Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Relevanta dokument
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer vid Bulls måse

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

med fortsättning 2009

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Saxån-Braåns ANTECKNINGAR 1(5)

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009

Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer:

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(7) vattenvårdskommitté Handläggare Ekolog Datum Beteckning Olle Nordell

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(8) vattenråd Handläggare

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Planer och program som berör Saxån och Braån

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Jordbrukets tekniska utveckling.

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

Saxån-Braåns 1(9) vattenvårdskommitté

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté Olle Nordell

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Inventering av damm Håva i damm Övningar med lärarinstruktion

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Ekosystem ekosystem lokala och globala

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Mjölkkon & biologisk mångfald

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Handlingsprogram för naturvård

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Maria Österlund. Vatten. Mattecirkeln Volym 1

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

Lärarstöd till exkursion Gymnasiet

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Olika skydd för naturen

Transkript:

Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2011 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Sammanfattning Under 2011 har knappt 400 elever och lärare från grundskolan deltagit i guidade informationsturer till sju olika våtmarker och å-sträckor längs Saxån-Braån för att lära sig om vattenvård och Saxån-Braåns Vattenvårdskommittés arbete. Deltagarna har fått en inblick i landskapets förändring när det gäller ängar, betesmarker, våtmarker och åar och hur förändringarna har påverkat vattenkvalitet, biologisk mångfald och landskapets vattenhållande förmåga. Vi har tittat på anlagda våtmarker och vattenvårdande åtgärder längs ån. Deltagarna har håvat småkryp i damm eller å och fått lära sig om djurens liv, samt deltagit i aktiviteter som att jobba med näringskedjor, boplatser för hotade djurarter knutna till vatten och gå tipsrunda om vattenvård. Material som Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté har producerat som Åmansboken, broschyren En renare å ett rikare landskap ett renare hav, samt videon Åar och Vattendrag Saxån-Braån har visats för besökarna. Broschyrer om olika naturområden har delats ut. Åtgärder vid vatten har kopplats till miljömålen och grupperna har fått med sig Länsstyrelsens miljörapport Miljötillståndet i Skåne. Syftet med turerna är att öka engagemanget och intresset för vattenvård och i förlängningen underlätta för vattenvårdande åtgärder i framtiden. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. 2

Bakgrund Under de senaste 200 åren har stora förändringar skett i landskapet i Skåne. Förändringar i jordbruket och djurhållningen har gjort att arealen slåttrade marker och naturbetesmarker har minskat betydligt. För att vinna åkermark har många våtmarker och mängder av småbäckar dikats ut och lagts ner i rör under marken. Åar har rätats ut och sjöar sänkts. Detta har minskat landskapets vattenhållande förmåga och orsakat både översvämningar och torka. De naturliga processer som tidigare renat vattnet har till stor del satts ur spel, vilket har orsakat övergödningsproblem. Den biologiska mångfalden har minskat till följd av förändringarna. Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté är ett samarbetsorgan för de nämnder som har ansvar för miljö- och naturvårdsfrågorna i kommunerna inom Saxån-Braåns avrinningsområde. Kommittén arbetar med ån och dess omgivningar ur ett hälso-, miljö-, naturvårds- och naturresursperspektiv samt verkar för att de nationella, regionala och lokala miljömålen som berörs blir uppfyllda. Som exempel kan nämnas anläggande av ett 60-tal dammar, återmeandring av åsträckor, utökning av arealen betesmark och slåttrade marker invid ån, rekreationsåtgärder och åtgärder för fisk. Syftet med informationsturerna är att berätta om hur människan förändrat landskapet under de senaste århundradena, vad detta fått för följder för vattenkvalitét, landskapets vattenhållande förmåga och biologisk mångfald och hur Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté arbetar med dessa frågor längs ån. Förhoppningen är att detta i förlängningen kan ge ökat engagemang hos allmänheten och underlätta vid framtida vattenvårdande åtgärder. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. Besökarna tar del av en berättelse om hur utdikningen gick till och vilka följderna blivit. Marieholm. Damm som tar emot dräneringsvatten från åkermark. Marieholm. Håvning och tipsrunda om vattenvård. 3

Guidade exkursioner Totalt har 397 personer deltagit i guidade exkursioner under året till dammar och å-sträckor i Dösjebro, Häljarp, Marieholm, Trollenäs, Asmundtorp, samt Vallarna i Teckomatorp. Fyra grupper från vardera kommun Landskrona, Eslöv, Svalöv och Kävlinge. Huvudsaklig målgrupp har varit mellanstadiet, men även andra åldrar har deltagit. Till Trollenäs kom två introduktionsklasser med nyanlända invandrare från två olika skolor i Eslöv. Fokus lades på en fin tur ut i naturen! Vi vandrade längs ån på Trollestigen och håvade småkryp i en avsnörd meanderslinga detta blev höjdpunkten på exkursionen! Eleverna som var i låg- och mellanstadieåldern hittade rygg- och buksimmare, klotmusslor, ärtdykare trollsländelarver, skräddare, vattenskorpioner och posthornssnäckor. Vi lade även in lite kultur i turen och gick en runda kring slottet och caféet. Ledarna lät mycket intresserade av att komma tillbaka med gruppen och tyckte det var smidigt att åka med bussen från Eslöv. 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2010 2011 vuxna gy åk 7-9 åk 4-6 åk 1-3 Fig 1: Antal besökare fördelat på ålder. Alla fick broschyren om Trollenäs. Förhoppningen är att även barnen kan locka med sina familjer ut till Trollenäs. Till Dösjebro kom fyra grupper. Två grupper från den närliggande Dösjebroskolan härifrån deltog även elever 2010 och två grupper anlände med tåg från Barsebäck respektive Landskrona. En av grupperna fick en mycket regnig dag och åkte hem tidigare, men var ändå positiva och intresserade av att komma ut i vår till en dag med bättre väder! Till skillnad från förra året gick nu får i hagen med dammarna vi brukar besöka. Det var inga problem att vara där ändå och eleverna fick god utdelning i form av olika djur som vattenskorpioner, vattenbin, ryggsimmare, hästiglar, trollsländelarver, flicksländelarver, posthornsnäckor mm. Det är både gott om övervattens-, undervattens- och flytbladsvegetatation i dessa små dammar. Här finns bl a mycket vattenpest, gul näckros, gäddnate och igelknopp. I omgivningarna och längs ån växer gott om jättebalsamin. I alla turer ingår en berättelse om hur livet var på 1800-talet och vad som ledde till utdikningarna, samt vad det har fått för konsekvenser för vattenkvalitet och biologisk mångfald idag. Vidare hur man arbetar med detta nu längs ån. I Dösjebro tittar vi på rasbranter. Fördelar och nackdelar med det när det gäller kungsfiskare vid ån (som dock vill ha ostörd boendemiljö också) och att det rasar ner näringsrik jord i vattnet. Vi arbetar med biologisk mångfald i och med att eleverna gruppvis får leta boplatser och bra livsmiljöer för djur som är beroende av vatten. Vi tittar på återmeandringen av ån i Dösjebro och finns det tid så vandrar vi en bit längs ån för att titta på trädplanteringar längs ån mm. Det är fin miljö och bra tillgänglighet i Dösjebro. Elever som bor nära och förväntas vistas i området själva eller med sin familj får med sig broschyren om Dösjebro. Grupper som kommer längre bortifrån får ett par stycken broschyrer, men gärna fler om intresse finns. Miljörapporten, ett ex per grupp, delas ut och vi kopplar arbete vid vatten till miljömålen. 4

En tur gick till Häljarp med en klass från Glumslöv. Klassen hade varit ute tidigare, men till annat exkursionsmål. Till skillnad från förra året kom vi i år till att håva och titta på livet vid märgelhålet och dammarna inne i betesmarken. Förra året gick där kor och det var inte lämpligt att gå in med grupp. Annars program som ovan. Två högstadieklasser besökte en dagvattendamm i Asmundtorp (1:31). Dammen ligger invid Braån och Hörstadsbäcken. Samma skola deltog även förra året med elever från samma årskurs. Dammen är uppdelad i två delar som vid torrare perioder inte har förbindelse med varandra. De omges till stor del av kaveldun, vass, vattenmynta, vide och al. Kabbelekan blommade. Gökblomster blommar där på försommaren. Rikligt med vattenpest i ena delen av dammen, medan det redan tidigt på våren fanns rikligt med fintrådiga grönalger i den andra delen. Vi hittade en del djur som dammsnäckor, sländlarver och iglar. Det går att jämföra liv i dammen med liv i ån och bäcken. Meandring i bäcken kan iakttas. En klass besökte Vallarna i Teckomatorp. Skolan har tidigare deltagit i informationsturer vid ett par tillfällen. Vallarna är ett sanerat område som gjorts om till natur- och friluftsområde och invigdes 2009. Bryggan stod under vatten. Området ligger vid Braån så vi studerade livet både i ån och i dammen. En hel del djur hittades. I Teckomatorp finns även dammen Källs Nöbbelöv 8:13 som bör vara fin att besöka med grupper. Marieholm besöktes av tre grupper från Stehag (de kom med hyrd buss) samt två grupper från Svalöv (reste med kollektivtrafik). Marieholm är ett mycket fint exkursionsmål. Äldre damm med håvningsbrygga, samt damm som tar emot dräneringsvatten från åkermark ute på en närliggande åker (Sibbarp 2:3). Man får en mycket fin utsikt ut över dammen och landskapet uppifrån backen! Dessa dammar går bra att besöka på hösten då det är stubbåker. Vid turerna har material som Saxån-Braåns vattenvårdskommitté producerat visats upp, som Åmansboken, broschyren En renare å, ett rikare landskap, ett renare hav samt videon Åar och vattendrag Saxån-Braån. Vi har tittat på miljömålen i Länsstyrelsens årsrapport Miljötillståndet i Skåne. Deltagarna har blivit tipsade om var de kan hitta mer fördjupningsmaterial samt Länsstyrelsens satsning för skolorna på Biologisk Mångfald. Flera grupper står på kö som är intresserade av att komma ut nästa säsong. Häljarp. Eleverna har bildat en näringskedja av djur och växter som man vanligtvis kan hitta vid och i vatten. Dösjebro. Elever går ner i den gamla rätade å-fåran och ser hur återmeandringen förändrat ån. 5

Vattenskorpioner, trollsländelarver, posthornssnäckor, Klass från Teckomatorp besöker Vallarna, ett f d hästiglar och igelknopp i en damm på betesmark i förorenat område som gjorts om till ett natur- och Dösjebro. friluftsområde. Vi letar efter boplatser för fladdermöss och grodor här vid ån! Dösjebro. Eleverna använder luppar och bestämningsmaterial och vi pratar tillsammans om vad vi hittat. Vi letar gruppvis efter bra boendemiljöer för djur som är beroende av vatten och har varit eller är hotade. Dösjebro. Vi tittar på Åmansboken, En renare å,videon Åar och vattendrag, samt Länsstyrelsens material om miljömålen och biologisk mångfald. För frågor om turerna kontakta: Olle Nordell 0418-47 06 07 eller Ingegerd Ljungblom, 070-67 31 281, post@naturifokus.se 6