Regelbunden tillsyn i Brunnaskolan

Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Brunnaskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Brunnaskolan Förskoleklass Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Botkyrka kommun och besökt Brunnaskolan den 10 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/regelbunden tillsyn). Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 11 maj 2009. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Brunnaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Brunnaskolan intervjuades rektorn, biträdande rektorer, lärare, annan personal och elever. Även information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Tabell 1: Antal elever på Brunnaskolan Beskrivning av skolan Brunnaskolan Antal elever Förskoleklass 38 352 12 Källa: Uppgifter från Brunnaskolan i samband med tillsynen år 2008.

2 (21) Brunnaskolan ligger i den norra delen av Botkyrka kommun och tillhör kommunområdet Hallunda/Norsborg. Mellan 80 och 90 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. I skolan finns förskoleklass och årskurs 1 9 samt grundsärskola årskurs 4 9. Även en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för årskurs 4 6, kallad Mälarviksskolan, hör till rektorsområdet. Skolverksamheten leds av en ledningsgrupp bestående av en rektor och två biträdande rektorer, varav en har ansvar för förskoleklass och årskurs 1 5 och en har ansvar för årskurs 6 9 samt särskola. I anslutning till skolorna finns även förskola och fritidshemsverksamhet. Kommunens ansvarstagande för dessa verksamheter beskrivs i separata verksamhetsrapporter. 1 Kunskaper Bedömningar Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att nå målen. 1.1 Kunskapsresultat Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 Brunnaskolan Samtliga Kommun- Riket 3 skolor i grupp 2 kommunen 1 2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 2007 Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen Andel (%) behöriga till nationellt program 204,7 181,5 198,4 211,3 205,3 203,6 212,9 207,3 31 32 33 23 35 33 22 24 77 77 81 88 89 85 92 89 Källa: Skolverkets uppföljningsstatistik 1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

3 (21) Kommentar och bedömning: De nationella ämnesproven i grundskolans årskurs 5 används bland annat för att lärare ska ges stöd i arbetet med att bedöma om eleverna uppnått kursplanernas mål i svenska, matematik och engelska. I svenska uppnådde 100 procent av eleverna målen år 2007, en ökning med 31 procentenheter jämfört med föregående år. Enligt skolan beror detta på en medveten satsning på språkutveckling. I övriga ämnen bedömdes, enligt skolan, mellan 50 och 100 procent av eleverna i årskurs 5 år 2007 ha uppnått målen beroende på ämne. Resultaten på de nationella proven i årskurs 9 korresponderar i Brunnaskolan överlag väl med satta betyg. Betygsresultaten i årskurs 9 visar att meritvärdet fluktuerat sedan 2003 men låg år 2006 och 2007 ungefär i nivå med rikets genomsnittssiffror. Andelen elever som når målen i alla ämnen har, förutom år 2006, legat under riksgenomsnittet de redovisade åren. Officiell statistik för år 2008 visar dock på en avsevärd försämring av det genomsnittliga meritvärdet samt andelen behöriga till ett nationellt program i årskurs 9 jämfört med år 2007. Inspektörerna noterar vidare att det av skolans betygsstatistik år 2007 framgår att det i vissa ämnen finns mycket stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Exempel finns bland annat i ämnena bild och historia där 6,9 procent av pojkarna bedömdes nå målen för betyget Mycket väl godkänt i båda ämnena medan motsvarande andel för flickorna var 70,6 respektive 41,2 procent. I ämnena fysik, kemi, teknik och slöjd bedömdes dock fler pojkar än flickor uppnå målen för betyget Mycket väl godkänt. Skolledningen har inte analyserat dessa resultat och lärare som inspektörerna talar med är omedvetna om dessa skillnader. I grundsärskolan bedömer skolledningen att måluppfyllelsen som helhet är bra men mer konkreta uppgifter kan inte redovisas i samband med inspektionen. Skolinspektionen bedömer att elevernas kunskapsresultat behöver förbättras och att dessa, mot bakgrund av de stora skillnader mellan exempelvis ämnen och kön som framkommit, framledes behöver utvärderas i syfte att förbättra resultaten samt minska skillnader mellan kön och ämnen.

4 (21) 1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat Bedömningspunkter 1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. 1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. 1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. I grundskoleförordningen anges att en individuell utvecklingsplan (IUP) ska upprättas för varje elev vid utvecklingssamtalet. Brunnaskolan har vid tillsynstillfället inte genomfört utvecklingssamtal med alla elever. Skolinspektionen har vid sitt besök tagit del av planer som upprättats vårterminen 2008 och som därför bedöms utifrån de bestämmelser för individuella utvecklingsplaner som gällde då. Elever i Brunnaskolan som inspektörerna intervjuat förmedlar en bild av osäkerhet huruvida de har en individuell utveck-

5 (21) lingsplan, vad som eventuellt står i den och vad som är dess syfte. Denna bild bekräftas delvis av elevenkäten som gjordes i kommunen år 2007 för elever i årskurs 5 och 8 där 63 procent av eleverna angav att de pratar med sina lärare om vad de lärt sig och hur de ska utvecklas. Kopplingen till de nationella målen behöver tydliggöras och planerna bör inte innehålla personliga omdömen om eleven som till exempel trevligt uppförande. Det är också viktigt att planerna tydligt fokuserar på vilka åtgärder skolan ska vidta. Den 15 juli 2008 trädde nya bestämmelser om individuella utvecklingsplaner i kraft. Bestämmelserna innebär att de individuella utvecklingsplanerna inte längre enbart ska vara framåtsyftande utan även innehålla skriftliga omdömen om elevens kunskaper i varje ämne och varje årskurs. Det är rektorn som beslutar om utformningen av den skriftliga informationen som ska ges i utvecklingsplanen. Det finns inte längre något förbud mot att den skriftliga informationen är betygsliknande. Skolinspektionens samlade bedömning är att åtgärder behöver vidtas så att individuella utvecklingsplaner uppfyller författningarnas krav. Skolinspektionen förutsätter att de nya bestämmelserna om individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen ska ligga till grund för skolans arbete med detta. 1.3 Bedömning och betygssättning Bedömningspunkter 1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.

6 (21) 1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas krav. Av grundskoleförordningen framgår hur betygskatalog ska föras. Inspektörerna har tagit del av Brunnaskolans betygskatalog och funnit ändringar av betyg som inte är signerade av ansvarig lärare. Vidare framkommer att skolan, då fullständiga underlag saknats för betygsättning i ett ämne vårterminen 2008 på grund av lärarens långvariga frånvaro, givit elever samma betyg som sattes höstterminen 2007. Skolinspektionen bedömer att betyg därmed har satts på ett sätt som innebär att elevernas kunskaper i ämnet i slutet av vårterminen inte har beaktats. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver se över rutinerna kring betygssättningen för att garantera att författningarnas krav följs. Enligt särskoleförordningen ska en elev efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleven har gått. Om en elevs vårdnadshavare begär det ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. I grundsärskolan ska betyg ges endast om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. I Brunnaskolan får eleverna i grundsärskolan både intyg och betyg när de avslutar sin utbildning, oavsett om betyg har begärts eller inte. Studieomdömen utfärdas inte. Skolinspektionen bedömer att särskoleförordningens krav inte följs i fråga om utfärdande av intyg, studieomdömen och betyg.

7 (21) 1.4 Genomförande av utbildningen Bedömningspunkter 1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans utbildning. 1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. I läroplanen uttrycks att eleverna ska få reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. I Brunnaskolan ges inspektörerna i intervjuer med både lärare och elever i grundskolan exempel på skillnader mellan skolans lärare vad gäller elevernas möjligheter att välja arbetssätt och delta i planeringen av undervisningen. Enligt rektorn är elevernas möjligheter till inflytande delvis lärarberoende. Det saknas såväl struktur som system och rutiner i skolan för hur elevernas ansvarstagande och inflytande successivt ska öka med stigande ålder och mognad. Flertalet av de elever som inspektörerna intervjuar uppger att det är lärarna som till största delen bestämmer undervisningens innehåll och utformning. Eleverna i de högre årskurserna framhåller dock de naturorienterande ämnena som exempel på ämnen där de ges möjlighet till både inflytande och ansvarstagande. Skolinspektionen bedömer att grundskolan behöver förbättra elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet så att detta inte är avhängigt vilken lärare eleverna har.

8 (21) 1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar. Enligt läroplanen ska de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig omfatta alla elever. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. I Brunnaskolans grundskoledel finns olika former för elevernas formella inflytande, såsom klassråd och elevråd. Skolinspektionen bedömer dock av intervjuer med elever, i synnerhet i de högre årskurserna, att de inte känner sig delaktiga i skolans inre arbete och de har svårt att ge exempel på frågor som drivits igenom via de olika samverkansformerna. De äldre eleverna ger även uttryck för både missnöje och uppgivenhet och ger exempel på flera beslut som fattats utan deras medverkan. Flertalet elever som inspektörerna talar med saknar kännedom om de dokument som enligt författningarna ska tas fram i samverkan med eleverna, exempelvis skolans likabehandlingsplan och kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att det är angeläget att skolan förbättrar elevernas möjligheter till inflytande över skolans inre arbete så att de får kunskap om demokratins principer, utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former och ges möjlighet att med stigande ålder och mognad vara delaktiga och ta ansvar. 1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja elevernas utveckling och lärande

9 (21) Av författningarna framgår att arbetet med att skapa en god miljö för utveckling och lärande är ett gemensamt uppdrag för skolans personal. I Brunnaskolans grundskoledel finns exempel på fungerande samverkan mellan lärare, både mellan årskurser och ämnen. Denna samverkan sker dock oftast på enskilda lärares initiativ. System och rutiner för en fungerande röd tråd vad gäller både lärande- och värdegrundsarbete saknas. Skolledningen har, enligt Skolinspektionen, hittills inte förmått skapa ett skolövergripande system för hur skolan som helhet ska arbeta och utvecklas. Enligt skolledningen beror detta på att de, trots att pedagogiska frågor drivits, inte lyckats få all personal att arbeta åt samma håll. Enligt lärarna möts arbetslagen från skolans olika arbetslag sällan och värdegrundsfrågor och pedagogik har endast diskuterats vid enstaka tillfällen. Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan skolans olika delar är ett viktigt utvecklingsområde. 1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och ligger till grund för fortsatt skolgång. 1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov Bedömningspunkter 1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Enligt läroplanen ska läraren utgå från varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolan anges ha ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen, varför utbild-

10 (21) ningen aldrig kan utformas lika för alla. I Brunnaskolan framkommer exempel där individanpassningen fungerar väl genom att elever får material av olika svårighetsgrad och undervisningen utformas utifrån elevernas olika förutsättningar och intressen. I grundskolan förekommer även att undervisningen anpassas genom nivågruppering eller bildande av smågrupper. Men det framkommer också att individanpassningen i ett ämne eller en årskurs ofta är mycket lärarberoende. Elever ger i intervjuer exempel på att de måste vänta in andra elever innan de får fortsätta i ett läromedel eller på att alla elever i en klass/årskurs har samma läromedel i till exempel matematik. Flera elever i de lägre årskurserna säger att de sällan får hoppa över något i läromedlen, även om de behärskar uppgiften i fråga, utan att alla måste göra allting. Även lärare och skolledning tillstår i intervjuer att individanpassningen av undervisningen varierar beroende på lärare. Med hänsyn till att elevernas kunskapsresultat behöver förbättras bedömer Skolinspektionen att det är av stor vikt att skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. Enligt skollagen och grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet och som är i behov av specialpedagogiska insatser. Om det uppmärksammas att en elev har behov av särskilt stöd i form av studiehandledning på modersmålet är det angeläget att det finns rutiner som innebär att denna form av särskilt stöd ges i enlighet med vad som anges i grundskoleförordningen. I Botkyrka kommun har styrelsen delegerat till verksamhetschef på Enheten för barn i behov av särskilt stöd (BIBS) att fatta beslut om en elev ska placeras i en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Detta behandlas i den övergripande kommunrapporten. Beträffande beslut om anpassad studiegång se avsnitt 3.3.2. I Brunnaskolan finns rutiner för att identifiera stödbehov. I årskurserna 1 5 i grundskolan arbetar en speciallärare för att tillgodose elevernas olika behov av särskilt stöd. Särskilt stöd ges främst i svenska och matematik men inte i alla övriga ämnen. I årskurs 6 9 ges stöd i svenska, matematik

11 (21) och engelska av undervisande lärare. I intervjuer med skolledning och lärare, samt av dokumentation, framkommer att alla elever i behov av särskilt stöd inte får det. I tillsynen framkommer även att det inte finns fungerande rutiner för att se till att elever i behov av studiehandledning på modersmålet får det. Enligt intervjuade lärare finns det flera elever som skulle vara behjälpta av denna form av särskilt stöd men inte får det. Skolinspektionen bedömer att skolan, mot bakgrund av den tidigare nämnda stora spridningen av betygsresultat samt det faktum att skolan inte gör någon analys av elevernas kunskapsresultat på ämnesnivå behöver försäkra sig om att alla elever i behov av särskilt stöd verkligen får det oavsett ämne samt att sådant stöd är adekvat och motsvarar elevernas faktiska behov. Studiehandledning på modersmålet behandlas även i den övergripande kommunrapporten. 1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller författningarnas krav. Enligt särskoleförordningen ska rektorn se till att det utarbetas ett åtgärdsprogram om en utredning visar att en elev behöver särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka stödbehov eleven har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I Brunnaskolans grundsärskola identifieras elever i behov av särskilt stöd, insatser vidtas och uppföljning görs av att insatserna har avsedd effekt. Däremot upprättas inte åtgärdsprogram. Skolinspektionen bedömer att åtgärdsprogram behöver upprättas i enlighet med särskoleförordningens krav för de elever som är i behov av särskilt stöd. 2 Normer och värden Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en trygg miljö.

12 (21) 2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro Bedömningspunkter 2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. Enligt läroplanen ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Eleverna ska ha en skolmiljö där ingen utsätts för diskriminering eller någon form av kränkningar. Inspektörernas intryck är att en majoritet av Brunnaskolans elever upplever skolans miljö som trygg. Dock förekommer enligt både skolledning, lärare och elever olika sorts kränkningar, fysiska och verbala i såväl grundskolan som särskolan. I intervjuer med både lärare som elever framkommer att lärarna har olika förhållningssätt när det gäller värdegrundsfrågor. Skolinspektionen bedömer att rektorn inte i tillräcklig utsträckning har vidtagit åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling vilket behöver åtgärdas. 2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Enligt läroplanen ska skolan främja förståelsen för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling ska aktivt motverkas. Intolerans måste bemötas med kunskap, öppen dis-

13 (21) kussion och aktiva insatser. Brunnaskolan har bland annat, efter utbildning av personalen, infört Livskunskap på schemat och även utbildat såväl elever som personal genom organisationen Friends. Kamratstödjare finns i årskurs 2-9. Inspektörernas intryck är dock att dessa insatser inte givit avtryck i hela verksamheten. Samtliga intervjuade grupper vittnar, som tidigare nämnts, om olika förhållningssätt bland lärarna och att en tendens finns hos vissa lärare att bara säga till sina elever. Skolan har ett trygghetsteam men inspektörernas bedömning är att inte heller denna grupps arbete lämnat tydliga spår i verksamheten. Inte någon av de intervjuade eleverna känner till att det numera är nolltolerans mot kränkningar som gäller. Mot bakgrund av att kränkningar förekommer bedömer Skolinspektionen att skolan behöver förbättra det övergripande värdegrundsarbetet. 2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Vid tidpunkten för den regelbundna tillsynen angavs i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever att det skulle finnas en likabehandlingsplan för varje verksamhet. Planen skulle vara konkret och utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov skulle de planerade åtgärderna under det kommande året anges. Enligt en särskild förordning omfattade skyldigheten också att planen skulle arbetas fram, följas upp och ses över under medverkan av elever. Den särskilda undervisningsgruppen, Mälarviksskolan, ingår enligt rektorn inte i Brunnaskolans likabehandlingsplan. Enligt rektorn pågår dock arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan som svarar mot den särskilda undervisningsgruppens särskilda behov. Inspektörerna vill understryka att den särskilda undervisningsgruppen inte behöver ha en egen likabehandlingsplan men att det är viktigt att skolans samtliga verksamhetsdelar och deras behov framgår av likabehandlingsplanen. Brunnaskolans likabehandlingsplan, som inspektörerna tagit del av, innehåller bland annat en beskrivning av det förebyggande arbetet och arbetsgången vid kränkande behandling. Den bedöms dock inte fullt ut uppfylla lagens krav på en likabehandlingsplan. En specifik redovisning utifrån en aktuell kartläggning av verksamhetens behov som utgångspunkt för vilka åtgärder som ska genomföras under det närmaste året saknas. Även rutiner för

14 (21) akuta åtgärder samt en beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av planen ska göras saknas. Eleverna har inte medverkat i framtagandet av planen. Från den 1 januari 2009 upphörde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever att gälla. Därefter gäller istället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen (2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionens samlade bedömning är att åtgärder behöver vidtas. Kraven på likabehandlingsplan, enligt kraven i de författningar som gällde vid tidpunkten för tillsynen, uppfylldes inte i Brunnaskolan. Skolinspektionen förutsätter att de nya bestämmelser som gäller från den 1 januari 2009 ska ligga till grund för skolans arbete med att med att åtgärda detta. 3 Ledning och kvalitetsarbete Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 3.1 Tillgång till likvärdig utbildning Bedömningspunkter 3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. I skollagen framgår hur skolan ska arbeta för att skolplikten efterlevs. Inspektörerna noterar att det i Brunnaskolan finns elever med hög frånvaro. Skolans rutiner innebär bland annat att skolan informerar föräldrarna och i vissa fall anmäls eleverna till socialtjänsten. Inspektörerna får vid intervjuer med skolledning och lärare uppgift om att skolan därmed anser sig ha vidtagit de åtgärder

15 (21) som krävs. Inspektörerna noterar att det saknas kännedom och rutiner för att säkerställa att barn- och utbildningsnämnden i Botkyrka kommun informeras trots att det förekommer att elever är borta från skolan avsevärd tid. Detta behöver åtgärdas. 3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i enlighet med författningarna. Enligt grundskoleförordningen och särskoleförordningen ska eleverna erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. Undervisningen ska syfta till att fördjupa och bredda elevernas kunskaper i ett eller flera ämnen. I Brunnaskolan är det, enligt skolledningen, skolans val i form av utökad lek och rörelse för de yngre eleverna och idrott för de äldre eleverna samt mer svenska och engelska som också utgör elevens val. Det är enligt Skolinspektionen inte ett allsidigt urval av ämnen som eleverna erbjuds och detta behöver skolan förbättra. Beträffande beslut om elevens val, se även under avsnitt 3.3.2. 3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.

16 (21) 3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 3.1.6 Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna 3.1.7 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning i årskurs 10.

17 (21) 3.1.8 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer särskolans kursplaner. Ej relevant Ej relevant 3.2 Personalens utbildning Bedömningspunkter 3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.

18 (21) 3.3 Rektors ansvar Bedömningspunkter 3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Enligt skollagen vilar det på rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare i skolan har rektorn, enligt läroplanen, det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Utifrån de brister i bland annat anpassning av undervisningen, betygssättning samt värdegrundsarbete som tillsynen visar på bedömer Skolinspektionen att rektorn i Brunnaskolan hittills inte har lyckats samla skolan till en enhet som gemensamt arbetar mot nationella mål. Särskilt stöd fungerar inte heller tillfredställande i alla ämnen, i synnerhet inte i årskurserna 6 9. Arbetet för att skolan som helhet ska utvecklas i riktning mot de nationella målen behöver därför förbättras. Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver förstärka sitt övergripande ansvar för det pedagogiska ledarskapet för att säkerställa att eleverna får en likvärdig utbildning och att verksamheten inriktas mot nationella mål. Se vidare under avsnitt 3.4.1. 3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. Enligt grundskoleförordningen och särskoleförordningen ska styrelsen för utbildningen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. I Bot-

19 (21) kyrka kommun är detta beslut delegerat till rektorn. I Brunnaskolan har rektorn inte fattat beslut om detta urval vilket behöver åtgärdas. Enligt grundskoleförordningen ska rektorn, om det framkommer att en elev är i behov av särskilda stödåtgärder, se till att behovet utreds. Beslut om särskilt stöd ska fattas av rektorn. Av tillsynen framkommer att rektorn inte fattar beslut om studiehandledning på modersmålet utan att det är enskilda lärare som gör det. Detta behöver åtgärdas. Alla andra åtgärder om särskilt stöd beslutas av rektor enligt uppgift från rektorn. Om en elev inte kan få en utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens situation och förutsättningar, kan styrelsen fatta beslut om anpassad studiegång. I Botkyrka kommun är detta beslut delegerat till rektorn. Enligt rektorn får eleverna i den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen, den så kallade Mälarviksskolan, inte undervisning i alla ämnen. Beslut om anpassad studiegång har inte fattats. Detta behöver åtgärdas. 3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg iakttas. 3.3.4 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. Ej relevant Ej relevant

20 (21) 3.4 Kvalitetsarbete Bedömningspunkter 3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Varje skola ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga i arbetet med att nå de nationella målen, utveckla arbetsprocesser, bedöma resultat och vidta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Brunnaskolan saknar delvis ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar hela skolans verksamhet, både vad gäller värdegrundsarbete och kunskapsutveckling. Exempelvis saknas en utvärdering på skol- och ämnesnivå av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen. Diskussioner på skolövergripande nivå om hur skolans kvalitet ska utvecklas förs sällan. Skolinspektionen bedömer att skolans systematiska kvalitetsarbete behöver förbättras. 3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens krav. I förordningen om kvalitetsredovisning anges att varje skola, förskola och fritidshem årligen ska upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken mån de nationel-

21 (21) la målen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder som skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge information om hur väl verksamheten lyckas med sitt uppdrag. En kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. En uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Brunnaskolan har en kvalitetsredovisning som innehåller vissa övergripande kunskapsresultat för årskurs 9 samt resultat från nationella ämnesprov i årskurs 5. Varken grundsärskolan eller den särskilda undervisningsgruppens resultat finns med. De analyser som redovisas är mycket begränsade. Konkreta åtgärder för kommande period finns men saknar delvis koppling till de resultat som skolan uppnått. Hur likabehandlingsplanens uppföljning och utvärdering ska redovisas saknas. Skolinspektionen bedömer att det utifrån kvalitetsredovisningen dels är otydligt hur väl skolan har lyckats med sitt uppdrag att nå nationella mål, dels hur skolan avser att arbeta vidare för att verksamheten ska utvecklas i riktning mot dessa mål. Vidare konstateras att elever och föräldrar inte har medverkat i framtagandet av kvalitetsredovisningen. Alla lärare känner inte heller till kvalitetsredovisningen. Skolinspektionen bedömer att Brunnaskolan inte uppfyller förordningens krav på kvalitetsredovisning i fråga om innehåll samt elevers och föräldrars deltagande i upprättandet. 2009-02-10 Stockholm Lotta Hedén Anna Löfström