Jaktlig avkommebeskrivning för retriever

Jaktlig avkommebeskrivning för retriever Anvisningar och beskrivningsgrunder 2004 -

ÄNDAMÅL... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 ANMÄLAN ORGANISATION... 3 AVKOMMEBESKRIVNINGENS UPPLÄGGNING... 3 ALLMÄNT... 3 DUMMIES... 3 VILT... 3 ÖVRIG NOTERING... 3 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR... 3 BAKGRUNDSBESKRIVNING... 3 BESKRIVNINGSGRUNDER... 4 1. HUNDENS ERFARENHETER... 4 2. KONTAKT MED FUNKTIONÄR... 4 APPORTERINGSSITUATIONEN... 3. ENKEL MARKERING... 4 4. SÖKARBETE... 5 a) Reaktion vid apportutläggning... 5 b) Sökintresse... 5 c) Upptag... 5 d) Inleverering... 5 e) Apportgrepp... 6 f) Fart... 6 g) Effektivitet i söket... 6 5. INTRESSE FÖR ARBETE I VATTEN/VATTENPASSION... 6 6. SAMARBETSVILJA... 7 7. PASSIVITET... 7 8.UPPTAG AV VILT... 7 9.APPORTGREPP AV VILT... 8 10.SKOTTBERÖRDHETSKONTROLL... 8 11HUNDTOLERANS... 8 UTVÄRDERING AV BESKRIVNINGEN... 9 SAMMANFATTANDE KOMMENTAR... 9 KORTFATTAD UPPLÄGGNINGAV BESKRIVNINGEN... 9 JAKTLIG AVKOMMEBESKRIVNING FÖR RETRIEVER... 9 MARKERINGSMOMENT... 9 SÖKMOMENT... 9 VATTENMOMENT... 9 SKOTTBERÖRDHETSKONTROLL... 9 HUNDTOLERANS... 9 REKRYTERING OCH UTBILDNING AV AVKOMMEBESKRIVARE... 10 Jaktlig Avkommebeskrivning 2(10)

Ändamål Avkommebeskrivningen är ett instrument för beskrivning av avkommornas mentala och bruksmässiga egenskaper till vägledning för avelsarbetet. Genom granskning och beskrivning av en individ ges en bild av föräldradjurens nedärvningsförmåga. Beskrivningen av individen är ett komplement till den huvudbedömning som sker på jaktprov. Den syftar till att ge en allsidig bild av de deltagande hundarnas förutsättningar att med rimlig träning bli goda apportörer. Förutsättningar För att ge en bättre helhetsbild av de beskrivna individerna kan dom gärna delta vid olika tillfällen för att minska olika miljöfaktorers inverkan, men samtliga individer i en kull kan även vara med vid ett och samma tillfälle. Om det är en stor grupp är det lämpligt att dela den i grupper om 4 6 hundar i varje. Lämpligaste ålder är 9 24 månader. Vid genomförandet skall minst fyra individer deltaga och minst två av dessa skall vara av samma kön. Hundar av samma kön ska användas vid kontroll av hundtolerans, men annan hund av samma kön kan vid behov användas vid kontrollen. Beskrivning av enskild individ kan ske vid av sektion arrangerad beskrivning. Förutsättning enligt ovan. Anmälan organisation Avkommebeskrivning anordnas normalt på initiativ av uppfödare eller klubbens lokalsektion. Initiativtagaren tillhandahåller mark för beskrivningen, vilt, dummies, skytt, vapen, skott mm. Klubbens jaktprovssekreterare eller aktuell sektion bör här kunna vara initiativtagaren behjälplig. Det går bra att använda hagelvapen, startpistol eller apportkastare för skott, men hagelvapnet är önskvärt. Arrangören kan erhålla bidrag för kostnaderna, i samband med beskrivningen, från FRK/HS Respektive initiativtagaren kan fritt utse två av FRK godkända beskrivare (Bs). FRK/HS står för beskrivarnas kostnader. Om arrangören INTE är medlem i FRK ställer klubben upp med beskrivare men arrangören får själv stå för kostnaderna. Om en av de utsedda beskrivarna får sent förhinder kan FRK/HS jaktprovssekreterare medge att en beskrivare genomför prövningen. Avkommebeskrivningens uppläggning (se bilaga förkortad beskrivning av uppläggningen) Allmänt Samtliga hundars ID-märkning bör kontrolleras innan beskrivningen börjar. Beskrivarna (Bs) skall lägga stor vikt vid att skapa en lugn och trivsam atmosfär vid beskrivningstillfället. Dessutom bör Bs medverka till att hundarna ges bästa möjliga chans att förstå de olika situationerna. Om hundägaren är oerfaren bör Bs agera mer aktivt. Om så kan anses motiverat och hundägaren tillåter kan Bs under vissa moment agera hundförare. Beskrivningen skall kommenteras muntligt av Bs gärna tillsammans med råd för den fortsatta träningen av hunden. Dummies Beskrivningen ska under största delen genomföras med dummies för att kunna se hunden i arbete. Vilt Vilt ska provas under punkt 8 och 9 för at ge en kompletterande bild av hunden. Vilket skall vara kallt men får under inga omständigheter vara fruset. Minst tre apporteringstillfällen ska erbjudas, där både större (ex. and, trut, fasan) och mindre vilt (ex. mås, duva eller kråka) bör finnas tillgänglig. Minst ett vilt skall vara hårvilt, förslagsvis kanin. Övrig notering Under varje beskrivningspunkt finns ytterligare en rad för övriga noteringar. Denna kan användas för att ge synpunkter på hundens arbete som inte täcks av de givna formuleringarna eller för att ge en kommentar till den givna beskrivningen, men kryssa alltid i det alternativ som passar bäst. OBS: Ett alternativ måste anges. Sammanfattande kommentar Bs skall ge en sammanfattande kommentar i protokollet och eventuellt också lämna några träningstips. Bakgrundsbeskrivning Retrievern skall fungera som jakthund i olika situationer. De olika momenten i beskrivningen motsvaras av typiska situationer under en vanlig jakt. Några jägare antas befinna sig på fågeljakt tillsammans med ett antal apportörer och deras förare. Enstaka fåglar fälls i början av jakten och apporteras snabbt genom att hunden kan utnyttja sin markeringsförmåga. Efterhand fälls ett större antal vilt. För att inte störa skyttarna eller det inflygande viltet får apportörerna förhålla sig tysta och stilla vid hundförarens sida. När ett antal vilt har fällts skickas därefter hund att apportera viltet. Jaktlig Avkommebeskrivning 3(10)

Beskrivningsgrunder 1. Hundens erfarenheter Hundens tidigare erfarenheter är av betydelse för beskrivningen och för att kunna utvärdera individen på ett så korrekt sätt som möjligt. Otränad/allmänlydnad Hunden är inget eller litet tränad i vardagslydnad och helt otränad jaktligt. Lydnads / brukstränad Hunden är tränad i någon form av lydnad eller har gått en eller flera kurser i lydnad eller bruks. Tränad med dummies Har gått grundkurs i apportering eller motsvarande Tränad med vilt Hunden har viltvana. Tränad med skott och vilt Hunden är jakttränad med både skott och vilt. 2. Kontakt med funktionär Bs sätter sig på huk och söker kontakt med hunden. Hunden ges därefter tillfälle att själv ta kontakt. Om hunden inte tar kontakt, tar Bs initiativet och söker kontakt på ett vänligt sätt. Det är viktigt i detta moment att skapa en situation där hunden i minsta möjliga utsträckning är påverkad av andra faktorer (hundar, skott, kast etc) U.a. Tar glatt och frimodigt kontakt Likgiltig Övrig notering Skyggar, drar sig undan Visar aggressivitet Nonchalerar Bs Tvekar, låter Bs ta kontakt Apporteringssituationen När de deltagande hundarna fått tillfälle att hälsa samlas alla i det terrängavsnitt där apporteringsarbetet ska genomföras. Hundarna är tillsammans med sina förare under avspända former, gärna tillsammans i en liten grupp. Denna grupp skall befinna sig ca 30-40 meter från den hund som beskrivs, så att beskrivarna har möjlighet att beskriva förmågan att förhålla sig passiv. Hund som påvisar påtaglig upphetsning bör vistas en bit från de andra för att varken störa den väntande gruppen eller den hund som beskrivs. En hund i taget tas fram för att beskrivas. 3. Enkel markering Momentet inleds med att Bs och förare väcker hundens intresse genom att kasta en dummy, en eller ett par gånger, på lagom avstånd från hunden. Därefter går en kastare iväg ca 35 meter och påkallar hundens uppmärksamhet genom att t.ex. använda lockpipa. Dummy kastas i relativt öppen terräng. Hunden skall kunna följa kastet från sin startplats och gärna kunna se dummyn sedan den landat. Hunden bör arbeta i medvind. Använd gärna en ljus dummy mot mörk bakgrund och mörk dummy mot ljus bakgrund. Hunden får apportera. Momentet upprepas en gång till där dummyns nedslagsplats kan förändras beroende på tidigare insats. Varje hund ges tillfälle att genomföra markeringsmomentet innan nästa moment inleds. Markerar, minns väl, lokaliserar snabbt apporten Finner apporten snabbt, med hjälp av god markeringsförmåga och effektivt näsarbete, koncentrerat till liten yta. Markerar, minns väl, söker i rätt område, finner apporten Finner apporten ganska snabbt, efter sök som sker i rätt område. Markerar, söker i området, finner efter fritt sök En något svag minnesbild gör att hunden söker i rätt område men ganska stort och yvigt. Finner apporten. Markerar, söker både i och utanför området, finner ej. En svag minnesbild gör att hunden stundtals söker i rätt område men också i helt lämnar detta för sök i felaktiga riktningar. Sluta söka och tappar intresset, Finner ej apporten. Okoncentrerad. Ovillig att gå ut. Obefintligt eller mycket svagt sökintresse. Här bör Bs förvissa sig om att hunden förstått situationen och givits tillräcklig chans att tändas av apporten. Jaktlig Avkommebeskrivning 4(10)

4. Sökarbete Apportutläggningen skall göras så stimulerande som möjligt för hunden. Kastarna rör sig tillsammans ut i ett område som är ca 50 meter djupt med ordentlig spridning i sidled. Terrängen skall vara relativt öppen. Hundarna ska stimuleras med hjälp av t.ex. lockpipor under apportutläggningen och sex dummies skall användas. Vid utplacering av apporterna skall hunden följa händelseförloppet och kunna se eller ana kasten av fyra dummies, medan de två övriga skall utläggas diskret. Ett par dummies bör ligga på relativ kort avstånd till hunden och de övriga fördelas jämnt över ytan. En dummy skall hamna i något mer svårforcerad terräng (gärna inne i ett snår eller liknande), så att Bs ges en ökad chans att beskriva hundens lust och uthållighet. Förare och Bs ska på olika sätt stödja hunden så att dess sökegenskaper lockas fram. Hundarna prövas i samma turordning som på markeringsmomentet. a) Reaktion vid apportutläggning Stark upphetsning, ev tydligt gnäll/skall Hunden visar en stark upphetsning och gnäller/skäller tydligt och är svår att kontrollera. Viss upphetsning, ev svagt/något gnäll Tydligt visad iver att ge sig iväg mot apporten. Rör sig lite oroligt, men är hela tiden samlad och under förarens kontroll. Enstaka, svagt gnäll kan accepteras. Aktivt medspel, helt tyst och koncentrerad Följer hela förloppet koncentrerat och vaket och är lugn och tyst hela tiden. Lugn, tappar tidvis intresset En hund som inte stimuleras av situationen i tillräcklig grad och som därför brister i uppmärksamhet och intresse för uppgiften. Mestadels ointresserad Visar tydligt ointresse inför situationen. b) Sökintresse Stort intresse hela tiden Hund som med stor koncentration och uthållighet söker lösa den förelagda uppgiften. Den visar detta intresse genom att arbeta med glädje i ett gott tempo. Stort intresse hela tiden, med förarstöd. Inleder med stort intresse, som mattas något efter hand och behöver stöd från föraren för att fullgöra sitt arbetet. Inleder målmedvetet. Avtagande intresse Inleder sitt arbete med stort intresse, som dock avtar och mycket stöd och uppmuntran behövs för att utföra sökarbetet Börjar ivrigt men mattas fort Inleder sökarbetet bra, men intresset avtar snabbt och hunden kan därför inte fullfölja uppgiften. Ointresserad, okoncentrerad Hunden visar påtagligt ointresse för uppgiften och vill överhuvudtaget inte söka. Springer mycket utan att utföra något egentligt arbete. Här bör Bs förvissa sig om att hunden förstått situationen och getts tillräcklig chans att tända på apporterna. c) Upptag Återkommande upptag av flera apporter Hund som genomgående greppar och bär flera apporter samtidigt. Spontana upptag av alla apporter Hund som genomgående greppar apporterna helt spontant. Gäller även en oerfaren hund som börjar tveksamt och som efterhand förstår vad föraren önskar. Spontana upptag av flertalet apporter Greppar flertalet apporter helt spontant. Vid något enstaka tillfälle visas en viss tvekan. Kan pröva sig fram till lämpligt grepp. Greppar dock utan uppmaning. Tveksamma upptag av flertalet apporter Tveksam inför flertalet apporter och behöver stöd och uppmuntran för att förmås att greppa Vägrar ta upp flertalet apporter Hund som registrerat flera apporter men vägrar ta upp trots kommando och uppmuntran. d) Inleverering Snabba inlevereringar rakt mot föraren Hunden springer genomgående snabbt och villigt rakt in till sin förare med apporterna. Villig inleverering, ibland via omväg Levererar flertalet apporter enligt ovan, men några inlevereringar sker via onödigt långa omvägar. Förarstöd ej nödvändigt Inleverering, med förarstöd Leverans av apporten sker lite tveksamt. Hunden kommer dock in med apporten i munnen. Behöver förarstöd. Jaktlig Avkommebeskrivning 5(10)

Tveksam inleverering, behöver mycket stöd Leverans av apporten sker långsamt, kanske avstannande. Hunden väljer eventuellt omväg och söker vidare med apporten i munnen men kommer ändå in med mycket förarstöd. Avbryter inlevereringen/ avviker med flertalet apporter Hunden stannar med apporterna, rör sig eventuellt bort från föraren och visar påtagligt ointresse av att komma in. Eventuellt överges alternativt avviker hunden med flera apporter och låter sig med svårighet infångas för att avlämna apporterna. e) Apportgrepp För att få en så rättvis beskrivning som möjligt gäller att en skadad dummy är ingen dummy, men blir mer än en dummy skadat skall antalet noteras under övriga noteringar, samt något av de 2 första alternativen gälla. Även markeringsapporterna skall undersökas och räknas med. Hårt grepp och skadar apport/apporter Grepp där hunden tar apporterna så hårt i munnen att dessa kraftigt trycks ihop och därigenom skadas allvarligt. Detta sker vid upptaget eller i början av inleveransen. Om hunden tuggar eller tar hårt nära föraren så beror det troligen på en konflikt med föraren och skall inte påverka apportgreppet negativt. Växlar grepp och skadar apport/ apporter Hund med orolig mun, som behandlat flera apporter så att de skadats allvarligt Mjukt, orörligt grepp Apporten bärs i ett mjukt, fast grepp från det att det lyfts från marken till det att den levereras till föraren. Ett greppbyte är dock naturligt om greppet är påtagligt obalanserat, exempelvis om apporten är stor och tung. Växlar grepp utan att skada apporter Hund som vänder eller bollar med apporten utan att detta innebär att apporten i övrigt tar skada. Löst grepp, kan tappa/tappar apport/apporter Ett mjukt grepp där hunden emellertid ofta tappar apporterna. f) Fart Hög fart under hela söket Hunden rör sig snabbt och effektivt under hela söket. Mestadels hög fart under större delen av söket hela söket Hunden rör sig snabbt och effektivt under större delen av söket. Tappar ibland tempo. Varierande fart. Hunden rör sig tidvis snabbt och effektivt men har stora svackor där tempot är mycket lågt. Långsam fart Hunden rör sig i långsamt och går tidvis under söket. Långsam fart, går mycket Hunden rör sig i långsamt och går under större delen av söket. g) Effektivitet i söket Vid beskrivningen måste stor hänsyn tas till rådande vind och vittringsförhållande. Försiktighet bör iakttas vid beskrivningen, då yttre förhållanden och vittringsförhållandena kan vara mycket svåra att bedöma. Täcker marken väl och finner merparten/ alla apporter Hund som snabbt lokaliserar apporterna genom att utnyttja vinden och genom att systematiskt och uthålligt följa upp vittring. Täcker större delen av marken Hund som i huvudsak snabbt lokaliserar apporterna, men som vid enstaka tillfällen kan brista i systematik och uppföljning. Tappar effektiviteten. Planlöst efter hand Hund som efterhand tappar effektiviteten och brister i förmågan att utnyttja vind och näsa. Söker upprepade gånger i samma område Hund som periodvis försöker lokaliserar apporterna, men har svårigheter att behålla sin koncentration hela tiden vilket gör att den rotar fast i samma område. Otillräckligt sökarbete Hund som ej registrerar eller följer upp vittring. Kanske springer mycket men ej följer upp vittringen. 5. Intresse för arbete i vatten/vattenpassion En dummy kasts ca 10-15 meter ut från strandkanten. Vattnet skall vara simdjupt och öppet. Avståndet till stranden och den kastade apporten kan variera beroende på hur långgrunt det är. Hunden skall dock ges tillfälle att simma ordentligt. Den prövade hunden ges flera apporttillfällen. Här skall hundens uppträdande vid och i vattnet observeras, om hunden apporterar eller ej är oväsentligt. Kastar sig i Hund som hejdlöst kastar sig i. Jaktlig Avkommebeskrivning 6(10)

Går villigt i Hund som går i vattnet med glädje och målmedvetenhet men utan att direkt kasta sig i. Går i med tvekan, simmar Hund som går i vattnet men som stannar upp och tvekar vid strandkanten. Får eventuellt förarstöd. Simmar Går i, simmar ej Hund som går i vattnet men som stannar upp och tvekar vid strandkanten. Får förarstöd. Simmar ej Går ej i Hund som trots uppmuntran och stöd ej går i vattnet. 6. Samarbetsvilja Ignorerar försök till påverkan Hund som överhuvudtaget inte tycks hörsamma förarens eller Bs försök att påverka arbetet. Mindre lyhörd men går att påverka Hund med stor egen vilja, men som ändå är tillräckligt balanserad för att acceptera förarens signaler. Yttrar sig oftast i att hunden lyder men kan tveka lite först. Kan ha svårt att lyssna till förare/bs. Lyhörd och kan föras med små medel Hund som är naturligt lyhörd inför sin förare och därmed kan föras med små medel. Söker förarstöd Hund som ofta stannar upp och vädjar om förarens hjälp. Osjälvständig Hund som hela tiden söker förarstöd. Oförmögen at ta egna initiativ. 7. Passivitet Hundar och förare väntar under så avspända former som möjligt gemensamt i en grupp ca 30-40 meter vid sidan av den hund som beskrivs. Förarna har här också möjlighet att påverka sina hundar i positiv riktning. Bs bör se till att hund som stör övriga hundar i gruppen, bör vistas en bit åt sidan. Kan inte koppla av. Ihållande gnäll Hund som hela tiden är orolig och inte kan koppla av, ens med förarpåverkan. Gnäller ihållande Kan inte koppla av. Enstaka gnäll Hund som hela tiden är orolig och inte kan koppla av, ens med förarpåverkan. Gnäller då och då Kan inte koppla av. Helt tyst Hund som hela tiden är orolig och inte kan koppla av, ens med förarpåverkan. Helt tyst Förmås koppla av med förarstöd Hund som till en början är orolig, men som förmås koppla av med förarpåverkan. Förmåga att koppla av Hund som av sig själv kan koppla bort situationen och vänta lugnt vid sin förare. 8. Upptag av vilt Bs och förarna ska här försöka stötta och påverka sina hundar i positiv riktning genom att på olika sätt stimulera och intressera hunden för viltet. När även den ovana hunden bekantat sig med viltet görs en markeringsövning på kort avstånd. Flera viltslag ska prövas varav ett ska vara hårvilt t.ex. kanin Spontana upptag av alla apporter Hund som genomgående greppar apporterna helt spontant. Gäller även en oerfaren hund som börjar tveksamt och som efterhand förstår vad föraren önskar. Spontana upptag av flertalet apporter Greppar flertalet apporter helt spontant. Vid något enstaka tillfälle visas en viss tvekan. Kan pröva sig fram till lämpligt grepp. Greppar dock utan uppmaning. Tveksamma upptag av flertalet apporter Tveksam inför flertalet apporter och behöver stöd och uppmuntran för att förmås att greppa Tveksamma upptag av alla apporter Tveksam inför samtliga apporter och behöver mycket stöd och uppmuntran för att förmås att greppa Förmås ej ta upp någon apport Hund som registrerat flera apporter men vägrar ta upp trots kommando och uppmuntran. Jaktlig Avkommebeskrivning 7(10)

9. Apportgrepp av vilt För att få en så rättvis beskrivning som möjligt gäller att ett skadat vilt är inget vilt, men blir mer än ett vilt skadat skall antalet noteras under Övriga noteringar, samt att det första alternativet ska gälla. Hårt grepp/växlar grepp och skadar apport/apporter Grepp där hunden tar apporterna så hårt i munnen att dessa kraftigt trycks ihop och därigenom skadas allvarligt. Detta sker vid upptaget eller i början av inleveransen. Om hunden tuggar eller tar hårt nära föraren så beror det troligen på en konflikt med föraren och skall inte påverka apportgreppet negativt. Växlar grepp utan att skada apporter Hund med orolig mun, vänder eller bollar, och behandlar flera apporter omilt dock utan att de skadas. Mjukt, orörligt grepp Apporten bärs i ett mjukt, fast grepp från det att det lyfts från marken till det att den levereras till föraren. Ett greppbyte är dock naturligt om greppet är påtagligt obalanserat, exempelvis om apporten är stor och tung. Löst grepp, kan tappa/tappar apport/apporter Ett mjukt grepp där hunden emellertid ofta tappar apporterna. Kan ej beskrivas Hund kan ej förmås att bära viltet. 10. Skottberördhetskontroll Skottberördhetskontrollen genomförs i slutet av beskrivningen för att ge även en skottberörd hund möjlighet att delta i prövningen. Samtliga deltagande hundar samlas på en linje vid sina förare. En skytt går i väg ca 100 meter, kastar en dummy och avfyrar ett skott väl synligt för hundarna. Skytten kommer närmare hundarna och upprepar övningen. Minst tre skott avfyras varav det sista ca 25 meter bort För att undvika att oerfarna hundar skräms i onödan av denna situation bör inga hundar lämnas ensamma under detta moment. Exalterad, skäller och/eller gnäller Blir kraftigt upphetsad, skäller och gnyr, samt har svårt att lugna ner sig. Förväntansfull En nyfiken och vaken attityd till skottet och en positiv förväntan. Oberörd Noterar skottet och är lugn och oberörd. Skotberörd Visar varierande, tydlig olust inför skottet genom sitt kroppsspråk. Kroppen och svansen sänks, öronen bakåt. Skotträdd En kraftig och negativ reaktion på skottet, som utlöser ett flyktbeteende hos hunden. Här skall Bs avbryta vidare prövning och se till att hunden inte besväras av vidare skjutning. 11. Hundtolerans Deltagande hundar går på en kort promenad tillsammans med sina förare. De släpps lösa och ges tillfälle att bekanta sig med varandra. Det skall göras med två hundar i taget. För att ge en säkrare bild kan momentet göras om med en annan kombination av hundar. Förarna skall vara i rörelse hela tiden. Om hund visar prov på aggressivitet bör den inte kopplas loss. Ua Undergiven Hund som med hela sitt kroppsspråk visar att den står under andra hundar i rang. Den kryper ihop, lägger sig ned, eventuellt visar den strupen. Den visar ingen aggressivitet. Umgås vänligt och avspänt Hund som efter en kort introduktion inför en annan hund visar en vänlig och avspänd attityd. Ett stelt lite avvaktande beteende i hälsningsögonblicket är naturligt för en hanhund. Detta skall dock snart övergå i en avspänd attityd. Blir hunden kraftigt provocerad av den andra hunden kan testet lämpligen göras om med en annan hund. Något spänd, utan aggressivitet Hund som reagerar spänt vid mötet och som bibehåller denna attityd under en viss tid. Den visar inte dominans genom utfall eller attack utan endast en spänd attityd med rest ragg, rest svans och/eller stel kroppshållning. Övergående, behärskad aggressivitet Hund som invecklas i ett snabbt övergående kamptillstånd eller med en påtagligt hotfull attityd mot den andra hunden men som därefter kan umgås utan kvarstående konflikt. Övrig notering Anfall eller kvarstående aggression Hund som attackerar den andra hunden och /eller bibehåller en aggressiv attityd. Jaktlig Avkommebeskrivning 8(10)

Utvärdering av beskrivningen Samtliga deltagande hundar ges en individuell beskrivning där resultatet från de enskilda momenten summeras till ett helhetsintryck som skrivs under sammanfattande kommentarer. Resultaten kommer sedan att databehandlas och läggas in i ett spindeldiagram där man kan utläsa en mängd olika kombinationer faderns samtliga kullar, enskild kull ända ner på individnivå. Sammanfattande kommentar Bs ska med egna ord beskriva hundens arbete och ge ett helhetsintryck av hunden, samt lämna några ord på vägen i form av träningsråd etc. Kortfattat upplägg av beskrivningen Jaktlig avkommebeskrivning för retriever Samtliga deltagande hundar skall närvara under hela beskrivningen, så att den passiva väntan kan beskrivas. Gruppen hundar som beskrivs skall bestå av minst fyra stycken. Vid åtta eller fler hundar bör gruppen delas in i två omgångar. Samtliga hundars IDmärkning bör kontrolleras Största delen av beskrivningen utförs med dummies Avslutningsvis provas vilt. Lämpliga viltslag är kråka, duva, kanin eller mindre måsfågel. Minst hälften av viltet skall vara mindre fågel såsom, mås, duva eller kråka. Minst ett vilt skall vara hårvilt, förslagsvis kanin. De hundar som skall börja med att vara passiva samlas i grupp, ca 30-40 meter, vid sidan av den först testade hunden, för att där kunna stå under beskrivning. Markeringsmoment Beskrivningen inleds med kast av dummy, som faller ca 35 meter från hunden. dummyn skall kastas så att hunden tydligt kan observera den i luften och markera nedslagsplatsen. Använd gärna ljus dummy mot mörk bakgrund och mörk dummy mot ljus bakgrund. Dummyn skall vid första tillfället hamna på öppen mark och vid andra tillfället kan dummyns nedslagsplats förändras beroende på tidigare insats Hunden får vid kast vara kopplad. Denna markering upprepas för samma hund och därefter får varje hund i gruppen prova samma två enkelmarkeringar. Sökmoment Hund nummer ett prövas nu i sökmomentet, som bör försiggå i relativt öppen terräng med god överskådlighet. Provytan skall vara ca 50 meter djup med ordentlig spridning i sidled. Momentet tillgår så att en funktionär påkallar hundens uppmärksamhet och kastar en markering. Någon form av stimulans för hunden ska ske under apportutläggningen vid den tredje dummyn och sex dummies skall användas. Vid utplacering av apporterna skall hunden följa händelseförloppet och kunna se eller ana kasten av fyra apporter medan de två övriga skall utläggas diskret. Ett par dummies bör ligga på relativ kort avstånd till hunden och de övriga fördelas jämnt över ytan. En dummy skall hamna i något mer svårforcerad terräng (gärna inne i ett snår eller liknande), så att Bs ges en ökad chans att beskriva hundens lust och uthållighet. Förare och Bs ska på olika sätt stödja hunden så att dess sökegenskaper lockas fram. Hundarna prövas i samma turordning som på markeringsmomentet. Vattenmoment Hunden skall från stranden av å, sjö, damm eller liknande åse kast av dummyn som faller på öppet vatten. Kastet skall ske från land och simsträckan ut till dummyn skall vara ca 10-15 meter. Momentet upprepas, och därefter prövas de andra hundarna i turordning på samma enkelmarkeringar i vatten. Vilthantering Bs och förarna ska här försöka stötta och påverka sina hundar i positiv riktning genom att på olika sätt stimulera och intressera hunden för viltet. När även den ovana hunden bekantat sig med viltet görs en markeringsövning på kort avstånd. Flera viltslag ska prövas varav ett ska vara hårvilt t.ex. kanin Skottberördhetskontroll Skottberördhetskontrollen genomförs i slutet av beskrivningen för att ge även en skottberörd hund möjlighet att delta i prövningen. Samtliga deltagande hundar samlas på en linje vid sina förare. En skytt går i väg ca 100 meter, kastar en dummy och avfyrar ett skott väl synligt för hundarna. Skytten kommer närmare hundarna och upprepar övningen. Minst tre skott avfyras varav det sista ca 25 meter bort Hundtolerans Avslutningsvis provas hundtoleransen genom att deltagande hundar går på en kort promenad tillsammans med sina förare. De släpps lösa och ges tillfälle att bekanta sig med varandra. Det skall göras med två hundar, av samma kön, i taget. För att ge en säkrare bild kan momentet göras om med en annan kombination av hundar. Förarna skall vara i rörelse hela tiden. Om hund visar prov på aggressivitet bör den inte kopplas loss. Jaktlig Avkommebeskrivning 9(10)

Rekrytering och utbildning till avkommebeskrivare Rekrytering av avkommebeskrivare Rekommenderas av: Redan fungerande beskrivare, sektionerna, enskild person eller genom att själva anmäla sitt intresse till jaktansvarig i FRK/Hs. Ska ha gedigen erfarenhet och ett genuint intresse av flatten som ras. Ska ha startat hund på jaktprov och erhållit pris. Utbildning till avkommebeskrivare. Ska delta i, av FRK/Hs, anordnad utbildning. Ska, vid minst två tillfällen, delta som elev tillsammans med två redan fungerande avkommebeskrivare. Krav på redan fungerande beskrivare Ska göra avkommebeskrivningar och/eller delta på fortbildningskurser. Ska kontaktas av HS jaktprovssekreterare om ovanstående inte uppfyllts under en treårsperiod för att se om intresse kvarstår för uppgiften. Jaktlig Avkommebeskrivning 10(10)