett skumsprinklersystem i färgförrådet under 2006. Under 2010 utfördes miljöriskbedömning vid färgbeläggningslinjen i Finspång. Bedömningen utfördes av WSP Environmental tillsammans med personal från avsnitt Miljö och ansvariga för anläggningen. I bedömningen ingick följande moment: 1. Identifiering av riskerna 2. Kvalitativ uppskattning av riskernas sannolikhet 3. Kvalitativ uppskattning av riskernas konsekvens 4. Värdering av riskerna 5. Förslag till riskreducerande åtgärder Resultatet av den genomförda bedömningen är sammanställt i en rapport och har följts upp under de interna miljöbesiktningarna 2011 och 2012. Åtgärder har vidtagits och en acceptabel risknivå bedöms vara uppnådd. En ny miljöriskbedömning har utförts den 2015-10-27 vilken har följts upp och uppdaterats 2016-05-24. I fortsättningen är avsikten att gå igenom och uppdatera miljöriskanalysen i samband med interna och externa miljöbesiktningar årligen. SSABs verksamhet i Finspång hanterar farliga ämnen i en omfattning som inte överstiger vare sig den högre eller lägre kravnivån enligt förordningen SFS 1999:382. Det innebär att verksamheten inte omfattas av den s k sevesolagstiftningen. 6.8 Miljövärde ur ett livscykelperspektiv 6.8.1 Avancerade höghållfasta stål En av stålets starka sidor ur ett miljöperspektiv är dess goda återvinningsegenskaper och det välfungerande system som genom historien etablerats för insamling och handel med skrot. Detta medför att återvinningen är mycket hög. Mängden tillgängligt skrot är dock inte tillräckligt för att täcka den totala stålkonsumtionen varför såväl malm- som skrotbaserad stålproduktion behöver samexistera. Ur ett globalt perspektiv produceras ca 30 % av världens stålproduktion i skrotbaserade stålverk och resterande kommer från malmbaserad ståltillverkning. SSABs stålproduktion i Sverige innehåller i snitt ca 20 % återvunnet skrot som i första hand kommer från fallande skrot i de egna produktionslinjerna men också från skrot som köps in från den externa skrotmarknaden. De färdiga stålprodukterna är alltid återvinningsbara och de kan även återvinnas om och om igen med bibehållna kvalitetsegenskaper. Stålkonstruktionernas långa livslängd och dess höga styrka i förhållande till dess vikt och dess pris är faktorer som ytterligare stärker användningen av stål ur ett miljöperspektiv. Miljövärdet blir ännu mera tydligt när man som SSAB satsar på höghållfasta stål som används i t ex fordon. Genom användning av höghållfasta stål i fordon ges möjlighet att minska vikten jämfört med om standardstål används vilket ger miljöfördelar genom hela livscykeln. SSAB EcoUpgraded SSAB har initierat ett globalt hållbarhetsinitiativ, kallat SSAB EcoUpgraded, som hjälper kunderna att se fördelarna med att använda höghållfasta stål. Tillsammans med våra kunder uppgraderar vi på SSAB kontinuerligt material och utformning i olika tillämpningar. Fördelarna med att uppgradera till höghållfasta stål inkluderar reducerad vikt, förbättrad bränsleekonomi och förlängd livslängd för produkterna vilket alla är viktiga delar för att minska produktens koldioxidavtryck. Målet med konceptet EcoUpgraded är att hitta tillämpningar med god potential för att minska CO 2 -utsläpp under användningsfasen. SSAB kan för varje specifik tillämpning jämföra de potentiella CO 2 -besparingarna i 24
användningsfasen med CO 2 -utsläppen under tillverkningen och på så vis identifiera de produkter som kan dra mest nytta av en uppgradering till höghållfasta stål. SSAB EcoUpgraded är en del av SSABs unika kunderbjudanden. De miljömässiga fördelarna ger SSABs kunder ytterligare en konkurrensfördel som kan öppna nya marknader och möjligheter för dem. Detta beskrivs också på www.ssab.com/ ecoupgraded. I Figur 4 illustreras hur SSABs koncept EcoUpgraded sparar CO 2 både under ståltillverkning och under slutproduktens totala livslängd. Materialeffektiviteten och transporteffektiviteten bidrar båda till CO 2 -besparingarna. Med höghållfasta stål kan slutprodukten göras lättare (mindre mängd producerat stål). Med slitstarka höghållfasta stål håller slutprodukten också längre (längre livslängd). Med lägre vikt behöver slutprodukten mindre mängd bränsle för samma sträcka (lägre bränsleförbrukning). Färre turer för samma last är resultatet när den reducerade egna vikten leder till ökad nyttolast (högre kapacitet). Beroende på vilken slutprodukt man tittar på kommer de olika delarna att bidra i olika grad. Av den totala CO 2 -besparingen förväntas dock mer än 90 % uppstå under fordonens användning vilket förklarar varför hela livscykelperspektivet behöver beaktas för att kunna värdera nyttan med våra höghållfasta stål. 1 SÅ HÄR SPARAR MAN KOLDIOXID MINDRE MÄNGD PRODUCERAT STÅL MATERIAL- EFFEKTIVITET LÄNGRE LIVSLÄNGD LÄGRE VIKT TOTALT BIDRAG TILL CO 2-BESPARINGAR <10 % >90 % TRANSPORT- EFFEKTIVITET HÖGRE KAPACITET Figur 4. Så här sparar man koldioxid 6.8.2 Målad tunnplåt Målad tunnplåt har genom åren rönt en allt större efterfrågan både inom byggnads- och verkstadsindustrin. Den är ett etablerat byggmaterial i stora delar av världen. Framgången beror på många goda egenskaper t ex: Lätt att forma Högt korrosionsskydd Styrka och bärighet Tilltalande utseende Lång livslängd 25
Målad tunnplåt används ofta för att täcka tak och väggar på byggnader, men det förekommer också som bärande element i väggar, tak och bjälklag. Beslag, takavvattning och olika typer av kassetter m m är andra användningsområden. Till bygg- och industriprodukter av olika slag väljs beläggningen med avseende på användningsmiljö, ytstruktur, formbarhet, brandmotstånd, värmetålighet, reptålighet etc. Den målade tunnplåten framställs därför i flera kombinationer av färgsystem beroende på användning. I t ex byggapplikationer har plåten en mycket lång livslängd och företaget lämnar normalt 10-15 års garanti. Nedanstående figur 5 visar hur den målade plåten är uppbyggd. 1. Eventuell skyddsfilm (polyeten, polypropen) 2. Täckfärg 3. Grundfärg 4. Förbehandlingsskikt 5. Metallbeläggning 6. Stålkärna 7. Baksidesfärg Figur 5. Uppbyggnad av målad plåt. 26
27
MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB EMEA AB(0562-138) år: 2016 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: SSAB EMEA AB Organisationsnummer: 556313-7933 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 0562-138 Anlaggningsnamn: SSAB EMEA AB Postnummer: 61231 Ort: FINSPÅNG Besöksadress för anl.: Slottsvägen 1-3 Fastighetsbeteckningar: Metallen 4 (Metallen 5) Kommun: Finspång Huvudverksamhet och verksamhetskod: 39.10 (Organiska lösningsmedel) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 50.20 (Fordonsservice och drivmedel) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: 39.10 (Organiska lösningsmedel) BAT-slutsats enligt IED saknas Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 9.(c) (Anläggningar för ytbehandling av material, föremål eller produkter med organiska lösningsmedel, i synnerhet för appretering, tryckning, bestrykning, avfettning, vattenskyddsbehandling, limning, målning, rengöring eller impregnering) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO 14001 Koordinater: 6507990 x 544458 Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad:2017-03-28 10:32:49 Version:1 1 / 2 28
MILJÖRAPPORT Grunddel För SSAB EMEA AB(0562-138) år: 2016 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Peter Efternamn: Breti Telefonnummer: 072-213 92 19 Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: peter.breti@ssab.com c/o: Gatu-/boxadress: Slottsvägen 1-3 Postnummer: 612 81 Postort: Finspång JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Maria Efternamn: Nilsson Telefonnummer: 0243-70000 Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: maria.nilsson@ssab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Inlämnad:2017-03-28 10:32:49 Version:1 2 / 2 29
MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration För SSAB EMEA AB(0562-138) år: 2016 version: 1 Ref Mottagare Parameter Ev.anm. Värde Enhet Metod Metodkod Stor Metodbeskri förbränning Prod.Enhet Förordning vning sanläggning Utsläpps Punkt Ursprung Typ Flöde Kommentar RedovEnl Fskr 0 Luft CO2 12629000, kg/år C ETS Metoden beskrivs i gällande övervaknings plan för CO2. 1 Luft CO2 12629000, kg/år C ETS Metoden beskrivs i gällande övervaknings plan för CO2. 2 Luft CO2 0, kg/år C ETS Metoden är beskriven i gällande övervaknings plan för CO2. 3 Luft NMVOC 6159, kg/år M CEN/ISO SS-EN 12619 4 Återvinnin g-extern FA 1102, t/år M WEIGH Vägning hos mottagare. - Totalt Ut Fossilt Del Ut Biogent Del Ut - Totalt Ut - Totalt Ut Version: 1 1 / 1 30
SSAB är ett Norden- och USA-baserat stålföretag. SSAB erbjuder mervärdesprodukter och tjänster som har utvecklats i nära samarbete med företagets kunder för att skapa en starkare, lättare och mer hållbar värld. SSAB har anställda i över 50 länder. Idag har SSAB produktionsanläggningar i Sverige, Finland och USA. SSAB är börsnoterat på Nasdaq Stockholm och sekundärnoterat på Nasdaq Helsingfors. www.ssab.com SSAB EMEA AB SE-781 84 Borlänge Sweden T +46 243 700 00 F +46 243 720 00 contact@ssab.com www.ssab.com