Rasspecifika avelsstrategier en bakgrund... 2 Inledning... 5 Hälsa... 7 Avelsstruktur... 9 Mentalitet... 11 Exteriör... 12 Funktion... 14 Slutdiskussion... 15 Bilagor Enkät med sammanfattning och analys Minnesanteckningar Uppfödarmöte 1
RAS är en för hundvärlden ny arbetsmetodik. RAS innebär ett kvalitetsarbete. För att kunna beskriva detta kvalitetsarbete behövs några definitioner. Den allmänna definitionen på kvalitet är att få det man förväntar sig. En strikt definition är Förväntad Kvalitet = Upplevd kvalitet. Kvalitetssäkring är en process som garanterar att kvaliteten finns kvar, kvalitetsutveckling innebär en förbättring av kvaliteten och kvalitetsplan är en skriftlig dokumentation om kvaliteten. Allmänt om kvalitetsarbete Lista egenskaper och prioritera dessa Värdera egenskaper: tvingande, nödvändiga, bra, acceptabla, oacceptabla Krav på egenskaper ger mål Samla in fakta Bestämma nivå och mål Handlingsplan Åtgärder Starta om igen Övergripande mål I Rio de Janeiro i Brasilien hölls den 3-14 juni 1992 en FN-konferens som behandlade vår jord och dess resurser. Konferensen utarbetade Konventionen om biologisk mångfald som i Sverige undertecknades året därpå. Sverige åtog sig därmed ett arbete i konventionens anda för en hållbar utveckling. Ett nationellt handlingsprogram togs fram: Nationellt handlingsprogram för förvaltning av husdjursgenetiska resurser. Detta handlingsprogram omfattar också hund. Vårt arbete med RAS stämmer väl in här och det är lätt att se att det ryms inom detta program. Vi förvaltar en ras, vilket innebär att vi strävar efter att långsiktigt utveckla genresurserna och bevara och hållbart nyttja dessa och detta medför ett mycket stort ansvar, d v s: ATT BRUKA RESURSERNA UTAN ATT FÖRBRUKA DEM 2
REGLERING AV HUNDUPPFÖDNING Europarådet stiftade 1987 Konventionen om skydd av sällskapsdjur. Sverige har skrivit på denna konvention och har därmed tagit på sig skyldigheten att se till att andemeningen i denna konvention genomsyrar svensk lagstiftning. Sveriges Riksdag har i lagstiftningen med dessa intentioner i Djurskyddslagen. *Regeringen ansvarar för innehållet i Djurskyddsförordningen. *Jordbruksverket ger ut föreskrifter. *SKK har stadgar som reglerar både egna och specialklubbar samt rasklubbars verksamhet. Specialklubbar Rasklubbar Uppfödare Hundägare FYRA STORA OMRÅDEN INOM RAS Hälsa Mentalitet Exteriör Funktion Den kunskap som finns inom rasen måste samlas och dokumenteras. Material till denna dokumentation söker man bäst hos uppfödare och hundägare, som har dels en stor vetskap om rasen, dels en stor kunskap baserat på erfarenhet; dvs att det förhåller sig på ett visst sätt utan att det finns dokumenterad fakta att basera sin kunskap på. HUR KARTLÄGGNINGEN GÅR TILL RAS är en handlingsplan för aveln inom en ras. Handlingsplanen bör vara uppbyggd i perspektiven: då nu framtid. RAS bör beskriva rasens historiska bakgrund (ca 15-20 år bakåt), utveckling och nuläge, men även innehålla slutsats, prioriteringar och mål för framtiden. De övergripande målen för all hundavel finns i stadgarna, i RAS ska målen för rasen utformas på ett konkret sätt och både kortsiktiga och långsiktiga mål ska formuleras. AVELSSTRUKTUR Man tittar på rasens numerär i Sverige, samt antal importer Inavelsgrad ev. ökning, minskning, problem, osv. Hanhundsanvändning s k Farfarskurvor Resultat av hanhundsanvändning VAR MAN HITTAR DOKUMENTERAT MATERIAL Avelsråden Enkäter till Försäkringsbolagen Dokumentation genom Genetica, SKK rasdata samt övrigt insamlat material Enskilda hundägare Uppfödare Exteriördomare, samt Statistik över hälsa/åtgärder vid veterinärbesök osv. 3
Framför oss har vi hundens välfärd; och då för oss i SWCK våra två Welsh Corgirasers välfärd. Det är vi i rasklubben, vi tillsammans, som har den absolut bästa kunskapen om våra två raser Welsh Corgi Cardigan och Welsh Corgi Pembroke. Därför gäller det att samla ihop den kunskap som finns och se arbetet med RAS som en kunskapsbank till nytta för oss och vår framtida avel kring våra Welsh Corgiraser. Arbetet fortgår och styrelsen hoppas inom kort kunna presentera ett resultat av det samlade materialet. SWCK kommer att lägga ut det sammanställda materialet på klubbens hemsida och publicera det i Welsh Corgi Prat för att alla intresserade skall kunna ta del av arbetsmaterialet. Det slutgiltiga materialet förväntas ligga klart omkring aug/sept-04. För att alla skall kunna yttra sig och diskutera resultatet kring RAS så skall vi träffas efter sommaren vid ett uppfödare/medlemsmöte för att göra eventuella tillägg eller ändringar inför slutdokumentet. Vid årsmötet -05 kommer det slutgiltiga dokumentet förhoppningsvis att godkännas av årsmötet och överlämnas till SKK/avelskommittén. 2004-02-15 Carina Sandell-Widin Ordförande SWCK 4
Inledning Welsh Corgi Pembrokes utveckling 1995 2003 Denna period har präglats av en viss stagnation i antalet födda kullar och aktiva uppfödare inom rasen. Diskussion kring stubbsvansavel har förts mellan avelsråd och uppfödare. Man har idag en vidare syn och mer genetisk kunskap om förhållandet kring stubbsvans- och långsvansgener i sin avel än i början av denna tidsperiod. Man har inom klubben varit aktiv tillsammans med de övriga nordiska länderna i och med att den Brittiska Corgiklubben (The Welsh Corgi League) presenterade förslag för ändring av rasstandard som beskriver hur den långa svansen skall vara ansatt och buren. Det gick då ut en gemensam skrivelse från de Nordiska Welsh Corgiklubbarna med synpunkter kring den Brittiska Corgiklubbens förslag. En minskning av importer har varit märkbar under denna period. Det har främst importerats hundar till Sverige från våra uppfödare i Norden; några fåtal har importerats från Storbritannien. En sammanfattning av hälsa och genetiska defekter under denna period, som avelshundar har ögonlysts vad gäller PRA och katarakt, finns. Någon ökning har inte skett under denna period utan följer tidigare års statistik med enstaka fall av katarakt. Under perioden har 10 hundar höftledsröntgats. Jämförelsematerial från hela pembrokepopulationen saknas, eftersom pembroke inte finns i något SKK: s HD-program och höftledsröntgas således inte. Förekomsten av HD-fel hos de fall som redovisas nedan (se s 9) är dock värd att notera. Inom rasen har för övrigt inga direkta hälsodefekter rapporterats utan följer den tidigare positiva friska tendensen. 5
Inavelsprocenten ligger relativt lågt, i de flesta fall kring 2-4 %, men har i vissa fall påvisat 12-16 % under perioden. Detta har emellertid gällt ytterst få kombinationer. Vad man ändå kan konstatera under denna period är att det förefaller vara färre avelshundar som används till många kombinationer med olika tiklinjer än tidigare. En tendens under perioden har varit ett minskat deltagande vid hundutställningar än tidigare år. Dock har deltagande på prov och tävlingar varit detsamma. Arbetet med MH (Mentalbeskrivning Hund) har påbörjats, men beskrivningar har ännu inte genomförts på tillräckligt många hundar för att kunna ge en profil. Sammanställt av Carina Sandell-Widin Material från rasdata framtaget av avelsrådet WC Pembroke Carina Danielsson 6
Hälsa Med hjälp av den dokumentation, som inhämtats från försäkringsbolag, SKK: s rasdata och klubbens avelsråd samt genom en enkät där pembrokeägare (medlemmar inom SWCK) beskriver hur man upplever sin hunds hälsa, har vi kunnat göra följande sammanställning. Försäkringsstatistik När det gäller statistik för veterinärvård och olika skadeärenden så står endast SveLand för det nedan redovisade materialet. Vad övriga försäkringsbolag har inkommit med är inte komplett och är av den anledningen inte redovisat. Skadestatistikens tidsperiod sträcker sig mellan 1998-01-01-2002-12-31 (5 år) och visar således inte hela den tioårsperiod som RAS-dokumentationen avser. Tilläggas ska också att det endast är 28 % (200 st) av pembrokepopulationen i Sverige som använder sig av försäkringen hos SveLand. Under denna femårsperiod har sju stycken Welsh Corgi Pembroke blivit liversatta med följande diagnoser: 2 Skada av fordon 1 Diskbråck 1 Leverinflammation 1 Leverinsufficiens 1 Höftledsdysplasi 1 Övriga sjukdomar i lederna Man kan av detta utläsa att det inte förekommer någon överrepresentation av sjukdomar, utan att det till stor del visar på olika infektionssjukdomar och skador från olyckor. De vanligast förekommande veterinärdiagnoserna är: 1. Livmoderinflammation 2. Gastroenterit (mag/tarminfektioner) 3. Juvertumörer 4. Ej fastställd diagnos 5. Keratit (ögoninfektion) 6. Tunn-, blind,- eller grovtarmsförstoppning 7. Kräkningar 8. Kejsarsnitt 9. Urinsten Övriga diagnoser är jämnt fördelade. I SveLands sammanfattade dokumentation kan man läsa att ingen tendens av för rasen specifika sjukdomar finns. 7
Ögonlysning Samtliga valpkullar under perioden har ögonlysta föräldrar och två fall av katarakt har konstaterats och dokumenterats i veterinärregister. Av dessa två fall som båda var av typ bakre polär katarakt, tolkas av veterinär emellertid ett av fallen som en icke ärftlig katarakt till följd av en trolig skada. HD-status Under tidsperioden finns 10 HD-röntgade hundar, varav en hund har visat HD-resultat ua, en grad 1, en grad 2 och en grad 3 (1995-1998) samt en hund grad C, fyra hundar grad D och en hund grad E (2001-2003). Sammanfattning Welsh Corgi Pembroke kan utifrån det dokumenterade materialet ses som en förhållandevis frisk ras med få genetiska defekter. Detta påstående stöds också av de svar som den utskickade enkäten till SWCK: s medlemmar (se bilaga), har gett. Framtiden Fortsatt uppföljning av födda kullar och deras utveckling vad gäller hälsa kommer att göras och det bör fastställas en avelspolicy med tillhörande dokumentation av avelsmaterialet inom rasen för att kunna se framtida tendenser. Tillsammans med avelsråd och uppfödare bör en diskussion föras om hur ögonlysningsresultat ska användas och hur detta ska dokumenteras på ett för rasen så lämpligt sätt som möjligt. Likaså bör en diskussion föras huruvida en fortsatt dokumentation om HD-röntgen av avelsmaterial ska göras eller inte. 8
Avelsstruktur Av diagrammet nedan kan man avläsa en positiv tendens kring inavelskvot, med få toppar som ändå håller sig inom den gräns som SKK rekommenderar. Under tidsperioden (1995-2003) registrerades 67 kullar med sammanlagt 305 levande valpar. Den utnyttjade avelsbasen under tidsperioden var 39 individer och tillgänglig avelsbas var 46 individer. Födda valpar 120 100 80 Antal 60 40 Serie1 20 0 år 1965 år 1968 år 1971 år 1974 år 1977 år 1980 år 1983 år 1986 år 1989 År år 1992 år 1995 år 1998 år 2001 Genomsnittlig inavelsgrad 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 år 1965 år 1968 år 1971 år 1974 år 1977 år 1980 år 1983 år 1986 år 1989 9 år 1992 år 1995 år 1998 år 2001 Serie1
Framtida mål Ett mål för framtiden är att bevara och utveckla det genetiska materialet. Sammanfattning Trots den gynnsamma tendensen som visas i diagrammet vad gäller inavelsgrad, måste det ses i förhållande till den avelsbas som används. Vi måste därför vara mycket uppmärksamma och utnyttja så mycket som möjligt av det befintliga avelsmaterialet för att därmed undvika en reducering av avelsbasen. 10
Mentalitet För att arbeta fram och kvalitetssäkra en rasprofil vad gäller mentalitet så finns det endast ett verktyg och det är genom att utföra MH (Mentalbeskrivning Hund). Idag finns nio stycken beskrivna hundar (se nedan spindeldiagram) och det är alltför få hundar för att se någon tendens. Under 2004 kommer SWCK att förhoppningsvis testa ett större antal hundar för att på det sättet arbeta vidare med den slutgiltiga rasprofilen för Welsh Corgi Pembroke. Sammanfattning Mycket arbete återstår innan vi slutligen kan ge Welsh Corgi Pembroke sin slutgiltiga rasprofil för dess mentalitet och karaktär. I enkäten (se bilaga) framkom att några upplevde hunden som skällig. I den är det svårt att urskilja någon tendens, dels med tanke på det stora antalet unga hundar som ingår i enkäten, dels det begränsade antalet enkätsvar. Är skällighet rasens profil eller är det en uppfostringsfråga? Det blir intressant att se vad framtiden ger för resultat i vad som ligger i rasens mentala karaktär; som den vall- och vakthund den ändå är i grunden. Framtida mål Målet är att säkra Welsh Corgi Pembrokes mentala rasprofil genom en femårsplan för insamlande av MH och utifrån det resultatet fastställa rasprofilen. 11
Exteriör Exteriörbedömning Genom att avläsa statistik på exteriöra anmärkningar, baserade på domarkritiker de sista 10 åren, kan följande avvikelser från standarden hos pembroke redovisas, vilket också har renderat en sänkning av kvalitetspris hos individ. Vanligast förekommande avvikelser står i fallande ordning: 1. Bakställ och bakbensvinklar Påverkar rörelser; hjulbent; tåar in; trampar under sig. 2. För högt hull De flesta av våra hundar är som regel matfriska, men det är ändå ett onödigt problem, som är möjligt att åtgärda, t.ex. med regelbunden motion. Att notera under perioden att endast tre hundar bedömts som för magra. 3. Rygg Håller ej i rörelse; sänkt; reser sig. Framställ Rörelser; rak skuldra; armbågar; kort överarm; svaga mellanhänder; utåtvridna tassar. 4. För grov, tung samt marknära 5. Tunt nosparti Kraftigare underkäke önskvärt I detta sammanhang kan också ytterligare detaljer om pembrokens huvud nämnas, där det finns allt från: för grova, för runda, för kullriga till motsatsen: för tunna samt för snipiga, vilket syftar till punkt 5 ovan. Andra detaljer att notera är: ljusa ögon, kort hals, brant kors, önskas mer längd, dålig könsprägel samt tunn benstomme, där det sistnämnda kan tyckas stå i strid med punkt 4 ovan. Sammanfattning Man kan således genom att avläsa statistik på exteriöra anmärkningar, som gjorts av domare på utställning, att avvikelser på bakställ och bakbensvinklar är klart överrepresenterade. I övrigt nämns redan på andra plats för högt hull, vilket givetvis stör helheten. Ryggar och framställ är också något som bör beaktas. Detaljer kring huvud, nos- och käkparti, kommer på femte plats och visar önskemål om kraftigare underkäke. 12
Eftersom Welsh Corgi Pembroke har en rad rasspecifika detaljer som beskriver hundens helhet, blir de en viktig del av beskrivningen kring hundens funktionella exteriör. Framtida mål Inom rasens framtida avelsarbete bör man dels vara uppmärksam på alltför extrema egenskaper och avvikelser i exteriören, dels med rasstandarden som styrdokument se en helhet i både exteriör och funktion, dels använda resultatet från exteriördomarkonferensen 2004 som underlag för vidare diskussioner kring Welsh Corgi Pembrokes exteriöra utveckling. 13
Funktion Funktion är en sammanfattning av exteriör och mentalitet. Hur pass arbetsvillig denna arbetande kreatursvallare och vakthund är avgörs givetvis av det genetiska arvet för mentalitet och exteriör. Kvalitetssäkring av funktion Kvalitetssäkring av funktionen hos rasen kan göras genom att: vid utbildning och vidareutbildning av exteriördomare uppmärksamma alltför extrema egenskaper genom ett ökat uppfödaransvar uppmärksamma rasspecifika egenskaper samt, utbilda uppfödare i en grundläggande förståelse om hur nedärvning fungerar. 14
Slutdiskussion Slutresultatet kring RAS kan sammanfattas med att Welsh Corgi Pembroke idag är en förhållandevis frisk ras utan konstaterade rasspecifika sjukdomar. Några anledningar till de veterinärbesök som skett beskrivs i enkäten som olika former av hälta, ledbesvär, ledbandsskador, stukade tassar och andra tasskador. Intressant i sammanhanget är emellertid hur den enskilde hundägaren genom enkäten uppfattar sin hund; där flertalet ändå anser hälsan hos sin hund vara god. Förekomsten av HD-fel hos de fall som redovisas under rubriken Hälsa är dock värd att notera. Man kan utläsa av statistiken att inavelskvoten under tidsperioden varit låg, men att man inte har utnyttjat så mycket som varit möjligt av det befintliga avelsmaterialet. Här kan bara konstateras att man bör vara mer uppmärksam på och utnyttja så mycket som möjligt av det befintliga avelsmaterialet. Mentaliteten på Welsh Corgi Pembroke beskriver hundägaren i enkäten på många olika sätt med att hunden reagerar på olika fenomen, men är som regel översvallande glad i människor. Om det var något man skulle vilja förändra hos sin hund så var det främst skälligheten. Vidare kan man nu fortsätta det arbete som påbörjats med att utföra MH på så många hundar som möjligt och med tiden få fram en rasprofil vad gäller pembrokens mentalitet. I beskrivningen kring exteriören kan konstateras att utställningskritikerna främst beskriver avvikelser från standarden på bakställ och bakbensvinklar, vilket givetvis bör uppmärksammas. Vidare så beskrivs hundar med för gott hull som orsak till sänkning i kvalitetsbedömningen. Här kan man givetvis konstatera att en överviktig hund inte är en god representant för sin ras. Slutligen kan vi sammanfatta att Welsh Corgi Pembroke motsvarar förväntningarna, och mer därtill, hos samtliga som besvarat enkäten och att det stora flertalet återigen skulle välja en pembroke. Arbetsgruppen inom SWCK / RAS Welsh Corgi Pembroke Carina Danielsson Avelsråd/material hälsa och avelskvot Berit Johansson Material/enkät Ulla Staaf Staplar och diagram Carina Sandell-Widin Sammanställning och dokumentation Omarbetat i januari 2005 enligt uppdrag av Gabriella Hafström och Borghild Wellström 15
Bilaga 1 Sammanställning av enkätsvar Sammanfattning och analys av resultatet enkät gällande WELSH CORGI PEMBROKE Här kommer en liten sammanfattning av de 84 svaren som kom in. Ungefär hälften av hundarna i enkäten är födda mellan 1997 2003, de övriga äldre, eller riktigt gamla. Sammanlagt 74 nu levande, 10 döda. Ett stort tack till alla er som tog er tid att besvara enkäten! Vad var det som gjorde att du valde just Pembroke? Här svarade 37 (31 %) att det berodde på tidigare erfarenhet av rasen. 25 (21 %) valde rasen p.g.a. dess egenskaper. Några hade fastnat för rasen när de läst om den i bok/tidskrift, andra hade haft Västgötaspets tidigare. Slumpen fick avgöra för fyra stycken; samma kanske gällde för de tre som inte hade något svar på frågan. Till vilket huvudsakligt ändamål skaffades hunden? Hela 83 var i första hand avsedda som sällskap, 23 av dessa var även intresserade av utställningar och 8 av avel. Ett mycket blygsamt antal hade kryssat i rutan för bruks. Hur blev det då? De allra flesta har också använts till det ändamål de inskaffats för, men p.g.a. hundens karaktär och egenskaper har många, glädjande nog, även börjat intressera sig för utställning, avel och olika bruksgrenar. Karaktärsegenskaper De allra flesta uppgav att hunden var lättlärd, lydig och följsam och inte svår att ha lös. På frågan om skälligheten: 27 var inte skälliga, medan de övriga var ganska jämnt fördelade Stämmer till liten del, Stämmer till viss del och Stämmer. Endast ett fåtal ansågs som överdrivet vaktiga. Mot främmande personer är de flesta öppna och vänliga, ibland översvallande vänliga, medan ett 20-tal är lite mer reserverade eller varierar. Glädjande nog är det en försvinnande liten del som uppges vara skygg eller aggressiv. Hur hunden beter sig i nya och ovana situationer varierar, men de allra flesta är lugna och avvaktande utan att visa någon överdriven rädsla. På frågan hur hunden beter sig mot barn har någon enda visat aggressivitet, några har uppgetts som reserverade och avvaktande, några visar blandade känslor, medan de allra flesta är öppna och vänliga, eller t.o.m. översvallande vänliga. 1
Tillsammans med andra hundar visar enkäten att hälften av hundarna är öppna och vänliga, medan de övriga delvis är lite reserverade och avvaktande. Åtta av hundarna betecknas som aggressiva, medan 23 delvis visar upp detta beteende, oftast då gentemot hundar av samma kön. Veterinärbesök På frågan om man vid något tillfälle fått uppsöka veterinär (gällde ej vaccination eller ögonlysning) svarade 53 ja och 31 nej. Anledningarna till veterinärbesöken var mycket varierande av de 66 diagnoserna var 35 bara omnämnda en gång. Däremot verkar det som våra hundar lätt drabbas av hältor, eftersom 20 uppgett detta som orsak till veterinärbesöket. Specificerat, utöver dessa 20, finns artros i armbågsled, artros i knäled, osteochondros i bog, ledbandsskada, lårmuskelinflammation, stukad tass, tasskada, förslitning i höfter; en av varje. Två har uppgett HD, fyra diskbråck och två ryggbesvär. Sex av tikarna i enkäten har kejsarsnittats. På frågan: Anser du att din Pembroke är frisk? Här svarade hela 76 ja, 3 svarade nej och övriga 5 valde att inte besvara frågan. Har valet av Pembroke motsvarat förväntningarna? Här svarade så gott som alla att rasvalet motsvarat, eller t.o.m. överträffat, deras förväntningar! (Ett blankt svar fanns.) Var informationen från din uppfödare tillräcklig när du köpte din hund? På den frågan har 74 svarat ja, 2 har inte fått tillräcklig information, ett blankt svar. (De 7 övriga har varit egen uppfödning.) Kontakt med uppfödaren har fortfarande 59 stycken, medan 17 inte har det. 8 blanka svar. Finns det något du skulle vilja förändra hos din hund, om det vore möjligt? Skälligheten skulle 14 vilja ändra på. Temperamentet har nämnts av 8, men i skrivandets stund finns inga uppgifter om vad det är i temperamentet som man vill ändra på. Revirhävdandet och beteendet mot andra hundar vill några förändra och tre vill förbättra lydnaden. En eller två vill förändra beteendet mot barn, ljudkänsligheten, åsk- och skotträdsla och rädsla för fötter, öka vallanlaget, eller minska detsamma. Självförtroendet, aptiten och vikten, höftlederna, vänligheten, utseendet, ökad lekfullhet, ökad benlängd, bli av med ohyran, minskad storlek. Om du idag skulle köpa en ny hund, vad blir ditt val? 64 vill ha en ny Pembroke, medan 7 kan tänka sig både en Pembroke och en Cardigan. Hund av annan ras: tre "ja" och tio vet ej". 2
Vad skulle du vilja ändra hos din Pembroke 16 14 12 10 8 Serie1 6 4 2 0 Skällighet Temperament Bättre lydnad Ny Hund / Enkät 70 60 50 40 30 Serie1 20 10 0 Pembroke Pembroke eller cardigan Annan ras Vet ej 3
Veterinärbesök / Enkät 25 20 15 10 Serie1 5 0 Hälta HD diskbråck ryggbesvär kejsarsnitt 4
MINNESANTECKNINGAR 1(4) Avels- och uppfödarträff gällande RAS för WELSH CORGI PEMBROKE, VÄXJÖ 2004-12-05 Närvarande: Carina Sandell-Widin Jan-Åke Fremberg Bert Gissberg Benny Carlsson Hans Dagerteg Cecilia Löhnn Gabriella Hafström Birgitta Johansson Lena Abrahamsson Stefan Sjöblom Ellie Anglerot-Forsberg Ingrid Nyrén Eva Granlund-Sjöström Berit Johansson Ylva Bergqvist Ellinor Grundström Borghild Wellström Carina Sandell-Widin hälsade alla välkomna och förklarade mötet öppnat. Till att föra anteckningar utsågs Borghild Wellström och Lena Abrahamsson. Samtliga deltagare presenterade sig. Carina S-W förklarade kortfattat bakgrunden till RAS: I samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 antogs Konventionen om biologisk mångfald och i detta ingår husdjurens genetiska mångfald. Ur denna konvention kommer att vi skall kvalitetssäkra alla raser ur mental-, hälso- och avelssynpunkt samt funktionsmässigt. Hållbarhet definieras i konventionen som ATT BRUKA RESURSERNA UTAN ATT FÖRBRUKA DEM. Kommande generationer ska ha samma möjligheter som nuvarande. Vidare så förklarades att all statistik endast bör gå 10 år tillbaka i tiden, då det därefter blir alltför utsuddat. Carina gick igenom det nu föreliggande RAS-dokumentet. Enkäterna som ligger till grund för RAS har gått ut till de corgiägare som är medlemmar i SWCK. Synpunkter på utskickets utformning framkom. FÖRSLAG från mötet: Om ca 2 år skall ny omarbetad RAS-enkät skickas ut till samtliga corgiägare i Sverige. Fyra stora områden inom RAS Hälsa Mentalitet Exteriör Funktion SKKs grundregler gäller alla att kunna rasstandarden och följa den endast använda friska hundar i aveln.
Frisk hund: 2(4) Hälsa uppfödaransvar (att skaffa sig den kunskap som krävs) Genetiska arvet 50/50 miljöpåverkan - uppfödaransvar avelstik allt interagerar Frisk individ lämnar frisk avkomma visar frisk individ i linjeavel Sjuk visar dolda sjuka gener i linjeavel Vi skall arbeta vidare med att få in uppgifter från samtliga försäkringsbolag till nästa omgång av RAS. Carina S-W gick igenom enkäten samt enkätsvaren. Diskussion fördes. Därefter gick vi igenom de fyra grupperna hälsa, avelsstruktur, mentalitet och exteriör. HÄLSA Hältor; kan bero på att hundarna är dåligt musklade och ej i kondition. Vad får våra valpköpare för information om rasen och corgins behov av motion, rätt kost etc? Djuploda i kejsarsnitt och keratit. Begära in underlag från försäkringsbolagen. Skriva ut antal efter de vanligaste symptomerna i sammanställningarna. Ögonlysning började 1987 alt 1988 (ej 74). Pembroke har ej PRA. HD hur ska vi gå vidare med HD-röntgen? Finns behovet? Västgötaspetsklubben har fått svar från SKK att behov ej föreligger. Det är viktigt att se över ev förekomst av; Navelbråck Hältor Ellie redovisade sammanställning över HD-röntgen och ögonlysning, se bil. Beslutades att enkät till uppfödarna för uppföljning av kullarna skall tas fram och införas. Diagrammen skall ses över så att de blir mer lättlästa även för de icke insatta. Ingen tendens av för rasen specifika problem finns/föreligger vad gäller ovanstående. Skall dokumentation vara frivillig, eller begäras in av SWCK?
AVELSSTRUKTUR 3(4) Statistik för 1974-2002 visades (i hur många stamtavlor finns viss hund) ta fram nyare uppgifter. Avelskvoter inavelsprocent. Tillgängliga individer skall vara ca 75 (ej 500). (Ändras i RAS-dokumentet) Fördelning av de 37 individer som var utnyttjade (tik/hane)? Geneticaprogrammet som klubben har, räknar ut den utnyttjade avelsbasen (samt hur stor den är). Uppmärksamma på att utnyttja så mycket av det befintliga avelsmaterialet som möjligt. Ellie redovisade sammanställning från Carina D gällande stubbsvans-/långsvansavel, se bil. - den huvudsakliga uppgiften är att bevara och utveckla det genetiska mate- Framtiden rialet. Klubbens valphänvisningskrav översyn av reglerna? MENTALITET Läsning av Kent Svartbergs avhandling rekommenderas. Allmän diskussion följde. MH-beskrivning - för framtiden, fler hundar behöver beskrivas innan slutsatser kan dras - utbildning i klubben angående mentalbeskrivning EXTERIÖR Rasstandarden skall vara styrdokument. Utvärdering sker genom; - avkommebedömning - unghundsbeskrivning - domarkonferens Rasstandardutbildning för uppfödare bedömningsteknik är önskvärt. Funktion (= mentalitet + exteriör) Kvalitetssäkra funktion Utbildning Uppfödaransvar Uppmärksamma på alltför extrema egenskaper.
Efter den allmänna genomgången delade vi upp oss i arbetsgrupper för vidare arbete med RAS-dokumentet, som sedan redovisades, se bif kopior. Sammandrag gruppdiskussion: Vi kom överens om att RAS-dokumentet skall vara ett levande dokument, därför skall; Ny enkät gå ut till ALLA corgiägare i Sverige (listor från SKK) inom 2 år. Enkäten skall skickas till: - vanliga ägare - uppfödare (de som haft en kull de senaste 5 åren) och då med ett extra uppfödarblad Obs! Oberoende sammanställare av enkäterna - kan vi byta med annan rasklubb? Undersöks! Vem skall utforma enkäten? - en kommitté skall utses för denna mycket grannlaga uppgift. Hälsa: - genomsnittshund från varje försäkringsbolag vad gäller de mest frekventa sjukdomarna (ex vis kejsarsnitt) Rekommendation: Lägga ner HD-röntgen. Carina S-W skall kontakta Carina Danielsson vad gäller vikten av fortsatt ögonlysning behövs den? Ovanstående som framkom under gruppdiskussionen beslutades att genomföras. Synpunkter på RAS-dokumentets språkliga utformning förelåg. Beslutades att Gabriella Hafström och Borghild Wellström redigerar samt ändrar de sakfel som framkommit under dagens möte. Beslutades att Carina S-W skriver till SKK och förklarar att vårt RAS-dokument är under viss omarbetning och kommer att vara klart till SWCKs årsmöte. Beslutades att bilda en RAS-kommitté; 4(4) Carina Danielsson Gabriella Hafström Borghild Wellström Berit Johansson Cecilia Löhnn avelsråd pembroke kontaktperson styrelsen sakkunnig hälsa Tidplan 2005-01-30 Första utkast till styrelsen Utkastet skall även på mail-remiss till deltagarna på dagens möte Årsmöte 2005-03-12 RAS måste vara klart 3 veckor innan årsmötet (2005-02-20). Vid pennorna: Lena Abrahamsson och Borghild Wellström
1 (3) Bilaga till RAS-anteckningar från möte 2004-12-05 SAMMANSTÄLLNING HD / ÖGONLYSNING PÅ SKKs DATABAS Jag vet ju inte vad underlaget för vår RAS-sammanställning är för något, men så här blev det på SKK hunddata. Jag tittade på hundar födda 1988-2003 HD 1989 Rtg 3 st 2 U A (Ironi s Rudy+ Welcops Tini-T-man) och 1 grad 2 (Rödtops Deep Dorotea) 1990 Rtg 1 st U A (Hillringens Greta Glitter) 1995 Rtg 1 st grad 2 (Älvselens Ruffa) 1996 Rtg 2 st 1 U A (Sjöuddens Betty Boop) och 1 grad 1 (Zodias Dark Fellow) 1998 Rtg 1 st grad 3 (Reggamis Elegans) 2001 Rtg 2 st 1 HD C (Angelface Rose) och 1 HD D (Zodias Heidi to Götängens) 2002 Rtg 1 st HD D (Welcops Dino) 2003 Rtg 3 st 2 st HD D (X-mas Kaisa o X-mas Ifigenia) och 1 HD E (X-mas Amorette) Inget av detta är ju så många så det är ett statistiskt underlag på något sätt, det skulle behövas mycket mer då. Men som Västgötaspetsklubben fått höra. Lägg ner, de har ej problem normalt med detta.
2 (3) Kollat vidare och funnit en grupp (se nedan) med de senaste HD-reg som då skulle kunna vara de som står för en ev ökning. De tre är ju en ren "linjeavel=inavelslinje (tjuvparning) som hade allvarlig HD redan på första ledet som upptäcktes efter parningen. X-mas Amorette HD E e. Herdens X-mas Gift u. Bulcorgi Lady in Gold X-mas Ifigenia e. Herdens X-mas Gift u. X-mas Amorette X-mas Kaisa e. Warrathas Baby Koala Like a Fudge u. X-mas Ifigenia Här lär ju ärftligheten varit stor. Det går nog inte att komma ifrån, men det belyser ju också risken med hård inavel, som vi måste se upp med. Återigen kommer vi tillbaka till att bredda avelsbasen. INAVELSKOEFFICIENT STUBB- LÅNGSVANSAVEL Kollat inavelskoefficient på stubb och långsvans. Stubb har bättre statistik, men långsvansstatistiken förstörs till viss del av denna inavelsgrupp. Tas den gruppen bort, så stämmer den rätt bra med den för stubb.
3 (3) ÖGONLYSNING Från sommaren 2002 så är 32 reg ögonlysta och det har hittats 1 med Bakre Pol (Siggens Quick Sand, vilken kanske inte skulle vara med då det är en import och ej svenskfödd) En har ögonlysts med kommentar U A, men sen står det en rad till PPM IrisIris Lindrig (är det denna som är utöver de två med bakre pol???) (Warrathas Carols of Joy) Innan sommaren 2002 registrerades inte detta på SKK, så där finns endast klubbens egna siffror. Ellie A-F