KALLELSE 1 (6) 2014-10-17 Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Kommunstyrelsens sessionssal i Stadshuset, måndagen den 27 oktober 2014 kl 14.00. Göran Björklund Fotografering av Kommunstyrelsens ledamöter och ersättare I samband med Kommunstyrelsens möte den 27 oktober kommer ledamöterna fotograferas. En fotograf kommer att finnas på plats i Welltons hall (utanför Grillen i Stadshuset) från kl 12 för porträttfotografering. Kom gärna i god tid ni som har möjlighet så att alla hinner att fotograferas. Efter mötet ska en gruppbild tas på hela Kommunstyrelsen. Information om var den bilden ska tas får ni på mötet. Om ni har frågor om fotograferingen får ni gärna kontakta Annika Klemming på Stadskansliet på 033-357066 eller på e-post annika.klemming@boras.se. Kommunstyrelsens sammanträde är öppet för allmänheten (utom vid ärenden som avser myndighetsutövning eller sekretess)
FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (6) 2014-10-27 Stadskansliet: Kc Kommunchefen PF Personal och förhandling I Information KU Kvalitet och utveckling M Markavdelningen E Ekonomistyrning N Näringsliv SP Samhällsplanering
FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (6) 2014-10-27 Val av protokolljusterare Kc 1 Anmälningsärenden a) Protokoll från direktionens sammanträde för Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund 2014. (2014/KS0169 106-1) (Bil) b) Redovisning av inneliggande initiativärenden 2014. (2014/KS0268 101-1) (Bil) (Förslag: a-b till handlingarna) Kc 2 Fördelning av uppgifter och ansvar på programområden. (2014/KS0716 002-1) Kc 3 Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation. (2014/KS0717 102-1) Kc 4 Gruppledare för de partier som är representerade i Kommunstyrelsen men som inte har någon kommunalrådspost. (2014/KS0718 104-1) Kc 5 Bemyndigande att underteckna handlingar. (2014/KS0719 002-1) Kc 6 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämmor och föreningsmöten. (2014/KS0720 102-1) Kc 7 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämma för Borås Stadshus AB. (2014/KS0721 102-1) Kc 8 Fullmakt att företräda kommunen inför hyres- och arrendenämnden. (2014/KS0722 002-1) Kc 9 Fullmakt för stadsjurister. (2014/KS0723 002-1) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil)
FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (6) 2014-10-27 Kc 10 Kvittering av checkar och postväxlar m.m. (2014/KS0724 002-1) Kc 11 Kommunstyrelsens sammanträdesdagar fr.o.m. den den 16 oktober 2014. (2013/KS0691 006-1) I 1 Logotyp för Lundby Park (2011/KS0774 008-1) (Bil) (Bil) (Bil) KU 1 Anmälningsärenden: a) Åtgärdsplan välfärdsbokslut 2014 (2014/KS0018600-3) b) Remiss: Kvalitet i äldreboende och kvalitet i hemtjänst. (2014/KS0625 739-3) (Bil) (Bil) (Förslag: a-b till handlingarna) KU 2 Program för ett integrerat samhälle. (2014/KS0414 139-3) KU 3 Remiss av betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga. (2014/KS0571 700-3) KU 4 Uppföljning av Kommunens Kvalitet i Korthet 2013-2014. (2013/KS0624 100-1) KU 5 Kommunens Kvalitet i Korthet 2013-2014; Kommunstyrelsens redovisning. (2013/KS0624 100-1) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 1 Anmälningsärenden: a) Likviditetsrapport för Borås Stad 2014-09-30 (2014/KS0008 049-1) b) Synpunkter på sotningsverksamhet (2014/KS0659 174-1) (Bil) (Bil) (Förslag: a b till handlingarna)
FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (6) 2014-10-27 E 2 Anmälan av delegationsbeslut: a) Likviditetsfrågor upptagande av lånelöfte ( 09 oktober 2014, Ärende 13) Likviditetsfrågor - placering av likvida medel (1 oktober 2014, Ärende 14) Likviditetsfrågor upptagande av lån (13 oktober 2014, Ärende 15) För finansiering av internbankens utlåning till de kommunala bolagen nyupplånar Borås Stad 300 miljoner kronor, genom emission på certifikatsmarknaden den 15 oktober 2014. (2014/KS0044 045-1) (Förslag: a till handlingarna) E 3 Delårsrapport januari augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen. (2014/KS0665 042-1 2014/KS0645 042-1) E 4 Ersättning till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem 2014. (2013/KS0678 611-3) E 5 Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015. (2014/KS0689 047-3) E 6 Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst. (2014/KS0710 135-1) E 7 Taxor för SÄRF:s myndighetsutövning. (2014/KS0697 710-1) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) (Bil) E 8 Överenskommelse med Migrationsverket om ensamkommande barn. (2014/KS0711 133-3) (Bil) E 9 LSS boende Kadriljgatan Kadriljen 3, Brotorp Borås Stad. (2013/KS0674 293-2) (Bil) E 10 Anslagsframställan för om och tillbyggnad av Sandareds bad och idrottshall. (2013/KS0673 287-2) (Bil)
FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (6) 2014-10-27 N 1 Medlemskap i Creative Cluster Innovation Hub Ekonomiska Förening. (2014/KS0568 141-1) (Bil)
Kc 1 a-b) anmälningsärenden (Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna) Följande ärenden kommer att läggas ut senare på webben: Kc 2 Fördelning av uppgifter och ansvar på programområden Kc 3 Kommunstyrelsens förhandlingsdelegation. Kc 4 Gruppledare för de partier som är representerade i Kommunstyrelsen men som inte har någon kommunalrådspost Kc 5 Bemyndigande att underteckna handlingar. Kc 6 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämmor och föreningsmöten Kc 7 Ombud för Borås Stad vid bolagsstämma för Borås Stadshus AB
Kc 8 BESLUTSFÖRSLAG Fullmakt att företräda kommunen inför hyres- och arrendenämnden Kommunstyrelsen föreslås besluta: Befullmäktiga förvaltningschef Rune Henriksson, Lokalförsörjningsförvaltningen eller den han i sitt ställe vid ett eller flera tillfällen förordnar att väcka, utföra, fullfölja och bevaka kommunens talan inför hyres- och arrendenämnden för tiden intill 2015 års utgång. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0722 002 Programområde: 1 Handläggare: Göran Björklund, tfn 35 83 00 Datum/avdelningschef: 2014-10-17/GB
Kc 9 BESLUTSFÖRSLAG Fullmakt för stadsjurister Kommunstyrelsen föreslås besluta: Stadsjuristerna Lars-Olof Danielsson, Louise Mattus Streiby och Torbjörn Alfredsson eller den någon av dem sätter i sitt ställe ges fullmakt, att vid alla domstolar, exekutionssäten och övriga myndigheter iaktta, väcka, utföra, fullfölja och bevaka kommunens talan samt ta emot delgivningar och anta eller förkasta förlikningsförslag. Stadsjuristerna eller den de sätter i sitt ställe får också, där de med stöd av denna fullmakt för talan i mål och ärende, uppbära, motta och kvittera betalningar och säkerheter. Stadsjuristerna eller den de sätter i sitt ställe får utom domstol iaktta och bevaka kommunens rätt när den är ifrågasatt. Denna fullmakt gäller t.o.m. 2015 års utgång. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0723 002 Programområde: 1 Handläggare: Göran Björklund, tfn 35 83 00 Datum/avdelningschef: 2014-10-17/GB
Kc 10 Kvittering av checkar och postväxlar m.m. läggs ut senare på webben
Kc 11 BESLUTSFÖRSLAG Kommunstyrelsens sammanträdesdagar fr.o.m. den 16 oktober 2014 Kommunstyrelsens ordförande kallar till det första sammanträdet med den nyvalda Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Sammanträden skall hållas följande dagar: 10 november (start kl 09.30), 11 november (start kl 09.30, gruppöverläggningar budget), 24 november (start kl 09.30, beslut om budgetförslag) och 15 december (start kl 14.00) 2014. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0691 006 Programområde: 1 Handläggare: Göran Björklund, tfn 033-35 83 00 Datum/avdelningschef: 2014-10-17/GB
I 1 BESLUTSFÖRSLAG Logotyp för Lundby Park Borås Stads grafiska regler ger möjlighet för vissa verksamheter att skapa egna grafiska regler. Sådana egna regler ska godkännas av Kommunstyrelsen. Brygghuset är en av dessa verksamheter, och vars grafik och logotyp tidigare godkänts av Kommunstyrelsen. Brygghuset har nu lagt fram en särskild logotyp för delverksamheten Lundby Park. I processen med att ta fram logotypen har ungdomar i de föreningar som är anslutna till Lundby Park varit involverade, såväl som medarbetare både på Brygghuset som Borås Skatehall. En bra förankring hos de ungdomar som utgör den främsta målgruppen är en förutsättning för att hitta ett märke som vi kan bära med stolthet. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen lägger med godkännande beskrivningen av logotyp för Lundby Park till handlingarna. Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2011/KS0774 Programområde: 1 Handläggare: Annika Klemming, tfn 7066 Datum/avdelningschef:
Lundby Park - Logotype Lundby Park är samlingsnamnet för Borås actionpark. Hit ansluter sig anhängare inom actionidrotter såsom Skateboard, BMX och Parcour. Samtidigt pågår ett visionsarbete kring Lundby Park, kopplat till Borås Stads vision 2025 kring målområdet människor möts i Borås. Förutom och Servicekontoret, Tekniska förvaltningen samt Lokalförsörjningsförvaltningen. Tillsammans vill vi skapa framtidens mötesplats i Borås, öppen för alla. Lundby Park ska vara den mest jämställda och trygga actionparken i Sverige med fokus på gemenskap och tillgänglighet. TYPOGRAFI sticker ut ifrån normen, där välkomnandet och kom-som-du-är-mentaliteten är viktig i uttrycket. BRO FIST - minsta gemensamma nämnare, kommer att tas fram för att sammanfatta varumärkeslöftet. Taglinen ska kännas rätt i sammanhanget och inte ha uppenbara kopplingar till traditionell idrott, eftersom gemenskapen utgör det unika i Lundby Park som varumärke. BRO FIST is the closest bond shared by bro s in a moment of eccentric awesomeness! FÄRG OCH FORM Logotypen skall i första hand exponeras i svart, men får även användas i vitt beroende på mediebärare och sammanhang. Vid speciella omständigheter och av produktionstekniska skäl, kan logotypen exponeras utan Prio 1. LundbyPark_FX.eps Prio 2. LundbyPark_logo_black.eps Prio 3. LundbyPark_logo_white.eps
KÄRNVÄRDEN / CORE VALUES KRITERIER FÖR KÄRNVÄRDEN I kärnvärdesanalysen bör man skilja mellan konkurrensförutsättningar (stödjande funktioner) och faktorer. För att ett kärnvärde ska bli en konkurrensfördel krävs något unikt, annars utgör den bara en konkurrensförutsättning. Konkurrensfördelarna kan sedan delas upp som taktiska (kortsiktiga) och strategiska (långsiktiga). För att vara en strategisk konkurrensfördel måste den vara svårimiterad för konkurrenterna. Någon av de strategiska konkurrensfördelarna blir i regel det som utgör det högst prioriterade kärnvärdet, vilket ibland kan få en direkt koppling till varumärkeslöftet. T.ex: Volvo 1. KONKURRENSFÖRUTSÄTTNINGAR personal och kapital. Vilka värden/ord kan kopplas till detta? 2. KONKURRENSFÖRDELAR Här skiljer vi mellan lång- och kortsiktiga, varav de mest unika fördelarna ska sammanfattas i toppskiktet. Här gäller det att vara ärlig, vad gör oss unika... på riktigt. T.ex Miljöaspekten har gått ifrån att vara något unikt, till bli en förutsättning inom vissa branscher. Värdefullt Kommunicerbart KONSUMENT Unikt Svårt att imitera KONKURRENT
KÄRNVÄRDEN / CORE VALUES Gemenskap Schysta åkytor i all ära, men att bara vara en actionpark är inget för oss. På Lundby Park har actionutövare i Boråstrakten, oavsett om man kallar sig för skejtare, BMXare eller något annat. Tillsammans har vi skapat en hemvist för dem som även delar livsstilen. Alla förtjänar en plats i våran familj, oavsett om man bara vill ha ett ställe att hänga på eller utvecklas som åkare. Välkommen hem! Förändring Något som vi är väl införstådda med på Lundby Park, är att actionaktiviteter, såsom BMX och och en bred mix av goda förebilder, vilket innebär att du kan bli bekräftad i ett större samman- Tillgänglighet Tillgänglighet för oss handlar om att erbjuda en trivsam oas. Genom att erbjuda både ett - att skapa förutsättningar för nya utmaningar. Vi strävar alltid efter att vara en möjligheternas park, en park som överraskar.
KU 1 a-b) anmälningsärenden (Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna)
KU 2 BESLUTSFÖRSLAG Program för ett integrerat samhälle Arbetslivsnämnden har fått i uppdrag att revidera program för ett integrerat samhälle. Ett förslag till program har varit ute på remiss hos 14 nämnder, 12 bolagsstyrelser, SÄRF och Ungdomsrådet. Av de totalt 21 inkomna svaren har 18 tillstyrkt, två har avstått och en har endast lämnat yttrande. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Reviderat Program för ett integrerat samhälle antas att gälla för alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Programmet ska revideras senast 2018 141007 Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-10-08 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0414 Programområde: 3 Handläggare: Ewa Luvö, tfn 35 30 40 Datum/avdelningschef: 2014-10-06/Ingegerd Eriksson
Sida 1(2) 2014-10-27 Dnr 2014/KS0414 Avd: Kvalitet och utveckling Handläggare: Ewa Luvö Kommunfullmäktige Program för ett integrerat samhälle Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Arbetslivsnämnden har fått i uppdrag att revidera program för ett integrerat samhälle. Ett förslag till program har varit ute på remiss hos 14 nämnder, 12 bolagsstyrelser, SÄRF och Ungdomsrådet. Svar har inkommit från SDN Norr, SDN Väster, SDN Öster, Miljö och konsumentnämnden, Sociala omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden, Fritid och folkhälsonämnden, Kulturnämnden, Servicenämnden, Lokalförsörjningsnämnden, Tekniska nämnden, Revisorskollegiet, Samhällsbyggnadsnämnden, Stadskansliet, Ungdomsrådet, FRIBO, AB Bostäder, Borås Djurpark AB, Viskaforshem AB, Borås Energi och Miljö AB samt Industribyggnader i Borås AB (IBAB). Av de totalt 21 inkomna svaren har 18 tillstyrkt förslag på Program för ett integrerat samhälle. Två har avstått och en har endast lämnat yttrande. Kommentarer lämnats i 10 av svaren. De tydligaste förändringarna jämfört med det nuvarande programmet är ett förtydligande av målgruppen som i första hand är boråsare som är födda utomlands och boråsare födda i Sverige med båda föräldrarna är födda utomlands. En annan förändring är att hälsa och kultur förts in som viktiga områden och förutsättningar för en lyckosam integration. Ett arbete har också påbörjats med konkretisera programmet i en tydlig handlingsplan, som kontinuerligt ska följas upp och revideras. Kommentarerna kan delas upp i tre delar: Miljö och konsumentnämnden, Utbildningsnämnden och Ungdomsrådet lyfter frågan om handlingsplan kopplat till programmet. Arbetslivsnämnden svarar att genom nätverket för integration har arbetet påbörjats med att ta fram ett förslag till handlingsplan. Fritid och folkhälsonämnden, Stadsdelsnämnderna Väster, Öster och Norr menar att programmet borde ha en bredare definition på begreppet integration och inkludera ålder, socioekonomi och funktionshinder. Här hänvisar Arbetslivsnämnden till att Borås Stad har tagit beslut om program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet, Program för jämställdhet samt personalpolitiskt program med avsnitt om jämställdhet och likabehandling. Dessa program möter väl upp krav på integrationsarbetet för ålder, socioekonomi och funktionshinder. POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
2 Program för ett integrerat samhälle har sin utgång i arbetet mot främlingsfientlighet och integration för boråsare födda utomlands och boråsare födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Utöver detta har det lämnats ett antal förslag på textförändringar och enstaka punkter. Flertalet av dessa textförslag och punkter har beaktats. Något enstaka förslag kommer att beaktas i handlingsplanen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Reviderat Program för ett integrerat samhälle antas att gälla för alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Programmet ska revideras senast 2018 KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Ingegerd Eriksson Chef Kvalitet och utveckling
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler FÖRSLAG Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1
Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Gäller för: Alla nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag Datum: För revidering ansvarar: Arbetslivsnämnden För uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Arbetslivsnämnden Dokumentet gäller till och med: 2018 2 Integrerat samhälle
Program för ett integrerat samhälle Borås Stad vill motverka främlingsfientlighet och förbättra integrationen. Detta program redovisar den politiska viljeinriktningen och hur Borås Stad ska agera. Målgruppen för programmet är boråsare som är födda utomlands, och boråsare födda i Sverige vars båda föräldrar är födda utomlands. Detta är ca 25 procent av kommunens invånare. Borås har många års erfarenhet av att ta emot människor från andra länder. Förut arbetskraftsinvandrare, under senare år flyktingar från krig och förföljelse. Borås idag är en stad med en mångfald av kulturer, språk och religioner. Vi välkomnar alla inflyttade, oavsett ursprung eller religion, och vill säkerställa en god mottagning och integration. Det är viktigt med förståelse för olika kulturer om alla invånare i Borås ska vara delaktiga i samhällslivet och känna sig trygga. Detta skapas bäst genom möten mellan människor med olika bakgrund, till exempel på arbetsplatser och i föreningslivet. Integration betyder att människor respekteras oavsett bakgrund. Integration är en långsiktig process som omfattar alla i samhället. Den bygger på ömsesidig förståelse och respekt. Integration ska inte betraktas som en enskild aktivitet utan bör genomsyra allt arbete. Människor kan vara delaktiga i samhället de lever i, utan att ge avkall på sin identitet. Ett demokratiskt samhälle som värnar mänskliga rättigheter och människors lika värde tillåter alla att leva sitt eget liv, så länge svenska lagar och regler följs. Ett arbete är det viktigaste för att komma in i samhällslivet. Förberedelser för arbetslivet genom språkundervisning och samhällsinformation är därför prioriterade i integrationsarbetet. Integrerat samhälle 3
Arbete Arbete är en nyckel till integration. Borås Stad prioriterar åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Vi ska samverka med andra myndigheter och näringslivet för att alla nyanlända ska få praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Borås Stad ska vara ett föredöme i att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. Borås Stad ska stödja kunskapsspridning i näringslivet om att mångfald i arbetslivet är utvecklande och kan vara lönsamt för företaget. Boende Borås Stad ska motverka diskriminering och segregation på bostadsmarknaden. Vi ska verka för att ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer skapar ett blandat boende. Planering av bostadsområden ska skapa naturliga mötesplatser för de boende. Det kan ske med lokaler för exempelvis närservice samt fritids- och kulturaktiviteter. Borås Stad ska stötta nätverk som erbjuder aktiviteter för boende och bidrar till socialt hållbar stadsutveckling. Utbildning Barn och ungdomar Borås Stad har ansvaret för att alla unga får lika möjligheter till en god uppväxt och utbildning. Elever med annat modersmål ska erbjudas undervisning i detta, och i övrigt få det stöd de behöver i utbildningen. Modersmålslärarnas kompetens ska användas även i skolans arbete med interkulturella frågor. Varje kommunal skola ska verka för en särprägel som lockar elever från hela kommunen att välja den skolan. Därigenom får skolorna naturligt en kulturell mångfald. 4 Integrerat samhälle
Borås Stad verkar för att ungdomar får en ingång i arbetslivet, till exempel genom feriejobb. Särskilt viktigt är detta för ungdomar med utländsk bakgrund, som ofta saknar kontaktnät i samhället. Vuxna Borås Stad ansvarar för att alla nyanlända erbjuds utbildning i svenska för invandrare (SFI). SFI ska erbjudas i kombination med yrkesutbildning eller praktik för att stödja inträdet på arbetsmarknaden. För att säkerställa utbudet av yrkes- och lärlingsutbildningar ska Borås samverka inom Sjuhärad. SFI ska även ges tillsammans med teoretisk utbildning. Delaktighet Borås Stad verkar för att stärka förmågan och möjligheten till demokratisk delaktighet samt socialt och kulturellt deltagande. Alla medborgare i Borås ska känna sig behövda och ta del i samhällsutvecklingen. En förutsättning för att kunna ta del i samhällsutvecklingen är kunskap om hur samhället i vid bemärkelse fungerar. Fritidsgårdarnas arbete för hållbarhet, delaktighet och jämställdhet är en förutsättning för att verksamheten ska inkludera alla ungdomar. Kommunen ska verka för att alla invånare får möjlighet att forma sina liv som de själva vill, inom ramen för svenska lagar och regler. Trygghet I Borås Stad ska alla invånare känna sig trygga. Borås Stad ska verka för att nyanlända får förutsättningar att delta i samhället, skapa ett kontaktnät samt möjligheter att delta föreningslivet. Borås Stad ansvarar för att personalen i förskola, skola och individ- och familjeomsorg har kunskap om olika kulturer. Kommunen ska sträva efter att äldre och personer med funktionsnedsättning får hjälp på sitt modersmål. Integrerat samhälle 5
Folkhälsa Borås Stad ska skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Generella och selektiva satsningar på utbildning och sysselsättning samt samordnade insatser för integration, delaktighet och trygghet skapar även förutsättningar för hälsa och social hållbarhet. Många flyktingar har trauman som behöver bearbetas. Borås Stad ska i samverkan med andra utreda möjligheter till rehabilitering. Kultur Kultur är en väsentlig faktor i att forma ett integrerat samhälle. Det kulturella perspektivet ska vara en naturlig del av Borås Stads arbete för ett integrerat samhälle. Alla barn har rätt till lika möjligheter för kultur och fritidsverksamheter. 6 Integrerat samhälle
Arbetsmetoder Integrationsmålen ska genomsyra verksamheten i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Samverkan kan öka både kvalitet och effektivitet i integrationsarbetet. Där det är möjligt ska Borås Stad samverka med andra kommuner och myndigheter. Om det finns internationella nätverk som underlättar arbetet med integrationen kan Borås Stad vara med i sådana. De ideella organisationerna är en viktig resurs i integrationsarbetet, särskilt studieförbunden. Arbetslivsnämnden ansvarar för att samordna integrationsarbetet. Uppföljning Arbetslivsnämnden ansvarar för att senast 2018 ge Kommunfullmäktige en uppföljning av programmet, och ett förslag till reviderat program. Integrerat samhälle 7
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 8 Integrerat samhälle
KU 3 BESLUTSFÖRSLAG Remiss av betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer en folkhälsofråga Borås Stad har beretts tillfälle att yttra sig över ett betänkande som lämnats av regeringens nationella samordnare mot våld i nära relationer. Kommunstyrelsen har som underlag till detta yttrande inhämtat synpunkter från Stadsdelsförvaltningen Väster, som ansvarar för samordningen av frågor som rör Våld i nära relationer. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen översänder upprättat remissyttrande som sitt eget 141014 Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-10-15 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0571 Programområde: 3 Handläggare: Ewa Luvö, tfn 35 30 40 Datum/avdelningschef: Ingegerd Eriksson 2014-10-03
Sida 1(1) 2014-10-27 Dnr 2014/KS0571 Avd: Kvalitet och utveckling Handläggare: Ewa Luvö Justitiedepartementet Remiss av betänkande SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga Kommunstyrelsen har som underlag till detta yttrande inhämtat synpunkter från Stadsdelsförvaltningen Väster, som ansvarar för samordningen av frågor som rör Våld i nära relationer. Kommunstyrelsen översänder upprättat remissyttrande som sitt eget KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunalråd Ingegerd Eriksson Chef Kvalitet och utveckling POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
REMISSYTTRANDE 1 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 Yttrande över betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga Sammanfattning Borås Stad har beretts tillfälle att yttra sig över de femtiotal konkreta förslag för ett mer effektivt arbete mot våld i nära relationer som lämnats av regeringens nationella samordnare i betänkandet SOU 2014:49. Nedan följer kommunens synpunkter kring utvalda förslag och bedömningar i sammanfattning. Kommunerna har en nyckelroll såväl i det strategiska som i det operativa arbetet. Länsstyrelsen bör därför uppdras att genomföra regionalt utvecklingsarbete i samarbete med kommunen, där det finns lokala förutsättningar (Kapitel 2, förslag 2.1.2) Lokala överenskommelser om samverkan som reglerar det operativa brottsofferarbetet bör involvera fler parter än polis och kommun (Kapitel 3, förslag 3.1.1) De parter som ingår i en operativ arbetsgrupp bör organisera sig så att gemensamma individuella handlingsplaner kan tas fram och uppföljningar genomföras. Innan den föreslagna samverkansformen genomförs i större skala bör den prövas och utvärderas i ett antal pilotkommuner (Kapitel 3, förslag 3.1.2) Förändringar rörande lagstadgat skyddat boende och tillståndsplikt bör genomföras först efter att ett långsiktigt organisationsbidrag införts för finansiering av Kvinnojourernas föreningsverksamhet (Kapitel 3, förslag 3.3) Även barn- och elevhälsan bör erbjudas kompetensutveckling om våld i nära relationer genom Skolverket. Den utbildning som ges bör vara anpassad efter respektive professions grundutbildning (Kapitel 4, förslag 4.2.2) Allmänna råd kring inskolningssamtal kan användas för information om bl.a. stöd i föräldrarollen och verksamhetens anmälningsplikt bör utvecklas även för skolans verksamhetsområde (Kapitel 4, förslag 4.2.3)
REMISSYTTRANDE 2 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 En förstärkning av barnhälsans arbete i riktning mot betänkandets förslag om mobilt team bestående av kompetenser som psykolog, specialpedagog och socionom skulle innebära att barn i förskoleålder fick bättre tillgång till stöd (Kapitel 4, förslag 4.2.6) Utväg Södra Älvsborgs pågående metodutveckling rörande föräldrastöd och våld bör vara av nationellt intresse. Även samverkans- och utvecklingsprojektet mellan BVC, Folktandvård och socialtjänst kring barn som far illa som drivs av Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) bör vara av nationellt intresse. (Kapitel 4) I den mån det bedöms framkomligt bör kommunerna erbjuda tillfälligt boende till våldsutövare, villkorat med stöd och behandling. Kommunerna bör dock i första hand utveckla arbetet med att erbjuda tillfälligt boende till våldsutsatta, då detta bedöms som mer angeläget (Kapitel 6, förslag 6.3) Då stereotypa föreställningar om maskulinitet och femininet ökar risken för att utöva våldsamma handlingar, bör våldspreventiva satsningar i första hand inriktas mot att motverka en heteronormativ, dominant och sexistisk maskulinitetsnorm (Kapitel 6, förslag 6.5) Det är viktigt att säkra en långsiktig finansiering av framförallt Kvinnojourernas föreningsverksamhet. Utöver statliga organisationsbidrag är fortsatt finansiering genom kommunala föreningsbidrag viktiga. Partnerskapsrelationer mellan det offentliga och de idéburna organisationer bör utvecklas och samverkansmodeller så som t.ex. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) bör prövas. (Kapitel 7, förslag 7.2) Frihet från våld i nära relationer bör vara ett tolfte målområde i den nationella folkhälsopolitiken snarare än ett nytt nationellt folkhälsomål. Nya uppdrag för Folkhälsomyndigheten kring området våld i nära relationer behöver samordnas med andra myndigheters uppdrag. (Kapitel 8, förslag 8.1) Det finns skäl att våld i nära relationer ingår som en del i arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT). Även om våld i nära relationer inte kan åtgärdas genom insatser mot ANDT kan riktade och samordnade satsningar vara berättigade utifrån att personer med missbruks-
REMISSYTTRANDE 3 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 och beroendeproblematik har ett svagare samhälleligt skydd och behov av målgruppsanpassat stöd. (Kapitel 8, förslag 8.2) Det är viktigt att staten tar ett ekonomiskt ansvar som motsvarar de faktiska kostnaderna. För ett långsiktigt utvecklingsarbete inom området krävs mer än de tillfälliga utvecklingsmedel som beviljats. (Kapitel 9, förslag 9.1) Yttrandet i sin helhet Bakgrund Regeringen beslutade i april 2012 att tillsätta en nationell samordnare mot våld i nära relationer med uppdrag att åstadkomma en kraftsamling för att motverka våld i nära relationer. Till samordnare utsågs Carin Götblad. Resultatet av samordnarens arbete redovisas i betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49), som innehåller ett femtiotal konkreta förslag för ett mer effektivt arbete. Några av betänkandets förslag rör rättsväsende, polismyndighet, hälso- och sjukvård och frivilliga aktörer. Det stora flertalet av betänkandets förslag berör dock kommunernas arbete. Borås Stad har beretts tillfälle att yttra sig över betänkandets förslag. Syftet är främst att regeringen vill ha belyst vilka konsekvenser förslagen kan få om de genomförs. Ärendet Ärendet gäller en begäran från Kommunstyrelsen om svar på remiss av betänkandet. Remissyttrandet har sammanställts av Kommungemensam Individ- och familjeomsorg (IFO) inom Stadsdelsförvaltningen Väster. Kommungemensam IFO har i beredningen av ärendet inhämtat underlag från Kommungemensam Skola inom Stadsdelsförvaltningen Norr och från Folkhälsoenheten inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen. I yttrandet fokuseras de förslag där Borås Stad har synpunkter som avviker från betänkandets, helt eller delvis. Yttrandet fokuserar också främst de förslag som rör kommunernas ansvarsområden. Yttrandet följer betänkandets disposition. I beskrivningen nedan följer en redogörelse för kommunens synpunkter. Redovisningen av synpunkterna följer betänkandets kapitelindelning.
REMISSYTTRANDE 4 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 2: Förstå komplexiteten vid våld i nära relationer och pröva nya vägar tillsammans Förslag 2.1.2 Länsstyrelserna uppdras att i samarbete med polisen bjuda in kommuner, landsting, statliga myndigheter och idéburna organisationer till regionalt utvecklingsarbete som utifrån en helhetssyn tar fram en gemensam handlingsplan för ett tryggt och säkert samhälle fritt från våld i nära relationer Borås Stad instämmer med betänkandets förslag att Länsstyrelserna bör vara initiativtagare till ett regionalt utvecklingsarbete. Borås Stad instämmer också i att de nationella jämställdhetspolitiska målen utgör en grundläggande plattform för ett långsiktigt arbete mot våld i nära relationer. Kommunen ser det därför som nödvändigt att koppla samman regional och lokal samverkan i frågor som rör mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer med regionala och lokala nätverk för jämställdhetsintegrering. Även nätverk och samverkan för brottsförebyggande arbete och folkhälsoarbete bör involveras i arbetet för ett tryggt och säkert samhälle fritt från våld i nära relationer. Enligt förslaget ska Länsstyrelserna genomföra uppdraget i samarbete med polisen. Flera kommuner har tillsatt samordnarfunktioner och/eller strategtjänster inom området. Borås Stad vill påminna om kommunens nyckelroll såväl i det strategiska, som det operativa arbetet. Länsstyrelsens uppdrag bör därför genomföras i samarbete med kommunen, där det finns lokala förutsättningar. Länsstyrelsen i Västra Götaland har genom arbetet med Jämställt Västra Götaland Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2014-2017 påbörjat ett regionalt utvecklingsarbete som på många sätt är i linje med betänkandets förslag. För att regionala målsättningar för utvecklingsarbetet ska bli verklighet bör dessa målsättningar konkretiseras lokalt. I det återstående arbetet med att bryta ned strategin i lokala handlingsplaner bör intryck kunna hämtas från betänkandets exempel från Södertälje där utvecklingsarbetet tagit avstamp i lokal kunskap om de våldsutsattas behov och deras samhällskontakter.
REMISSYTTRANDE 5 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 3: Underlätta för våldsutsatta genom operativa arbetsgrupper m.m. Förslag 3.1.1 I de lokala överenskommelserna om samverkan mellan polis och kommun bör de särskilt anges att våld i nära relationer är prioriterat och hur operativa arbetsgrupper ska komma till stånd och arbeta Borås Stad är positiv till förslaget om att lyfta in våld i nära relationer som ett prioriterat samverkansområde i lokal samverkansöverenskommelse mellan polis och kommun, då detta skulle innebära att området våld i nära relationer får en mer tydlig plats i det lokala brottsförebyggande arbetet. I den lokala överenskommelsen om samverkan mellan polis och kommun bör därför kommunens och polisens åtaganden och åtgärder regleras, på motsvarande sätt som denna typ av överenskommelse idag reglerar gemensamma åtgärder vad gäller nedskräpning, alkohol, narkotika, dopning och organiserad brottslighet. I Västra Götaland sker en övergripande myndighetssamverkan inom området våld i nära relationer främst inom ramen för Utvägs verksamhet som finns i Göteborgsområdet, Skaraborg och i Södra Älvsborg. I den myndighetssamverkan som sker inom ramen för Utväg är bl.a. hälso- och sjukvården en stark och viktig aktör. Även andra aktörer så som exempelvis Kvinno- och Brottsofferjourerna är centrala parter i det operativa brottsofferarbetet. Borås Stad anser därför att lokala överenskommelser om samverkan som reglerar hur det operativa brottsofferarbetet ska komma till stånd och arbeta bör involvera fler parter än polis och kommun. Förslag 3.1.2 I varje kommun bör finnas en operativ arbetsgrupp mot våld i nära relationer i vilken olika myndigheter samarbetar och koordinerar sina insatser för barn och vuxna som är, eller riskerar att bli, utsatta för allvarligt våld från närstående. I den operativa arbetsgruppen ska det upprättas individuella handlingsplaner för alla våldsutsatta och våldsutövare som är i behov av det. Borås Stad bör utifrån sin storlek ha underlag för att skapa en kommunegen operativ arbetsgrupp. Det förefaller dock sannolikt att mindre kommuner kan behöva gå samman och skapa gemensamma operativa arbetsgrupper. Borås Stad är positiv till att socialtjänsten enligt förslaget är huvudansvarig för det operativa brottsofferarbetet och ansvarig för att dokumentera och
REMISSYTTRANDE 6 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 följa upp det gemensamma arbetssättet. Socialtjänsten i Borås Stad bedriver ett utvecklingsarbete med inriktning på en specialiserad organisation för brottsoffer, vilket skulle skapa nya möjligheter till utökad samverkan kring det operativa brottsofferstödet. Detta ansvar förutsätter dock att de övriga parter som ingår i en operativ arbetsgrupp också för dokumentation som gör uppföljning möjlig. Här finns i Boråsregionen för närvarande problem genom att hälso- och sjukvården inte dokumenterar de stöd- och behandlingsinsatser som ges till våldsutsatta, våldsutövare och barn inom Utvägs verksamhet. Borås Stad instämmer i nationella samordnarens bedömning att modeller så som Utvägsverksamheterna i Västra Götaland och Koncept Karin i Malmö nu bör vara mogna för att ta ett steg till och organisera sig så att gemensamma individuella handlingsplaner kan tas fram och uppföljningar genomföras. Operativa arbetsgrupper bör kunna innebära förbättringar främst för de vuxna brottsoffer som idag ofta får ta alltför stort eget ansvar för den mängd av olika samhällskontakter som kan vara aktuella. Innan samverkansformen genomförs i större skala bör den dock prövas och utvärderas i ett antal pilotkommuner, för att utveckla samverkansformerna och värdera effekterna för berörda enskilda och samverkansparterna. Förslag 3.3 Kommunernas ansvar för att tillhandahålla insatsen skyddat boende för våldsutsatta ska regleras i ett nytt stycke i 5 kap. 11 socialtjänstlagen. För verksamheten skyddat boende ska krävas tillstånd i enlighet med 7 kap. 1 socialtjänstlagen Borås Stad ställer sig bakom förslaget i betänkandet om en lagstadgat ansvar att tillhandahålla skyddat boende enligt socialtjänstlagen. Den pågående professionaliseringen av insatsen skyddat boende där samhället successivt tar över alltmer ansvar för våldsutsattas stöd och skydd är en utveckling som bedöms gynna den enskilde. En tillståndsprövning av insatsen skyddat boende bedöms bidra till en kvalitetsutveckling av insatsen. Förslagen bedöms också bidra till att våld i nära relationer på ett tydligare sätt än idag skulle utgöra ett verksamhetsområde som andra inom socialtjänsten, vilket vore positivt. Samtidigt bör beaktas att en tillståndsprövning av skyddade boenden skulle innebära att de Kvinnojourer som idag är de främsta utförarna av skyddat boende, skulle tvingas göra omfattande anpassningar för att kunna
REMISSYTTRANDE 7 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 konkurrera med andra aktörer på marknaden. Utifrån nuvarande förutsättningar skulle detta kunna innebära att Kvinnojoursrörelsen som välfärdsproducent slås ut i konkurrensen. Borås Stad ser det som angeläget att värna Kvinnojourernas verksamheter. Det är viktigt att enskilda som vill söka stöd utan att registreras hos myndigheter fortsatt kan få stöd genom den del av Kvinnojourens verksamhet som utgör föreningsverksamhet. Det är också angeläget att värna om Kvinno- och tjejjourernas ställning som ideell och fristående förening, som förutom att tillhandahålla välfärdstjänster också ska kunna vara röstbärare, opinionsbildare och kritiker. Borås Stad menar därför att det är viktigt att genomföra förändringar i enlighet med förslaget först efter att en långsiktig finansiering av Kvinno- och tjejjourer kan garanteras i enlighet med betänkandets förslag i kapitel 7 om att ändra nuvarande bidragsform till ett långsiktigt organisationsbidrag. Synpunkter rörande förslag och bedömningar i betänkandets kapitel 4: Lyssna på barnen och vidta åtgärder Förslag 4.2.2 Skolverket uppdras att tillhandahålla kompetensutbildning om våld i nära relationer till lärare och förskollärare Borås Stad ställer sig positiv till betänkandets förslag och bedömningar. Då barn- och elevhälsans personal är centrala resurser vad gäller att upptäcka och samtala med barn som lever med våld, anser Borås Stad att även barnoch elevhälsan bör erhålla kompetensutveckling i enlighet med förslaget. Den utbildning som ges bör vara anpassad efter respektive professions grundutbildning. Förslag 4.2.3 Skolverket ska ta fram allmänna råd kring hur inskolningssamtal vid förskolan kan användas för att ge information om vart man kan vända sig för att få råd och stöd i sin föräldraroll, om förskolans eget förebyggande stödarbete, om barns grundläggande rättigheter och om förskolepersonalens plikt att orosanmäla till socialtjänsten Borås Stad ställer sig positiv till betänkandets förslag och anser att allmänna råd för inskolningssamtal i enlighet med förslaget även bör utvecklas för skolans verksamhetsområde.
REMISSYTTRANDE 8 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 Förslag 4.2.6 Mobila team bör erbjuda riktat stöd till barn i förskoleålder. De mobila teamen bör vara ett stöd för förskolepersonal, föräldrar och barn. Arbetet med barn och föräldrar bör i första hand bedrivas på barnets förskola Betänkandets förslag om mobila team bestående av kompetenser så som psykolog, specialpedagog och socionom som handleder i sammanhang där barn och föräldrar känner sig trygga borde kunna öka möjligheterna för fler att nås av stöd. Genom barnhälsans verksamhet finns detta stöd redan delvis att tillgå i Borås Stad. Om barnhälsans pågående arbete skulle förstärkas i riktning mot förslaget och samverkansformerna med t.ex. barnavårdscentraler och familjecentraler skulle stärkas ytterligare, skulle barn i förskoleålder få bättre tillgång till stöd, så som barn i skolans verksamhet idag har tillgång till stöd genom elevhälsan. Övriga synpunkter rörande bedömningar i kapitel 4 Borås Stad instämmer med det som konstateras i betänkandet, att det våldsförebyggande arbetet inte lyfts fram tillräckligt mycket i arbetet med föräldrastödjande insatser. Metodutveckling rörande föräldrastöd och våld bör vara av särskilt intresse. Här vill Borås Stad lyfta fram Utväg Södra Älvsborgs arbete i det pågående projektet kring föräldraskap och våld. Metoden som utvärderas parallellt som den införs av FoU Sjuhärad Välfärd med stöd av Brottsoffermyndigheten, bör vara av nationellt intresse. Borås Stad instämmer också i nationella samordnarens bedömning att det bör finnas möjligheter att inom ramen för barnavårdscentraler och familjecentraler arbeta mer riktat mot barn som riskerar att utsättas direkt för eller uppleva våld mellan föräldrar. Borås Stad ingår i ett samverkansoch utvecklingsprojekt mellan BVC, folktandvård och socialtjänst som drivs av Västra Götalands kompetenscentrum mot våld i nära relationer (VKV) kring tidig upptäckt av utvecklad samverkan kring barn som far illa. Familjecentraler i Borås Stad ingår i projektet. Bedömningen är att staden utifrån denna särskilda satsning har kommit en bit på vägen kring att hitta former för samverkan kring tidig upptäckt och tidiga insatser. Även erfarenheter och utvärdering av detta projekt, det sk. Christina-projektet, bör vara av nationellt intresse. Borås Stad anser att nationella samordnarens bedömning om att socialtjänsten regelbundet bör närvara för att informera om sitt arbete vid föräldramöten vore en orealistisk användning av samhällets gemensamma
REMISSYTTRANDE 9 (13) Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 resurser. Däremot bör etablerade samverkansstrukturer förstärkas och frågor om våld bör vara tydligt prioriterade. De strukturer för samverkan som finns i Borås Stad påminner till viss del om de konsultationsteam i Tyresö kommun som lyfts som ett gott exempel i betänkandet. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 6: Sätt fokus på våldsutövaren Förslag 6.3 Kommunerna bör erbjuda tillfälligt boende i första hand till våldsutövare, när personer inte längre kan bo tillsammans Förslaget om att erbjuda tillfälligt boende i första hand till våldsutövare är i grunden positivt, då detta skulle innebära att våldsutsatta och eventuella barn kan bo kvar och behålla sociala kontakter och invand miljö, förutsatt att risken bedöms liten att våldsutövaren ska fortsätta utöva våld. I Borås, liksom i det stora flertalet av landets kommuner, är antalet våldsutsatta kvinnor som avvisas från Kvinnojourer fler än antalet kvinnor som kan tas emot. I takt med att bostadsbristen blir alltmer akut i landets kommuner blir tiden i skyddat boende ofta längre än vad skyddsbehovet påkallar, då permanenta boendelösningar är svåra att finna. Då en mer vanligt förekommande situation är att våldsutsatta inte kan bo kvar i en tidigare gemensam bostad på grund av hotbilden och bostadsbristen påverkar våldsutsattas möjligheter att komma vidare från skyddat boende, är Borås Stads bedömning att kommunerna i första hand bör erbjuda tillfälligt boende och hjälp att anskaffa permanent boende till våldsutsatta. I den mån det bedöms framkomligt bör försök göras med att erbjuda våldsutövare tillfälligt boende. Detta bör dock villkoras med att den som utövat våld tar emot stöd och behandling för att förändra sitt beteende. Förslag 6.5 En nationell telefonlinje ska inrättas för information och stöd till personer som har problem med sin aggressivitet och för att motivera dem till behandling Låga trösklar in till stöd och tidiga insatser är positivt. Det implicita antagandet om att personer som utövar våld gör detta på grund av psykiska problem, bristande impulskontroll och generella svårigheter med att hantera egna aggressioner, som förslaget om en nationell telefonlinje tycks utgå
(13) REMISSYTTRANDE 10 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 ifrån, kan dock ifrågasättas. Samspelet mellan attityder till jämställdhet och maskulinitet och attityder till våld är belagt. I Ungdomsstyrelsens rapport från 2013, Unga och våld, refereras exempelvis till resultat som visar att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer både i påståenden om stereotypa könsroller och i stereotypa påståenden om maskulinitet och femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Våldspreventiva satsningar bör därför snarare inriktas mot att motverka en heteronormativ, dominant och sexistisk maskulinitetsnorm. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 7: Ge bättre förutsättningar för idéburet arbete Förslag 7.2 Det statliga stödet till kvinnojourer och andra idéburna organisationer som arbetar mot våld i nära relationer ska stärkas genom att ändra nuvarande bidragsform till et långsiktigt organisationsbidrag. Borås Stad invänder mot betänkandets påstående att Kvinnojourer, brottsofferjourer och andra ideella organisationers verksamheter sedan en lång tid är ett betydelsefullt komplement till kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta. Snarare är det de ideella organisationerna som under många års tid utgjort basen i det brottsofferstödjande arbetet. Kommunerna har kommit en bit på väg i att utveckla brottsofferstödjande insatser, men ideella aktörer utgör alltjämt de stora välfärdsproducenterna inom området. Som nationella samordnaren konstaterar är de ideella verksamheterna i många kommuner det enda alternativet för dem som söker stöd och skydd från våld i nära relationer. Borås Stad är positiv till en stärkt professionalisering och ett ökat samhällsansvar vid utförandet av välfärdstjänster inom området våld i nära relationer. Borås Stad anser dock att det är viktigt att värna om Kvinno- och tjejjourernas ställning som ideell och fristående förening, som förutom att tillhandahålla välfärdstjänster också ska kunna vara röstbärare, opinionsbildare och kritiker. Borås Stad är därför positiv till att ändra nuvarande bidragsformer riktade till Kvinnojourer och andra idéburna organisationer till ett långsiktigt, statligt organisationsbidrag. Utöver detta ser Borås Stad det som angeläget att kommunerna fortsatt stöttar den lokala Kvinnojouren med föreningsbidrag. Borås Stad tilltalas också av att utveckla
(13) REMISSYTTRANDE 11 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 partnerskapsrelationer mellan idéburna organisationer och det offentliga och menar att samverkansmodeller, så som t.ex. Idéburet offentligt partnerskap (IOP), som betonar partnerskap och samverkan för att nå gemensamma mål och tillgodose gemensamma intressen (social trygghet, minskat våld, ökat barnperspektiv etc.) bör prövas i högre utsträckning än idag. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 8: Förtydliga den nationella strukturen för koordinering och uppföljning Förslag 8.1 Frihet från våld i nära relationer ska vara ett nationellt folkhälsomål Borås Stad ställer sig bakom betänkandets inriktning om att våld i nära relationer ska betraktas som en folkhälsofråga och att arbetet med att motverka våld i nära relationer ska ingå i den nationella folkhälsopolitiken. Att definiera våld i nära relationer som en folkhälsofråga tydliggör att inte enbart insatser så som socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet är viktiga i arbetet mot våld, utan att samhället som helhet har ett ansvar för att motverka våld. Detta gäller inte minst det främjande och förebyggande arbetet. Att definiera frihet våld i nära relationer som folkhälsofråga nationellt skulle också innebära att området våld i nära relationer får en mer tydlig plats i det lokala folkhälsoarbetet, vilket Borås Stad välkomnar. Borås Stad påminner dock om att den nationella folkhälsopolitiken har ett folkhälsomål och elva målområden. Ett mål om frihet från våld, parallellt med det övergripande folkhälsomålet; att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen kan leda till en oönskad perspektivförskjutning, där fokus flyttas från att på ett generellt plan minska de skillnader i hälsa som beror på olika livsvillkor. Borås Stad menar därför att frihet från våld i nära relationer ska vara ett tolfte målområde i den nationella folkhälsopolitiken som ges lika stor tyngd som övriga målområden, snarare än ett nytt nationellt folkhälsomål. Nuvarande folkhälsoområden spänner över flera nivåer och politikområden. Borås Stad instämmer i betänkandets konstaterande att ett angreppsätt som spänner över flera nivåer och politikområden också måste gälla ett framgångsrikt arbete mot våld i nära relationer, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Nya uppdrag för Folkhälsomyndigheten kring området
(13) REMISSYTTRANDE 12 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 våld i nära relationer behöver naturligtvis samordnas med uppdrag som utförs av andra myndigheter, så som t.ex. Socialstyrelsen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Förslag 8.2 Arbetet mot våld i nära relationer ska ingå som en del av arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT). I den nyligen presenterade årsrapporten Folkhälsan i Sverige 2014 redovisas befolkningens hälsoutveckling och vilka grupper som särskilt behöver uppmärksammas. Trots en i huvudsak positiv utveckling för de flesta ökar hälsoskillnaderna i samhället. Bland annat framkommer att de som utsatts för allvarligt sexuellt våld i betydligt högre utsträckning än andra uppger symtom på depression, riskbruk av alkohol och självskadebeteende. Andra studier som t.ex. Carin Holmbergs, Mäns våld mot missbrukande kvinnor: ett kvinnofridsbrott bland andra (2005), har påvisat att kvinnor i missbruk befinner sig i en särskilt utsatt situation i samhället och att våld är ett vanligt inslag i dessa kvinnors vardag. Kvinnorna möts inte sällan av oförståelse och okunskap och utsätts ibland för kränkningar och våld av de samhällsinstanser som ska ge dem stöd och hjälp. Mot bakgrund av detta och det som anförs i betänkandet instämmer Borås Stad i nationella samordnarens uppfattning om att det finns skäl till att föra in arbetet mot våld i nära relationer som en del av arbetet med alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Samtidigt är det viktigt att påtala att våld i nära relationer inte kan åtgärdas genom insatser mot ANDT. Särskilt riktade satsningar kan dock vara berättigade utifrån att personer med missbruks- och beroendeproblematik har ett svagare samhälleligt skydd än andra grupper i samhället och ett stort behov av målgruppsanpassat stöd. Synpunkter rörande förslag i betänkandets kapitel 9: Effektivisera och förebygg på alla nivåer Förslag 9.1 Ekonomistyrningsverket ska analysera den samhällsekonomiska effektiviteten för området våld i nära relationer i regionalt begränsade försöksverksamheter i samarbete med berörda länsstyrelser Borås Stad ställer sig bakom det stora flertalet av betänkandets förslag och menar att förslagen, om de genomförs, skulle innebära en välbehövlig
(13) REMISSYTTRANDE 13 Lina Lundborg Verksamhetsutvecklare, SDF Väster 033-35 38 93 2014-10-13 ambitionshöjning av arbetet mot våld i nära relationer. Nationella samordnaren bedömer att förslagen på kort sikt innebär ökade kostnader för bland annat kommunerna, men att resurser kommer frigöras inom befintliga ramar då arbetet utvecklas i samarbete mellan myndigheter utvecklas. Det förefaller troligt att ett mer effektivt arbete mot våld i nära relationer på lång sikt kan minska samhällskostnaderna mot våld i nära relationer. Dock framstår det som troligt att ett intensifierat arbete mot våld i nära relationer innebär att fler utsatta nås av samhällets stöd, vilket leder till ökade kostnader för de myndigheter som erbjuder stöd. De ekonomiska konsekvenserna av förslagen ska inte underskattas. Om utredningens förslag genomförs kan betydande resursförstärkningar komma att krävas. Det är viktigt att staten tar ett ekonomiskt ansvar som motsvarar de faktiska kostnaderna. Det statliga stöd som erbjudits kommunerna har under de senaste åren skett främst genom tillfälliga utvecklingsmedel som beviljats med ett år i taget. Borås Stad bedömer att finansieringsformen har påverkat det långsiktiga utvecklingsarbetet inom området negativt. Tillfälliga utvecklingsmedel kan vara bra för att utveckla och testa nya metoder, men är inte tillräckliga för att landets kommuner ska kunna göra långsiktiga investeringar i att ta ansvar för våldet.
KU 4 BESLUTSFÖRSLAG Uppföljning av Kommunens Kvalitet i Korthet 2013-2014 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Sammanfattningen av nämndernas och bolagens rapporter översänds till nämnder och berörda bolag med uppmaning att ta del av goda exempel och lära av varandra Nämnderna uppmanas att arbeta vidare med sina förbättringsåtgärder för att säkerställa en god tillgänglighet för våra medborgare. Stadskansliet ges uppdraget att ta fram underlag för hur medborgarnas synpunkter kan inhämtas gällande tillgänglighet per telefon. 2014-09-29 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-09-30 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0624 Programområde: 1 Handläggare: Eva Andreasson, tfn 033-35 32 20 Datum/avdelningschef: 2014-10-15/Ingegerd Eriksson
2014-10-13 2013/KS0624 Kvalitet och utveckling Eva Andreasson Tfn: 033-35 32 20 Uppföljning av Kommunens Kvalitet i Korthet 2013-2014 Borås Stad har deltagit i Kommunens Kvalitet i Korthet 2013. Kommunstyrelsen har beslutat att resultatet sänds till nämnder och bolag för analys och redovisning av förbättringsåtgärder inom följande områden: Medborgare - samtliga nämnder och bolag Svar på e- post Svar på enkel fråga per telefon Äldreomsorg- Stadsdelsnämnderna Kvalitet inom kommunens vård- och omsorgsboende Borås Stads resultat Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 Under medel i riket Medel Över medel i riket Medborgare Svar på e- post inom två arbetsdagar (%) Svar på enkel fråga per telefon (%) Resultat Borås 2009 Resultat Borås 2011 Resultat Borås 2013 Trend Borås 2009-2013 Medelvärd e riket 2013 90 73 61 79 85 40 53 44 Äldreomsorg Kvalitet inom vård- och omsorgsboende (% av maxpoäng) 73 65 68 Nämndernas rapporter Nämnderna och bolagens rapporter sammanfattas i bilagor. Rapporterna i sin helhet finns tillgängliga på Stadskansliet. Servicenämnden har, utifrån sitt ansvar för Borås Stads telefonväxel, belyst frågan om medborgarnas klagomål angående tillgänglighet per telefon. De klagomål som framförs till Borås Stads växel handlar oftast inte om att det är långa svarstider. Klagomålen rör att det kan vara mycket svårt att få tag på vissa medarbetare eftersom dessa är upptagna till exempel med sammanträden och därför har sina telefoner bortkopplade. Medarbetare missar också att koppla bort sin telefon när de inte är på plats. Servicenämnden påtalar även att det behövs kunskap om vad de som ringer till Borås stad själva har för åsikt om tillgängligheten. Vad tycker egentligen medborgarna? Flera nämnder menar att systemet för synpunktshantering kommer att kommer att förenkla för 1
2014-10-13 2013/KS0624 Kvalitet och utveckling Eva Andreasson Tfn: 033-35 32 20 medborgare att få svar på sina frågor eller förslag till förbättringar. Det ger förutsättningar för en bättre kontroll på inkommen e-post och säkerställer att medborgaren hamnar på rätt plats för att få svar på sin synpunkt. Några nämnder hänvisar till att brister i tillgängligheten fortfarande kan påverkas av omorganisationen 2011. Några goda exempel från nämndernas rapporter Miljönämnden har jämfört resultatet från KKiK-mätningen av tillgängligheten i med resultatet från andra undersökningar som de deltagit i. Resultaten från Insikt (SKL) och brukarundersökningar som genomförts tillsammans med miljöförvaltningarna i några andra större kommuner har gett relativt bra betyg på tillgängligheten hos förvaltningen. Miljönämnden har beskrivit sitt uppdrag och sina kunder samt formulerat förhållningssätt utifrån kvalitetspolicyn i kvalitetsarbetet och i mötet med kunden. Vi är tillgängliga Vår information ska vara tydlig och lättillgänglig. Vi ska vara nåbara för våra kunder i sådan omfattning att det upplevs vara lätt att kommunicera med oss. Vi strävar efter korta handläggningstider. Våra skrivelser och beslut ska vara tydliga och lätta att förstå.. Stadsdelsnämnden Väster har ger information i nyhetsbrev till alla medarbetare om att även frågor som inkommer via e-mail kan hanteras via synpunktshanteringen. Servicenämnden efterlyser kunskap om vad de som ringer till Borås Stad (och andra kommuner) själva har för åsikt om tillgängligheten. Vad tycker egentligen medborgarna? Hur stort är problemet med att man får släppa fram, låt säga 4-5 signaler innan man får svar? Hur står det i relation till att man inte får svar alls? Sociala Omsorgsnämnden har ett system med dagjour bland handläggarna inom IFO vuxen. Detta innebär att en medborgare som kontaktar kommunens växel blir kopplad till en handläggare som har i uppgift att ta emot telefonsamtal. Dagjouren bemannas av olika handläggare enligt schema. Stadsdelsnämnden Öster kommer att informera om stadens riktlinjer för telefonanvändning, bland annat via nyhetsbrev till alla anställda. Alla chefer behöver också lyfta frågan på sina APT:er och diskutera med sin personal om ett förhållningssätt där vi skall vara tillgängliga och alltid ha ett gott bemötande. Se över att rutinen gällande att delge växeln rätt information behöver också göras. Stadsdelsnämnden Norr har jämfört kostnaden per plats inom vård- och omsorgsboende med snittet för riket och menar att de ekonomiska anpassningarna som gjorts sedan föregående undersökning innebär en direkt påverkan på de övriga frågor som är ställda inom området. Kommunstyrelsen har tagit del av nämndernas och bolagens rapporter. Det finns flera goda exempel i nämndernas rapporter som är värda att ta del av. Nämnderna uppmanas att ta del av varandras rapporter för att lära av varandra. 2
2014-10-13 2013/KS0624 Kvalitet och utveckling Eva Andreasson Tfn: 033-35 32 20 Några nämnder har hänvisat till att brister i tillgängligheten fortfarande kan påverkas av omorganisationen 2011. Kommunstyrelsen har förståelse för att tillgängligheten kan påverkas under i en kortare tid i samband med en större omorganisation. Men, om det fortfarande två och ett halvt år efter att den nya organisationen trätt i kraft, påverkar tillgängligheten, menar Kommunstyrelsen att berörda nämnder har stora brister i sina rutiner. Om så är fallet måste nämnderna omedelbart se över sina rutiner för att säkerställa en god tillgänglighet för våra medborgare. Kommunstyrelsen anser att Servicenämndens synpunkt, om att det behövs kunskap om vad medborgarna som ringer till Borås Stad själva har för åsikt om tillgängligheten, är intressant att belysa. Att fråga medborgarna vad de tycker ligger väl i linje med Borås Stads förhållningssätt i andra frågor där vi frågar efter medborgarnas synpunkter. Stadskansliet ges uppdraget att ta fram underlag för hur medborgarnas synpunkter kan inhämtas. Kommunstyrelsen föreslås besluta Sammanfattningen av nämndernas och bolagens rapporter översänds till nämnder och berörda bolag med uppmaning att ta del av goda exempel och lära av varandra Nämnderna uppmanas att arbeta vidare med sina förbättringsåtgärder för att säkerställa en god tillgänglighet för våra medborgare. Stadskansliet ges uppdraget att ta fram underlag för hur medborgarnas synpunkter kan inhämtas gällande tillgänglighet per telefon. Ulf Olsson Kommunalråd (S) Ingegerd Eriksson Avdelningschef 3
2014-09-17 1 Uppföljning av Kommunens Kvalitet Korthet; Sammanfattning av nämndernas svar Svar på e- post Kommunstyrelsen Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 och 2011 års mätningar. Det har sannolikt påverkat av att det finns brister i rutiner för hur e- post med frågor från medborgare ska hanteras Åtgärder för att förbättra: Arbete pågår med att ta fram rutin för e- post Gå igenom och använda funktioner som finns i Lotus Notes för att bevaka inkommen e- post, t ex markera med flagga för uppföljning Om svar inte kan ges direkt; skicka bekräftelse till avsändaren att e- posten tagits emot och när svar kan ges Om e- posten vidarebefordras till annan handläggare; var tydligt med syftet och vad handläggaren förväntas göra åt det Ge kollega delegation att läsa och hantera e- post vid längre frånvaro Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämndens verksamhet innebär begränsad direktkontakt med medborgarna, då den i första hand vänder sig mot dem som arbetar i kommunen. När det gäller hyresfrågor från boende i äldreomsorgs- och LSS-boenden har förvaltningen en speciell e-postadress som hanteras direkt av den ansvarige handläggaren. Med detta som bakgrund anser nämnden att förbättringsmöjligheterna i första hand avser kontakt som är tagen via e-post direkt till enskilda medarbetare på förvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden I undersökningen tog bygglovavdelningen emot sex frågor per e-post. Av dessa var det endast två frågor som besvarades inom två arbetsdagar och en av dem besvarades inte alls. För de övriga tog det i två av fallen mellan två till fem arbetsdagar, och en fråga besvarade en till två veckor efter att den skickats. Resultatet från 2013 är en försämring jämfört med de tidigare undersökningarna. Detta beror framförallt på att bygglovavdelningens arbetsbelastning har ökat sedan Plan- och bygglagen, PBL, förändrades i maj 2011 och att det har blivit ett större tryck på avdelningen efter det. För att minska belastningen på varje medarbetare har verksamhetsspecifika e-postadresser skapats på förvaltningen. E-postmeddelanden som kommer in till förvaltningens gemensamma e- postadress besvaras antingen direkt av personalen i kundmottagningen eller vidarebefordras ut till verksamheterna. På så sätt undviker vi att e-postmeddelanden blir liggande i enskilda medarbetares inkorgar. Servicenämnden På Servicekontoret finns ambitionen att lämna någon typ av återkoppling på e-post-frågor inom 24 timmar, allra helst samma arbetsdag de kommer in. Antal frågor i e-post direkt från medborgare är relativt få och ofta är det inte förvaltningen/nämnden som ska svara. I de fallen tar vi reda på vem som ska svara och skickar frågan vidare dit. Samtidigt får frågeställaren också ett svar där vi talar
om att frågan är vidarebefordrad. 2014-09-17 2 Tekniska nämnden Tekniska förvaltningen har som mål att 90 % av inkommen e-post besvaras inom två dygn även om detta innebär att ytterligare undersökningar krävs innan man kan ge svar på frågan. För att nå målet med 90 % besvarade e-post inom två dygn använder vi Borås Stads gemensamma rutiner för synpunktshantering på vår förvaltning. När personalen är ledig ska automatiskt svar läggas in i Lotus Notes så att den som ställt frågan via e-post vet att man inte är på kontoret och återkommer med svar när man kommer tillbaka. Miljö och konsumentnämnden Resultatet för frågorna under rubriken Miljö- och hälsa ligger lägre, än totalsiffran för Borås Stad på 61 %. När det gäller svarstider är däremot resultatet avsevärt bättre, hela 83 % av e-postfrågorna besvarades inom två arbetsdagar och resterande 17 % inom två till fem arbetsdagar. Frågor som de om dricksvatten och radon är av den karaktären att de är enkla att svara på. De handläggs av personal som mestadels arbetar inne på kontoret och har en hög tillgänglighet. I materialet finns dessutom som ett gott exempel med ett svar rörande radon som, utöver det egentliga svaret, även innehåller extra information som av undersökningsföretaget bedöms vara ett mervärde för kunden. I många fall handlar frågorna som kommer in till förvaltningen dock om specifika ärenden där handläggarna ofta är ute på t.ex. inspektioner och inte är tillgängliga i samma utsträckning. Dessutom krävs det ofta någon form av utredning eller bedömning för att ge ett korrekt svar. Självfallet kan det då handla om längre svarstider. I brukarundersökningen Insikt riktad till företagare som Borås Stad deltog i 2011 via SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) fanns också frågor om tillgänglighet per e-post och telefon. Här fick Miljöförvaltningen ett förhållandevis högt betyg. I de brukarundersökningar som genomförts tillsammans med miljöförvaltningarna i några andra större kommuner 2010 och 2012 har betygen på frågan om möjlighet att komma i kontakt med sin handläggare legat mellan 3,9 och 5 på en sexgradig skala. Dessa undersökningar har alltså gett relativt bra betyg på tillgängligheten hos förvaltningen. Åtgärder Frågor om tillgänglighet och bemötande finns hela tiden på agendan inom förvaltningen. Brukarundersökningarna som genomförts tillsammans med några andra större miljöförvaltningar, ett samarbete som kommer att fortsätta. Resultaten från dem har analyserats och diskuterats inom berörda avdelningar. Inom ramen för projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV) har ca 15 inspektörer deltagit i utbildningar avseende kommunikation och bemötande samt klarspråk. Förvaltningens ledningssystem är sedan ett antal år tillbaka miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbete pågår med anpassa systemet till en kvalitetscertifiering. Inom ramen för detta har vi, utifrån Borås Stads miljö- respektive kvalitetspolicy, beskrivit vårt uppdrag och våra kunder samt formulerat förhållningssätt i miljö- och kvalitetsarbetet och i mötet med kunden. Vi är tillgängliga Vår information ska vara tydlig och lättillgänglig. Vi ska vara nåbara för våra kunder i sådan omfattning att det upplevs vara lätt att kommunicera med oss. Vi strävar efter korta
2014-09-17 3 handläggningstider. Våra skrivelser och beslut ska vara tydliga och lätta att förstå. Fritids- och folkhälsonämnden Kultur och Fritid besvarade inkommen e-post med 100 % under 2009 och 2011. Under 2013 besvarades 84 % inom 2 dygn vilket är bättre än medelvärdet i Borås Stad och bland jämförande kommuner. Något som bekymrar är de återstående 16 % som inte fick något svar. På förvaltningen har begrepp som tillgänglighet diskuterats. När vi inte är tillgängliga ska en hänvisning göras för att tydliggöra när vi är anträffbara igen. Hänvisning görs i flera fall till annan person. Så långt det är möjligt kommuniceras frånvaro över enhetsgränserna för att tillmötesgå förfrågningar på bästa sätt. När en fråga kommer som inte kan besvaras söker vi i första hand upp rätt person för att få ett svar, i andra hand tar vi frågan med oss och återkopplar därefter med ett svar till berörd. Vi har för avsikt att prova att vara på plats på kontoret längre, en dag i veckan. Syftet är kunna ta emot förfrågningar och inlämning av blanketter på tider utöver traditionella kontorstider. Öppettider och tillgänglighet kommuniceras på vår externa webbplats där också kontaktuppgifter till berörd handläggare finns. Förbättringsåtgärder Genom träning i befintliga system och kontinuerlig dialog av rutiner och förhållningssätt kan vi identifiera fallgropar. Dessa utmynnar i sin tur i förbättringsåtgärder som påverkar den service som förväntas av oss. Kulturnämnden Beträffande svar på inkommande e-post var svarsstatistiken 100 % inom 1 dygn för 2011. I undersökningen 2013 visade sig att 16 % av inkommande e-post inte fick något svar alls. En siffra som kulturförvaltningen nu jobbar på att förbättra genom att informera på arbetsplatsträffar på ledningsgruppen och att informera nyanställda. Utbildningsnämnden På Utbildningsförvaltningens webbsida finns medarbetarförteckning med kontaktuppgifter till centrala befattningshavare på förvaltningen. Varje verksamhet har sin e-postadress. Mail till centrala förvaltningen och till respektive verksamhet avläses dagligen och besvaras. Vid behov vidarebefordras e-posten för handläggning till berörd person. För direktkontakt via mail med all personal på skolorna finns länken Kontakta oss där aktuella uppgifter finns. Samtliga lärare på gymnasieskolorna har egen dator, vilket underlättar tillgängligheten. Skolorna har också en lärplattform som både elever och lärare använder som ett elektroniskt kommunikationsverktyg. Utifrån ovanstående har en uppföljning genomförts i verksamheterna. Uppföljningen visar att rutinerna för hantering av inkommen e-post fungerar. Sociala omsorgsnämnden Borås Stads resultat visar att 61 % av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar. Resultatet ligger 18 % under kommunernas medelvärde och är en försämring från tidigare mätningar. Sociala omsorgsförvaltningens officiella e-postadress kontrolleras dagligen och ambitionen är att enkla frågor ska besvaras omgående.
2014-09-17 4 Arbetslivsnämnden Resultatet visar att inkomna frågor via meil har hanterats på ett bra sätt inom IFO verksamheterna. Däremot får handikappverksamheterna ett sämre resultat där svarstiden ofta är längre än 1-2 dygn. Båda verksamheterna får bra resultat vad gäller kontaktuppgifterna. Boråsarna i fokus Enligt kommunikationspolicyn är Borås Stad en öppen organisation som arbetar på uppdrag av kommuninvånarna. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Öppen och tydlig är självklart för vår kommunikation. Den ska vara utformat med respekt för mottagaren och lätt att ta till sig. Professionalism, engagemang och lärande är de tre ord i Borås Stads kvalitetspolicy som ska vara varje medarbetares ledstjärna. En god kommunikation är en förutsättning för att kunna verka på ett professionellt, engagerat och lärande sätt. Förutsättningar och åtgärder När inboxen fylls på hinner mottagaren inte öppna sina mejl så fort som avsändaren förväntar sig. Enligt handboken för kommunikation ska medarbetarna överväga vilka som ska vara mottagare till informationen för att minska antalet mejl som gör att viktiga meil inte missas. Varje mottagare av ett meil har ansvar för att omgående svara avsändaren. Implementera handboken för kommunikation efter beslut. Kontinuerligt se över datauppkopplingen och tillgängligheten till datorer. Stadsdelsnämnden Norr E-post till stadsdelsförvaltningens officiella e-postadress läses samtliga arbetsdagar och vid en enkel fråga skickas svar med vändande e-post. Inbox för nämndsekreterare med flera läses under frånvaro för att bevaka att inte e-post blir liggande. Samtliga anställda skall skyndsamt svara på inkommande e-post och vid frånvaro se till att någon annan hanterar inkomna frågor alternativt ha ett tydligt frånvaromeddelande med hänvisning till en bevakad e-post. Inkomna frågor kan innebära att kontakt med andra behöver tas, att något behöver utredas och/eller förankras innan svar kan avges. Dock är det viktigt att ge ett svar, även om detta inte kan innehålla all önskad information i ett första skede. Handläggaren får sedan återkomma igen när det finns ett fullständigt svar i ärendet. En del av förklaringen till de lägre resultaten 2011 och 2013 kan bero på omorganisationen 2011, vilket innebar omflyttning av personal inom samtliga verksamheter. En annan förklaring skulle kunna vara att kommunikationen via e-post ökat markant de senaste åren och att det för en del blir svårt att inom rimlig tid hinna med att besvara alla inkomna mail inom två dagar, till exempel vid heldagskonferenser, utbildningsdagar och frånvaro då andra behöver involveras. Att ha en tydlig rutin i alla verksamheter om vart och till vem e-post skall skickas är viktigt. Sådan information skall finnas lättillgängligt på bland annat webbsidan. Förhållningssätt och viktiga rutiner skall ses över under 2014. Ytterligare satsningar på tekniska lösningar som t ex e-post i telefoner och surfplattor ökar möjligheterna för verksamheterna att svara, kan också bidra till en högre kvalitet gällande kommunikation via e-post.
2014-09-17 5 Stadsdelsnämnden Väster Analys En förklaring till att Borås Stad har dåliga resultat kan vara att e-postmeddelanden från medborgare har ökat de senaste åren och att det tar tid att implementera nya arbetssätt. Det kan även vara bristande rutiner och svåråtkomlig information om vad som ska göras när frågor inkommer via e-post till medarbetares inkorg. E-post till stadsdelsförvaltningens officiella e-postadress bevakas dagligen av nämndsekreterare och fungerande rutin för om denne person är frånvarande finns så att inte e-post blir liggande. Andel av medarbetare och chefer som idag har I-pad och Smart-iPhone har ökat. Denna teknik innebär att de oftare har möjlighet att kontrollera inkomna mail och större möjlighet till snabb återkoppling på frågor ifrån medborgare och brukare. Förbättringsåtgärder Ytterligare satsningar på tekniska lösningar som t ex e-post i telefoner och surfplattor ökar möjligheterna för verksamheterna att svara. Förvaltningen kommer att behöva arbeta vidare med att ha tydligare rutiner och information till alla medarbetare om vart och till vem e-post från medborgare ska skickas. I samband med införandet av synpunktshanteringen diskuterades hur förvaltningen ska kunna förbättra och säkerställa återkoppling vid inkomna e-mail vid synpunkter. Under hösten kommer information via nyhetsbrevet gå ut till alla medarbetare om att även frågor som inkommer via e- mail kan hanteras via synpunktshanteringen. Information kommer att ges om att inkomna frågor kan innebära att kontakt med andra behöver tas och att något behöver utredas och/eller förankras innan svar kan avges. Återkoppling till frågeställaren behöver ändå ges inom två dagar även om all önskad information inte kan ges i ett första skede. Handläggaren får sedan återkomma igen när det finns ett fullständigt svar i ärendet. Stadsdelsnämnden Öster E-post till stadsdelsförvaltningens officiella e-postadress läses samtliga arbetsdagar och vid en enkel fråga skickas svar med vändande e-post. Vid nämndsekreterares frånvaro bevakas förvaltningens inkorg av någon annan för att säkerställa skyndsamma svar. Alla anställda skall skyndsamt svara på inkommande e-post och vid frånvaro se till att någon annan hanterar inkomna frågor alternativt ha ett tydligt frånvaromeddelande med hänvisning till en bevakad e-post. Inkomna frågor kan innebära att kontakt med andra behöver tas, att något behöver utredas och/eller förankras innan svar kan avges. Det är viktigt att inom två dagar avge ett svar, även om detta inte kan innehålla all önskad information i ett första skede. Handläggaren får sedan återkomma igen när det finns ett fullständigt svar i ärendet. En del av förklaringen till de lägre resultaten 2011 och 2013 kan bero på omorganisationen 2011, vilket innebar flytt och omflytt av personal inom samtliga verksamheter. En annan förklaring skulle kunna vara att kommunikationen via e-post ökat markant de senaste åren och att det blir svårt att inom rimlig tid hinna med att besvara alla inkomna mail inom två dagar, till exempel vid heldagskonferenser, utbildningsdagar och frånvaro då andra behöver involveras. Förbättringsåtgärder Information om vem och vart man ska skicka e-post skall finnas lättillgängligt på bland annat hemsidan och delges vid kontakt med verksamheter på exempelvis föräldramöten och anhörigträffar. Om medborgarna vet vem de skall vända sig till i en särskild fråga skulle svarstiden
kunna förkortas eftersom färre blir inblandade i samma fråga. 2014-09-17 6 Borås Stads gemensamma system för synpunktshantering, förväntas bli en viktig kanal för medborgarna att lämna synpunkter och ställa frågor. Tydliga rutiner för svarstid och kvalitetssäkrade svar förväntas leda till ett bättre resultat gällande detta mått. Marknadsföring av systemet är därför viktigt. Ytterligare satsningar på tekniska hjälpmedel såsom surfplattor och Smartphones, kan också bidra till en högre kvalitet gällande kommunikation via e-post. Svar på enkel fråga per telefon Kommunstyrelsen Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 års mätning. Jämfört med 2011 års mätning har resultatet förbättrats, men det är endast i 53 % av fallen som medborgaren fått kontakt med en handläggare och fått svar på en enkel fråga. Det har sannolikt påverkats av att det finns brister när det gäller kännedom om befintliga rutiner och styrdokument samt uppföljning av efterlevnaden av fastställda rutiner. Åtgärder för att förbättra: Gå igenom Rutiner för telefonanvändning regelbundet, t ex på arbetsplatsträff Följa upp att rutinerna är kända av all personal och att de följs Använda kalendern i Lotus Notes och lägga in frånvaro där Koppla kalendern till Nice så kopplas telefonen bort automatiskt Lägga in vidarekoppling till växeln eller till annan funktion på avdelningen Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämndens verksamhet innebär begränsad direktkontakt med medborgarna, då den i första hand vänder sig mot dem som arbetar i kommunen. Kontakt tagna av medborgarna via telefon sker i mycket begränsad omfattning. Förutom Borås Stads huvudväxel har Lokalförsörjningsförvaltningen ett eget växelnummer som kommuniceras på såväl hemsida som i e-post. Lokalförsörjningsförvaltningen har dessutom en kundtjänst som är tillgänglig på telefon, dygnet runt. Samhällsbyggnadsnämnden För Samhällsbyggnadsförvaltningen blev svarsfrekvensen 25 %. Det är en förbättring jämfört med resultatet från 2011 då inga av frågorna blev besvarade, men försämring från 2009 då resultatet blev 83 % besvarade frågor. En av anledningarna till 2013 års resultat är att samtalen gjordes via kommunens huvudväxel och inte direkt till Samhällsbyggnadsförvaltningens växel, vilken startades i april 2013. Förvaltningens egna kundmottagare känner till verksamheten bättre än i huvudväxeln, och har alltså bättre möjlighet att slussa samtalen till medarbetare som kan besvara dem. Förvaltningen arbetar ständigt med att få medarbetarna att i större utsträckning vidarekoppla sina telefoner då de är upptagna vid till exempel möten. Samtal ämnade för enskilda tjänstemän kopplas automatiskt till förvaltningens växel vid de tillfällen då medarbetare inte svarar, och personalen i växeln lämnar meddelanden då kunden önskar att bli uppringd.
2014-09-17 7 Förvaltningen ger kundmottagarna kontinuerlig vidareutbildning och i takt med ökad kunskap och större erfarenhet kan de efterhand svara på fler frågor utan att behöva vidarekoppla till handläggare. Servicenämnden Servicekontoret ser inget som tyder på att våra värden skulle avvika på något dramatiskt sätt ifrån värdena för Borås stad i stort. De av våra medarbetare som är rörliga under sin arbetstid har mobiltelefoner och är därför ändå tillgängliga i hög utsträckning. I Borås Stads riktlinjer för telefonanvändning står bland annat att var och en ansvarar själv för sin telefon. Det innebär till exempel att man kopplar bort sin telefon då man inte är på plats. När en telefon inte är bortkopplad hamnar samtalet i växeln. Tiden 0-24 sekunder motsvarar att tre signaler går fram. Vi efterlyser kunskap om vad de som ringer till Borås stad (och andra kommuner) själva har för åsikt om tillgängligheten. Vad tycker egentligen medborgarna? Hur stort är problemet med att man får släppa fram, låt säga 4-5 signaler innan man får svar? Hur står det i relation till att man inte får svar alls? Vi menar givetvis inte att medborgare ska behöva vänta otjänligt länge på att den de söker svarar i telefon, vi vill bara att man undersöker hur de upplever servicen när de får göra det. De klagomål vi får till Borås stads växel handlar oftast inte om att det är långa svarstider. Klagomålen rör att det kan vara mycket svårt att få tag på vissa medarbetare eftersom dessa är upptagna till exempel med sammanträden och därför har sina telefoner bortkopplade. De har handlat om att man först får meddelande att den man söker är på sammanträde till kl 12.00. När man ringer kl 12.00 får man meddelande att medarbetaren är på lunch till kl 13.00. När man ringer kl 13.00 får man ett nytt meddelande att medarbetaren är upptagen med sammanträde resten av dagen och återkommer först dagen därpå. Utan att ha undersökt saken närmare bedömer vi att det ovan beskrivna är ett mycket större problem för medborgarna än att de får släppa fram 4-5 signaler innan den de söker svarar. Servicenämnden väljer att även titta på och kommentera måttet om svarstider i växeln eftersom denna är placerad på Servicekontoret. Mätningen visar att 38 % av samtalen till växeln besvaras inom 0-12 sekunder och att 24 % av samtalen besvaras inom 13-24 sekunder (totalt 62 % av samtalen besvaras inom 24 sekunder). Borås stads resultat ligger i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen. Under en vanlig arbetsdag kommer det in ca 4 000 samtal till växeln. Det går att urskilja vissa toppar under dagen, bland annat på morgonen och efter lunch. Då är växeln hårt belastad och vi vet att svarstiderna då kan ligga över 24 sekunder. Vi vet också att medarbetare missar att koppla bort sin telefon när de inte är på plats. Dessa samtal hamnar också i växeln. Efter att det utsetts telefonansvariga på varje förvaltning och efter att vi har haft informationsträffar med dem ser vi att det blivit bättre med att anmäla att medarbetare slutat. Enligt Borås Stads riktlinjer för telefonanvändning ansvarar var och en för sin telefon. Vi ser att fler behöver bli bättre på att koppla bort sin telefon då de inte är tillgängliga. Tekniska nämnden Förvaltningen införde Mex telefon och digital almanacka som ska underlätta tillgängligheten. Dessutom har vi bemannad reception vardagar kl 8.00-16.00. Receptionisten lägger in ett meddelande i Netwise för återuppringning då den sökta personen inte är på plats.
2014-09-17 8 Miljö och konsumentnämnden Av underlaget framgår att resultatet för frågorna under rubriken Miljö- och hälsa ligger avsevärt högre, 75 %, än totalsiffran för Borås Stad på 53 %. Det är en förbättring jämfört med 2011 års mätning, men en försämring i förhållande till 2009 då resultatet låg på 100 %. En förklaring till att resultatet är bättre när det gäller telefoni än e-post kan vara att Miljöförvaltningen har en bemannad reception med en "underväxel" till Borås Stads växel. Åtgärder Brukarundersökningar har i ett par omgångar genomförts tillsammans med några andra större miljöförvaltningar, ett samarbete som kommer att fortsätta. Resultaten har analyserats och diskuterats inom berörda avdelningar. Inom ramen för projektet Tillsynsutveckling i Väst (TUV) har ca 15 inspektörer deltagit i utbildningar avseende kommunikation och bemötande samt klarspråk. Förvaltningens ledningssystem är sedan ett antal år tillbaka miljöcertifierat enligt ISO 14001 och arbete pågår med anpassa systemet till en kvalitetscertifiering. Inom ramen för detta har vi, utifrån Borås Stads miljö- respektive kvalitetspolicy, beskrivit vårt uppdrag och våra kunder samt formulerat förhållningssätt i miljö- och kvalitetsarbetet och i mötet med kunden. Arbetet med att förankra detta hos samtliga medarbetare kommer att fortsätta under hösten 2014. I förhållningssättet finns ett avsnitt om tillgänglighet formulerat enligt nedan: Vi är tillgängliga Vår information ska vara tydlig och lättillgänglig. Vi ska vara nåbara för våra kunder i sådan omfattning att det upplevs vara lätt att kommunicera med oss. Vi strävar efter korta handläggningstider. Våra skrivelser och beslut ska vara tydliga och lätta att förstå. Kulturnämnden Vad beträffar tillgänglighet telefoni så är det en ökning jämfört med undersökningen 2011. 2011 fick 33% kontakt med handläggare och 2013 är siffran 58%. En siffra som kulturförvaltningen nu jobbar på att ytterligare förbättra genom att informera på arbetsplatsträffar på ledningsgruppen och att informera nyanställda. Fritids- och folkhälsonämnden Bäst resultat för Kultur och Fritid uppnåddes 2009 då 83 % av de sökande fick svar på sin fråga. 2011 blev resultatet i undersökningen endast 33 % för att återigen stiga till 58 % år 2013. En anledning till att utfallet för 2011 var betydligt sämre än övriga år kan bero på den stora omorganisation som gjordes 2010/2011. På förvaltningen har begrepp som tillgänglighet diskuterats. När vi inte är tillgängliga ska en hänvisning göras för att tydliggöra när vi är anträffbara igen. Hänvisning görs i flera fall till annan person. När en person har blivit kopplad till fel person försöker vi, så långt det är möjligt, hjälpa berörd med telefonnummer till rätt person. När en fråga inkommer som inte kan besvaras tar vi frågan med oss och återkopplar därefter med ett svar till berörd. Öppettider och tillgänglighet kommuniceras på vår externa webbplats där också kontaktuppgifter till berörd handläggare finns. Förbättringsåtgärder Att påminna varandra om att koppla ifrån telefon och lägga undan denna innan ett möte startar är ett förslag på förbättringsåtgärd. Genom träning i befintliga system och kontinuerlig dialog av rutiner och förhållningssätt kan vi identifiera fallgropar. Dessa utmynnar i sin tur i
2014-09-17 9 förbättringsåtgärder som påverkar den service som förväntas av oss. Utbildningsnämnden På förvaltningens webbsida finns förteckning med namn och telefonnummer dels till centrala befattningshavare på förvaltningen, dels till medarbetare inom respektive verksamhet. I enlighet med Borås Stads riktlinjer för telefonanvändning är Utbildningsnämndens strävan att den som kontaktar förvaltningsadministrationen eller någon av verksamheterna per telefon ska kunna få svar/besked direkt vid första påringningen. Vid behov vidarekopplas samtalet till rätt person eller ett meddelande mottas så att efterfrågad person eller någon annan som kan besvara/ge besked i frågan kan ringa tillbaka. Utifrån ovanstående har en uppföljning genomförts i verksamheterna. Uppföljningen visar att rutinerna för hantering av inkomna telefonsamtal fungerar. Sociala omsorgsnämnden Handläggarna inom IFO vuxen har ett system med dagjour. Detta innebär att en medborgare som kontaktar kommunens växel blir kopplad till en handläggare som har i uppgift att ta emot telefonsamtal. Dagjouren bemannas av olika handläggare enligt schema. Socialpsykiatrin har telefontider varje dag samt telefonsvarare som lyssnas av varje dag. Inom funktionshinderverksamheten används inte telefontid utan handläggarna har öppen telefon när de kan ta emot samtal. Växeln har tillgång till och kopplar samtalen efter handläggarnas olika ansvarsområden (LSS, SoL, barn och unga mm). Växeln hänvisar också till kollega om någon viss handläggare inte är anträffbar och ärendet inte kan vänta. Om ärendet inte är akut lägger växeln ett telefonmeddelande och handläggarna ringer upp samma dag eller dagen efter Arbetslivsnämnden Det som framkommer i resultatet för verksamheter inom IFO och handikappomsorg, visar på att de som svarat i telefon: Kunnat lämna information i frågan Visat intresse och engagemang Haft ett bra bemötande Sämre resultat uppvisar verksamheterna i tillgängligheten och förmågan att svara på frågan. Boråsarna i fokus Enligt kommunikationspolicyn är Borås Stad en öppen organisation som arbetar på uppdrag av kommuninvånarna. Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten anger i vilken anda vi ska verka. Öppen och tydlig är självklart för vår kommunikation. Den ska vara utformat med respekt för mottagaren och lätt att ta till sig. Professionalism, engagemang och lärande är de tre ord i Borås Stads kvalitetspolicy som ska vara varje medarbetares ledstjärna. En god kommunikation är en förutsättning för att kunna verka på ett professionellt, engagerat och lärande sätt. Förutsättningar och åtgärder Enligt riktlinjer för telefonanvändning strävar vi efter att den uppringande bara ska behöva ringa ett samtal för att uträtta sitt ärende. Var och en ska ta ansvar för sin telefon. Vårt bemötande ska präglas av serviceanda. Implementera handboken för kommunikation efter beslut Tydliggöra rutiner för telefonanvändning.
2014-09-17 10 Stadsdelsnämnden Norr Stadsdelsnämnden tog vid uppföljningen av 2011 års enkät upp att det vore intressant att vidareutveckla tankarna med "en dörr in" till staden. Detta anser fortfarande stadsdelsnämnden vara ett sätt att kunna förbättra resultatet. En framgångsfaktor för att förbättra resultatet är att chefer på alla nivåer föregår med gott exempel och betonar vikten av att medborgarna ska erhålla ett mycket gott bemötande och en god servicenivå i alla kontakter med staden. Vidare anser förvaltningen att det kan vara av vikt att göra särskilda insatser avseende grupper som dagligen samtalar mycket i telefon. En förklaring till det förbättrade resultatet för 2013 skulle kunna vara att fler anställda börjat använda elektroniska kalendrar, vilket bl.a. innebär automatisk överkoppling av telefoner till växeln om tiden i kalendern är bokad. En del av personalen har börjat använda MEX-telefoner och detta medför ännu mer förenkling av att kunna svara och koppla över telefonen till växeln vilket gör att telefoner kopplas bort per automatik då någon är upptagen. Vidare kan det handla om ett ökat medvetande gällande vikten av att vara tillgänglig och att hantera frånvaro på ett korrekt sätt. 2011 gjordes bedömningen att den nya organisationen kan ha haft påverkan på det då försämrade resultatet och möjligen är detta fortfarande en tänkbar förklaring till varför resultatet inte är högre. Till stor del kan det handla om bristande rutiner och otydlig information om vad som gäller. En viktig fråga är till exempel att rutinen för frånkoppling av telefonen följs av och att växeln har rätt information om befattning, telefonnummer och arbetsplats. Ytterligare information om stadens riktlinjer för telefonanvändning kommer att genomföras bland annat via intranätet. Till stor del handlar det om ett förhållningssätt där samtliga anställda skall sträva efter att vara tillgängliga. Stadsdelsnämnden Väster Analys Borås Stad har förbättras resultatet i jämförelse med undersökningen som gjordes 2011 och en anledning till detta kan vara Stadsdelsförvaltningen Väster har genomfört en förbättring gällande användningen elektronisk kalenderfunktionen vilket bl.a. innebär att automatisk överkoppling av telefoner till växeln om tiden i kalendern är bokad. En del av personalen har börjat använda MEXtelefoner och detta medför en förenkling av att kunna svara och koppla över telefonen till växeln. Förbättringsåtgärder Beslutade åtgärder är att vid nästa möte med synpunktsansvariga kommer extra fokus läggas på hantering om inkomna frågor via e-mail och telefon samt revidering av lokal rutin gällande synpunktshantering. IT-samordnare kommer att informera telefonansvariga om fördelarna med MEX-telefoni. Ytterligare information om stadens riktlinjer för telefonanvändning kommer att ges till medarbetarna genom införandet av nya intranätet och i nyhetsblad till all personal under året. Kvaliteten gällande bemötande på de samtal som inkommer till kommunen mäts också i Kommunens Kvalitet i Korthet och där visar Borås Stad 2013 ett mycket gott resultat, 93%. Stadsdelsnämnden Öster En förklaring till det förbättrade resultatet för 2013 skulle kunna vara att fler anställda börjat använda elektroniska kalendrar, vilket gör att telefoner kopplas bort per automatik då någon är upptagen. Vidare kan det handla om ett ökat medvetande gällande vikten av att vara tillgänglig och att hantera frånvaro på ett korrekt sätt. Det skulle vara intressant att kunna jämföra resultat mellan stadens olika förvaltningar för att
kunna lära av de goda exemplen. 2014-09-17 11 2011 gjordes bedömningen att den nya organisationen kan ha haft påverkan på det då försämrade resultatet och möjligen är detta fortfarande en tänkbar förklaring till varför resultatet inte är ännu högre. Till stor del kan det handla om bristande rutiner och otydlig information om vad som gäller. Mycket viktigt är till exempel att rutinen för frånkoppling av telefonen följs av alla och att växeln har rätt information om befattning, telefonnummer och arbetsplats. Kvaliteten gällande bemötande på de samtal som inkommer till kommunen visar ett mycket gott resultat. Östers värdegrund poängterar mycket tydligt att alla anställda i alla sammanhang skall ha ett gott bemötande. Det har gjorts ett mycket intensivt arbete med att implementera värdegrunden för all personal och fortfarande lyfts den med jämna mellanrum, till exempel på alla APT. Affischer och annat tryckt material finns också i stor utsträckning på alla arbetsplatser. Ytterligare satsningar på implementering av värdegrunden, inte minst för alla nyanställda, behöver dock göras. Förbättringsåtgärder Ytterligare information om stadens riktlinjer för telefonanvändning kommer att ges, bland annat via nyhetsbrev till alla anställda. Alla chefer behöver också lyfta frågan på sina APT och diskutera med sin personal om ett förhållningssätt där vi skall vara tillgängliga och alltid ha ett gott bemötande. Se över att rutinen gällande att delge växeln rätt information behöver också göras. Kvalitet inom kommunens vård- och omsorgsboende Stadsdelsnämnden Norr Inom flera frågeområden, såsom boendeplatser där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, boendeplatser där den äldre erbjuds daglig utevistelse samt att den äldre erbjuds tid utifrån sina önskemål, har resultatet förbättrats mellan 2011 och 2013. Undersökningen visar att kostnaden per plats ligger under rikets snittvärde, 583 000 kr jämfört med snittet på 619 000 kr. De ekonomiska anpassningarna som gjorts sedan föregående undersökning innebär en direkt påverkan på de övriga frågor som är ställda inom området. De frågor som verksamheten i Borås Stad inte når upp till medel eller över medel är: Internetuppkopplingar i den egna lägenheten. För Stadsdelsnämnden Norr finns möjligheten på Margaretagatan 9, övriga boenden kan den enskilde få tillgång till internet via verksamhetens datorer. Vård och omsorgsboende som INTE erbjuder minst en organiserad aktivitet/dag eller minst två aktiviteter per dag. För Stadsdelsnämnden Norr så har de ekonomiska anpassningarna inneburit att gemensamma aktiviteter har prioriterats ner. Nämnden har istället satsat på individuella aktiviteter som läggs in i genomförandeplanen. Boendeplatser i särskilt boende som erbjuder sammanboende för maka eller make. I Stadsdelsnämnden Norr finns möjligheten till att bo tillsammans ifall man är somatiskt sjuk på fyra av fem boenden. För demenssjuka finns ett boende som har möjlighet med parboende.
2014-09-17 12 Stadsdelsnämnden Väster Analys Borås Stad når inte över medel i riket gällande frågor om internetuppkopplingar i den egna lägenheten och Vård och omsorgsboende som inte erbjuder minst en organiserad aktivitet/dag eller minst två aktiviteter per dag samt möjligheten till make eller maka att bo tillsammans på vårdoch omsorgsboende. Nyligen har verksamheten analyserat resultatet av brukarundersökning 2013 och av det framkom att vid de boende där ombyggnad har pågått och chefsbyten var brukarna mindre nöjda med kvaliteten på verksamheten. Förbättringsåtgärder På Vård- och omsorgsboende är det prioriterade målet 2014 att utveckla de individuellt utformade aktiviteterna för de boende samt att arbeta systematiskt med ständiga förbättringar. Inga nya ombyggnader av boende planeras och chefsrekryteringen är färdig. Möjligheten för make eller maka att bo tillsammans finns i Borås Stad och nu även på demensboende. På ett par vård- och omsorgsboende har det påpekats brister gällande internuppkoppling och där pågår ett utvecklingsarbete. Stadsdelsnämnden Öster På frågan om tillgång till internetuppkoppling, hade Borås Stad ett lågt resultat (15 %). Inom flera frågeområden, såsom boendeplatser där den äldre själv kan välja tid för uppstigning på morgonen, boendeplatser där den äldre erbjuds daglig utevistelse samt att den äldre erbjuds tid utifrån sina önskemål, har resultatet förbättrats mellan 2011 och 2013. Resultaten har försämrats avseende erbjudande om aktiviteter, såväl vardag som helg. Detta kan delvis förklaras med att äldreomsorgen haft ekonomiska anpassningar under både 2012 och 2013. Stadsdelsnämnden Öster har som mål att fortsättningsvis arbeta med att öka utbudet och brukarnas nöjdhet med aktiviteter på vård- och omsorgsboende, såväl på vardagar som på helger. Den nationella brukarenkäten som gjordes i maj 2013 visar glädjande att de äldre på Stadsdelsnämndens vård- och omsorgsboenden till största del är nöjda.
1 2014-09-19 2013/KS0624 Kommunens Kvalitet i Korthet 2013-2014; Översikt av bolagens yttranden AB Bostäder Fristadbostäder AB AB Sandhultsbostäder AB Toarpshus Vilka rutiner finns inom bolaget för att kunna svara på e- post inom två arbetsdagar I våra kärnvärden ingår att vi ska vara proffsiga och kundorienterade. Det gäller även inom detta område Vi har precis installerat ett nytt diariesystem, som ska göra det möjligt att bättre följa upp att e-posten, och annan post, besvaras i rätt tid. Vi kommer där har möjlighet att följa upp detta på ett bra sätt. Vi har inga särskilda rutiner inom detta område. Vi är som bekant ett litet bolag med små resurser Inga särskilda åtgärder pågår, vi gör vårt yttersta varje dag. Inget svar Vilka rutiner finns inom bolaget för att kunna ge svar på en enkel fråga per telefon Se föregående Eftersom vi är en mycket liten organisation kan i princip alla anställda svara på i princip alla frågor vilket innebär att alla som ringer får svar på sina frågor. Ser inga behov av åtgärder inom detta område. Viskaforshem AB Borås Elnät Vi har en etisk policy som bland annat innefattar ett professionellt uppträdande, och en sådan här sak faller under den. Pågår inga nya åtgärder Rutiner finns angivna i bolagets ITpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning i Outlook tillämpas vid semestrar o.d. Mängden ovidkommande mail och spam är dock ett stort problem Inga speciella åtgärder är aktuella. Innefattas också i vår etiska policy om ett professionellt uppträdande. Pågår inga nya åtgärder Rutiner finns angivna i bolagets Telefonpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning via Netwise tillämpas vid semestrar o.d. Inga speciella åtgärder är aktuella.
2 2014-09-19 2013/KS0624 Borås kommuns Parkerings AB Borås Energi och miljö Borås Djurpark AB Borås Elnät E-post med enkla frågor som inkommer på bolagets officiella e- postadress besvaras samma arbetsdag av kundtjänst. Frågor av mer komplex natur får ändå ett svar samma arbetsdag om att vi mottagit frågan och att den kommer att besvaras inom kort. Genom att vi rutinmässigt direkt svarar på inkommen e-post får frågeställaren snabbt svar och i över 90 % av fallen ges svaren samma arbetsdag Inga åtgärder pågår för att höja tillgängligheten mer Vi har inga konkreta mätresultat av just detta område så att vi kan se trender. Kundbemötande mäts emellertid på andra sätt, bl a genom olika kundenkäter vi deltar i, svarstider mm. Dessa resultat analyseras och åtgärd planeras för att kundbemötande och kundupplevelsen i stort ska bli och ständigt förbättras. Det inkomna mailet blir vidarebefordrat från info-adressen samma dag det ankommer. Det skickas till den det berör eller är lämpligast att svara på frågeställningen eller ge upplysningar om det avsändaren önskar. Vi anser att svarstiden på inkommande mail ligger inom två- dagarsperioden. Rutiner finns angivna i bolagets ITpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning i Outlook tillämpas vid semestrar o.d. Mängden ovidkommande mail och spam är dock ett stort problem Inga speciella åtgärder är aktuella. Samtal inkommer till kundtjänst som direkt kan ge svar. I de fall kundtjänst inte kan svara överlämnas fråga direkt till arbetsledare eller annan sak kunnig för direkt svar. I de få fall som direkt svar ej kan ges dokumenteras frågan, tidpunkt för frågan och tel.nr för återkoppling på vår kvalitetsblankett som sedan lämnas till sakkunnig. Sakkunnig återkopplar snarast svar på fråga och dokumenterar tidpunkt för återkoppling och åtgärd på kvalitetsblanketten som sedan arkiveras Effektivt sätt att serva medborgarna på då minst 95 % av inkomna frågor besvaras direkt Inga åtgärder pågår för att höja tillgängligheten mer. Svar på enkel fråga per telefon görs direkt av vårt Kundcenter. Vi arbetar aktivt med utbildning, FAQ-listor mm för att så många frågor som möjligt ska kunna besvaras direkt. Borås Energi och Miljö ingick inte i undersökningen varför inga konkreta mätresultat från detta finns att analysera. Framöver är det önskvärt att våra områden också ingår om en analys ska kunna göras. Kundbemötande mäts på andra sätt, bl a genom olika kundenkäter vi deltar i, svarstider mm. Dessa resultat analyseras och åtgärd planeras för att kundbemötande och kundupplevelsen i stort ska bli och ständigt förbättras. Receptionisten utbildas att kunna svara på enklare frågor om vår verksamhet. Om personen i receptionen inte kan svara på frågan kopplas telefonsamtalet vidare till lämplig person, allt utifrån frågeställningen. Svar ges även via telefonsvarare som uppger svar på de vanligaste frågorna. Det finns också möjlighet att få personlig service. Rutiner finns angivna i bolagets Telefonpolicy. Svarstiden är i de flesta fall helt rimlig och har varit så över tid. Hänvisning via Netwise tillämpas vid semestrar o.d. Inga speciella åtgärder är aktuella.
KU 5 BESLUTSFÖRSLAG Kommunens Kvalitet i Korthet 2013-2014; Kommunstyrelsens redovisning Kommunstyrelsen har gjort uppföljning av sin egen verksamhet avseende tillgänglighet per E- post och tillgänglighet per telefon. Kommunstyrelsens analys och åtgärder redovisas i bilaga. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen godkänner upprättad redovisning. 2014-10-15 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0624 Programområde: 1 Handläggare: Eva Andreasson Datum/avdelningschef: 2014-10-15/Ingegerd Eriksson
Kvalitet i Korthet Resultat 2013 Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen, Kvalitet i Korthet Resultat 2013 2(4)
1 Din kommuns tillgänglighet Anvisning 1. Vad kan ha påverkat resultatet? - genomförda aktiviteter? Vad har vi gjort bra? Vad kunde vi gjort bättre? -.samarbete internt/externt? - andra faktorer som påverkat, internt i Borås Stad eller i omvärlden? 2. Trend de senaste åren, tillbakablick - har utfallet förbättrats/försämrats? - orsaker till förbättring/försämring? 3. Vilka åtgärder planeras för att förbättra resultatet? Mått 2013 Utfall 2007 Utfall 2009 Utfall 2011 Utfall 2013 Medelv ärde 2013 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? [Andel %] 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? [Andel %] 82% 90% 73% 61% 79% 56% 85% 40% 53% 44% 1. Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? [Andel %] Vad har påverkat resultatet? Resultatet har sannolikt påverkat av att det finns brister i rutiner för hur e- post med frågor från medborgare ska hanteras Trend de senaste åren: Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 och 2011 års mätningar Åtgärder för att förbättra: Arbete pågår med att ta fram rutin för e- post Gå igenom och använda funktioner som finns i Lotus Notes för att bevaka inkommen e- post, t ex markera med flagga för uppföljning Om svar inte kan ges direkt; skicka bekräftelse till avsändaren att e- posten tagits emot och när svar kan ges. Om e- posten vidarebefordras till annan handläggare; var tydligt med syftet och vad handläggaren förväntas göra åt det Ge kollega delegation att läsa och hantera e- post vid längre frånvaro 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? [Andel %] Vad har påverkat resultatet? Resultatet har sannolikt påverkats av att det finns brister när det gäller kännedom om befintliga rutiner Kommunstyrelsen, Kvalitet i Korthet Resultat 2013 3(4)
och styrdokument samt uppföljning av efterlevnaden av fastställda rutiner. Trend de senaste åren: Resultatet har försämrats i jämförelse med 2009 års mätning. Jämfört med 2011 års mätning har resultatet förbättrats, men det är endast i 53% av fallen som medborgaren fått kontakt med en handläggare och fått svar på en enkel fråga Åtgärder för att förbättra: Gå igenom Rutiner för telefonanvändning regelbundet, t ex på arbetsplatsträff Följa upp att rutinerna är kända av all personal och att de följs Använda kalendern i Lotus Notes och lägga in frånvaro där Koppla kalendern till Nice så kolpplas telefonen bort automatiskt Lägga in vidarekoppling till växeln eller till annan funktion på avdelningen Kommunstyrelsen, Kvalitet i Korthet Resultat 2013 4(4)
E 1 a-b) anmälningsärenden (Bilagorna finns på webben under rubriken anmälningsärenden) (Förslag: a-b till handlingarna) E 2 a) anmälan av delegationsbeslut (Förslag: a till handlingarna)
E3 BESLUTSFÖRSLAG Delårsrapport januari - augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Delårsrapport januari-augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen godkänns. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: StadsdelsnämndenVäster anvisas 700 000 kr i ett investeringsanslag för inventarier till förskolan Kärnhuset. 2014-10-15 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0665 042, 2014/KS0645 042 Programområde: 1 Handläggare: Roger Cardell tfn 35 70 40, Martin Jakobsson tfn 35 71 12 Datum/avdelningschef: 2014-10-14, Christer Johansson
27 Oktober 2014 HANDLINGAR SEPARAT BILAGA Delårsrapport januari-augusti 2014
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Från och med 2014 ska Borås Stad i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning upprätta en sammanställd delårsrapport. Det innebär att resultat- och balansräkning redovisas sammanställt för hela kommunkoncernen, inkluderat såväl Borås Stad, de majoritetsägda bolagen samt Borås Stads andel i Sjuhärads kommunalförbund och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Delårsrapporten ska inkludera såväl redovisning av utfall per bokslutsdagen som förväntad helårsprognos i förhållande till budget. Det sammanställda bokslutet redovisas i slutet av delårsrapporten, efter förvaltningsberättelsen. För hela kommunkoncernen redovisas per augusti ett resultat på 348 mnkr efter finansnetto. Utifrån nämndernas och bolagens prognoser för resten av året kan ett årsresultat för koncernen beräknas till ca 190 mnkr. Borås Stad redovisar ett resultat per augusti på 179 mnkr. Prognostiserat helårsresultat för 2014 är 123 mnkr. Händelser av väsentlig betydelse för Borås Stads delårsresultat är icke budgeterade realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar på 52 mnkr, intäktsförd återföring av avsättning avseende medfinansiering av riksväg 27 på 33 mnkr (50 mnkr på helåret) samt intäktsförda investeringsbidrag på 26 mnkr. Sveriges Kommuner och Landsting beskriver i sin senaste rapport i oktober att skatteunderlagstillväxten under 2014 ser något bättre ut än vid förra delårsrapporten per april. För Borås Stads del kan man konstatera att i detta läge råder en relativt god budgetföljsamhet för kommunen som helhet men att det finns en del strukturella underskott hos nämnderna som behöver åtgärdas. Kommunstyrelsen och Stadskansliet följer nogsamt utvecklingen. Bolagens resultat per augusti är på totalnivå 169 mnkr efter finansnetto, vilket är klart över helårsbudget. Stadshuskoncernens utfall är 31 mnkr över budget, bostadsbolagens 37 mnkr och övriga 7 mnkr. De största bolagen Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder visar båda delårsresultat som avviker positivt mot budget. Många av bolagen har dock stora kostnader i slutet på året som belastar resultatet, såsom underhållskostnader för bostadsbolagen. Borås Energi och Miljö AB tar i prognosen höjd för behov av nedskrivningar på anläggningstillgångar med 52 mnkr. Detta tillsammans med viss försiktighet medför att bolagens prognos för helåret ligger cirka 25 mnkr under budget. För bolagen råder i stort en god budgetföljsamhet, förutom Borås Energi och Miljö AB som avviker till följd av det stora nedskrivningsbehovet. Kommunstyrelsen konstaterar att en god budgetföljsamhet är betydelsefull för ägarstyrningen och uppsiktsplikten över bolagen, samt av vikt för att Kommunfullmäktiges uppsatta avkastningskrav och finansiella mål ska nås. Kommunens resultat 2014 Resultatet efter skatteintäkter och finansnetto för Borås Stad beräknas till +71,5 mnkr, dvs 19,8 mnkr bättre än budgeten för 2014 som ur ett finansiellt perspektiv är låga 51,6 mnkr. Resultatutveckling - Borås Stad 200 mnkr Förändringen av eget kapital beräknas till +123,1 mnkr då försäljning av mark och tomträtter innebär realisationsvinster på f n 51,6 mnkr. 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat före extra ordinära poster Resultat före extra ordinära poster exklusive jämförelsestörande kostnader som pensionsavsättningar och medfinansiering av infrastruktur Budget Prognos Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas i dagsläget till 30,7 mnkr bättre än budget tack vare bättre skatteunderlagsutveckling för år 2014. Finansnettot beräknas i dagsläget till 30,0 mnkr vilket är -3,0 mnkr sämre än budget. Orsaken är låga marknadsräntor och minskade marknadsmässiga marginaler mot bolagen. Detta innebär lägre ränteintäkter än förväntat för kommunen, men även lägre räntekostnader för de kommunala bolagen. 2
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Enligt nämndernas prognoser blir resultatet i nämndernas driftredovisning -53,2 mnkr. För stadsdelsnämnderna innebär prognosen ett resultat på -21,5 mnkr och beror främst på underskott inom äldreomsorgen. För övriga nämnder är således prognosen -31,7 mnkr. Inom kommunens resultat ingår att nämnderna använder ca 36 mnkr av outnyttjade medel 2013 och ianspråktagande av ackumulerade resultat. Detta godkändes i samband med nämndbudgetärendet och Årsredovisningen för 2013 och är medtaget i kommunens sammantagna prognosresultat. Kommunens resultat försämras då givetvis med 36 mnkr och Kommunstyrelsen vill poängtera vikten av att inga ytterligare avvikelser sker hos nämnderna under resten av året. Beräknade kostnader 15,0 mnkr under året, för utbyte av IT-plattform är medräknat i resultatet. Medel till detta avsattes i Bokslut 2012 och kommer därför inte att påverka Balanskravsresultatet för 2014. I resultatet ingår prognostiserad upplösning av tidigare avsättning till medfinansiering av statlig infrastruktur med 33,0 mnkr och avser Riksväg 27, sträckan Viared- Kråkered. Projektet kommer att genomföras till en lägre kostnad än vad som tidigare beräknats. Både medfinansieringsdelen och räntan på förskotteringen kommer att bli lägre än vad som tidigare avsatts. Korrigeringen görs i Bokslut 2014. I resultatet ingår också externa investeringsbidrag på 25,0 mnkr för konstnärlig utsmyckning och gatubyggnadsersättning. Den beräknade resultatnivån för Borås Stad på +123,1 mnkr får anses som godtagbar med hänsyn till ambitionen att i en uppgång från ett svårt konjunkturläge värna verksamheterna och samtidigt uppfylla våra finansiella mål. Det operativa driftresultatet exkl poster av engångskaraktär kan uppskattas till ca 50 mnkr och är då i enlighet med Kommunfullmäktiges budget för 2014. Balanskravsresultatet beräknas till 122 mnkr vilket innebär att Kommunallagens balanskrav uppfylls. Borås Stad förväntas att uppfylla det finansiella målet Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Det långsiktiga målet är 2-3% att jämföras med beräknat utfall på 2,3 %. Budget 2014 utgår från ett resultat uppgående till 1 % av skatteintäkterna. Det andra finansiella målet om Soliditet mäts och redovisas i Årsredovisningen. En utvecklad styrmodell Fr o m 2014 har verksamhetsmålen utvecklats för att kunna utvärdera god ekonomisk hushållning och som då bidrar till att rätt resurser läggs på rätt ställe. Dessa verksamhetsmål/indikatorer har i Budget 2014 kopplas till en strategisk plan på hög nivå, Borås Vision 2025, och ingår som ett led i ett förbättrat styr och ledningssystem. Uppföljning av en del av indikatorerna görs i ett särskilt avsnitt i denna rapport. I den kommande årsredovisningen följs samtliga indikatorer upp tillsammans med en analys av målområdena som ingår som en del av Borås Vision 2025. Resultaträkning Borås Stad, mnkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse mot budget Nettokostnader -4 597,3-4 726,0-5 002,5-5 014,3-11,8 Avskrivningar -162,4-204,2-193,0-189,0 4,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -4 759,7-4 930,2-5 195,5-5 203,3-7,8 Skatteintäkter 3 865,6 4 017,9 4 109,6 4 152,3 42,7 Generella statsbidrag m m 1 051,5 1 059,3 1 104,6 1 092,5-12,0 Finansnetto 44,0 18,1 33,0 30,0-3,0 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 201,4 165,0 51,6 71,5 19,8 Realisationsvinster från markförsäljning 28,9 23,8 0,0 51,6 51,6 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 230,3 188,7 51,6 123,1 71,4 Ökning verksamhetens nettokostnader, % -1,16 3,58 5,38 5,54 därav nämnderna, % 1,49 4,61 1,21 3,17 Ökning skatte- och bidragsintäkter, % 1,88 3,25 2,70 3,30 Årets resultat/skatte- och bidragsintäkter, % 96,8 3,7 1,0 2,3 Nettoinvesteringar mnkr 400 376 370 450 3
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Nämndernas resultat 2014 I tabellen nedan, redovisas nämndernas ingående resultat 2014, respektive nämnds kommunbidrag, nettokostnaderna per augusti och vid årsskiftet, resultatet t o m augusti samt det prognosticerade resultatet för hela året. Vid beräkning av resultatet t o m augusti har kommunbidragen periodiserats i enlighet med kostnadsvariationerna under året. Driftredovisning, tkr Nämnd/budgetram Ingående ack resultat Budget 2014 Nettokostn tom aug Resultat tom aug Nettokostn prognos 2014 Resultat prognos 2014 Kommunfullmäktige 0 11 000-6 995 338-11 625-625 Stadsrevisionen 2 058 4 300-2 764 502-4 700-400 Kommunstyrelsen -Stadskansliet 5 000 76 777-54 464-3 279-77 802-1 025 -kommungemensamt 0 97 950-67 400-2 100-100 050-2 100 Valnämnden 0 4 800-156 3 044-4 800 Överförmyndarnämnden 549 5 500-4 737-1 070-5 700-200 Lokalförsörjningsnämnden -fastighetsförvaltning 6 959 5 707 254 4 059-8 052-2 345 -övrigt 4 479 30 100-33 306-13 239-41 759-11 659 Fritids- och folkhälsonämnden -fritid- och folkhälsa 3 128 147 000-97 967 33-147 800-800 -föreningsbidrag 0 37 100-28 732-3 999-36 270 830 Servicenämnden 27 640 0 2 718 2 718 1 800 1 800 Samhällsbyggnadsnämnden 13 232 33 400-13 465 8 802-32 380 1 020 Tekniska nämnden -väghållning, parker m m 4 754 141 250-83 567 10 235-144 893-3 643 -persontransporter 0 58 100-43 653-5 189-59 600-1 500 Miljö- och konsumentnämnden 851 19 900-12 909 358-20 200-300 Kulturnämnden 1 618 147 600-104 505-6 105-146 760 840 Utbildningsnämnden 16 395 458 700-292 153 13 647-464 550-5 850 Arbetslivsnämnden 0 214 400-147 220 1 908-220 200-5 800 Sociala omsorgsnämnden 14 693 652 625-426 653 8 430-652 625 0 Stadsdelsnämnden Norr -kommungemensam verksamhet -6 007 53 001-41 459 84-57 501-4 500 -stadsdelsverksamhet 2 406 897 487-580 638 8 194-900 587-3 100 Stadsdelsnämnden Väster -kommungemensam verksamhet -660 26 850-22 250 1 276-27 880-1 030 -stadsdelsverksamhet 5 275 1 107 558-733 071-7 775-1 113 238-5 680 Stadsdelsnämnden Öster -kommungemensam verksamhet -605 50 242-50 796-3 324-58 192-7 950 -stadsdelsverksamhet 15 566 977 603-629 815 20 225-971 803 5 800 -särskilt boende 0 0-5 556-5 556-5 000-5 000 Summa 117 331 5 258 950-3 481 259 32 217-5 312 167-53 217 4
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Kommunfullmäktige räknar med ett resultat på -0,6 mnkr, till följd av högre representationskostnader. Revisorskollegiet räknar med ett resultat på -0,4 mnkr, som tas ur det ackumulerade överskottet på 2,1 mnkr. Kommunstyrelsens verksamhet redovisas under två ramar. Stadskansliet beräknas överskrida sin budget med 1 025 tkr, främst till följd av lägre arrendeintäkter för Hällered. Den Kommungemensamma verksamheten beräknas överskrida budget med 2 100 tkr, varav 1 000 tkr avser högre kostnader för Räddningstjänsten och 1 100 tkr avser avgift till Västtrafik för utbyte av seniorkort. Överförmyndarnämnden anger i sin prognos ett resultat på -200 tkr på grund av en tillfällig personalförstärkning under 2014. Nämnden har fått godkänt av Kommunstyrelsen att använda ackumulerat överskott för denna förstärkning. Valnämnden räknar med ett 0-resultat. Lokalförsörjningsnämnden räknar med att resultatet för Fastighetsförvaltningen blir -8,1 mnkr. Detta är 2,4 mnkr sämre än det budgeterade resultatet på -5,7 mnkr. Kapitalkostnaderna för de ägda fastigheterna blir 4,4 mnkr lägre än budgeterat. Detta överskott motverkas av underskott för lokalbanken med 3,0 mnkr, saneringskontot 1,7 mnkr och femårs-lånen med 1,2 mnkr. Även andra delposter avviker. Övrig verksamhet väntas ge ett resultat på -11,7 mnkr. Resultatet påverkas av uteblivna hyresintäkter för LSS- och äldreomsorgsfastigheter m fl på tillsammans 7,8 mnkr där jämförelsevis med tidigare många lägenheter varit tomma. Övriga fastigheter ger underskott med cirka -2,5 mnkr, bl a för rivningskostnader på 0,5 mnkr. Dessutom finns överskridande på cirka 1,3 mnkr på grund av obudgeterad personal m m inom ledning och administration. Det är viktigt att nämnden åtgärdar dessa överskridanden av fastställd personalvolym så att den inte kommer att påverka hyran för lokalanvändarna i fortsättningen. Servicenämnden beräknar ett resultat på +1,8 mnkr vid årets slut inkl extraordinära juridiska kostnader på 1,7 mnkr. Det operativa driftresultatet beräknas således till +3,5 mnkr. Inom resultatet har datorer för 1,0 mnkr anskaffats inom det s k hyr PC-konceptet. Utfallet för Servicenämnden t o m augusti uppgår till 2,7 mnkr. Fritids- och folkhälsonämnden beräknar för Fritidsramen ett resultat på -0,8 mnkr vilket främst beror på arrangörskostnader i samband med SM-veckan. Nämnden betalar inte längre någon hyra i de uppsagda lokalerna i Kårhuset och Boråsparken. Detta bidrar positivt till det ekonomiska utfallet. Föreningsbidrag förväntas ge ett resultat på +0,8 mnkr jämfört med tilldelat Kommunbidrag. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar per augusti ett resultat på +8,8 mnkr tack vare mycket god intäktsutveckling och en del vakanser. Årsprognosen beräknas till +1,0 mnkr. Nämnden fått tillåtelse att utnyttja 2,0 mnkr av sitt ackumulerade resultat till olika engångssatsningar under 2014. Tekniska nämnden beräknar för Persontransporter ett negativt resultat på -1,5 mnkr. Resevolymen har hittills under året ökat med 1,4 % jämfört med motsvarande period förra året. Det nya färdtjänstavtalet som gäller från 1 juni 2013 kommer att ge full ekonomisk effekt under 2014. För Väghållning skog parker m m beräknas ett negativt resultat på -3,6 mnkr. Nämnden har fått godkänt att använda ej förbrukade beläggningsmedel på 2,3 mnkr från 2013. Övrigt underskott är att hänföras till upphandlingsverksamheten. Tekniska nämndens Kommunbidrag har under året sänkts med 1,5 mnkr tack vare lägre kapitalkostnader under 2014. Miljö- och konsumentnämnden beräknar ett resultat på -0,3 mnkr i förhållande till Kommunbidraget vilket beror på att nämnden fått tillåtelse att använda 0,4 mnkr av sitt ackumulerade överskott till projekt Kulturlandskap Borås. Avgifterna för livsmedelskontrollen når inte budget fullt ut till följd av att omklassningarna enligt taxan resulterade i lägre avgifter än vad som beräknats. Detta uppvägs av att Orangeriet inte kommer att bli klart under året. Kulturnämnden beräknar ett positivt resultat på +0,8 mnkr jämfört med Kommunbidraget. Av detta avser 1,8 mnkr hyreskostnader för gamla Textilmuseets lokaler på Druvefors som överförts till lokalbanken tidigare än beräknat. Kulturnämnden har fått godkänt att använda 1,0 mnkr av sitt ackumulerade överskott till etableringen av det nya Textilmuseet i Textile Fashion Center. Utbildningsnämnden räknar med ett resultat på -5,8 mnkr jämfört med budget. Nämnden har fått tillåtelse att använda 5,7 mnkr av sitt ackumulerade resultat för fortsatt genomförande av GY 11 med bl a uppbyggnad yrkesprogrammen. Arbetslivsnämnden prognostiserar ett resultat på -5,8 mnkr. Försörjningsstödet bedöms ge ett överskott på +2,0 mnkr gentemot budget. De senaste åren har utbetalningarna av försörjningsstödet minskat och årets kostnader beräknas till 88,0 mnkr vilket är 4,4 mnkr lägre än förra året. T o m augusti har kostnaderna minskat med 6,3 mnkr jämfört med samma period förra året så förhoppningsvis kan slutresultatet för året bli ännu bättre än vad nämnden bedömer i dagsläget. Anpassningar har gjorts inom området LSS daglig verksamhet, men verksamheten pekar mot ett underskott på 3,5 mnkr gentemot budget. Största anledningen till Arbetslivsnämndens prognostise- 5
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 rade underskott är Feriearbeten -4,0 mnkr. Under året har ca 1 500 ungdomar fått ett feriearbete mot budgeterade 1 100. Nämndens buffert på 2,1 mnkr täcker en del av underskotten. Sociala omsorgsnämnden beräknar att hålla sig inom tilldelat kommunbidrag som utökats med 4,2 mnkr till 652,6 mnkr enligt beslut i Kommunfullmäktige 2014-05- 21. Antal institutionsplaceringar inom IFO-Vuxen/Socialpsykiatrin har minskat något i jämförelse med föregående år från 35 till 33 placeringar. Inom funktionshinderverksamhetens personliga assistans ökar inte antalet personer men däremot antalet beviljade timmar per person vilket leder till negativ årsprognos för verksamhetsområdet. Detta balanseras med den av nämnden avsatta bufferten. Stadsdelsnämnderna, gemensamt. I den första tertialrapporten för 2014 konstaterade Kommunstyrelsen att avskaffandet av de så kallade delade turerna inom äldreoch funktionshinderverksamheterna skulle ge kostnadsökningar även om hänsyn togs till att detta är kopplat till effektiviseringar inom verksamheterna. SDN Norr fick trots att det inte fanns någon finansiering möjlighet att fortsätta sitt arbete med att avskaffa de delade turerna. SDN Norr fick uppdrag att i sina kommande uppföljningar redovisa de ekonomiska effekterna av att de delade turerna avskaffas. Nu anger nämnden att de ökade nettokostnaderna beräknas till 7,6 mnkr för 2014 och att helårskostnaden kan beräknas till 11,7 mnkr. Stadsdelsnämnden Norr anger att stadsdelsverksamheten skulle ha gett ett nollresultat efter att den avsatta bufferten på 8,3 mnkr förbrukats om inte kostnadsökningen för avskaffandet av de delade turerna hade tillkommit. Denna beräknas för 2014 till -3,1 mnkr. Äldreomsorgen i övrigt väntas ge ett underskott på -3,0 mnkr orsakat av placeringar i äldreboenden och höga kostnader för hemtjänst under det att placeringar på korttid ger överskott. Underskottet på 3,0 mnkr hänförs till första halvåret, därefter bedöms verksamheten vara i balans. Skolan väntas ge ett underskott på -3,0 mnkr. Kostnader för läsplattor, skolskjutsar och elever i särskola har påverkat resultatet negativt. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett resultat på -4,5 mnkr jämfört med kommunbidraget när underskottet för de delade turerna på -4,5 mnkr och överskottet från det nu avvecklade SPKC på 3,5 mnkr räknas med. Äldreomsorgen har i övrigt underskott för produktion av korttidsplatser (-1,6 mnkr), tomma platser på Margaretagatan (-1,2 mnkr) samt inte genomförda budgetanpassningar i äldreboendena (-1,2 mnkr). Flyktingverksamheten väntas ge ett överskott på 1,0 mnkr. Stadsdelsnämnden Västers stadsdelsverksamhet kommer att ge ett negativt resultat på 5,7 mnkr att jämföra med det budgeterade resultatet på -2,0 mnkr. Nämnden har fått möjlighet att använda tidigare ackumulerat resultat. Äldreomsorgen väntas ge ett underskott på -17,7 mnkr, främst till följd av ökat antal personer som placerats på Vobo. Dessutom är volymen hemtjänsttimmar högre än budget. Skolan som budgeterade ett underskott på -2,0 mnkr på grund av användning av ackumulerat resultat visar nu en prognos på +0,5 mnkr. Förskolan visar en prognos på +2,7 mnkr. I samband med denna tertialrapport får väster ett investeringsanslag på 0,7 mnkr för inventarier till en ny förskola. För den kommungemensamma verksamheten är prognosen ett resultat på -1,0 mnkr jämfört med kommunbidraget. Individ- och familjeomsorgen ger överskott med 0,9 mnkr under det att extra kostnader till följd av omstarten av det ombyggda äldreboendet Sanderökroken ger en prognos på -2,0 mnkr. Det kan konstateras att alla kostnader inte beaktats för denna start. Stadsdelsnämnden Öster beräknar att stadsdelsverksamheten kommer att ge ett överskott på +5,8 mnkr jämfört med kommunbidraget. Nämnden har utöver kommunbidraget fått möjlighet att använda 1,3 mnkr av sitt ackumulerade resultat, varför prognosen blir +7,1 mnkr jämfört med det totala tillgängliga ekonomiska utrymmet. Överskott väntas i äldreomsorgen (+6,9 mnkr) och individ-och familjeomsorgen (+1,2 mnkr) under det att grundskolan väntas ge ett underskott på -2,4 mnkr. Detta underskott kommer från ett ökat antal nyanlända elever. Den kommungemensamma verksamheten väntas ge ett underskott på -7,9 mnkr. Då har hänsyn tagits till att nämnden får en nytillkommen intäkt på 3,6 mnkr för insatser till särskilt vårdtunga personer på boendena i enlighet med principbeslut av Kommunstyrelsen i juni 2014. Tomma platser på vård- och omsorgsboende med hemtjänstinsatser i Dalsjöfors beräknas ge ett underskott med -1,0 mnkr. Korttidsboendena väntas ge underskott på -8,0 mnkr, i första hand på grund av låg beläggning men även påverkas även av flyttkostnader och ny arbetstidsmodell. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna uppgick i Kommunfullmäktiges budget till 473 mnkr inklusive utbyggnad av nya industriområden, 83 mnkr. Läggs tidsförskjutna projekt från 2013 till uppgår den godkända investeringsnivån till ca 600 mnkr. I dagsläget görs bedömningen att 2014 års nettoinvesteringar kommer att uppgå till ca 450 mnkr inklusive de nya industriområdena. T o m augusti har nettoinvesteringar för 202 mnkr redovisats. 6
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Bolagens resultat 2014 Bilden nedan visar vilka som ingår i den kommunala koncernen och för vilka sammanställd redovisning gjorts, vilken redovisas i slutet av delårsrapporten. Samtliga bolag är helägda förutom BoråsBorås TME AB där ägarandelen är 91 %. I den sammanställda redovisningen ingår även kommunalförbundet Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, i vilka kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 50 % respektive 55 %. Borås Stad Stadshuskoncernen Bostadsföretagen Övriga företag Borås Stadshus AB AB Bostäder i Borås Borås Lokaltrafik AB Borås Energi och Miljö AB Fristadbostäder AB Inkubatorn i Borås AB Boras Waste Recovery AB AB Sandhultsbostäder Borås Elnät AB AB Toarpshus Borås Djurpark AB Viskaforshem AB Borås kommuns Parkerings AB Industribyggnader i Borås AB Industribyggnader i Borås 2 AB BoråsBorås TME AB Borås Stad Textile Fashion center AB 7
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Nedan kommenteras budgetuppföljningen bolag för bolag med utfall ackumulerat per augusti samt uppdaterad helårsprognos. Stadshuskoncernen Resultat efter finansnetto mnkr Budgetavvikelse Stadshuskoncernen Utfall jan-aug Budget 2014 Prognos 2014 Moderbolaget Borås Stadshus AB -3,2-5,4-4,6 +0,7 Borås Energi och Miljö AB 91,1 77,1 33,1-44,0 Borås Elnät AB 24,1 28,8 37,0 +8,2 Borås Djurpark AB -2,6-13,0-15,5-2,5 Borås Kommuns Parkerings AB 5,6 4,3 4,9 +0,6 Industribyggnader i Borås AB 3,6 1,7 1,7 0 BoråsBorås TME AB -10,2-15,7-16,0-0,3 Borås Stad Textile Fashion Center AB -5,5-6,0-6,2-0,2 102,9 71,8 34,4-37,4 Borås Stadshus AB I Borås Stadshus AB ingår Borås Energi och Miljö AB med dotterbolag, Borås Elnät AB, Borås Djurpark AB, Borås kommuns Parkerings AB, Industribyggnader i Borås AB med dotterbolag, BoråsBorås TME AB samt Borås Stad Textile Fashion Center AB. Moderbolaget Borås Stadshus AB har för egen del beräknat ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,7 mnkr bättre än budget till följd av lägre räntekostnader. Bolagets underskott, till största del hänförligt till räntekostnader för externt lån, förutsätts finansieras genom koncernbidrag från dotterbolagen. Koncernbidragen fastställs av Kommunfullmäktige i samband med bokslutet. Borås Energi och Miljö AB redovisar ett utfall per augusti på 91,1 mnkr efter finansnetto, vilket är närmare 14 mnkr bättre än helårsbudgeten. Intäkterna minskar för fjärrvärme till följd av milt väder. Elintäkterna minskar till följd av lägre produktion och låga elpriser. Den minskade volymen innebär även lägre kostnader. Bränslekostnaderna minskar till följd av hög tillgänglighet i anläggningarna, mindre andel fossila bränslen då värmebehovet varit lägre samt priseffekt då bränslet upphandlas i egen regi. Övriga rörelsekostnader är också lägre än budget. Bolaget bedömer årsresultatet till 33,1 mnkr, vilket är hela 44 mnkr sämre än budgeten. Prognosen inkluderar befarat nedskrivningsbehov av anläggningstillgångar på 52 mnkr, varav anpassning till K3 står för 2 mnkr. 35 mnkr av nedskrivningsbehovet avser affärsområde biogas. I prognosens förväntade utfall på 33,1 mnkr ingår ett resultat för affärsområde Vatten och Avlopp. Affärsområdets resultat på 15,5 mnkr kommer i årsbokslutet avsättas för kommande investering av avloppsreningsverk vilket ger ett nollresultat för VA. Inkluderat denna avsättning är bolagets totala resultat då nere i 17,6 mnkr. Kommunstyrelsen bedömer att bolagets prognos för sista tertialet är försiktigt lagd, även exkluderat nedskrivningen. Bolaget tar stor höjd för ökat underhåll samt oförutsedda kostnader. Kommunstyrelsen konstaterar att prognosen är klart under avkastningskravet. Det stora nedskrivningsbehovet tar bort stora delar av budgeterat överskott. Kommunstyrelsen vill påtala vikten av att avskrivningar inte förskjuts utan kontinuerligt avspeglar verkligt avskrivningsbehov. Investeringsnivån förväntas hamna i nivå med budget, 122 mnkr. Prognosen per affärsområde är följande: AO Energi: Prognosresultatet är 40,7 mnkr vilket är 3,9 mnkr sämre än budget. Affärsområdet bedöms ha ett nedskrivningsbehov avseende anläggningar som tas ur drift vid en reinvestering i ett nytt kraftvärmeverk. Bedömningen är en nedskrivning på 9 mnkr årligen 2014-2017. Förutom nedskrivningseffekten på 9 mnkr förväntas affärsområdets resultat bli 5,1 mnkr bättre än budget, den lägre produktionsvolymen ger minskade intäkter men ännu lägre bränslekostnader. AO Hushåll: Prognos är oförändrad mot budget, vilket innebär ett resultat på 2,6 mnkr. 8
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 AO Biogas: Prognosen visar ett resultat på -35 mnkr, jämfört med ett budgeterat resultat på +0,6 mnkr. Främst beror avvikelsen på nedskrivningsbehov på anläggningstillgångar med 35 mnkr. I övrigt går affärsområdet 0,6 mnkr sämre än budget till följd av minskad publik försäljning av fordonsgas. AO Vatten och Avlopp: Prognosresultatet är 15,5 mnkr vilket är 6 mnkr sämre än budget. Avvikelsen beror helt på nedskrivningsbehov av anläggningstillgångar på Gässlösas avloppsreningsverk. Bedömningen är att nedskrivning behöver göras årligen fram till 2017. Prognosticerat resultat kommer att avsättas för kommande investering i nytt avloppsreningsverk. VA-verksamheten ger efter avsättning ett nollresultat. AO Vattenkraft: Affärsområdets årsresultat enligt prognos är 2,5 mnkr, vilket är 1,6 mnkr sämre än budget. Låga elpriser och ökade kostnader för reparation och underhåll försämrar resultatet. AO Återvinning: Prognosen är oförändrad mot budget vilket innebär ett resultat på 7,6 mnkr. Verksamheten i dotterbolaget Boras Waste Recovery AB har nyligen startats upp och någon delårsrapport har inte inlämnats av bolaget. Kommunstyrelsen har inte godkänt någon budget för bolaget 2014. Prognosen för bolaget 2014 är -0,4 mnkr. Borås Elnät AB förutser ett årsresultat vilket är 8,2 mnkr bättre än budget. Det bättre resultatet hänför sig, såväl i prognos som i utfallet per augusti, främst till lägre kapitalkostnader samt lägre kostnader än budgeterat för överliggande nät (regionnät) och förlustenergi. Kommunfullmäktige i Borås beslutade i augusti 2014 att ge bolaget i uppdrag att under perioden 2015-2020 kraftigt bygga ut befintligt fibernät i sådan grad att regeringens mål om 100 Mb/sek bredbandsuppkoppling för minst 90 procent av invånarna möjliggörs. Beslutet får dock större ekonomiskt genomslag först fr o m år 2015. Borås Djurpark AB bedömer årsresultatet till -15,5 mnkr, vilket är 2,5 mnkr sämre än budgeten. Djurparken har haft ett stort besökstapp hittills i år. Antalet besökare tros hamna på 240 000, vilket är 35 000 lägre än budget. Delårsresultatet är 3,3 mnkr sämre än budget för bolaget totalt. Djurparken går 4,4 mnkr sämre än budget medan campingen går 1,1 mnkr bättre. Prognosen bygger på en säsongsavslutning med budgeterade besöksantal samt återhållsamhet på kostnadssidan. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. Borås Kommuns Parkerings AB bedömer årsresultatet till 0,6 mnkr bättre än budget till följd av senarelagd investering av p-ledningssystem. Resultatet per augusti uppgår till 5,6 mnkr. Industribyggnader i Borås AB räknar med ett årsresultat vilket är lika med bolagets budget. Under året fortsätter ombyggnaden av kvarteret Vulkanus, där första etappen var klar för inflyttning i augusti. Kommunfullmäktige gav i januari bolaget uppdraget att investera för att bygga ett kongresshus. Övergången till redovisningsregelverket K3 innebär för 2014 högre underhållskostnader och lägre avskrivningar än budgeterat. BoråsBorås TME AB bedömer ett resultat som är 0,3 mnkr sämre än budgeten. Bolaget har under 2014 ej budgeterade kongresshusförberedande kostnader på cirka 0,3 mnkr samt kostnader för polisbevakning av sommartorsdagarna för åren 2010-2013 uppgående till ca 0,7 mnkr. Anpassningar på kostnadssidan gör att budgetavvikelsen dock stannar på 0,3 mnkr. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. Borås Stad Textile Fashion Center AB bedömer ett resultat som är 0,2 mnkr sämre än budget, till följd av invigningen av Simonsland som inte låg i bolagets budget. Budgeten förutsätter ett koncernbidrag från Borås Stadshus AB för att ge ett nollresultat. 9
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Bostadsbolagen Resultat efter finansnetto mnkr Bostadsbolagen Utfall jan-aug Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse AB Bostäder i Borås 47,5 15,0 18,9 +3,9 Fristadbostäder AB 1,6-1,3-0,6 +0,7 AB Sandhultsbostäder 0,6 0,7 0,9 +0,2 AB Toarpshus 0,4 0,4-0,5-0,9 Viskaforshem AB 3,5 2,0 2,6 +0,6 53,6 16,8 21,3 +4,5 Sammantaget räknar bostadsbolagen med ett resultat efter finansiella poster för 2014 på 21,3 mnkr vilket är 4,5 mnkr bättre än budgeterat resultat. Låga marknadsräntor och hög efterfrågan på lägenheter påverkar bostadsbolagen positivt, medan stora underhållsbehov påfrestar ekonomin. AB Bostäders resultat påverkas även positivt av övergång till nya redovisningsprinciper (K3). Samtliga bostadsbolags prognos avviker positivt mot budget förutom Toarpshus som visar negativt resultat till följd av stora underhållskostnader. Utfallen är i flera fall klart högre än helårsprognos. Detta beror främst på att stora delar av underhållsinsatserna görs i slutet på året, men även på viss försiktighet för oförutsedda kostnader. Antalet outhyrda lägenheter var 48 st i augusti 2014 jämfört med 55 st vid samma period föregående år samt 99 st vid årsskiftet. AB Bostäder i Borås förutser ett årsresultat som är 3,9 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Finansnettot är till följd av det låga ränteläget ca 12 mnkr bättre än budgeterat. Reparationskostnaderna överstiger budget med ca 3 mnkr till följd av bland annat vattenskador och skadegörelser. Däremot har den för bolaget gynnsamma vintern inneburit lägre uppvärmningskostnader med ca 4 mnkr, och taxebundna kostnader blir ca 1,5 mnkr lägre. De positiva avvikelserna möjliggör för bolaget att satsa 11 mnkr extra i planerade reparationer. Det innebär att verksamhetens kostnader sammantaget blir närmare 9 mnkr högre än budgeterat. Delårsbokslutet redovisar ett högt resultat, 47,5 mnkr. Mycket av bolagets underhållskostnader kommer dock att påverka bolaget sista tertialet då många projekt kommit igång sent på året vilket innebär att helårsprognosen är lägre än utfallet. Bolaget implementerar från och med 1 januari 2014 den nya redovisningsstandarden K3. Det innebär bland annat att en ingångsbalansräkning fastställts per 2014-01-01, justerad enligt nya regelverket. För att kunna göra en meningsfull jämförelse har såväl balans- som resultaträkning för 2013 omräknats. Initialt ger K3 effekten av ett ökat resultat då underhållskostnader flyttas från driftkostnad till investering. Årets byggplan uppgår i budgeten till närmare 380 mnkr. Av dessa avser 105 mnkr nyproduktion, 205 mnkr investeringar och 70 mnkr underhåll i befintliga fastigheter. Under året har de två återstående husen med studentlägenheter i Simonsland samt 42 lägenheter i kvarteret Södervallen blivit klara för inflyttning. För närvarande pågår nybyggnation av 3 nya hus på Ringargatan i Brämhult. Antal vakanta lägenheter och studentrum var per 31 augusti 45 stycken varav 10 var uthyrningsbara. Föregående år samma period var utfallet 41 varav uthyrningsbara 10. Inga lediga studentrum fanns. Fristadbostäder AB beräknar ett resultat som är 0,7 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, vilket innebär ett förväntat minusresultat på 0,6 mnkr. Förbättringen beror främst på lägre räntekostnader. Utfallet per augusti är 1,6 mnkr, men förväntas försämras på årsbasis till följd av stora underhållsåtgärder sista tertialet. Bolaget har inga outhyrda lägenheter. AB Sandhultsbostäder beräknar ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,2 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Intäkter och avskrivningar är högre än budget till följd av nybyggnation på Alingsåsvägen 4 samt ombyggnad på Sanderöd. Bolaget har just nu 2 outhyrda lägenheter. AB Toarpshus beräknar ett årsresultat efter finansiella poster som är 0,9 mnkr sämre än Kommunstyrelsens godkända budget. Utfallet är i nivå med förra årets delårsresultat. Men ökade kostnader för icke planerat underhåll kommer ge en förlust på cirka 0,5 mnkr enligt prognos. Bolaget har just nu 1 outhyrd lägenhet. Viskaforshem AB beräknar ett resultat vilket är 0,6 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, till följd av lägre räntekostnader än budgeterat men högre underhållskostnader. Utfallet per augusti är 3,5 mnkr vilket är i nivå med resultatet vid samma tidpunkt föregående år. Då underhåll är planerat till slutet av året blir helårsresultatet lägre än delårsresultatet. Bolaget har inga outhyrda lägenheter. 10
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Övriga företag Resultat efter finansnetto mnkr Övriga företag Utfall jan-aug Budget 2014 Prognos 2014 Budgetavvikelse Borås Lokaltrafik AB 11,6 7,7 (14,1) 15,8 +8,1 (+1,7) Inkubatorn i Borås AB -0,2-1,8-1,4 +0,4 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund 2,5 0 0,5 +0,5 Sjuhärads kommunalförbund -1,2 0 0 0 Borås Lokaltrafik AB räknar med ett årsresultat som är 8,1 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget, samt 1,7 mnkr bättre än bolagets egna reviderade budget. Efter att Kommunstyrelsen godkände bolagets budget har avtalet med Västtrafik om stadstrafiken förlängts och gäller under hela 2014. Avtalet löper med minst 9 månaders uppsägning och kan som längst förlängas till trafikstart i ny upphandling. Med anledning av avtalsförlängningen upprättade bolaget en reviderad budget som förbättrade ursprunglig budget med 6,5 mnkr. I prognosen förbättras resultatet med ytterligare 1,7 mnkr till följd av högre intäkter för utökat antal körda kilometer. Inkubatorn i Borås AB räknar med ett årsresultat som är 0,4 mnkr bättre än Kommunstyrelsens godkända budget. Förbättringen mot den underbalanserade budgeten på -1,8 mnkr beror på högre intäkter samt besparingar bland verksamhetens omkostnader. Utfallet per augusti, -0,2 mnkr är något bättre än budget. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, i vilket kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 50 %, räknar med ett resultat som är 0,5 mnkr bättre än budget. Lägre prognosticerade pensionskostnader bidrar till avvikelsen, som hålls nere genom lägre ränteintäkter till följd av det låga ränteläget. Sjuhärads kommunalförbund, i vilket kommunens ekonomiska åtagande uppgår till 55 %, räknar liksom i budget med ett nollresultat. 11
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Strategiska målområden med indikatorer och uppdrag Kommunfullmäktiges indikatorer och uppdrag har följts upp och analyserats i nämndernas tertialuppföljningar. Uppgifterna som redovisas avser kommunen i sin helhet. Indikatorer Antal indikatorer vars mål är uppfyllt (Utfallet är minst 100 % av målvärdet) 11 Antal indikatorer vars mål är delvis uppfyllt (Utfallet är minst 85 % och högst 99,9 % av målvärdet) 11 Antal indikatorer vars mål ej är uppfyllt (Utfallet är högst 84,9 % av målvärdet) 9 Antal indikatorer som ej mäts vid denna uppföljning 20 Totalt antal indikatorer beslutade av Kommunfullmäktige 51 Uppdrag Antal genomförda uppdrag Antal delvis genomförda uppdrag Antal ej genomförda uppdrag 31 51 9 Totalt antal uppdrag 91 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Andel kulturutbud för barn och unga, %. 60 18 40 Utfall Tertial 2 2014 Trend/Kommentar Antal besökare på Textilmuseet. 40 000 24 290 utfallet avser perioden från invigningen den 23:e maj till och med augusti. Antal gästnätter i Borås. 183 907 200 000 184 696 på väg åt rätt håll Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på 130 100 110 Brygghuset. 12
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Uppdrag En tvärpolitisk arbetsgrupp har under 2013 blivit klar med en handbok om medborgardialoger. Under 2014 kommer medborgardialoger att genomföras i praktiken. Det övergripande ansvaret för att planera och samordna dialogerna vilar på en särskild beredning under Kommunfullmäktige. Genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås. Föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem under 2014. Samarbetet mellan Fritid- och folkhälsonämnden och Sociala omsorgsnämnden behöver utvecklas ytterligare vad gäller kontakter med frivilligorganisationerna. Vi ger därför Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag, där man prövar möjligheten att som verksamhet räkna administration/samordning i syfte att utveckla samarbetet med de sociala föreningarna. Utvecklingen av Rådrum som är ett forum för Boråsarna att vända sig till för att få information och vägledning i hållbarhetsfrågor intensifieras under 2013. Kulturnämnden skall undersöka möjligheten att anskaffa en installation/skulptur som kan tillgodogöra även svårt funktionshindrades behov av att uppleva konst. Textilmuseet skall verka för att få ett utökat statligt uppdrag för sin verksamhet. En allmän översyn av bidragsgivningen till kulturföreningarna skall göras med avseende på hur resurserna fördelas och vilka effekter som uppnås. Borås ställning som en framgångsrik Skulpturstad skall utvecklas ytterligare. De hittills genomförda skulpturutställningarna får en fortsättning med en ny skulpturbiennal 2014. Arbetslivsnämnden ska pröva modellen med fadderfamiljer för invandrare, som är en hjälp att möta och förstå det svenska samhället. Nämnden ska vara kommunens kontakt för tolkförmedling. Som övergripande ansvarig för kommunens integrationsarbete fungerar nämnden som ett kunskapscenter som sprider information kring integrations- och mångfaldsfrågor. Flyktingmottagandet innefattar flyktingarnas samhällsorientering, SFI-undervisning och boende. Genom Arbetslivsnämnden är Borås Stad värdkommun för Boråsregionens Etableringscenter. Arbetslivsnämnden ska ge samhällsinformation för alla nyanlända. Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Sociala omsorgsnämnden långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen till socialtjänstens insatser. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Utbildningsnämnden ska i samverkan med Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnd Öster bedriva arbetet inom stadsdelen Hässleholmen inom ramen för det särskilda statsbidraget för utveckling av vissa utvalda stadsdelar i landet. Stadsdelsnämnd Öster ska ta fram rutiner för att kvalitetssäkra den sociala dokumentationen inom äldreomsorgens verksamheter. Verksamheten med träffpunkter för äldre bör utvecklas ytterligare. Stadsdelsnämnd Öster, som ansvarar för kommungemensamma äldreomsorgsfrågor, har presenterat ett förslag om former och inriktning för en kommungemensam träffpunkt-föreningshus-anhörigcentral. Kommunstyrelsen har därefter givit kompletterande utredningsuppdrag som skall leda till att Stadsdelsnämnden Öster lämnar ett slutligt förslag till Kommunfullmäktige. Möjlighet ska ges pensionärer att i närheten av sina bostäder äta näringsriktig kost i en trivsam miljö. Status Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Ej genomfört genomförs under hösten Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört 13
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Kommunfullmäktiges indikatorer Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av grundskolan, åk 4-9, %. Måluppfyllelse Utfall Tertial 2 2014 Trend / Kommentar Utfall Mål 2013 2014 70 90 75 på väg åt rätt håll Andel elever som upplever att elevrådets, eller liknande inflytandeforum, arbete tas på allvar av gymnasieskolan, %. 90 65 Andel elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. 73 90 76 på väg åt rätt håll Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. 206 215 216 ytterligare ett ämne (modernt språk) ligger till grund för beräkningen av meritpoängen 2014. Andel elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt 86 95 86 gymnasieprogram, %. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan (max är 20 14,2 14,5 14,2 poäng). Andel elever med grundläggande behörighet till universitet 92 95 98 på väg åt rätt håll och högskola, %. Andel elever som känner sig trygga i grundskolan, åk 92 98 93 på väg åt rätt håll 4-9, %. Andel elever som känner sig trygga i gymnasieskolan, %. 97 98 96 på väg åt fel håll Andel föräldrar som känner sig trygga när de lämnar sitt 90 100 97 på väg åt rätt håll barn på förskolan, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej 85 100 94 på väg åt rätt håll att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej 83 100 89 på väg åt rätt håll att de ska nå målen i alla ämnen, %. 14
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Uppdrag Kommunstyrelsen har ett högt prioriterat uppdrag att se över hur grundskolans anpassningskostnader till förändrat elevunderlag ska hanteras framöver, då det idag ser olika ut mellan våra stadsdelsnämnder. Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden. De satsningar som planeras är bl.a. att informera om idrottsskolan på föräldramöten och samarbeta med stadsdelarna och de föreningar som verkar i områdena. Borås har deltagit i ett projekt för att skapa ett sammanhållet och lätt tillgängligt föräldrastöd. Målet är att alla föräldrar genom ett varierat utbud skall erbjudas ett generellt stöd oavsett barnens ålder. Syftet har varit att utveckla befintlig föräldrastödsverksamhet. Fritids- och folkhälsonämnden får i uppdrag att permanenta denna verksamhet. Utbildningsnämnden har i uppdrag att fortsätta översynen av programstrukturen på Viskastrandsgymnasiet i syfte att få en jämnare könsfördelning på skolan, samt återrapportera till Kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden ska anordna lov- och sommarskola inom tilldelad ram. Alla elever ska ha tillgång till egen dator, oavsett vilket program som eleven går. Under 2014 ska utbildningsnämnden arbeta särskilt med integrering av elever som tidigare varit inskrivna på gymnasiesärskolan. Utbildningsnämnden skall tillsammans med skolorna ta fram studieupplägg så att det blir lättare för eleverna på de yrkesförberedande programmen att läsa in högskolebehörighet. Elever och föräldrar ska ha reell möjlighet att påverka planering, innehåll och utformning av verksamheten. Utbildningsnämnden ska se till att respektive skola finner former för detta. Nämnden ska erbjuda alla ungdomar, som gått ut grundskolan och gymnasiets årskurser 1 och 2, feriearbete eller för dem som så önskar sommarlovsentreprenör. Nämnden utvecklar samverkan och lämpliga insatser för att tillgodose behoven hos unga vuxna med sammansatt problematik Arbetslivsnämnden ska tillsammans med Utbildningsnämnden fortsätta arbetet med det lokala kunskapslyftet. Skolenheterna ska ge möjlighet till sommarskola och lovskola där det behövs. Rutiner för hjälp med läxläsning ska finnas. Nämnderna ska ha tydliga rutiner för uppföljning av verksamhetens resultat. Dessa ska innefatta såväl ett totalt nämndperspektiv som ett perspektiv på enskilda klasser/individer. Trygghetsvandringar ska genomföras i alla Borås skolor. Alla elever ska under grundskolans senare del ges utbildning i HBTQ-frågor av föreläsare med för frågorna relevant utbildning. Ansvara för tillsynen i de fristående förskolorna och den enskilda pedagogiska omsorgen. Insynsbesök ska göras systematiskt i de fristående skolorna och tillhörande fritidshem. I övriga fristående fritidshem har stadsdelsnämnderna ansvar för tillsyn av verksamheten. Varje stadsdelsnämnd ansvarar för att rutiner finns hos skolenheterna för att säkerställa att skollagens bestämmelser följs vad gäller barn i behov av särskilt stöd. Fritidshemmens personal ska ges möjlighet till planeringstid. Personal inom förskolan ska ges möjlighet till planeringstid. Det finns ingen kommunal fritidsgård i centrala Borås. Stadsdelsnämnden får uppdrag att utreda förutsättningarna för att starta en fritidsgård på Norrmalm. Stadsdelsnämnd Norr får i uppdrag att sammanställa en redovisning hur skolenheterna uppfyller kravet i skollagen på att eleverna skall ha tillgång till skolbibliotek. Inriktningen är att alla elever i årskurserna fem till nio i kommunens skolor skall ha tillgång till en dator/läsplatta ( en till en ). Stadsdelsnämnden Norr får uppdrag att inför läsåret 2014/15 lägga fram ett förslag hur detta skall utformas. Skolorna ska samverka med Kulturnämnden om insatser inom projektet Skapande skola. I varje tidigare kommundel ska det finnas minst en öppen förskola. Status Ej genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört 15
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Företagandet växer genom samverkan Målbild Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till utveckling som skapar arbetstillfällen. Kommunfullmäktiges indikatorer Tillgång till mark för företagande, m2. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Sysselsättningsgrad (20-64 år), %. 78 77 Antal personer med funktionsnedsättning som erhållit arbete under året. Utfall Tertial 2 2014 Trend / Kommentar 250 000 341 900 det höga utfallet beror på Viared 321 375 på väg åt rätt håll Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett markstrategiskt program. I detta redovisas motiv och urvalskriterier för framtida markförvärv och försäljningar. En reviderad näringslivsstrategi tas fram under 2014. Många nyanlända saknar utbildning för svensk arbetsmarknad. Utbildningsnämnden och Arbetslivsnämnden ska samverka om vägar till utbildning och arbete för denna grupp. Arbetslivsnämnden hanterar försörjningsstödet på ett aktivt sätt bl a genom att arbeta med att Växla bidrag mot lön. För att möta individen med rätt insatser skapas ett Jobbtorg som ger en samlad ingång till kommunens arbetsmarknadsinsatser. Arbetslivsnämnden ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete. Kommunstyrelsen fortsätter arbetet med att bygga Borås varumärke som kreativ Mode och Textilstad. Textile and Fashion Center, respektive Market Place är två viktiga redskap inom detta område. Business Region Borås är ett samarbetsprojekt mellan Sjuhärads kommuner startas upp och samordnas genom näringslivsenheten under 2013. Kapaciteten måste öka i exploateringsverksamheten Samhällsbyggnadsnämnden ska utveckla processerna vid samordning av exploateringsverksamheten Status Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Ej genomfört Uppdraget är i ett initierande skede 16
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Förtätning av stadskärnan, antal nyinflyttade till centrum. Antal nya bostäder i detaljplan i stadskärnan. Andel hyresrätter vid markanvisning för bostäder, %. Andel av ansökningarna om bygglov med fullständiga handlingar som fått beslut senast 8 veckor efter ansökan, %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial 2 2014 Trend / Kommentar 17 6 enligt prognos kommer målet att nås 2014 137 200 118 på väg åt fel håll 100 0 detaljplanearbete pågår för Hugin, Pallas och Vitsippan 33 100 det har givits två markanvisningar under året, båda avsedda för hyresrätter. 76 80 83 på väg åt rätt håll Uppdrag Status För att skapa inbjudande utomhusmiljöer skall belysningsplanen omfatta ljusexponering av ytor som annars kan uppfattas som otrygga att vistas i. Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med, är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen måste intensifieras. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande Målbild Människors engagemang och initiativkraft skapar starka, attraktiva tätorter och en levande landsbygd. Uppdrag Utreda möjligheten att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm Status Genomfört 17
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Målbild Goda resvanor med alternativa och attraktiva kommunikationer vid både korta och långa resor, minskar belastningen på miljön. Kommunfullmäktiges indikatorer Antal cyklister vid kommunens cykelbarometrar. Andel personfordon i Borås Stads verksamhet som är miljöfordon, %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial 2 2014 Trend / Kommentar 370 230 350 000 434 460 på väg åt rätt håll 66 72 64 andelen miljöfordon har minskat pga regeringens nya miljödefinition vid årsskiftet 2012/2013. Uppdrag Status Kommunstyrelsen får i uppdrag att under 2014 utreda framtidens kollektivtrafik och att ta ett helhetsgrepp om den långsiktiga trafikplaneringen som är påbörjad och infogad i en trafikstrategisk utredning. Där ingår bland annat att utreda frågor som gäller en yttre ring, förbifarter, parkering, spårburen trafik och busstorgets framtida placering. Under 2014 utreds och utpekas Götalandsbanans sträckning genom kommunen. Översiktsplan med fokus på järnvägssträckningen ska möjliggöra exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden. Under 2014 ska förutsättningarna för att införa skolkort till samtliga skolungdomar utredas. Tekniska nämnden ges i uppdrag att se över och införa lokala bilpooler efter förvaltningarnas behov. I det arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Tekniska nämnden skall ta fram en kartläggning om hur man säkrar cyklisternas möjlighet att ta sig fram även vintertid och innehålla en utredning om möjligheterna till uppvärmning av cykelbanor med fjärrvärmens returvatten. Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för sammankoppling av cykelvägsnätet genom centrala Borås, i såväl nord/sydlig som öst/västlig riktning. Detta har högsta prioritet inom det förstärkta anslaget för cykelvägar. Under 2014 ska en utredning presenteras, som visar möjliga alternativ till sammankoppling. Utmärkning av cykelbanor i trafikmiljön samt vägvisning för cyklister är också ett prioriterat uppdrag för Tekniska nämnden. Miljö- och konsumentämnden ges i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden utreda införande av lokala bilpooler utifrån förvaltningarnas behov. I arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Samhällsbyggnadsnämnden ska utreda behovet av nya bussgator i staden Delvis genomfört Delvis genomfört Ej genomfört påbörjas under hösten Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört 18
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Andel ekologiska livsmedel, %. Andel förskolor, grundskolor och gymnasieskolor som har utmärkelsen Grön Flagg eller annat certifierat miljöledningssystem, %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial 2 2014 Trend / Kommentar 13 25 16 på väg åt rätt håll 30 36 på väg åt rätt håll Uppdrag Status Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett utredningsunderlag innehållande förutsättningar för ledning, styrning och ekonomiska förutsättningar för projekt Viskan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna de insatser som krävs för att hållbarhetscertifiera stadsdelen Norrby. Införa miljöanpassad och hållbar upphandling där lägsta nivå vid samtliga upphandlingar är miljöstyrningsrådets baskriterier där sådana finns. Upphandlingsavdelningen skall även använda tidigare beslutad uppförandekod (motsvarande f d TCO s) samt aktivt arbeta med att ställa sociala krav vid upphandling. Källsortering bör införas för allmänhetens papperskorgar i centrala Borås. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda formerna för detta. Olika tekniska lösningar ska ställas mot varandra för att finna det ur ekonomiskt och miljömässigt hänseende resurssnålaste systemet. Medverka i det nationella framtagandet av kriterier och system för certifiering av Hållbara stadsdelar En åtgärdsplan baserad på genomförd bullerkartläggning skall göras under 2014. En plan för redovisning och uppföljning av de nya miljömålen 2013-2016 skall presenteras. En Energi- och klimatplan ska utarbetas, där arbetet för att nå lokala och nationella mål på energiområdet konkretiseras. Kommunstyrelsen får i uppdrag att under året ta fram en strategi för grön IT som innebär bland annat att den IT-hårdvara som kommunen köper in ska ha en bra energi- och miljöprestanda. En utredning skall genomföras under året. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda, samt eventuellt införa en samdistributionscentral. Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Ej genomfört nya IT-plattformen ger andra förutsättningar Delvis genomfört 19
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Måluppfyllelse Utfall 2013 Mål 2014 Utfall Tertial 2 2014 Trend / Kommentar 6,1 5,9 6,4 på väg åt fel håll 519,3 400,0 529,1 på väg åt fel håll 33,1 33,0 35,5 på väg åt rätt håll Uppdrag Status Heltidstjänster införs för i princip alla, med möjlighet till tjänstledighet för den som vill fortsätta jobba deltid. Målet är att delade turer inte ska förekomma. I arbetet med utveckling av budget, årsredovisning samt vision Borås 2025 får Kommunstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta ett hållbarhetsbokslut. Jämställdhetsintegrerad budget, det vill säga att resursfördelningen mellan kvinnor och män synliggörs, införs under året. Taxorna inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde skall så långt som möjligt utformas så att kunderna betalar vad tjänsten kostar. Servicenämnden skall även fortsättningsvis fokusera på effektivitetsutveckling. Detta innebär jämförelser med andra liknande enheter inom andra kommuner samt med aktörer på den öppna marknaden. Ambitionen är att ha en hög professionell nivå inom alla områden. Fullt ut implementera den nya IT-tjänsteförvaltningsmodellen i Borås Stad tillsammans med Stadskansliet som är beställare/ägare Servicenämnden skall tillsammans med Stadskansliet fortsätta att utveckla beställar/utförarkonceptet för alla de nya administrativa funktionerna som tillfördes verksamheten 2011. Den så kallade Vita jobb-gruppen fortsätter sitt arbete, med uppgift att ta fram förslag till praktiska åtgärder och rutiner att använda för att säkerställa att kommunen inte anlitar leverantörer som är inblandade i ekonomiska oegentligheter. När förslag till sådana rutiner finns inarbetas dessa i kommunens upphandlingsregler. Utveckla kunskapen om LOU-upphandlingar hos medarbetarna. Ambitionen är att se till att alla upphandlingar genomförs affärsmässigt i ännu högre grad och enligt gällande regelverk. Stadsdelsnämnden Norr fick 2012 ett särskilt anslag för en försöksverksamhet med ett nytt administrativt system för bl. a. planering och tidsregistrering av barnen i förskola/fritidshem. Försöket har pågått men ännu inte formellt slutredovisats. Utreda möjligheten att alla som avslutar sina studier med godkända betyg på omvårdnadsprogrammet får en fast anställning i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att mäta kundnöjdhet Samhällsbyggnadsnämnden ska öka kartdatabasens tillgänglighet och leverera rätt data Genomfört Ej genomfört påbörjas under hösten Ej genomfört Delvis genomfört Genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Delvis genomfört Genomfört Genomfört Ej genomfört genomförs under hösten Delvis genomfört 20
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Sammanställd redovisning Resultaträkning, mnkr Kommun Koncern Bokslut 2013 Delår 2014-08 Bokslut 2013 Delår 2014-08 Verksamhetens intäkter 1 344,9 941,3 3 051,2 2 086,2 Verksamhetens kostnader -6 047,2-4 150,8-7 208,2-4 877,5 Avskrivningar/Nedskrivningar -204,2-126,2-504,5-302,3 Verksamhetens nettokostnader -4 906,5-3 335,7-4 661,5-3 093,6 Skatteintäkter 4 017,9 2 768,2 4 017,9 2 768,2 Generella statsbidrag och utjämning 1 059,3 729,1 1 059,3 729,1 Finansiella intäkter 146,3 87,2 28,6 16,5 Finansiella kostnader -128,3-70,2-132,7-72,3 Resultat före extraordinära poster 188,7 178,6 311,6 347,9 Extraordinära intäkter 0,0 Extraordinära kostnader -24,3 Skattekostnader -18,0 Periodens/årets resultat 188,7 178,6 269,3 347,9 21
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Balansräkning, mnkr Kommun Koncern Bokslut 2013-12 Delår 2014-08 Bokslut 2013-12 Delår 2014-08 Tillgångar Anläggningstillgångar 3 892,6 3 997,0 9 277,4 9 645,8 Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 6,0 6,6 Materiella anläggningstillgångar 3 488,4 3 596,4 9 203,9 9 573,5 Finansiella anläggningstillgångar 404,2 400,6 67,5 65,7 Omsättningstillgångar 4 944,9 5 092,7 1 090,6 946,7 Förråd m m 59,7 110,6 83,8 130,7 Kortfristiga fordringar 4 598,7 4 739,7 708,9 497,3 Kassa och bank 286,5 242,4 297,9 318,7 Summa tillgångar 8 837,5 9 089,7 10 368,0 10 592,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 4 013,5 4 192,2 4 567,3 4 940,0 - därav årets resultat 188,7 178,6 269,3 347,9 Avsättningar 855,8 786,2 1 133,1 1 052,4 Avsättningar för pensioner 572,4 584,4 611,6 625,2 Övriga avsättningar 283,4 201,8 521,5 427,2 Skulder 3 968,2 4 111,3 4 667,6 4 600,1 Långfristiga skulder 304,3 306,5 3 109,2 3 321,3 Kortfristiga skulder 3 663,9 3 804,8 1 558,4 1 278,8 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 8 837,5 9 089,7 10 368,0 10 592,5 Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter - - Pensionsförpliktelser 2 282,4 2 299,0 Övriga ansvarsförbindelser 424,1 188,8 Summa panter och ansvarsförbindelser 2 706,5 2 487,8 Aktuella panter och ansvarsförbindelser per 2014-08-31 har ej inhämtats, då inga väsentliga förändringar har skett sedan 2013-12-31. 22
Delårsrapport Januari-Augusti 2014 Kommunstyrelsen 27 Oktober 2014 Sammanställd delårsrapport Aktiebolagen inom koncernen upprättar årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2008:1 (K2) för mindre aktiebolag respektive BFNAR 2012:1 (K3) för större aktiebolag. Borås Stad och bolagen kan tillämpa olika redovisningsprinciper. Samma redovisningsprinciper som kommer att tillämpas i efterföljande årsredovisning tilllämpas i delårsrapporten. Bedömningen är att de bolag som tillämpar K2 utgör en liten och icke väsentlig del av totalen och någon omräkning till K3 görs inte i den sammanställda redovisningen. Med hänvisning till Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2 och 22 upprättar Borås Stad sammanställd redovisning och delårsrapport som utgår från underkoncernernas bokslut. 2014 är det första året som ett sammanställt delårsbokslut upprättas och därför saknas det jämförelseperiod i resultaträkningen. Delårsrapporten grundas på faktisk redovisning till och med 31 augusti 2014. Därefter har kostnader och intäkter av väsentlig betydelse periodiserats och bokförts i period 201408. Samma periodiseringar, av väsentlig betydelse, som görs vid årsbokslutet har också gjorts i delårsrapporten. Elimineringar har gjorts avseende internbanken med aktuella mellanhavanden per 31/8. Övriga elimineringar är schablonmässigt gjorda utifrån senaste årsbokslutets siffror och andelar. Den sammanställda delårsrapporten avser hela kommunkoncernen, inkluderat Borås Stad, de majoritetsägda bolagen samt Borås Stads andel i Sjuhärads kommunalförbund (55 %) och Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund (50 %). En uppställning av de majoritetsägda bolagen som ingår i koncernen återfinns i förvaltningsberättelsens avsnitt om bolagen. Förändring av redovisningsprinciper Redovisning enligt K2 respektive K3 gäller från och med 2014 med viss retroaktiv tillämpning. Bolagen har kommit olika långt i införandet av de nya regelverken och effekterna av införandet kommer därför att synas fullt ut först i årsbokslutet. Två bolag som följer K3 har valt att räkna om 2013 års siffror för att möjliggöra en meningsfull jämförelse mellan åren. Det är det nya kravet på komponentavskrivning som har medfört förändrade siffror, och innebär att materiella anläggningstillgångar har delats upp på betydande komponenter när de har väsentligt olika nyttjandeperioder. De mindre bolagen som tillämpar K2 får bland annat inte redovisa uppskjuten skatt. En sådan fordran eller skuld har därför lösts upp mot eget kapital i koncernsammanställningen. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Delårsrapport januari-augusti 2014 för nämnderna och de kommunala bolagen godkänns. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Christer Johansson Ekonomichef 23
postadress 501 80 Borås besöksadress Stadshuset, Kungsg. 55 tel 033-35 70 00 e-post boras.stad@boras.se webbplats boras.se
E4 BESLUTSFÖRSLAG Ersättning till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem 2014 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Ersättning per elev i fristående skola: Grundskola åk 1-6 6 465 kr/mån åk 7-9 7 758 kr/mån Ersättning per elev i fristående förskoleklass: 2 722 kr/mån Ersättning per barn i fristående förskola: 1-2 år 78,80 kr/tim 3-5 år 56,29 kr/tim Ersättning per barn i fristående fritidshem: 2 537 kr/mån Ersättningarna till förskoleklass och fritidshem gäller från och med den 1 januari 2014. Ersättningarna till förskola och grundskola gäller från och med den 1 november 2014. 141014 Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-10-15 Annette Carlson Datum Kommunalråd
Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0678 611 Programområde: 3 Handläggare: Lena Frygne, tfn 35 58 50 Datum/avdelningschef: 2014-10-14, Christer Johansson
Sida 1(3) 2014-10-27 Dnr 2013/KS0678 Stadskansliet Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Lena Frygne Stadsdelsnämnden Norr Stadelsnämnden Väster Stadsdelsnämnden Öster Borås Kristna Skola Internationella Engelska Skolan Kunskapsskolan Montessoriskolan Malmen Freinetförskolan Ejdern Montessoriförskolan Globen Svenska Kyrkan i Borås, Caroli församling Svenska Kyrkan i Borås, Gustav Adolf församling Förskolan Paletten Ersättning till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem 2014 Skollagen innehåller bestämmelser om ersättning till fristående skolor, förskoleklasser, förskolor och fritidshem. Kommunfullmäktige tog beslut om principer för bidragsberäkning den 21 januari 2010. Reglerna tillämpas fr.o.m. kalenderåret 2010. Kommunstyrelsen kan besluta om ersättningarnas storlek under förutsättning att några principiella förändringar inte görs. 2014 års ersättningar har beräknats utifrån antagna principer. Kommunfullmäktige fastställde budget 2014 den 21 november 2013 som ger förutsättningar för stadsdelsnämndernas slutliga budget. Kommunfullmäktige ger formellt ett kommunbidrag utan att specificera resurser för skola, förskoleklass, förskola eller fritidshem. Stadsdelsnämnderna har i december 2013 tagit beslut om budget 2014:2. Ersättningarna till fristående skolor, förskoleklass, förskolor och fritidshem har beräknats utifrån stadsdelsnämndernas budgetar. Kommunstyrelsen beslutade den 16 juni 2014 om utökat kommunbidrag för 2014 med 3 000 tkr för att finansiera utökningen av det administrativa stödet till rektorerna. Resursen finns med i kommunens administration och påverkar inte ersättningen till fristående skolor. För administrationskostnader har 3 % lagts på grundbidraget. Därefter har 6 % för momskompensation lagts på ersättningen. POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
2 Grundskola Ersättningen per elev i åk 1-6 är 6 465 kr/mån och för elev i åk 7-9 är bidraget 7 758 kr/mån. Ersättningen är en ökning med 0,3 % jämfört med 2013 års ersättning. Bidraget per elev i åk 1-6 är 77 580 kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med 2 132 kr/år och 4 391kr/år som momskompensation. Bidraget per elev i åk 7-9 är 93 096 kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med 2 558 kr/år och 5 270 kr/år som momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med 15 643 kr/år per elev. Förskoleklass Ersättningen per elev är 2 722 kr/mån. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 1,1 %. Bidraget per elev är 32 658 kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med 897 kr/år och 1 849 kr/år som momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med 7 655 kr/år per elev. Förskola För förskolan utgår ersättning med 78,80 kr/tim för åldersgruppen 1-2 år och för gruppen 3-5 år är ersättningen 56,29 kr/tim. Ersättningen är en minskning med 3,6 % jämfört med år 2013. För barn 1-2 år är timpriset 78,80 kr. Timpriset inkluderar pålägg för administration med 2,17 kr/tim och 4,46 kr/tim för momskompensation. För barn 3-5 år är timpriset 56,29 kr. Timpriset inkluderar pålägg för administration med 1,55 kr/tim och 3,19 kr/tim för momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med 14 359 kr/år per barn. Fritidshem Ersättningen för fritidshem är 2 537 kr/mån vilket är en ökning med 9,1 % jämfört med 2013. Ersättningen per elev är 27 908 kr/år. I ersättningen ingår pålägg för administration med 767 kr/år och 1 580 kr/år som momskompensation. Lokalkostnad, exklusive lokalvård och vaktmästeri, ingår med 5 547 kr/år per barn. Utbetalning av ersättningar Ersättningarna till förskoleklass och fritidshem gäller retroaktivt från den 1 januari 2014 eftersom ersättningarna är högre jämfört med tidigare beslut. Ersättningarna till grundskola och förskola innebär en sänkning jämfört med tidigare beslut och gäller från den 1 november 2014.
3 KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef
E5 BESLUTSFÖRSLAG Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Fördela statsbidrag till barnomsorgen avseende inkomstbortfall med anledning av maxtaxan samt kvalitetssäkrande åtgärder enligt nedan: Stadsdelsnämnden Norr 10 533 414 kronor Väster 15 809 454 kronor Öster 14 272 900 kronor Summa 40 615 768 kronor 141007 Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2014-10-08 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0689 047 Programområde: 3 Handläggare: Christina Anemo, 033-35 53 05 Datum/avdelningschef: 2014-10-07, Christer Johansson
Sida 1(1) 2014-10-27 Dnr 2014/KS0689 Ekonomistyrning Christina Anemo, tfn 033-35 53 05 Stadsdelsnämnden Norr Väster Öster Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015 Borås Stad kommer under 2015 liksom tidigare år att erhålla riktade statsbidrag till barnomsorgen för inkomstbortfall med anledning av maxtaxan, och för kvalitetssäkrande åtgärder. För 2015 gäller följande preliminära belopp: Kompensation för inkomstbortfall avseende maxtaxa: 34 980 596 kr Kvalitetssäkrande åtgärder: 5 635 172 kr Principen för kommunernas statsbidrag är samma som föregående år vilket innebär att fördelningen görs utifrån ett index som beräknas med hjälp av standardkostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i kostnadsutjämningen för kommunerna. Statsbidragen fördelas, som föregående år, i sin helhet till stadsdelsnämnderna med resursfördelningsmodellen som grund. Statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder ska i likhet med 2014 användas till personalförstärkning i barnomsorgen vilket även inbegriper färre barn i barngrupperna. Fördelning av riktade statsbidrag till barnomsorgen 2015: Inkomstbortfall Kvalitetssäkrande Totalt statsbidrag Belopp i kr maxtaxa åtgärder Sdn Norr 9 071 972 1 461 442 10 533 414 Sdn Väster 13 615 995 2 193 459 15 809 454 Sdn Öster 12 292 629 1 980 271 14 272 900 Summa 34 980 596 5 635 172 40 615 768 KOMMUNSTYRELSEN Lena Palmén Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
file://c:\temp\notes3244f5\~web8351.htm Page 1 of 2 2014-10-16 Statsbidrag avseende förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, bidragsåret 2015, preliminärt utfall Ingela.Johansson till: Undisclosed recipients:; 2014-10-01 09:35 Göm detaljer Från: <Ingela.Johansson@scb.se> Till: Undisclosed recipients:; Historik: Meddelandet har vidarebefordrats. 1 Attachment Maxtaxa 2015, preliminärt utfall.xlsx 2014/2099 Dnr: U- Statsbidrag avseende förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, bidragsåret 2015, preliminärt utfall Statistiska centralbyrån (SCB) översänder härmed resultatet av beräkningarna för år 2015 avseende Skolverkets statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Bifogat material publiceras också idag på SCB:s hemsida: www.scb.se/oe0115. I denna utsändning finns statsbidragsramar avseende två statsbidrag: Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa. Till den definitiva beräkningen uppdateras:
file://c:\temp\notes3244f5\~web8351.htm Page 2 of 2 2014-10-16 folkmängd den 30 juni 2014 med folkmängd 1 november 2014. Kontaktpersoner i detta ärende är Nina Grönborg, tfn 019-17 68 41 och Ingela Johansson, tfn 019-17 61 69. E-post: offentlig.ekonomi@scb.se Hälsningar Nina Grönborg & Ingela Johansson Bilaga Maxtaxa 2015, preliminärt utfall
September 2014 Avdelning för nationalräkenskaper Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsår 2015, preliminärt utfall Tabellförteckning: Tabell 1 Statsbidrag för maxtaxa Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bilaga 1 Information från Skolverket Förfrågningar, Statistiska centralbyrån Nina Grönborg 019 17 68 41 Ingela Johansson 019 17 61 69 E post: offentlig.ekonomi@scb.se Förfrågningar, Skolverket Raul Bahamondez 08 527 334 44 Sara Jonsson 08 527 331 10 För mer information: http://www.scb.se/oe0115 http://www.skolverket.se/sb/d/382
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 2 (24) Tabell 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Bidrag Korrig- Statsbidrag efter korrigering 2014-06-30 kostnad kr/inv. eringsförskola faktor kr/inv. kronor m.m. kr/inv. år 2015 Riket 9 694 194 7 134 1,00 326-0,8 325 3 153 592 977 Stockholms län Botkyrka 88 391 8 936 1,253 408,3-0,8 408 36 063 528 Danderyd 32 255 8 542 1,197 390,3-0,8 390 12 579 450 Ekerö 26 528 9 360 1,312 427,7-0,8 427 11 327 456 Haninge 81 610 8 478 1,188 387,4-0,8 387 31 583 070 Huddinge 103 632 9 227 1,293 421,6-0,8 421 43 629 072 Järfälla 69 868 8 353 1,171 381,7-0,8 381 26 619 708 Lidingö 45 281 8 371 1,173 382,5-0,8 382 17 297 342 Nacka 95 182 9 288 1,302 424,4-0,8 424 40 357 168 Norrtälje 57 226 5 578 0,782 254,9-0,8 254 14 535 404 Nykvarn 9 634 8 469 1,187 387,0-0,8 386 3 718 724 Nynäshamn 26 881 6 958 0,975 318,0-0,8 317 8 521 277 Salem 16 076 8 834 1,238 403,7-0,8 403 6 478 628 Sigtuna 43 723 7 814 1,095 357,1-0,8 356 15 565 388 Sollentuna 68 872 9 069 1,271 414,4-0,8 414 28 513 008 Solna 73 378 7 617 1,068 348,1-0,8 347 25 462 166 Stockholm 905 184 7 884 1,105 360,3-0,8 359 324 961 056 Sundbyberg 43 192 8 638 1,211 394,7-0,8 394 17 017 648 Södertälje 91 683 7 711 1,081 352,4-0,8 352 32 272 416 Tyresö 44 873 8 432 1,182 385,3-0,8 385 17 276 105 Täby 66 999 8 749 1,226 399,8-0,8 399 26 732 601 Upplands Väsby 41 695 7 881 1,105 360,1-0,8 359 14 968 505 Upplands-Bro 25 105 8 800 1,234 402,1-0,8 401 10 067 105 Vallentuna 31 858 9 467 1,327 432,6-0,8 432 13 762 656 Vaxholm 11 272 8 406 1,178 384,1-0,8 383 4 317 176 Värmdö 40 054 8 944 1,254 408,7-0,8 408 16 342 032 Österåker 40 866 8 545 1,198 390,5-0,8 390 15 937 740 Uppsala län Enköping 40 920 6 750 0,946 308,5-0,8 308 12 603 360 Heby 13 483 5 844 0,819 267,0-0,8 266 3 586 478 Håbo 20 040 8 241 1,155 376,6-0,8 376 7 535 040 Knivsta 15 852 10 104 1,416 461,7-0,8 461 7 307 772 Tierp 20 114 6 070 0,851 277,4-0,8 277 5 571 578 Uppsala 206 039 7 193 1,008 328,7-0,8 328 67 580 792 Älvkarleby 9 150 6 805 0,954 311,0-0,8 310 2 836 500 Östhammar 21 382 5 889 0,825 269,1-0,8 268 5 730 376 Södermanlands län Eskilstuna 100 453 7 195 1,009 328,8-0,8 328 32 948 584 Flen 16 221 5 677 0,796 259,4-0,8 259 4 201 239 Gnesta 10 470 7 295 1,023 333,4-0,8 333 3 486 510 Katrineholm 33 094 6 388 0,895 291,9-0,8 291 9 630 354 Nyköping 53 385 6 730 0,943 307,5-0,8 307 16 389 195 Oxelösund 11 483 5 682 0,796 259,6-0,8 259 2 974 097 Strängnäs 33 629 7 053 0,989 322,3-0,8 321 10 794 909 Trosa 11 816 7 019 0,984 320,7-0,8 320 3 781 120 Vingåker 8 815 5 562 0,780 254,2-0,8 253 2 230 195
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 3 (24) Östergötlands län Boxholm 5 298 6 169 0,865 281,9-0,8 281 1 488 738 Finspång 21 018 6 292 0,882 287,5-0,8 287 6 032 166 Kinda 9 837 6 130 0,859 280,1-0,8 279 2 744 523 Linköping 150 446 7 101 0,995 324,5-0,8 324 48 744 504 Mjölby 26 384 6 723 0,942 307,2-0,8 306 8 073 504 Motala 42 477 6 313 0,885 288,5-0,8 288 12 233 376 Norrköping 134 527 7 318 1,026 334,4-0,8 334 44 932 018 Söderköping 14 273 6 900 0,967 315,3-0,8 315 4 495 995 Vadstena 7 363 4 398 0,616 201,0-0,8 200 1 472 600 Valdemarsvik 7 645 4 349 0,610 198,7-0,8 198 1 513 710 Ydre 3 684 5 297 0,742 242,1-0,8 241 887 844 Åtvidaberg 11 420 5 493 0,770 251,0-0,8 250 2 855 000 Ödeshög 5 214 5 090 0,713 232,6-0,8 232 1 209 648 Jönköpings län Aneby 6 402 5 867 0,822 268,1-0,8 267 1 709 334 Eksjö 16 576 5 747 0,806 262,6-0,8 262 4 342 912 Gislaved 28 767 6 477 0,908 296,0-0,8 295 8 486 265 Gnosjö 9 405 6 380 0,894 291,5-0,8 291 2 736 855 Habo 11 097 9 609 1,347 439,1-0,8 438 4 860 486 Jönköping 131 150 7 434 1,042 339,7-0,8 339 44 459 850 Mullsjö 7 078 7 516 1,054 343,5-0,8 343 2 427 754 Nässjö 29 635 6 452 0,904 294,8-0,8 294 8 712 690 Sävsjö 10 987 6 392 0,896 292,1-0,8 291 3 197 217 Tranås 18 354 6 429 0,901 293,8-0,8 293 5 377 722 Vaggeryd 13 242 7 621 1,068 348,3-0,8 347 4 594 974 Vetlanda 26 540 6 538 0,916 298,8-0,8 298 7 908 920 Värnamo 33 296 6 645 0,931 303,7-0,8 303 10 088 688 Kronobergs län Alvesta 19 445 7 065 0,990 322,8-0,8 322 6 261 290 Lessebo 8 147 6 167 0,864 281,8-0,8 281 2 289 307 Ljungby 27 361 5 830 0,817 266,4-0,8 266 7 278 026 Markaryd 9 481 5 771 0,809 263,7-0,8 263 2 493 503 Tingsryd 12 172 5 131 0,719 234,5-0,8 234 2 848 248 Uppvidinge 9 313 5 978 0,838 273,2-0,8 272 2 533 136 Växjö 85 991 7 515 1,053 343,4-0,8 343 29 494 913 Älmhult 15 849 7 041 0,987 321,7-0,8 321 5 087 529
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 4 (24) Kalmar län Borgholm 10 656 4 087 0,573 186,8-0,8 186 1 982 016 Emmaboda 9 004 4 668 0,654 213,3-0,8 213 1 917 852 Hultsfred 13 617 5 146 0,721 235,2-0,8 234 3 186 378 Högsby 5 724 5 221 0,732 238,6-0,8 238 1 362 312 Kalmar 64 211 6 754 0,947 308,6-0,8 308 19 776 988 Mönsterås 13 016 5 788 0,811 264,5-0,8 264 3 436 224 Mörbylånga 14 396 7 328 1,027 334,9-0,8 334 4 808 264 Nybro 19 610 5 802 0,813 265,1-0,8 264 5 177 040 Oskarshamn 26 295 5 994 0,840 273,9-0,8 273 7 178 535 Torsås 6 913 4 938 0,692 225,6-0,8 225 1 555 425 Vimmerby 15 288 5 749 0,806 262,7-0,8 262 4 005 456 Västervik 35 970 5 499 0,771 251,3-0,8 250 8 992 500 Gotlands län Gotland 57 167 5 869 0,823 268,2-0,8 267 15 263 589 Blekinge län Karlshamn 31 389 5 904 0,828 269,8-0,8 269 8 443 641 Karlskrona 64 040 6 986 0,979 319,2-0,8 318 20 364 720 Olofström 12 950 5 112 0,717 233,6-0,8 233 3 017 350 Ronneby 28 000 6 168 0,865 281,9-0,8 281 7 868 000 Sölvesborg 16 833 5 960 0,835 272,4-0,8 272 4 578 576 Skåne län Bjuv 14 832 7 557 1,059 345,3-0,8 345 5 117 040 Bromölla 12 358 6 473 0,907 295,8-0,8 295 3 645 610 Burlöv 17 157 8 744 1,226 399,6-0,8 399 6 845 643 Båstad 14 359 5 062 0,710 231,3-0,8 231 3 316 929 Eslöv 32 100 7 499 1,051 342,7-0,8 342 10 978 200 Helsingborg 134 072 7 174 1,006 327,8-0,8 327 43 841 544 Hässleholm 50 433 6 400 0,897 292,5-0,8 292 14 726 436 Höganäs 25 215 6 758 0,947 308,8-0,8 308 7 766 220 Hörby 14 864 6 756 0,947 308,7-0,8 308 4 578 112 Höör 15 729 7 561 1,060 345,5-0,8 345 5 426 505 Klippan 16 745 6 204 0,870 283,5-0,8 283 4 738 835 Kristianstad 81 412 6 992 0,980 319,5-0,8 319 25 970 428 Kävlinge 29 741 8 677 1,216 396,5-0,8 396 11 777 436 Landskrona 43 365 7 330 1,027 335,0-0,8 334 14 483 910 Lomma 22 784 9 624 1,349 439,8-0,8 439 10 002 176 Lund 114 330 6 933 0,972 316,8-0,8 316 36 128 280 Malmö 315 076 8 252 1,157 377,1-0,8 376 118 468 576 Osby 12 737 6 294 0,882 287,6-0,8 287 3 655 519 Perstorp 7 170 6 726 0,943 307,4-0,8 307 2 201 190 Simrishamn 18 946 4 370 0,613 199,7-0,8 199 3 770 254 Sjöbo 18 397 6 767 0,949 309,2-0,8 308 5 666 276 Skurup 15 129 7 412 1,039 338,7-0,8 338 5 113 602 Staffanstorp 22 836 8 965 1,257 409,7-0,8 409 9 339 924 Svalöv 13 429 7 080 0,992 323,5-0,8 323 4 337 567 Svedala 20 096 9 090 1,274 415,4-0,8 415 8 339 840 Tomelilla 12 960 6 422 0,900 293,5-0,8 293 3 797 280 Trelleborg 42 846 6 819 0,956 311,6-0,8 311 13 325 106 Vellinge 33 897 7 733 1,084 353,4-0,8 353 11 965 641 Ystad 28 733 5 713 0,801 261,1-0,8 260 7 470 580 Åstorp 14 942 7 739 1,085 353,6-0,8 353 5 274 526 Ängelholm 40 085 6 231 0,873 284,7-0,8 284 11 384 140 Örkelljunga 9 686 6 060 0,849 276,9-0,8 276 2 673 336 Östra Göinge 13 796 6 296 0,883 287,7-0,8 287 3 959 452
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 5 (24) Hallands län Falkenberg 42 215 6 530 0,915 298,4-0,8 298 12 580 070 Halmstad 94 671 6 820 0,956 311,6-0,8 311 29 442 681 Hylte 10 124 6 316 0,885 288,6-0,8 288 2 915 712 Kungsbacka 77 829 8 599 1,205 392,9-0,8 392 30 508 968 Laholm 23 683 5 906 0,828 269,9-0,8 269 6 370 727 Varberg 60 213 7 107 0,996 324,8-0,8 324 19 509 012 Västra Götalands län Ale 28 181 8 165 1,145 373,1-0,8 372 10 483 332 Alingsås 38 967 7 191 1,008 328,6-0,8 328 12 781 176 Bengtsfors 9 492 4 790 0,671 218,9-0,8 218 2 069 256 Bollebygd 8 638 8 378 1,174 382,8-0,8 382 3 299 716 Borås 106 324 7 221 1,012 330,0-0,8 329 34 980 596 Dals-Ed 4 764 5 265 0,738 240,6-0,8 240 1 143 360 Essunga 5 522 6 269 0,879 286,5-0,8 286 1 579 292 Falköping 32 067 6 742 0,945 308,1-0,8 307 9 844 569 Färgelanda 6 495 5 656 0,793 258,5-0,8 258 1 675 710 Grästorp 5 632 6 143 0,861 280,7-0,8 280 1 576 960 Gullspång 5 219 4 385 0,615 200,4-0,8 200 1 043 800 Göteborg 536 790 7 522 1,054 343,7-0,8 343 184 118 970 Götene 13 065 6 528 0,915 298,3-0,8 298 3 893 370 Herrljunga 9 322 6 152 0,862 281,1-0,8 280 2 610 160 Hjo 8 851 6 109 0,856 279,2-0,8 278 2 460 578 Härryda 36 125 9 881 1,385 451,5-0,8 451 16 292 375 Karlsborg 6 783 4 553 0,638 208,1-0,8 207 1 404 081 Kungälv 42 257 8 192 1,148 374,3-0,8 374 15 804 118 Lerum 39 547 9 135 1,280 417,4-0,8 417 16 491 099 Lidköping 38 590 6 255 0,877 285,8-0,8 285 10 998 150 Lilla Edet 12 968 7 401 1,037 338,2-0,8 337 4 370 216 Lysekil 14 335 5 319 0,746 243,1-0,8 242 3 469 070 Mariestad 23 893 5 753 0,806 262,9-0,8 262 6 259 966 Mark 33 831 6 687 0,937 305,6-0,8 305 10 318 455 Mellerud 8 907 5 158 0,723 235,7-0,8 235 2 093 145 Munkedal 10 262 6 249 0,876 285,6-0,8 285 2 924 670 Mölndal 62 456 8 507 1,192 388,7-0,8 388 24 232 928 Orust 15 067 5 248 0,736 239,8-0,8 239 3 601 013 Partille 36 422 8 923 1,251 407,7-0,8 407 14 823 754 Skara 18 591 6 123 0,858 279,8-0,8 279 5 186 889 Skövde 52 874 6 549 0,918 299,3-0,8 298 15 756 452 Sotenäs 8 939 4 499 0,631 205,6-0,8 205 1 832 495 Stenungsund 25 165 7 723 1,083 352,9-0,8 352 8 858 080 Strömstad 12 568 6 513 0,913 297,6-0,8 297 3 732 696 Svenljunga 10 337 6 034 0,846 275,7-0,8 275 2 842 675 Tanum 12 312 5 255 0,737 240,1-0,8 239 2 942 568 Tibro 10 814 6 220 0,872 284,2-0,8 283 3 060 362 Tidaholm 12 654 5 927 0,831 270,8-0,8 270 3 416 580 Tjörn 15 052 5 959 0,835 272,3-0,8 272 4 094 144 Tranemo 11 586 5 980 0,838 273,3-0,8 272 3 151 392 Trollhättan 56 731 7 220 1,012 329,9-0,8 329 18 664 499 Töreboda 9 098 5 008 0,702 228,8-0,8 228 2 074 344 Uddevalla 53 334 6 941 0,973 317,2-0,8 316 16 853 544 Ulricehamn 23 252 6 352 0,890 290,3-0,8 289 6 719 828 Vara 15 628 6 109 0,856 279,2-0,8 278 4 344 584 Vårgårda 11 076 7 038 0,987 321,6-0,8 321 3 555 396 Vänersborg 37 754 6 886 0,965 314,7-0,8 314 11 854 756 Åmål 12 305 5 510 0,772 251,8-0,8 251 3 088 555 Öckerö 12 564 7 332 1,028 335,0-0,8 334 4 196 376
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 6 (24) Värmlands län Arvika 25 914 5 609 0,786 256,3-0,8 256 6 633 984 Eda 8 515 5 668 0,794 259,0-0,8 258 2 196 870 Filipstad 10 584 5 088 0,713 232,5-0,8 232 2 455 488 Forshaga 11 353 6 864 0,962 313,7-0,8 313 3 553 489 Grums 8 955 5 482 0,768 250,5-0,8 250 2 238 750 Hagfors 11 987 4 384 0,615 200,3-0,8 200 2 397 400 Hammarö 15 266 8 544 1,198 390,4-0,8 390 5 953 740 Karlstad 87 797 6 473 0,907 295,8-0,8 295 25 900 115 Kil 11 843 7 072 0,991 323,2-0,8 322 3 813 446 Kristinehamn 24 012 5 566 0,780 254,3-0,8 254 6 099 048 Munkfors 3 651 4 669 0,654 213,4-0,8 213 777 663 Storfors 4 118 5 138 0,720 234,8-0,8 234 963 612 Sunne 13 079 5 244 0,735 239,6-0,8 239 3 125 881 Säffle 15 331 5 249 0,736 239,9-0,8 239 3 664 109 Torsby 12 050 4 697 0,658 214,6-0,8 214 2 578 700 Årjäng 9 852 5 603 0,785 256,0-0,8 255 2 512 260 Örebro län Askersund 11 160 5 438 0,762 248,5-0,8 248 2 767 680 Degerfors 9 551 4 698 0,659 214,7-0,8 214 2 043 914 Hallsberg 15 287 6 205 0,870 283,5-0,8 283 4 326 221 Hällefors 6 888 4 631 0,649 211,6-0,8 211 1 453 368 Karlskoga 29 874 5 795 0,812 264,8-0,8 264 7 886 736 Kumla 20 986 8 109 1,137 370,6-0,8 370 7 764 820 Laxå 5 644 4 814 0,675 220,0-0,8 219 1 236 036 Lekeberg 7 320 8 380 1,175 382,9-0,8 382 2 796 240 Lindesberg 23 286 5 974 0,837 273,0-0,8 272 6 333 792 Ljusnarsberg 4 843 3 725 0,522 170,2-0,8 169 818 467 Nora 10 395 5 795 0,812 264,8-0,8 264 2 744 280 Örebro 141 382 7 584 1,063 346,6-0,8 346 48 918 172 Västmanlands län Arboga 13 575 5 545 0,777 253,4-0,8 253 3 434 475 Fagersta 13 056 6 848 0,960 312,9-0,8 312 4 073 472 Hallstahammar 15 550 6 585 0,923 300,9-0,8 300 4 665 000 Kungsör 8 245 6 218 0,872 284,1-0,8 283 2 333 335 Köping 25 406 5 981 0,838 273,3-0,8 273 6 935 838 Norberg 5 679 5 942 0,833 271,5-0,8 271 1 539 009 Sala 21 808 6 323 0,886 288,9-0,8 288 6 280 704 Skinnskatteberg 4 448 4 865 0,682 222,3-0,8 222 987 456 Surahammar 9 896 6 317 0,885 288,7-0,8 288 2 850 048 Västerås 142 954 6 982 0,979 319,1-0,8 318 45 459 372
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 7 (24) Dalarnas län Avesta 21 870 5 503 0,771 251,5-0,8 251 5 489 370 Borlänge 50 316 7 078 0,992 323,4-0,8 323 16 252 068 Falun 56 851 6 950 0,974 317,6-0,8 317 18 021 767 Gagnef 10 047 7 125 0,999 325,6-0,8 325 3 265 275 Hedemora 15 051 5 558 0,779 254,0-0,8 253 3 807 903 Leksand 15 239 5 401 0,757 246,8-0,8 246 3 748 794 Ludvika 25 912 5 802 0,813 265,1-0,8 264 6 840 768 Malung-Sälen 9 984 5 236 0,734 239,3-0,8 238 2 376 192 Mora 20 078 5 684 0,797 259,7-0,8 259 5 200 202 Orsa 6 826 4 822 0,676 220,3-0,8 220 1 501 720 Rättvik 10 755 4 505 0,631 205,9-0,8 205 2 204 775 Smedjebacken 10 702 5 410 0,758 247,2-0,8 246 2 632 692 Säter 10 854 6 451 0,904 294,8-0,8 294 3 191 076 Vansbro 6 713 5 479 0,768 250,4-0,8 250 1 678 250 Älvdalen 7 073 5 683 0,797 259,7-0,8 259 1 831 907 Gävleborgs län Bollnäs 26 271 5 842 0,819 267,0-0,8 266 6 988 086 Gävle 97 865 6 905 0,968 315,5-0,8 315 30 827 475 Hofors 9 468 5 313 0,745 242,8-0,8 242 2 291 256 Hudiksvall 36 915 6 077 0,852 277,7-0,8 277 10 225 455 Ljusdal 19 036 5 219 0,732 238,5-0,8 238 4 530 568 Nordanstig 9 526 5 909 0,828 270,0-0,8 269 2 562 494 Ockelbo 5 776 5 094 0,714 232,8-0,8 232 1 340 032 Ovanåker 11 410 5 307 0,744 242,5-0,8 242 2 761 220 Sandviken 37 553 5 663 0,794 258,8-0,8 258 9 688 674 Söderhamn 25 513 5 315 0,745 242,9-0,8 242 6 174 146 Västernorrlands län Härnösand 24 629 5 869 0,823 268,2-0,8 267 6 575 943 Kramfors 18 472 4 668 0,654 213,3-0,8 213 3 934 536 Sollefteå 19 682 5 205 0,730 237,8-0,8 237 4 664 634 Sundsvall 97 144 6 913 0,969 315,9-0,8 315 30 600 360 Timrå 18 053 6 642 0,931 303,5-0,8 303 5 470 059 Ånge 9 525 4 285 0,601 195,8-0,8 195 1 857 375 Örnsköldsvik 55 244 6 663 0,934 304,5-0,8 304 16 794 176 Jämtlands län Berg 7 133 5 213 0,731 238,2-0,8 237 1 690 521 Bräcke 6 538 4 582 0,642 209,4-0,8 209 1 366 442 Härjedalen 10 254 4 571 0,641 208,9-0,8 208 2 132 832 Krokom 14 677 8 184 1,147 374,0-0,8 373 5 474 521 Ragunda 5 444 5 147 0,721 235,2-0,8 234 1 273 896 Strömsund 11 965 4 908 0,688 224,3-0,8 223 2 668 195 Åre 10 323 6 472 0,907 295,7-0,8 295 3 045 285 Östersund 60 076 6 837 0,958 312,4-0,8 312 18 743 712
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 8 (24) Västerbottens län Bjurholm 2 437 5 683 0,797 259,7-0,8 259 631 183 Dorotea 2 791 5 468 0,766 249,9-0,8 249 694 959 Lycksele 12 301 6 082 0,853 277,9-0,8 277 3 407 377 Malå 3 147 5 848 0,820 267,2-0,8 266 837 102 Nordmaling 7 059 5 363 0,752 245,1-0,8 244 1 722 396 Norsjö 4 181 5 714 0,801 261,1-0,8 260 1 087 060 Robertsfors 6 721 5 922 0,830 270,6-0,8 270 1 814 670 Skellefteå 72 212 6 390 0,896 292,0-0,8 291 21 013 692 Sorsele 2 609 5 066 0,710 231,5-0,8 231 602 679 Storuman 5 964 4 976 0,698 227,4-0,8 227 1 353 828 Umeå 118 258 7 183 1,007 328,2-0,8 327 38 670 366 Vilhelmina 6 871 5 649 0,792 258,1-0,8 257 1 765 847 Vindeln 5 374 6 009 0,842 274,6-0,8 274 1 472 476 Vännäs 8 603 7 246 1,016 331,1-0,8 330 2 838 990 Åsele 2 869 3 906 0,548 178,5-0,8 178 510 682 Norrbottens län Arjeplog 2 960 5 052 0,708 230,9-0,8 230 680 800 Arvidsjaur 6 488 5 061 0,709 231,3-0,8 230 1 492 240 Boden 27 816 5 468 0,766 249,9-0,8 249 6 926 184 Gällivare 18 338 4 906 0,688 224,2-0,8 223 4 089 374 Haparanda 9 858 5 647 0,792 258,0-0,8 257 2 533 506 Jokkmokk 5 041 4 137 0,580 189,0-0,8 188 947 708 Kalix 16 381 5 100 0,715 233,1-0,8 232 3 800 392 Kiruna 23 302 6 248 0,876 285,5-0,8 285 6 641 070 Luleå 75 289 6 336 0,888 289,5-0,8 289 21 758 521 Pajala 6 321 4 593 0,644 209,9-0,8 209 1 321 089 Piteå 41 336 5 894 0,826 269,3-0,8 269 11 119 384 Älvsbyn 8 194 5 431 0,761 248,2-0,8 247 2 023 918 Överkalix 3 435 3 607 0,506 164,8-0,8 164 563 340 Övertorneå 4 720 4 051 0,568 185,1-0,8 184 868 480
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 9(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Stockholms län Botkyrka 88 391 8 936 1,253 65 5 745 415 Danderyd 32 255 8 542 1,197 62 1 999 810 Ekerö 26 528 9 360 1,312 68 1 803 904 Haninge 81 610 8 478 1,188 62 5 059 820 Huddinge 103 632 9 227 1,293 67 6 943 344 Järfälla 69 868 8 353 1,171 61 4 261 948 Lidingö 45 281 8 371 1,173 61 2 762 141 Nacka 95 182 9 288 1,302 68 6 472 376 Norrtälje 57 226 5 578 0,782 41 2 346 266 Nykvarn 9 634 8 469 1,187 62 597 308 Nynäshamn 26 881 6 958 0,975 51 1 370 931 Salem 16 076 8 834 1,238 64 1 028 864 Sigtuna 43 723 7 814 1,095 57 2 492 211 Sollentuna 68 872 9 069 1,271 66 4 545 552 Solna 73 378 7 617 1,068 56 4 109 168 Stockholm 905 184 7 884 1,105 57 51 595 488 Sundbyberg 43 192 8 638 1,211 63 2 721 096 Södertälje 91 683 7 711 1,081 56 5 134 248 Tyresö 44 873 8 432 1,182 61 2 737 253 Täby 66 999 8 749 1,226 64 4 287 936 Upplands Väsby 41 695 7 881 1,105 57 2 376 615 Upplands-Bro 25 105 8 800 1,234 64 1 606 720 Vallentuna 31 858 9 467 1,327 69 2 198 202 Vaxholm 11 272 8 406 1,178 61 687 592 Värmdö 40 054 8 944 1,254 65 2 603 510 Österåker 40 866 8 545 1,198 62 2 533 692 Uppsala län Enköping 40 920 6 750 0,946 49 2 005 080 Heby 13 483 5 844 0,819 43 579 769 Håbo 20 040 8 241 1,155 60 1 202 400 Knivsta 15 852 10 104 1,416 74 1 173 048 Tierp 20 114 6 070 0,851 44 885 016 Uppsala 206 039 7 193 1,008 52 10 714 028 Älvkarleby 9 150 6 805 0,954 50 457 500 Östhammar 21 382 5 889 0,825 43 919 426 Södermanlands län Eskilstuna 100 453 7 195 1,009 52 5 223 556 Flen 16 221 5 677 0,796 41 665 061 Gnesta 10 470 7 295 1,023 53 554 910 Katrineholm 33 094 6 388 0,895 47 1 555 418 Nyköping 53 385 6 730 0,943 49 2 615 865 Oxelösund 11 483 5 682 0,796 41 470 803 Strängnäs 33 629 7 053 0,989 51 1 715 079 Trosa 11 816 7 019 0,984 51 602 616 Vingåker 8 815 5 562 0,780 41 361 415
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 10(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Östergötlands län Boxholm 5 298 6 169 0,865 45 238 410 Finspång 21 018 6 292 0,882 46 966 828 Kinda 9 837 6 130 0,859 45 442 665 Linköping 150 446 7 101 0,995 52 7 823 192 Mjölby 26 384 6 723 0,942 49 1 292 816 Motala 42 477 6 313 0,885 46 1 953 942 Norrköping 134 527 7 318 1,026 53 7 129 931 Söderköping 14 273 6 900 0,967 50 713 650 Vadstena 7 363 4 398 0,616 32 235 616 Valdemarsvik 7 645 4 349 0,610 32 244 640 Ydre 3 684 5 297 0,742 39 143 676 Åtvidaberg 11 420 5 493 0,770 40 456 800 Ödeshög 5 214 5 090 0,713 37 192 918 Jönköpings län Aneby 6 402 5 867 0,822 43 275 286 Eksjö 16 576 5 747 0,806 42 696 192 Gislaved 28 767 6 477 0,908 47 1 352 049 Gnosjö 9 405 6 380 0,894 47 442 035 Habo 11 097 9 609 1,347 70 776 790 Jönköping 131 150 7 434 1,042 54 7 082 100 Mullsjö 7 078 7 516 1,054 55 389 290 Nässjö 29 635 6 452 0,904 47 1 392 845 Sävsjö 10 987 6 392 0,896 47 516 389 Tranås 18 354 6 429 0,901 47 862 638 Vaggeryd 13 242 7 621 1,068 56 741 552 Vetlanda 26 540 6 538 0,916 48 1 273 920 Värnamo 33 296 6 645 0,931 48 1 598 208 Kronobergs län Alvesta 19 445 7 065 0,990 51 991 695 Lessebo 8 147 6 167 0,864 45 366 615 Ljungby 27 361 5 830 0,817 42 1 149 162 Markaryd 9 481 5 771 0,809 42 398 202 Tingsryd 12 172 5 131 0,719 37 450 364 Uppvidinge 9 313 5 978 0,838 44 409 772 Växjö 85 991 7 515 1,053 55 4 729 505 Älmhult 15 849 7 041 0,987 51 808 299
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 11(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Kalmar län Borgholm 10 656 4 087 0,573 30 319 680 Emmaboda 9 004 4 668 0,654 34 306 136 Hultsfred 13 617 5 146 0,721 38 517 446 Högsby 5 724 5 221 0,732 38 217 512 Kalmar 64 211 6 754 0,947 49 3 146 339 Mönsterås 13 016 5 788 0,811 42 546 672 Mörbylånga 14 396 7 328 1,027 53 762 988 Nybro 19 610 5 802 0,813 42 823 620 Oskarshamn 26 295 5 994 0,840 44 1 156 980 Torsås 6 913 4 938 0,692 36 248 868 Vimmerby 15 288 5 749 0,806 42 642 096 Västervik 35 970 5 499 0,771 40 1 438 800 Gotlands län Gotland 57 167 5 869 0,823 43 2 458 181 Blekinge län Karlshamn 31 389 5 904 0,828 43 1 349 727 Karlskrona 64 040 6 986 0,979 51 3 266 040 Olofström 12 950 5 112 0,717 37 479 150 Ronneby 28 000 6 168 0,865 45 1 260 000 Sölvesborg 16 833 5 960 0,835 43 723 819 Skåne län Bjuv 14 832 7 557 1,059 55 815 760 Bromölla 12 358 6 473 0,907 47 580 826 Burlöv 17 157 8 744 1,226 64 1 098 048 Båstad 14 359 5 062 0,710 37 531 283 Eslöv 32 100 7 499 1,051 55 1 765 500 Helsingborg 134 072 7 174 1,006 52 6 971 744 Hässleholm 50 433 6 400 0,897 47 2 370 351 Höganäs 25 215 6 758 0,947 49 1 235 535 Hörby 14 864 6 756 0,947 49 728 336 Höör 15 729 7 561 1,060 55 865 095 Klippan 16 745 6 204 0,870 45 753 525 Kristianstad 81 412 6 992 0,980 51 4 152 012 Kävlinge 29 741 8 677 1,216 63 1 873 683 Landskrona 43 365 7 330 1,027 53 2 298 345 Lomma 22 784 9 624 1,349 70 1 594 880 Lund 114 330 6 933 0,972 51 5 830 830 Malmö 315 076 8 252 1,157 60 18 904 560 Osby 12 737 6 294 0,882 46 585 902 Perstorp 7 170 6 726 0,943 49 351 330 Simrishamn 18 946 4 370 0,613 32 606 272 Sjöbo 18 397 6 767 0,949 49 901 453 Skurup 15 129 7 412 1,039 54 816 966 Staffanstorp 22 836 8 965 1,257 65 1 484 340 Svalöv 13 429 7 080 0,992 52 698 308 Svedala 20 096 9 090 1,274 66 1 326 336 Tomelilla 12 960 6 422 0,900 47 609 120 Trelleborg 42 846 6 819 0,956 50 2 142 300 Vellinge 33 897 7 733 1,084 56 1 898 232 Ystad 28 733 5 713 0,801 42 1 206 786 Åstorp 14 942 7 739 1,085 56 836 752 Ängelholm 40 085 6 231 0,873 45 1 803 825 Örkelljunga 9 686 6 060 0,849 44 426 184 Östra Göinge 13 796 6 296 0,883 46 634 616
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 12(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Hallands län Falkenberg 42 215 6 530 0,915 48 2 026 320 Halmstad 94 671 6 820 0,956 50 4 733 550 Hylte 10 124 6 316 0,885 46 465 704 Kungsbacka 77 829 8 599 1,205 63 4 903 227 Laholm 23 683 5 906 0,828 43 1 018 369 Varberg 60 213 7 107 0,996 52 3 131 076 Västra Götalands län Ale 28 181 8 165 1,145 60 1 690 860 Alingsås 38 967 7 191 1,008 52 2 026 284 Bengtsfors 9 492 4 790 0,671 35 332 220 Bollebygd 8 638 8 378 1,174 61 526 918 Borås 106 324 7 221 1,012 53 5 635 172 Dals-Ed 4 764 5 265 0,738 38 181 032 Essunga 5 522 6 269 0,879 46 254 012 Falköping 32 067 6 742 0,945 49 1 571 283 Färgelanda 6 495 5 656 0,793 41 266 295 Grästorp 5 632 6 143 0,861 45 253 440 Gullspång 5 219 4 385 0,615 32 167 008 Göteborg 536 790 7 522 1,054 55 29 523 450 Götene 13 065 6 528 0,915 48 627 120 Herrljunga 9 322 6 152 0,862 45 419 490 Hjo 8 851 6 109 0,856 45 398 295 Härryda 36 125 9 881 1,385 72 2 601 000 Karlsborg 6 783 4 553 0,638 33 223 839 Kungälv 42 257 8 192 1,148 60 2 535 420 Lerum 39 547 9 135 1,280 67 2 649 649 Lidköping 38 590 6 255 0,877 46 1 775 140 Lilla Edet 12 968 7 401 1,037 54 700 272 Lysekil 14 335 5 319 0,746 39 559 065 Mariestad 23 893 5 753 0,806 42 1 003 506 Mark 33 831 6 687 0,937 49 1 657 719 Mellerud 8 907 5 158 0,723 38 338 466 Munkedal 10 262 6 249 0,876 46 472 052 Mölndal 62 456 8 507 1,192 62 3 872 272 Orust 15 067 5 248 0,736 38 572 546 Partille 36 422 8 923 1,251 65 2 367 430 Skara 18 591 6 123 0,858 45 836 595 Skövde 52 874 6 549 0,918 48 2 537 952 Sotenäs 8 939 4 499 0,631 33 294 987 Stenungsund 25 165 7 723 1,083 56 1 409 240 Strömstad 12 568 6 513 0,913 47 590 696 Svenljunga 10 337 6 034 0,846 44 454 828 Tanum 12 312 5 255 0,737 38 467 856 Tibro 10 814 6 220 0,872 45 486 630 Tidaholm 12 654 5 927 0,831 43 544 122 Tjörn 15 052 5 959 0,835 43 647 236 Tranemo 11 586 5 980 0,838 44 509 784 Trollhättan 56 731 7 220 1,012 53 3 006 743 Töreboda 9 098 5 008 0,702 37 336 626 Uddevalla 53 334 6 941 0,973 51 2 720 034 Ulricehamn 23 252 6 352 0,890 46 1 069 592 Vara 15 628 6 109 0,856 45 703 260 Vårgårda 11 076 7 038 0,987 51 564 876 Vänersborg 37 754 6 886 0,965 50 1 887 700 Åmål 12 305 5 510 0,772 40 492 200 Öckerö 12 564 7 332 1,028 53 665 892
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 13(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Värmlands län Arvika 25 914 5 609 0,786 41 1 062 474 Eda 8 515 5 668 0,794 41 349 115 Filipstad 10 584 5 088 0,713 37 391 608 Forshaga 11 353 6 864 0,962 50 567 650 Grums 8 955 5 482 0,768 40 358 200 Hagfors 11 987 4 384 0,615 32 383 584 Hammarö 15 266 8 544 1,198 62 946 492 Karlstad 87 797 6 473 0,907 47 4 126 459 Kil 11 843 7 072 0,991 52 615 836 Kristinehamn 24 012 5 566 0,780 41 984 492 Munkfors 3 651 4 669 0,654 34 124 134 Storfors 4 118 5 138 0,720 37 152 366 Sunne 13 079 5 244 0,735 38 497 002 Säffle 15 331 5 249 0,736 38 582 578 Torsby 12 050 4 697 0,658 34 409 700 Årjäng 9 852 5 603 0,785 41 403 932 Örebro län Askersund 11 160 5 438 0,762 40 446 400 Degerfors 9 551 4 698 0,659 34 324 734 Hallsberg 15 287 6 205 0,870 45 687 915 Hällefors 6 888 4 631 0,649 34 234 192 Karlskoga 29 874 5 795 0,812 42 1 254 708 Kumla 20 986 8 109 1,137 59 1 238 174 Laxå 5 644 4 814 0,675 35 197 540 Lekeberg 7 320 8 380 1,175 61 446 520 Lindesberg 23 286 5 974 0,837 44 1 024 584 Ljusnarsberg 4 843 3 725 0,522 27 130 761 Nora 10 395 5 795 0,812 42 436 590 Örebro 141 382 7 584 1,063 55 7 776 010 Västmanlands län Arboga 13 575 5 545 0,777 40 543 000 Fagersta 13 056 6 848 0,960 50 652 800 Hallstahammar 15 550 6 585 0,923 48 746 400 Kungsör 8 245 6 218 0,872 45 371 025 Köping 25 406 5 981 0,838 44 1 117 864 Norberg 5 679 5 942 0,833 43 244 197 Sala 21 808 6 323 0,886 46 1 003 168 Skinnskatteberg 4 448 4 865 0,682 35 155 680 Surahammar 9 896 6 317 0,885 46 455 216 Västerås 142 954 6 982 0,979 51 7 290 654
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 14(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Dalarnas län Avesta 21 870 5 503 0,771 40 874 800 Borlänge 50 316 7 078 0,992 52 2 616 432 Falun 56 851 6 950 0,974 51 2 899 401 Gagnef 10 047 7 125 0,999 52 522 444 Hedemora 15 051 5 558 0,779 41 617 091 Leksand 15 239 5 401 0,757 39 594 321 Ludvika 25 912 5 802 0,813 42 1 088 304 Malung-Sälen 9 984 5 236 0,734 38 379 392 Mora 20 078 5 684 0,797 41 823 198 Orsa 6 826 4 822 0,676 35 238 910 Rättvik 10 755 4 505 0,631 33 354 915 Smedjebacken 10 702 5 410 0,758 39 417 378 Säter 10 854 6 451 0,904 47 510 138 Vansbro 6 713 5 479 0,768 40 268 520 Älvdalen 7 073 5 683 0,797 41 289 993 Gävleborgs län Bollnäs 26 271 5 842 0,819 43 1 129 653 Gävle 97 865 6 905 0,968 50 4 893 250 Hofors 9 468 5 313 0,745 39 369 252 Hudiksvall 36 915 6 077 0,852 44 1 624 260 Ljusdal 19 036 5 219 0,732 38 723 368 Nordanstig 9 526 5 909 0,828 43 409 618 Ockelbo 5 776 5 094 0,714 37 213 712 Ovanåker 11 410 5 307 0,744 39 444 990 Sandviken 37 553 5 663 0,794 41 1 539 673 Söderhamn 25 513 5 315 0,745 39 995 007 Västernorrlands län Härnösand 24 629 5 869 0,823 43 1 059 047 Kramfors 18 472 4 668 0,654 34 628 048 Sollefteå 19 682 5 205 0,730 38 747 916 Sundsvall 97 144 6 913 0,969 50 4 857 200 Timrå 18 053 6 642 0,931 48 866 544 Ånge 9 525 4 285 0,601 31 295 275 Örnsköldsvik 55 244 6 663 0,934 49 2 706 956 Jämtlands län Berg 7 133 5 213 0,731 38 271 054 Bräcke 6 538 4 582 0,642 33 215 754 Härjedalen 10 254 4 571 0,641 33 338 382 Krokom 14 677 8 184 1,147 60 880 620 Ragunda 5 444 5 147 0,721 38 206 872 Strömsund 11 965 4 908 0,688 36 430 740 Åre 10 323 6 472 0,907 47 485 181 Östersund 60 076 6 837 0,958 50 3 003 800
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 15(24) Tabell 2 Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa, bidragsåret 2015 Kommun Folkmängd Standard Index Statsbidrag för kvalitetssäkring 2014-06-30 kostnad förskola m.m. kr/inv. kronor år 2015 500 Riket 9 694 194 7 134 1,00 52 503 795 883 Västerbottens län Bjurholm 2 437 5 683 0,797 41 99 917 Dorotea 2 791 5 468 0,766 40 111 640 Lycksele 12 301 6 082 0,853 44 541 244 Malå 3 147 5 848 0,820 43 135 321 Nordmaling 7 059 5 363 0,752 39 275 301 Norsjö 4 181 5 714 0,801 42 175 602 Robertsfors 6 721 5 922 0,830 43 289 003 Skellefteå 72 212 6 390 0,896 47 3 393 964 Sorsele 2 609 5 066 0,710 37 96 533 Storuman 5 964 4 976 0,698 36 214 704 Umeå 118 258 7 183 1,007 52 6 149 416 Vilhelmina 6 871 5 649 0,792 41 281 711 Vindeln 5 374 6 009 0,842 44 236 456 Vännäs 8 603 7 246 1,016 53 455 959 Åsele 2 869 3 906 0,548 28 80 332 Norrbottens län Arjeplog 2 960 5 052 0,708 37 109 520 Arvidsjaur 6 488 5 061 0,709 37 240 056 Boden 27 816 5 468 0,766 40 1 112 640 Gällivare 18 338 4 906 0,688 36 660 168 Haparanda 9 858 5 647 0,792 41 404 178 Jokkmokk 5 041 4 137 0,580 30 151 230 Kalix 16 381 5 100 0,715 37 606 097 Kiruna 23 302 6 248 0,876 46 1 071 892 Luleå 75 289 6 336 0,888 46 3 463 294 Pajala 6 321 4 593 0,644 33 208 593 Piteå 41 336 5 894 0,826 43 1 777 448 Älvsbyn 8 194 5 431 0,761 40 327 760 Överkalix 3 435 3 607 0,506 26 89 310 Övertorneå 4 720 4 051 0,568 30 141 600
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall 16(24) Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Stockholms län Botkyrka 87 580 7,23 9,17 1,028 1,201 Danderyd 32 222 6,43 11,47 1,028 1,201 Ekerö 26 355 7,27 11,44 1,028 1,201 Haninge 80 932 6,79 8,96 1,028 1,201 Huddinge 102 557 7,42 9,78 1,028 1,201 Järfälla 69 167 6,63 9,15 1,028 1,201 Lidingö 45 178 6,43 10,41 1,028 1,201 Nacka 94 423 7,40 10,28 1,028 1,201 Norrtälje 56 845 4,87 7,00 0,964 0,943 Nykvarn 9 523 6,84 11,20 0,983 1,075 Nynäshamn 26 796 5,66 8,01 0,983 1,201 Salem 16 001 6,80 11,06 1,028 1,201 Sigtuna 43 372 6,73 8,78 0,983 0,961 Sollentuna 68 145 7,12 10,58 1,028 1,201 Solna 72 740 6,51 5,43 1,028 1,201 Stockholm 897 700 6,62 7,03 1,038 1,074 Sundbyberg 42 626 7,34 6,72 1,028 1,201 Södertälje 91 072 6,48 8,52 0,986 1,082 Tyresö 44 281 6,52 10,30 1,028 1,201 Täby 66 292 6,86 10,22 1,028 1,201 Upplands Väsby 41 449 6,21 8,75 1,028 1,201 Upplands-Bro 24 703 7,05 9,38 1,028 1,201 Vallentuna 31 616 7,51 10,70 1,028 1,201 Vaxholm 11 188 6,24 11,74 1,028 1,201 Värmdö 39 784 6,88 11,22 1,028 1,201 Österåker 40 495 6,60 10,47 1,028 1,201 Uppsala län Enköping 40 656 5,80 8,23 0,964 0,993 Heby 13 450 5,15 7,29 0,950 0,961 Håbo 19 968 6,35 10,11 1,028 1,201 Knivsta 15 580 8,28 12,61 0,983 1,075 Tierp 20 144 5,49 6,99 0,950 0,925 Uppsala 205 199 6,15 7,40 0,986 1,082 Älvkarleby 9 132 5,73 7,68 0,983 1,075 Östhammar 21 352 5,23 7,27 0,950 0,943 Södermanlands län Eskilstuna 99 729 6,04 8,04 0,986 1,082 Flen 16 156 4,81 8,03 0,950 0,993 Gnesta 10 409 6,05 8,72 0,983 1,075 Katrineholm 32 930 5,48 7,93 0,964 0,993 Nyköping 53 038 5,71 7,91 0,964 1,082 Oxelösund 11 403 5,04 6,64 0,967 0,925 Strängnäs 33 389 6,02 9,03 0,964 0,961 Trosa 11 680 5,77 8,71 0,983 1,075 Vingåker 8 835 4,84 8,30 0,924 0,961
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 17(24) Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Östergötlands län Boxholm 5 278 5,34 6,99 0,983 0,961 Finspång 20 903 5,58 7,19 0,967 0,925 Kinda 9 802 5,42 8,12 0,924 0,993 Linköping 150 202 6,00 7,66 0,986 1,082 Mjölby 26 313 5,85 7,76 0,964 0,993 Motala 42 187 5,42 7,81 0,964 0,993 Norrköping 133 749 6,20 7,83 0,986 1,082 Söderköping 14 195 5,76 8,08 0,983 1,075 Vadstena 7 383 3,94 6,57 0,924 0,961 Valdemarsvik 7 585 3,96 6,34 0,924 0,943 Ydre 3 617 4,70 7,19 0,934 0,961 Åtvidaberg 11 460 4,90 7,59 0,924 0,961 Ödeshög 5 174 4,54 7,23 0,924 0,961 Jönköpings län Aneby 6 375 5,40 6,92 0,924 0,961 Eksjö 16 464 4,98 7,46 0,950 0,993 Gislaved 28 713 5,54 8,53 0,967 0,925 Gnosjö 9 406 5,43 8,56 0,967 0,925 Habo 10 975 8,06 10,90 0,983 1,075 Jönköping 130 798 6,33 7,73 0,986 1,082 Mullsjö 7 039 6,42 8,79 0,983 0,961 Nässjö 29 516 5,46 8,27 0,967 0,993 Sävsjö 10 969 5,52 8,15 0,967 0,925 Tranås 18 197 5,57 8,07 0,967 0,925 Vaggeryd 13 209 6,65 8,90 0,967 0,925 Vetlanda 26 419 5,78 7,51 0,967 0,925 Värnamo 33 155 5,75 8,27 0,967 0,925 Kronobergs län Alvesta 19 280 6,12 8,42 0,967 0,961 Lessebo 8 059 5,21 8,29 0,967 0,961 Ljungby 27 277 5,02 7,69 0,967 0,925 Markaryd 9 515 5,04 7,17 0,967 0,925 Tingsryd 12 156 4,57 6,71 0,950 0,925 Uppvidinge 9 288 5,16 7,75 0,967 0,925 Växjö 85 822 6,36 8,11 0,986 1,082 Älmhult 15 759 6,12 8,01 0,967 0,993
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 18(24) Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Kalmar län Borgholm 10 619 3,72 6,14 0,924 0,943 Emmaboda 8 964 4,04 6,40 0,967 0,925 Hultsfred 13 635 4,64 6,36 0,950 0,925 Högsby 5 718 4,84 6,26 0,924 0,961 Kalmar 63 887 5,72 7,24 0,986 1,082 Mönsterås 12 949 5,05 7,23 0,967 0,925 Mörbylånga 14 368 6,22 7,93 0,983 1,075 Nybro 19 489 5,14 6,82 0,967 0,925 Oskarshamn 26 212 5,18 7,69 0,967 0,925 Torsås 6 879 4,39 7,49 0,924 0,925 Vimmerby 15 287 5,11 7,26 0,950 0,925 Västervik 35 867 4,75 6,83 0,964 0,993 Gotlands län Gotland 57 161 5,19 6,86 0,964 0,943 Blekinge län Karlshamn 31 272 5,11 7,15 0,964 0,993 Karlskrona 63 912 5,80 8,15 0,986 1,082 Olofström 12 902 4,49 6,45 0,967 0,925 Ronneby 27 871 5,35 7,34 0,964 0,993 Sölvesborg 16 800 5,20 7,45 0,950 0,993 Skåne län Bjuv 14 801 6,36 8,48 0,983 1,075 Bromölla 12 336 5,46 8,11 0,983 0,961 Burlöv 17 114 7,11 8,74 1,028 1,201 Båstad 14 275 4,50 6,51 0,950 0,943 Eslöv 31 920 6,29 8,54 0,983 1,075 Helsingborg 132 989 6,10 7,54 0,986 1,082 Hässleholm 50 227 5,48 7,31 0,964 1,082 Höganäs 25 084 5,69 8,51 0,983 0,961 Hörby 14 917 5,71 7,47 0,983 1,075 Höör 15 637 6,37 8,47 0,983 1,075 Klippan 16 715 5,50 7,44 0,950 0,961 Kristianstad 81 009 5,85 7,88 0,986 1,082 Kävlinge 29 600 7,17 10,51 0,983 1,075 Landskrona 43 073 6,49 7,68 0,964 0,993 Lomma 22 496 7,67 10,74 1,028 1,201 Lund 114 291 5,85 7,58 0,986 1,082 Malmö 312 994 7,03 6,87 1,038 1,074 Osby 12 713 5,49 7,43 0,967 0,961 Perstorp 7 139 5,95 7,61 0,967 0,925 Simrishamn 18 951 3,81 6,02 0,950 0,993 Sjöbo 18 401 5,72 7,51 0,983 1,075 Skurup 15 025 5,70 8,94 1,028 1,201 Staffanstorp 22 672 7,08 10,18 1,028 1,201 Svalöv 13 332 6,02 8,50 0,983 0,961 Svedala 20 067 7,23 10,08 1,028 1,201 Tomelilla 12 891 5,72 7,48 0,950 0,961 Trelleborg 42 837 5,93 8,11 0,964 0,961 Vellinge 33 807 5,88 9,81 1,028 1,201 Ystad 28 623 4,96 6,87 0,964 0,993 Åstorp 14 927 6,44 9,10 0,983 1,075 Ängelholm 39 866 5,44 7,49 0,964 0,961 Örkelljunga 9 653 5,28 7,51 0,967 0,925 Östra Göinge 13 687 5,45 7,66 0,967 0,961
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 19(24) Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Hallands län Falkenberg 41 912 5,71 7,42 0,964 0,993 Halmstad 94 084 5,74 7,50 0,986 1,082 Hylte 10 001 5,37 8,54 0,967 0,925 Kungsbacka 77 390 6,72 10,13 1,028 1,201 Laholm 23 517 5,11 7,65 0,950 0,993 Varberg 59 936 5,96 7,93 0,986 1,082 Västra Götalands län Ale 28 074 6,46 9,02 1,028 1,201 Alingsås 38 619 6,29 8,26 0,964 0,961 Bengtsfors 9 550 4,47 6,13 0,924 0,925 Bollebygd 8 562 6,66 9,15 1,028 1,201 Borås 105 995 6,11 7,75 0,986 1,082 Dals-Ed 4 740 4,85 7,26 0,934 0,815 Essunga 5 494 5,41 7,23 0,983 0,961 Falköping 31 988 5,78 8,30 0,964 0,993 Färgelanda 6 520 5,08 7,52 0,924 0,961 Grästorp 5 641 5,02 7,84 0,983 1,075 Gullspång 5 185 3,99 6,48 0,924 0,925 Göteborg 533 271 6,26 6,98 1,038 1,074 Götene 13 028 5,71 7,83 0,967 0,925 Herrljunga 9 274 5,34 7,74 0,967 0,925 Hjo 8 805 5,59 7,26 0,924 0,961 Härryda 35 732 8,00 10,32 1,028 1,201 Karlsborg 6 757 4,06 6,59 0,924 0,993 Kungälv 42 109 6,56 8,62 1,028 1,201 Lerum 39 319 7,24 10,32 1,028 1,201 Lidköping 38 414 5,39 7,66 0,964 0,993 Lilla Edet 12 829 5,98 7,23 1,028 1,201 Lysekil 14 369 4,75 6,65 0,950 0,943 Mariestad 23 870 5,02 7,25 0,950 0,993 Mark 33 753 5,70 8,43 0,964 0,993 Mellerud 8 892 4,70 6,47 0,924 0,993 Munkedal 10 205 5,36 7,37 0,983 0,961 Mölndal 61 978 6,82 8,95 1,028 1,201 Orust 15 036 4,41 6,90 0,983 0,961 Partille 36 147 7,21 9,22 1,028 1,201 Skara 18 580 5,33 7,66 0,950 0,993 Skövde 52 859 5,63 7,30 0,964 1,082 Sotenäs 8 928 3,98 5,61 0,967 0,943 Stenungsund 24 932 6,52 9,45 0,983 0,961 Strömstad 12 480 6,06 7,09 0,924 0,943 Svenljunga 10 299 5,18 7,45 0,967 0,993 Tanum 12 303 4,85 6,55 0,924 0,943 Tibro 10 754 5,41 7,44 0,967 0,961 Tidaholm 12 565 5,32 7,12 0,950 0,925 Tjörn 15 050 4,81 7,26 1,028 0,961 Tranemo 11 531 5,21 7,44 0,967 0,925 Trollhättan 56 573 6,04 8,19 0,986 1,082 Töreboda 8 992 4,56 6,92 0,924 0,925 Uddevalla 53 025 5,97 7,71 0,964 1,082 Ulricehamn 23 211 5,38 8,18 0,967 0,993 Vara 15 609 5,34 7,50 0,967 0,925 Vårgårda 11 065 6,07 8,50 0,967 0,961 Vänersborg 37 369 5,92 7,91 0,983 0,961 Åmål 12 229 4,79 7,14 0,950 0,993 Öckerö 12 574 5,59 9,07 1,028 1,201
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 20(24) Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Värmlands län Arvika 25 817 4,94 6,93 0,964 0,925 Eda 8 426 5,31 6,48 0,924 0,933 Filipstad 10 563 4,67 6,77 0,924 0,925 Forshaga 11 292 5,70 8,17 0,983 1,075 Grums 8 925 4,84 6,62 0,967 0,925 Hagfors 12 071 3,92 6,00 0,950 0,925 Hammarö 15 136 7,21 9,49 0,983 1,075 Karlstad 87 786 5,49 6,86 0,986 1,082 Kil 11 810 5,92 8,16 0,983 1,075 Kristinehamn 23 949 4,93 6,66 0,950 0,993 Munkfors 3 656 4,32 6,26 0,924 0,925 Storfors 4 131 4,19 7,53 0,983 0,961 Sunne 13 011 4,67 6,75 0,950 0,933 Säffle 15 276 4,50 7,29 0,950 0,993 Torsby 12 013 4,52 5,79 0,934 0,815 Årjäng 9 953 5,15 7,53 0,934 0,815 Örebro län Askersund 11 096 4,97 7,08 0,924 0,925 Degerfors 9 500 4,24 6,62 0,924 0,961 Hallsberg 15 267 5,48 7,58 0,950 0,961 Hällefors 6 982 4,25 5,90 0,924 0,993 Karlskoga 29 728 5,06 7,36 0,964 0,925 Kumla 20 904 6,88 8,79 0,983 1,075 Laxå 5 580 4,21 6,27 0,967 0,925 Lekeberg 7 289 7,23 8,38 0,983 1,075 Lindesberg 23 176 5,32 7,36 0,950 0,925 Ljusnarsberg 4 875 3,45 5,70 0,924 0,925 Nora 10 399 5,22 7,50 0,924 0,961 Örebro 140 599 6,49 7,72 0,986 1,082 Västmanlands län Arboga 13 493 4,91 7,22 0,950 0,925 Fagersta 12 872 6,07 7,68 0,967 0,925 Hallstahammar 15 524 5,89 7,42 0,950 0,961 Kungsör 8 175 5,20 8,12 0,983 0,961 Köping 25 237 5,28 7,65 0,950 0,925 Norberg 5 608 5,19 6,53 0,983 0,961 Sala 21 769 5,64 7,07 0,950 0,993 Skinnskatteberg 4 411 4,38 6,85 0,924 0,961 Surahammar 9 834 5,43 7,91 0,967 0,961 Västerås 142 131 5,85 7,86 0,986 1,082
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 21(24) Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Dalarnas län Avesta 21 582 4,95 6,72 0,950 0,925 Borlänge 50 023 6,15 8,19 0,964 0,993 Falun 56 767 5,84 7,74 0,986 1,082 Gagnef 10 023 6,13 8,17 0,983 0,961 Hedemora 15 021 4,83 7,19 0,950 0,993 Leksand 15 157 4,70 7,03 0,950 0,993 Ludvika 25 712 5,13 7,00 0,964 0,925 Malung-Sälen 10 061 4,71 6,90 0,934 0,943 Mora 19 998 5,02 7,35 0,950 0,933 Orsa 6 849 4,23 7,05 0,934 0,961 Rättvik 10 766 3,99 6,69 0,934 0,943 Smedjebacken 10 691 4,93 6,89 0,924 0,961 Säter 10 873 5,56 7,39 0,983 0,961 Vansbro 6 730 5,08 7,21 0,934 0,815 Älvdalen 7 096 5,07 7,47 0,934 0,943 Gävleborgs län Bollnäs 26 141 5,10 7,35 0,964 0,933 Gävle 97 236 5,80 7,66 0,986 1,082 Hofors 9 511 4,64 6,79 0,967 0,925 Hudiksvall 36 829 5,27 7,75 0,964 0,933 Ljusdal 18 931 4,73 7,68 0,934 0,815 Nordanstig 9 491 5,56 7,34 0,924 0,815 Ockelbo 5 785 4,62 6,46 0,934 0,961 Ovanåker 11 354 4,84 6,75 0,934 0,925 Sandviken 37 250 4,88 7,59 0,964 0,925 Söderhamn 25 442 4,68 6,63 0,964 0,933 Västernorrlands län Härnösand 24 509 5,13 7,30 0,964 0,933 Kramfors 18 450 4,11 6,50 0,950 0,933 Sollefteå 19 623 4,78 6,77 0,950 0,815 Sundsvall 96 978 5,74 8,07 0,986 1,082 Timrå 18 062 5,43 8,42 0,983 1,075 Ånge 9 548 3,86 7,12 0,934 0,815 Örnsköldsvik 54 986 5,58 7,52 0,986 1,082 Jämtlands län Berg 7 160 4,55 7,68 0,934 0,943 Bräcke 6 559 4,19 7,00 0,934 0,815 Härjedalen 10 281 4,09 6,50 0,934 0,943 Krokom 14 643 6,91 9,95 0,983 0,961 Ragunda 5 458 4,82 6,74 0,934 0,815 Strömsund 11 984 4,63 6,40 0,934 0,815 Åre 10 420 5,80 7,99 0,934 0,943 Östersund 59 956 5,77 7,46 0,986 1,082
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Tabell 3 Underlag för beräkning av standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, utjämningsåret 2015 Län Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Folkmängd Andel barn i % Index 31/12-2013 i åldrarna Förskola Fritidshem 1-5 år 6-12 år Kommun Preliminärt utfall 22(24) Vägt medelvärde: 9 644 864 6,01 7,83 0,992 1,056 Västerbottens län Bjurholm 2 436 5,05 7,47 0,934 0,961 Dorotea 2 757 5,11 5,95 0,934 0,943 Lycksele 12 270 5,59 6,94 0,934 0,933 Malå 3 155 5,29 7,32 0,934 0,925 Nordmaling 7 006 4,92 7,42 0,934 0,815 Norsjö 4 175 5,13 7,50 0,934 0,925 Robertsfors 6 738 5,43 7,82 0,934 0,815 Skellefteå 71 988 5,31 7,44 0,986 1,082 Sorsele 2 595 4,89 5,82 0,934 0,815 Storuman 5 954 4,60 5,98 0,934 0,943 Umeå 118 349 6,15 7,29 0,986 1,082 Vilhelmina 6 887 5,08 8,22 0,934 0,815 Vindeln 5 344 5,67 6,96 0,934 0,815 Vännäs 8 583 6,16 8,68 0,983 0,961 Åsele 2 875 3,48 7,10 0,934 0,815 Norrbottens län Arjeplog 2 980 4,66 6,07 0,934 0,943 Arvidsjaur 6 471 4,57 6,72 0,934 0,933 Boden 27 838 4,72 7,31 0,964 0,933 Gällivare 18 339 4,51 6,20 0,934 0,925 Haparanda 9 886 5,18 7,08 0,924 0,933 Jokkmokk 5 066 3,77 5,78 0,934 0,943 Kalix 16 387 4,45 7,12 0,950 0,933 Kiruna 23 196 5,60 7,33 0,950 0,933 Luleå 75 383 5,30 7,18 0,986 1,082 Pajala 6 299 4,32 6,33 0,934 0,815 Piteå 41 278 5,11 7,59 0,964 0,933 Älvsbyn 8 168 4,84 7,42 0,934 0,933 Överkalix 3 436 3,43 5,56 0,934 0,815 Övertorneå 4 709 3,84 5,84 0,934 0,815
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall Bilaga 1 Information från Skolverket Maxtaxa och allmän förskola m.m. Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den 2 januari varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Statsbidraget omfattar ca 3,16 miljarder per år. Avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan. Förskola* Avgiftstak* Dock högst Barn 1 3 % 1260 kr Barn 2 2 % 840 kr Barn 3 1 % 420 kr Fritidshem* Avgiftstak* Dock högst Barn 1 2 % 840 kr Barn 2 1 % 420 kr Barn 3 1 % 420 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande 42 000 kr. *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678). Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september med hälften av bidraget per gång. Förordning (2001:161) om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Statsbidraget omfattar ca 500 miljoner kronor per år. Skolverket fastställer slutligt bidrag för kommande bidragsår senast den sista december varje år. Bidraget lämnas under förutsättning att det används till personalförstärkningar eller kompetenshöjande åtgärder för förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare som arbetar inom förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola och fritidshem. Sådana kompetenshöjande åtgärder ska inte ersätta den fortbildning som kommunen ansvarar för, utan ska vara något som personalen kan få utöver denna. För att få del av bidraget ska kommunen uppge för vilka ändamål dessa är avsedda. Skolverket gör utbetalningar efter rekvisition två gånger per bidragsår, senast den 31 mars och den 30 september, med hälften av bidraget per gång.
Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar September 2014 Preliminärt utfall Uppföljning av statsbidrag till kvalitetssäkrande åtgärder bidragsåret 2014 Enligt förordningen 2001:161 ska Skolverket följa upp och utvärdera effekterna av statsbidraget samt sprida information om hur bidraget används i kommunerna. Kommunerna informeras om rutinerna för uppföljningen via ett postutskick under september. Information om uppföljningen och uppföljningsblankett finns också på Skolverkets webb: http://www.skolverket.se/bidrag Föreslagna ändringar i regelverket Skolverket lämnade i slutet av 2009 förslag på förändringar i regelverket kring maxtaxan. Sedan dess har Socialdepartementet genomfört en utredning som publicerades i juni 2011. I utredningen, Fortsatt föräldrar- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnet skull (SOU 2011:151), finns förslag på vissa förändringar i maxtaxeförordningen. Vid eventuella förändringar av regelverket kommer Skolverket att informera kommunerna om detta. Under hösten 2013 har Skolverket publicerat en rapport angående Avgifter i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 2012. Rapporten finns att hämta på Skolverkets hemsida, http://www.skolverket.se/. Viktiga datum och adresser Uppföljningsblankett för bidragsåret 2014 går att hämta från Skolverkets hemsida från och med den 15 september. Uppföljningen ska vara Skolverket tillhanda senast 2014-11-15. Beslut om fastställande av slutliga bidrag för 2015 skickas till samtliga kommuner per post under vecka 1 2015. Ansöknings/rekvisitionsblankett för 2015 går att hämta från Skolverkets hemsida från och med januari 2015. Kontaktpersoner på Skolverket Raul Bahamondez 08-527 334 44 Sara Jonsson 08-527 331 10
E6 BESLUTSFÖRSLAG Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst. 2014-10-15 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0710 135 Programområde: 1 Handläggare: Lena Frygne, tfn 35 58 50 Datum/avdelningschef: 2014-10-14, Christer Johansson
Sida 1(1) 2014-10-27 Dnr 2014/KS0710 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Lena Frygne Kommunfullmäktige Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat av Västra Götalands läns landsting och kommunerna Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Förbundet har som uppdrag att driva språktolkförmedling i gemensam offentlig regi. Enligt 20 Förbundsordning för Tolkförmedling Väst kan kommun som önskar bli medlem lämna ansökan till förbundsdirektionen, som yttrar sig och överlämnar ärendet till förbundsmedlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga förbundsmedlemmar antagit en ny förbundsordning. Tolkförmedling Väst har fått in medlemsansökningar från Alingsås, Essunga. Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda, Ulricehamn, Vara och Öckerö kommun. Förbundsdirektionen föreslår att samtliga dessa kommuner blir medlemmar i förbundet fr o m 1 januari 2015. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa reviderad förbundsordning för tolkförmedling Väst. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunalråd Christer Johansson Ekonomichef POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-10-15 Dnr xx/14 Reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Förslag till beslut Fullmäktige föreslås besluta att fastställa reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst. Bakgrund Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund, bildat av Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla, med uppdrag att driva språktolkförmedling i gemensam offentlig regi. Förbundet har varit i drift sedan 1 april 2013. Enligt 20 Förbundsordning för Tolkförmedling Väst kan ytterligare kommun som önskar bli medlem i kommunalförbundet lämna ansökan till förbundsdirektionen, som yttrar sig och överlämnar ärendet till förbundsmedlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga förbundsmedlemmar antagit en ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar. Samrådet för Tolkförmedling Väst har ställt sig bakom förslag från förbundsdirektionen att ta in flera medlemmar i förbundet. Ärendet Tolkförmedling Väst har fått medlemsansökningar från 21 kommuner inom Västra Götaland. Förbundsdirektionen föreslår att samtliga dessa kommuner blir medlemmar i förbundet fr o m 1 januari 2015. Flertalet av de ansökande kommunerna köper redan idag till största del sina tolktjänster från Tolkförmedling Väst, vilket innebär att det inte får några negativa konsekvenser för befintliga medlemmar att ta in ytterligare medlemskommuner. De nya medlemmarna ska, som andelskapital, betala 1 kr per kommuninvånare per den 31 december 2013 samt en administrativ avgift på 25 000 kr i samband med inträdet i förbundet. Tolkförmedling Västs verksamhet finansieras helt av intäkter från kunder för utförda språktolktjänster. Största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar vid utförande av dessa tjänster. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och i den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Förbundet kommer att fortsätta att ledas av en förbundsdirektion även med utökat antal medlemmar. Varje medlem utser en ordinarie ledamot och en ersättare. Beslutsunderlag Förslag till reviderad förbundsordning för Tolkförmedling Väst Karin Martinsson Förbundschef
Förbundsordning för kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Gäller fr o m 20120101 Reviderad 20150101 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Tolkförmedling Väst. Förbundet har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara samt Öckerö 3 Ändamål och uppgifter Förbundets ändamål är att tillgodose behovet av språktolkar för medlemmarna genom att driva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. 5 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen ska bestå av 27 ledamöter och 27 ersättare. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare. Göteborgs kommuns ledamot är ordförande och Västra Götalands läns landstings ledamot är vice ordförande i direktionen. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från valets förrättande till 31 december 2014. Härefter väljs ledamöter och ersättare för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det då nästa ordinarie val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Vid förhinder för ledamot tjänstgör ersättare vald av samma förbundsmedlem som ledamoten. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Förbundsdirektionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Förbundsdirektionen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt direktionens anvisningar. 6 Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Västra Götalands läns landsting utser revisorerna. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till förbundsdirektionen och till respektive förbundsmedlems fullmäktige, som beslutar om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. 7 Initiativrätt Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av - Förbundsmedlem genom dess fullmäktige eller styrelse - Ledamot i direktionen. 1
8 Närvarorätt och yttranderätt Ersättare i förbundsdirektionen har närvarorätt och yttranderätt vid direktionens sammanträden. Dock har ersättaren inte rätt att få sin mening antecknad i protokollet. I övrigt gäller kommunallagens regler för närvaro- och yttranderätt med den komplettering att direktionen avgör vilka förtroendevalda hos medlemmarna som ska ha närvaro- och yttranderätt. Vid budgetsammanträde gäller dock särskilda regler enligt 15. 9 Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Göteborgs kommuns officiella anslagstavla är också officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. 10 Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninnevånare som andelskapital vid inträde i kommunalförbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 11 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. 12 Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 13 Lån, borgen mm Förbundet får låna upp till ett belopp som motsvarar 750 prisbasbelopp (motsvarande ca 33 000 000 kronor år 2014). Ytterligare lån ska godkännas av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet ska i övrigt följa antagen finanspolicy hos någon av medlemskommunerna. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. 14 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna en rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Förbundsdirektionen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidsplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Direktionen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella 2
händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. 15 Budget och årsredovisning Förbundsdirektionen ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbetet och senast en månad före förbundsdirektionens sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Budgetsammanträdet är offentligt. Direktionen ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. 16 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. Kommunalförbundet kommer att ha tolkförmedlingskontor på flera orter inom Västra Götaland. 17 Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Västra Götalands läns landsting och bekostas av kommunalförbundet.. 18 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat för obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är 18 månader och utträdet sker vid det därefter kommande årsskiftet. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån principerna i 10-12 i denna förbundsordning såvida inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 19 Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 18 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av förbundsmedlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive förbundsmedlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. 3
När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Dessa handlingar ska revideras av kommunalförbundets revisorer som ska yttra sig över handlingarna i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. 20 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till förbundsmedlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga förbundsmedlemmar genom fullmäktigebeslut antagit en ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar. 21 Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. 22 Ändring av förbundsordningen Ändringar och tillägg till denna förbundsordning ska fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundsdirektionen ska ges möjlighet att yttra sig över förslag om förändrad förbundsordning. 4
E7 BESLUTSFÖRSLAG Taxor för SÄRF:s myndighetsutövning Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Taxa för SÄRF:s myndighetsutövning, i enlighet med framlagt förslag från SÄRF, fastställs. 2014-10-15 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0697 170 Programområde: 1 Handläggare: Martin Jakobsson, tfn 033-357112 Datum/avdelningschef: 2014-10-09, Christer Johansson
Sida 1(1) 2014-10-27 Dnr 2014/KS0697 Avd: Ekonomistyrning Handläggare: Martin Jakobsson Kommunfullmäktige Taxor för SÄRF:s myndighetsutövning Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, har inkommit med skrivelse kring SÄRF:s taxor för myndighetsutövning. Taxorna ska fastställas av Kommunfullmäktige i respektive medlemskommun. Direktionen för SÄRF föreslår en höjning av taxan för 2015 med cirka 3 % med hänsyn till förbundets ökade kostnader för genomförandet av dessa tjänster. Aktuella taxor för SÄRF är: Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Hantering av tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Kommunstyrelsen finner ingen anledning att föreslå ändring av de av direktionen tidigare beslutade taxorna, och föreslår kommunfullmäktige besluta i enlighet med SÄRF:s förslag. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Taxa för SÄRF:s myndighetsutövning, i enlighet med framlagt förslag från SÄRF, fastställs. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Christer Johansson POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
E 8 Överenskommelse med Migrationsverket om ensamkommande barn. E 9 LSS-boende Kadriljgatan Kadriljen 3 Brotorp, Borås Stad E 10 Anslagsframställan för om- och tillbyggnad av Sandareds bad och idrottshall Ärendena läggs ut senare på webben.
N 1 BESLUTSFÖRSLAG Medlemskap i Creative Cluster Innovation Hub Ekonomiska Förening Näringslivsenhetens arbete med projektet har nu utmynnat Creative Cluster Innovation Hub i bildandet Creative Cluster Innovation Hub ekonomiska förening. Föreningens vision och Mission är: Vision En mötes- och innovationsplattform i Västsverige som skapar infrastruktur för företag, kreatörer och samarbetspartners inom följande kreativa och kulturella näringar; Arkitektur, bibliotek, museum och kulturarv, Dataspel och ny media, Design, Film, Fotografi, Konst, Konsthantverk, Media, Musik, Reklam, samt Tryckt media. Mission Att genom långsiktig integrerad samverkan inom näringsliv, forskning, kultur, engagerade medborgare, utbildning och offentlig sektor; skapa unika förutsättningar för innovation affärsutveckling och produktförädling inom kreativa och kulturella näringar. Styrelsen Styrelsen har sitt säte i Borås. Styrelsen i Creative Cluster Innovation Hub består av högst fem ledamöter och högst två suppleanter. Ledamöterna ska fördelas enligt följande: Tre från näringslivet varav en väljs som ordförande, en representant för Borås Stad, samt en representant för vetenskaplig forskningsverksamhet branschrepresentant kan väljas som suppleant om årsmötet så beslutar. Vice ordförande, sekreterare och kassör utses inom styrelsen. Borås Stad skall utse en representant i styrelsen. Kommunstyrelsen föreslås besluta - Att Borås Stad beslutar att gå in som medlem i Creative Cluster Innovation Hub ekonomiska förening - Att Borås Stad utser Näringslivsutvecklare Nelly Hayek som sin representant i styrelsen för Creative Cluster Innovation Hub ekonomiska förening - Att Borås Stad medger betalning av: - Insatskapital 500 sek - Medlemsavgift 250 sek - Serviceavgift för företag med fler än 5 anställda 2 500 sek
2014-10-15 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2014/KS0568 141 Programområde: 1 Handläggare: Nelly Hayek Datum/avdelningschef: 2014-08-27/Anders Glemfelt
STADGAR för Creative Cluster Innovation Hub ekonomisk förening 1. VERKSAMHET Creative Cluster Innovation Hub ska verka oberoende av andra organisationer och för företag med intresse för och inom kreativa och kulturella näringar. 2. FIRMA Föreningens firma är Creative Cluster Innovation Hub, ekonomisk förening. 3. ÄNDAMÅL Creative Cluster Innovation Hub har till ändamål att för sina medlemmar tillvarata deras ekonomiska intressen inom områden i enlighet med nedan angiven vision, mission och grundsyn. De huvudsakliga uppgifterna är definierande enligt följande: 3.1 Vision Att bygga en mötes- och innovationsplattform i Västsverige som skapar infrastruktur för företag, kreatörer och samarbetspartners inom följande kreativa och kulturella näringar; Arkitektur, bibliotek, museum och kulturarv, Dataspel och ny media, Design, Film, Fotografi, Konst/Konsthantverk, Scenkonst, Media, Musik, Reklam, Tryckt media. 3.2 Mission Att genom långsiktig integrerad samverkan inom näringsliv, forskning, kultur, engagerade medborgare, utbildning och offentlig sektor skapa unika förutsättningar för innovation och affärsutveckling samt produktförädling inom kreativa och kulturella näringar. 3.3 Grundsyn Att säkerställa att vår arbetsform präglas av agilitet och öppenhet samt att vi använder ett iterativt arbetssätt i syfte att på sikt bygga och förändra infrastruktur enligt vår vision. 4. MEDLEMSKAP Medlemmar är privata företag inom kreativa och kulturella näringar, enskilda kreatörer samt offentliga verksamheter. Även branschorganisationer ska tillåtas medlemskap, dock utan att företag eller individer ingående i branschgemenskapen därigenom automatiskt erhåller medlemskap. Medlemskap gäller under förutsättning att av årsmötet fastställd medlemsavgift är betald. 8 juni 2014 1
STADGAR för Creative Cluster Innovation Hub ekonomisk förening 5. STYRELSEN 5.1 Styrelsens säte Styrelsen har sitt säte i Borås. 5.2 Styrelsens sammansättning Styrelsen i Creative Cluster Innovation Hub består av högst fem ledamöter och högst två suppleanter. 5.3 Styrelsens ledamöter Ledamöterna ska fördelas enligt följande: tre från näringslivet varav en väljs som ordförande, en representant för Borås stad, samt en representant för vetenskaplig forskningsverksamhet. Branschrepresentant kan väljas som suppleant om årsmötet så beslutar. Vice ordförande, sekreterare och kassör utses inom styrelsen. Styrelsen väljs 2 år växelvis. Kassör eller ordförande omfattas inte av 2 års omval. 5.4 Kallelse till styrelsesammanträden Kallelse till styrelsesammanträde sker på så sätt som styrelsen beslutar. 6. ÅRSMÖTE (ORDINARIE) 6.1 Tidpunkt för årsmöte Ordinarie årsmöte ska hållas före mars månads utgång. 6.2 Kallelse till årsmöte Kallelse ska vara utsänd senast två veckor före dag för årsmötet. 6.3 Rösträtt på årsmöte Röstberättigade är medlemmar som erlagt fastställd medlemsavgift och insatskapital. 6.4 Föreningens ändamål Verksamhetsberättelsen skall redovisa om intentionerna för föreningens ändamål har uppfyllts i enlighet med 3. 8 juni 2014 2
STADGAR för Creative Cluster Innovation Hub ekonomisk förening 6.5 Dagordning årsmöte Vid ett ordinarie årsmöte ska följande ärenden behandlas: 1) Val av mötesordförande 2) Anmälan om styrelsens val av mötessekreterare Val av två justeringsmän, tillika rösträknare, att jämte ordföranden justera mötesprotokollet 3) Fråga om mötets behöriga utlysande 4) Fastställande av röstlängd 5) Fastställande av dagordning 6) Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse samt fråga om dess godkännande 7) Revisorns berättelse 8) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 9) Beslut om medlemsavgiftens storlek 10) Behandling av förslag från styrelse och medlemmar 11) Val av styrelse: a. ordförande b. och fyra ordinarie ledamöter c. högst två suppleanter 12) Val av revisor och revisorssuppleant 13) Fastställande av valberedning, 2 ledamöter varav en är sammankallande. 7. RÄKENSKAPSÅR Creative Cluster Innovation Hub, ekonomisk förenings räkenskapsår är kalenderår. 8. FIRMATECKNING Föreningens firma tecknas av minst två styrelsemedlemmar i förening. 9. ÄNDRING AV STADGAR Beslut om ändring av dessa stadgar fattas på årsmötet. För giltigt beslut fordras kvalificerad majoritet (4/6-majoritet) 10. UPPLÖSNING Upplösning av Creative Cluster Innovation Hub kan endast ske genom kvalificerad majoritet vid två föreningsmöten med minst två månades mellanrum. 8 juni 2014 3