Kallelse/föredragningslista 1(3) Bildningsnämnden Tid: 2017-08-23, kl. 18:00-19:30 Plats: Kommunhuset, Harriesalen Camilla Mårtensen (L), ordförande Rummen Karaby, Nowogard och Södervidinge är bokade för gruppmöten innan nämnd. Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 1 av 210
Kallelse/föredragningslista 2(3) 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Information: Presentation av ny rektor 4. Diskussion: Boendesituationen på värdshuset 5. Information: Teckenspråk som minoritetsspåk 6. E-förslag: Utveckla Skateboardbanan i Hofterup 7. Reviderad Delegationsordning 8. Delårsrapport för Bildningsnämnden 2017 9. Kvalitetsrapport Kultur och Fritid 2017 10. Kvalitetsrapport Lärcentrum 2017 11. Kvalitetsrapport Förskola 2017 12. Kvalitetsrapport Grundskola 2017 Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 2 av 210
Kallelse/föredragningslista 3(3) 13. Återrapportering: Direktiv Minska matsvinn 14. Remiss: Förslag till kommunal kemikalieplan 15. Redovisning av Delegationsbeslut 16. Redovisning av Inkomna skrivelser 17. Information: Skolinspektionens granskning av förskolan 18. Information från Bildningskansliet 19. Information och frågor från ordförande och ledamöter 20. Mötets avslutande Kävlinge kommun 046 73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 3 av 210
Diskussion: Boendesituationen på värdshuset Ärende 4 BN 2017/162 Sida 4 av 210
Skrivelse till bildningsnämnden 2017-06-07 Skrivelse till bildningsnämnden med anledning av boendesituationen på Kävlinge värdshus och vandrarhemmet Torget i Kävlinge. Vi skriver till er med anledning av den ohållbara situationen på vandrarhemmet Torget och det som tidigare var Kävlinge värdshus, eftersom vi har förstått att det politiska ansvaret för flyktingmottagande ligger hos er. Några av oss som är aktiva i Tillsammans för Kävlinge bor själva på vandrarhemmet eller värdshuset, andra av oss har varit där på besök. Vi vet inte hur mycket var och en av er känner till om de villkor som råder där, och därför vill vi börja med att beskriva det. Den rådande situationen På Värdshuset trängs 4-6 vuxna i små rum, vars yta nästan helt upptas av våningssängar. Rimliga förvaringsmöjligheter saknas, vilket innebär att kläder och andra tillhörigheter måste förvaras i sängarna, på den lilla golvyta som återstår, eller i högar i korridoren utanför. I en del av rummen har man också pressat in ett kylskåp, eftersom det inte är tillåtet att förvara kylvaror i köket. Det finns ingen möjlighet till avskildhet eller privatliv. Om någon rör sig i de skrangliga våningssängarna vaknar alla. Många har allvarliga sömnproblem, och är alltid trötta. Trångboddheten gör att man lätt smittar varandra, vilket innebär att om någon i rummet är sjuk blir alla sjuka. Varje rum har bara en ljuskälla, en taklampa som tänds och släcks vid ingången. Varken ventilationen eller värmen fungerar, vilket naturligtvis får hälsomässiga konsekvenser. De små badrummen torkar knappt upp efter användning, dels för att man är många som samsas om samma dusch och dels för att ventilationen inte fungerar. I köket som alla delar på står några spisar kloss intill varandra mitt i rummet, där 25 personer ska samsas om att laga mat. Utrustningen är gammal, och känslan är att det aldrig går att få riktigt rent. Mycket av ytan på bottenplan upptas i övrigt av staplade gamla möbler och annan inredning från värdshustiden. Det enda som finns att umgås kring är ett pingisbord, men det används inte längre efter att en glasruta i en innerdörr träffats av en boll och husets ägare blev väldigt arg. Det stora rummet en trappa upp, som förr var festsal, är låst och får inte användas. I den här miljön har en del bott i snart ett helt år, trots att beskedet vid inflyttning var att det skulle handla om max tre månader. På vandrarhemmet Torget bor både vuxna och barn, under förhållanden som påminner om de på värdshuset. Flera familjer delar på ett litet kök, anpassat till en familjs behov. Det finns bara en dusch per våning. Trots att så många personer ska dela på en enda spis och ett enda köksmöblemang får mat inte lagas efter klockan 21, då en timer slår av strömmen till spisen. I rummen finns inga sittmöjligheter utöver våningssängarna. Det innebär t.ex. att barn får sitta på golvet eller i sängen och äta. Det finns ingen möjlighet till avskildhet, och ingenstans där barnen kan sitta ostört och göra sina läxor. Liksom på 1 Sida 5 av 210
Skrivelse till bildningsnämnden 2017-06-07 värdshuset är inga besök tillåtna. Även på vandrarhemmet har människor bott under lång tid, utan besked om när utflyttning kan ske. För de av oss som bor på värdshuset eller vandrarhemmet får trångboddheten och den undermåliga standarden, liksom ovissheten om framtiden, stora konsekvenser. Sömnproblemen gör att det är svårt att koncentrera sig på studier eller praktik. Avsaknaden av fungerande ventilation och värme leder till hälsoproblem, som trångboddheten sprider och förstärker. Att aldrig ha möjlighet till privatliv innebär en eskalerande psykisk påfrestning. Ovissheten om framtiden är en konstant stressfaktor, som läggs på oron för familjemedlemmar och släktingar som är kvar i kriget eller i flyktingläger. Att inte få lov att ta emot besök där man bor gör det svårare att ha ett umgänge med andra och utvidga sina nätverk. Det skapar en känsla av isolering och ensamhet. Förutom de problem som detta skapar för de som drabbas, är det kontraproduktivt för Kävlinge som kommun. De flesta som bor på vandrarhemmet eller värdshuset har fått uppehållstillstånd som innebär att de kommer att stanna i Sverige och Kävlinge. En grundförutsättning för att kunna starta sitt liv på nytt är ett tryggt boende, där självklara saker som värme och ventilation fungerar. Dit man kan bjuda in vänner och bekanta, och där man kan rå sig själv och ha ro för att studera och hålla kontakten med sin familj. Den rådande situationen är ovärdig en kommun som Kävlinge, inte minst med tanke på kommunens slogan 100 % välkommen. Försök till dialog De av oss som bor på vandrarhemmet och värdshuset har själva initierat flera försöka till dialog med både ansvariga tjänstemän och politiker, för att diskutera situationen och i hopp om att få någon slags prognos för när utflyttning kan ske. En tjänsteman från kommunen som lovat att komma till värdshuset under sensommaren 2016 dök aldrig upp. I september kom Camilla Mårtensen (L), men utan att kunna ge några besked. Därefter kom en anställd på Lärcentrum, som sade sig ha i uppgift att identifiera problem och göra förbättringar. Han såg och fick höra om bristerna i lokalerna, och lovade att han skulle se till att de åtgärdades. Det resulterade i slutänden bara i att ett pingisbord ställdes in i ett av de gemensamma rummen, men problemen med bland annat ventilationen och värmen åtgärdades inte. Under våren 2017 gjordes ett nytt försök att få diskutera med ansvariga politiker. Roger Alf, chef för arbete och integration, lovade att arrangera ett möte med politiker från flera partier. Resultatet blev att Camilla Mårtensen (L) kom ytterligare en gång, utan att ha mer att säga än i höstas. Något möte med företrädare från flera partier blev det inte. Tillsammans för Kävlinge har som förening också försökt kontakta kommunens flyktingsamordnare för en dialog, men har inte fått någon respons. Upplevelsen av att kommunen inte tar problemen på allvar innebär att många tappat hoppet. Den påfrestning som ovissheten innebär leder till ökad psykisk ohälsa bland de av oss som bor på vandrarhemmet och värdshuset. Några mår mycket dåligt, och känner 2 Sida 6 av 210
Skrivelse till bildningsnämnden 2017-06-07 sig desperata. Droppen blev de svar som gavs i Sydsvenskan av ansvariga politiker, i den artikel som följde på tidningens reportage (2/5) om situationen på värdshuset. Där framkom att den styrande majoriteten betraktar byggandet av fler bostäder som den enda möjliga lösningen. Inga andra åtgärder sades vara aktuella, varken för att förbättra förhållandena på värdshuset och vandrarhemmet eller för att hitta alternativ till dessa boenden. Det har länge varit brist på bostäder i Kävlinge, och vi är de första att välkomna att fler lägenheter nu byggs. Men bostadsbyggande tar tid, och de nya lägenheter som uppförs riktar sig inte till människor med låga inkomster eller kort kötid. Tanken som presenteras är att de nya lägenheterna ska skapa flyttkedjor, som i slutänden frigör lägenheter med lägre hyror. Det finns i princip inga belägg för att detta fungerar. I Kävlinge kommuns egen bostadsstrategi kan man t.ex. läsa att det finns få påvisade samband mellan att nya dyra bostäder uppförs och att äldre lägenheter med lägre hyror blir lediga. I väntan på något som tar tid och som dessutom har ett osäkert utfall är alltså svaret från kommunen att inga förbättringar ska göras på vandrarhemmet eller värdshuset. Motiveringen är att de inte ska användas så länge till". Men när de av oss som bor på värdshuset frågat om de kan tvingas bli kvar så länge som ytterligare ett år har svaret varit att det kan bli så. Pia Almström säger i Sydsvenskan att kommunen inte vill göra de två boendena permanenta genom att genomföra förbättringar. Vi har svårt att se hur det skulle kunna vara saker som fungerande ventilation, sänglampor, handdukskrokar, möjligheten att själv bestämma när man vill laga mat eller tillgång till kylskåp i köket som skulle skapa en permanent situation. Det som gör situationen permanent är ju den eviga väntan på en egen lägenhet som kanske aldrig kommer. Almström säger också att den styrande majoriteten inte vill att de ska bo i kategoriserat boende utan i vanliga lägenheter. Ett väldigt märkligt resonemang, eftersom människor de facto bor i kategoriserat boende: vandrahemmet och värdshuset. Frågan handlar snarare om kvaliteten på det kategoriserade boendet. Vad behöver hända? Vår uppfattning är att kommunen i betydligt högre utsträckning borde låta bygga bostäder som alla kan ha råd med, eftersom det inte finns belägg för att de flyttkedjor som man sätter sitt hopp till faktiskt sätts igång genom byggandet av dyrare lägenheter. Men situationen behöver förbättras omedelbart. På många andra ställen i landet har kommuner valt att uppföra tillfälliga modullägenheter för att på kort sikt lösa boendefrågan under tiden som man bygger ut det vanliga bostadsbeståndet. Ytterligare ett tillvägagångssätt som används i andra kommuner, däribland Lund, är att tacka ja till erbjudanden från privatpersoner som vill hyra ut hela eller delar av sin bostad. En del kommuner har dessutom valt att utöka det sociala bostadsbeståndet genom att köpa in bostadsrätter. Då behöver man inte begränsa sig till allmännyttan när man vill förbättra möjligheterna till eget boende för de som står längst ifrån bostadsmarknaden. 3 Sida 7 av 210
Skrivelse till bildningsnämnden 2017-06-07 Erfarenheter från andra kommuner visar alltså att det finns flera möjliga åtgärder som Kävlinge skulle kunna vidta för att erbjuda mer hållbara och värdiga tillfälliga boendelösningar än de på Kävlinge värdshus och vandrarhemmet Torget. Men även sådana lösningar skulle ta viss tid att få på plats. Under den tiden finns ett antal saker som skulle kunna göras för att omgående förbättra situationen på vandrarhemmet och i värdshusets gamla lokaler. Som hyresvärd är det kommunens ansvar att se till att värme och ventilation fungerar. Dessutom skulle det vara en mycket enkel sak att t.ex. ordna bättre förvaringsmöjligheter, sätta upp sänglampor, fräscha upp köket och inreda de rum som idag fungerar som förvaringsutrymmen för ägaren, så att alla får tillgång till ordentliga studieplatser. Därtill skulle kommunen i förhandling med fastighetsägarna kunna se till att de boende på värdshuset och vandrarhemmet får möjlighet att ta emot besök, precis som alla andra människor som bor i kommunen. Vi vill veta: - Kommer kommunen att åtgärda de stora brister i boendemiljön som råder på Kävlinge värdshus och vandrarhemmet Torget? När, och på vilket sätt? - Hur ser prognosen ut för att de som bor på vandrarhemmet och värdshuset kan flytta därifrån till riktiga hem? - Vilka insatser tänker kommunen sätta in för att skynda på utflyttning från vandrarhemmet och värdshuset? Med vänlig hälsning, Tillsammans för Kävlinge Kontakt: tillsammanskavlinge@gmail.com, 070-2835546 4 Sida 8 av 210
E-förslag: Utveckla Skateboardbanan i Hofterup Ärende 6 BN 2017/136 Sida 9 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-06-226 Dnr: BN 2017/136 Bildningsnämnden E-förslag, Utveckla Skateboardbanan i Hofterup Förslag till beslut Bildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att avstyrka e-förslaget Utveckla Skateboardbanan i Hofterup. Ärendebeskrivning Ett e-förslag har inkommit som föreslår en renovering och utveckling av en skateboardbana i Hofterup. Förvaltningen har undersökt ärendet och efter kontakt med kommunens gatuchef fått information om att skateboardbanan ifråga är uppförd av privatpersoner på kommunal mark. Förutsättningen för detta skall ha varit att de undertecknade ett avtal om skötsel och underhåll. Anläggningen uppfördes men avtal om skötsel och underhåll undertecknades aldrig, trots flertalet påminnelser från kommunen. Således är Bildningsnämndens bedömning att upprustning av befintlig anläggning inte är ett kommunalt ansvar. Angående utveckling och utbyggnad av anläggningen är bedömningen att detta inte är aktuellt då nämnden nyligen bifallit uppförande av en annan anläggning med spontanidrottsplats i Hofterup. Beslutsunderlag E-förslag - Skateboardbana i Hofterup, e-förslag E-förslag - Inkommen remiss från kommunstyrelsen, besvaras senast 2017-09-01 Bildning Barbro Börjesson tf. Bildningschef Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur och fritid Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli För verkställighet Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Lena Nilsson Lena.Nilsson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 10 av 210
Utskrift Sida 1 av 3 2017-06-09 08:34:39 Ärendeutskrift Ärende 9196 Egenskaper Ärende-ID Registrerat av Registrerades Senast ändrat Avslutat Sekretessbelagt 9196 Linda Malmberg (Mina Sidor) 2017-06-06 18:26:02 2017-06-07 08:03:26 Nej Nej Innehåll Förslaget gäller Rubrik FRITID Renovera och utveckla skateboardbanan i Hofterup Förslag Bredvid stora lekplatsen i Hofterup finns en populär men otroligt nedgången skateboardbana. På denna plats vistas barn i alla åldrar och i alla väder med skateboards, sparkcyklar, springcyklar, kickbikes, mountainbikes mm. Kring skateboardbanan finns asfalterade gångar som är helt igenvuxna. Barn har genom åren skapat stigar kring banan där det cyklas för fullt. Det finns goda förutsättningar för att skapa en mötesplats för barn och ungdom genom små medel. En mötesplats som uppmuntrar till en aktiv fritid. Nedan följer några punkter som förslag på hur man kan göra platsen mer säker och trivsam igen. -Renovera och skapa fler ramper som ger utmaningar till barn i alla åldrar. - Röja upp och ta fram de gamla asfaltslingorna som redan finns på olika ställen kring skateboardbanan. - Utveckla befintliga slingor kring banan för skapa en mountainbikebana. Det finns mycket skog kring området som inte utnyttjas. - Sätta upp soptunnor för minska nedskräpningen - Förbättra belysningen kring banan. Sida 11 av 210 https://synpunkt.kavlinge.se/admin/printmatters.aspx?goback=1&close=1&printvar=p... 2017-06-09
Utskrift Sida 2 av 3 Bilagor 1 JPG 20170606_183428 2 JPG 20170606_183508 3 JPG asfaltslinga 4 PNG skateboardbanan Sida 12 av 210 https://synpunkt.kavlinge.se/admin/printmatters.aspx?goback=1&close=1&printvar=p... 2017-06-09
Utskrift Sida 3 av 3 5 JPG 20170606_183659 Slutdatum Status 2017-09-05 Publicerad Förslaget lämnas till Resultat Beslut Beslutsdokument Korrespondens Sida 13 av 210 https://synpunkt.kavlinge.se/admin/printmatters.aspx?goback=1&close=1&printvar=p... 2017-06-09
Utskrift Sida 1 av 3 2017-06-09 08:34:39 Ärendeutskrift Ärende 9196 Egenskaper Ärende-ID Registrerat av Registrerades Senast ändrat Avslutat Sekretessbelagt 9196 Linda Malmberg (Mina Sidor) 2017-06-06 18:26:02 2017-06-07 08:03:26 Nej Nej Innehåll Förslaget gäller Rubrik FRITID Renovera och utveckla skateboardbanan i Hofterup Förslag Bredvid stora lekplatsen i Hofterup finns en populär men otroligt nedgången skateboardbana. På denna plats vistas barn i alla åldrar och i alla väder med skateboards, sparkcyklar, springcyklar, kickbikes, mountainbikes mm. Kring skateboardbanan finns asfalterade gångar som är helt igenvuxna. Barn har genom åren skapat stigar kring banan där det cyklas för fullt. Det finns goda förutsättningar för att skapa en mötesplats för barn och ungdom genom små medel. En mötesplats som uppmuntrar till en aktiv fritid. Nedan följer några punkter som förslag på hur man kan göra platsen mer säker och trivsam igen. -Renovera och skapa fler ramper som ger utmaningar till barn i alla åldrar. - Röja upp och ta fram de gamla asfaltslingorna som redan finns på olika ställen kring skateboardbanan. - Utveckla befintliga slingor kring banan för skapa en mountainbikebana. Det finns mycket skog kring området som inte utnyttjas. - Sätta upp soptunnor för minska nedskräpningen - Förbättra belysningen kring banan. Sida 14 av 210 https://synpunkt.kavlinge.se/admin/printmatters.aspx?goback=1&close=1&printvar=p... 2017-06-09
Utskrift Sida 2 av 3 Bilagor 1 JPG 20170606_183428 2 JPG 20170606_183508 3 JPG asfaltslinga 4 PNG skateboardbanan Sida 15 av 210 https://synpunkt.kavlinge.se/admin/printmatters.aspx?goback=1&close=1&printvar=p... 2017-06-09
Utskrift Sida 3 av 3 5 JPG 20170606_183659 Slutdatum Status 2017-09-05 Publicerad Förslaget lämnas till Resultat Beslut Beslutsdokument Korrespondens Sida 16 av 210 https://synpunkt.kavlinge.se/admin/printmatters.aspx?goback=1&close=1&printvar=p... 2017-06-09
Reviderad Delegationsordning Ärende 7 BN 2017/127 Sida 17 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-16 Dnr: BN 2017/127 Bildningsnämnden Revidering av Delegationsordning Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att anta en ny delegationsordning, enligt bilaga Ärendebeskrivning Från och med den första oktober 2017 kommer Bildning att överta delar av Socialtjänstens verksamhet, och då närmare bestämt ansvars- och arbetsdelarna som berör ensamkommande barn och unga, samt ekonomiskt bistånd. I och med detta behöver Bildning revidera sin delegationsordning, så att arbetet med de nya områdena kan bedrivas med kvalitet och effektivitet. De bitar av den nya delegationsordningen som berör ensamkommande barn och unga och ekonomiskt bistånd är i stort hämtade från Socialtjänstens gamla delegationsordning. I övrigt har vissa välbehövliga uppdateringar av delegationsordningens gamla delar gjorts. Beslutsunderlag Ny delegationsordning bildningsnämnden v3 Bildning Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur & fritid Marcus Eriksson Verksamhetschef Lärcentrum Beslutet ska skickas till För verkställighet Bildningskansli Bildningsnämnden Marcus Eriksson Marcus.Eriksson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 18 av 210
2017-08-23 Dnr: Bn 2017/127 Delegationsordning för bildningsnämndens verksamhet 2017-10-01 Sida 19 av 210
Bn /2017 Överordnads rätt att fatta beslut I denna delegationsordning anges vilken lägsta nivå som beslutet får fattas på. Vid förhinder för den person som uppgetts som delegat får överordnad tjänsteman fatta beslutet. Det gäller enhetschefer och verksamhetschefer inom den enhet som ursprungsdelegaten arbetar inom. Det innebär att delegationen går vidare enligt följande. Delegat: Beslut är även delegerat till: Verksamhetschef Bildningschef Enhetschef Verksamhetschef, Bildningschef 1:e socialsekreterare Enhetschef, verksamhetschef, Bildningschef Socialsekreterare 1:e socialsekreterare, enhetschef, verksamhetschef, Bildningschef Förordnande om beslutanderätt I LVU anges att vissa beslut får fattas av ordförande eller annan ledamot som nämnden förordnat (kompletterande beslutanderätt). Ett förordnande skiljer sig från en delegation genom att nämnden måste namnge vem förordnandet gäller. Vid början av varje mandatperiod och vid annat tillfälle då presidiets ledamöter ändras fattar därför bildningsnämnden ett beslut om vilka namngivna personer som får besluta enligt förordnande. Anmälan om delegationsbeslut Enligt 6 kap 35 kommunallagen skall beslut som fattas med stöd av delegation alltid anmälas till nämnden. Sida 20 av 210
Förkortningar som används i delegationsordningen AFL Lagen om allmän försäkring AML Arbetsmiljölagen BN Bildningsnämnden BrB Brottsbalken FB Föräldrabalken FL Förvaltningslagen GyF Gymnasieförordningen IVO Inspektionen för vård och omsorg KKL Körkortslagen KL Kommunallagen Kn Kulturnämnden (tidigare namn på Bildningsnämnden) KörkF Körkortsförordning LUL Lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga NL Namnlagen OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PassF Passförordning SFB Socialförsäkringsbalken SKL Sveriges Kommuner och Landsting SL Skollag (2010:800) TF Tryckfrihetsförordningen SOF Socialtjänstförordningen SoL Socialtjänstlagen SOSFS Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SoL Socialtjänstlagen ÄrvB Ärvdabalken Sida 21 av 210
1 GEMENSAMT Nr Ärende Delegat Lagrum/paragra f Nämndadministration, yttranden och brådskande ärenden 1.1 Yttranden till tillsynsmyndigheter och besvärsinstanser Verksamhetschef Bn ordf Överklagande Anmärkning I samråd med bildningschef Gäller dock ej yttranden enligt Kommunallagens 6 kap 34 1.2 Anmälan till tillsynsmyndighet Verksamhetschef I samråd med bildningschef 1.3 Överklaga domstols dom och myndighets beslut. 1.4 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent 1.5 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut Rättelse av skrivfel 1.6 Yttranden till miljönämnden gällande detaljplaner som inte påverkar bildningsnämndens verksamhetsområde i någon större utsträckning (mer än att ett utökat antal barn leder till ökade kostnader) Verksamhetschef Teamledare bildningskansliet Adm chef Delegat i ursprungsbeslutet Delegat i ursprungsbeslutet Verksamhetschef Bn:s ordförande I samråd med bildningschef Undantaget enligt gällande lagstiftning FVL 24, 30 I de fall som bildningsnämnden eller dess beredning fattat beslutet får prövningen göras av teamledare i samråd med bildningschefen 26 och 27 FL I de fall som bildningsnämnden eller dess beredning fattat beslutet får prövningen göras av verksamhetschef i samråd med bildningschef Sida 22 av 210
1.7 Ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas 1.8 Förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och dylikt 1.9 Ordförandes deltagande i kurser, konferenser och dylikt 1.10 Utse representant att föra nämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol Bn:s ordförande KL 6:36 Ärendet ska sedan redovisas vid nämndens nästa sammanträde Bn:s ordförande Kn 27/01 Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning eller andra interna fortbildningar Bn:s 1:e / 2:e vice ordförande Bildningschef Beslut behövs ej gällande temadagar, nämndutbildning, andra interna fortbildningar eller uppdrag där ordförande företräder bildningsnämnden Sida 23 av 210
Avtal (både externa och interna) 1.11 För bildningsnämndens räkning skriva under avtal som faller under verkställighetsbegreppet (och som inte finns reglerade i någon annan delegationsordning) 1.12 Beslut om överenskommelse med fastighetsavdelningen gällande åtgärder av hyreshöjande karaktär (ej löpande underhåll) på befintliga lokaler Administration 1.13 Smärre uppdateringar/tillägg i informationshanteringsplanen Bildningschef Bildningschef Teamledare bildningskansliet Adm chef 1.14 Beslut om systemförvaltare för de IT-system som bildningsnämnden ansvarar för Ekonomiska frågor 1.15 Ansökan om EU-bidrag och andra bidrag för projekt inom bildningsnämndens ansvarsområde < 500t kr 1.16 Ansökan om statsbidrag från Skolverket, för förskola och grundskola. Gäller även i samverkan med andra kommuner 1.17 Ansökan om statsbidrag från Skolverket, för gymnasium och vuxenskola. Gäller även i samverkan med andra kommuner Bildningschef Bildningschef Utvecklingsledare Verksamhetschef Lärcentrum Sida 24 av 210
1.18 Ansökan om ekonomiskt bidrag till bildningsnämndens verksamhet från övriga extern parter, ej Skolverket (föreningar, privatpersoner etc) - ansökning från extern part utan kommunanknytning* - ansökning från extern part med kommunanknytning* upp till 50 tkr * med kommunanknytning menas här registrerad i kommunen och/eller med verksamhet i kommunen 1.19 Beslut om investeringar upp till 200 tkr 1.20 Upphandling (som överstiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy samt teckna avtal 1.21 Upphandling (som understiger värdet 28 % av gällande tröskelvärde) av nämndspecifika varor och tjänster i enlighet med budget och inköpspolicy 1.22 Avbryta upphandling av nämndspecifika varor och tjänster 1.23 Lämna uppdrag till ombud att föra talan i domstol avseende överprövning av upphandling Bildningschef Bn:s ordförande Bildningschef Bildningschef Respektive chef Bildningschef/- ekonomichef/- kanslichef Bildningschef/- ekonomichef/- kanslichef 1.24 Förlängning av avtal Bildningschef/- respektive chef Inköpsstrateg ska rådfrågas Inköpsstrateg ska rådfrågas Den chefsfunktion som beslutade om avtalet från början ska fatta Sida 25 av 210
beslut om förlängning 1.25 Fastställande av attestordning (utse beslutsattestanter) Bildningschef 1.26 Omfördelning av budget mellan och inom verksamhetsramarna men inom av kommunfullmäktige fastställd ram bildningschef 1.27 Godkännande av årsredovisning för Stiftelsen Nils Andreassons Minnesfond Bn:s ordförande Kn 42/04 1.28 Tillämpning av krav- och inkassorutiner gällande avskrivningar av bildningsnämndens fodringar Bildningschef Övrigt 1.29 Befullmäktigande av ombud att föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag inom nämndens ansvarsområde Bn:s ordförande 1.30 Inhibition i samband med överklaganden som avser förvaltningsbesvär Verksamhetschef Bn chef FVL 29 Förvaltningsrätten I samråd med bildningschefen Inhibition = om det överklagade beslutet tillsvidare inte ska gälla 1.31 Beslut om att allmän handling inte ska utlämnas eller utlämnas med förbehåll (sekretessprövning), när frågan hänskjutits till myndigheten Teamledare bildningskansliet Adm chef TF 2:2, 2:14 OSL 6:2-5 Kammarrätten Sida 26 av 210
2. FÖRSKOLE- OCH FRITIDSHEMS/KLUBBVERKSAMHET 2.1 Placering av barn inom förskolan och fritidshemmet med hänvisning till barnets eget behov (dispenser) Förskolechef Rektor SL 8:5, 8:6 (förskola) SL14:5 (fritidshem) 2.2 Särskilt stöd för barn inom förskolan, fritidshem och fritidsklubb 2.3 Avgiftsreducering för placering i förskolan i enlighet med SL 8:7 2.4 Dispens från kommunala avgiftsregler/tillämpningsföreskrifterna 2.5 Mottagande av förskolebarn från annan kommun - på grund av särskilda skäl - interkommunala avtal Förskolechef Rektor SL 8:7 (förskola) SL 14:6 (fritidshem) Förskolechef SL 8:16 Avgiften vad gäller placeringar enligt SL 8:7 får bara avse den del som överstiger 15 timmar Skolchef förskola Exempelvis vid sjukdom Skolchef grundskola Skolchef förskola Skolchef förskola SL 8:13 SL 8:17 I Skåne finns samarbetsavtal vad gäller interkommunala avtal förskola Mottagande av elev i fritidshem från annan kommun 2.6 Överenskommelse med annan kommun eller annan huvudman att denna i sin förskola eller fritidshem tar emot barn (från Kävlinge kommun) 2.7 Beslut om tilläggsbelopp till fristående förskolor 2.8 Beslut om tilläggsbelopp till annan kommuns förskola 2.9 Beslut om tilläggsbelopp till fritidshem med enskild huvudman 2.10 Beslut om tilläggsbelopp till annan kommuns fritidshem Skolchef skola Skolchef förskola Skolchef grundskola (fritidshem) SL 14:14 SL 8:12, 8:17, 8:21 (förskola) SL 14:14, 14:15 (fritidshem) Chef ssk stöd SL 8:23 förskola Chef ssk stöd SL 8:17 förskola Chef ssk stöd SL 14:17 Chef ssk stöd SL 14:14 andra stycket Sida 27 av 210
3. FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA 3.1 Försöksperiod i annan skolform inom kommunen Försöksperiod i annan skolform annan huvudman 3.2 Uppskjuten skolplikt Rektor SL 7:10 andra stycket Rektor SL 7:8 Förutsätter vårdnadshavares medgivande Skolväsendets överklagandenämnd 3.3 Skolpliktens förlängning Rektor SL 7:13 Skolväsendets överklagandenämnd 3.4 Beslut om särskild prövning av elevens kunskaper Beslut om skolplikts upphörande före 16 års ålder 3.5 Befrielse för elev från skyldighet att delta i annars obligatoriska utbildningsinslag 3.6 Överenskommelse med annan kommun att denna i sin förskoleklass/grundskola tar emot elev från Kävlinge kommun 3.7 Mottagande av förskoleklassbarn/elev från annan kommun 3.8 Åtgärder för elever som inte bor hemma 3.9 Elevs fullföljande av utbildning när skolplikten upphört Rektor SL 7:14 Skolväsendets överklagandenämnd Rektor SL 7:19 Förvaltningsrätten Skolchef skola SL 9:12, 10:24 Skolchef skola SL 9:13, 10:25, 10:27 Skolchef skola SL 10:29 För elev i specialskolan prövas förlängning av Specialpedagogiska skolmyndigheten Villkoren för befrielse har skärpts i förhållande till 1985 års skollag. Synnerliga skäl ska föreligga Rektor SL 7:15, 7:16 För elev i specialskolan prövas fullföljandet av Specialpedagogiska skolmyndigheten Sida 28 av 210
3.10 Läsårstider, skoldagens längd Skolchef skola SL 7:17, 11:4 Gäller både för grundskola och grundsärskola 3.11 Medgivande att ett skolpliktigt barn fullgör sin skolplikt på annat sätt än vad som anges i skollagen Skolchef skola SL 7:21 3.12 Uttagning till särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning Rektor SL 3:11 Skolväsendets överklagandenämnd 3.13 Anpassad studiegång Rektor SL 3:12 Skolväsendets överklagandenämnd 3.14 a) Särskilda behov för elev med interkommunal ersättning eller tilläggsbelopp för elev vid enskilda skolor b) Interkommunal placering vid nischskola exv internationella skolan a) Chef ssk stöd b) Skolchef skola SL 9:16, 9:21, 10:34, 10:39 Sida 29 av 210
4. SKOLSKJUTSAR 4.1 Beslut om rätt till skolskjuts Teamledare Bildningskansliet Skolskjutshandl 4.2 Beslut om rätt till skolskjuts för elever i grundsärskola och gymnasiesärskola 4.3 Skolskjuts för elev som bor utanför det egna hemmet 4.4 Beslut om skolskjuts till fristående skola eller annan kommunal skola 4.5 Beslut om skolskjuts för elev som i elevvårdande syfte har förflyttats till annan skola 4.6 Beslut om skolskjuts för elev som av särskilda skäl hänvisats till annan skola 4.7 Beslut om skolskjuts för elev som för vissa lektioner hänvisats till annan skola SL 10:32 Bn 73/11 Chef ssk stöd SL 11:31, 11:32, 11:39 samt 19:20, 19:21 Teamledare SL 10:33 Bildningskansliet Skolskjutshandl Teamledare SL 10:40 Bildningskansliet Skolskjutshandl Chef ssk stöd Bn 73/11 (i samråd med teamledare) Rektor (i samråd Bn 73/11 med teamledare Skolskjutshandl) Teamledare bildningskansliet Skolskjutshandl (i samråd med rektor) Bn 73/11 Förvaltningsbesvär till Förvaltningsrätten enligt SL 28:5 Skolväsendets överklagandenämnd Laglighetsprövning enligt kommunal-lagen Punkt 1.5 i skolskjuts-reglementet Punkt 1.4 första stycket i skolskjutsreglementet. Beslut tas av den som beslutat om ny placering Punkt 1.4 andra stycket i skolskjutsreglementet Sida 30 av 210
5. GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA 5.1 Mottagande av elev i grundsärskola eller gymnasiesärskola Chef ssk stöd 5.2 Beslut om att elev inte tillhör grundsärskola Chef ssk stöd SL 7:5 (grundsärskola), 18:8 (gymnasiesärskola) SL 7:5 b 5.3 Försöksperiod i annan skolform Chef ssk stöd SL 7:8 5.4 Beslut om särskoleelevs placering Chef ssk stöd SL 11:29 vid viss skola 5.5 Beslut om mottagande i särskola av elev från annan kommun 5.6 Beslut om bidrag till enskild huvudman för elev i fristående grundsärskola 5.7 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående grundsärskola 5.8 Interkommunal ersättning grundsärskola eller gymnasiesärskola 5.9 Beslut om bidrag till enskild huvudman för elev i fristående gymnasiesärskola 5.10 Beslut om tilläggsbelopp för elev i fristående gymnasiesärskola Skolväsendets överklagandenämnd Rektor SL 11:25, 11:26 Skolväsendets överklagandenämnd, gäller enbart SL 11:25 Chef ssk stöd SL 11:36 Chef ssk stöd SL 11:38 Chef ssk stöd SL 11:33 (grundsärskola), 19:22 (gymnasiesärskola) Chef ssk stöd SL 19:25 Chef ssk stöd SL 19:27 Mottagande i specialskola prövas av Specialpedagogiska myndigheten Regler om interkommunal ersättning finns i SL 11:33, se punkt. Ska ske i samråd med chef ssk stöd Sida 31 av 210
6. GYMNASIESKOLA inklusive introduktionsprogram 6.1 Fastställande av plan för introduktionsprogrammen Rektor SL 17:7 6.2 Beslut om mottagande av elev från annan kommun i introduktionsprogram 6.3 Beslut om vilka hjälpmedel som eleverna skall hålla sig med 6.4 Beslut angående medgivande om introduktionsprogram i annan kommun 6.5 Beslut om ekonomiskt stöd till inackordering, kost- och litteraturstöd, stöd till dagliga resor samt kostbidrag 6.6 Beslut om tilläggsbelopp till elev på annan kommuns gymnasieskola, fristående gymnasieskolor eller introduktionsprogram Rektor SL 17:19, 17:22 Kan ej överklagas Efter samråd med verksamhetschef Rektor SL 15:17 Verksamhetschef LC SL 17:16, 17:25 Verksamhetschef LC SL 15:32 Kommunala regler Verksamhetschef LC SL 16:50, 16:51, 16:54, 17:34 6.7 Beslut om läsårstider Rektor GyF 3:1-2 6.8 Beslut om att undervisningen på Verksamhetschef LC GyF 9:7 ett nationellt program för en elev får fördelas över längre tid än tre år 6.9 Ansvar för ett målinriktat arbete i Rektor SL 6:7 syfte att motverka kränkande behandling 6.10 Upprättande/årlig revidering av likabehandlingsplan (plan med översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och motverka kränkande behandling) Rektor SL 6:8 Sida 32 av 210
6.11 Genomförande av åtgärder i syfte Rektor SL 6:7 att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling 6.12 Beslut om utredning och åtgärder Rektor SL 6:10 mot trakasserier och annan kränkande behandling 6.13 Beslut om prövning Rektor SL 15:28, GyF 8 kap 25 6.14 Beslut om att erbjuda elev modersmålsundervisning Rektor i samråd med chef ssk stöd SL 15:19, GyF 4:15 6.15 Utbildningens omfattning Rektor SL 17:6 6.16 Beslut om gymnasiestudier utomlands under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda Verksamhetschef LC Kn 100/10 Sida 33 av 210
7. VUXENUTBILDNING, SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA, SFI OCH UPPDRAGSUTBILDNING samt del av INFORMATIONSANSVARET 7.1 Yttrande om interkommunal ersättning för gymnasial vuxenutbildning Verksamhetschef LC SL 20:21 7.2 Mottagande av elev till vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och SFI 7.3 Kursutbud vuxenutbildning och särskild undervisning för vuxna 7.4 Utredning om och avstängning av elev 7.5 Ansvar för att skaffa platser för arbetsplatsförlagt lärande och att lärandet uppfyller de krav som ställs på utbildningen 7.6 Ansvar för upprättande och genomförande av utredning som underlag för avstängning av elev 7.7 Upphörande av kommunal vuxenutbildning (för elev) 7.8 Att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning (på grund av särskilda skäl) Rektor SL 20:13, 20:14, 20:22, 21:7, 22:15 Rektor Vux F 2:9 Rektor Vux F 7:4 Rektor Vux F 2:27 Rektor Vux F 7:4 Rektor SL 20:9 Skolväsendets överklagandenämnd Rektor SL 20:9 Skolväsendets överklagandenämnd 7.9 Avgifter inom vuxenutbildning Rektor SL 20:7 7.10 Upphörande av SFI (för elev) Rektor SL 22:16 Skolväsendets överklagandenämnd 7.11 Att på nytt bereda SFI (på grund av särskilda skäl) Rektor SL 22:17 Skolväsendets överklagandenämnd Sida 34 av 210
7.12 Beslut att uppdra åt annan att anordna vuxenutbildning, särskild undervisning för vuxna, SFI (entreprenad) 7.13 Fördelning av verksamhetsbidrag till studieförbund 7.14 Beslut om utbetalning av aktivitetspeng Verksamhetschef LC SL 23:2 Verksamhetschef LC Verksamhetschef LC Riktlinjer antagna av Bn 70/12 Sida 35 av 210
8. ARBETSMARKNAD/INTEGRATION 8.1 Avtal med extern part eller kommunal verksamhet om samverkan kring arbetsmarknads- /rehabiliteringsprogram - avtal vars omfattning uppgår Verksamhetschef LC högst till 900 000 kr (ca 20 deltagare) - avtal vars omfattning uppgår till Bildningschef över 900 000 kr 8.2 Avtal med extern part om att Lärcentrum ska tillhandahålla viss utbildning (anbudsutbildning) - avtal vars omfattning uppgår till Verksamhetschef LC högst 900 000 kr - avtal vars omfattning uppgår till Bildningschef över 900 000 kr - avtal som omfattar längre tid än Bn:s ordförande innevarande kalenderår samt nästföljande år 8.3 Att ställa sig i bostadskö för att anordna bostad till flyktingar 8.4 Att teckna hyresavtal för bostad till flyktingar 8.5 Yttrande till Förvaltningsrätt i överklagat beslut 8.6 Yttrande till Kammarrätt i överklagat beslut 8.7 Yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen i överklagat beslut Enhetschef arbetsmarknad Enhetschef arbetsmarknad 1:e socialsekreterare 23 FVL och 10 kap 8 KL Verksamhetschef LC 23 FVL och 10 kap 8 KL Bildningschef 23 FVL och 10 kap 8 KL Sida 36 av 210
Rätt till bistånd enligt 4 kap SoL (2001:453) 8.8 Ekonomiskt bistånd enligt bildningsnämndens normer och riktlinjer 8.9 Ekonomiskt bistånd utöver bildningsnämndens normer och riktlinjer som uppgår till -högst ett basbelopp -högst tre basbelopp -mer än tre basbelopp 8.10 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL 8.11 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd Socialsekreterare 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 8.12 Avslag på försörjningsstöd Socialsekreterare 4 kap 5 SoL 4 kap 1 SoL Återkrav enligt 9 kap SoL 8.13 Återkrav av ekonomiskt bistånd Socialsekreterare 9 kap 1, 2 SoL 8.14 Föra talan om återkrav enligt 9 kap 1 SoL Bn presidium 9 kap 3 SoL 8.15 Föra talan om återkrav enligt 9 kap 2 SoL eller avseende kostnader enligt 8 kap 1 1 o 2 st SoL 8.16 Eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap 1 o 2 samt 8 kap 1 SoL -Enhetschef - Verksamhetschef - Bn presidium Enhetschef 4 kap 2 SoL Beloppsbegränsning enligt föregående punkt Socialsekreterare 4 kap 4 SoL 1:e Socialsekreterare Enhetschef 9 kap 3 SoL 9 kap 4 SoL Om praktik eller kompetenshöjande verksamhet avböjts utan skäl Sida 37 av 210
Lex Sarah 8.17 Beslut som klargör om Lex Sarahrapport var ett allvarligt missförhållande/påtaglig risk för allvarligt missförhållande 8.18 Ta emot information från enskild verksamhet om deras gjorda Lex Sarah-anmälningar till IVO Verksamhetschef LC Verksamhetschef LC 14 kap 7 SoL 14 kap 7 SoL Övrigt 8.19 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 8.20 Begäran till Försäkringskassan att underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa 8.21 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 8.22 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 8.23 Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp. Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 11 kap 17 SFB 18 kap 19 SFB 98 kap 11 SFB 107 kap 5 SFB 9 kap 2 SoL 2 kap 33 2 st studiestödsförordningen Sida 38 av 210
9. Ensamkommande barn och unga 9.1 Utlämnande av journalhandling eller uppgifter ur journalhandling Överförmyndare 9.2 Anmälan till överförmyndare om behov av förmyndare, förvaltare eller god man 9.3 Anmälan till överförmyndare att behov av förmyndare, förvaltare eller god man inte längre finns 9.4 Yttrande till Överförmyndarnämnden i ärenden som rör förmyndare, förvaltare eller god man 9.5 Anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltning av underårigs egendom 9.6 Ansöka hos överförmyndare om god man Lex Sarah 9.7 Beslut som klargör om Lex Sarahrapport var ett allvarligt missförhållande/påtaglig risk för allvarligt missförhållande 9.8 Ta emot information från enskild verksamhet om deras gjorda Lex Sarah-anmälningar till IVO Enhetschef Socialsekreterare Socialsekreterare Verksamhetschef Socialsekreterare Socialsekreterare Verksamhetschef LC Verksamhetschef LC 5 kap 3 SOF 5 kap 3 SOF 5 kap 3 3p SoF 3 Lagen om god man för ensamkom-mande barn 14 kap 7 SoL 14 kap 7 SoL Journal enligt SoL samt LVU Sida 39 av 210
Ansvarsfördelning mellan kommuner (2a kap SoL) 9.9 Begäran om överflyttning till annan 1:e socialsekreterare 2a kap 10 SoL kommun 9.10 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning Enhetschef 2a kap 10 SoL 9.11 Ansökan hos IVO om överflyttning av ärende till annan kommun Verksamhetschef LC 2a kap 10 SoL Om berörda ej är överens eller om svar på begäran inte kommit inom en månad Rätt till bistånd enligt 4 kap SoL (2001:453) 9.12 Tillfälliga placeringar upp till 1:e socialsekreterare 4 kap 1 SoL Jfr 6 kap 6 SoL 6 månader i jourhem, familjehem eller HVB (Barn och ungdom) 9.13 Bistånd till barn och ungdom i form Bn presidium 4 kap 1 SoL Jfr 6 kap 6 SoL av vård i familjehem 9.14 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende, alternativt SiS-ungdomshem Bn presidium 4 kap 1 SoL Sluta avtal med hem för vård eller boende/barn-, SIS-ungdomshem 9.15 Bistånd till vuxna i form av vård i familjehem 9.16 Bistånd till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende -Vårddygnskostnad upp till 1600 kr - Vårddygnskostnad över 1600 kr 9.17 Sluta avtal med hem för vård eller boende (vuxna) 9.18 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj Enhetschef Enhetschef -Enhetschef -Bn presidium Enhetschef 4 kap 1 SoL 4 kap 1 SoL 1:e socialsekreterare 4 kap 1 SoL Sida 40 av 210
9.19 Bistånd i form av särskilt kvalificerad kontaktperson eller kontaktfamilj utan vårdnadshavarens samtycke för barn över 15 år, om barnet själv begär eller samtycker till det 9.20 Förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj Enhetschef 4 kap 1 SoL Jfr 3 kap 6b SoL Socialsekreterare Sluta avtal med kontaktperson/kontaktfamilj -enligt SKL s rekommendationer -utöver SKL s rekommendatione 9.21 Bistånd i form av boende för vuxna, internt eller externt -Upp till 5 dagar -Över 5 dagar -Socialsekreterare -Enhetschef -1:e socialsekreterare -Enhetschef 4 kap 1 SoL 9.22 Bistånd i form av råd och stöd -internt -externt -drogtester 9.23 Bistånd i form av öppenvård utan vårdnadshavares samtycke för barn som fyllt 15 år, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det 4 kap 1 SoL 9.24 Bistånd i form av eftervård Enhetschef 4 kap 1 SoL -Socialsekreterare -1:e socialsekreterare -Socialsekreterare Enhetschef 4 kap 1 SoL Jfr 3 kap 6a SoL Sida 41 av 210
9.25 Kostnader under utredningstiden -Upp till 1 500 kronor -Över 1 500 kronor -Socialsekreterare -Enhetschef 4 kap 1 SoL Vård i familjehem eller hem för vård eller boende enligt 6 kap SoL 9.27 Medgivande till privatplacering Bn presidium 6 kap 6 1 st SoL 9.28 Övervägande om vård fortfarande behövs 9.29 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden 9.30 Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder - enligt SKL s rekommendationer - utöver SKL s rekommendatione Ärenden enligt 11 kap SoL 9.31 Bedömning av barns och ungas behov av omedelbart skydd Bn presidium 6 kap 6 1 st SoL Bn presidium 6 kap 8 2 st SoL -Socialsekreterare -Enhetschef Socialsekreterare 6 kap 11 SoL 11 kap 1a SoL Avser både familje-hem och HVB End politisk nivå Inleda utredning Socialsekreterare 11 kap 1 SoL Inleda utredning Socialsekreterare 11 kap 1 SoL med stöd av 11 kap 2 SoL 9.32 Inte inleda utredning 1:e socialsekreterare 11 kap 1, 2 SoL Sida 42 av 210
9.33 Avsluta utredning utan åtgärd 1:e socialsekreterare 11 kap 1 SoL 9.34 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn 1:e socialsekreterare 11 kap 1 SoL med stöd av 11 kap 2 SoL 1:e socialsekreterare 11 kap 2 SoL 9.35 Beslut om uppföljning 1:e socialsekreterare 11 kap 4 a, 4 b SoL Familjerätt 9.36 Framställan till domstol om behov Socialsekreterare 5 kap 2 SOF av målsägandebiträde till underårig 9.37 Ansöka hos Tingsrätten om särskilt Bn presidium 6 kap 8a FB förordnad vårdnadshavare och ansökan om ändring av vårdnaden 9.38 Beslut inom ramen för Socialsekreterare 18 kap 2 ÄrvB handläggning av dödsbodelägarärenden 9.39 Dödsboanmälan Socialsekreterare 20 kap 8 a ÄrvB 9.40 Beslut om att ordna gravsättning Socialsekreterare 5 kap 2 begravningslage n LVU 9.41 Beslut att ansöka om vård hos förvaltningsrätten Bn presidium 4 LVU 9.42 Beslut om omedelbart omhändertagande 9.43 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård Bn presidium 6 LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande 1:e socialsekreterare 8 LVU Sida 43 av 210
9.44 Beslut om att ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 9.45 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden 9.46 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1-2 st LVU 9.47 Övervägande om fortsatt vård av den unge 9.48 Omprövning av fortsatt vård enligt LVU 9.49 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB 9.50 Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas 9.51 Beslut att den unges vistelseort inte skall röjas för vårdnadshavare 9.52 Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas, samt beslut att den unges vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare i avvaktan på BN presidiums beslut 9.53 Övervägande om beslut rörande rätt till umgänge, umgängesförbud eller hemlighållande av vistelseort för den unge ska kvarstå Bn presidium 9 3 st LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande Bn presidium 11 1-2 st LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande 1:e socialsekreterare 11 4 st LVU Bn presidium Bn presidium Bn presidium Bn presidium Bn presidium 13 1 st LVU 13 2 st LVU 13 3 st LVU 14 2 st 1 LVU 14 2 st 2 LVU 1:e socialsekreterare 14 1-2 st LVU Bn presidium 14 3 st LVU 9.54 Beslut om upphörande av vård Bn presidium 21 LVU Sida 44 av 210
9.55 Beslut om individuellt Bn presidium 22 LVU förebyggande insatser som inte kan ges med samtycke av den unge 9.56 Ansökan om flyttningsförbud Bn presidium 24 LVU 9.57 Övervägande om fortsatt Bn presidium 26 LVU flyttningsförbud 9.58 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud Bn presidium 27 LVU När presidiums beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden eller tf ordförande 9.59 Beslut om att tillfälligt Bn presidium 30 2 st LVU flyttningsförbud ska upphöra 9.60 Beslut om den unges umgänge Bn presidium 31 LVU med vårdnadshavare och med förälder som har reglerad umgängesrätt efter beslut om flyttningsförbud 9.61 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning Socialsekreterare 32 1 st LVU 9.62 Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 9.63 Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande 9.64 Företräda bildningsnämnden vid muntlig förhandling i mål enligt LVU i förvaltningsrätt, kammarrätt Bn presidium eller bn ordförande 43 1 p LVU 1:e socialsekreterare 43 2 p LVU 1:e socialsekreterare Sida 45 av 210
Övrigt 9.65 Yttrande till åklagarmyndigheten och domstolen i brottmål 9.66 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande 9.67 Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år 9.68 Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras i kommunen 9.69 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 9.70 Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag till familjehem 9.71 Begäran till Försäkringskassan att underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa 9.72 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 9.73 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 1:e socialsekreterare 11 LUL 31 kap BrB Socialsekreterare 3 kap 8, 5 kap 2 KörkF Socialsekreterare 3 2 st PassF Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 5 kap 15 c Utlännings-lagen 11 kap 17 SFB 106 kap 6 SFB 18 kap 19 SFB 98 kap 11 SFB 107 kap 5 SFB 9 kap 2 SoL Sida 46 av 210
9.74 Underrättelse till Försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till biologisk förälder 9.75 Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp. Socialsekreterare Socialsekreterare 2 Förordningen om underhållsstöd 2 kap 33 2 st studiestödsförordningen Sida 47 av 210
10. FRITID OCH KULTUR 10.1 Fördelning av bidrag till ideella kulturföreningar och arrangörer av kulturverksamhet 10.2 Fördelning av bidrag till idrottsföreningar (ej startbidrag) Chef fritid och kultur Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar 10.3 Fördelning av startbidrag Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar, kultursamordnare 10.4 Tilldelning av tider i sport- och gymnastikhallar för helt verksamhetsår Chef fritidsgårdar och idrottsanläggningar Delegaterna tar beslut var för sig beroende på typ av förening Smärre förändringar av halltider under verksamhetsåret räknas som verkställighetsbeslut 10.5 Förändring av öppettider vid Respektive chef speciella tillfällen som vid helger, lov, arrangemang och studiedagar 10.6 Tidsbegränsad avstängning enligt Respektive chef ordningsregler/praxis 10.7 Läsårstidernas förläggning Rektor Kulturskolan inklusive studiedagar och fortbildningsdagar 10.8 Fördelning av tillgänglig Rektor Kulturskolan undervisningstid kulturskolan 10.9 Deltagande i kulturskolans Rektor Kulturskolan verksamhet efter 19 års ålder 10.10 Reducerad avgift kulturskolan på grund av särskilda skäl (såsom längre sjukdom och olycka) Rektor Kulturskolan 10.11 Avvikelser från avgifter och Chef fritidsgårdar Läkarintyg krävs Sida 48 av 210
uthyrningsföreskrifter gällande uthyrning (uthyrning av lokaler på grund av särskilda skäl) 10.12 Tecknande av hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal på max tre år 10.13 Uppsägning av hyres-, nyttjanderätts- och arrendeavtal och idrottsanläggningar Chef fritid och kultur Chef fritid och kultur Delegationen gäller ej att fritid och kulturchefen får avtala att kommunen hyr av extern part Gäller motsvarande delegation och delegat som i punkt 9.12 10.14 Förskottsutbetalning av bidrag Chef fritid och kultur 10.15 Bestämma avgifter vid enstaka egna entrébelagda arrangemang Respektive chef Sida 49 av 210
Delårsrapport för Bildningsnämnden 2017 Ärende 8 BN 2017/169 Sida 50 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-07 Dnr: BN 2017/169 Bildningsnämnden Delårsrapport för Bildningsnämnden 2017 Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden godkänner den ekonomiska rapporten och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Den ekonomiska rapporten för Bildningsnämnden per 2017-06-30 föreligger enligt bilaga. Bildningsnämndens verksamheter redovisar en helårprognos på 2 200 tkr, var av 2 000 tkr är hänförbart till externt gymnasium. Elevantalen i grundskolan och barnantalen i förskolan är högre än budgeterat. Ökningen har medfört att nämnden erhållit ett större befolkningsanslag än beräknat, för att täcka kostnadsökningen. Helårsprognosen för 2017 består av ett flertal osäkerhetsfaktorer såsom slutgiltigt gymnasieval, utvecklingen av barn- och elevtalen, enheternas hantering av över- och underskott, behovet av särskilt stöd, samt slutavräkningen till Lunds kommun för särskoleplaceringar. Beslutsunderlag Delårsrapport 2017 BN Måluppföljning 170630 Direktiv och uppdrag 170630 Bildning Andreas Bruce Ekonom Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Andreas Bruce Andreas.Bruce@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 51 av 210
Delårsrapport Bildningsnämnden 2017 tkr Prognos P1 Prognos delår Prognos P3 Bokslut Prognostiserat resultat 1 626 2 200 Investeringar prognos 23 100 22 451 Investeringar budget 23 100 23 100 Verksamheten i korthet Bildnings verksamheter kännetecknas av ett tydligt fokus på högre måluppfyllelse och visar generellt sett goda resultat. Nivåerna varierar dock mellan olika verksamheter och det finns fortsatta utmaningar framöver. Projektet Framtidens skola har avslutats och Framtidens skola 2.0 har godkänts i de politiska leden. Inom fritid och kultur pågår arbetet med att förbättra föreningsdialogen och det kultur- och fritidspolitiska programmet. Som ett led i detta arbete har en ny föreningssamordnare anställts. Stationsstaden förskola har invigts och flera omfattande lokalprojekt har startats upp, så som ny förskola och skola liksom nya lokaler för kulturskola och fritidsgård inom Tolvåkersområdet. Även planeringen av ett nytt badhus i Kävlinge tätort är i gång. Kompetensförsörjning är för flera verksamheter en utmaning och inom ramen för projektet Attraktiv arbetsgivare pågår därför ett arbete som syftar till att attrahera nya medarbetare men också att identifiera vad som behöver utvecklas för att behålla värdefull kompetens. Under våren har det systematiska kvalitetsarbetet med utveckling av nya kvalitetsrapporter varit prioriterat. Lärcentrum har förberett implementeringen av nya verksamheter, utifrån beslut om att bildningsnämnden övertar ansvaret för försörjningsstöd och ensamkommande flyktingbarn den 1 oktober -Snabbare till egen försörjning Den årliga skolskjutsplaneringen har upphandlats och upphandling av skolskjutsleverantör from hösten 2018 pågår. Kävlinge kommuns kultur ska präglas av öppenhet, engagemang och utveckling. Det innebär en god service, tillgänglighet och ett gott bemötande, fokus på vem vi är till för och en vilja att ständigt förbättra. Vi utbildar årligen nya värdegrundsledare och under våren har samtliga anställda deltagit i en inspirationsföreläsning om Arbetsglädje, ja tack! Sida 52 av 210
Ekonomisk analys Periodens utfall Utfallet för bildningsnämnden per siste juni är 8 046 tkr. Bildningsnämndens tilldelade ram är 841 413 tkr, varav 4 774 tkr utgörs av överföringspost från tidigare år. Till detta tillkommer prognostiserade externa intäkter motsvarande 161 043 tkr, vilket ger en total omslutning på 1 002 456 tkr. Ramen har under året utökats med 11 357 tkr. Halvårsresultatet påverkas av överföringspost med 942 tkr som ännu ej utnyttjas, samt resultatet för enheterna som är 4 787 tkr högre per siste juni i förhållande till helårsprognosen. Resultatet påverkas även av ännu ej erhållen kompensation för löneökningar, -2 443 tkr samt 2 400 tkr i centrala medel, framför allt utgörandes av lokalreserv. Reserven är planerad att användas till ökad timplan i matematik, samt till volymerna under hösten. Enheternas resultat påverkas framförallt av inköp och satsningar som till största delen sker under hösten, samt till svårigheterna att rekrytera personal. Prognos Bildningsnämnden prognostiserar totalt ett helårsresultat på 2 200 kr, varav externt gymnasium är hänförbart till 2 000 tkr. Förskoleverksamheten prognostiserar ett resultat på 0 tkr, varav enheterna även de prognostiserar ett nollresultat. Antalet barn inom förskoleverksamheten är hittills högre än budgetrat, vilket kompenseras av ett betydligt högre befolkningsanslag än beräknat. Under våren var antalet barn i snitt 116 fler än beräknat i förskolan. Sammantaget var barnantalet under våren 1 764 barn i egen verksamhet, samt 265 barn i extern verksamhet. Förutom 15 barn från Landskrona som gick på Annebro var det 13 barn boende i annan kommun som gick i förskola i Kävlinge under vårterminen. Skolverksamheten prognostiserar sammantaget ett resultat på +200 tkr, vilket är hänförbart till enheterna. I prognosen för enheterna ingår Ssk-stöd skola med ett prognosticerat resultat på 0 tkr. Ssk-stöd har tillförts del av 2017 års befolkningsanslag. Skolskjutsarna prognosticerar även de ett nollresultat. Antalet elever inom grundskoleverksamheten var under vårterminen ca 55 fler än budgeterat. I fritidshem/klubb var det ca 15 fler elever än budgeterat under vårterminen. Förutom 72 elever från Landskrona på Annebro, går det 24 barn från andra kommuner i våra kommunala skolor. Totalt hade Kävlinges kommunala grundskolor 3 854 elever under vårterminen 693 elever i fristående skolor, samt 88 elever i andra kommunala skolor. De kommunala fritidshemmen och fritidsklubbarna hade 1 763 elever under vårterminen. Söderparkskolan och Tolvåkerskolan prognosticerar underskott med -100 tkr respektive 200 tkr. Verksamheterna inom Fritid och kultur följer budget och prognostiserar ett helårsresultat på 0 tkr. Ett antal idrottsplatser har växlats över från fastighetsavdelningen till Bildning. Detta innebär att istället för att betala hyra så kommer Fritid och kultur att stå för kostnaderna i form av skötsel, underhåll och kapitalkostnader som anläggningarna medför. Förändringen är beräknad vara kostnadsneutral. Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna prognostiserar sammantaget ett resultat på 2 000 tkr, vilket är hänförbart till externt gymnasium. Andelen elever som kommer att börja gymnasiet till höstterminen har räknats ner och antalet elever inom IM-språk är betydligt färre än beräknat. Kostnader som beräknats för elever som är placerade i annan kommun kommer på grund av ny överenskommelse inte att uppstå. Övriga verksamheter prognostiserar ett nollresultat. Lokalreserven för framtida Sida 53 av 210
hyreskostnader kommer att användas till ökad timplan i matematik, samt till volymer. Helårsprognosen för 2017 består av ett flertal osäkerhetsfaktorer såsom den fortsatta utvecklingen av elev- och barnantalet under hösten, omval och avhopp inom gymnasieskolan, behovet av särskilt stöd, enheternas inköp, slutavräkningen till Lund för särskolan, enheternas hantering av över och underskott samt svårigheten att rekryterar behörig personal. 9 400 tkr. Investeringsramen har utökats med 20 150 tkr på grund av överförda investeringar från 2016, avseende inventarier till Stationstadens förskola, samt idrottsanläggningar, som tidigare tillhörde fastighetsavdelningen. Åtgärder Månatliga uppföljningar och prognoser kring ekonomin görs på Korsbackaskolan, Söderparkskolan och Tolvåkerskolan. Investeringar Prognosen för bildningsnämndens investeringar är att 22 451 tkr av den beviljade investeringsramen på 23 100 tkr utnyttjas. Fram till 170630 har det investerats för 16 154 tkr. Den största investeringen är konstgräsplan Dösjebro IP, Kommunövergripande mål Rapport 18 som bilaga. I samband med delårsbokslutet görs en samlad avstämning kring måluppfyllelsen utifrån resultat på indikatorer och nämndernas genomförda aktiviteter kopplade till de olika målen på fullmäktigenivå. Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt genom förbättring jämfört med förgående år Målet är ej uppnått eller att en försämring skett jämfört med föregående Målet kan ej bedömas eftersom mål eller resultat saknas Trendpilarna visar på om resultaten förbättrats, är oförändrade eller försämrade. Sida 54 av 210
Personal Bildningsnämnden Det totala antalet anställa är 1150, vilket är en ökning med 29 anställda jämfört med samma period föregående år. Ökningen finns framför allt inom grundskolan och på Lärcentrum. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med samma period föregående år, från 5,7 % till 6,3 %. Det är både korttidsjukfrånvaron och långtidssjukfrånvaron som ökar. För att fortsatt kunna arbeta för en lägre sjukfrånvaro och ett mer hållbart arbetsliv så har Kävlinge kommun tillsammans med två andra kommuner beviljats totalt 16 miljoner kronor av Europeiska socialfonden till en satsning på hälsa. Projektet innefattar kompetensutveckling och insatser för att förebygga ohälsa och bidra till ett mer hållbart arbetsliv och riktar sig till alla medarbetare i de tre kommunerna. Projektet startar 1 november 2017. Personalomsättningen har ökat de senaste åren och fortsätter att öka. Idag ligger den på 4,0 % jämfört med 3,0 % samma period föregående år. Vi ser en stor rörlighet framför allt bland grundskollärare, förskollärare men också i viss mån fritidspedagoger. Detta är inte unikt för Kävlinge kommun utan fenomenet finns i hela Sverige. Vi jobbar ständigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna behålla duktig personal. % Personalomsättning, 3,0 % 12,9 % 4,0 % egen begäran % Förskolan Det totala antalet anställda ligger i princip på samma nivå jämfört med samma period förra året men vi ser en markant minskning av tillsvidareanställda. Det är framför allt barnskötarna som är visstidsanställda. Detta kan bero på att vi har svårt att rekrytera förskollärare och då får ta in barnskötare istället på visstidsanställningar. Kommunen har ett mål att ha minst 50 % förskollärare i förskolan. Antalet arbetade timmar (årsarbetare) har minskat något och det kan bero på att antalet heltidsarbetare har minskat. Detta är något som vi kommer att se över i och med direktivet att ha heltid som norm. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 8,4 % 2016 till 9,5 % 2017 samma period. Det är främst korttidsjukfrånvaron som har ökat. Förskolan följer samma trend som resten av kommunen där sjukfrånvaron också ökar något. Personalomsättningen har ökat under de senaste åren och fortsätter även detta år att öka. Det är framför allt förskollärarna som väljer att lämna kommunen. Personal Förskolan Janmaj 2016 Bokslut 2016 Janmaj 2017 Antal anställda 432 396 433 varav tillsvidareanställda 338 324 315 Årsarbetare 372 358 352 Antal kvinnor, % 96 % 96 % 95 % Antal heltidsarbetande, % 66 % 65 % 62 % Sjukfrånvaro % 8,4 % 8,6 % 9,5 % varav korttidsfrånvaro % 5,0 % 5,0 % 5,7 % varav långtidsfrånvaro % 3,4 % 3,7 % 3,8 % Antal sjukdagar per medarbetare och år Personalomsättning, egen begäran % 14,5 35,2 16,3 2,0 % 9,2 % 3,5 % Sida 55 av 210
Grundskolan Det totala antalet anställda har ökat med 19 personer. De är främst inom yrkesgruppen fritidspedagoger som ökningen finns. Andelen tillsvidareanställd personal är den samma som föregående år. Vi har stora utmaningar i att rekrytera lärare och även fritidspedagoger. Konsekvensen blir att vi blir tvungna att anställa obehöriga lärare och fritidspedagoger vilket kan sänka kvaliteten på skolan. Rekryteringen av nya medarbetare innebär också en tung arbetsbelastning för våra rektorer. Antalet heltidsarbetande har ökat från 76 % till 78 % vilket är god trend. Vi ser tyvärr en ökning av den totala sjukfrånvaron, från 4,2 % 2016 till 4,8 % jämfört med samma period 2016. Det är både korttid- och långtidssjukfrånvaron som ökar. Om vi jämför med kommunen generellt som ligger på en total sjukfrånvaro på 7,0 % (Jan-maj 2017) så är siffrorna dock låga. Personalomsättningen har ökat under de senaste åren och det är främst grundskolelärare som väljer att lämna kommunen. Personalomsättningen ökar från 3,5 % 2016 till 3,8 % samma period 2017. Personal Grundskolan Janmaj 2016 Bokslut 2016 Janmaj 2017 Antal anställda 587 577 606 varav tillsvidareanställda 496 502 511 Årsarbetare 546 548 568 Antal kvinnor, % 72 % 72 % 72 % Antal heltidsarbetande, % 76 % 79 % 78 % Sjukfrånvaro % 4,2 % 3,9 % 4,8 % varav korttidsfrånvaro % 2,9 % 2,9 % 3,1 % varav långtidsfrånvaro % 1,3 % 1,1 % 1,7 % Antal sjukdagar per medarbetare och år Personalomsättning, egen begäran % 8,0 % 17,3 % 8,8 % 3,5 % 14,8 % 3,8 % Sida 56 av 210
Resultaträkning, tkr Utfall jan-juni 2016 Utfall jan-juni 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Intäkter 478 142 502 770 990 238 1 002 456 -Kf-intäkter 405 628 418 320 835 042 835 042 -Överföringspost 2 131 2 387 4 774 4 774 -Avgifter 17 522 17 874 32 223 36 297 -Bidrag 43 519 54 443 95 734 99 000 -Övriga intäkter 9 342 9 746 22 465 27 343 Kostnader -465 971-500 370-990 238-1 000 256 -Personal -223 839-238 096-470 330-478 473 -Lokaler -47 000-47 202-103 272-97 100 -Kapitalkostnader -2 089-3 879-8 143-8 143 -Övriga kostnader -78 869-88 070-164 337-167 987 -Köpt verksamhet -114 174-123 123-244 156-248 553 Resultat 12 171 8 046 0 2 200 Verksamhetssammandrag, tkr Utfall janjuni 2016 Utfall janjuni 2017 Budget 2017 Prognos 2017 Prognos resultat Förskola -95 991-94 863-182 532-182 532 0 Grundskola -198 033-206 329-423 402-423 202 200 Arbete och utbildning -71 102-77 280-156 186-154 186 2 000 Fritid och kultur -26 389-28 253-55 187-55 187 0 Övriga verksamheter -4 073-5 937-22 509-22 509 0 Summa -395 588-412 662-839 816-837 616 2 200 Investeringar, tkr Budget 2017 Utfall janjuni 2017 Prognos 2017 Flerårsprojekt Utgift totalt Prognos totalt 90059 IT reinvestering Bildning -50-50 0 0 90060 Reinvesteringar fritid/kultur -150-150 0 0 90062 Lokalförsörjning förskola -1 800-1 851-1 851 0 0 90064 IT-trådlösa nätverk BN -100-100 0 0 90111 Reinv/inv förskola -100-100 0 0 90112 Reinv/inv skola -1 100-70 -600 0 0 90113 Arbetsmiljö Bildning -600-119 -400 0 0 90115 Idrottsanlägg.3-18 800-14 114-18 800 0 0 90166 Inventarier Rinnebäck -300-300 0 0 90259 Reinv arbete o utbildning -100-100 0 0 Summa -23 100-16 154-22 451 0 0 Sida 57 av 210
Externa medel, tkr Projekt Omslutning Beskskrivning Skapande skola 820 tkr Kulturverksamhet inom skolan Lågstadiesatsningen 7 043 tkr Ökad personaltäthet Personalförstärkn. elevhälsa 722 Ökad personaltäthet Yrkesvux & Sfi 1 558 Lärarlönelyftet 7 815 Lärarsatsning Karriärtjänster 3 825 Lärarsatsning Enhetschefer, tkr Utfall janmaj 2016 Utfall janmaj 2017 Helårsprognos Sjukfrånv aro Förskola 696 1 640 0 9,5 Emyhill/Arvidsborg, Christina Olsson 240 44 0 9,3 Korsbacka, Camilla Micha 47-50 0 4,6 Ssk-stöd förskola, Camilla Micha -364-48 0 6,5 Lackalänga/Nya Dala, Lina Jägestedt -86 51 0 10,5 Stinsgården/Rinnebäck, Susanne Olsson -132 548 0 10,9 Bullerbyn/Kompassen, Catarina Gustafsson 95-381 0 8,4 Tolvåker/Brynstenen, Marie Norberg 97 41 0 9,6 Ljunggården, Jessica Algback 237-11 0 12,5 Vikariebanken, Jessica Algback 495 509 0 10,5 Skönadal/Henkelstorp, Anna Liedbergius -145 585 0 7,5 Annebro, Merita Xhemajli 212 352 0 5,2 Grundskola 3 553 8 017 200 4,8 Rinnebäck, Peter Westergård 454 611 0 2,3 Olympia, Sanna Nyberg 543 1 333 300 7,0 Korsbacka, Camilla Persson -242-96 0 5,8 Ljungen/Lackalänga, Gunilla Frangeur 1 085 421 200 5,4 Annelund, Christina Larsson 112 480 0 2,8 Nyvång, Camilla Fajersson 451 512 0 5,4 Skönadal, Susanne Haglind 843 909 0 3,4 Tolvåker, Agneta Olander 506 47-200 2,1 Annebro, Merita Xhemajli -87 390 0 5,7 Söderpark, Anneli Roth 48-304 -100 7,1 Ssk-stöd skola, Jonas Melvinger -160 3 714 0 7,5 Arbete och utbildning 118-139 0 4,0 Vuxenutbildning, Gunilla Peterson 173-271 0 4,7 Arbetsmarknad, Roger Alfh -55 132 0 1,4 Fritid och kultur 194 1 646 0 3,5 Kulturskola, Gertrud Afzelius 187 249 0 2,4 Bibliotek, Sanna Fries 139 116 0 4,4 Fritidsgårdar & idrottsanläggn, Lena Nilsson -132 1 281 0 3,7 Sida 58 av 210
Planeringsförutsättningar Volymer beställare, antal Förskola Grundskola Fritids Gymnasium Kommunal utförare 1 764 3 854 1 763 Extern utförare 265 781 290 1 075 Summa 2 029 4 635 2 053 1 075 Budget volym 1 913 4 581 2 038 1 180 Avvikelse -116-55 -15 105 Övriga planeringsförutsättningar Förskola Grundskola Fritids Gymnasium Nyttjandegrad % 90 62 91 Genomsnittspris/prestation 86 237 47 904 33 382 118 00 Ramförändringar, tkr Budget enligt Kf-beslut 830 056 Ramväxling ny hyresmodell -4 258 Befolkningsförändringar 8 186 Moduler Tolvåker förskola 2 000 Stationsstadens förskola 2 774 Ombudgetering externt gymnasium -4 774 Överföringspost 4 774 Kävlinge aktivitetspark 1 058 Ny hyresmodell 1 597 Aktuell budget 841 413 Överföringspost Bildning tjänade in en överföringspost för 2016 på 2 348 tkr, kvar från 2015 finns 4 774 tkr. Det beräknade utnyttjandet under 2017 uppgår till 4 774 tkr. Sida 59 av 210
Intern kontroll Intern kontrollplan 2017 Kontrolluppdrag Ansvarig Klart Hur rutinerna för utlåning av elevdatorer/ipads fungerar Hantering av sekretessbelagda handlingar Utredare bildningskansliet 171031 Utredare bildningskansliet 171031 Efterlevnad av konstpolicy Utredare bildningskansliet 171031 Skolplikt Utredare bildningskansliet 171031 Direktiv och uppdrag Rapport Hypergene Sida 60 av 210
Uppföljning mål KÄVLINGEBON Kävlinge kommuns invånare har stort inflytande Kommentar Arbetet med elevernas inflytande och delaktighet har intensifierats under vårterminen och det finns flera goda exempel på kommunens grundskolor på detta. Resultaten på Qualisenkäten till eleverna visar att professionen behöver bli tydligare med att prata om inflytande med eleverna, om vad det faktiskt innebär att ha inflytande. Alla skolor har ett föräldraråd och det är angeläget att de frågeställningar som lyfts där berör de frågor som vårdnadshavare efterfrågar och har möjlighet att vara delaktiga i. I kommentarsfältet i Qualisenkäten anger flera föräldrar att de inte önskar mer inflytande. Samtidigt har förskolorna en skyldighet att arbeta med detta. Ett sätt att ge vårdnadshavarna förutsättningar och möjligheter till ökat inflytande är att använda digitala kommunikationsverktyg, förskoleverksamheten ser för tillfället över möjligheterna att införskaffa ett sådant. På Lärcentrum har arbetet med utvecklings- av interaktions- och kommunikationsmöjligheter inte skett i avsedd utsträckning. Detta arbete planeras att utvecklas ytterligare under hösten. Delaktighet och inflytande från deltagare, besökare och elever ska genomsyra alla verksamheter inom Fritid och Kultur. Språkcaféer, dialogmöten med föreningar och den dagliga dialogen med alla besökare är exempel på konkreta aktiviteter som bidragit till deltagarinflytande. För fritidsledarna är delaktighet ett vardagens arbetsredskap. Elever vid kulturskolan har stora möjligheter till individanpassad undervisning. De i nuläget tillgängliga resultaten på indikatorerna, kopplade till kommunfullmäktigemålet, visar både försämringar och förbättringar. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Enkät föräldrar i grundskolan: Jag har inflytande över de delar av verksamheten, som jag är berörd av (nedbrytbar) Enkät föräldrar till barn i förskolan: Jag får vara med och påverka, hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande (nedbrytbar) Enkät VUX: Lärarna tar hänsyn till de studerandes åsikter (kommunnivå) Kf: Nöjd-Inflytande-Index för påverkan. Kf: Nöjd Inflytande-Index - Helheten Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 56.0% 56.7% 66.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 65.0% 63.0% 66.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 79% 79% 79% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 50 49 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 50 51 x X Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 61 av 210
Barn och ungdomar har möjlighet till delaktighet och inflytande Kommentar Eleverna inom grundskoleverksamheten har möjlighet till inflytande genom sin så kallade mentorstid. De ges även inflytande genom olika formella råd såsom elevråd, matråd samt elevombud kopplat till miljömål. Samtidigt är det viktigt att lärarna medvetandegör eleverna kring vad de faktiskt har inflytande över och hur det kan påverka deras lärande och studieresultat. Ett fokusområde inom förskoleverksamheten är att kommande läsår utveckla den pedagogiska miljön. Forskning visar att den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns möjlighet till inflytande. Ungas möjlighet till inflytande i Fritid och Kulturs verksamheter bedöms vara god, dock är det inte alla unga som utnyttjar denna möjlighet. Resultaten på indikatorerna, kopplade till nämndsmålet, når i ett par fall inte de accepterade värdet för 2017. Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Nämndens egna indikatorer Enkät 5-åringar i förskolan: Jag får ofta välja vad jag vil göra (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 x Enkät elever i grundskola: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (nedbrytbar) Enkät fritidsgårdar: Fritidsledarna tar hänsyn till mina åsikter Fritidshemsenkät: Jag får vara med och bestämma om det som vi gör på fritidshemmet (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 76.0% 76.0% 86.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 97% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 80% 85% x Kävlinge kommun har ett gott bemötande och en god tillgänglighet Kommentar Att skapa goda relationer med barn, elever, vårdnadshavare, deltagare och besökare är grundläggande i verksamheternas arbete. Alla verksamheter inom Bildning har utbildat så kallade värdegrundsledare, som är båda ambassadörer och motorer i det ständigt pågående värdegrundsarbetet. Lärcentrum får överlag goda resultat kring bemötande i Qualisenkäten. Verksamheten har drop-in och studiesmedja vilket ger medborgarna en god tillgänglighet. Under vårterminen har webbansökan till vuxenutbildning implementerats. Till hösten utvecklas mer platsförlagd utbildning inom vux för att möta målgruppens behov. Biblioteksverksamheten erbjuder nyanlända särskilda visningar och information om verksamheten liksom anpassade medier. Genom Meröppet kan biblioteksverksamheten erbjuda generösa öppettider. Kulturskolans bedriver verksamhet på flera olika platser i kommunen och trots en viss kö så måste tillgängligheten betraktas som hög. Bemötande- och värdegrundsfrågor står högt på agendan även i kulturskolan och bedömningen är att Kulturskolans elever, och deras vårdnadshavare, får ett gott bemötande. Fritidsgårdsverksamheten jobbar aktivt med värdegrundsoch bemötande frågor i det dagliga arbetet. Inom förskoleverksamheten pågår diskussioner om utveckling av digitalt bemötande och digital tillgänglighet. I nuläget finns inga nya värden på de indikatorer som är kopplade till kommunfullmäktigemålet. Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 62 av 210
Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Kf: Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar. Kf: Andel som får svar på en fråga vid första telefonsamtalet Kf: Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Kf: Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet. Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 98.0% 100.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 81.0% 80.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 63 65 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 62 64 x X Bildnings verksamheter kommunicerar proaktivt Kommentar Arbetet inom Bildnings verksamheter pågår med att utveckla intern och extern kommunikation. Möten sker med förvaltningens webbredaktör för att (åter)upprätta strukturen för webbredaktörer och faktaägare. Utbildning har skett för nya webbredaktörer under våren. Arbetet kommer att fortsätta med att hitta bättre sätt att mäta och bedöma hur väl fungerande kommunikationen upplevs. Förskolorna har genomfört ett arbete som har bidragit till att kommunikationen sker mer proaktivt. Både förskolechefer och pedagoger skriver kontinuerliga informationsbrev. Arbetet med att utveckla en digital kommunikationsplattform bör fortgå. Tillgänglighet på olika språk är inte utvecklad. Inom Fritid och Kulturs verksamheter är fritidsgårdarnas kommunikation med ungdomar ständigt aktuell, ambitionen är att denna sker i de kanaler som vid varje givet tillfälle är mest relevant för de unga. Resultaten på de indikatorer som är kopplade till nämndsmålet är både förbättrade och försämrade. Resultatet på indikatorn utifrån Qualisenkäten, riktad till föräldrarna, ligger i nuläget en bit ifrån uppsatt accepterat värde. Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Nämndens egna indikatorer Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 63 av 210
Enkät bibliotek: Jag blir bra bemött av personalen Enkät bibliotek: Jag är totalt sett nöjd med bibliotekens aktivitet på hemsida och sociala medier Enkät fritidsgårdar: Jag är totalt sett nöjd med fritidsgårdarnas aktivitet på sociala medier Enkät kulturskolan: Jag/mitt barn är totalt sett nöjd med kulturskolans aktivitet på hemsida och sociala medier Qualisenkät förskola, föräldrar: Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan (nedbrytbar) Qualisenkät grundskola, föräldrar: Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan (Nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 91.6 92.0 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 79% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 96% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 35% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 86.9% 85.0% 87.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 79.5% 79.7% 90.0% x Kävlinge kommuns skolor tillhör de bästa i landet Kommentar Den officiella betygsstatistiken för hela Kävlinge kommun (lägeskommun) är i nuläget inte färdigställd. De preliminära resultaten för kommunens två högstadieskolor visar en försämring jämfört med föregående år på de tre indikatorer som är kopplade till betygen i årskurs 9. Meritvärdet för Korsbackaskolan för 2016 går från 225,6 till 220,1 i år, för Tolvåkersskolan sjunker samma värde från 254,1 till 236,6 i år. Sammantaget för de två skolorna så sjunker även resultaten på de två övriga indikatorerna; Andel behöriga till gymnasiet samt Andel som nått kunskapskraven i alla ämnen. Att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå målen är ett viktigt arbete för att säkerställa insatser för att faktiskt kunna nå målen. Fokus på resultat gör att kommunens medarbetare arbetar i en positiv progressionsutveckling i riktning mot att förbättra våra resultat för eleverna. Grundskolorna i kommunen arbetar medvetet mot de utmaningar som kommunen står inför. Exempelvis; att förbättra undervisningens kvalitet är ett pågående fokusområde som bland annat innebär rektors "delaktighet" i att säkerställa en god kvalitet i undervisningen. Idag används Skolinspektionens underlag för klassrumsbesök som tydliggör vilka krav och förväntningar som rektorn kan få ta del av, samtidigt som rektor idag har goda möjligheter att digitalt följa upp resultat ner på klassrumsnivå. Forskning och beprövad erfarenhet visar att ett tydligt innehåll med tydliga mål i undervisningen ger goda resultat. Detta innebär att arbetet ytterligare kommer förtydligas med att utveckla förståelsen hos eleverna vilka mål de arbetar mot. Förskolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som förändrar och utvecklar arbetssätt och metoder i syfte att höja kvaliteten på undervisningen. Förbättringsområden identifieras, åtgärder sätts in och följs upp som en del i ett strukturerat och långsiktigt kvalitetsarbete. En avgörande faktor är utvecklingen av den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Indikatorerna som mäter elevers och vårdandshavares nöjdhet med skolan har försämrats från år 2016 till år 2017 och accepterade värden är inte uppnådda. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Indikatorer Andel elever i åk 9 behöriga till ett yrkesprogram, % (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 93.9% 98.5% x Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 64 av 210
Andel elever, som nått målen i samtliga ämnen vt åk 9 (nedbrytbar) Kf: Andel nöjda elever, grundskolan (kommunnivå) Kf: Andel nöjda föräldrar grundskola (kommunnivå) Kf: Nöjd-Medborgar-Index för skolor (grundskola) Kf: Placering av sammanvägt resultat i Öppna jämförelser grundskola. Meritvärde i åk. 9 lägeskommun, genomsnitt (N15501) - nedbrytbar Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 85.7% 97.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 84% 81% 93% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 82% 80% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 64 62 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 51 20 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 241.1 235.0 x X Föräldrar till barn i förskolan är nöjda med verksamheten Kommentar Fortsatt arbete med uppdragsförtrogenhet, värdegrund och systematiskt kvalitetsarbete gör att resultatet på indikatorn fortsatt håller hög nivå. Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Nämndens egna indikatorer Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 91.3% 91.3% 93.0% x X Vuxenstuderande uppger, att de har stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förusättning för arbetsmarknaden Kommentar Inom Lärcentrum har uppdragsförtrogenhet tidigare varit ett prioriterat område. Bedömningen är att detta har haft bäring på eleverna, då lärarnas fokus på måluppfyllelse bidrar till att eleverna i högre grad kan reflektera och bedöma sina insatser avseende formuleringarna i indikatorerna. Ändock är resultaten på två av två tillgängliga indikatorer försämrat. Värt att notera är att ett sammanslaget medelvärde på enkätresultaten från VUX-enkäten och från SFI-enkäten analyseras med försiktighet. Målbedömning från underliggande enheter Lärcentrum Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 65 av 210
Nämndens egna indikatorer Andel godkända betyg av de studerande, som fullföljer kurserna (VUX) Enkät VUX och SFI: Jag får bättre förutsättningar för arbetsmarknaden Enkät VUX och SFI: Jag har stärkt mina möjligheter för vidare studier Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 79% 80% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 51% 46% 53% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 71% 62% 74% x X Personer, inskrivna vid Arbete och Integration, får goda förutsättningar för tillträde till arbetsmarknaden. Kommentar Insatser har gjorts i fråga om utveckling av KAA och införandet av Mentorsnätverket under 2016. Nu finns 35 mentorer som vardera bistår 1-2 adepter i fråga om kunskaper och färdigheter kring arbetsmarknadskunskap, kvalifikationer med mera. En av två tillgängliga indikatorer når det accepterade värdet. Målbedömning från underliggande enheter Lärcentrum Nämndens egna indikatorer Andel arbetssökande, som anser, att de är bättre rustade för den arbetsmarknad, som finns Andel arbetssökande, som är i utbildning, praktik eller arbete inom 16 veckor Andelen aktiva deltagare inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), som går vidare till utbildning, praktik eller anställ-ning Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 83.0% 84.0% 85.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 73.0% 73.0% 73.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 74% 77% x X Vid slutet av skolår 1 är alla elever läsande. Kommentar På kommunens grundskolor finns några få elever som inte har nått läsgarantin fullt ut. Det viktiga är därför att åtgärder sätts in tidigt, och att säkerställa en kontinuerlig uppföljning. Idag finns tydliga vidtagna åtgärder kopplade till alla elever som inte når läsgarantin. Under höstterminen 2016 introducerade Skolverket ett nytt bedömningsstöd, i detta finns tydliga nivåer där ansvarig lärare därefter, beroende på vilken nivå eleven befinner sig på, kan sätta in åtgärder utifrån behov. Förskolan lägger stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och att uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Genom tidig språklig stimulans utvecklas förmågan som lägger grunden för optimal läs- och skrivutveckling. Diskussioner om undervisningsbegreppet pågår och förskolorna ska delta i Skolverkets Läslyftet med start hösten 2017. Indikatorn som är kopplad till nämndsmålet har försämrats, och det accepterade värdet nås inte för 2017. Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 66 av 210
Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Nämndens egna indikatorer Andel elever, som är läsande - enhet Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 95.0% 93.0% 100.0% x X Vid utgången av skolår 1 har alla elever en taluppfattning 0-20 Kommentar I nuläget kvarstår några elever som inte har nått målet fullt ut, vilket innebär att det är viktigt att fortsättningsvis arbeta för att säkerställa att eleverna har utvecklat en förståelse för antal, likhetstecknet och så småningom de fyra räknesätten samt att intensifiera arbeta med laborativt material. Uppföljning kommer att ske i åk 2 för att säkerställa att alla har "knäckt" mattekoden. Fokus på barns lärande inom matematik har ökat inom Förskolan. Under året har flera förskolor deltagit i Skolverkets fortbildning Mattelyftet som nu är inne på slutfasen. Bedömningen är att djupet i diskussioner och samtal har ökat samt att arbetssätt och metoder har förändrats. Detta är något som syns både i förskolans miljö, i kommunikation till barn och föräldrar samt i dokumentationen. Indikatorn som är kopplad till nämndsmålet har försämrats, och det accepterade värdet nås inte för 2017. Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Nämndens egna indikatorer Andel elever med taluppfattning 0-20 - enhet Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 84.0% 82.0% 100.0% x X Studerande på lärcentrum är nöjda med verksamheten Kommentar Resultaten på de två indikatorer som det finns resultat på i nuläget visar en förbättring, och en försämring. Resultatet på enkäten riktad till vuxenstuderande är höga, och bedömningen är att detta påvisar att Lärcentrum fortsättningsvis bedriver en god verksamhet. Målbedömning från underliggande enheter Lärcentrum Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 67 av 210
Nämndens egna indikatorer Enkät IM: Totalt sett är jag nöjd med min skola. Enkät SFI: Totalt sett är jag nöjd med min utbildning. Enkät VUX: Totalt sett är jag nöjd med min utbildning Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 64% 65% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 63% 68% 64% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 91% 88% 92% x Kävlinge kommuns invånare har en rik fritid Kommentar Fritid och Kulturs verksamheter erbjuder och samordnar ett brett utbud av aktiviteter som riktar sig till många olika målgrupper. Kulturskolan har under våren genomfört en Inspirationsvecka med många prova-på-aktiviteter och även genomfört en mängd olika framträdanden. Med stöd från Snabb slant kunde Algot Klang producera och sätta upp en trolleriföreställning på Kulturscenen och via andra ekonomiska stöd har Fritid och Kultur möjliggjort för föreningar att anordna både kontinuerliga och enstaka aktiviteter. Biblioteksverksamheten har erbjudit författarbesök, fikaföreläsningar, filmvisningar, babyrytmik och språkcaféer och generösa öppettider tack vare Meröppet. Fritidsgårdsverksamheten genomsyras av mycket öppethållande, aktiviteter och flexibel verksamhet som når många unga i kommunen. Målbedömning från underliggande verksamheter Chef Fritid & Kultur Indikatorer Enkät bibliotek: Jag är totalt sett nöjd med bibliotekets verksamhet Enkät fritidsgårdar: Jag är totalt sett nöjd med fritidsledarnas verksamhet Kf: Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar. Kf: Nöjd-Medborgar-Index för kultur. Kf: Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter. Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 88% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 98% 90% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 64 66 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 59 63 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 60 61 x Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 68 av 210
SAMHÄLLSUTVECKLING Kävlinge kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Kommentar Bildningsnämndens verksamheter kan inte bedöma kommunfullmäktigemålet. Målbedömning från underliggande verksamheter Indikatorer Kf: Nyregistrerade företag, antal per 1000 inv Kf: Servicemätning av kommunens myndighetsutövning. Nöjd-Kund-Index (U07451) Kf: Svenskt näringslivs ranking (anges i plats) Kf: Total andel öppet arbetslösa (18-24 år) Kf: Total andel öppet arbetslösa i procent Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 6.0 6.9 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 67 80 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 7 10 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 2.5% 4.5% 4.3% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 2.7% 2.6% 2.9% x Kävlinge kommun är välkomnande och trygg Kommentar Förskolorna arbetar kontinuerligt och systematiskt med förskolans värdegrund, planer mot diskriminering och kränkande behandling, kvalitetsarbete och organisation med syfte att öka barnens trygghet och trivsel. Rutiner och handlingsplaner finns för att säkerställa arbetet. Grundskolan har ett demokratiuppdrag som ska förtydliga varje persons ansvar i detta arbete. Via Qualisenkäten kan det konstateras att eleverna känner sig både trygga och trivs i skolan. Samtidigt kan vi se att en del enheter behöver arbeta mer riktat med just begreppet arbets- och studiero. På Lärcentrum förekommer normalt inga eller mycket få incidenter eller anmälningar av kränkningar, hot eller våld. Kontinuerligt arbete sker kring bemötandefrågor och kompetensutveckling på inom området. Trots att en del stök förekommit runt framför allt Annelunds fritidsgård och Korsbackahallen finns inga indikationer från medarbetare eller chefer inom Fritid och Kultur om att den totala upplevelsen av trygghet i verksamheterna har minskat påtagligt. Det förebyggande arbetet fortsätter, bland annat kommer ytterbelysningen att förstärkas på ett par av fritidsgårdarna. En omorganisation av vaktmästeri och fritidsledare, som nu fått samma arbetsledning, bedöms ha lett till tätare samarbete och lugnande effekt på fritidsgårdarna. Indikatorn gällande om ungdomarna känner sig trygga på fritidsgården får hela 97% svarande som gör detta. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 69 av 210
Indikatorer Enkät fritidsgård: Jag känner mig trygg på fritidsgården Kf: Hur väl uppfyller skräpsituationen i din kommun dina förväntningar på en skräpfri kommun? Kf: Nöjd-Medborgar-Index för Renhållning och sophämtning Kf: Nöjd-Region-Index för trygghet. Kf: Trygghetsmätning, Öppna jämförelser (anger plats, och topp 25) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 97% 94% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 5.9 6.5 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 70 75 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 63 67 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 14 25 x Kävlinge kommun erbjuder goda kommunikationsmöjligheter Kommentar Bildningsnämndens verksamheter kan inte bedöma kommunfullmäktigemålet. Målbedömning från underliggande verksamheter Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 70 av 210
MEDARBETAREN Kävlinge kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats Kommentar Inom förskolan såsom grundskolan är rekryteringsläget fortfarande ansträngt när det gäller pedagogisk personal. Det råder brist i riket både på förskollärare såsom grundskollärare. Resultatet på medarbetarenkäten 2016 för HME motivation var för Förskolan över 90%. Under 2017 har förskoleverksamheten fortsatt fokus på utveckling av verksamheten med syftet att bidra till meningsfullhet och trivsel för varje medarbetare. Förskolan har tillsammans med fackliga företrädare inlett ett utvecklingsarbete för att förtydliga uppdrag, ansvar och roller för förskollärare och barnskötare. Målet med 50% förskollärare på alla förskolor är inte uppnått. Inom Grundskolan påtalas löneläget som en bidragande orsak till att lärare söker sig till andra kommuner. Idag pågår ett riktat arbete för att för en ny förbättrad rekryteringsstrategi, både för att attrahera nya medarbetare och för att behålla befintliga. Fritid och Kultur såsom Lärcentrum bedömer att verksamheterna är attraktiva arbetsplatser. På Fritid och Kultur är sjukfrånvaron och personalomsättningen låg vilket bidrar till bilden av att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Lärcentrums uppfattas som en attraktiv arbetsgivare både vid rekrytering såsom vid samverkans- och nätverksaktiviteter. I nuläget finns inga nya värden på de indikatorer som är kopplade till kommunfullmäktigemålet. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för ledarskap (nedbrytbar) Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för motivation (nedbrytbar) Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för styrning (nedbrytbar) Jag kan rekommendera andra att söka jobb inom Kävlinge kommun (gemensamt för alla nämnder) - nedbrytbar Kf: Andel medarbetare som kan tänka sig att rekommendera andra att söka jobb inom Kävlinge kommun (kommunnivå) Personalomsättning (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 83 81 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 86 86 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 89 89 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 75% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 82% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 12.9% 6.6% x X All personal är väl förtrogen med sitt uppdrag. Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 71 av 210
Kommentar På kommunens grundskolor är samtal om undervisning och att säkerställa god kvalitet i undervisningen ett pågående fokusområde. Uppdraget förtydligas exempelvis vid lektionsbesök, med Skolinspektionens observationsprotokoll som underlag. Generellt är bedömningen från rektorers sida att det finns hög behörighet och god uppdragsförtrogenhet hos befintlig personal inom grundskolan. En kompetensutvecklingsplan för Förskolan upprättas årligen. Denna baseras på kommungemensamma fokusområden, Förskolans egna fokusområden, vad som kommit fram under medarbetarsamtal, samt individuella behov. Under våren 2017 har förskoleverksamheten tillsammans med fackliga företrädare även inlett ett utvecklingsarbete för att förtydliga uppdrag, ansvar och roller för förskollärare samt barnskötare. HME Styrning för Fritid och Kultur, utifrån medarbetarenkäten 2016, liksom de bakomliggande värdena är relativt låga jämfört med övriga Bildning. Analys av detta har påbörjats och den visar att resultatet troligen avspeglar främst två förhållanden. Dels att det finns brister i åskådliggörandet av kopplingar mellan kommunövergripande strategiska och verksamhetsspecifika operativa mål. Högst förklaringsvärde har troligen det faktum att det har saknats en tydligt uttalad politisk vilja kring syftet med fritid och kulturverksamhet i Kävlinge. Lösningen på detta är det så kallade fritidoch kulturpolitiska programmet, vars arbete är inne i sin slutfas. I den kommande implementeringsprocessen av programmet kommer samtliga medarbetare att involveras. Lärcentrum arbetar kontinuerligt med målstyrning och uppdragsförtrogenhet men bedömer att detta behöver inarbetas mer i introduktionen för nyanställda, då det kan ta lång tid mellan de aktiviteter där uppdragsförtrogenheten behandlas i personalmöten eller andra forum. I nuläget finns inga nya värden på de indikatorer som är kopplade till nämndsmålet. Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Nämndens egna indikatorer Medarbetarenkät: Förståelse för uppdraget, 5-gradig skala (nedbrytbar) Medarbetarenkät: Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 4.6 4.6 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 96.0% 92.0% x Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som främjar god hälsa Kommentar Grundskolans sjuktal är relativt låga. Inom grundskoleverksamheten arbetas det för att öka medvetenheten kring arbetsmiljön och en anpassning till Arbetsmiljöverkets nya författningssamling. Arbetet syftar till att skapa både trygghet och ansvarstagande inom organisationen. Förskolan har ett fortsatt fokus för att minska sjukfrånvaron. Ett medvetet arbete med frisknärvaro och arbetsglädje pågår på alla förskolor. Detta har lett till en minskad sjukfrånvaro på flera av kommunens förskolor. Förra årets trendbrott, då sjukfrånvaron vände till att minska, ser i nuläget inte ut att hålla i sig. Fortsatt arbete enlig handlingsplanerna genomförs under kommande år. Lärcentrums sjukfrånvaro minskar, samtidigt som det ökade antalet insatser som gjorts verkar främjande. Arbetet handlar numera snarare om att bibehålla än att förbättra. Sjukfrånvaron inom alla verksamhetsdelar på Fritid och Kultur är generellt mycket låg. En av enheterna med knappt tio medarbetare har haft en medarbetare med svårigheter och en sjukdomsbild med mycket kort frånvaro. Detta ger procentuellt sett stort genomslag. Den övergripande bilden av hela bildningsnämndens verksamheter är försämringar på de indikatorer som mäter sjukfrånvaro och frisknärvaro. I synnerhet Förskolan, i egenskap av stor verksamhet, påverkar negativt. Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 72 av 210
Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Andel medarbetare som anser att de inte får möjlighet till återhämtning efter intensiva perioder (nedbrytbar) Andel medarbetare som nyttjar friskvårdsbidrag (nedbrytbar) Frisknärvaro, % andel som är sjuka 0-5 dagar (nedbrytbar), Sjukfrånvaro Korttid (nedbrytbar) Sjukfrånvarostatistik i procent (nedbrytbar) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 15% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 31% 37% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 58.8% 73.2% 54.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 3.6% 3.3% 3.6% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 5.5% 5.6% 5.0% x Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 73 av 210
EKONOMI Kävlinge kommun har en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande Kommentar Bildnings verksamheter bedrivs enligt givna ekonomiska ramar samt enligt budget. Någon enhet har vid delåret inte sin budget i balans, men bedömningen är att detta kommer vara åtgärdat vid årsskiftet. I nuläget finns inga nya värden på kommunfullmäktigemålets indikatorer. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Bildnings nettokostnad i relation till budgeterad nivå (accepterad nivå +/- 1 %) Kf: Investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag under en rullande 10-årsperiod. (se beskrivning) Kf: Nettokostnadens andel av skatteintäkter under en rullande fyraårsperiod Kf: Skattesats Kf: Verksamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 1.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 7.4% 8.0% 10.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 97.5% 98.0% 98.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 18.51% 18.51% 18.51% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 12.8 mkr -5.9 mkr 0.0 mkr x Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 74 av 210
MILJÖ Kävlinge kommuns organisation är energieffektiv och fossilbränslefri Kommentar Det pågår ett aktivt arbete i Bildnings verksamheter där bland annat Grön flagg och miljöombud är aktiva. Med ökad möjlighet och medvetenhet att arbeta med hållbar utveckling skapas nya incitament för energieffektivitet. Miljöombuden på respektive enhet är en garant för att både väcka aktuella frågeställningar och även erbjudas utbildning för att aktualisera olika frågeställningar i den riktningen. I nuläget finns inga nya värden på de indikatorer som är kopplade till kommunfullmäktigemålet. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Kf: Andelen fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas 2015. Kf: Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter. Kf: Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 8.0% 8.0% 60.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 87.1% 90.0% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 146 133 x Kävlinge kommun erbjuder en hållbar och hälsosam livsmiljö Kommentar Arbetet pågår bland annat genom att försöka minska matsvinnet i skolrestaurangerna. Under kommande läsår kommer grundskolorna att arbeta mer riktat med projektet "Rädda maten" i samarbete med måltidsservice och skolorna. Numera finns en handlingsplan för hur detta arbetet ska fortgå för att säkerställa ett minskat matsvinn. Förskolorna arbetar med en handlingsplan för en kemikaliesmart förskola. De flesta förskolor källsorterar samt arbetar mot minskat matsvinn. Förskolorna arbetar ständigt med att främja en god hälsa genom utevistelse, rörelse och lek. De flesta av kommunens barn har sin sovvila utomhus. Kunskap och medvetenhet om utvecklingsområden på området, t.ex genom trafikpolicyn, ger bedömningen att det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete med t.ex. andra pendlingsmöjligheter, utbyggnad av cykelvägar etc. Etablering av ny pågatågsstation ökar kollektiva kommunikationsmöjligheter. Specifikt för Lärcentrum kan man ur det formulerade KF-målet framföra att LC arbetar brett med att erbjuda medborgarna de insatser som ur studie- och arbetsmarknadsperspektiv bidrar till en hållbar och hälsosam livsmiljö. Indikatorn gällande minskat matsvinn, i alla de kommunala verksamheterna, har ökat. När det gäller matsvinnet från elever på kommunens grundskolor nås inte det accepterade värdet för 2017. Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 75 av 210
Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Indikatorer Kf: Andel ekologiska livsmedel Kf: Antal kilo restavfall per invånare Kf: Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt Kf: Procentuellt minskat matsvinn i de kommunala verksamheterna, i relation till 2015 år värde (kommunnivå) Kf: Ranking placering i Aktuell hållbarhet Mängd matsvinn från elever(nedbrytbar) Minskning från 27 g Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 36% 38% 40% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 187 205 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 58 60 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 14% 16% 15% x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 130 58 90 x Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 19% 20% x X Allt avfall ska källsorteras Kommentar Arbetet med att källsortera behöver intensifieras för att utveckla en kultur av att alla som arbetar i Bildnings verksamheter blir mer medvetna kring betydelsen av att källsortera. Tidiga insatser hos våra barn i förskolan samt yngsta elever skapar goda vanor för att medvetandegöra betydelsen av sortering och ansvarstagande. Elever är generellt duktiga på att sortera om förutsättningarna finns på plats. I alla Bildnings kommunalägda fastigheter finns möjligheten till källsortering. Målbedömning från underliggande enheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Nämndens egna indikatorer Verksamheter som har ett fungerande källsorteringssystem Utfall 2016 Utfall 2017 Acc. värde 2017 100% 100% 100% x Kävlinge kommun erbjuder en tillgänglig och varierad naturmiljö Kommentar Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 76 av 210
Förskolorna arbetar ständigt med att utveckla utemiljön på respektive enhet. Utemiljön skall vara varierande och inspirera till lärande. Generellt bedömer grundskolorna att de har tillgång till en varierad naturmiljö i sitt närområde vilket innebär att de kan erbjuda eleverna en rik och inspirerande miljö som främjar både intresse för naturen och att vistas aktivt utomhus. Det finns dock skolor som har längre avstånd till skog och natur, vilket gör att transporter fördyrar möjligheten till regelbundna naturupplevelser. Arbete pågår kontinuerligt med att förbättra naturmiljön för medborgarna. För Lärcentrums målgrupper upplevs utflykter i kommunens naturmiljöer som varierande. Närheten till naturen ger stora tillgänglighetsmöjligheter. Fritid och Kultur underhåller Skåneleden, och deltar i projektet som syftar till att öka attraktiviteten kring det som idag kallas Barsebäcks saltsjöbad Målbedömning från underliggande verksamheter Skolchef förskola Skolchef grundskola Lärcentrum Chef Fritid & Kultur Andreas Bruce, 2017-08-07 16:52 Sida 77 av 210
Organisation: Bildningsnämnden Verksamhetsplan: Verksamhetsplan 2017 Direktiv och uppdrag Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Lokalutredning skola Lokalutredning skola Löddeköpinge. Carina Serbinsson 2017-06-30 Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/196 Beslutsinstans: Kf Samarbete dagcentral och fritidsgård Handlingsplan gällande särskilt begåvade elever Träningssärskola Socialnämnden och bildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att, i projektform, starta upp ett samarbete mellan dagcentral och fritidsgård för att föra samman seniorer och ungdomar. Bildningskansliet har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för identifikation av särskilt begåvade elever samt metoder för hur särskilt begåvande elever och högpresterande elever ska utmanas och stimuleras\. Syftet är att höja undervisningens kvalitet, så att alla elever ska nå sin fulla potential\. Kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta upp träningssärskola i Kävlinge kommun\. Återrapporterad vid: Kf 37/2017, Budget 2018 Christin Johansson 2017-08-31 Beslutades vid: Kf 45/2016 Martin Strand 2017-05-10 Diarienummer: Ks 2016/179 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Barbro Börjesson 2017-12-31 Beslutades vid: KF 37/2017 Diarienummer: Ks 2017/217 Beslutsinstans: KF Återrapporterad vid: Sida 78 av 210 Andreas Bruce, 2017-08-07 16:55 1
Kvalitetsrapport Kultur och Fritid 2017 Ärende 9 BN 2017/165 Sida 79 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-16 Dnr: BN 2017/165 Bildningsnämnden Rapportering av Kvalitetsrapport: Kultur och fritid Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Rapporteringen av kvalitetsrapporten för Kultur och fritid godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten för Kultur och fritid är en del av bildningsnämndens kvalitetsrapporter för läsåret 2016/2017. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport Kultur och fritid 2016-2017 Bildning Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur & Fritid Jonny Norrbyimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Jonny Norrby Jonny.Norrby@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 80 av 210
Kvalitetsrapport 2016/2017 Kvalitetsstyrning Kultur och Fritid För uppdraget Jonny Norrby Sida 81 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid Innehåll Tillbakablick - tidigare förbättringsområden...3 Faktaruta - nyckeltal förutsättningar...3 Kulturskolan...4 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden...4 Förslag på förbättrande åtgärder...4 Fritidsgårdar och idrottsanläggningar...5 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden...5 Förslag på förbättrande åtgärder...6 Biblioteksverksamheten...7 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden...7 Förslag på förbättrande åtgärder...7 Föreningsverksamhet...8 Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden...8 Förslag på förbättrande åtgärder...9 Vad lyfts till målstyrningen?...9 2 Sida 82 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid Tillbakablick - tidigare förbättringsområden Biblioteksverksamheten identifierade i senaste kvalitetsrapporten ett utvecklingsområde då det gäller både intern och extern kommunikation. Under året har arbetet med att utveckla kommunikationsformerna bland annat inneburit att en medborgardialog genomförts och personal från biblioteken har deltagit i en så kallad lärcirkel där arbetet syftat till att etablera en fördjupad och förbättrad interaktion med de besökare som kommer till biblioteket under bemannad öppettid. Snabb slant är en möjlighet för unga att snabbt söka en mindre summa pengar för att genomföra ett arrangemang. Utnyttjandet har varit lågt och de insatser som gjorts i form av bättre marknadsföring har inte haft effekt. Ett försök att öka användandet har gjorts i form av ett inslag under kulturskolans inspirationsvecka där elever fick möjlighet att prova på och lära sig mer om musik- och evenemangsproduktion. Marknadsföringen har utvecklats men fortfarande är utnyttjandet i stort sett obefintligt vilket föranleder ytterligare arbete med att få bidraget mer attraktivt för unga. Kävlinges deltagande i bästa biennalen 2015 analyserades i förra årets kvalitetsrapport och det utvecklingsområde som framför allt noterades handlade om att skapa en starkare förankring för festivalen lokalt genom intensivare samverkan med kulturskolan och konstföreningarna. Inför biennalen 2017 har detta arbete inletts genom tidiga kontakter med både konstföreningar och kulturskolan. Faktaruta - nyckeltal förutsättningar Kultur och fritids verksamhet bedrivs av idag drygt fyrtio medarbetare och leds av verksamhetschef och tre enhetschefer. Budget omsluter drygt 60 miljoner kronor varav idrottsanläggningar står för ungefär hälften. Elevunderlaget på Kulturskolan är i stort sett oförändrat sedan föregående period vilket betyder drygt 800 elever varav drygt 80 % deltog i musik och 20 % i andra ämnen. Fördelningen mellan pojkar och flickor är relativt jämn. Nyttjandegraden på idrottsanläggningarna är fortsatt hög och ligger på runt 90 %, resterande tider är oftast oattraktiva kvällstider även om någon enstaka lucka på andra tider kan finnas. 3 Sida 83 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid Genomgående i verksamheterna är personalomsättningen låg liksom sjukfrånvaron. Medarbetarenkäten visar genomgående goda resultat då det gäller engagemang och ledarskap. Kompetensen bland medarbetarna är hög och utvecklingsviljan stark. Kulturskolan Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Under perioden har eleverna deltagit i ca 34 000 aktiviteter. Till detta kommer många framträdanden i olika former, under läsåret drygt 70 stycken i olika sammanhang. Varje form av framträdande drar en relativt stor publik och 4000 besökare/år är en försiktig uppskattning. I den årliga enkätundersökningen anser 97 % av eleverna att de utvecklas på Kulturskolan. En framgångsfaktor är Kulturskolans personal som har rätt kompetens för att möta olika elevers och olika åldras behov. Samspel och orkesterverksamhet är mycket viktigt för att nå god utveckling på sitt instrument och därför är detta moment centralt för Kulturskolan. Traditionellt sett har inget ämne i landets kulturskolor kunnat mäta sig i popularitet med piano/gitarr. Detta har blivit ett problem i hela landet då intresset för orkesterinstrument minskat och på sikt hotar detta hela landets orkesterverksamhet. Under senare år har detta därför varit en utmaning som Kulturskolan tagit sig an genom att försöka nå elever på ett tidigt stadium i det så kallade årskurs 2 projektet. Detta har inneburit att alla elever i åk 2 på två olika skolor har provat på att spela stråk, blås, ukulele och sång. Projektet i åk 2 har varit framgångsrikt. Första gången på 35 år var antalet sökande till fiol ensamt större än antalet sökande till piano. Kävlinge har därmed brutit trenden och ökar i antalet orkesterelever och därmed möjligheterna till att utveckla samspel i olika former. Samarbete med skolan på detta sätt förstärker möjligheterna till samspel och orkesterverksamhet på ett betydande sätt och är dessutom ett unikt sätt för Kulturskolan att nå alla elever och få dem att upptäcka musik och kultur. Förslag på förbättrande åtgärder Att kunna erbjuda samtliga elever i en hel årskurs, inte bara enskilda skolor, att delta i Kulturskolans verksamhet under ett helt läsår vore en önskvärd utvecklingsväg. Detta bidrar också till att komma tillrätta med den så kallade snedrekrytering som de flesta Kulturskolor dras med. Denna innebär att barn och ungdomar från vissa grupper i samhället aldrig får möjlighet att delta i Kulturskolans verksamhet. Ofta är detta 4 Sida 84 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid förknippat med familjens bakgrund eller ekonomiska förutsättningar, det kan också exempelvis handla om nyanlända som Kulturskolan inte når ut till. Att arbeta inom ramen för skolan är en unik möjlighet att nå alla barn. Kävlinge kommun växer och intresset och efterfrågan på plats i Kulturskolan är stort, det förekommer allt oftare önskemål om att gå på mer än ett ämne. Detta innebär en allt större utmaning i att hitta ändamålsenliga lokaler för att bedriva undervisning i. Inför framtiden behöver Kulturskolan hitta ett arbetssätt som adresserar dessa utmaningar; fler samspelmöjligheter, att nå fler barn och undervisning i ändamålsenliga lokaler. En lösning vore att utveckla det så kallade årskurs två projektet till att omfatta alla elever i en viss årskurs, exempelvis årskurs två. Genom att jobba inom ramen för skolan ges samtliga barn en möjlighet att ta del av kultur och konstnärligt utövande, alla elever ges likvärdiga chanser att delta och rekryteringsbasen för samspelsgrupper ökar markant. Detta kan med fördel kombineras med utvecklingen av en samlad Kulturskola. Denna möjlighet öppnar sig när biblioteket lämnar sina lokaler i Lallerstedtska huset och en växande Kulturskola skulle kunna samlas i denna byggnad och bedriva undervisning i välutrustade och ändamålsenliga lokaler. En sådan utveckling kombinerat med att alla barn får chansen att möta Kulturskolan inom ramen för skolan vore ett stort steg mot en kulturskola som välkomnar och når alla barn. Fritidsgårdar och idrottsanläggningar Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Befolkningen i Kävlinge ökar och så även antalet föreningar, antalet deltagaraktiviteter är drygt 246 000 under perioden. På detta följer också att storleken på det lokala aktivitetsstödet ökar. En ökande befolkning innebär också en ökande besökarskara på fritidsgårdarna och i fritidsledarnas flexibla verksamhet. Under perioden märks en ökning av antalet yngre ungdomar, det är fortfarande ungefärligen lika många killar som tjejer som besöker verksamheten. Fritidsgårdsverksamheten består av tre fritidsgårdar och fritidsledarna arbetar också genom den så kallade flexibla verksamheten. Den flexibla verksamheten rör sig ute i kommunen där ungdomarna finns, och exempelvis Kävlinge aktivitetspark är ett område som allt oftare blivit arena för fritidsledarnas verksamhet. De flexibla 5 Sida 85 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid fritidsledarna kan även hjälpa till med bemanning på de andra fritidsgårdarna vid behov. Kultur och fritids vaktmästeri arbetar på flera anläggningar men har sin utgångspunkt och största delen av sitt värv i Korsbackahallen. Under perioden har ledningsstrukturen för Kultur och fritid förändrats i så motto att vaktmästare och fritidsledare nu sorterar under samma chef. En utmaning som varit påtaglig under året både i fritidsgårdsverksamheten och på idrottsanläggningarna är trygghet- och säkerhetsarbetet. Korsbackahallen har upprepade gånger varit föremål för sabotage och vandalism och liknande problem har förekommit vid Annelunds fritidsgård. Fritidsgårdarnas enkätundersökning visar också på att besökarna känner sig mer otrygga utanför fritidsgården i något högre grad än tidigare. Oroligheter och förstörelse förekommer också i Löddeköpinge, på Tolvåkershallens tak, och på andra orter. Som ett resultat av det organisatoriska sammanförandet av fritidsledare och vaktmästare har dessa kunnat arbeta tätare och mer effektivt tillsammans för att stävja en hel del stök men fler insatser vore önskvärda. Förslag på förbättrande åtgärder För att långsiktigt komma tillrätta med problemen bör ett förebyggande arbete komma till stånd. Fritidsledarna arbetar sedan länge med värdegrundsarbete gentemot ungdomar och har även gjort uppskattade insatser inom ramen för skolan. Kommunens samverkansorgan för trygghet och hälsa på strategisk och operativ nivå, CSR och LSR, som samlar olika kompetenser från skola, bibliotek, fritidsgårdar, polis med flera har under en längre tid saknat representation från socialtjänsten men detta har under perioden åtgärdats. På fältet har god samverkan med polisen har etablerats, men många av de ungdomar som är på glid är minderåriga och polisingripande blir inte aktuellt. Fältgrupper med fritidsledarkompetens och socionomkompetens är framgångsrikt på många håll och i Kävlinge är behovet av ett förebyggande arbete ute på fältet nu påtagligt. Fritidsledarna kommer att förlägga allt mer av sitt arbete i den flexibla verksamheten och komplettering med kompetens från socialtjänstens kompetensområde skulle i hög grad bidra till ett mer slagkraftigt förebyggande arbete. 6 Sida 86 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid Biblioteksverksamheten Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Biblioteken i Kävlinge kommun har under 2016 genomfört en medborgardialog, besvarat synpunkter om verksamheten i Åsikt Kävlinge, sammanställt årlig statistikrapport till SCB samt under våren 2017 även genomfört en kundenkät. Detta har bildat underlag för identifiering av verksamhetens utvecklingsområden. Biblioteken anordnade 296 publika aktiviteter under 2016, 218 av dessa var riktade mot målgruppen barn/unga. Biblioteken samarbetar med lärcentrum, förskolor, skolor, friskolor i kommunen för att nå publik, sprida läsfrämjande samt locka besökare. Kontakter finns även med dagcentraler och äldreboenden. För att skapa intressanta kontaktytor för besökaren samarbetar biblioteken med externa aktörer som Lunds universitet, ABF, IFEMA (filmfestival som lyfter fram kvinnor) samt en rad externa föreläsare och författare. Under 2016 hade biblioteken 161 704 fysiska besök, dvs. ca 5,4 besök/invånare. Detta är en liten minskning från föregående år. Av bibliotekens besökare är 5446 aktiva, dvs. har använt sitt bibliotekskort det senaste året. 5420 kortinnehavare är meröppetanslutna. Statistiken visar på att antalet besök som förläggs under meröppet ökar, trots det så är det fortfarande allra flest besökare under de bemannade tiderna, detta sätter fokus på behovet av att fortsätta utveckla meröppetkonceptet. Förslag på förbättrande åtgärder Biblioteken i Kävlinge kommer därför att fokusera på att utveckla verksamheten i förhållande till Meröppet. Biblioteken kommer att gräva djupare i konsekvenserna, effekterna och möjligheterna av att vara ett meröppet bibliotek. Fokus kommer att ligga på att öka användarinvolveringen i utvecklingen av biblioteket och därmed dess relevans för lokalsamhället. Utgångspunkten är hur man kan förändra bibliotekets arbetssätt under den bemannade tiden och innefattar kompetensutveckling och praktik i olika metoder som utgår från designdrivna utvecklingsprocesser, för på så sätt skapa en biblioteksverksamhet som är mer modern och demokratisk. Målen med arbetet är att öka hela personalens förståelse för de förändringar biblioteket står inför, samt att hitta en bra struktur för att ett prövande arbetssätt blir naturligt. 7 Sida 87 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid Biblioteken i Kävlinge arbetar även aktivt med läsfrämjande aktiviteter samt exponering av litteratur i biblioteksrummet, på webben och i lokaltidningen. Trots relativt få medier per innevånare görs ganska många lån per invånare. Framgången kan ligga i att biblioteken bedriver ett effektivt urvalsarbete. Detta belyser att urval är viktigt och aktualiserar behovet av en antagen mediepolicy. En mediepolicy fungerar som arbetsverktyg vid urval och ställningstaganden och säkerställer ett jämlikt urval samt ger tyngd i de urvalsbeslut professionen ibland tvingas göra. Föreningsverksamhet Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Under hösten 2016 inleddes ett arbete med att fördjupa och utveckla samverkan med föreningslivet/civilsamhället och kommunen med avsikten att tillsammans ytterligare förstärka Kävlinges kommun möjligheter att nå visionen om att bli Skånes bästa boendekommun. Det inledande mötet blev mycket uppskattat och en framgångsfaktor var att en utomstående processledare anlitats för att leda kvällens diskussioner. Att mötet hade en tydlig genomtänkt agenda med väl förberett diskussionsunderlag gjorde också mötet framgångsrikt. I dialogen mellan politiker och föreningslivet konstaterades att de viktigaste förutsättningarna för föreningslivets möjligheter att verka och utvecklas är: Utbyte mellan föreningarna, utveckling av ett samverkansnätverk föreningarna emellan. Kontinuerlig dialog med kommunen, tydlig kontaktväg till kommunen. Resurser i form av lokaler, ekonomiskt stöd, fastighets- och annan typ av service. Ömsesidig förståelse för varandras förutsättningar, transparens och en långsiktig kommunal strategi så att kommunens vilja med föreningslivet är tydlig och välkänd. Förslag på förbättrande åtgärder Bland insatserna finns framtagandet av ett kultur- och fritidspolitiskt program som tydliggör den politiska viljeinriktningen inom området. Ett första utkast till Kultur- och fritidspolitiskt program är under våren 2017 färdigt för en politisk dialog och därefter en remissrunda bland kommunens olika nämnder. Utkastet kommer även att 8 Sida 88 av 210
Bildningskansliet Kultur och fritid tillgängliggöras för föreningsliv och allmänhet så att de ges möjlighet att lämna synpunkter. Omstruktureringar i kultur och fritids ledningsorganisation har skapat utrymme för en förstärkning i arbetet med föreningsfrågor. En extern processledare har anlitats för att bistå föreningslivet i deras önskade arbete med att etablera ett samverkansnätverk i form av en paraplyorganisation för kommunens föreningar. Kommunikation och dialogformer kommer framgent att utvecklas. En modell har tagits fram som tydligt illustrerar de olika delarna i en kontinuerlig dialog. Modellen identifierar fyra olika dialogformer och kommer att säkerställa att samtal och frågor ventileras och diskuteras i rätt forum. Modellen har introducerats för föreningslivet vid en träff mellan förvaltning och föreningsliv under våren och under hösten följer nästa strategiska dialogmöte då föreningslivet möter den politiska ledningen. Vad lyfts till målstyrningen? De identifierade förbättringsområden som kommer att lyftas in i målstyrningskedjan i form av aktiviteter och fokusområden är följande: Inom fritid- och idrottsområdet kommer fokus att ligga på att hitta former för ett förebyggande arbete i linje med det ovan beskrivna. Kulturskolan fortsätter och utvecklar samverkan med skolan i avsikt att skapa bättre förutsättningar för orkesterspel och samspel. Detta bidrar också till att Kulturskolan når fler barn och unga. Dialog och samverkan med föreningslivet kommer att utvecklas vidare. En utveckling av Kultur och fritids systematiska kvalitetsarbete kommer att fortsätta med att försöka hitta former för kontinuerlig kvalitativ utvärdering som komplement till enkäter och andra kvantitativa mått. 9 Sida 89 av 210
Kvalitetsrapport Lärcentrum 2017 Ärende 10 BN 2017/166 Sida 90 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-16 Dnr: BN 2017/166 Bildningsnämnden Rapportering av Kvalitetsrapport: Lärcentrum Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Rapporteringen av kvalitetsrapporten för Lärcentrum godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten för Lärcentrum är en del av bildningsnämndens kvalitetsrapporter för läsåret 2016/2017. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport Lärcentrum 2017 Bildning Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur & fritid Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Marcus Eriksson Marcus.Eriksson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 91 av 210
Kvalitetsrapport 2017 Kvalitetsstyrning Lärcentrum För uppdraget Marcus Eriksson Sida 92 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum KVALITETSSTYRNING LÄRCENTRUM...1 1. TIDIGARE FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...3 UTBILDNING...3 ARBETE OCH INTEGRATION...3 2. NYCKELTAL FÖRUTSÄTTNINGAR...4 Tabell 1. Sjukfrånvaro (%) LÅ 2016/17 Område Lärcentrum...4 Tabell 2. Frisknärvaro (antal/ %) jan-maj 2017 Område Lärcentrum...4 3. FAKTARUTA RESULTAT...4 UTBILDNING...5 TABELL 3: ANTAL ELEVER INTRODUKTIONSPROGRAM (IM) I EGEN REGI...5 ARBETE OCH INTEGRATION...6 4. UTBILDNING VUXENUTBILDNING (INKL. SFI) OCH INTRODUKTIONSPROGRAM (IM)...7 ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...7 Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion:...7 Opalen...8 SFI...8 Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning...9 IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER...10 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER...10 5. ARBETE OCH INTEGRATION (A & I)...10 ANALYS AV RESULTATEN FRAMGÅNGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN...10 Integration...10 Arbetsmarknad...11 IDENTIFIERADE KRITISKA PUNKTER...11 FÖRSLAG PÅ FÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER...12 6. LIKABEHANDLING OCH ARBETE MOT KRÄNKANDE BEHANDLING...12 7. VAD LYFTS TILL MÅLSTYRNINGEN...12 2 Sida 93 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Kävlinge Lärcentrums verksamhetsidé och uppdrag är att erbjuda utbildning, vägledning, coachning, praktik och arbetsträning till ungdomar och vuxna som vill stärka sin position och öka sina möjligheter i yrkeslivet eller inför högre studier. Sammantaget kan Lärcentrums kärnuppdrag uttryckas som att bistå Kävlingebon på sin väg mot varaktig självförsörjning. Ansvarsområden som ryms inom Lärcentrums verksamheter är vuxenutbildning inklusive SFI, studie- och yrkesvägledning, introduktionsprogram, gymnasieskola, särskilda undervisningsgruppen Opalen, flyktingmottagning, arbetsmarknadsprogram och insatser samt det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar 16-20 år. 1. Tidigare förbättringsområden Lärcentrum har tidigare år fokuserat verksamhetsområden som i hög grad förbättrar och utvecklar intern och extern samverkan. Detta kan beskrivas både i termer av kompetensmässig och processuell samverkan. Under det senaste verksamhetsåret har den interna samverkan utvecklats i form av god struktur men också en samarbetskultur som gör det enkelt för medarbetare och arbetsgrupper att aktivt söka samarbete och stöd i de respektive uppdragen och kompetenserna. För den externa samverkan kvarstår ett behov av att klargöra centrala strukturfrågor, framförallt i fråga om arbetsmarknads- och etableringsfrågor. Ett centralt utvecklingsområde är också att utveckla uppsökande verksamhet mot de målgrupper som inte hittar till Lärcentrums verksamheter. Konkret gäller det att marknadsföra de tjänster och insatser som kan bistå olika målgrupper framförallt med fokus på självförsörjningsuppdraget. Utbildning Skolinspektionen genomförde tillsyn av Kävlinge Lärcentrum i maj 2016. Inspektionen innefattade gymnasieskola med introduktionsprogram samt på en övergripande nivå Komvux och SFI. Skolinspektionen fann inget annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom de arbetsområden som granskats. Enheten Utbildning på Kävlinge Lärcentrum genomgick också en extern granskning av företaget Q-steps. I denna identifierades förbättringsområden i kvalitetsarbetet gällande stödfunktionerna för utbildningen. Konkret nämndes otydlighet gällande organiseringen av studie-och yrkesvägledning så detta tas upp som ett förbättringsområde. Tidigare har rektor haft den arbetsledande funktionen i det dagliga arbetet medan anställningarna organisatoriskt har legat under verksamhetschefen. Detta har dock förändrats inför läsåret 2017/18 genom att studie-och yrkesvägledare både för gymnasiet och för Komvux ligger under rektors ansvar, vilket skapar en tydligare organisatorisk struktur. Vi har i tidigare kvalitetsarbete även identifierat förbättringsområden när det gäller att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Med detta avses en integrerad didaktik där elevens språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt. Det kan också beskrivas i motsats till en mer traditionell didaktik där den språkliga kunskapsutvecklingen föregår ämnesstudierna. Arbete och integration Under 2016 identifierade enheten Arbete och integration flera utvecklingsområden i verksamheten. En strukturell utgångspunkt för arbetet är att en allt större andel av våra deltagare har utländsk härkomst. Detta kommer att skapa behov av en ytterligare utvecklad och strukturerad samverkan med externa parter. Idag är denna samverkan i behov av förtydliganden, framför allt i fråga om respektive parts ansvar inom etableringen för nyanlända. Våra insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), har initialt varit fokuserade på studier. I det fortsatta arbetet ser vi ett behov av att utveckla och etablera ett ökat fokus på arbete/praktik för de individer som inledningsvis inte identifierar utbildning som en aktivitet eller insats. 3 Sida 94 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Gällande vår interna samverkan ser vi ett behov av att ytterligare utveckla och strukturera samarbetet mellan Utbildning, Studie- och yrkesvägledning och Arbete och integration, inte minst med tanke på de nya statliga satsningarna, såväl på utbildnings- som på arbetsmarknadsområdet. Delar av detta arbete har redan påbörjats där strategier och samverkansformer utformats och startats upp i samverkan med relevanta aktörer såväl internt som externt. 2. Nyckeltal förutsättningar Sjukfrånvaro Lärcentrums sjukfrånvaro är mycket låg. Gällande långtidsfrånvaron så utgörs denna av fyra ärenden vilka också står för huvuddelen av den totala sjukfrånvaron. Sjukdomsorsakerna kan huvudsakligen beskrivas som icke arbetsrelaterade, även om det ibland kan vara fråga om flera variabler som spelar in. Tabell 1. Sjukfrånvaro (%) LÅ 2016/17 Område Lärcentrum Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 0,48% 0,58% 3,14% 3,30% 3,74% 2,51% 3,88% 4,50% 2,09% 4,46% 5,29% 3,91% Frisknärvaro - Andelen friska under läsåret 2016/17 har ett medelvärde på knappt 82 %. Även här utgörs andelen sjukskrivna av ett fåtal personer. För att exemplifiera så ser statistiken för jan-maj 2017 ut enligt nedan: Tabell 2. Frisknärvaro (antal/ %) jan-maj 2017 Område Lärcentrum Antal personal jan-maj 2017 Antal friska Jan - Maj 2017 52 Antal personer Jan - Maj 2017 63 Frisknärvaro (%) Jan - Maj 2017 82,54% Av de 11 personer som varit sjuka under perioden jan-maj, utgörs 3 eller möjligen 4 personer av långtidssjukskrivna. Av de senare är dock samtliga utom en tillbaka i arbete i någon omfattning. Lärcentrum har satt indikatorer och mål för att arbeta med att främja en god arbetsmiljö och en hälsosam arbetsplats, vilket kan bidra till goda resultat på detta område i framtiden. 4 Sida 95 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum 3. Faktaruta resultat Utbildning Tabell 3: Antal elever Introduktionsprogram (IM) i egen regi Programvariant Antal Individuellt alternativ/preparand (IMIA/Prep) - Egen regi 22 Språkintroduktion - Egen regi 39 Totalt egen regi 61 Tabell 4: Antal behöriga till nationella program IMIA/Prep - Egen regi Antal Behörig till Nationellt gymnasieprogram 13 Ej behörig till Nationellt gymnasieprogram 9 De 9 elever som inte uppnått behörighet har endast några ämnen kvar tills de är behöriga till nationellt program på gymnasiet. Kursplanen i ämnet svenska som andraspråk är krävande och då många av eleverna endast vistats en kort tid i Sverige har tiden helt enkelt varit för kort för att uppnå betyg i ämnet. Generellt går det att se en tvåårseffekt för eleverna med utländsk bakgrund, i den meningen att många uppnår sin gymnasiebehörighet under sitt andra år på IM. Tabell 5: Antal elever Komvux Komvux SFI, Grundläggande och gymnasial nivå Antal Komvux - totalt 638 Varav grundläggande vuxenutbildning 76 Varav gymnasial vuxenutbildning 363 Varav SFI 199 Tabell 6: Betyg avslutade kurser Komvux (%) Betyg avslutade kurser Godkänd Ej godkänd HT 16 75 % 25 % VT 17 78 % 22 % LÅ 16/17 76,5 % 23,5 % 5 Sida 96 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Tabell 7: Antal betyg SFI SFI Antal betyg (=godkänd nivå) avslutade kurser Antal SFI - LÅ 16/17 76 Tabell 8: Andel sökande som avslutar kurs (Komvux) Andel sökande som påbörjar och avslutar kurs Frekvens LÅ - 16/17 73 % Tabell 9: Måluppfyllelse -indikatorer VP (nedbrutna) Resultat grundläggande och gymnasial vux Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 63 % Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 82 % Resultat SFI Andel studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Frekvens 32 % Studerande som anser att de stärkt sina möjligheter mot vidare studier. 44 % Arbete och Integration Tabell 10: Resultat Indikator/faktor Andel deltagare som anser att de stärkt sina möjligheter mot arbetsmarknaden. Andel deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Andel deltagare i det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som har gått vidare till praktik, arbete eller studier. Andel deltagare som inom 16 veckor erhållit arbete, praktik, påbörjat studier eller annat som för dem närmare arbetsmarknaden Andel deltagare som anser sig bli väl bemötta av personalen Accepterat värde VP Frekvens 85 % 84 % 77 % 76 % 77 % 76 % inget 76 % inget 92 % 6 Sida 97 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Diagram 1: Resultat anvisade personer (n= 136) 3% 58% 39% till arbete eller utbildning återgår till remitterande myndighet flyttat eller avbrutit av annan orsak. 4. Utbildning Vuxenutbildning (inkl. SFI) och Introduktionsprogram (IM) Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Tydliga framgångsområden är lärarnas uppdragsförtrogenhet och det goda bemötandet. Kompetensutvecklingsinsatser har fokuserat professionell samtalsmetodik och kompetens i att leda sig själv. Förbättringsområden är lärarnas fortsatta kompetensutveckling i utmaningarna med att möta Lärcentrums målgrupper, specifikt i fråga om flerspråkiga elever. De fyra arbetslagen på Kävlinge Lärcentrum har satt upp mål relaterade till nämndsplan och indikatorer. Målen utgör i den meningen fokus för det identifierade utvecklingsarbete som pågår. Arbetslagen sätter upp tydliga mål, utarbetar metoder för att nå dem och utvärderar kontinuerligt måluppfyllelsen. Introduktionsprogrammen individuellt alternativ, preparandutbildningen och språkintroduktion: Mål 1: Alla elever har en aktuell individuell studieplan Alla elever har en studieplan, som i hög grad också är individualiserad. Detta är en utveckling från tidigare, i synnerhet i fråga om att eleverna ges möjlighet till större delaktighet och att ta större eget ansvar för sina studier. Vi är dock inte nöjda med att planerna under våren inte uppdateras i tillräckligt hög grad. Orsaken till det var ett glapp i tiden mellan att den tidigare studie-och yrkesvägledaren slutade och att den nya påbörjade sin anställning. Mål 2: Trivseln skall öka från 80 till 82 procent Eleverna uppger både i enkäter och i samtal att de trivs på skolan. Vi genomför många trivselaktiviteter under läsåret. Utmaningen är att eleverna befinner sig på väldigt olika nivåer både språkligt och kunskapsmässigt vilket inneburit att det är svårt att genomföra lyckade trivselaktiviteter som omfattar alla. Nästa läsår kommer vi istället att dela in gruppen 7 Sida 98 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Individuellt alternativ i två grupper istället för en för att möjliggöra en utveckling kring våra planerade trivselaktiviteter. Mål 3 Digitalisering - Infomentor ska användas av lärare, elever och vårdnadshavare Lärarna har tillgång till elever och elevgrupper genom Infomentor, i vilket bland annat frånvarorapporteringen fungerar. Utmaningen består i att arbeta mer aktivt med elevernas schema. Utvecklingsområdena på det här området består i att såväl tekniskt som ur användarsynpunkt möjliggöra för personal, elever och vårdnadshavare att arbeta med, respektive få insyn i, schema och måluppfyllelse. Opalen Mål 1 - Inkludering Fem av fjorton elever erbjöds under HT 2016 möjlighet att delta i undervisningen i sin hemklass i vissa ämnen. Resultat av insatsen är hittills att två av fjorton elever är inkluderade på heltid på sina hemskolor medan tre av fjorton är inkluderade på heltid på Opalen. Vi vill vi poängtera att elevens vilja till att gå på sin grundskola är det mest väsentliga ur analyssynpunkt. Elever som känner sig osäkra väljer att avstå undervisning på hemskolan. Vi fortsätter kontinuerligt med arbetet och erbjudandet kring den rumsliga inkluderingen, det professor Claes Nilholm kallar för integrering. Det är en diskussion vi alltid kommer att föra med elever och vårdnadshavare. Inkluderingsarbetet är helt beroende av elevens individuella förutsättningar och förmågor, vi kan alltså inte pressa fram rumslig inkludering utan elevens samtycke. Mål 2 Elevernas delaktighet i sin egen lärprocess och utveckling. I arbetet kring delaktighet använder vi begreppen Achievement och Progress som ett sätt att mäta elevernas delaktighet i sin egen utveckling. Inför utvecklingssamtalen HT 2016 och VT 2017 skattade 12 av 14 elever sin egen arbetsinsats och denna stämde övervägande överens med lärarnas skattning, vilket vi ser som en framgång. Vi uppfattar att arbetet har varit framgångsrikt och att det utgör en bra förutsättning för att prata om rätt saker vid utvecklingssamtal. En förändring införs HT-17, då eleverna ska göra skattningen i förväg. Mål 3 Digitalisering: Målet att använda Outlook som stödverktyg i arbetet infördes under våren. Resultatet är tillfredsställande och arbetet har fallit väl ut då arbetslaget använder Outlook till 100 % som stöd i sin struktur och planering. SFI Mål 1: Lärarna tar hänsyn till de studerandes åsikter (Qualis #19) Måluppfyllelsen varierar mellan 70-82 % över de år vi genomfört mätningar hos målgruppen SFI-elever. Även om det till synes är goda siffror ser vi det som ett förbättringsområde att få målgruppen mer engagerade i sitt lärande och att göra sin röst hörd. Förbättringsförslagen är ett fortsatt och ökat fokus på klass- och utbildningsråd samt tätare utvärderingar. Vi diskuterar också nödvändigheten i att öka förförståelsen bakom de frågor vi ställer i såväl mål- som kvalitetsstyrning då vi uppfattar att elever kan ha svårt att relatera frågan kontextuellt. Samtidigt behöver vi arbeta med att klargöra utbildningens roll och uppgift på olika nivåer. 8 Sida 99 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Mål 2: Kursmålen styr tillsammans med min individuella studieplan mina studier och jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika kurserna. (Qualis #13) Måluppfyllelsen varierar mellan 60 och 89 % över tid vilket är en för stor variation för att vi ska ska kunna känna oss nöjda. Analysen ger delvis samma svar i fråga om förförstålse som ovan och vi menar att förbättringsförslagen består i fortsatt utveckling av mentorssamtal där matriser kan påvisa progressionen på flera modersmål, samtidigt som lärandemålen måste fokuseras i högre grad i undervisningen och synliggöras i klassrummet. Mål 3: Motverka diskriminering och kränkande behandling I Qualis mäts detta genom fråga 5 som lyder: Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag var jag kan få stöd inom vuxenutbildningen. Respondenternas. Respondenternas jakande svar varierar mellan 60-80% över tid. Utvecklingen består förutom det kontinuerliga likabehandlings.- och värdegrundsarbetet i aktiviteter som temadagar med inriktning mot diskriminering och kränkande behandling, samt i aktiviteter med syfte att skapa en stark Vikänsla på Lärcentrum. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Mål 1: Fler elever (79%) ska bli godkända i sina kurser Måluppfyllelsen ska förbättras genom att få eleverna mer delaktiga i sina studier och synliggöra för dem hur de ska göra för att få godkänt betyg. Vi fortsätter att utveckla arbetssätt kring formativ undervisning. Resultatet för våren 2017 visar att 78 % är godkända i sina kurser. Det kan poängteras att detta resultat, såväl för Kävlinge del som nationellt, är relativt konstant över tid. Ur utvecklingshänseende har 2017 hittills präglats av insatser för att stärka formativ undervisning och språkutvecklande arbetssätt. Inför höstterminen ökar vi också andelen platsförlagd undervisning vilket vi ser som ett svar på ett uttalat behov hos delar av elevgruppen. Mål 2 Digitalisering Vi utvecklar vår digitala lärplattform, Larweb, genom förbättringar av layout, tydlighet och användningsområde. Utveckling sker också genom att samlokalisera yta för våra digitala hjälpmedel på samma forum. Detta kommer att underlätta för eleverna i deras studier, framförallt för distanseleverna. Utveckling i form av digital samordning har skett genom att gränssnittet på Larweb numera följer kommunens grafiska profil. Sammantaget är resultatet en modern plattform layoutmässigt. Allt som eleven behöver i form av lärarförteckningar och kurslitteraturlistor finns numera nedladdningsbara som digitala dokument och är tillgängliga från Larweb. Mål 3 Nöjda elever ska uppgå till 89 % Målet kan sägas mäta det sammanvägda resultatet av alla våra insatser. Vårens (2017) kvalitetsundersökningsenkät visade att 88 % är nöjda med sin utbildning på Kävlinge Lärcentrum. Förutom de insatser som redovisats under andra mål och rubriker så fortsätter vi att fokusera hög kvalitet i undervisningen och ett gott bemötande i alla kontakter eleven har med Kävlinge Lärcentrum. I fråga om bemötandefrågor så sker kontinuerlig fortbildning på det området till all personal. 9 Sida 100 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Identifierade kritiska punkter Under året har det blivit allt större konkurrens om de lärare som finns och allt svårare att rekrytera personal för elevgrupperna på Kävlinge Lärcentrum. Utmärkande är bristen på sfilärare. Kävlinge kommun arbetar redan aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta arbete behöver fortsätta med förnyad kraft i syfte att locka till sig för målgrupperna lärare med rätt kompetens. I fråga om målgrupper så kommer det allt fler möjligheter via statsbidragssatsningar. Utmaningen består i att nå de målgrupper som inte naturligt ser Lärcentrums och/eller AF:s insatser som en möjlig väg till utveckling. Vi behöver i egen och samverkad regi bli bättre på att marknadsföra och informera om de insatser som är möjliga för respektive målgrupp. Detta är också formulerat som en aktivitet i verksamhetsplanen för 2017. Förslag på förbättrande åtgärder De olika verksamhetsdelarna blir alltmer beroende av varandra varvid ett ökat samarbete mellan utbildning, SYV och enheten A & I blir nödvändigt. Enheten Utbildning har sett behovet av att formulera ett tydligt övergripande mål för de olika verksamhetsdelarna; Komvux (SFI), Introduktionsprogrammen samt Opalen. Målet är hämtat ur skrivningar i nämndsplanen och läroplanen och anger tydligt det övergripande uppdraget rektor och lärare har i sitt dagliga arbete. Målet lyder: Skolans mål är att ge eleverna stärkta möjligheter för vidare studier och/eller bättre förutsättningar för arbetsmarknaden. För att nå detta mål arbetar vi formativt dvs. vi tar reda på var eleven befinner sig språk- och kunskapsmässigt. Utifrån det utvecklar vi både elevens ämnesoch språkkunskaper. Metoden vi använder är fördjupade kunskaper om formativ undervisning och språkutvecklande arbetssätt genom kollegialt lärande det vill säga samtala med kollegor om forskning och undervisning och pröva nya arbetssätt i praktiken. Resurserna utgörs av gemensam tid, förvärvad kompetens, våra elever, tekniken och lokaler. Utvärdering sker genom Qualisenkäten som eleverna besvarar varje termin samt löpande utvärdering i arbetslagen genom förstelärarnas arbete. En beslutad förbättringsåtgärd är att öka andelen platsförlagd undervisning inom Komvux, vilket vi hoppas också ökar andelen godkända elever på Lärcentrum. 5. Arbete och integration (A & I) Analys av resultaten framgångs- och förbättringsområden Integration Anvisningstalet för 2016 års flyktingmottagning (ABO) var 116 personer. Av dessa tog vi emot 96. Dessutom självbosatte sig 19 flyktingar (EBO) i kommunen. En stor utmaning är att hitta bostäder till alla anvisade flyktingar. Under 2016 klarades detta genom fler tilldelade lägenheter från KKB samt att vi hyr lägenheter av ett litet antal privata fastighetsägare, till exempel Kävlinge Värdshus där det finns plats för 24 singelhushåll (enbart män) i fyrbäddsrum. Med ett fortsatt anvisningstal på 116 personer för 2017 ser vi svårigheter med kunna tilldela alla en bostad, särskilt med tanke på den tilldelningstakt på bostäder vi har i nuläget. Vi för fortlöpande diskussioner med KKB men andra lösningar beaktas kontinuerligt. Förslag på andra bostadslösningar som diskuterats är paviljonger, nybyggnation och förhyrning av villor. I skrivande stund är verksamheten hänvisad till att utnyttja de bostadslösningar som är tillgängliga på den ordinarie hyresmarknaden, i första hand via KKB. 10 Sida 101 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Vi har under våren 2017 lyckats utveckla ett program för förstärkt samhällsorientering, i samverkan med Lomma. Projektet är delvis finansierat via FINSAM. Förstärkningen består av 16 lektionspass, som i mer utvecklad form bistår de nyanlända med kunskaper om hur man skaffar bank-id eller digitala banktjänster för att nämna något. Denna typ av information saknas i den obligatoriska samhällsorientering om 80 timmar som alla nyanlända erbjuds. En ytterligare utveckling av detta planeras genom att utöka samverkan till att också omfatta Lunds kommun och då med ytterligare förstärkta inslag i samhällsorienteringen. Arbetsmarknad Under året har 136 personer varit inskrivna på Arbetsmarknadsdelen av A & I. Våra flyktingar har etableringsplaner genom Arbetsförmedlingen och ansvaret både för etableringsinsatserna och för resultatredovisningen gällande denna målgrupp ligger på Arbetsförmedlingen. För verksamhetsåret 2017/2018 kommer vi att, i samverkan med Arbetsförmedlingen, ha statistikuppföljning kvartalsvis för att också kommunalt kunna redovisa de resultat som sker inom etableringen. Samtliga resultat har ökat något under året, men vi har ännu inte fullt ut nått accepterade värden i verksamhetsplanen för 2017. Trots detta måste dock resultaten beskrivas som goda. Framgångsfaktorer i detta är att vi har tillgång till en bredd palett av insatser för Kävlingebon. Vi kan erbjuda både utbildningsinsatser och direkta åtgärder mot arbete, vilket bidrar till att resultaten fortsätter att vara goda. Vi kan i hög grad individanpassa handlingsplaner som förbättrar möjligheterna till en återgång på arbetsmarknaden och detta avspeglar sig i resultatet. Ofta är våra insatser bara ett första steg i en individs väg mot egenförsörjning. Arbete och/eller utbildning nås ofta i nästa steg, då deltagaren utvecklats i den meningen att de kan anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Ett gemensamt förbättringsområde som Lärcentrum dessutom delar med alla kommuner består i att utforma och genomföra aktiviteter och insatser som syftar till att nå de målgruper som inte med egna initiativ eller anvisning kommer till oss för utbildning eller andra insatser. Detta har lyfts till målstyrningen och utgör tillsammans med en utvecklad samverkan huvudfokus i våra framtida utvecklingsinsatser. För att inriktningsvärdena ska nås kommer vi under nästa mätperiod att ytterligare utöka samverkan med Arbetsförmedlingen när det gäller deras utbud av olika åtgärdsanställningar. Vi har också inlett ett fördjupat samarbete med vår HR-avdelning när det gäller praktikplatser och handläggningen av åtgärdsanställningar. Dessa åtgärder ska ses som insatser som skapar insteg på arbetsmarknaden för de grupper som idag står utanför den. Identifierade kritiska punkter En allt större andel av våra deltagare har utländsk bakgrund. Detta ställer större och nya krav på kompetens i vår organisation. Det ställer också högre krav på samverkan, både på strategisk nivå sett till hur kommunen vill att integrationen ska se ut i form av boende, arbetstillfällen, samverkan med ideell sektor med mera, men också när det gäller operativ samverkan inom Lärcentrums verksamhetsdelar och nära samverkan med Arbetsförmedlingens etableringshandläggare. Ett annat kritiskt område är det blivit allt svårare att rekrytera personal med rätt och adekvat kompetens sett till våra målgrupper. Bristen på lärare och beteendevetare med erfarenhet av att arbeta med våra målgrupper blir allt svårare att hitta. Här kommer kommunens arbete med att profilera sig som en attraktiv arbetsgivare att ha stor betydelse för hur vi kommer att lyckas med våra uppdrag. En sista kritisk punkt utgörs av bostadsförsörjningen för nyanlända men också för ensamkommande barn. 11 Sida 102 av 210
Bildningskansliet Lärcentrum Förslag på förbättrande åtgärder I samverkan med Arbetsförmedlingen startade vi i juni 2017 ett Arbetsmarknadsråd där kommunens HR-chef, näringslivschef, enhetschef på Arbete och integration samt tre enhetschefer från AF ingår. Planen är att gruppen ska träffas fyra gånger/år för informationsutbyte, klarläggande av samverkan på både strategisk som operativ nivå samt för att gå igenom kvartalsstatistik över arbetsmarknadsläget i Kävlinge. Kvartalsstatistik ska också tas fram specifikt för ungdomar och nyanlända i etableringsinsatser, och detta för att möjliggöra skarpare analyser och att för att kunna rikta rätt insatser i samverkan mot dessa grupper. Arbetsmarknadsrådet ska också tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommun och arbetsförmedling för att underlätta vägen till självförsörjning för våra deltagare. Detta är speciellt viktigt för gruppen nyanlända där samverkan kring handlingsplaner och jobbinriktade insatser blir avgörande för hur vi tillsammans ska bidra till att lyckas med integrationsuppdraget. Med fokus på självförsörjning så genomförs från och med 1/10 också en organisationsförändring genom att A & I tar över ansvaret för försörjningsstöd och mottagningen av ensamkommande barn från Individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten. Den nya organisationen kommer ha fördelar av en samordnad organisation och ett starkare fokus på självförsörjningsuppdraget och insatser- för de målgrupper som står utanför eller riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. Insatser mot de ungdomar där utbildning inte i första hand är den närmast förestående insatsen ska fortsätta att öka under det kommande året. Intern samverkan mellan handläggare på A&I, undervisande lärare och SYV-funktionerna på Lärcentrum har redan ökat. Ett exempel på detta är att personal från Uppdragstjänst undervisar i Arbetsmarknadskunskap och håller i projektet Ung företagsamhet för våra IM-elever. Kartläggning och uppföljning av elever/deltagare görs i samverkan mellan verksamhetsdelarna. 6. Likabehandling och arbete mot kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras vid början av vare läsår. Arbetet och innehållet i denna samt i form av ordningsregler måste sägas vara väl känt bland elever, deltagare och personal. Plan och Ordningsregler är väl anslagna i verksamhetslokalerna. Under året har aktiviteter genomförts systematiskt i syfte att motverka diskriminering och kränkande behandling på Kävlinge Lärcentrum. Exempel på det är utflykter till Vikingatider, skissernas museum, Livets museum och även besök på Malmö Opera. Inför nästa läsår finns redan aktiviteter inplanerade som ska stärka likabehandling och motverka kränkande behandling.. Under läsåret 16/17 finns inga anmälda händelser av kränkande behandling och/eller diskriminering. Det har dock kommit in en anmälan men som rör en extern part vilken utövade kränkande behandling mot en av Lärcentrums elever. Ansvar och lämpliga åtgärder för att komma till rätta med detta låg därmed utanför Lärcentrums organisation. 7. Vad lyfts till målstyrningen Direktivet Snabbare till egen försörjning har resulterat i den tidigare beskrivna organisationsförändringen där A & I tar över ansvaret för försörjningsstöd och mottagningen av ensamkommande barn. I samband med detta har ett nytt KF-mål formulerats med tillhörande indikatorer. KF-målet lyder: Alla kävlingebor med arbetsförmåga är självförsörjande och tillhörande indikatorer fokuserar målet med självförsörjning för nyanlända och/eller personer som uppbär försörjningsstöd. 12 Sida 103 av 210
Kvalitetsrapport Förskola 2017 Ärende 11 BN 2017/167 Sida 104 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-16 Dnr: BN 2017/167 Bildningsnämnden Rapportering av Kvalitetsrapport: Förskola Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Rapporteringen av kvalitetsrapporten för Förskola godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten för förskola är en del av bildningsnämndens kvalitetsrapporter för läsåret 2016/2017. Beslutsunderlag Kvalitetsrapport förskola 2017 Bildning Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur & Fritid Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansliet Bildningsnämnden Marie Nilsson Marie.Nilsson2@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 105 av 210
Bildningskansliet Förskola Kvalitetsrapport 2017 Kvalitetsstyrning förskola För uppdraget Marie Nilsson 1 Sida 106 av 210
Bildningskansliet Förskola Innehåll Inledning... 4 Förbättringsområden inför läsåret 2016/2017... 4 Språk och kommunikation... 4 Matematik... 4 IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg... 5 Nyckeltal förutsättningar... 5 Andel förskollärare... 5 Antal barn per årsarbetare... 5 Antal barn per förskollärare... 5 Andel barn i olika åldrar... 5 Barngruppernas storlek... 6 Genomförd kompetensutveckling... 6 Resultat... 6 Föräldraenkät nöjdhet... 6 Resultat och analys av fokusområden... 7 Språk och kommunikation... 7 Matematik... 8 IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg... 9 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling... 11 Resultat och analys av förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling... 11 Resultat och analys av övriga identifierade utvecklingsområden... 12 Systematiskt kvalitetsarbete... 12 Pedagogisk miljö... 13 Övergångar... 13 Barngruppernas storlek... 14 Kompetensförsörjning... 14 Mål/Fokusområden läsåret 2017-18... 15 Insatser... 15 Systematiskt kvalitetsarbete... 15 Ped miljö... 15 Digitalisering... 15 Övergångar... 15 Förslag till långsiktiga mål/målstyrning... 16 2 Sida 107 av 210
Bildningskansliet Förskola Litteraturförteckning... 17 Bil I Genomförd kompetensutveckling... 18 Arbetsmiljö... 18 Digitalisering... 18 Kvalitetsarbete... 18 Barnsäkerhet... 18 Undervisning och pedagogik... 18 Likabehandling och Värdegrund... 19 Grundutbildning... 19 Övrig kompetensutveckling... 19 Bil II Resultat Skolinspektion... 20 Sammanfattande bedömning... 20 Identifierade utvecklingsområden... 20 3 Sida 108 av 210
Bildningskansliet Förskola Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. På samma sätt ska arbetet på förskolenivå genomföras under medverkan av förskollärare och övrig personal. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet (Skolverket, Skollagen 2010:800, 2010) 4 kap 3-4. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och resultatutvecklingen ska gå att följa över tid. Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att identifiera och prioritera utvecklingsområden för att uppfylla de nationella målen. Syftet är också att skapa delaktighet, dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Genom att följa upp, analysera, dokumentera, planera och utveckla utbildningen kan kunskap om vad som leder till framgång skapas och delas. Reflektionen kan även bidra till ett kollegialt lärande. (Skolverket, Kvalitetsarbete i praktiken, 2015) Förbättringsområden inför läsåret 2016/2017 Följande fokusområden är framtagna i föregående års kvalitetsrapport Förskola i utveckling Framtidens skola (Fridh, 2016). Språk och kommunikation I förskolan har förskolechef tillsammans med förskollärare och arbetslag ansvar för att följa barnens lärande, när det gäller språk. Förskolan arbetar med språkutvecklande arbetssätt, som gynnar barnens olika språk. TAKK-tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och sagopedagogik genomsyrar verksamheten i syfte att utveckla barnens språk som ett led i allt lärande, då språket är grunden för lärande. Arbetssätten med olika uttryckssätt är enligt forskning framgångrikt i arbete med flerspråkighet. Även i likabehandlingsarbete finns språkutvecklande arbetssätt med som ett led i demokratiarbetet. Under ht 2016 erbjuds vidareutbildning i TAKK, grund samt påbyggnad. Även digitala verktyg kopplas till TAKK. Matematik För att ge en bra grund för den fortsatta matematikundervisningen i grundskolan kommer Matematik att vara ett fortsatt fokusområde för förskolan. Flera enheter har redan påbörjat matematiklyftet i Skolverkets regi. Genom matematiklyftet följer åtta förskolor skolverkets struktur för webbaserad kompetensutveckling, under handledning, Detta beräknas pågå under tre terminer. Det finns en utökad medvetenhet kring vad matematik är och var matematik finns. Flera förskolor kan se ett förändrat synsätt utifrån matematiken i förskolan, synliggörandet och medvetenheten ökat gentemot barnen. Under läsåret 2016/2017 kommer de resterande fem förskolorna att starta matematiklyftet som ett fokusområde. Fora behöver skapas för att hålla ämnet levande. Matematiken kommer att kopplas till den pedagogisk utvecklingsgruppen, PU-grupp, som finns inom Naturvetenskap och Teknik. PU gruppen är ett gemensamt forum som inspirerar, delger varandra tankar, idéer och erfarenheter som leder till fortsatt utveckling på förskolan och därmed ökar upplevelser och kommunikation kring naturvetenskapliga och matematiska fenomen med barnen. 4 Sida 109 av 210
Bildningskansliet Förskola IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg De praktiska tillämpningarna av lärplattorna på förskoleavdelningarna fortsätter att utvecklas, med IT-pedagoggruppen som en positiv drivande kraft. Pedagogiska diskussioner samt kollegialt lärande kring verktyget sker ute på förskolorna, utvecklingssamtalen genomförs med hjälp av verktyget. Samtliga förskolor har genomfört en LIKA-kartläggning, genom SKL, som nu ligger till grund för varje förskolas fortsatta strategi för och arbete med IT-stödd pedagogik. Utifrån kartläggningen kommer ett kompletterande IT-pedagogiskt utvecklingsarbete för förskolechefer och förskolans ITresurser/nyckelpersoner att genomföras under läsåret 2016/2017 i form av en utbildningsserie och återkommande utbildningstillfällen/workshops. Nyckeltal förutsättningar Andel förskollärare Andel förskollärare Kävlinge kommun Riket 2016 45,0% 45,0% 2015 48.0% Källa: Skolverket Antal barn per årsarbetare Barn per årsarbetare Kävlinge kommun Riket 2016 5,4 5,3 2015 5,9 5,2 Källa: Skolverket Antal barn per förskollärare Barn per förskollärare (årsarbetande) Kävlinge kommun Riket 2016 15,6 12,2 2015 14,8 11,7 Källa: Skolverket Andel barn i olika åldrar Antal barn per åldersgrupp Alla åldrar Antal barn Snitt schemalagd tid/vecka 1 769 35,1 0-3 år 846 32,8 4-5 år 729 36,7 6 år 192 39,2 2 15,0 7-9 år Källa: Hypergene, juni 2017 5 Sida 110 av 210
Bildningskansliet Förskola Barngruppernas storlek Barn per avdelning Kävlinge 2015 Antal barn/avdelning 16.7 Antal barn / småbarnsavd 12.7 Antal barn / äldrebarnsavd - Riket 2015 13.5 Kävlinge 2016 Riket 2016 16.2 16.4 11.9 13.1 17.3 16.4 Källa: Skolverket Kävlinge kommuns förskolor har 14 barn på småbarnsavdelningarna och 22 barn på äldrebarnsavdelningarna. Anledningen till att siffran är lägre i Skolverkets statistik är att Kävlinge kommun har så kallade resursavdelningar för barn i behov av särskilt stöd. På dessa avdelningar finns endast 12 barn inskrivna varför detta påverkar statiken. Genomförd kompetensutveckling Genomförd kompetensutveckling redovisas i bilaga I. Resultat Föräldraenkät nöjdhet Jag är nöjd med mitt barns förskola Totalt 2016 Totalt 2017 Tolvåker Stinsgården Stationsstaden Skönadal Nya Dala Ljunggården Lackalänga Korsbacka Kompassen Henkelstorp Emyhill Dösjebro 88 95 86 98 95 89 98 88 96 90 93 90 84 91,3 91,3 Bullerbyn 81 Brynstenen 98 Arvidsborg 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0,0 Resultatet av enkäten visar att 91.3% av vårdnadshavarna är nöjda med förskolan. 6 Sida 111 av 210
Bildningskansliet Förskola Resultat och analys av fokusområden Resultatet grundar sig på föräldraenkäter, förskolechefernas kvalitetsrapporter samt de samtal som förts vid förskolechefsmöte och verksamhetsbesök. Språk och kommunikation Förskolechefernas kvalitetrapporter visar på många görande-resultat, uppräknade aktiviteter, och få lärande-resultat, d.v.s. belägg för ökad förståelse och nya insikter. Det görs väldigt mycket i förskolorna, men analysen av om görandet är rätt och leder till resultat saknas. Nedan följer valda utdrag ur förskolechefernas kvalitetsrapporter. De flesta förskolor arbetar kontinuerligt och medvetet med olika språkutvecklade modeller som TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), bildstöd, Bornholmsmodellen, och sagopedagogik. Detta har gett barnen intresse, ökad språklig medvetenhet, förmåga att leka med språket samt intresse för bokstäver och skrift. Detta har också visat sig vara fungerande arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd och flerspråkiga barn. En viss tendens som framkommit i samverkan med förskoleklassen är att barnens resultat i språkliga uppgifter sjunkit medan resultatet i de matematiska uppgifterna ökat. Det tycks som att den satsning på matematik som genomförts till viss del har skett på bekostnad av lärandet inom språk och kommunikation. I förskolechefernas kvalitetsrapporter framgår att förskolorna behöver utveckla den pedagogiska miljön så att den stimulerar och utmanar barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter. En viktig del av ett utforskande arbetssätt är att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera flera olika aspekter av lärande och att inkludera flera uttrycksformer (Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012). Detta gäller inte minst när det gäller den språkutvecklande och kommunikativa lärmiljön. Resultatet av det systematiska kvalitetsarbetet och den pedagogiska dokumentationen visar att barns språk och kommunikationsutveckling ökar markant när verksamheten bedrivs i mindre grupper. Barnen kommer till tals på ett annat sätt, kommunikationen mellan barn ökar och pedagogen blir mer uppmärksam och medveten om vad barnen pratar om. Detta stämmer överrens med Skolinspektionen som menar att i mötet med barnet skapas en möjlighet för personalen att genom språklig kommunikation och interaktion stimulera och utmana barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter (Skolinspektionen, Förskolans pedagogisk uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar, 2016). Det är därför av stor vikt att dela upp barnen i mindre grupper under större delen av dagen. En annan viktig faktor i språkutvecklingen som lyfts fram av förskolecheferna är barns delaktighet och inflytande. När förskollärarnas planering och undervisning utgår från barnens intresse och frågor ökar barnens engagemang och kommunikation. Det kan kopplas till det arbetssätt som benämns av Skolverket som ett utforskande arbetsätt. Det kan beskrivas som ett kollaborativt arbetssätt där 7 Sida 112 av 210
Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2017 Totalt 2016 Bildningskansliet Förskola personalen förhåller sig öppna till barnens utforskande och är nyfikna på de olika fenomen som de undersöker och de frågor som väcks under arbetets gång. De vuxna ses inte som guider eller ledsagare som lotsar barnen, utan de är främst medskapare av kunskap. Personalen är en del i samspelet och de är därför också delaktiga att skapa tillsammans med barnen. Det här sättet att tänka om lärande utgår från postkonstruktionistisk teori. I förskolan innebär detta synsätt att målet inte är att personalen på förhand bestämmer exakt vilken kunskap som ska uppstå i barnens utforskande, men givetvis finns det alltid övergripande mål att sträva mot i en pedagogisk verksamhet. All pedagogisk verksamhet har mål och det är viktigt att ta ut en riktning i det pedagogiska arbetet med barnen. Det kommer att se olika ut beroende på vilka barn och vuxna som deltar, hur den pedagogiska miljön är anordnad och hur de relationella samspelen utvecklas. Detta arbetssätt innebär att barnens inflytande över sitt eget lärande ökar (Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 91 74 77 84 86 79 88 84 89 73 80 72 67 80 67 79,4 81,9 Föräldraenkät 2017. I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation Matematik I förskolechefernas kvalitetsraporter framgår det att matematik är det fokusområde där det skett mest utveckling under året. En stor del av förskollärana har genomfört Skolverkets matematiklyft och flera barnskötare har påbörjat lyftet. Fortbildningen för personalen kring matematik har synliggjorts i verksamheten vilket resulterat i en ökad matematisk förståelse hos barnen. Detta har lett till ett utökat matematiskt språkbruk samt matematiska begrepp som används adekvat i barnens fria lek. Deltagandet i matematiklyftet har höjt förskollärarnas och barnskötarnas kompetens kring matematik. Det märks en skillnad i de diskussioner och samtal som förs både pedagoger emellan och mellan pedagog och barn. Likaså har förskollärarna blivit bättre på att koppla arbetssätt och metoder till forskning och teorier kring matematik. Det syns även en skillnad i de dokumentationer som görs då de kopplas på ett tydligare sätt till matematik. Bishops sex matematiska aktiviteter Räkna, Lokalisera, Mäta, Konstruera, Leka, och Förklara lyfts ofta och helt naturligt i kommunikationen. Matematik finns mer överallt nu än tidigare. Även om pedagogerna innan trodde att matematiken fanns överallt. Tidigare fanns det tydliga matematikhörnor. Dessa finns inte på samma sätt nu utan idag uttrycker pedagogerna det som att matematiken finns aktivt i de olika lärmiljöerna. Tidigare var det mest räkna, mäta och mönster. Nu 8 Sida 113 av 210
Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2017 Totalt 2016 Bildningskansliet Förskola har även design, konstruera och lokalisera fått en innebörd som kommit fram i både miljön, kommunikationen och i aktiviteter. Även när det gäller matematiken så framgår det av förskolechefernas kvalitetsrapporter att det finns behov av att utveckla den pedagogiska miljön så att den stimulerar och utmanar barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter. Pedagogerna behöver reflektera över vilket material och miljö som erbjuds. Det finns också ett behov av att kommunicera matematik på ett mer medvetet sätt gentemot vårdnadshavarna. Trots att förskolecheferna i det systematiska kvalitetsarbetet ser en väldig utveckling inom området så visar föräldraenkäten ett sjunkande resultat. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 78 69 79 86 78 84 84 66 74 70 93 71 83 81 62 77,2 78,7 Föräldraenkät 2017 I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap IT som kommunikation och pedagogiskt verktyg IKT är en förkortning av Informations- och Kommunikationsteknik, som bygger på att kommunicera information med hjälp av teknik på olika sätt, t.ex. genom film, bildspel, ljudupptagningar mm, där tekniken står för att informationen kommuniceras via modern digital teknik. Med utgångspunkt och stöd av EU:s åtta nyckelkompetenser och läroplanen (Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98, rev 16, 2016) skall IKT användas som ett naturligt inslag i undervisningen. Digitalisering ger möjligheter till ett förändrat och fördjupat lärande och till ett mer varierat sätt att nå målen i styrdokumenten. Detta genom att digital teknik möjliggör kreativitet, variation, inkludering och individualisering på ett sätt som kan leda till högre motivations- och relevansgrad. I förskolechefernas kvalitetsrapporter framgår det att digitala verktyg används mer och mer i undervisningen. Idag används lärplattan till att dokumentera, söka fakta, skapa sagor/filmer, arbeta med QR-koder, som förstoringsglas, till att lära sig skriva, för programmering mm. Programmering är det område som utvecklats mest under året. Pedagogerna har idag mer kunskap om programmering och det märks i kommunikationen, i det kollegiala lärandet och på barnens kunskaper. När det gäller IKT lyfter pedagogerna i sina analyser att barnen blivit säkrare i användandet av lärplattan. Ett arbetslag beskriver att lärplattan gått från att vara en TV till att bli ett redskap för lärande. Arbetet har resulterat i ökad delaktighet och självständighet hos barnen. Barnen använder också lärplattorna för att dokumentera sitt lärande. 9 Sida 114 av 210
Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2017 Totalt 2016 Bildningskansliet Förskola Fortsatta satsningar både vad gäller inköp av teknik och fortbildning för att öka tillgången och kompetensen kring IKT är av vikt. Den digitala tekniken används också av pedagogerna som ett dokumentationsverktyg. Förskollärarna ansvarar för den pedagogiska dokumentationen, det systematiska kvalitetsarbetet samt för varje barns individuella dokumentation. Den senare skall också användas som underlag vid utvecklingssamtal. Detta är en stor del av förskollärares arbete och tar mycket tid. Detta arbete kan underlättas med hjälp av digitala verktyg. Förskolorna arbetar alla var för sig med olika verktyg, dock saknas ett gemensamt likvärdigt verktyg i kommunen. Ett pilotprojekt med verktyget InfoMentor har genomförts på tre förskolor med gott resultat. InfoMentor är ett verktyg där barns utveckling och lärande dokumenteras och där kommunikationen mellan förskola och hem sker. Via barnens portfolio kan vårdnadshavare följa barnets individuella utveckling. Via tidslinjen kan vårdnadshavare följa verksamheten och ta del av information. Med detta verktyg kommer vårdnadshavarnas inflytande och möjlighet till delaktighet att öka. Utvecklingssamtalen får högre kvalitet då vårdnadshavare känner igen de dokumentationer som samtalet utgår ifrån. De vårdnadhavare som deltagit i pilotprojektet har varit mycket positiva. De tycker att de får en tydligare och snabbare inblick i vad som sker på förskolan. De har också uttryckt att de kan föra dialoger med sina barn hemma om vad de gjort under dagen med hjälp av tidslinjens information. Enligt den senaste Qualisenkäten så visar resultatet för de förskolor som deltagit i projektet på en ökad nöjdhet när det gäller; god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan samt att förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. InfoMentor kan också användas som ett verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är lätt för förskollärare och förskolechefer att dokumentera, ta fram resultat och att skapa rapporter. Rapporter som i sin tur kan användas i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Fortbildning, kollegialt lärande och implementering av InfoMentor har utvecklat verksamheten på de förskolor som deltagit i projektet. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85 86 72 89 88 86 81 81 91 69 89 84 90 90 66 83,1 82,8 Föräldraenkät 2017 Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet 10 Sida 115 av 210
Bildningskansliet Förskola Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling Under läsåret 16/17 har huvudman fått in fem anmälningar om möjlig kränkande behandling. Resultat och analys av förskolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling Förskolechefernas kvalitetrapporter visar på många görande-resultat, uppräknade aktiviteter, och få resultat av det arbete som genomförts mot diskriminering och kränkande behandling. Det görs väldigt mycket i förskolorna, men analysen av om görandet är rätt och leder till resultat saknas. Förskolorna arbetar fram årliga planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta förskolorna arbetar med verktyget Plan för förskola (Diskrimineringsombudsmannen). I verktyget finns den så kallade husmodellen för att identifiera kritiska aspekter. Alla kvalitetsrapporter ger exempel på värdegrundsarbete i olika former; val av lekar, aktiviteter, indelningar, och arrangering av miljö och tid som ska främja goda relationer, respekt och ansvar. Genom olika utvecklingsprocesser, förebyggande arbete och uppföljningar har pedagogerna gjorts än mer medvetna om situationer som är kränkande mot barn i syfte att agera på dessa situationer. Samtlig personal ska i alla relationer och situationer vara goda förebilder. Bedömningen från flera förskolechefer är att det behövs ytterligare och mer målinriktat arbete vad gäller normer och värden, framförallt vad gäller bemötande, likabehandling, tillgänglighet samt normkritiskt förhållningssätt. Resultat från Qualisenkäten visar att förskolan inte i tillräcklig utsträckning lyckas förmedla till vårdnadshavare vad i deras verksamhet som de bedömer vara ett aktivt likabehandlingsarbete. Det finns en osäkerhet i vad som kan tolkas vara likabehandlingsarbete, diskriminering och kränkande behandling på förskolan och att detta måste förtydligas och integreras mer i pedagogernas språkbruk när de talar om och förmedlar verksamhetens innehåll. I resultat från förskolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling framkommer behov av kartläggningsmetoder som är förankrade i vetenskap och utifrån diskrimineringsgrunder. Vidare finns behov av fortsatt diskussioner kring förhållningssätt, uppdrag, regler, gruppindelande arbetssätt samt kommunikativ tillgänglighet för alla; barn och föräldrar. Fortsatt arbete för att öka personalens medvetenhet om likabehandlingsarbete, bemötande och värdegrundsfrågor kopplat till läroplan och skollag. Det finns ett behov av att teoretisera, förstå bemötande ur ett vetenskapligt perspektiv och arbeta transdisciplinärt med värdegrund för att urskilja när verksamheten, dess miljö och arrangemang kan kränka eller diskriminera enskilda individer genom sin utformning. 11 Sida 116 av 210
Arvidsborg Brynstenen Bullerbyn Dösjebro Emyhill Henkelstorp Kompassen Korsbacka Lackalänga Ljunggården Nya Dala Skönadal Stationsstaden Stinsgården Tolvåker Totalt 2017 Totalt 2016 Bildningskansliet Förskola 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 80 57 79 90 68 71 81 82 78 59 86 76 66 74 73,775,2 59 Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling Föräldraenkät 2017 Resultat och analys av övriga identifierade utvecklingsområden Systematiskt kvalitetsarbete Som ny skolchef gjorde jag höstterminen 2016 en nulägesanalys av förskoleverksamheten i kommunen. Analysen visade bland annat att det fanns vissa brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Den visade att det på enhetsnivå genomförs ett systematiskt kvalitetasarbete men att resultatet och analyserna av detta arbete inte redovisas till huvudmannen. Förskolecheferna skrev ingen rapport som sedan bildade underlag till den kvalitetrapport som skrivs på huvudmannanivå och delges Bildningsnämnden. I den rapport som skrevs efter läsåret 2016 hämtades resultatet i huvudsak från föräldraenkäten och innehöll därför ingen bedömning gjord av professionen. Samma konstaterade Skolinspektionen vid deras granskning av huvudmannens kvalitetsarbete (Bil II) under våren 2017. Förskolorna har under flera år arbetat med pedagogisk dokumentation och också genomfört mycket komptensutveckling i detta. Skolverket (Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012) föreskriver pedagogisk dokumentation i förskolan, dels för att synliggöra verksamheten, dels för att utgöra underlag för bedömning av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. Den pedagogiska dokumentationen används som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolecheferna gör analyser och tar fram förbättringsområden utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. För första gången har förskolecheferna i år lämnat en rapport med resultat och analys från respektive förskolechefs ansvarsområde. Rapporterna visar att det finns ett behov av ett likvärdigt kommunövergripande arbetssätt för det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet bör på ett tydligare sätt utgå från mål och syfte för att skapa möjlighet till djupare analyser. Eidevald skriver att det är både omöjligt och meningslöst att dokumentera allt. Dokumentation blir över huvud taget svårt om man inte vet vad man ska ha dokumentationen till. Innan man gör en analys är det nödvändigt att fundera på vad det är man vill förstå eller förändra, men också vad man tror är undersökningsbart. Systematiseringen ska garanteras av att 12 Sida 117 av 210
Bildningskansliet Förskola dokumentationen följer vetenskapliga arbetssätt, där insamlingen inte sker sporadiskt och slumpmässigt utan det finns ett mål med vad som ska samlas in, att bestämma vad som ska fokuseras är kanske det svåraste och mest utmanande (Eidevald, 2013). I det systematiska kvalitetsarbetet bör vi också bli bättre på att inte bara beskriva de genomförda aktiviteterna utan också analysera vad dessa har inneburit för barnens utveckling och lärande (Gunnar Åsén, 2015). Resultatet och analyserna behöver tydligare kopplas till en vetenskaplig grund eller till beprövad erfarenhet. Arbetet med den pedagogiska dokumentationen håller på att digitaliseras. Dock använder förskolorna sig av olika verktyg för detta varför analyser och jämförelser försvåras. Kävlinge kommun bör implementera ett gemensamt digitalt verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Ett system som tydligt visar verksamhetens innehåll och utveckling men som också innehåller dokumentationer om det enskilda barnets lärande samt kommunikationsverktyg gentemot vårdnadshavare. Pedagogisk miljö I förskolechefernas kvalitetsrapporter och i den nylägesanalys som genomfördes ht -16 framkommer att den pedagogiska miljön i förskolorna behöver utvecklas. Den är inte likvärdig i kommunens förskolor och kan på vissa ställen kännas torftig. Förskolorna behöver utveckla den pedagogiska miljön så att den stimulerar och utmanar barnet i syfte att stödja dess utveckling och lärande i riktning mot de mål förskolan ska sträva efter. Det är viktigt att organisera miljöer som, tillsammans med olika frågor som barnen ställer sig, bjuder in till ett kollaborativt undersökande av olika frågor. Det handlar om att erbjuda barnen en mängd olika möjligheter att pröva med händerna och olika redskap, att iaktta noga, lukta, känna och uppleva. Det blir också väsentligt att involvera flera olika aspekter av lärande och att inkludera flera uttrycksformer (Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, 2012). Miljön skall vara tillåtande, tillgänglig, föränderlig och har mer material. Då kan barnen själva söka kunskap och på så sätt få inflytande över sitt lärande. Barnen behöver ha tillgång till ofärdigt och skapande material vilket utmanar barnen i deras kreativa tänkande. Den pedagogiska miljön måste vara föränderlig utifrån barnen intresse, behov och pågående lärprocesser. Den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet påverkar den pedagogiska miljön då förskollärare reflekterar och analyserar miljöns utformning och betydelse. Övergångar Utvärderingar både på förskolenivå och grundskolenivå visar på fortsatt utvecklingsbehov vad gäller övergångar mellan förskola och förskoleklass. Genom att samverkansformer samt erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan verksamheterna utvecklas, uppnås en kontinuitet och helhetssyn som främjar varje barns utveckling och lärande. För att säkerställa att olika aspekter tillgodoses vid övergångar ska förskolechefen och rektorn ska skapa lokala handlingsplaner. Det är viktigt att förskolechefen och rektorn visar på fördelarna med goda övergångar, ger mandat och skapar förutsättningar för personalen att genomföra arbetet, både logistiskt och tidsmässigt. Tre faktorer har visat sig vara extra framgångsrika vid övergångar. Den första handlar om vikten av ett förtroendefullt samarbete mellan förskolan/skolan och vårdnadshavare. Den andra framgångsfaktorn lyfter fram betydelsen av samverkan och synkronisering. Den tredje faktorn belyser vikten av att dokumentationen om barn håller en hög professionell nivå. Informationen och dokumentationen som ska överlämnas behöver utformas med fokus på barnets förutsättningar, i syfte att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Dokumentationen, speciellt den som rör barn med behov av särskilt stöd, är av stor betydelse för att barn ska få rätt stöd och ledning i sin utbildning. En professionell 13 Sida 118 av 210
Bildningskansliet Förskola dokumentation utmärks av att syftet med dokumentet är tydligt och att dokumentet endast innehåller aktuell och relevant information. Det är också viktigt att innehållet är sakligt dvs. inte innehåller värdeladdade ord eller personliga egenskaper. Det huvudsakliga syftet med dokumentationen vid en övergång är att ge den mottagande verksamheten information för att kunna möta eleven utifrån dennes behov och förutsättningar. Genom att få kännedom om vilka arbetssätt och hjälpmedel som fungerat i den avlämnande verksamheten, ökar förutsättningen att eleven får adekvat bemötande och stöd i den nya skolverksamheten. En professionellt utformad dokumentation är också ofta en förutsättning för att vårdnadshavare ska vara positiva till att dokumentationen överlämnas vid enövergång. Även mottagande skolor blir mer motiverade att ta emot och efterfråga dokumentation när den anses vara relevant och professionell. Det är angeläget att förskolechefen eller rektorn skapar utrymme för personalen att kunna sammanställa och utarbeta adekvat dokumentation inför övergångar, samt för mottagande personal att ha förutsättningar att kunna ta del av dokumentation som inkommit om nya barn. (Skolverket, Övergångar inom och mellan skolor och skolformer, 2014) Arbetet har startat och pågår men lokalt har man kommit olika långt. Ett likvärdigt överlämningsdokument används inte. Barngruppernas storlek Skolverket gav under våren 2017 ut ett nytt Allmänt råd där de slår fast att det vid resursfördelning är viktigt att beakta barngruppens storlek och sammansättning. Det är angeläget att det inte blir för många relationer för barnen att förhålla sig till under en dag. Framförallt har de yngsta barnen mest att vinna på att vara i mindre barngrupper. Förskollärarna kan då ta tillvara de fördelar som en mindre barngrupp ger i form av samspel och kommunikation. Tillsammans påverkar faktorerna; personalens utbildning och kompetens, personaltätheten relaterat till antal barn, barngruppens sammansättning och den fysiska miljön. För att en barngrupp ska kunna anses ha en lämplig storlek behöver personalen ha adekvat utbildning och kompetens. Dessutom vara en god personaltäthet relaterat till antal barn. Om personaltätheten är låg under hela eller delar av dagen behöver det vara färre barn i barngruppen. Ytterligare en faktor som påverkar när en barngrupp kan anses ha en lämplig storlek är barngruppens sammansättning. Med barngruppens sammansättning menas till exempel barnens åldrar, andelen barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling, andelen barn med annat modersmål än svenska och barnens närvarotider. Dessutom är den fysiska miljön en faktor som påverkar när en barngrupp kan anses ha en lämplig storlek. Om den fysiska miljön begränsar möjligheterna att bedriva en utbildning utifrån läroplanens mål behöver det vara färre barn i barngruppen. Som riktmärke för antal barn i en barngrupp rekommenderar Skolverket 6 12 för barn i åldern 1 3 år respektive 9 15 för barn i åldern 4 5 år (Skolverket, Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolan, 2017). Barngrupperna i Kävlinge kommun är vid resursfördelningen beräknad att vara 14 för barn i åldern 1 3 år respektive 22 för barn i åldern 4 5 år. Man kan konstatera att främst barngrupperna för de äldsta barnen är för stora. Kompetensförsörjning Statistiken visar att antalet legitimerade förskollärare i Kävlinge kommun sjunker. Antalet barn per förskollärare är 15,6 barn (riket 12,2). Det är brist på förskollärare i hela landet och Kävlinge kommun bör arbeta aktivt för att bli en attraktiv arbetsgivare för denna yrkesgrupp. Arbetsgivaren bör tillgodose behovet av förskollärare genom en planering för kompetensförsörjning som dels handlar om att rekrytera förskollärare, dels om att behålla de förskollärare som redan finns och ge dem möjlighet till kompetensutveckling. Arbetsgivaren behöver också arbeta för att säkerställa en tydlig 14 Sida 119 av 210
Bildningskansliet Förskola roll- och ansvarsfördelning i förskolorna. Främst med fokus på förskollärares uttalade ansvar enligt Skollagen 13 Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare får bedriva undervisningen. 15 En legitimerad förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver (Skolverket, Skollagen 2010:800, 2010). Samtliga inom förskolan ska veta vem som ska göra vad, hur och varför (Skolinspektionen, Förskolechefens ledning, 2016). Mål/Fokusområden läsåret 2017-18 Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med den pedagogiska dokumentationen som underlag, från barn till huvudman, i syfte att utveckla undervisningens kvalitet. Målet är att det systematiska kvalitetsarbetet på förskolorna skall vara likvärdigt. Fokus i arbetet skall vara på resultat och analys och mynna ut i kvalitetsrapporter som grundar sig på de nationella målen. Utveckla den pedagogiska miljön/lärandemiljön på förskolorna. Målet är att förskollärare skall ordna och arrangera en miljö som är lärande utifrån de nationella målen. Den pedagogiska miljön skall vara likvärdig för alla barn. Alla barn skall ha rik tillgång till miljö och material som ger dem möjlighet att utvecklas, lära och leka. Utveckla digitalisering i undervisningen som ett verktyg för lärandet i förskolan. Målet är att digitala verktyg ska vara en naturlig del i undervisningen. Utveckla arbetet med övergångar från förskola till förskoleklass. Målet är att övergångar skall vara likvärdiga i hela kommunen. Insatser Systematiskt kvalitetsarbete Ta fram och implementera gemensamma dokument och digitala verktyg. Kompetensutveckling av förskolechefer. Ett tydligt ledarskap. Ped miljö Kompetensutveckling av all personal och förskolechefer. Digitalisering Satsningar både vad gäller inköp av teknik och fortbildning för att öka tillgången och kompetensen kring IKT i undervisningen. Övergångar Ta fram och implementera överlämningsdokument. Säkerställ att alla barn som överlämnas åtföljas av ett överlämningsdokument som grundar sig på nationella mål. Uppdatera de lokala handlingsplanerna för överlämning. 15 Sida 120 av 210
Bildningskansliet Förskola Förslag till långsiktiga mål/målstyrning Tillgodose behovet av förskollärare genom en planering för kompetensförsörjning som dels handlar om att rekrytera förskollärare, dels om att behålla de förskollärare som redan finns och ge dem möjlighet till kompetensutveckling. Arbeta för att säkerställa en tydlig roll- och ansvarsfördelning i förskolorna. Främst med fokus på förskollärares uttalade ansvar enligt Skollagen. Arbeta för att barngruppernas storlek följer Skolverkets riktmärke för barngruppsstorlek. Tillgodose behovet av digitala verktyg i förskolan så att nationella mål nås. Ett digitalt verktyg/fem barn samt ett digitalt arbetsverktyg/förskollärare. 16 Sida 121 av 210
Bildningskansliet Förskola Litteraturförteckning Eidevald, C. (2013). Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Liber AB. Fridh, G. (2016). Förskola i utveckling Framtidens skola. Kävlinge: Kävlinge kommun. Gunnar Åsén, R. (2015). Utvärdering & Pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber Ab. Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogisk uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Skolinspektionen. Skolinspektionen. (2016). Förskolechefens ledning. Skolinspektionen. Skolinspektionen. (2017). Beslut Kävlinge kommun. Skolinspektionen. Skolverket. (2010). Skollagen 2010:800. Skolverket. Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Skolverket. Skolverket. (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98, rev 16. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2017). Allmänna råd, Måluppfyllelse i förskolan. Stockholm: Skolverket. 17 Sida 122 av 210
Bildningskansliet Förskola Bil I Genomförd kompetensutveckling Arbetsmiljö Arbetsmiljöutbildning och uppdragsutbildning för fackliga ombud. Arbetsmiljöutbildning för nya chefer. Föreläsning om arbetsglädje, Christina Stielli. Efterarbete och fortsatt arbete utifrån föreläsningen. Ergonomi och belastning. Värdegrundsledarutbildning. Värdegrundsutbildning Den goda arbetsplatsen. Digitalisering Digitalisering och användande av digitala verktyg, lärplattor, Blue-bot, BookCreator, QR-koder mm. SET syd, Scandinavian Educational Technology Transformation konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Utbildningsserie för förskolechefer i att leda den digitala utvecklingen. Kvalitetsarbete Fortbildning i Pedagogisk dokumentation och Systematiskt kvalitetsarbete. När blir en dokumentation en pedagogisk dokumentation? Lärarfortbildning. Qualis som ett verktyg att utveckla uppdragsförtrogenhet. Barnsäkerhet HLR-barn. Första hjälpen-barn. Barnolycksfall. Barnsjukvård. Kemikaliesmart förskola Undervisning och pedagogik Skolverkets matematiklyft för förskollärare. Skolverkets matematiklyft för barnskötare. TAKK-utbildning och workshop TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation). Inskolning och anknytning i förskola. Inspirationsdag Naturvetenskap och Teknik. Fortbildningar Pedagogiska lärmiljöer. Barnet, rummen och möjligheterna. Lärarfortbildningar AB. Gitarrkurs Grön Flagg certifierande. Ukulele-kurs Momentmetoden Tygmöte Läsfixarna De mäktiga fem workshops Vad är undervisning i förskolan? Fördjupning i Skolinspektionens rapport: Förskolans pedagogiska uppdrag Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Måltidsstrategi 18 Sida 123 av 210
Bildningskansliet Förskola Likabehandling och Värdegrund Skollagen pedagogiska förhållningssätt likabehandling värdegrundsarbete - normer och värden. Praktiska metoder för att upptäcka och förebygga diskriminering och trakasserier i förskolan. Diskrimineringsombudsmannens modell Husmodellen. Grundutbildning Pågående Rektorsutbildning 30 hp för fyra förskolechefer. Förskollärarutbildning 210 hp på distans för barnskötare. Handledarutbildning 7.5 hp för förskollärare. Övrig kompetensutveckling Pedagogiska samtalsgrupper. Pu-grupper för kollegialt lärande. Pedagogiska samtal med försteförskollärare. Kompetensutvecklingsdagar med valt tema. Gruppsamtal kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Förskollärarträffar. 19 Sida 124 av 210
Bildningskansliet Förskola Bil II Resultat Skolinspektion Skolinspektionen har med stöd i 26 kap. 19 skollagen (2010:800) genomfört en kvalitetsgranskning av Huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet. Syftet är att granska hur huvudmannen styr och stödjer förskolan mot måluppfyllelse enligt de nationella målen, främst förskolans läroplan. Granskningen tar därför utgångspunkt i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. (Skolinspektionen, Beslut Kävlinge kommun, 2017) Sammanfattande bedömning I måldokument och planer lyfter Kävlinge kommun fram och förtydligar övergripande kommunala mål som även gäller för förskolan. Målen saknar i huvudsak anknytning till de nationella målen för förskolan och är inte heller valda efter en analys av verksamheternas måluppfyllelse. Målen har i stället fokus på att kommuninvånarna/kunderna ska vara nöjda och på att förbättra elevernas resultat i grundskolan. I förskolorna pågår ett kontinuerligt arbete för att följa upp verksamhetens måluppfyllelse utifrån de nationella målen. Det saknas dock idag ett gemensamt system för hur uppföljningarna ska göras och hur måluppfyllelsen i form av hur verksamheten bidragit till barnens förändrade kunnande ska bedömas. På ansvarig nämndsnivå efterfrågas och redovisas endast förskolornas resultat i form av olika kvantitativa nyckeltal och resultat från föräldraenkäter. Här finns ingen redovisning av måluppfyllelsen utifrån de nationella målen som är gjord av de som arbetar i verksamheten, de professionella. Vidare saknas det en sammanställning av förskolornas egna analyser vilket innebär att huvudmannens underlag för att analysera måluppfyllelsen och fatta beslut om förbättringsåtgärder blir bristfälligt. Att det finns ett behov av att i framtiden ta med de professionellas bedömningar av måluppfyllelsen i huvudmannens uppföljning bekräftas i samtliga intervjuer. Behovet av att utveckla uppföljnings- och analysarbetet gäller också för förskolans jämställdhetsuppdrag. Det system som huvudmannen har för att fördela resurser till förskolan tar delvis hänsyn till barnens behov och förutsättningar utifrån att förskolor och områden kan begära extra medel men, när det saknas en systematisk kartläggning av faktorer som påverkar förskolornas förutsättningar, exempelvis andel barn med anat modersmål än svenska, försvåras målet att säkerställa en likvärdig förskola. Identifierade utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden: Huvudmannen behöver tydliggöra mål för uppföljning av förskolans verksamhet Huvudmannen behöver utveckla arbetet med att följa upp förskolans måluppfyllelse Huvudmannen behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att förbättringsåtgärder i större utsträckning tar sin utgångspunkt i analyser av förskolans verksamhet 20 Sida 125 av 210
Bildningskansliet Förskola 21 Sida 126 av 210
Kvalitetsrapport Grundskola 2017 Ärende 12 BN 2017/168 Sida 127 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-16 Dnr: BN 2017/168 Bildningsnämnden Rapportering av Kvalitetsrapport: Grundskola Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Rapporteringen av kvalitetsrapporten för grundskola godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten för grundskola är en del av bildningsnämndens kvalitetsrapporter för läsåret 2016/2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Kvalitetsrapport Grundskola Kvalitetsrapport Grundskola 2017 Bildning Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur & Fritid Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 128 av 210
Kvalitetsrapport 2017 Kvalitetsstyrning grundskola För uppdraget Barbro Börjesson Sida 129 av 210
Bildningskansliet Grundskola Innehåll 1. Grundskola...2 1.1 Resultat...4 Tabell 1. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen...4 Tabell 2. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen inkl. och exkl. nyanlända...4 Tabell 3. Matematik andel godkända åk 9...5 Tabell 4. Meritvärde åk 9...6 Tabell 5. Meritvärde över tid åk 9. Lägeskommun...6 Tabell 6. Meritvärde åk 9 inkl. och exkl. nyanlända...7 Tabell 7. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet...8 Tabell 8. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet inkl. och exkl. nyanlända...8 Tabell 9. Betyg åk 6...9 1.2 Fortsatt utvecklingsarbete... 10 1.3 Enkäter... 12 Tabell 10. Nöjdhet med skolan - elever... 12 Tabell 11. Nöjdhet med skolan - föräldrar... 12 1.4 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling... 14 2. Förskoleklass... 15 3. Fritidshem... 16 Tabell 12. Trivsel - enkät fritidshem... 16 4. Grundsärskola... 18 5. Särskilt stöd... 20 6. Förutsättningar nyckeltal... 22 Tabell 13. Antal elever per lärare... 22 Tabell 14. Sjukfrånvaro... 23 7. Vad lyfts till målstyrningen?... 24 1 Sida 130 av 210
Bildningskansliet Grundskola 1. Grundskola Under läsåret 16/17 har Framtidens skola övergått från ett projekt som pågick under en femårsperiod 2011-2016, till att fortsättningsvis bli ett permanent kvalitets- och skolutvecklingsarbete benämnt Framtidens skola 2.0. Att fortsättningsvis säkerställa det förbättrings-och utvecklingsarbete som är pågående i Kävlinge kommun är av stor betydelse för att nå så långt som möjligt avseende elevernas måluppfyllese. Den arbetsmetodik som har varit gällande under projektperioden har visat sig vara framgångsrik och effektfull. Det har inneburit processer med gemensamma fokusområden för att tydliggöra de områden som bedöms vara i behov av ett fördjupat samarbete, samt att säkerställa en så likvärdig skola som möjligt. Det sker bland annat genom följande; skolchef i samråd med rektorer fastställer de fokusområden som gäller över en period utifrån en behovsanalys, allt från ett läsår till längre perioder beroende på fokusområde. Framgången i det arbetet har varit och är att det utvecklas en likvärdighet kontinuerligt i våra grundskolor, där rektorer oavsett skola och nuläge på respektive enhet har fokus på gemensamma, viktiga områden. Det innebär bland annat att skolorna exempelvis gör gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för både stora och mindre grupper inom grundskolan som helhet. Det område som är i fokus under aktuell treårsperiod med start från ht-16 är Att säkerställa undervisningens kvalitet. Det gemensamma dokumentet för det arbetet är Skolinspektions underlag för klassrumsbesök, som på ett tydligt sätt beskriver hur rektor kan observera och analysera den undervisning som är pågående. Det är viktigt att betona att dels ska berörd lärare ha tagit del av underlaget i god tid, dels ska det ske någon form av feedback utifrån rektors bedömning av undervisningen i nära anslutning till observationen. Som rektor är det inte enbart ett eller två besök i ett klassrum som ger den kompletta bilden av vilken undervisning som är pågående. Vikten av nära verksamhetsstyrning har stor betydelse i sammanhanget, samtidigt blir det även en viktig del i samtalet med berörd lärare kring undervisningen och dess kvalitet kopplat till den måluppfyllelse som nås för aktuell klass. Genom våra digitala system kan rektor och huvudman gå ner på klassrumsnivå för att få en tydlig bild av det resultat en 2 Sida 131 av 210
Bildningskansliet Grundskola specifik lärare uppnår med respektive klass och för aktuell elev. Det i sin tur är ett viktigt underlag för samtal angående måluppfyllelsen i sin helhet på respektive skola. Från huvudmannen begärs vid två tillfällen under året, april oktober, en analys av det samlade resultatet för eleverna med tonvikt på de elever som riskerar att inte nå målen. Som en följd av den analysen är det viktigt att sätta in tydliga åtgärder för just den grupp som ligger i riskzonen, där inte minst det specialpedagogiska stödet är en mycket viktig faktor för att kunna förändra elevernas möjlighet att nå målen. 3 Sida 132 av 210
Bildningskansliet Grundskola 1.1 Resultat Alla betygsresultat för 2017 är preliminära. Tabell 1. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen Andel nått kunskapskraven i alla ämnen 100 90,1 91,1 88,4 90 82,4 80 85,1 70 80,1 79,7 73,5 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 2017 Källa: Extens 170629 Korsbacka Tolvåker Tabell 2. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen inkl. och exkl. nyanlända 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen - inkl. och exkl. nyanlända 73,5 Korsbacka 80,5 Korsbacka exkl. nyanlända 88,4 89 Tolvåker Tolvåker exkl. nyanlända Källa: Extens 170629 4 Sida 133 av 210
Bildningskansliet Grundskola Analys av måluppfyllelse Faktorer som både Korsbackaskolan och Tolvåkerskolan lyfter fram som påverkar ett resultat är dels enstaka elevers relativt höga frånvaro, dels elever i stort behov av extra stöd. Här pågår olika insatser för att möta den problematiken, men den varierar mellan olika klasser och från år till år. Skolorna behöver intensifiera arbetet ytterligare med att dels tidigt identifiera elever med svårigheter i sin kunskapsinhämtning, ofta är det tal om generella svårigheter, dels göra mer riktade insatser för att verkligen arbeta med elevernas förståelse för vad som krävs för att nå målen inom aktuellt kunskapskrav och mål. Här kommer vårt fortsatta utvecklingsarbete med lärande matriser vara till en god hjälp för både elever och lärare. Det fördjupade arbetet startar inför kommande läsår. Resultat matematik årskurs 9 Tabell 3. Matematik andel godkända åk 9 Matematik. Andel godkända. Termin 2015/ 2016 2016/2017 Korsbacka 92,5% 88,9% Tolvåker 99,3% 93,6% Källa: Hypergene 170802 Analys Det finns en fortsatt utmaning i ämnet matematik trots en mängd insatser, såsom Mattelyft, 7-9 satsning med inriktning på matematik, och riktade kompetensutvecklingsinsatser etcetera. Det innebär att arbetet kommer att fortsätta med att utveckla och till viss del förändra undervisningen. Matematik är inte bara att räkna i en bok utan det handlar om förståelse av olika begrepp såsom tala matematik, de fyra räknesätten, förmåga till en rimlighetsbedömning, logiskt tänkande och förmåga att dra slutsatser. 5 Sida 134 av 210
Bildningskansliet Grundskola Tabell 4. Meritvärde åk 9 Meritvärde Åk 9 270,0 250,0 230,0 254,1 236,2 230,0 226,3 225,6 219,4 236,6 220,1 210,0 190,0 Korsbacka Tolvåker 170,0 150,0 2014 2015 2016 2017 Källa: Extens 170616 Tabell 5. Meritvärde över tid åk 9. Lägeskommun 1 300 250 217 223,3 Meritvärde över tid Lägeskommun 241,1 231 200 150 100 50 0 2014 2015 2016 2017 Källa: Skolverket 170629. Meritvärde 2017 är en preliminär beräkning. Analys av måluppfyllelse Kommunens 7-9 skolor har ett något lägre utfall på meritvärdet för innevarande läsår än föregående läsår (241 för lå 15/16, 231 för lå 16/17). Det är givet en fortsatt utmaning för skolorna att fortsätta arbetet med att utveckla undervisningen och arbetssätt så att så många elever som möjligt når målen, inte minst att säkerställa vilket stöd som anses behövas. I det sammanhanget är specialpedagoger-/lärare i samarbete med ordinarie 1 Alla skolor i Kävlinge kommun inbegripet fristående skolor 6 Sida 135 av 210
Bildningskansliet Grundskola lärares undervisning av stor betydelse för att verkligen erbjuda optimalt stöd för eleven. Det är även angeläget att säkerställa att de elever som kräver ytterligare utmaningar erbjuds denna möjlighet för att inte tappa sin studiemotivation. Meritvärdet för lägeskommun år 2017 är en preliminär beräkning. Från 2014 till 2017 ser vi en viss fluktuation över tid men det är fortfarande en förhållandevis god måluppfyllelse. Tabell 6. Meritvärde åk 9 inkl. och exkl. nyanlända 240,0 235,0 Meritvärde åk 9 2017 - inkl. och exkl. nyanlända 238 236,6 234,1 230,0 225,0 220,0 220,1 215,0 210,0 Korsbacka Korsbacka exkl. nyanlända Tolvåker Tolvåker exkl. nyanlända Källa: Extens 170616 Analys av måluppfyllelse Nyanlända elevers kunskaper, är även det en mycket viktig faktor för utfallet av det slutgiltiga meritvärdet för årets resultat, vilket framförallt är påtagligt på Korsbackaskolan där majoriteten av de nyanlända eleverna har sin skolgång. Bakgrunden för de nyanlända ser väldigt olika ut, då eleven räkas som nyanländ under en fyraårsperiod, och en hel del av de ungdomar som kommer till skolorna har en väldigt sporadisk skolbakgrund vilket såklart påverkar deras möjligheter att nå aktuella mål och kunskapskrav. När det gäller nyanländas kunskaper är det viktigt att vi fortsättningsvis arbetar för att ytterligare se över både tillgång till stöd, samt tillgång till studiehandledning som är i linje med den ordinarie undervisningen i klassen. Här finns mer att utveckla. 7 Sida 136 av 210
Bildningskansliet Grundskola Tabell 7. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet 93,4 93,5 93,6 93,7 89,4 85,3 97,0 93,8 90,5 93,6 88,7 83,8 2014 2015 2016 2017 Korsbacka Tolvåker Genomsnitt Källa: Extens 170616 Tabell 8. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet inkl. och exkl. nyanlända 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet - inkl. och exkl. nyanlända 83,8 Korsbacka 91,9 93,6 94,1 Korsbacka exkl. nyanlända Tolvåker Tolvåker exkl. nyanlända Källa: Extens 170629 8 Sida 137 av 210
Bildningskansliet Grundskola Analys av måluppfyllelse De två 7-9 grundskolorna har en relativt hög andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, exklusive nyanlända elever. En tioårig skolgång i relation till en mer sporadisk eller obefintlig, kortare skolgång som oftast är aktuellt för våra nyanlända elever, gör att måluppfyllelsen inte är helt jämförbar. Inte minst Skolverket lyfter fram dessa faktorer i sina Allmänna råd kring våra nyanlända elever och vikten av att skolan uppmärksammar de utmaningar som finns för de eleverna i svensk grundskola. Här finns ett fortsatt utvecklingsområde för skolan, framförallt att säkerställa studiehandledningen. På Korsbackaskolan går de flesta nyanlända eleverna i Kävlinge kommun. Att skolan då får en lägre andel med gymnasiebehörighet när de eleverna inkluderas i resultaten ter sig föga förvånande. De flesta av dessa elever ska på ett par år delvis förväntas hinna i fatt en tioårig skolgång. Tabell 9. Betyg åk 6 300 Betygsutfall åk 6 250 200 150 100 50 2014/2015 2015/2016 2016/2017 0 Källa: Hypergene 170628 Analys av måluppfyllelse När det gäller betyget i årskurs 6 är det ett positivt utfall på våra F-6 skolor. Generellt för betygsutfallet efter analys kan det konstateras att flickorna som regel har högre betyg än 9 Sida 138 av 210
Bildningskansliet Grundskola pojkarna, dock med ett par undantag främst när det gäller engelska och matematik. Det är med andra ord en fortsatt utmaning att beakta framöver och därmed arbeta mer medvetet med pojkarnas resultat, främst kopplat till studiemotivation och ansträngning för att nå förbättrade resultat. 1.2 Fortsatt utvecklingsarbete Skolorna i Kävlinge har under de senaste åren arbetat på flera olika plan och i många olika processer för att öka skolans kvalitet och måluppfyllelse. Målsättningen med det långsiktiga arbetet är att samtliga elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen. De processer som pågår bör nu samlas ihop samtidigt som utvecklingen måste fortsätta för att nästa steg ska kunna tas. Med utgångspunkt från följande tre punkter är målsättningen att få Kävlinges skolor att ta ytterligare ett stort kliv. - Att grunda klassrumspraktiken på beprövad erfarenhet och i samklang med relevant forskning. Skolan skall vila på en vetenskaplig grund - men samtidigt visar forskning att lärare generellt är dåliga på att beforska vad det är som verkligen fungerar i klassrummet. - Att skapa en utmanande undervisningsmiljö för eleven. Att designa undervisning som utmanar eleven att våga testa och att faktiskt ge sig på uppgifter som på allvar utmanar eleven är en utmaning för pedagogen. I detta ligger det att få lärarna att bli trygga med Skolverkets styrdokument och med bedömning. Det finns ett behov av att skapa större förståelse för skolans mål hos såväl lärare och elever. Skolperspektivet behöver förskjutas från lärarfokus till elevfokus och från bedömningsfokus till lärandefokus. - I skolans styrdokument framgår att elever som ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. På uppdrag av bildningsnämnden har en handlingsplan för särskilt begåvade elever och högpresterande elever tagits fram inför läsåret 17/18. Syftet är att ytterligare intensifiera skolornas arbete med dessa elevgrupper, då det kan vara utmanande för en pedagog att möta alla elevers behov. - Att vara i framkanten gällande digitaliserat lärande. Här vill man att samtliga elever skall kunna nyttja digitaliseringens alla möjligheter med allt från 10 Sida 139 av 210
Bildningskansliet Grundskola individanpassat inkluderat lärande till kollaborativa undervisningsprocesser i ett allt mer globalt samhälle. - För att lyckas med ovanstående så blir det pedagogiska ledarskapet oerhört viktigt. Erfarenheten säger att framgångsrika skolor är skolor med en tydlig vision och en tydlig målbild för vad man faktiskt vill uppnå. Genom projekt Framtidens skola har en tydlig grund lagts för Kävlinge kommuns grundskolor som är angeläget att hålla fast vid. En ledarutbildning, med stöd av extern utbildare, genomförs för samtliga skolledare med start läsåret 17/18. Fokus kommer att vara att leda i förändring och en skolutveckling med synbar effekt i varje klassrum. Utbildningens utgångspunkt är de tecken på lärande som finns hos individ och i organisationen. Parallellt påbörjas en handledarutbildning för 25 utvalda lärare, representerande av samtliga skolor i kommunen. Utbildningen omfattar 10 heldagar fördelade på fyra träffar, utspridda över fem terminer. Vid en av dagarna närvarar samtliga rektorer för arbete kring processen med lärandematriser och målformulering på rektorsnivå. Under hela samarbetet får handledarna stöd av utbildaren med att leda det kontinuerliga utvecklingsarbetet på de enskilda skolorna, handleda kollegor och tillsammans med skolledare driva och utvärdera processen. Handlingsplanen för särskilt begåvade elever och högpresterande elever genomförs under läsåret 17/18. Målet med handlingsplanen är att: - öka kunskapen hos politiker, förvaltning, rektorer, pedagoger samt elevhälsan - upprätta metoder och rutiner som uppmärksammar och tillvaratar särskilt begåvade elevers och högpresterande elevers intressen och behov 11 Sida 140 av 210
Bildningskansliet Grundskola 1.3 Enkäter Tabell 10. Nöjdhet med skolan - elever Elevenkät. Nöjd med skolan 100 95,9 95,1 96,3 96,3 95 95 Andel 90 85 80 75 83,6 82,5 81,3 80,2 78,7 Åk F-2 Åk 3-9 70 2013 2014 2015 2016 2017 År Källa: Qualisenkät 2017 Analys Den totala nöjdheten med skolan visar på ett jämnt högt resultat över tid när det gäller förskoleklass till åk 2. Däremot när det gäller årets utfall för åk 3 till 9 är det en viss sänkning kring total nöjdhet med skolan. Det är visserligen en ögonblicksbild som eleverna svarar utifrån, men det är en viktig parameter att arbeta vidare med på respektive skola. Tabell 11. Nöjdhet med skolan - föräldrar Föräldraenkät. Nöjd med skolan 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 Källa: Qualisenkät 2017 Analys När det gäller utfallet angående nöjdhet med skolan, i föräldraenkäten, så påvisas en variation mellan skolorna över tid. Det viktiga är att rektor och lärare på respektive 12 Sida 141 av 210
Bildningskansliet Grundskola enhet identifierar, vad föräldrar anser fungerar bra respektive mindre bra, och därefter tillsammans med föräldrarna arbetar vidare kring de frågeställningarna. En del av skolorna får synpunkter från föräldrarna avseende brist på information, och det är en viktig faktor att arbeta vidare med. 13 Sida 142 av 210
Bildningskansliet Grundskola 1.4 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling Under hösten 2016 introducerades två avstämningstillfällen gällande de anmälningar av möjliga kränkningar som skickas från skola till huvudman. Varje grundskolas rektor rapporterar fortsättningsvis i ett digitalt formulär utifrån uppgifter kring antalet anmälda kränkningstillbud till huvudman, samt uppgifter huruvida utredning har genomförts/avslutats, uppgifter om karaktär eller typ av kränkning samt vidtagna åtgärder. Därefter görs en sammanställning av enheternas rapporter av kommunens kvalitetsstrateg, vilken därefter går som ett ärende till bildningsnämnden. Hela ovan nämnda rutin kommer att digitaliseras i och med införandet av ett nytt digitalt verktyg vid terminsstart hösten 2017. Enligt upprättade rutiner, och utifrån den så kallade checklistan, reviderar varje enhet årligen sin plan mot diskriminering och kränkande behandling, (likabehandlingsplan). När en likabehandlingsplan reviderats, sänds den till kvalitetsstrateg vid bildningskansliet för en kommungemensam överblick av förändringarna i samtliga enheters likabehandlingsplaner. Vid vårterminens slut har i princip alla grundskolors likabehandlingsplaner reviderats i enlighet med alla punkter på checklistan. 14 Sida 143 av 210
Bildningskansliet Grundskola 2. Förskoleklass Det pedagogiska arbetet för att förbättra övergångarna från förskola till förskoleklass är ständigt aktuellt. Det finns framtaget en generell handlingsplan i kommunen för övergångar mellan förskola/förskoleklass som ska ligga till grund för en tydlig övergång till grundskolan, som en garant för att den pedagogiska erfarenheten från förskolan gällande barnens kunskaper inte ska gå förlorad. Det behöver fortsättningsvis utvecklas ett utökat samarbete mellan förskola/förskoleklass för att säkerställa barnens/elevernas fortsatta kunskapsutveckling i grundskolan. Arbetet pågår; att samordna olika insatser i linje med det som pågår i våra olika kommundelar för att dra nytta av framgångsfaktorer. Det ska utmynna i en gemensam pedagogisk strategi för samverkan mellan förskola och förskoleklass. Även om förskoleklassen inte lyder under skollagen gällande formell skolplikt så kan det konstateras att i princip alla kommunens 6-åringar befinner sig i förskoleklass. Förskoleklassen har under innevarande läsår fått förtydligat målen, helt i linje med hur LGR -11 är uppbyggt gällande centralt innehåll för aktuell åldersgrupp. Rektorerna har identifierat att förskollärarna i förskoleklass behöver utveckla och fördjupa sina kunskaper i den tidiga läs- och skrivutvecklingens grundläggande teorier och metoder. De behöver också utveckla och stärka sina kunskaper om, samt sin beredskap för att möta varje barns individuella behov gällande läs- och skrivutveckling. Under läsåret 16/17 genomförs en utbildning inom tidig läs-och skrivutveckling, 7,5 hp, för 25 av kommunens förskollärare som är verksamma i förskoleklass. Kursen innehåller följande: - värdera, analysera och diskutera teorier och metoder gällande den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt kunna göra metodval utifrån det enskilda barnets behov - praktisera och utvärdera teorier och metoder gällande tidig läs- och skriv inlärning - kunna praktisera och utvärdera bedömningsstöd för barn i förskoleklass 15 Sida 144 av 210
Bildningskansliet Grundskola 3. Fritidshem Tabell 12. Trivsel - enkät fritidshem 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 98 Åk F- 2 73 98 Åk Åk F- 3-6 2 88 Källa: Qualisenkät 2017 Elevenkät. Jag trivs på fritidshemmet Åk Åk F- 3-6 2 96 95 93 Åk Åk F- 3-6 2 79 96 Åk Åk F- 3-6 2 79 91 92 Åk Åk F- 3-6 2 99 Åk Åk F- 3-6 2 88 93 Åk Åk F- 3-6 2 86 97 Åk Åk F- 3-6 2 90 96 Åk Åk F- 3-6 2 Söderpark Ljungen Nyvång Olympia Rinnebäck Skönadal Annebro AnnelundLackalänga År 2107 70 Åk 3-6 Analys Resultaten från fritidshemsenkäten visar att eleverna generellt sett trivs på fritidshemmet. På en majoritet av grundskolorna svarar de yngre eleverna oftare att de trivs jämfört med de äldre eleverna. Bedömningen är att barnen i de åldrarna är mer motiverade för de olika aktiviteter som erbjuds. Tre av grundskolorna sticker ut med lägre resultat angående de äldre elevernas trivsel. Resultaten från föräldraenkäten, angående deras barns trivsel på fritidshemmet, visar även låga resultat på samma tre grundskolor. En fortsatt utmaning är elevernas trivsel och närvaro på fritidsklubben. De äldre eleverna har mer sporadisk närvaro, eftermiddagarna bryts ofta av olika träningstider, musikskolan med mera. Detta gör verksamheten mer svårplanerad jämfört med de yngre eleverna. Eleverna är mer kräsna och går hem om de inte tycker aktiviteten är rolig. Det gäller framförallt de äldre eleverna. 16 Sida 145 av 210
Bildningskansliet Grundskola Fritidshemsverksamheten har kommit olika långt när det gäller tydlighet med vilka mål fritidshemmet arbetar efter, vilket blir synligt enkätresultatet. De yngre eleverna upplever generellt att de känner till fritidshemmets mål, vilket är ett resultat som borde vara tvärtom, med tanke på åldern. I detta fall, bedöms det handla om att eleverna tillbringar mer tid i organiserade aktiviteter på fritids än på klubben och i samband med en organiserad aktivitet presenteras mål och syfte på ett tydligare sätt. Under 2016 förtydligades uppdraget för fritidshemmet i läroplanen genom att syfte och centralt innehåll tillkom, likaså reviderades skrivningen i läroplanens avsnitt 2.5 om övergång och samverkan. Fritidshemmets uppdrag behöver fortsätta tydliggöras för de pedagoger som arbetar i denna verksamhet, så att skolorna helt lever upp till läroplanens intentioner. Under hösten kommer fritidsverksamheten att gå in i en gemensam fortbildningsinsats för att förtydliga uppdraget för den personal som arbetar på fritids. I dagsläget finns en hel del obehörig personal på fritids som saknar formell kompetens, dessutom finns en del behörig personal som också behöver få uppdraget förtydligat. Betydelsen av att kunna förmedla till elever och föräldrar vilka mål fritidshemmet arbetar mot är en viktig del i uppdraget. 17 Sida 146 av 210
Bildningskansliet Grundskola 4. Grundsärskola Kävlinge kommun har grundsärskoleverksamhet på tre av kommunens grundskolor, Söderparkskolan 1-6, Rinnebäcksskolan 1-6 och Tolvåkerskolan 7-9. Under läsåret har skolorna haft sammanlagt 18 elever i grundsärskoleverksamheten. Utöver det har kommunen haft tre elever individintegrerade på skolorna. Under våren 2017 genomfördes en enkät riktad till grundsärskoleeleverna. Resultatet av elevenkäten visar att eleverna i grundsärskolan är nöjda på samtliga områden. Till exempel så känner sig eleverna trygga och trivs i skolan, samt att de är nöjda med undervisningen och de känner sig delaktiga i sitt skolarbete. Det område där eleverna är mindre nöjda är gällande studieron. En sammanställning av resultaten åk 1-9 visar att alla elever, utom en elev på högstadiet, når sina ämnesmål utifrån grundsärskolans kunskapskrav. Generellt är måluppfyllelsen god och sju elever har även nått målen enligt grundskolans kursplan i enstaka ämnen. Det går inte att utläsa någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor. Tilläggas bör att det inte finns någon flicka i grundsärskoleverksamheten i åk 1-6. Elevernas sociala utveckling är generellt positiv. Elevernas integrering i grundskoleklasserna ses som den enskilt viktigaste faktorn gällande social utveckling. Fler elever läser mot grundskolans mål i enstaka ämnen, främst praktisk-estetiska ämnen. Integreringen i grundskoleklass gör att det både organisatoriskt och kvalitetsmässigt är fördelaktigt för grundsärskoleeleverna som läser ämnen enligt grundskolans kursplaner. I kommunens verksamhet har eleverna i stor utsträckning sin undervisning i en grundskoleklass och det ställer höga krav på pedagogerna att anpassa undervisningen efter elevernas behov av stöd. Grundsärskolan är en egen skolform och det krävs kunskap hos alla undervisande lärare om grundsärkolans kursplan och kunskapskrav. I det avseendet behöver kompetensen utvecklas och det krävs ett närmare samarbete mellan grundsärskolans och grundskolans pedagoger. Timplanerna i grundsärskolan och grundskolan är olika. Skolorna behöver på ett tydligare sätt säkerställa att eleverna i grundsärskolan får rätt antal timmar i samtliga 18 Sida 147 av 210
Bildningskansliet Grundskola ämnen och särskilt bevaka att de elever som läser vissa ämnen enligt grundskolans kursplaner inte får mindre ämnestid. Några elever i grundsärskolan uttrycker oro och visar tecken på psykisk ohälsa. Det gäller främst elever i åk 7-9. Elevhälsan bör tydligare rikta och anpassa förebyggande arbete mot grundsärskolans elever. Elevhälsan ska anpassa allt förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån grundsärskolans målgrupp och utgå från att det måste se annorlunda ut än för grundskolans elever. Åtgärderna är påbörjade. 19 Sida 148 av 210
Bildningskansliet Grundskola 5. Särskilt stöd Det fokus som har lagts på förebyggande och hälsofrämjande arbete bedöms ha gett resultat för samtliga yrkersgrupper inom centrala elevhälsan. Först och främst lyfter rektorerna i sitt elevhälsoarbete på varje enhet tydligare fram vikten av förebyggande och hälsofrämjande arbete, och att de ser elevhälsan som en viktig resurs i det arbetet. Behoven ser olika ut på enheterna och det har varit viktigt att kartlägga var fokus ska läggas på respektive enhet. Psykologerna har under flera år haft en lång utredningskö som har hindrat det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. En ny psykologtjänst samt tydligare samverkan mellan psykologerna har gjort att kön har drastiskt minskat och det har gjort att de haft möjlighet till fler handledande uppdrag. Verksamhetsåret inleddes med att återinskola elever som tidigare gått på Skolan i Hög. Återinskolningen tog olika lång tid för eleverna, men samtliga har full skolgång utan insats från Centrala Teamet. En ny ärendegång har genomförts för centrala resurser för att skapa tydlig samverkan mellan Centrala Teamet, Mobila Teamet och centrala specialpedagoger. Målet har varit att både snabbt och med bred kompetens kunna gå in i olika ärenden. Trots att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har utvecklats så arbetar centrala elevhälsan fortfarande främst åtgärdande. En bidragande faktor bedöms vara behovet av en tydligare uppdragsbeskrivning samt tydliga uppdrag från skolorna, en annan faktor bedöms vara stor personalomsättning och rekryteringssvårigheter bland skolsköterskorna. Trots det Mobila teamets framgångar som visas genom en ökad skolnärvaro så brister det fortfarande med samverkan mellan olika instanser. Mobila Teamet efterfrågar ökat samarbete när det gäller de centrala insatserna för eleverna. Under läsåret 2017/2018 kommer verksamheten att ha fokus på: - Förtydligande av rutiner från och med nästa verksamhetsår. 20 Sida 149 av 210
Bildningskansliet Grundskola - Skolsköterskorna täcker upp för varandra i uppstarten av nästa läsår. - Medicinskt ansvarig psykolog släpper ansvaret för en skola för att kunna avsätta tid för att utveckla ledningssystem och för att förbättra likvärdigheten mellan psykologernas arbete. - För en ökad samverkan kommer förste socialsekreterare på IFO, tillsammans med chef Särskilt stöd, leda Mobila Teamets arbete från och med augusti 2017. 21 Sida 150 av 210
Bildningskansliet Grundskola 6. Förutsättningar nyckeltal Tabell 13. Antal elever per lärare Antal elever per lärare Tolvåkerskolan Söderparksskolan Skönadalsskolan Rinnebäcksskolan Olympiaskolan Nyvångsskolan Ljungenskolan Lackalängaskolan Korsbackaskolan Dösjebroskolan Annelundsskolan Kävlinge, kommunal huvudman 13,8 12,8 12,8 11,8 12,0 12,7 13,1 11,7 12,8 12,8 15,4 12,8 2016/2017 2015/2016 2014/2015 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 Källa: Skolverket, Siris 170808 Analys En majoritet av skolorna har utökat lärartätheten under innevarande läsår i jämförelse med föregående år. En försiktig bedömning är att bland annat Lågstadiesatsningen har påverkat lärartätheten i positiv riktning. En annan faktor som kan påverka lärartätheten är svårigheten att rekrytera behöriga lärare, där rektor kortsiktigt får anställa outbildad personal vilket därmed inte syns i statistiken eftersom den enbart 22 Sida 151 av 210
Bildningskansliet Grundskola visar utbildade lärare. Kävlinge kommun ligger något lägre i lärartäthet (12,8) i jämförelse med riket (12,0) som helhet. Tabell 14. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 2017 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 7,8% 7,5% 6,8% 7,3% 6,8% 6,5% 6,9% 5,6% 5,4% 5,6% 6,1% 5,4% 5,5% 4,6% 4,7% 4,1% 4,3% 2,6% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Grundskola Bildning Kävlinge kommun Källa: Hypergene 170810 Analys Det är låga siffror för grundskolan både i jämförelse med Bildning generellt, och ytterligare lägre om man jämför med kommunen i sin helhet. Positiva insatser på skolorna i form av tydligt värdegrundsarbete, aktivt arbete kring rehab åtgärder samt betydelsen av att lyfta arbetsmiljöfrågorna i olika fora för att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare, påverkar gynnsamt i positiv riktning. 23 Sida 152 av 210
Bildningskansliet Grundskola 7. Vad lyfts till målstyrningen? Skolorna behöver intensifiera arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse i alla ämnen, här har respektive rektor ett stort ansvar att organisera lärandet för eleverna på ett optimalt sätt. Erfarenheten påvisar att ett fåtal elever har en utmaning i att nå målen i alla ämnen, parallellt ligger den stora utmaningen i att även få de elever som saknar ett eller ett par ämnen för att nå målen att verkligen kämpa för att lyckas nå godkända resultat. Det innebär tidig identifikation på de ämnen eleven har svårighet i med bland annat hjälp av en målplan för att rikta stödet så optimalt som möjligt. Inte minst sommarskolan påvisar detta; att de elever som behöver hjälp i ett eller ett par ämnen koncentrerar sig på ett bättre sätt när antal ämnen minskar. I det sammanhanget är det viktigt att specialpedagogens/lärarens arbete i samverkan med ordinarie lärares undervisning har ett tydligt samband kopplat till målen. Rekryteringsläget gällande behöriga lärare är en fortsatt utmaning. Det är mycket stor brist på utbildade lärare samt en stor rörlighet i lärarkåren i hela Sverige. Det skapar ogynnsamma förutsättningar för eleverna, framförallt när det gäller kontinuitet i undervisningen. Det blir fortsättningsvis viktigt att ha en offensiv personalpolitik, både för att behålla befintliga medarbetare i organisationen, samt även för att locka till sig nya medarbetare till kommunen för att fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare. Framtidens skola 2.0 finns formulerat i målstyrningen för att fortsättningsvis hålla fokus på de olika framgångsfaktorer som har identifierats i de aktiviteter som genomförs på respektive enhet. 24 Sida 153 av 210
Återrapportering: Direktiv Minska matsvinn Ärende 13 BN 2017/171 Sida 154 av 210
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-07 Dnr: BN 2017/171 Bildningsnämnden Återraportering Minskat matsvinn Förslag till beslut Bildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av direktiv Minskat matsvinn enligt bilaga Ärendebeskrivning Att ge förslag på hur matsvinnet i våra skolor kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal. Beslutsunderlag Direktiv Minskat matsvinn Utredningsrapport Direktiv Matsvinn Marina Rahm, måltidschef Barbro Börjesson, skolchef Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli För verkställighet Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 155 av 210
Bilaga tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: Sida 156 av 210,
Direktiv, minskat matsvinn Förslag för hur vi kan Rädda maten Elin Rigo Måltidsutvecklare, Måltidsservice 046-2804017 SMS: 0709739231 Elin.Rigo@kavlinge.se Kävlinge kommun, 244 80 Kävlinge Besöksadress: Kungsgatan 2, 244 63 Furulund www.kavlinge.se Sida 157 av 210