SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Relevanta dokument
EXTREMVATTENSTÅND I STOCKHOLM

EXTREMVATTENSTÅND I NORRKÖPING

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSKRONA

EXTREMVATTENSTÅND I HAPARANDA

EXTREMVATTENSTÅND I HELSINGBORG

EXTREMVATTENSTÅND I KUNGSBACKA

EXTREMVATTENSTÅND I LANDSKRONA

EXTREMVATTENSTÅND I KALMAR

BILAGA B SMHI - Dimensio nerande havsnivåer Luleå hamn. Malmporten Luleå

EXTREMVATTENSTÅND I KARLSHAMN

EXTREMVATTENSTÅND I ÅHUS

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

EXTREMVATTENSTÅND I MALMÖ

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Framtida havsnivåer i Sverige

BILAGA 1 BERÄKNINGAR HÖGVATTEN

EXTREMVATTENSTÅND I FALSTERBO

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Karakteristiska havsvattenstånd vid Norrtäljevikens mynning i dagens och framtidens klimat

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

EXTREMVATTENSTÅND I GÖTEBORG

EXTREMVATTENSTÅND I HALMSTAD

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Yttrande över remiss Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län

Havsvattenstånd vid svenska kusten

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Statistisk metodik för beräkning av extrema havsvattenstånd

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

RAPPORT 2018:8. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

PM / Riskanalys Vattenstånd vid Finnboda pirar

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Minnesanteckningar Tillfällig beredning

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

Stigande havsnivåer och ökad översvämningsrisk - hur påverkar klimatförändringen Sveriges kuster?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

REMISS. Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs Östersjökusten i Stockholms län. Sammanfattning. Faktablad 2013:xx

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Havsnivåer i Kalmar län

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

Sammanställda anteckningar Vårmöte i Västernorrland,

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Fuktcentrums informationsdag

Sofia Åström, Signild Nerheim, Maria Andersson. RAPPORT NR Uppdaterad klimatanalys av havsvattenstånd i Västra Götalands Län

Klimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad har inhämtat simuleringsresultat från MSB för 100 års, 200 års och beräknat högsta flöde (BHF).

Framtidsklimat i Hallands län

med hänsyn till risken för översvämning

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Havsvattenståndsberäkningar Vaxholms kommun

Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

För Göta Älv har istället planeringsnivåer tas fram för de olika havsnivåpeakar som uppstår i samband med storm, exempelvis som vid stormen Gudrun.

Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust

Havsvattenstånd runt Gotland - nu och i framtiden

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

PMF AKF Olskroken Planskildhet Komplement till översvämningssäkring och hydrologiskt dimensioneringsunderlag

Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö

PROJEKTPLAN. Datum

KLIMATOLOGI Nr 41, Karttjänst för framtida medelvattenstånd längs Sveriges kust

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Översvämningskartering Lidingö kommun

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

Havsnivåer i Stockholm : En sammanställning

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

2012:11. Framtida högvatten. Scenarier för havsnivå och översvämningsområden. Länsstyrelsen Blekinge län

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Transkript:

SMHI:s havsnivåprojekt 2015-2017 Framtida havsnivåer i Sverige Signild Nerheim, SMHI, 2018-04-19. De flesta bilderna är hämtade från SMHIrapporten Klimatologi nummer 48; Framtida havsnivåer i Sverige, av Nerheim, Schöld, Persson och Sjöström. Se även https://www.smhi.se/klimat/havet-och-klimatet/havsnivaer

Projektet har levererat! Beräknade medelvattenstånd för hela Sveriges kust för år 2050 och år 2100 utifrån tre olika framtida klimatscenarier. En visningstjänst för framtida medelvattenstånd. En beskrivning av hur höga havsvattenstånd kan beräknas för en specifik plats. Höga vattenstånd för SMHI:s mätstationer samt en visualisering av dessa. En översikt över statistisk metodik. En vägledning för utvärdering av lokala effekter. En beskrivning av kända högvattenhändelser i olika kustområden

Goda nyheter: AR 5 står sig Figur 2. Beräknad global framtida medelvattenståndshöjning under 2000-talet jämfört med perioden 1986-2005. Linjerna i diagrammet avser genomsnittliga värden för RCP2,6 och RCP8,5 och det sannolika intervallet för dessa RCP-er visas med skuggning. Staplarna avser medianvärden och sannolika intervall för perioden 2081-2100 för samtliga fyra RCP-er. Sannolikt är av IPCC definierat som 66-100% sannolikhet. Källa: IPCC AR5, figur SPM.9

Resultat och slutsatser - framtida medelvattenståndet Havet stiger och kommer att fortsätta stiga efter år 2100 och under mycket lång tid framöver. Hur snabbt beror på den globala uppvärmningen Inget av RCP-scenarierna kan sägas vara det mest sannolika. Det intervall av möjliga globala havsnivåhöjningar som redovisas i AR5 (28-98 cm) beskrevs där som sannolikt, vilket innebär 66-100 % möjlighet för att framtida havsnivån ryms inom detsamma. Ett förbehåll gavs om att vissa processer inte fanns med i modellberäkningarna, nämligen snabb isavsmältning av de stora glaciärerna vid polerna. Forskning som tillkommit efter AR5 pekar på högre möjliga havsnivåer, men med låga till mycket låga sannolikheter. Sådana skattningar är värdefulla för planering av verksamhet som kräver mycket hög säkerhet. Nya forskningssammanställningar tillkommer vartefter och behöver följas löpande.

Alla SMHI-resultat som redovisas baseras på IPCC och tre olika RCP-scenarier Figur 10. Karttjänstens översiktsbild över Sveriges kust visar medelvattenståndet år 2100 enligt RCP8,5. De tre nivåerna för median och lägsta och högsta percentil anges med olika nyanser av blått. I figuren visas även en närbild över Skanör- Falsterboområdet.

Nyare forskning? Se kap 3.1.1! X Figur 4. Medelvärden av global havsnivåhöjning år 2100 relativt år 2000, enligt sex scenarier. Källa: tabell 12.1 i Sweet et al., 2017b.

Men hur sannolikt är det??? Scenario RCP2.6 RCP4.5 RCP8.5 Låg (0.3m) 94% 98% 100% Mellan-låg (0.5m) 49% 73% 96% Mellan (1m) 2% 3% 17% Mellan-hög (1.5 m) 0.4% 0.5% 1.3% Hög (2m) 0.1% 0.1% 0.3% Extrem 0.05% 0.05% 0.1% Tabell 4. Sannolikheter att nivåerna från de sex scenarierna, i figur 4, överskrids år 2100 enligt Kopp et al. (2014) utifrån tre olika utsläppsscenarier. Källa: Sweet et al.,2017b.

Högvattenhändelser Grebbestad 17 nov 2017 Foto: Anna-Lisa de Frumerie

Högvattenhändelser samvarierar i bassängen

Viktigt om statistik Resultatet är beroende av metod Station / 100 års återkomsttid GEV Log-Normal Gumbel POT ACER Furuögrund Ratan Spikarna + Draghällan 145 (122-165) 130 (113-143) 120 (103-134) 154 (125-182) 136 (115-156) 127 (105-149) 162 (128-197) 147 X (120-174) 136 (109-164) 150 (115-180) 121 (91-146) 126 (95-154) 138 (125-148) 123 (115-129) 117 (107-125) Stockholm 102 (88-113) 105 (89-121) 114 (93-135) 105 (85-119) 100 (93-107)

Högsta beräknade havsvattenstånd Vi har tagit fram ett nytt mått på höga vattenstånd, högsta beräknade havsvattenstånd, genom att kombinera den mest ogynnsamma stormhöjningen med det mest ogynnsamma utgångsläget, och räknat ut detta för obsnätet

Höga vattenstånd för obsnätet

Visningstjänst höga havsvattenstånd Figur 23. Det högsta beräknade havsvattenståndet för varje mätstation kombinerat med en framtida havsnivå år 2100 baserad på den övre percentilen för scenario RCP8,5 och landhöjningen vid respektive mätplats. Nollpunkten representerar nollpunkten i RH2000. Medelvattenståndets läge i RH2000 under referensperioden 1986-2005 finns i tabell 5, tillsammans med medelvattenståndet för året 2017.

Hur använda sig av underlaget för planering? I Klimatologi kap 5.3 skriver vi: 1. Utvärdera de platsspecifika förutsättningarna för den plats du tar fram underlag för. 2. Bestäm vilken tidshorisont som underlaget ska gälla för. 3. Bestäm vad som är en acceptabel översvämningsrisk, utifrån vad som ska skyddas från översvämning. 4. Utifrån plats, tidshorisont och acceptabel risk, ta fram planeringsunderlag. 5. Summera och utvärdera Utifrån vår kunskap om extrema havsvattenstånd och dess relation till statistiska mått, tycker vi att det är ett för trubbigt mått att använda strikta definitioner så som 100 eller 200 års återkomsttid. Vi ser det också som svårt att osäkerheten för framtida medelvattenståndet kombineras med osäkerheten för ett extremvattenstånd.

Trelleborg - 250 cm i RH2000 Backafloden MaxObs 2100

150 cm i RH2000 Alla årsmax 2100 är större än 150 cm i RH2000

Framtida lägsta högvatten 2100 liknar MaxObs idag 400 350 300 250 200 150 Lägsta högvatten Medel högvatten MaxObs HBV Backafloden 100 50 0 2017 2050 2100

Osäkerheterna viktiga att förstå

Från Slutsatser Beslutsunderlag avseende havet kräver en god förståelse för de parametrar och processer som påverkar både tillfälliga högvattenhändelser och ett framtida medelvattenstånd. Dessutom måste sannolikheter för höga vattenstånd ställas i relation till konsekvenser, vilket i sin tur kräver god insikt i lokala förhållanden och kännedom om de objekt som kan komma att drabbas vid höga vattenstånd.

Tack till Regeringen som satsat på projektet Lantmäteriet för samarbete om nya landhöjningsdata Sjöfartsverket för kompletterande data SGI för samarbetet om medelvattenståndet i gemensam karttjänst MSB för dialoger kring risknivåer och övergripande riskkartering Trafikverket och Boverket för funderingar kring dimensionering Flera klimatsamordnare som medverkat i avstämningsmöten Referensgruppen som involverades i ett tidigt skede och justerade tankar om dimensionering och riktlinjer

Högsta beräknade havsvattenstånd inkl klimatpåslag (RCP8,5 2100)

Quiz! Högsta uppmätta vattenståndet i Sverige på SMHI:s mätstationer är 177 cm över medelvattenståndet Var?! 1) Varberg x) Skanör 2) Kalix

Quiz! Vilken/a mätstationer har INTE uppmätt över + 1 meter över medelvattenståndet? 1) Visby x) Marviken 2) Landsort Alla tre!

Figur 5 Figur 5. Illustration av responsen i de olika atmosfär-land-havsystemen. Efter IPCC Third Assessment Report, Synthesis report (TAR-SYR), IPCC, 2001, figur 5.2, www.ipcc.ch/report/graphics

Figur 6 Figur 6. Landhöjningshastigheter (relativt geoiden) från modellen NKG2016LU.

400 350 300 250 200 150 Lägsta högvatten Medel högvatten MaxObs HBV Backafloden 100 50 0 2017 2050 2100

Figur kapitel 5