Inventering och bedömning av naturvärde Tegelbruket Detaljplan i Botkyrka kommun Produktion: Enetjärn Natur AB 2018
Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Stendörren Fastigheter AB Inventering och bedömning av naturvärde - Tegelbruket, detaljplan i Botkyrka kommun. Utredningen har genomförts under maj 2018. Följande personer har medverkat i inventeringen: Caspar Ström - projektledning, naturinventering, bedömningar och rapportering. Ekolog med flera års erfarenhet av naturvärdesinventering samt erfarenhet av landskapsekologiska analyser och urban biologisk mångfald. Niklas LIndberg Alseryd - kvalitetsgranskning. Senior konsult och ekolog som arbetar främst med uppdrag i förstudie- och MKB-fas inom infrastruktur, täkt-/gruv- och energiprojekt. Båda är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Vy över nordöstra delen av fastigheten. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Gävle 2018 Medgivande MEDGIV-2018-1-05613 2
Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 Om projektet... 4 Metodik... 4 2 Naturmiljöer och naturvärde...6 Översiktlig beskrivning... 6 Naturvärde... 6 Skyddsvärda träd... 6 3 Arter...8 Fynd av naturvårdsarter... 8 Övriga arter... 8 4 Samlad bedömning...9 Källor...12 Webbsidor... 12 Bilaga 1 Naturvärdesobjekt... 13 3
11 Inledning Om projektet Stendörrens Fastigheter planerar för bebyggelse av området Tegelbruket i Botkyrka kommun. I kommunens arbete med att upprätta en detaljplan för området behövs ett kunskapsunderlag om områdets naturvärden. Syftet med en naturvärdesinventering är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Naturvärdesinventeringen har kompletterats med en översiktlig landskapsekologisk analys och rekommendationer för skötsel av områdets naturvärden. Det aktuella inventeringsområdet utgörs till stor del av asfalterad mark men även av ruderatmark samt grönstråk längs stranden. Metodik Naturvärdesinventeringen har gjorts enligt svensk standard SS 199000:2014 (SIS Swedish Standard Institute 2014a-b) med ambitionsnivån NVI på fältnivå detalj och med tilläggen naturvärdesklass 4 och kartläggning av skyddsvärda träd. Ambitionsnivå detalj innebär att naturvärdesobjekt ner till en storlek av 10 m 2 har eftersökts och kartlagts. Naturvärdesinventering omfattar samtliga naturmiljöer i inventeringsområdet. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4): Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde viss positiv betydelse för biologisk mångfald. Bedömningarna grundar sig på slutsatser från fältbesök och annan tillgänglig kunskap om området. Naturvärdet har bedömts med hjälp av bedömningsgrunderna art och biotop. Kunskap om området har inhämtats från kartverktygen Skyddad natur och Skogens pärlor, från länsstyrelsen i Stockholms län samt Artportalen. Biotop Avser ett område med enhetlig miljö och sammansättning av organismer. Biotop utgör en mer detaljerad indelning av naturen än naturtyp. Exempel är hällmarkstallskog och alsumpskog. Planområdets avgränsning framgår av karta 1. Området besöktes i fält 2018-05-18. Inven- 4
Eftersom inventeringen omfattar naturvärdesklass 4 har begreppet skyddsvärda träd tillämpats gene- 1 röst. Alla träd som tydligt avviker i ålder eller grovlek har märkts ut. Särskild uppmärksamhet har ägnats teringen följde inte strikt gränsdragningen utan omfattade även objekt som låg i direkt anslutning till planområdet. åt ädla lövträd, främst ek, ask och alm. Samtliga skyddsvärda träd har koordinatsatts och redovisas i karta 1. Samtliga fynd av naturvårdsarter har registrerats och koordinatsatts och redovisas i karta 1. 5
2 Naturmiljöer och naturvärde Översiktlig beskrivning Det inventerade området är drygt 13 hektar stort och ligger vid den västra stranden av Fittjaviken, mellan E4:an och Botkyrkaleden. Större delen utgörs av asfalterade ytor och byggnader. Längs stranden och i den södra delen finns mindre skogspartier med lövskog. På parkeringen och längs Tegelbruksvägen står en del lövträd. Stora delar består också av s.k. ruderatmark som varken är grönyta, hårdgjord yta eller bebyggelse. Ruderatmarker har visat sig ha betydelse för biologisk mångfald i städer, bland annat för vissa steklar och växter som kräver torr, solbelyst mark. Naturvärde I det inventerade området identifierades 2 objekt med påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) och 6 objekt med visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Den sammanlagda arealen av naturvärdesobjekt är 2.8 hektar eller drygt en femtedel av inventeringsområdet. Naturvärdesobjekten finns redovisade i detalj i Bilaga 1 och i Karta 1. Inga sedan tidigare kända naturvärden förekommer inom eller i direkt anslutning till inventeringsområdet. Skyddsvärda träd Nio träd registrerades som skyddsvärda träd. De redovisas i Karta 1. Träden tillhör flera olika trädslag, bland annat knäckepil, ask och tall och avviker antingen i ålder eller grovlek eller både och. Träden har främst en lokal betydelse och är inte nödvändigtvis skyddsvärda ur ett regionalt (läns-) eller nationellt perspektiv. Längs Tegelbruksvägen står en ojämn rad med björkar som eventuellt omfattas av det generella biotopskyddet som allé. Generellt biotopskydd Objekt som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning om områdesskydd och utgörs av biotoper som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Följande biotoper är skyddade i hela landet: alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark, samt åkerholmar. 6
2 Karta 1 Naturvärdesinventering Planområde Skyddsvärda träd Naturvårdsarter Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde 4 Visst naturvärde 7 0 50 100 150 200 m
3 Arter Fynd av naturvårdsarter Ett större bestånd av myskmadra (Skogsstyrelsens signalart) påträffades i objekt G söder om cykelbanan. Myskmadran växer på näringsrik mark i lövskog, ofta i lundar med ädla lövträd. Lövskogslundar är idag en allt mer sällsynt biotop som är en lämplig livsmiljö för många örter. Inom området förekommer också ask VU och alm CR, som är rödlistade på grund av sjukdomar. Övriga arter Naturvårdsart Naturvårdsarter är arter som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för skyddade arter, rödlistade arter, typiska arter för Natura 2000-naturtyp, ansvarsarter, signalarter och nyckelarter. Begreppet naturvårdsarter har lanserats av ArtDatabanken som ett verktyg vid naturvärdesbedömning. Vid inventeringstillfället observerades sandbin och andra vildbin som utnyttjade områdets blomrika ruderatmarker. Det tyder på att området har betydelse för Botkyrkas population av vildbin och de ekosystemtjänster som vildbin bidrar till. 8
4 De naturvärdesobjekt som identifierades är främst av två typer: lövskog och ruderatmarker. Lövskogen 4 Samlad bedömning Naturvärdesobjekt längs stranden utgör områdets huvudsakliga naturvärde. Naturvärdet är här i klass tre (påtagligt naturvärde) vilket omfattar områden som inte nödvändigtvis innehåller rödlistade arter eller regionalt/nationellt skyddsvärda biotoper, men där det är särskilt viktigt att den totala arealen av miljön upprätthålls. Detta gäller inte minst strandskog med klibbal som redan från början har en begränsad areal. Strandskog är en viktig livsmiljö för många djur, bland annat groddjur och fåglar; den fungerar som en skyddszon och spridningskorridor, och hjälper till att förbättra vattenkvaliteten. Avsnitt med tätare, vildvuxen vegetation bör sparas med jämna mellanrum utefter stranden vid parkskötsel. På området finns drygt en hektar ytor som kan beskrivas som ruderatmark. De delar som avgränsats som naturvärdesobjekt (objekten D och E, till viss del även B och C) har sandhaltig mark med sandblottor och förutsättningar för torrängsvegetation. De är potentiella livsmiljöer för olika arter av vildbin. Naturvärdet i dessa ytor är beroende av att de hålls öppna och torra med gles växtlighet. Det är mycket viktigt att de inte beskuggas av träd eller byggnader och att det inte tillförs jord eller näring. Naturvärdet i slänterna kan höjas genom att göra om delar till slåtteräng: genom att avbana den befintliga växtligheten där den är alltför tät och sedan så in svenska inhemska torrängsarter (tillgängligt genom exempelvis pratensis.se: Kalkfattig torräng på sandigt underlag, eller Normaläng på lerigt underlag). Spridningssamband Det inventerade området faller inte inom någon av Stockholms gröna kilar, men lövskogen på fastigheten ingår i en svag förbindelse som länkar samman Bornsjökilens västra och östra del, genom sitt läge vid sunden mot Fittjaviken och Albysjön. Vi bedömer att denna förbindelse är av mindre betydelse eftersom området är så pass hårt exploaterat och bullerstört, och eftersom det finns en bättre spridningskorridor söder om Albysjön. Genom att utveckla lövskogsvärden i området kan dock sambanden stärkas. Gräsmarkerna och ruderatmarkerna i området ingår i ett löst sammanhållet nätverk av öppna marker där pollinerande insekter (som vildbin och fjärilar) kan röra sig mellan olika områden. I detta nätverk ingår också vägområdet längs E4:an, parker och villaträdgårdar, m.m. De naturvärdesobjekt som identifierats i denna inventering utgör inte en central del av nätverket men har troligen en viss betydelse som stepping stones eller stödhabitat för pollinerare. En översiktlig analys av spridningssamband för lövskogsarter respektive pollinerande insekter redovisas i Karta 2 och 3. Kartornas pilar visar var det finns möjliga spridningsvägar i dagsläget och var spridningsmöjligheterna kan stärkas. 9
4Karta 2 Spridningsanalys, lövskog 0 250 500 1 000 m Grön kil Grön värdekärna Planområde Löv- och blandskog Källor: Lantmäteriet, öppna data. RUFS 2010, Stockholms läns landsting. Nationella marktäckedata (NMD), Naturvårdsverket. Potentiella spridningssamband, lövskog. Tjockare linje innebär starkare samband. 10
Karta 3 Spridningsanalys, pollinerande insekter 0 250 500 1 000 m Öppen mark Grön kil Grön värdekärna Planområde Källa: Lantmäteriet, öppna data. RUFS 2010 Stockholms läns landsting. Nationella marktäckedata (NMD), Naturvårdsverket. Potentiella spridningssamband, pollinerande insekter. Tjockare linje innebär starkare samband. 11
Källor Webbsidor Uppgifter om växt- och djurförekomster har eftersökts från www.artportalen.se 2018-05-17. Uppgifter om gröna kilar och gröna värdekärnor från Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) www.rufs.se 2018-05-17. Litteratur Mossberg, B. och Stenberg L., Den nya nordiska floran. Bonnier Fakta 2010. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk standard SS 199000:2014. SIS Swedish Standards Institute 2014: Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) _ Komplement till SS 199000. Teknisk rapport SIS-TR 199001:2014. 12
Bilaga 1 Naturvärdesobjekt A Strandskog Beskrivning: Objektet utgörs av strandskog med en stor blandning av olika lövträd, bland annat klibbal, lönn, ask, alm, sälg och pil. Sälg och de ädla lövträden (som ask och alm) är nyckelarter - de skapar i sig förutsättningar för en rik biologisk mångfald. I buskskiktet finns ros och druvfläder samt en tät underväxt av lövsly. I vattenbrynet växer viden. Närmast vattnet finns en zon som tidivis översvämmas och det syns en viss sockelbildning på alarna. Det finns enstaka både stående och liggande död ved. Riktigt gamla träd saknas, men det finns äldre pilar i vattenbrynet och en grövre ask, som har noterats som skyddsvärda träd. Skogen har gallrats/röjts vilket drar ned naturvärdet i delar av objektet. Naturvärdesklass: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Strandskog med klibbal och inslag av andra värden; som död ved, bärande träd och buskar, och ädla lövträd; motiverar ett påtagligt biotopvärde. B Torr gräsmark och gamla tallar Beskrivning: Runt grillplatsen finns en torr slänt med en del blommande växter och ett par gamla tallar. Det finns även berg i dagen och en blotta med solbelyst sand. Biotopen har en viss betydelse för pollinerande insekter. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: I objektet finns flera värdeelement av betydelse för pollinerande insekter vilket motiverar ett visst biotopvärde. Här finns dessutom enstaka gamla träd. C Ädla lövträd Beskrivning: En grupp medelålders till äldre lövträd. Trädslag är lönn, ask, björk och fågelbär/sötkörsbär. En grövre ask och ett flerstammigt körsbärsträd är noterade som skyddsvärda träd. Jorden är torr med en del sand. I vägrenen finns blottad sand. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Förekomsten av ädla lövträd, bärande träd och sandblottor ger ett visst biotopvärde. D Sandig slänt Beskrivning: Ostvänd slänt med blottad sand och berg i dagen. Den branta lutningen motverkar igenväxning, vilket är positivt för sandbin och andra sandlevande insekter. Slänten kommer dock att växa igen på sikt utan skötsel. Berget strax norr om sanden skapar en skyddad miljö och hjälper till att hålla värmen i sanden, även det positivt för insekterna. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde 13
1 Objekt A. Strandskog. 2 Objekt B. Äldre tallar, berghällar och torr gräsmark. 14
Motivering: Sandmiljö i solbelyst sluttning med delvis skyddat läge innebär en gynnsam miljö för sandlevande insekter och har ett visst naturvärde. E Blomrik ruderatmark Beskrivning: Ruderatmark i sydostvänd sluttning med lerhaltig jord och gott om blommande växter. Flera olika bin och humlor födosökte vid inventeringstillfället. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Biotopen har en hög artrikedom av födosökande vildbin jämfört med andra miljöer i närområdet vilket ger ett visst artvärde. F Triviallövskog Beskrivning: Liten lövskogsremsa med sälg som dominerande trädslag. Sälgen är ett tidigt blommande träd och en nyckelart som är viktig för de bin och humlor som vaknar tidigt på våren. Enstaka knäckta sälgar skapar också en del död ved. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Riklig förekomst av en nyckelart (sälg) ger ett visst biotopvärde. G Blandskog Beskrivning: Blandskog med ädellöv, triviallöv och överståndare av tall. En särskilt gammal och grovgrening tall samt en gammal ek noterades som skyddsvärda träd. Här finns också inslag av död ved, både i stående och liggande form från ek, tall sälg och björk. Floran visar att marken är bördig och ett bestånd av signalarten myskmadra påträffades i den västra delen. Naturvärdesklass, preliminär bedömning: 3 Påtagligt naturvärde Motivering: Blandskog med inslag av gamla träd och död ved ger ett påtagligt biotopvärde. Miljön är eventuellt lämplig för rödlistade insekter och marksvampar, men de kräver ytterligare inventeringar senare under säsongen för att kunna påvisas. Bedömningen är därför preliminär. H Lövskogsdunge Beskrivning: Liten lövskogsdunge med främst yngre träd. Här finns sälg, alm och rishögar där smådjur kan söka skydd. Naturvärdesklass: 4 Visst naturvärde Motivering: Förekomst av nyckelarterna sälg och alm samt enstaka värdeelement ger ett visst biotopvärde. 15
3 Objekt C. En grupp lövträd. 4 Objekt D. Sandig slänt. 16
5 Objekt E. Torr slänt som var välbesökt av olika bin. 6 Objekt F. Sälgar mellan cykelbana och väg. 17
7 Objekt G. Blandskog med ädellöv, triviallöv och tall. 8 Objekt H. Liten lövskogsdunge intill cykelbanan. 18