Panama https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/ Panama utgör den sydligaste delen av den landtunga som binder samman Nord- och Sydamerika. Landet präglas av Panamakanalen, den strategiskt viktiga vattenvägen mellan Atlanten och Stilla havet. Länge bestod Panama av två enheter: själva landet och kanalzonen som kontrollerades av USA. Sedan år 2000 har Panama full kontroll även över kanalen, som utgör ryggraden i landets ekonomi. Fartygstrafiken genom kanalen generar stora inkomster. Geografi Republiken Panama utgör den sydöstligaste och smalaste delen av det näs som förbinder Nordamerika med Sydamerika. Landet, som är något mindre än Svealand, har långa kuster mot Karibiska havet i norr och Stilla havet i söder. Det finns många öar på båda sidor. Panama är bergigt, med lågland vid kusterna. Mot Costa Rica i väster finns enstaka vulkaner, även aktiva, på drygt 3 000 meters höjd. Jordbävningar är inte ovanliga. Ungefär mitt i landet finns en låg landkorridor mellan bergen. Här öppnades 1914 Panamakanalen mellan de båda haven. Även om betesmarker och odlingar har trängt undan stora delar av den tropiska regnskogen täcker skog fortfarande nästan hälften av den totala landytan. Regnskogen i gränstrakterna mot Colombia i öster, Darién, är känd för en mångfald av djur- och växtarter. Yta 75 517 km2 (2017) Tid svensk 6 timmar Angränsande land/länder Colombia, Costa Rica Huvudstad med antal invånare Panama City ca 1 300 000 (med förstäder, uppskattning 2013) Övriga större städer Colón 220 000, David 145 000 (uppskattning 2013) Högsta berg Volcán Barú (3 475 m ö h) Viktiga floder Tuira https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/35
Klimat Klimatet i Panama är tropiskt, varmt och fuktigt, med obetydliga temperaturvariationer över året. Det mesta av nederbörden faller under regnperioden från april till december. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn kustområdena 23 27 C Medelnederbörd/år Panama City 1 700 mm, Colón 3 175 mm Befolkning och språk Panamanäset har länge varit en knutpunkt för transport och handel, vilket har resulterat i en befolkning av blandad härkomst. Majoriteten av invånarna kallar sig mestiser eller mulatter och är alltså av övervägande europeiskt och indianskt respektive europeiskt och afrikanskt ursprung. En stor minoritet består av engelskspråkiga svarta. Gruppen är ättlingar till afrikanska slavar eller västindiska arbetare som rekryterades när järnvägarna byggdes på 1800-talet och när kanalen grävdes 1904 1914. Det finns också en större grupp vita, i huvudsak av spansk härkomst. Ännu en grupp är ursprungsbefolkningen, indianerna, som utgör cirka en tiondel av befolkningen. Av de 60 indianfolk som fanns då spanjorerna först kom till området på 1500-talet har bara åtta överlevt. Störst är guaymí (också kallade ngöbe eller ngäbe, eller ofta ngöbe-buglé som egentligen omfattar en folkgrupp till), som lever i otillgängliga trakter i väster, och kuna, som bor på San Blas-öarna i Karibiska havet och på kusten innanför. Därutöver finns mindre grupper av bland annat östasiater, européer, nordamerikaner och libaneser. Landets överklass består till största delen av vita panamaner. Den växande medelklassen utgörs mestadels av mestiser, medan svarta och indianer är överrepresenterade bland de fattiga. Majoriteten av befolkningen bor längs kanalen och i området kring huvudstaden Panama City. Många bor också på den västra delen av Stillahavskusten, medan den tredjedel av landet som ligger öster om kanalen är mycket glest befolkad. Det officiella språket är spanska, men ungefär var sjunde panaman talar engelska som förstaspråk och många är tvåspråkiga. Några indianspråk lever också kvar. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare 4 034 119 (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 52,8 (2014) Andel invånare i städerna 66,9 procent (2016) Nativitet/födelsetal 19,8 per 1000 invånare (2015) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/35
Mortalitet/dödstal 4,9 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 1,6 procent (2014) Fertilitetsgrad 2,5 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 49,5 procent (2014) Förväntad livslängd 78 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 81 år (2015) Förväntad livslängd för män 75 år (2015) Folkgrupper majoritet med blandat ursprung, större minoriteter av svarta, vita, indianer och asiater Språk spanska är officiellt språk, engelska talas allmänt, några indianspråk talas också Religion Författningen föreskriver religionsfrihet och den respekteras av statsmakten. Samtidigt erkänns den katolska tron som landets dominerande religion. Undervisning i katolicismen måste hållas i skolorna, även om föräldrar kan begära att deras barn slipper delta. Protestanter är den näst största och snabbast växande religiösa gruppen. Svarta som härstammar från de västindiska öarna är mestadels protestanter, främst baptister, metodister eller medlemmar av den anglikanska kyrkan. Dessutom har nordamerikanska sekter bildat små samfund. Det finns också muslimska och judiska minoriteter. Indianerna håller delvis fast vid sina naturreligioner. Utbildning Läs- och skrivkunnigheten är hög i Panama. Drygt hälften av barnen går i förskola, innan de börjar skolan vid sex års ålder. Skolplikt råder formellt till och med nionde klass. Nästan alla fullföljer det första sexåriga stadiet, men runt en tredjedel faller bort under motsvarande högstadiet och gymnasiet. På landsbygden och bland ursprungsfolken är andelen som bara fullföljer de första sex åren betydligt högre än genomsnittet. President Ricardo Martinellis regering (2009 2014) införde ett kontantbidrag på 180 amerikanska dollar om året till föräldrar som ser till att deras barn stannar i skolan. Kvaliteten på utbildningen är låg, särskilt i förhållande till landets relativt goda ekonomi. Förlegade studieplaner och undermåliga lokaler hör till problemen. De dåliga resultaten riskerar att utgöra ett hinder för fortsatt ekonomisk tillväxt, på grund av avsaknad av utbildad arbetskraft. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/35
De flesta skolor är statliga och all utbildning upp till universitetsnivå är avgiftsfri. I städerna finns också vissa prestigefyllda privatskolor. Det finns fyra statliga universitet och ett stort antal privata, ofta små högskolor. Flera stora amerikanska universitet har filialer i landet. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 90,7 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 25,5 (2013) Läs- och skrivkunnighet 94,1 procent (2010) Kostnader för utbildning i andel av BNP 3,3 procent (2011) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 13,0 procent (2011) Kultur Kulturlivet speglar befolkningens blandade sammansättning. Indianska traditioner har vävts samman med spanska seder och afro-karibiska influenser. Det indianska inflytandet syns inte minst i hantverk, såsom kuna-indianernas textilkonst i form av molas, utsmyckning på blusar som också säljs som konstverk. Musiken har mycket gemensamt med musik som spelas i Colombias och Venezuelas kustregioner, med påverkan från afrikansk och spansk musik. Salsa har en självklar plats i musiklivet och salsakungen Rubén Blades (1948 ) är känd långt utanför landets gränser. Blades är också skådespelare och politiskt aktiv; han var presidentkandidat 1994. Den klassiska panamanska folkdansen tambor, eller tamborito, betraktas som nationaldans och ackompanjeras av trummor. En viktig 1900-talsförfattare var den prisbelönte panamanen Rogelio Sinán (1902 1994) som skrev både prosa, drama och poesi. Bland konstnärer kan Roberto Lewis (1874 1949) nämnas. Han gjorde bland annat väggmålningar till presidentpalatset och nationalteatern i början av 1900-talet. Massmedier Press- och yttrandefrihet finns inskriven i författningen och den direkta censuren försvann gradvis efter militärdiktaturens fall 1989. Pressfriheten begränsas dock av lagar om ärekränkning och förtal som används flitigt och kan leda till fängelse eller böter. På senare år har läget försämrats på nytt med ett allt mer ansträngt förhållande mellan medier och statsmakten. Flera ledande medieorganisationer inledde 2011 en kampanj för yttrandefriheten kallad Basta ya! (Nu räcker det!). Kampanjen riktades mot hot och trakasserier som polis och företrädare för president Ricardo Martinellis regering (2009 2014) ansågs utsätta journalister för. I ett uppmärksammat fall 2010 dömdes två TV-journalister till avstängning från sitt arbete i ett år, vid sidan av böter, i ett förtalsmål. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/35
Ett lagförslag om att göra förtal av presidenten eller andra högt uppsatta företrädare för staten straffbart med upp till fyra års fängelse drogs tillbaka efter omfattande kritik 2011. Panama föll 32 steg på pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2012, till plats 113 i världen. Bakom raset låg mordet på en radiostationsägare som riktat kritik mot regeringen, samt utvisningen av två spanska journalister som rapporterat om indianers motstånd mot gruvdrift på deras mark. Ett par år senare hade Panama återtagit ungefär samma placering som tidigare på listan. Flera dagstidningar ges ut i Panama. Några av de största är El Siglo, Crítica Libre, La Prensa och Panamá América. Den oberoende, engelskspråkiga Panama News finns enbart på nätet och uppdateras varannan vecka. Det statliga radio- och TV-bolaget Sertv har en TV- och ett par radiostationer som sänder i hela landet. Därutöver finns flera kommersiella TV-stationer samt över 100 radiostationer. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 29 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 158,1 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 44,9 (2014) Äldre historia De indianer som bodde i dagens Panama när européerna kom på 1500-talet decimerades snabbt av förföljelse och sjukdomar. Området blev ett centrum för handel i det nya spanska kolonialväldet. Självständighet från Spanien utropades 1821 då det uppgick i nya statsbildningar. Bygget av Panamakanalen som inleddes i slutet av 1800-talet bidrog till att Panama med stöd av USA utropade sig som egen stat 1903. Landet blev först ett amerikanskt protektorat och från 1939 tvådelat, med en USA-styrd kanalzon vid sidan av övriga landet. Spanjoren Rodrigo de Bastidas var 1501 den förste europé som steg iland på det panamanska näset. Då bodde uppskattningsvis mellan 500 000 och en miljon indianer på den yta som motsvarar dagens Panama. De guldföremål indianerna bar fick spanjorerna att tro att de hittat El Dorado staden som enligt den spanska myten var full av guld. Under 1500-talets första årtionden trängde spanjorerna allt djupare in i landet. 1519 förlade den spanske guvernören sitt residens till en liten fiskeby vid Stillahavskusten, fyra kilometer öster om dagens huvudstad. Indianerna kallade byn Panama som sägs betyda "rikligt med fisk". Den spanska kolonisationen i Panama drabbade ursprungsbefolkningen hårt. Indianerna förslavades, flydde, dödades eller dog av europeiska sjukdomar mot vilka de saknade immunförsvar. När den indianska befolkningen minskade uppstod brist på arbetskraft som spanjorerna fyllde med import av afrikanska slavar. Panama City blev centrum för slavhandeln i Latinamerika. Spanjorerna hittade inga guldskatter på det panamanska näset. Däremot blev Panama en viktig knutpunkt för transport av ädelmetaller från Sydamerika till Europa. Så småningom avtog dock handeln och Spanien tappade intresse för kolonin. 1739 infogades Panama i det spanska vicekungadömet Nya Granada. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/35
Panama blir fritt från Spanien Samtidigt med det övriga Mellanamerika utropade Panama sin självständighet 1821. Men Panama anslöt sig inte till den Centralamerikanska federationen, utan blev en del av republiken Stor-Colombia, som omfattade samma område som Nya Granada. 1830 bröt Venezuela och Ecuador sig ur unionen. Kvar blev Colombia och Panama som bildade republiken Nya Granada. 1866 ändrades namnet till Colombia. I mitten av 1800-talet byggde ett amerikanskt bolag en järnväg tvärs över Panamanäset för att underlätta transporter mellan Atlanten och Stilla havet. USA och Colombia ingick ett avtal som gav USA rätten att svara för skyddet av järnvägen. De ökade transportbehoven aktualiserade också gamla planer på en kanal genom näset. Spanjorerna hade hoppats kunna transportera peruanskt silver på en sådan kanal. Nu låg det även i USA:s intresse att en sjöförbindelse mellan den amerikanska öst- och västkusten kom till stånd. Kanalen börjar byggas Kanalen kom att dominera Panamas historia. Fransmannen Ferdinand de Lesseps, Suezkanalens skapare, började gräva 1879. Men problemen var stora, bland annat skördade tropiska sjukdomar tiotusentals arbetares liv och till slut sinade kassan. de Lesseps tvingades ge upp 1889 sedan han grävt två femtedelar av sträckan. USA förhandlade med Colombia om ett kanalbygge och man kom överens om att upprätta en kanalzon. Men den colombianska kongressen hade invändningar, och förhandlingarna bröt samman 1903. Det ledde till att panamanerna, med amerikanskt stöd, gjorde uppror mot Colombia. 1903 utropade de den självständiga republiken Panama. Regeringen i Washington skrev i all hast ett avtal med den nya panamanska regeringen. Det garanterade USA total kontroll över den 1,6 mil breda kanalzonen för "evig tid". I gengäld skulle USA betala en årlig ersättning till Panama. Avtalet gjorde Panama till ett amerikanskt protektorat. USA garanterade Panamas suveränitet och fick i utbyte "suveräna rättigheter" att ingripa i landets inre angelägenheter. Därmed skapades en mångtydighet som under de följande åren kom att orsaka många tvister mellan de båda länderna om tolkningen av avtalstexten. Kanalbygget fullbordades och Panamakanalen öppnades för trafik i augusti 1914. Den var med inloppen drygt åtta mil lång och bestod av tre slussar i båda ändar samt däremellan grävda kanaler och två konstgjorda sjöar. Kanalen har förblivit en av världens viktigaste vattenvägar och betraktas som ett mästerverk inom ingenjörskonsten. De första årtiondena efter självständigheten 1903 var en politiskt instabil tid med många regimskiften. Det fanns ett liberalt och ett konservativt parti, men i praktiken var den politiska makten begränsad till en liten krets av rika vita familjer. Under många år bestod Panama av två enheter. Kanalzonen styrdes av en guvernör som endast var ansvarig inför den amerikanske presidenten. Panamas missnöje med avtalsvillkoren tvingade fram två ändringar av fördraget: 1936 och 1955. 1939 upphävdes Panamas status som amerikanskt protektorat. Modern historia Kanalen och USA:s närvaro var en källa till motsättningar och oro under efterkrigstiden. Under 1970-talet ingicks ett avtal som innebar att Panama successivt övertog kontrollen över kanalen från USA. 1968 1989 var Panama en https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/35
militärdiktatur. 1983 tog Manuel Noriega makten men han störtades 1989 när USA invaderade landet. Hans parti PRD, som numera betraktas som socialdemokratiskt, har vunnit ett par presidentval sedan dess. 1940- och 1950-talen präglades av stor politisk instabilitet i Panama med ständiga skiften på presidentposten. Nationalisterna var starkt kritiska till kanalfördraget som gav USA total kontroll över kanalzonen. Sammanstötningar mellan panamaner och amerikanska polis- och militärstyrkor förlagda i zonen var vanliga. Oroligheterna ledde 1964 till ett två månader långt avbrott i de diplomatiska förbindelserna mellan Panama och USA. När val hölls 1968 vann nationalisten Arnulfo Arias Madrid, som två gånger tidigare segrat i presidentval men avsatts kort därefter. Den här gången tog det bara elva dagar innan han störtades i en militärkupp av nationalgardet. Nationalgardets starke man, Omar Torrijos Herrera, blev nu landets verklige ledare. Arias efterträdare som president reducerades till en marionett. Torrijos, som så småningom blev general, upplöste nationalförsamlingen och förbjöd politiska partier. Läget i landet blev dock stabilare och Torrijos genomdrev en rad politiska och ekonomiska reformer, däribland en populär jordreform. Dessutom lyckades han förhandla fram det så kallade Torrijos-Carter-fördraget som slöts 1977 och innebar att USA stegvis skulle överlämna kontrollen över kanalen. Från 1979 gällde panamansk lag i kanalområdet, även om USA behöll nyttjanderätten. Kanalen överläts helt till Panama vid millennieskiftet (se Utrikespolitik och försvar). Efter Torrijos död 1981 i en flygkrasch, som många misstänkte var ett attentat, utbröt en maktkamp. Manuel Antonio Noriega Moreno vann kraftmätningen och blev 1983 ledare för nationalgardet. Genom valfusk segrade den presidentkandidat som han valt ut i valet 1984. Under presidentens formella ledning tog Noriega ett fast grepp om alla viktiga institutioner. Noriega anklagades snart för inblandning i narkotikasmuggling och penningtvätt. Oppositionen mot honom växte och USA införde ekonomiska sanktioner 1988. En amerikanskstödd kupp i oktober 1989 misslyckades, varpå Noriega förklarade att landet var i krig mot USA. USA invaderar Panama I december 1989 invaderade USA Panama under förevändningen att amerikanska liv stod på spel. Noriega greps och fördes till USA där han dömdes till ett långt fängelsestraff för narkotikasmuggling, penningtvätt och mutbrott. Invasionen mötte skarp kritik i regionen och fördömdes av FN. Efter invasionen återupprättades demokratin. Guillermo Endara som vunnit ett val i maj 1989 men hindrats från att tillträda blev president. Men krisåren 1987 1989 fick katastrofala ekonomiska följder för Panama. Enbart invasionen uppskattades kosta landet motsvarande 16 miljarder kronor. När det första fria valet på över 25 år hölls 1994 återkom överraskande den störtade Noriegas parti, Revolutionära demokratiska partiet (PRD), till makten. PRD:s presidentkandidat, affärsmannen Ernesto Pérez Balladares, vann en knapp valseger. I parlamentet tvingades PRD bilda allians med mindre partier. Med deras hjälp genomdrev Pérez Balladares bland annat en liberalisering av arbetsmarknaden och privatiseringar av statliga företag. I presidentvalet 1999 segrade Mireya Moscoso, änka efter den förre presidenten Arnulfo Arias och kandidat för det populistiska Arnulfopartiet (PA). I valet till den lagstiftande församlingen vann däremot ett valförbund dominerat av PRD. En instabil period följde, där partier bytte lojalitet och den politiska majoriteten i parlamentet https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/35
förändrades flera gånger. Moscoso styrde i hög grad genom dekret. Ekonomin försämrades och missnöje med regeringen resulterade i våldsamma demonstrationer. Panamakanalen byggs ut Valet i maj 2004 förde åter PRD till regeringsmakten. PRD-kandidaten Martín Torrijos Espino, son till förre militärdiktatorn Omar Torrijos, segrade med god marginal över ex-president Endara i presidentvalet. PRD fick samtidigt 38 procent av rösterna vilket gav drygt hälften av platserna i den lagstiftande församlingen. Torrijos inledde en sanering av statens usla finanser, bland annat genom en skattereform som skulle öka intäkterna och genom att kraftigt minska antalet offentliganställda. Ett försök att reformera socialförsäkringssystemen väckte dock så starka protester att regeringen tvingades backa. En folkomröstning om att bygga ut Panamakanalen hölls 2006. Nästan 80 procent av väljarna stödde förslaget och arbetet påbörjades 2007. Projektet väntas fördubbla kanalens kapacitet och bidra till ökad tillväxt och välfärd i landet (se Ekonomi). I augusti 2008 presenterade president Torrijos planer på en rad reformer inom polisväsendet som väckte kraftig opposition. Kritik riktades särskilt mot skapandet av en ny säkerhetstjänst, Senis, med omfattande befogenheter och påstådda likheter med Noriegas beryktade säkerhetstjänst G-2. Torrijos reformplaner tolkades på många håll som ett försök till militarisering vilket missgynnade PRD inför presidentvalet i maj 2009. Missnöje över stigande priser och andra problem i finanskrisens spår riktades också mot den sittande regeringen. Nytt parti vinner val PRD utsåg Balbina Herrera till sin kandidat i valet. Hennes huvudmotståndare blev miljonären Ricardo Martinelli, som företrädde det parti han själv grundat: Demokratisk förändring (CD). Bara några månader före valet drog Panamistpartiet (PPA, tidigare Arnulfopartiet) tillbaka sin kandidat Juan Carlos Varela som istället blev Martinellis vicepresidentkandidat. Valet blev en jordskredsseger för Ricardo Martinelli som fick hela 60 procent av rösterna, mot knappt 38 procent för Herrera. CD fick i allians med ett par småpartier 56 procent av rösterna och majoritet i nationalförsamlingen. Martinelli, mångmiljonär och ägare av bland annat en snabbköpskedja, satsade stora belopp ur egen ficka i valrörelsen och vann många fattigas röster genom att anklaga den sittande regeringen för att ha gjort för lite för dem. Vid sitt tillträde slog han fast att han ville satsa på marknadsekonomi och trotsa den ideologiska pendeln i Latinamerika en markering mot vänsterpresidenter som Hugo Chávez i Venezuela och Evo Morales i Bolivia. Snabba reformer Flera vallöften infriades snabbt. Polisernas löner höjdes med 100 dollar i månaden, samma månadsbelopp infördes till personer över 70 år utan pension och projekteringen av ett tunnelbanesystem i Panama City sattes igång. Snart inleddes också utlovade ändringar av skattesystemet, som bland annat syftade till att förbättra Panamas rykte som skatteparadis (se Ekonomi). För första gången infördes viss beskattning även på företag i frihandelszonen Colón. Martinelli ville också visa allvar med löften om att ta itu med korruptionen, och utredningar av mutanklagelser mot personer i de båda föregående regeringarna inleddes. I januari 2010 sattes den förre PRD-presidenten Pérez Balladares i husarrest, på grund av anklagelser om penningtvätt. Han friades ett drygt år senare. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/35
Presidenten satsade också på marknadsreformer som skulle underlätta för utländska investerare. Panama belönades med höjda kreditvärderingar (fick lättare lån i banker), men reformförsöken stötte snart på folkligt missnöje och motstånd. Regeringen tvingades gång på gång att backa och dra tillbaka redan klubbade beslut. Det gällde bland annat ett lagpaket som omfattade arbetsrätt och miljölagstiftning, satsningar för att göra gruvdrift och kraftprojekt mer tillgängliga för investerare, och försök att sälja delar av statens ägande i ett telekombolag samt mark i kanalzonen. Våldsamma protester från ursprungsfolk, miljöaktivister och andra ledde flera gånger till dödsfall och regeringen tvingades till reträtt (se vidare Kalendarium). Brytning i ledningen Efter hand skar det sig mellan Martinelli och Panamistpartiet, det största stödpartiet i regeringskoalitionen. I augusti 2011 blev brytningen total när Martinelli avsatte vicepresident Varela från posten som utrikesminister och anklagade honom för att ha satt egna presidentambitioner före sitt uppdrag. Varela blev kvar som vicepresident och förkunnade att han nu tänkte inta rollen som oppositionsledare. Övriga ministrar som liksom Varela tillhörde Panamistpartiet avgick i protest. CD:s ställning i parlamentet hade dock stärkts genom avhopp från både det största oppositionspartiet PRD och från Panamistpartiet, så regeringen behöll en knapp majoritet i parlamentet. Under 2012 växte korruptionsanklagelser mot Martinelli. Allvarligast var uppgifter om att han tagit emot mutor i utbyte mot värdefulla byggkontrakt, från en tidigare medarbetare till den italienska före detta premiärministern Silvio Berlusconi. Skandalen var den svåraste som drabbat Martinellis regering och fick som märklig följd att presidenten stämde sin vicepresident för förtal, på 30 miljoner dollar. Stämningsansökan drogs senare tillbaka. En annan följd av skandalen blev att den förra presidentkandidaten Balbina Herrera i slutet av 2013 dömdes till tre års fängelse, även om domen sedan drogs tillbaka av ett presidentdekret. Skandalen innebar också att Martinelli hade misslyckats med att befästa den bild han målat upp av en näringslivsvänlig regering som tog krafttag mot korruptionen. Det blev tydligt när Panama föll hela 19 platser i organisationen Transparency Internationals korruptionsindex för 2013, till 102:a plats i världen. Politiskt system Panama är en republik vars president har stora maktbefogenheter. Författningen som garanterar medborgerliga och politiska fri- och rättigheter är från 1976 men skrevs om genomgripande 1983. De politiska partierna är uppbyggda runt personer snarare än kring politiska ideologier. Presidenten är både stats- och regeringschef och utser sin egen regering. Direkta val till presidentposten hålls vart femte år och en tidigare president kan ställa upp för omval först när två mandatperioder passerat. Även de 71 ledamöterna i den lagstiftande nationalförsamlingen (asamblea nacional) utses på fem år i allmänna val, som hålls samtidigt som presidentvalet. Rösträtt gäller från 18 års ålder. Landet är indelat i nio provinser och tre självstyrande indianska områden, comarcas indígenas. Samtliga styrs av guvernörer utsedda av presidenten. Ytterligare två comarcas finns på kommunnivå, i var sin provins. De 75 kommunerna styrs av direktvalda borgmästare. Politiska partier Inför valen bildas ofta valförbund bestående av flera partier. Dessa allianser är sällan särskilt varaktiga. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/35
Det traditionellt största partiet är Revolutionära demokratiska partiet (Partido revolucionario democrático, PRD), som grundades av general Omar Torrijos 1978. Det numera socialdemokratiska PRD hade regeringsmakten 1994 1999 och 2004 2009. Valet 2009 innebar ett svårt bakslag för PRD som anklagades för korruption och framstod som splittrat. Partiet förlorade drygt en tredjedel av sina mandat i nationalförsamlingen, men tog samtidigt hem 62 av 75 borgmästarposter. Panamistpartiet (Partido panameñista, PPA) hette tidigare, bland annat när det satt i regeringsställning 1999 2004, Arnulfopartiet (Partido Arnulfista). En föregångare grundades av högerpopulisten och nationalisten Arnulfo Arias Madrid redan på 1930-talet. Strax före valet 2009 drog Panamistpartiet tillbaka sin presidentkandidat och slöt istället upp bakom den favorittippade Ricardo Martinelli. Men i valet 2014 tog Panamistpartiet hem segern genom Juan Carlos Varela, som under den föregående mandatperioden hamnat på kollisionskurs med Martinelli (se Modern historia). Martinelli är en framgångsrik affärsman och mångmiljonär som 1998 grundade partiet Demokratisk förändring (Cambio democrático, CD). Valet 2009 blev partiets genombrott, antalet mandat i nationalförsamlingen trefaldigades och Martinelli vann presidentvalet med stor marginal. 2014 förlorade CD presidentmakten men blev största parti i nationalförsamlingen. Ett nytt vänsterparti, Breda demokratifronten (Frente amplio de democracia, FAD), lanserades 2011 och registrerade sig 2013 som politiskt parti efter att ha samlat in 64 000 underskrifter. Bakom partiet ligger det inflytelserika fackförbundet Frente nacional por los derechos económicos y sociales (Frenadeso). FAD kallar sig landets enda sanna vänsterparti. Rättsväsen Högsta domstolens nio ledamöter föreslås av presidenten och godkänns av nationalförsamlingen för en tioårsperiod. Rättssystemet genomsyras av korruption och utsätts för politisk påverkan. Fängelserna är undermåliga och överbeläggning orsakar svår trängsel. Över hälften av de frihetsberövade har inte fått sin sak prövad i domstol. Den bristande rättssäkerheten anses vara ett av landets största människorättsproblem. Det har också förekommit rapporter om övergrepp av medlemmar av säkerhetsstyrkor mot deltagare i protestaktioner på senare år (se Aktuell politik). FAKTA POLITIK Officiellt namn República de Panamá/ Republiken Panama Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Juan Carlos Varela (2014 ) Regeringschef president Juan Carlos Varela (2014 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Demokratisk förändring (CD) 30, Revolutionära demokratiska partiet (PRD) 25, Panamistpartiet 12, övriga 4 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Revolutionära demokratiska partiet (PRD) 26, Panamistpartiet 22, Demokratisk förändring (CD) 14, Patriotiska unionen (UP) 4, Liberala republikanska nationaliströrelsen (Molirena) 2, Folkpartiet (PP) 2, Folkpartiet (PP) 1, oberoende kandidater 2 (2009) Valdeltagande https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/35
ca 77 % i valet 2014 Kommande val president- och parlamentsval 2019 Aktuell politik Det val som hölls i maj 2014 ledde till att Panamistpartiet återtog presidentmakten efter tio år, genom vicepresident Juan Carlos Varela. Resultatet överraskade; opinionsmätningarna hade ganska entydigt pekat på seger för den avgående presidenten Ricardo Martinellis parti Demokratisk förändring (CD). Varela lyckades i valrörelsen ta åt sig äran för den starka tillväxten Panama är en av de snabbast växande ekonomierna i världen. Under valrörelsen lyckades Varela också distansera sig från anklagelser om utbredd korruption och urholkad självständighet för rättsväsendet som riktats mot Martinellis regering. Efter maktskiftet inleddes korruptionsutredningar mot den förra regeringen som ledde till att minst fyra ministrar hade dömts till fängelse ett drygt år senare. Utredningar pågick då i flera mål även mot Martinelli, bland annat för illegal avlyssning. I slutet av 2015 utfärdade Högsta domstolen en häktningsorder mot expresidenten som dock lämnat landet (se vidare Kalendarium). I valet 2009 ställde Varela och Martinelli ställde upp gemensamt, sedan Varela på ett relativt sent stadium dragit tillbaka sin kandidatur och slutit upp bakom Martinelli. Men de båda vapendragarna blev efter hand alltmer osams och efter två år var brytningen total (se Modern historia). Motsättningarna mellan dem uppfattades dock i huvudsak som personlig och inte politisk. Båda tillhör partier till högerpartier, även om Panamistpartiet möjligen kan beskrivas som mer nationalistiskt och CD mer marknadsliberalt. I 2014 års val fick Panamistpartiet, trots stödet för Varela, bara 11 av de 71 mandaten i nationalförsamlingen och måste söka stöd av andra partier för att få igenom lagförslag. CD blev för första gången största parti och förpassade därmed det socialidemokratiska och tidigare dominerande Revolutionära demokratiska partiet (PRD) till en andraplats. Inför valet förekom spekulationer om att Panamistpartiet och PRD skulle bilda allians för att utmana CD. Så skedde emellertid inte vilket antogs stärka de redan goda förutsättningarna för CD:s kandidat, den förre bostadsministern José Domingo Arias. Martinellis regering var populär. Själv var han förhindrad enligt författningen att ställa upp till omval, men hans hustru Marta Linares blev CD:s vicepresidentkandidat. Många såg det som ett sätt för Martinelli att försöka behålla en plats i makttoppen. Därav blev alltså intet, då Varela oväntat tog hem segern. Trots att Arias tappat en del av sin ledning kort före valet blev resultatet överraskande. Varela segrade med god marginal, med 39 procent av rösterna mot 31 för Arias och 28 för PRD:s kandidat, den förre borgmästaren i Panama City Juan Carlos Navarro. Efter Varelas valseger sade Martinelli att han nu såg sig tvungen att axla rollen som oppositionsledare. Men när den första brottsutredningen mot honom inleddes i januari 2015 lämnade han hastigt landet och lever sedan dess i självvald exil i USA. Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn República de Panamá/ Republiken Panama Statsskick https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/35
republik, enhetsstat Statschef president Juan Carlos Varela (2014 ) Regeringschef president Juan Carlos Varela (2014 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Demokratisk förändring (CD) 30, Revolutionära demokratiska partiet (PRD) 25, Panamistpartiet 12, övriga 4 (2014) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Revolutionära demokratiska partiet (PRD) 26, Panamistpartiet 22, Demokratisk förändring (CD) 14, Patriotiska unionen (UP) 4, Liberala republikanska nationaliströrelsen (Molirena) 2, Folkpartiet (PP) 2, Folkpartiet (PP) 1, oberoende kandidater 2 (2009) Valdeltagande ca 77 % i valet 2014 Kommande val president- och parlamentsval 2019 Utrikespolitik och försvar Panamas utrikespolitik har sedan självständigheten 1903 präglats av Panamakanalens ekonomiska och strategiska betydelse samt av förhållandet till USA. Den 1 januari 2000 övertog Panama i enlighet med tidigare avtal kontrollen över kanalområdet. USA övergav då även sina militära anläggningar och tog hem de sista soldaterna. Amerikanerna har dock fortfarande rätt att ingripa om kanalens neutralitet hotas. USA är fortfarande den största kunden i kanalen och den viktigaste handelspartnern. Panama och USA samarbetar också i kampen mot narkotikasmuggling och så kallad penningtvätt. En stor del av det kokain som kommer till USA från Sydamerika tar vägen över panamanskt territorialvatten. Panama begärde länge den störtade diktatorn Manuel Noriega utlämnad från USA, eftersom han var dömd för mord i hemlandet (se Modern historia). När Noriega 2007 hade avtjänat sitt straff i USA blev han emellertid kvar i fängelset där, eftersom även Frankrike begärt honom utlämnad. Först 2010 utlämnades Noriega till Frankrike där han dömdes till fängelse för att ha använt pengar från colombianska knarkkarteller för att köpa fastigheter i Frankrike. I december 2011 utlämnades Noriega till slut till hemlandet. Centralamerikanskt samarbete Relationerna till övriga Centralamerika är över lag goda. Panama är medlem av den regionala samarbetsorganisationen Sica (Sistema de la Integración Centroamericana). I enlighet med ett vallöfte begärde dock Ricardo Martinellis regering som tillträdde 2009 utträde ur det centralamerikanska parlamentet (Parlacén), ett politiskt underorgan till Sica. Många betraktar Parlacén som en verkningslös fristad för korrupta politiker som söker åtalsimmunitet. Sedan landets högsta domstol ogiltigförklarat utträdet röstade emellertid nationalförsamlingen i början av 2013 för Panamas återinträde i Parlacén. Panama tillhörde länge den lilla skara länder som har diplomatiska förbindelser med Taiwan istället för Kina, i utbyte mot investeringar och bistånd. Men Kina är en stor handelspartner och en av huvudaktörerna i handeln med frizonen i Colón, och i juni 2017 kom besked om att Panama nu upprättat diplomatiska förbindelser med Peking och därmed brutit med Taipei. Ansträngt förhållande till Colombia https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/35
Colombia är också en viktig handelspartner och de båda grannländerna slöt ett frihandelsavtal 2013. Förhållandet störs emellanåt av den väpnade konflikten i Colombia som ibland spiller över gränsen. Parterna antog 2011 en gemensam säkerhetsplan för gränsregionen vilken bland annat innebar att panamanska gränsstyrkor skulle utbildas av colombianska säkerhetsansvariga. I en gemensam colombiansk-panamansk insats förstördes i april 2012 två läger som tillhörde den colombianska vänstergerillan Farc, i den panamanska provinsen Darién. När Noriega störtats 1989 följde Panama grannlandet Costa Ricas exempel och avskaffade militären. Landet får enligt lag inte ha reguljära styrkor. Säkerheten sköts av en nationell polisstyrka och en särskild enhet med ansvar för både sjö- och luftövervakning. FAKTA FÖRSVAR Armén 11 000 antal man (2015) Flottan 1 000 antal man (2015) Flygvapnet 1 000 antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 0,0 procent (2015) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 4,6 procent (1999) Ekonomisk översikt 2 3 1 1. siffran avser den nationella polisstyrkan 2. siffran avser en gemensam enhet för övervakning av territorialvatten och luftrum 3. siffran avser en gemensam enhet för övervakning av territorialvatten och luftrum Tjänstesektorn dominerar Panamas ekonomi som under några år var den snabbast växande i Latinamerika. Inkomsterna kommer framför allt från kanalen, frihandelszonen i Colón (den näst största i världen efter Hongkong), fartygsregistret och den internationella bankverksamheten. Turismen blir också allt viktigare. Kanalen har varit i Panamas kontroll fullt ut sedan 2000. Den genererar en avsevärd del av landets bruttonationalprodukt (BNP) genom främst passageavgifter, transittjänster och försäljning av el och vatten. Varje dag går ett 40-tal fartyg genom kanalen. Drygt två tredjedelar av trafiken går till eller från USA, eller fraktar varor mellan USA:s väst- och östkust. En tjugondel av världens lasttrafik passerar kanalen, i vikt räknat. Kanalens kapacitet har byggts ut i omgångar, men allt fler oceangående fartyg blev efter hand ändå för stora för slussarna. Därför har nu en tredje uppsättning slussar byggts, som ska fördubbla kapaciteten. Utbyggnaden som kostat cirka 5,3 miljarder dollar och blev klar 2016 är den mest omfattande sedan kanalen invigdes. Nyinvesteringarna i kanalzonen och andra infrastrukturprojekt som bygget av en tunnelbana i Panama City och utbyggnaden av huvudstadens flygplats har bidragit till den höga tillväxten. Hög tillväxt, stora inkomstskillnader https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/35
Tillväxten låg 2012 på 10,7 procent. Genomsnittet under det föregående årtiondet var cirka 8 procent per år, trots en rejäl nedgång i samband med den internationella finanskrisen 2008 2009. Även BNP per person är högre än genomsnittet för regionen; siffran har mer än fördubblats på ett årtionde. Men inkomstskillnaderna är fortsatt stora. Regeringen har kritiserats för att relativt lite av de ökade intäkterna har gått till utbildning och grundläggande samhällstjänster. Handels- och tjänstesektorn skapar ganska få arbetstillfällen; många panamaner arbetar inom industrin och jordbruket där produktiviteten är lägre och inkomsterna små. Oro finns för att arbetslösheten kommer att öka när infrastrukturprojekten är klara; bara utbyggnaden av kanalen har sysselsatt runt 30 000 personer. Utlandsskulden har också ökat, från knappt 11 miljarder dollar 2009 till drygt 14 miljarder dollar 2012. Samtidigt har den totala statsskulden som andel av BNP pressats nedåt, från 66 procent 2005 till 39 procent 2012. I frihandelszonen i Colón finns omkring 2 500 nästan helt skattebefriade företag, i huvudsak utländska, som vidareexporterar varor till andra delar av världen. Inga egna sedlar Panama har förbättrat sitt tidigare usla rykte som ett skatteparadis där pengar från narkotikahandeln tvättas rena. Banklagstiftningen har skärpts, och 2001 tog den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD bort Panama från sin svarta lista över länder som inte bedömdes vara samarbetsvilliga i kampen mot penningtvätt. Men landet anklagades fortfarande för att möjliggöra både skatteflykt och penningtvätt. Panama sattes 2009 upp på en ny grå lista över länder som lovat att lätta på sin banksekretess för att bidra till den internationella kampen mot skatteflyktingar, men som sedan inte agerat. Sedan avtal om informationsutbyte ingåtts med andra länder ströks Panama från den listan 2011. Med Sverige har Panama ett sådant avtal sedan 1 januari 2014. Landet fanns dock med på listan när EU för första gången pekade ut 30 länder och territorier som skatteparadis, 2015. Panama är ett av få länder i världen som inte trycker egna sedlar. Landets valuta, balboa, finns som mynt, men de sedlar som används är amerikanska dollar. Balboan är låst till dollarn med en fast växelkurs, vilket begränsar Panamas penningpolitiska manöverutrymme då landet inte kan skriva upp eller ned värdet på valutan. FAKTA EKONOMI BNP per person 13268 US dollar (2015) Total BNP 55 188 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 4,9 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 3,1 procent (2016) Industrins andel av BNP 28,1 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 69,2 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 38,8 procent (2015) Valuta balboa https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 14/35
Bytesbalans -3 376 732 000 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 57,7 procent (2015) Viktigaste exportvaror bananer, guld, ananas, skrot, meloner, socker Största handelspartners USA, Costa Rica, Kina, Kanada, Nederländerna, Tyskland, Mexiko Naturtillgångar och energi Koppar, guld, tropiska träslag samt goda fiskevatten är några av Panamas viktigaste naturtillgångar. Trots goda mineraltillgångar har gruvdriften varit begränsad men mineralutvinning är på väg att bli ett viktigt inslag i ekonomin. Starkt motstånd från miljörörelsen och ursprungsfolk sätter emellertid en del käppar i hjulet. I Panama finns två av de största orörda kopparreserverna i världen och på båda ställen finns också stora guldtillgångar. Guld började utvinnas av ett kanadensiskt gruvbolag 2010 i Petaquilla och blev nästan omgående en av landets största exportvaror. Kopparutvinning i samma område ska enligt planerna vara igång 2016. Gruvprojektet, Cobre Panamá, blir det största i Centralamerika och väntas enligt vissa beräkningar bidra lika mycket till bruttonationalprodukten (BNP) som Panamakanalen. Starkt motstånd från miljörörelsen och ursprungsfolk har till en del satt käppar i hjulet för investeringsplanerna. President Martinelli drev 2011 igenom lagstiftning som skulle ha ökat möjligheterna för utländska investeringar i gruvindustrin, men protesterna blev så våldsamma att lagen drogs tillbaka. I början av 2012 antogs istället lagar som kraftigt begränsade möjligheten att utvinna mineraler i comarcan Ngöbe-Buglé, som utgör nära en tiondel av landets yta (se Aktuell politik). Panamas främsta energikällor är importerat oljebaserat bränsle och inhemsk vattenkraft, medan trä, träkol och sockerrörsavfall bidrar med mindre andelar. Under senare år har stora satsningar gjorts på vattenkraft för att minska beroendet av importerad olja. Vattenkraften står för över hälften av elproduktionen. Oljereserver som hittades 2011 väntas ge inkomster i framtiden. Det allvarligaste miljöproblemet är skogsskövlingen. Tillsammans med föroreningar utgör den ett stort hot mot landets miljö och det rika djur- och växtlivet. Genom sitt unika läge utgör Panama en landbrygga för arter på två kontinenter; här passerar till exempel dubbelt så många arter av flyttfåglar som genom hela Europa. I ett försök att skydda miljön har allt större områden avsatts som nationalparker eller naturreservat. De täcker idag ungefär en fjärdedel av landets yta. I början av 2015 antogs en lag om naturskydd för ett 85 000 hektar stort område i bukten utanför Panama City, våtmarker som anses ha avgörande betydelse för flyttfåglarna. Under Martinellis regering (2009 2014) planerades byggprojekt i det känsliga området. Den nya lagen stoppar byggen men också skogsavverkning, jordanvändning och annat som kan påverka mangroveträsken. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 8 800,8 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare 2,25 ton (2014) Energianvändning per person 1 089,3 kilo oljeekvivalenter (2014) https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 15/35
Elkonsumtion per person 2082 kilowattimmar, kwh (2014) Jordbruk och fiske Jordbruk och fiske bidrar i allt mindre utsträckning till landets bruttonationalprodukt (BNP). Ändå sysselsätter sektorn fortfarande ungefär var sjätte arbetande panaman och står för större delen av varuexporten. Många ägnar sig åt jordbruk för husbehov. Trots det måste baslivsmedel som majs, ris och bönor importeras då den inhemska produktionen inte räcker till. De stora exportprodukterna inom jordbruket är bananer, meloner, ananas och socker. Bananerna stod in på 1990-talet ensamt för nästan hälften av exportinkomsterna men har tappat i betydelse. Meloner och ananas har istället blivit viktiga tillskott. Fisket, framför allt vid Stillahavskusten, har ökat i betydelse och intäkterna mer än fördubblades under 1990- talet. Därefter har inkomsterna varierat kraftigt. Räkor samt tonfisk i både färsk och fryst form är viktiga exportvaror. FAKTA JORDBRUK Andel av landytan som används för jordbruk 30,5 procent (2012) Industri Industriverksamheten är koncentrerad till området längs kanalen och inte minst frihandelszonen Colón på Atlantsidan. I Colón sker produktionen nästan uteslutande i utländska företags regi. I övrigt finns i huvudsak lättare industri i privat ägo. Förädling av jordbruksprodukter och annan livsmedelsindustri dominerar. Tillverkning av kläder, kemiska produkter, hushålls- och pappersvaror samt byggmaterial förekommer också. Industrin är i huvudsak inriktad på den inhemska marknaden. En knapp femtedel av arbetskraften är sysselsatt inom sektorn. Utrikeshandel Panamas export består främst av jordbruksprodukter och livsmedel. Sedan 2010 har guld också blivit en av de största enskilda exportvarorna. De traditionellt största exportvarorna bananer, socker och kaffe har förlorat i betydelse. Bananerna som länge stod för närmare hälften av exporten utgör nu en betydligt beskedligare andel. Fisk och räkor seglade en bit in på 2000-talet upp som landets största exportvaror, men produktionen har därefter fallit kraftigt. Ananas och meloner är också nyare exportvaror. Importen består främst av olja och oljeprodukter samt maskiner och fordon. Importen är större än exporten; underskottet i varuhandeln är betydande. Detta kompenseras delvis av de omfattande inkomsterna från tjänstesektorn. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 16/35
Hösten 2012 trädde ett frihandelsavtal med USA i kraft. USA är största handelspartner även om dess andel av både export och import har minskat avsevärt på senare år. EU-länderna är också viktiga handelspartner, inte minst Sverige som köper exotisk frukt från Panama. Panama har också slutit frihandelsavtal med flera länder i Centralamerika samt med Chile, Taiwan, Singapore och Colombia. FAKTA UTRIKESHANDEL Bytesbalans -3 376 732 000 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 57,7 procent (2015) Viktigaste exportvaror bananer, guld, ananas, skrot, meloner, socker Största handelspartners USA, Costa Rica, Kina, Kanada, Nederländerna, Tyskland, Mexiko Arbetsmarknad Runt två tredjedelar av panamanerna arbetar i den omfattande tjänstesektorn. Den officiella öppna arbetslösheten är relativt låg, men det förekommer omfattande dold arbetslöshet och undersysselsättning. Drygt var tionde anställd är fackligt ansluten. Rätten att bilda en fackförening gäller bara privata arbetsplatser med minst 40 anställda, och det får bara finnas en fackförening per arbetsplats. Offentliganställda får inte tillhöra fackliga organisationer men får bilda föreningar för att förhandla om kollektivavtal. Minst 50 personer krävs för att bilda en sådan förening. Strejkrätten är begränsad. I frihandelszonen i Colón är de anställdas fackliga rättigheter ofta begränsade, i allmänhet saknas rätten att organisera sig. FAKTA ARBETSMARKNAD Arbetslöshet 6,2 procent (2017) Ungdomsarbetslöshet 10,2 procent (2013) Andel kvinnor av arbetsstyrkan 37,2 procent (2013) Sociala förhållanden Panama har en ganska hög inkomst per person jämfört med andra länder i regionen, men inkomstfördelningen är en av de mest ojämna i världen. Drygt var fjärde panaman levde 2012 fortfarande under det officiella fattigdomsstrecket, trots flera år av mycket god tillväxt och insatser för att minska fattigdomen. Var tionde levde i extrem fattigdom. Indianer och svarta är överrepresenterade bland de fattiga. Även barn drabbas hårt; av barn under fem år räknas hälften som fattiga. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 17/35
Socialförsäkringssystemet omfattar sjukpenning och pension, men det täcker bara två tredjedelar av befolkningen, främst panamaner med formella anställningar. Systemet riskerar att kollapsa på grund av brist på pengar. Ett försök att höja pensionsåldern från 57 år för kvinnor och 62 år för män stoppades av omfattande protester 2005. Sjukvården har byggts ut under senare år, men stora skillnader kvarstår mellan olika regioner, framför allt mellan stad och landsbygd. Några av Latinamerikas bäst utrustade sjukhus finns i Panamas storstäder, medan resurserna är bristfälliga på landsbygden. Undernäring är ett vanligt hälsoproblem. Panama har många gatubarn och en omfattande barnprostitution. Många kvinnor utnyttjas dessutom i sexhandeln. Våld mot kvinnor i hemmet är ett vanligt problem och leder sällan till fällande domar. Homosexualitet avkriminaliserades 2008 men homosexuella utsätts ofta för trakasserier och diskriminering; de är förbjudna att bli militärer eller poliser. Det finns ingen lagstiftning om partnerskap eller liknande. FAKTA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN Spädbarnsdödlighet 14 per 1000 födslar (2016) Andel HIV-smittade 0,7 procent (2015) Andel HIV-smittade bland unga kvinnor 0,2 procent (2015) Andel HIV-smittade bland unga män 0,4 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten 94,7 procent (2015) Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp 75,0 procent (2015) Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP 8,0 procent (2014) Offentliga utgifter för hälsovård per person 959 US dollar (2014) Andel kvinnor i parlamentet 18,3 procent (2017) Seder och bruk Panama präglas liksom andra latinamerikanska länder av sitt indianska ursprung, det spanska arvet och influenser från övriga Europa och Afrika. Mer än andra länder i regionen är Panama dessutom starkt påverkat av att USA så länge dominerade landet. Panamaner använder gärna yrkestitlar vid tilltal, som ett sätt att visa respekt. Man kallar en läkare doctor och en lärare kan kallas profesor eller maestro. Licenciado kan användas för en advokat eller vem som helst med universitetsutbildning. Don eller doña, följt av förnamnet, är en mer allmän form för att uttrycka respekt. Det vanligaste sättet att hälsa på någon man inte känner är genom att skaka hand, oavsett kön. Kvinnor hälsar annars gärna genom att omfamna varandra och med kindpussar en på varje sida, och snarare i luften än faktiskt på kinden. Män skakar vanligen hand om de inte känner varandra mycket väl. Ett mycket fast handslag https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/panama/skriv-ut-alla-kapitel/ 18/35