Sjöfartsvcrkets för attningssamling SJÖFS 1983:21 korn fani trycket Sjöfartsverkets stabilitetskungörelse; tien 7juli 1983 utfärdad den lo maj 1983. SFH Sjöfartsverket föreskriver med stöd av förordningen (1965:908) om sä- 1.2.3.1 kerheten på fartyg följande. 1 Denna kungörelse gäller fartyg med en bruttodräktighet om 20 eller mer. För utländska fartyg gäller kungörelsen dock endast när dessa befin ner sig inom svenskt sjöterritorium. 2 Sjofartsverket kan meddela eftergift fran föreskrifterna i denna kun gorelse om det ar skäligt med hänsyn till fartygets storlek, begränsade anvandningsområde eller annan särskild omständighet. 3 For svenskt fartyg som byggs eller byggs om och för fartyg som inkops till Sverige skall stabilitetshandlingar inges till sjöfartsverket. Dessa skall vara avfattade på svenska eller engelska språket. Fartyget skall undergå krängningsprov eller annan motsvarande under sökning som sjöfartsverket kan föreskriva. För inköpt fartyg kan befintliga stabilitetshandlingar inklusive rapport över krängningsprov godtas, förutsatt att fartyget inte undergått förandring som inverkar på stabiliteten och, i förekommande fall, stabiliteten i skadat skick. Preliminära stabilitetshandlingar skall inges senast sex ma nader före leveransen av fartyg som nybyggs. För fartyg som byggs om skall handlingar ges in innan ombyggnaden påbörjas. Handlingarna skall upprättas enligt bitaga 1. Krängningsprov med vägning för bestämmande av lätt fartygs tyngdpunktsläge och egenvikt skall utföras enligt biltiga 2. Rapport över provet skall ges in till sjöfartsverket före leverans av nybyggt faityg och innan ombyggt eller inköpt fartyg används till sjöfart. Slutliga stabilitetshandlingar skall inges innan nybyggt, ombyggt eller inköpt fartyg används till sjofart. Handlingarna skall upprattas enligt bilaga 3. Last ko nd i tio ner skall redovisas enligt hilaga 4 och skall inga i såväl de preliminära som de slutliga stabilitetshandlingarna.
SJÖFS 1983:21 4 Sedan de i 3 nämnda handlingarna inkommit till sjöfartsverket prövar verket om fartygets stabilitet kan godkännas och anger i beslutet de villkor som från stabilitetssynpunkt skall gälla för fartygets användning. De av verket godkända slutliga stabilitetshandlingarna skall förvaras om bord om de inte med hänsyn till fartygets användning lämpligen bör förva ras på annat sätt. 5 Fartyg skall uppfylla de krav, stabilitetskriterier, som gäller för respektive fartygskategori och som framgår av följande sammanställ ning. Härvid skiljs på intakt stabilitet och stabilitet för fartyg i skadat skick. 1. Intakt stabilitet 1.1. Lastfartyg 1.2. Bogserfartyg 1.3. Fiskefartyg 1.4. Försörjningsfartyg 1.5. Vägfärjor och pråmar (bemannade och obemannade) 1.6. Vägfärjor och bemannade pråmar 1.7. Fartyg med däckslast av trä 1.8. Fartyg som transporterar lös spannmål etc. 1.9. Fartyg som transporterar malmer, sliger etc. 1.10. Segelfartyg III. Borrplattformar och andra offshore enheter 1.12. Dynamiskt uppburna fartyg 1.13. Passagerarfartyg 1. 14. Övriga fartyg 1.15. Förenklad stabilitetsundersökning 1.1. Lastfariyg 1. Arean under kurvan för den rätade hävarmen (GZ-kurvan) skall vara minst 0,055 meterradianer räknat till krängningsvinkeln 300 0. O~~1 () 0,90 meterradianer räknat till krängningsvinkeln 40 eller flödnings vinkeln om denna är mindre 0,030 meterradianer mellan krängningsvinklarna 300 och 40 eller flödningsvinkeln om denna är mindre. 2. Den rätande hävarmen (GZ) skall vara minst 0,20 meter vid en kräng ningsvinkel av minst 30. 3. GZ-kurvans största värde skall inträffa vid en krångningsvinkel, som ar minst 30 4. Begynnelsemetactnterhöjden (GM0), korrigerad för effekten av fria vätskeytor. skall vara minst 0,15 meter. 5. Stabilitetsvidden.~ skall vara minst 60 6. Pa fartyg med en längd (L) understigande 24 meter och som anvands utomskärs skall den rätande hävarmen vid 60 vara minst 0.2 meter. Sjöfartsverket kan medge avvikelse från i mom. 2. 3 och 5 angivna 120
värden för fartyg med större bruttodräktighet än 500 om kraven i mom. 7 SJÖFS 1983: 21 uppfylls. 7. GZ-kurvans största värde får inträffa vid en vinkel som är mindre än 300, dock inte mindre än 15, om arean under GZ-kurvan är minst 0,055 + 0,001 (30 Omax) meterradianer räknat till erna, eller vilken som är minst. 1.2. Bogserfartyg De krav som angetts under 1.1 skall gälla. Om bogserfartyg inte är utrustat med bogserkrok av antikrängningstyp skall stabilitetsvidden dock vara minst 80 1.3. Fiskefartyg De krav som angetts under 1.1 skall galla. Dock skall GM0 vara minst 0,35 meter. Stabilitetsvidden får inte i något fall understiga 60. 1.4. Forsörjnings artyg (Supply vessels) Försörjmngsfartyg skall uppfylla kraven i IMO:s Resolution A. 469 (XII) Guidelines for the Design and Construction of Offshore Supply Vessels. 1.5. Vagfårjor och bemannade prålnar som används inomskärs och obe mannade pråmar oai settfartområde 1. Arean under GZ-kurvan skall vara minst 0.070 meterradianer, räknat till den vinkel vid vilken GZ-kurvan har sitt maximum. 2. Stabilitetsvidden skall vara minst 30. 1.6. Vägfärjor och bemannade pråtnar som används uromskärs De krav som angetts under 1.1 skall gälla. Vägfärjor som transporterar flera än tolv passagerare skall dessutom uppfylla de krav som anges under 1.13. 1.7. Fartyg med däckslast al trä När fartyg för däcksiast av trä på sätt som anges i regel 44 i 1966 års internationella lastlinjekonvention och IMO:s Resolution A.287 (Vill) Code of Safe Practice for Ships Carrying Timber Deck Cargoes får, med iakttagande av bestämmelserna om permeabilitet för trädäckslast i bila ga 1, följande kriterier tillämpas i stället för dem som angetts under 1.1. 1. Arean under GZ-kurvan skall vara minst 0.080 meterradianer raknat till krängningsvinkeln 40 eller flödningsvinkeln om denna är mindre. 2. GZ-kurvans största värde skall vara minst 0,25 meter. 3. GM~,, korrigerad för effekten av fria vätskeytor och i tillampliga fall för däckslastens absorbtion av vatten enligt vad som föreskrivs i punkt 2.3 i bilaga 4 till denna kungörelse, får inte understiga 0,10 meter. 4. Stabilitetsvidden skall vara minst 60. 1.8. Fartyg som transporterar lös spannmal eller laster stied liknande egenskaper För fartyg som transporterar sådan last skall, oavsett fartygets storlek. utöver de krav som angetts under 1. 1. följande gälla. 3
SJÖFS 1983:21 1. Föreskrifterna i kapitel VI i 1974 års internationella konvention om säk rheten för manniskoliv till sjöss (SOLAS 1974) skall tillämpas. 2. Vid resor mellan svenska hamnar medges en krängningsvinkel av IS 1 stä let för den i kapitel VI i SOLAS 1974 föreskrivna krängningsvinkeln 12 1.9. Fanyg som transporterar malmer, stiger etter laster med liknande egenskaper i buik Utöver de krav som angetts under 1.! skall för fartyg som transporterar sådan last, om denna har en fuktighetshalt som överstiger fuktighetsgrän sen (transportable nioisture limit) bestämd enligt IMO:s Resolution A.434 (Xl) Code of Safe Practice for Solid BuIk Cargoes, följande gälla. 1. Lasten antas förskjuten 25. Hänsyn skall tas till lastens tyngdpunkts förflyttning i vertikal led. 2. Fartygets krängningsvinkel, på grund av lastförskjutning enligt 1, får inte överstiga 65 procent av den krängningsvinkel vid vilken väder däcken når vattenytan. 3. Arean under GZ-kurvan mellan krängningsvinkeln i det krängda läget och den krängningsvinkel som är 30 större, skall vara minst 0,10 meterradianer. 1.10. Segelfartyg För fartyg som framdrivs med segel skall, utöver de krav som angetts under 1.1, följande gälla. 1. Den rätande hävarmen (GZ) skall vara minst 0,10 meter vid en kräng ningsvinkel av 60. 2. Öppning, genom vilken vatten kan strömma in. får inte nå vattenlinjen, vid krängningsvinklar upp till 60. För segelfartyg som huvudsakligen är avsedda att föra last fastställer sjöfartsverket stabilitetskrav i varje enskilt fall. III. Borrplattformar (mobile off-shore dn/ung units) och andra oj/short enheter För dessa enheter gäller vad sjöfartsverket beslutar för varje enhet. 1.12. Dynamiskt uppburna fartyg (dynamically supponed crajt) För dynamiskt uppburna fartyg gäller vad sjöfarisverket beslutar för varje fartyg. 1.13. Passagerarfartyg För passagerarfartyg skall, utöver de krav som angetts under II. föl jande gälla. 1. Krängningsvinkeln får inte överstiga 12 när passagerarna är samlade pa det fran stabilitetssynpunkt minst gynnsamma sättet vid fartyget, ena sida med fyra personer per kvadratmeter fri däcksyta. 2. Krängningsvinkeln på grund av gir får inte öw rstiga 10. Det kräng ande momentet M far beräknas enligt formeln
M = -~-.A.(KG ~ ), varvid SJÖFS 1983:21 g.r 2 v = servicefart i meter per sekund, R = girradic i meter. = deplacement i metriska ton. d = medeldjupgående i meter och KG = vertikatt tyngdpunktsläge över köl i meter. 1.14. Övriga fartyg För dessa fartyg skall gälla vad sjöfartsverket i varje enskilt fall föreskri ver. 1.15. Förenklad stab/lit etsundersökning För passagerarfartyg som används endast inomskärs och vars passage rarutrymme finns i ett plan samt för annat fartyg som används endast inomskärs kan sjöfartsverket medge en förenklad stabilitetsundersökning under förutsättning att nedan angivna kriterier tillämpas. 1. Metacenterhöjden skall bestämmas genom ett krängningsprov och får vid den minst gynnsamma konditionen inte understiga 0,70 meter. 2. För passagerarfartyg skall dessutom ett belastningsprov utföras där fartyget skall påläggas ett moment motsvarande det som samtliga passa gerare utövar då de är samlade på det från stabilitetssynpunkt minst gynnsamma sättet vid fartygets ena sida med sex personer per kvadrat meter fri däcksyta. Krängningen får därvid inte överstiga 12 och reste rande fribord skall vara minst 0,20 meter. Om de ovannämnda kriterierna inte uppfylls skall en fullständig stabili tetsundersökning utföras. 2. Stabilitet för fartyg i skadat skick 2.1 Passagerarfartyg i internationell trafik etc. 2.2 Oljetankfartyg, gastankfai-tyg och kemikalietankfartyg 2.3 Borrplattformar och andra offshore enheter 2.4 Dynamisk uppburna fartyg 2.5 Fartyg med reducerat B-fribord 2.! Passagerarfartyg i internationell trafik eller i trafik mellan ort på Gotland eller angränsande öar och andra svenska orter För dessa fartyg skall gälla kapitel 11 1, del A och B i SOLAS 1974 med de tillämpningsföreskrifter som anges nedan. 1 stället för föreskrifterna i SOLAS 1974 får bestämmelserna i IMO:s Resolution A,265 (Vill) tilläm pas. Vid beräkningar enligt regel 7 (b), kapitel 11 1 i SOLAS 1974 skall, utöver vad som framgår av samma regel (c), (d) och (fl, följande förutsätt ningar gälla. 1. 1 det slutliga läget efter vattenfyllning skall GZ-kurvan ha en utsträck ning av minst 50 från jämviktsläget och en största resterande rätande hävarm av minst 0.030 meter inom 5 området. 2. Oskyddade öppningar får inom 5 -området inte komma i ett sådant läge att tilltagande vatteninträngning kan ske genom dessa, Inom detta om-
SJÖFS 1983:21 råde får dock de öppningar som nämns under 2.1.3 och andra öppningar som kan tillslutas vädertätt, tillåtas komma under vattenytan. 3. För stabiliteten under vattenfyllning skall oavsett vattenlinjens läge i förhållande till marginallinjen gälla att fartygets krängningsvinkel inte får överstiga 15 eller den vinkel vid vilken en öppning, genom vilken tilltagande vattenfyllning kan ske, når vattenytan; som sådan öppning räknas luftrör och vädertät dörr eller lucka, men inte vattentät bultad, fjärrmanövrerad vattentat skjutdörr eller fönsterventil av icke öppningsbar typ, och att GZ-kurvan skall ha en utsträckning av minst 5 från jämviktsläget och en största resterande rätande hävarm av minst 0,020 meter inom 5 -området. 4. Vid beräkning av fartygets förmåga att i skadat skick uppfylla stabili tetskraven får endast motfyllningsarrangemang som är självverkande beaktas. 2.2 Oljetankfartyg, gastan/<fartyg och kemikalietankfartyg För oljetankfartyg gäller sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1983: 19) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Av sjöfartsverkets fribords kungörelse (1974: A 14) framgår att för oljetankfartyg skall i stabilitetshän seende tillämpas vissa regler i 1966 års internationella lastlinjekonvention. För gastankfartyg gäller sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1979: 12) om transport till sjöss av kondenserad gas i bulk. För kemikalietankfartyg gäller sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1972:A Il) om transport till sjöss av flytande kemikalier i bulk. 2.3 Borrplattformar (mobile off-shore dr//ung im/ts) och andra offihore enheter För dessa enheter gäller vad sjöfartsverket beslutar för vaije enhet. 2.4 Dynamiskt uppburna fartyg (dynamically supported craft) För dynamiskt uppburna fartyg gäller vad sjöfartsverket beslutar för varje fartyg. 2.5 Fartyg,ned reducerat B-frihord För att kunna erhålla reducerat B-fribord enligt regel 27 1966 års lastlin jekonvention krävs att fartygets flytbarhet och stabilitet i skadat skick uppfyller de krav som anges i regeln. Denna kungörelse träder i kraft den 1 september 1983 da sjofartsverkets meddelande (1963: A 23) med anvisningar rorande transport av lös spann mål i Östersjöfart skall upphöra att gälla. Beslut om godkännande av ett fartygs stabilitetsegenskaper som meddelats före kungörelsens ikraftträ dande skall alltjämt gälla. KAJ JANERUS Per Eriksson ( sj öfa rt s in s pe kt ion en Sjöfartsverkets meddelande 1963: A 23 utlas ur författningshandboken. UI~ivarc Johan Franson. sjöfartsverkci. Norrköping ISSN 0347-531X
Bilaga / Preliminära stabilitetshandlingar De preliminära stabilitetshandlingarna utgörs av de i denna bilaga upp räknade handlingarna. Dessa skall ges in till sjöfartsverket i tre exemplar om annat inte särskilt anges. Om en uppgift i de preliminära stabilitetshandlingarna ändras och denna avser förhållande av väsentlig betydelse för fartygets stabilitetsegen skaper, skall erforderliga nya handlingar snarast ges in. Beräkningar enligt punkterna 6, 7 och IS skall utföras med hjälp av dator. Såväl indata som resultatutskrift skall redovisas. Intakt stabilitet 1. Generalarrangemang (1 ex). 2. Linjeritning med spantruta (1 ex). 3. Skalenlig ritning utvisande dels vilka delar av fartyget som ligger till grund för beräkning av pantokarener (KN- eller MS-data), dels läget av den baslinje till vilken djupgående och trim i stabilitetsberäkningarna rela teras. På ritningen skall aktuella flödningsöppningar markeras. Som flödningsöppning skall anses en öppning, som inte kan tillslutas vädertätt och som är belägen i del av skrov. överbyggnad eller däckshus, vilken medtagits vid beräkning av KN- eller MS-data och genom vilken vattenfyllning kan ske. Små öppningar såsom genomföringar för wire eller kätting samt spygatt behöver inte anses som flödesöppningar om de når vattenytan först vid en krängningsvinkel som är större än 30. 4. Tabell som anger kapacitet och tyngdpunktsläge i långskeppsled, i höjdled och i tvärskeppsled för vaije utrymme avsett för last, bränsle, färskvatten, övriga förråd eller vattenbarlast. 5. Tabell som visar yttröghetsmoment för vätska i vaije tank av väsentlig storlek. För lasttankar skall yttröghetsmomentet för vätska anges som funktion av fyllnadsgraden eller vätskenivån. 6. 1-lydrostatiska data som visar åtminstone följande storheter som funk tion av djupgåendet: deplacement uttryckt i m3 och ton (Q = 1 resp 1.025) tvärskeppsmetacentrums läge över baslinjen (KM) deplacementstyngdpunktens läge i långskeppsled (LCB) moment för trimändring ton per centimeter nedsänkning. Deplacement, KM och LCB skall redovisas för olika trim inom det trimintervall som fartyget avses användas i. 7. Pantokarener (KN- eller MS-data). Dessa skall beräknas åtminstone för krängningsvinklarna 100 (för fartyg avsedda för transport av lös spann mål dessutom 12 ), 15, 20, 30, 40 och 60 samt för bogserfartyg som saknar antikrängningskrok, även 80. För fartyg, för vilka trimmet har väsentlig inverkan på stabiliteten, skall pantokarener beräknas för olika trim i det trimintervall inom vilket fartyget avses användas. 1 diagram eller tabell över KN- eller MS-data skall flödningsvinkeln för respektive djupgå ende anges, varvid som flödningsvinkel skall anses den minsta krängnings vinkeln, vid vilken flödningsöppning når vattenytan.
Vid beräkning av KN- eller MS-data skall antas att fartyget trimmar fritt vid krängning. Vid beräkning av KN- eller MS-data får förutom fartygsskrovet följande utrymmen medtas: överbyggnader och däckshus som kan tillslutas vädertätt och som har invändig utrymningsväg till ovanförliggande däck tank- och lastluckor som kan tillslutas vädertätt. För överbyggnader och däckshus som inte kan tillslutas vädertätt far bidrag till uppdrift räknas till flödningsvinkeln under förutsättning att er forderlig dränering anordnats. För fartyg som för däckslast av trä på sätt som anges i regel 44 i 1966 års internationella lastlinjekonvention och IMO:s Resolution A. 287 (VIll) Code of Safe Practice for Ships Carrying Timber Deck Cargoes. medges att däckslastens bidrag till uppdriften tillgodoräknas på följande sätt: för däckslast av tätt stuvat löst virke antas att lasten har en permeabili tet av 25 procent för däckslast av sågat virke med lika längd i paket antas att lasten har en permeabilitet av 50 procent för annan däckslast av trä får bidrag till uppdriften inte räknas. Da trädäckslast medtagits vid beräkning av pantokarenerna skall anges för vilken däckslasthöjd dessa gäller. 8. Lastkonditioner. Dessa skall redovisas på sätt som anges i bilaga 4. 9. En eller flera gränskurvor som anger högsta tillåtna värde för fartygets tyngdpunkt korrigerad för effekten av fria vätskeytor över baslinjen (KG-gränskurva) som funktion av djupgående/deplacement. KG-gränskur van skall grundas pa tillämpliga stabilitetskriterier, varvid det strängaste kravet vid vatje djupgående/deplacement skall återges. Särskilda gränskurvor skall redovisas i följande fall: för fartyg vars trim har väsentlig inverkan på stabiliteten för fartyg som för däckslast av trä och för vilket däcksiastens bidrag till uppdriften räknats fram enligt punkt 7. För fartyg som för enbart däckslast skall gränskurvan utvisa lastens högsta tyngdpunkt över däck som funktion av lastens vikt eller fartygets djupgaende. Stabilitet för fartyg i skadat skick För fartyg, som enligt kungörelsen skall uppfylla särskilda krav på flytbarhet och stabilitet även i skadat skick. skall dessutom följande hand lingar upprättas och inges. lo. Skalenlig ritning som visar vilka delar av fartyget som ligger till grund för beräkningarna (flytbarhet och läckstabilitet) (1 ex). II. Skalenlig ritning som visar placering (med måttangivelse) och storlek pa öppningar såsom luftrör, vädertäta dörrar och luckor genom vilka vatteninströmning (progressive flooding) kan ske. För varje öppning skall typ av tillslutningsanordning anges. 12. Skalenlig ritning som visar placering (med måttangivelse) av vatten täta skott och dörrar och som anger dörrarnas och manövreringsanord ningarnas typ.
13. Ritning som utvisar de rörsystem vilka vid skada kan leda till att oskadade utrymmen vattenfylls. 14. Koordinatbeskrivning för rum och tankar som kan vattenfyllas vid skada samt uppgifter om antagna permeabiliteter. 15. Beräkningar. Dessa utgörs för varje antaget skadefall av skiss utvisande skadans utbredning kurvor för den rätande hävarmen (GZ-kurvor) som representerar slutlä get efter vattenfyllning och. när så bedöms erforderligt, även för olika stadier under vattenfyllningen. För plattformar skall det krängande mo mentet till följd av vindtryck redovisas som funktion av krängningsvin keln fartygets trim och djupgående före och efter skada uppgift om de i punkt Il angivna öppningarnas läge för passagerarfar l tyg även marginallinjens läge i förhållande till vattenytan dels i slutlä get efter vattenfyllning. dels inom den föreskrivna stabilitetsvidden 11 gränskurva som utvisar största värde på KG för uppfyllande av tillämp liga stabilitetskriterier för fartyg i skadat skick. 16. Sammanställning som utvisar fartygets stabilitetsegenskaper efter skada, dvs en gränskurva utgörande envelop till de i punkt IS angivna gränskurvorna. Övriga upplysningar Il. Information utformad enligt punkterna 3 och 4 i bilaga 3. 1
Ella go 2 KrängningsprOV med vägning KrängningsPrOV med vägning skall utföras under kontroll av fartygsin spektör eller annan representant för sjöfartsverket. Resultaten av provet skall, om sjöfartsverket inte medger annat, redovisas på formulär enligt svensk varvsstandard. Sjöfartsverkets kontrollant kan besluta att krängningsprovet skall upp skjutas om omständigheterna bedöms vara sådana att tillräcklig noggrann het inte kan uppnås. Vid genomförande av krängningsprovet skall bla följande iakttas. 1. Krängningsvikterna skall vara kontrollvägda och märkta med sin vikt. 2. Krängningsvinklarna skall mätas med minst två vinkelmätningsinstru ment. Ett av dessa skall om möjligt vara en pendel. 3. Pendellängden skall vara så stor som möjligt. 4. Minst fyra tillfredsställande krängningar åt vardera sidan skall utföras. 5. Krängningsvinklarna skall vara minst 1 och högst 3. 6. Tankar bör vara tomma eller fulla. För delfylld tank kan korrektion för fria vätskeytmoment medges om noggrann beräkning av korrektionen presenteras. 7. En noggrann inventering av avgående och tillkommande vikter med bestämning av storlek och tyngdpunktslägen skall göras. 8. Väderleksförhållafldena skall vara goda och fartyget skall ligga fritt från kaj med slacka förtöjningar. 9. Fartyget skall vid provet vara så färdigt och så fritt från vikter ej tillhöriga fartyget som möjligt. Initialsiagsidan får inte överstiga 0,50. 10. Djupgåendebestämning skall ske med avläsning, dels midskepps, SB och BB, dels för och akter, SB och BB. Avläsningen skall ske med en metod som innebär att vattenytans rörelse dämpas. Il. Vattnets densitet och temperatur vid provet skall fastställas.
Bikiga 3 Slutliga stahilitetshandlingar De slutliga stabilitetshandlingarna, vilka skall inges i tre exemplar, skall grundas på godkänt krängningsprov och på de preliminära stabilitetshand lingarna. De skall, om sjöfartsverket inte medger annat, vara upprättade enligt svensk varvsstandard och skall utarbetas i form av en stabilitetsbok. Stabilitetsboken, vars främsta syfte är att ge fartygsbefälet sådan infor mation om fartygets stabilitetsegenskaper att fartygets stabilitet kan be stämmas för vade tänkbart driftförhållande, skall innehålla följande upp gifter. 1. Grnnddata 1.1 Fartygets namn. byggnadsvarv, byggnadsnummer, byggnadsår, klass beteckning, registerbeteckning, brutto- och nettodräktighet, huvuddi mensioner samt mallat djupgående till samtliga tillämpliga lastvatten linjer. 1.2 Skalenlig ritning som visar samtliga lastrums, tankars och förrads användningssätt och läge samt maskinrums, passagerarutrymmes och besättningsbostäders läge. 1.3 Tabell över kapaciteter och tyngdpunktslägen i långskepps-, höjd- och tvärskeppsled för vaije utrymme avsett för last, förråd eller vattenbar last. Tabeller eller kurvor som visar kapacitet och tyngdpunktsläge som funktion av utrymmets djup skall ingå om det med hänsyn till fartygets typ är motiverat. 1.4 Tabell enligt punkt 5 i bilaga 1. 1.5 Hydrostatiska data enligt punkt 6 i bilaga 1. 1.6 KN- eller MS-data enligt punkt 7 i bilaga 1~ 1.7 Reslutat av krängningsprov enligt bilaga 2. 2. Lastkonditiuner Dessa skall redovisas på sätt som anges i bilaga 4. 3. Information Här skall medtas den ytterligare information som erfordras för att far tygsbefälet skall kunna bestämma fartygets stabilitetsegenskaper under olika driftförhållanden. Informationen skall särskilt innehålla följande. 3.1. En KG-gränskurva utgörande envelopen till samtliga KG-gränskur vor som nämnts i punkterna 9 och 16 i bilaga 1. Om fartyget har flera specificerade användningsområden kan en KO-gränskurva för varje område medges. Kurvornas användningssätt skall förklaras med in struktioner samt exemplifieras. De stabilitetskriterier som legat till grund för kurvorna skall anges. 3.2. Exempel på hur beräkning av en lastkondition skall utföras. Exemplet skall även innefatta instruktion för beräkning av deplacement och vikttyngdpunkt
trim och djupgående korrektion för fria vätskeytor korrigerat KG och GM. Formulär enligt svensk varvsstandard bör användas. 3.3 Ullage som funktion av lastens volym (i tillämpliga fall). 4. Övriga upplysningar 1 stabilitetsboken skall, i tillämpliga fall, nedan angivna punkter tas med. 4.1. Begränsningar beträffande fartygets djupgående och trim. 4.2. Restriktioner ifråga om lastens placering. 4.3. Instruktion för hur effekten av fria vätskeytor skall begränsas så att stabiliteten inte understiger föreskrivna värden vid barlastning. 4.4. För passagerarfartyg skall redovisas en Damage Control Plan en ligt regel 20, kapitel 11-1 i SOLAS 1974. 4.5. Beskrivning av statiska ochfeller dynamiska antikrängningssystem samt eventuella restriktioner för användningen av dessa. 4.6. Instruktion för hur fartyget skall hanteras från stabilitetssynpunkt vid kranlyft och lastnings- eller lossningsoperationer, som väsentligen kan påverka fartygets stabilitet i hamn eller till sjöss. 4.7. Instruktion för beräkning enligt punkt 7 i bilaga 4 av hur nedisning påverkar fartygets stabilitet. När det med hänsyn till fartygets typ och användningssätt bedöms erforderligt skall ytterligare upplysningar lämnas om sådana särskilda egenskaper hos fartyget som kan antas påverka dess stabilitet.
L,astkonditioncr Lastkonditioner skall redovisas i den omfattning som motsvarar farty gets avsedda användningssätt. Varje Iastkondition som presenteras i stabilitetsbokcn skall innehålla följande uppgifter. Skalenlig skiss av fartyget som visar placeringen av last, barlast och förråd. Uppställningen som visar tomt fartygs vikt, fördelning och vikt av alla i dödvikten ingående komponenter, dessas långskepps- och vertikala tyngdpunktslägen, långskepps- och vertikala viktmoment samt resulte rande uppgifter för den aktuella konditionen. Uppställningen skall även visa storleken av yttröghetsmomentet för de tankar som ger upphov till korrektion för fria vätskeytor. Därvid skall antas att för varje slag av vätska avsedd för fartygets konsumtion, korrektion görs för åtminstone ett sidotankpar eller en centertank. Den tank eller kombination av tankar som ger den största korrektionen skall därvid väljas. Aktuella samt högsta tillåtna böjmoment och tvärkrafter (avser fartyg med en längd av minst 50 meter). Mallat medekljupgående, deplacement, deplacementtyngdpunktens läge i långskeppsled. trim, mallat djupgående vid aktra och förliga perpendiklarna och om så erfordras djupgående till underkant köl vid åmningarna. Beräkning av GM0 med och utan hänsyn tagen till korrektion för fria vätskeytor. Diagram utvisande den rätande hävarmen (GZ) som funktion av kräng ningsvinkeln. GZ-kurvans värden vid vinklarna 10, (12 ), 20, 30, 40, 60, (80 ). Arean under GZ-kurvan upp till vinklarna 30 och 40. (För fartyg under 5 punkt 1.1.6 eller 1.5 upp till GZ-max). Består lasten av lös spannmål eller last med liknande egenskaper skall dessutom anges i förekommande fall spannmålsskotts dimensioner, fastsättning och placering, anordningar för säkring av lasten samt krängande moment till följd av förskjutning av lasten dels för varje lastrum, dels för hela fartyget, maximalt tillåtet krängande moment för aktuellt djupgående och KG, kurvan för det krängande momentet som uppstår till följd av lastens förskjutning skall läggas in i GZ-diagrammet och resterande area mellan de två kurvorna upp till en krängningsvinkel av 40 eller ( lödningsvinkeln om denna är mindre. Består lasten av malm, slig eller liknande skall dessutom anges krängande moment till följd av lastens förskjutning, maximalt tillåtet krängande moment för aktuellt djupgående och KG. kurvan för det krangande momentet som uppstar till följd av lastens förskjutning skall läggas in i GZ-diagrammet och resterande area mellan de två kurvorna upp till en vinkel som är 30 större än det krangda läget eller flödningsvinkeln om denna är mindre.
Lastkonditioner som skall redovisas 1. För samtliga fartyg skall, såvida det inte är klart obehövligt, foljande lastkonditioner redovisas. 1.1. Lättfartyg. 1.2. Barlastkondition med 100 procent förråd. 1.3. Barlastkondition med lo procent förråd. 1.4. Speciella lastkonditioner. Här skall redovisas sådana lastkonditioner som ofta förväntas uppträda. Bland dessa märks särskilt ej homogent lastat fartyg avgångskondition med reducerad bunkermängd. 1.5. För fartyg som trafikerar farvatten där risk för nedisning föreligger kan krav på redovisning ställas för ankomstkonditionerna (lo pro cent förråd) med antagande av nedisning enligt följande. 30 kg/m2 av väderdäck inklusive gångbord, luckor, tak på låga däckshus etc. IS kg/m2 av den projicerade lateralarean över vattenlinjen. Den härvid beräknade ismängden skall multipliceras med 1,05 såsom korrektion för rigg m. m. Läget av isens tyngdpunkt i höjdled så noggrant bestämt som möjligt. Lateralareans statiska moment skall multipliceras med 1,1. Skrovdelar belägna högre än åtta meter över konstruktionsvattenlinjen behöver inte antas bli nedisade. 2. För lasifartyg skall, utöver vad som angetts under 1, följande lastkondi tioner redovisas. 2.1. Fartyget lastat till ~~mmarlastvattenlinjen och/eller nationellt fribord med homogen last i samtliga lastrum, dels med 100 procent förråd, dels med 10 procent förråd. 2.2. Om fartyget för annan däckslast än trä skall lastkonditioner redovi sas med fartyget lastat till sommarlastvattenlinjen och/eller natio nellt fribord med homogen last i samtliga lastrum och last på däck, samt med dels 100 procent förråd dels lo procent förråd. Stuv ningsfaktorn för däckslasten samt dess utsträckning (bredd, höjd och längd) skall anges. 2.3. Om fartyget för däckslast av trä skall lastkonditioner redovisas enligt 2.2. men med fartyget lastat till sommarträlastlinje om sadan finns. Däckslastens vikt skall i tillämpliga fall antas ha ökat lo procent på grund av vattenabsorbtion. 3. För passagerarfartyg skall, utöver vad som angetts under 1, redovisas fartyget lastat till sommarlastvattenlinjen och/eller nationellt fribord eller i förekommande fall till indelningsvattenlinjen (-erna) (subdivision bad line). Redovisningen skall göras med dels 100 procent förrad, dels lo procent förråd samt med fullt antal passagerare. 4. För.fiskefartyg skall, utöver vad som angetts under 1, följande lastkon ditioner redovisas, varvid fiskeredskap skall medräknas i sin helhet. 4.1. Fartyget i homogent fullastat tillstånd med 100,40 och lo procent förråd. Härvid skall största förekommande däckslast antas.
4.2. Fartyget med 20 procent last och lo procent förråd. Härvid skall antas att lasten från stabilitetssynpunkt har så ogynnsam placering som möjligt. 4.3. Fartyget lastat med största däckslast och lo procent forrad. 5. För försörjningsfartyg (supply vessels) skall, utöver vad som angetts under 1 och 2, följande lastkonditioner redovisas. 5.1. Fartyget lastat med full däckslast av rör och med 50 procent förråd. Hänsyn skall tas till det vatten som är uppsamlat i och mellan rören. För fartyg med fribord som är lika med eller mindre än 0,015 L skall antas att den uppsamlade vattenvolymen uppgår till 30 pro cent av volymen i och mellan rören. För fartyg med fribord som är lika med eller större än 0,03 L skall antas att motsvarande volym vatten är lo procent. För mellanliggande värden på fribordet beräknas vattenvolymen genom linjär interpolation. Tyngdpunkten för det uppsamlade vattnet skall antas vara den samma som för däckslasten. 6. För pråmar som för enbart däckslast skall som lastkondition redovisas pråmen i homogent fullastat tillstånd med maximal lasthöjd. För pråmar som inte har vädertäta lastluckor skall som lastkondition redovisas pråmen i fullastat tillstånd med fullt utbildad fri vätskeyta i lastrummet. Norstedts Tryckeri Stockholm 1983