Ny gräsmarksövervakning via LillNILS. Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär

Relevanta dokument
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Gräsmarker. Anders Glimskär, Uppsala

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Lägesrapport LillNILS

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Resultat för gräsmarker

Utveckling av regional miljöövervakning i jordbrukslandskap och myrar (LillNILS)

Ett rikt odlingslandskap

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS-programmet, år 2010

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Beskrivning biotopskyddade objekt

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Multifunktionella landskap med golfbanor

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

räd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Fältinstruktion för provytor i gräsmarker och myrar

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Miljöövervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Naturvårdsutlåtande Hagaparken Svante Hultengren

PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet

PM Naturinventering Täby IP Upprättad av: Jenny Jonsson Granskad av: Anna Gustafsson

Morakärren SE

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturreservatet Hällsö

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

T räd. Värdefulla. Anderstorp

Naturinventering För del av Östra Bärstad

Sammanställning över fastigheten

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Kroppavägen, Storfors Kommun

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

7.5.4 Risen - Gräntinge

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/


Inväxningsrutiner etablerad skog

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

RAPPORT. Inventering och bedömning av naturvärde detaljplan vid Östmarkskorset UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT AB TORSBY KOMMUN

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneprogram för Ertseröd 1:53 m.fl. Grebbestad, Tanums kommun

Myllrande våtmarker och torvbruket

Naturvärdesinventering av småbiotoper vid Slagsta, Eskilstuna kommun

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Transkript:

Ny gräsmarksövervakning via LillNILS Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär

Vilka behov av gräsmarksövervakning finns idag? Behov av ett övervakningssystem som följer utvecklingen i jordbruksmarkerna Kvantitativt och kvalitativt En metodik som följer upp miljömålen Ett sätt att beskriva den gröna infrastrukturen i gräsmarkerna Förbättrad kunskap om gräsmarkernas ekosystemtjänster

Preciseringar i miljömålet ett rikt odlingslandskap som berörs 3. Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna 4. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker, slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. 5. Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer 7. Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig 8. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden 10. Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionell skötsel är bevarade eller förbättrade

Bakgrund: Upplägg NILS och LillNILS 631 landskapsrutor fördelade över 10 strata

Flygbilds-tolkning i LillNILS Avgränsning av gräsmark där provytor läggs ut Kartskikt för åkermark inför småbiotopinventeringen

Provyte-inventering i LillNILS Jämförbar metodik med NILS och Ä&B-uppföljning Utslumpning inom gräsmarkspolygoner

Provyteprotokoll Ruta Provyta Ruta Provyta Ruta Provyta Markslag Tillgänglighet Markanvändning x = val x = val 1: dom, 2: u-o Seminat. fodermark Skog på naturmark Tillgänglig Ingen Hävdad Utan påv Väx. gröda Bete Ohävdad Med påv Förbud Slått.foder Block/häll Igenväxn Hinder Slått/klipp Åkermark/tidigare Sump opåv Ras/brant Andra djur Åkerbruk Sump påv Översväm. Plöjd/sådd Bete Sump igen Otill.våtm. Ann.gröda Obrukad Semiakvatisk mark Nära tomt Slåttervall Tid. bete Myr Bebyggt Betesvall Tid. obruk Limn.myr Motorväg Annan odl. Anlagd mark Fuktmark Hot/avvis. Jordb.drift Jordbruk Strand Övr. jordb. Transp Akvatisk yta Åtgärd/påverkan Väg/järnv. Bebygg Utom myr % av yta Övr. transp Industri I myr Ingen Boende Rekreation Röjn/avv Offentlig Annan öppen Plantering Kommers. Block/häll Dikning Kyrkogård Naturlig Tramp/män Industri Mänsklig Tramp/djur Kraftledn. Körskador Täkt Djurslag Markbered Upplag x = val Bränning Golfbana Inga djur Röjavfall Camping Nöt Annan dep. Badplats Får Delningståg Hästar Okänt/övr Riktning Avstånd Delning 1 100 dm dm dm dm dm Riktning Avstånd Delning 2 100 dm dm dm dm dm Provytedelning Park/allm. Motion Skogsbruk Anl. damm Militärt Buskar Träd Stora arter Diff Tät Höjd Diff Tät Höjd Diff Tät Höjd Döda lövbuskar Tall Örnbräken En, levande Bergtall Brännässla En, död Cembratall Nord. stormhatt Viden, delvis Contortatall Smörbollar Glansvide Övriga tallar Älgört Rip/ull/lappvide Lärk Lupiner Pors Gran Jättebalsamin Dvärgbjörk Främ. Picea Mjölkört Hassel Ädelgr. Abies Strätta Berberis Idegran Kvanne Vinbär Övr. främ. barr Jätte-/tromsöloka Krusbär Björkar Kanad./höstgullris Måbär Asp Torta Spirea Övriga popplar Veke-/knapptåg Hallon Ekar Jättegröe Blåhallon Bok Rörflen Björnbär Hästkastanj Vass Vresros Ask Kaveldun Rosor övriga Almar Säv/blåsäv Tok, ölandstok Lindar Ag Häggmisplar Lönn Norrlandsstarr Oxbär Tysklönn Tuv/stylt/bunkestarr Slån Avenbok Vasstarr Harris Fågel/sötkörsb. Flask-/blåsstarr Benved Hägg Trådstarr Getapel Plommon Vattenklöver Brakved Apel Blåtåtel Tibast Päron Myrlilja Havtorn Klibbal Skogskornell Gråal Videkornell Sälg >20 mm Murgröna Pilar/jolster >20 Liguster Rönn Syren Oxlar Druvfläder Övriga lövträd Fläder Olvon Snöbär Kaprifol Skogstry Blåtry Övriga buskar Markfuktighet x = val Torr Frisk Frisk-fuktig Fuktig Blöt Vegetationshöjd % av yta Låg 0-5 cm Medel 5-15 cm Hög >15 cm Tuvor Annat, ej gräs Fältskikt Blomrikedom promille % av yta Täckning skyltande Örter % av täckn skylt Ormbunkar Andel tistel/vädd/klint Fräken Lumrar Ris Smalb.gräs Bredb.gräs Starr Övr.graminider Bottenskikt Vitmossor Stor björnmossa Brunmossor Övr. mossor Renlavar Övr. busklavar Bladlavar mark Bladlavar sten Sten/block/häll Mineraljord/grus Humus/torv Hårdgjord/belagd Vattenyta Annat till 100% Myrvegetation Ristuvor Fastmatta Mjukmatta Lösbotten Sumpkärr % av yta Annat % av yta Småprovytor myr 1 2 3 Hjortron Kråkklöver Sileshår Vattenklöver Blåtåtel Flask-/blåsstarr Trådstarr Tuvull Vass Ängsull Odon Rosling Skvattram Tranbär Myrbjörnmossa Praktvitmossa Rostvitmossa Små röda vitmoss Sotvitmossa Stor björnmossa Tallvitmossa

Län som deltagit 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Utvidgad gräsmarksövervakning ÄoB Saknas en massa gräsmarker! LillNILS gräs (övriga gräsmarker på jordbruksmark)

Utvidgad gräsmarksövervakning ÄoB LillNILS gräs Övrigt gräs

Gräsmarkernas gröna infrastruktur Utvidgad gräsmarksövervakning ÄoB LillNILS gräs Övrigt gräs

Småbiotoper i och intill jordbruksmark (5 m från kanten) Total-kartering inom 3x3 km ruta Kant mot åkermark Kant mot betesmark Diken Bärande träd och buskar Stenmurar och rösen Skyddsvärda träd

Utvecklingsarbete 2012 2014 Ett typiskt dike! Det här är väl inget dike? Småbiotoper Gräsmarker

Utvecklingsprojekt 2013 Småbiotoper Gräsmarker Ta fram metodik för utvidgad gräsmarksövervakning (gräsmarkstyper + geografiskt) Ett program för övervakning av gräsmarkernas gröna infrastruktur Utvärdering av befintlig övervakning i LillNILS

Jordbrukslandskapet m.fl. typer Vägomr. + andra infrastrukturer Ledningsgator + patrullstig Åkermark (som idag) Gräsmarker Vägområden och järnvägar Gräsmarker Fältinventering provytor Småbiotoper Fältinventering i linje/kant. Flygbildstolkning tillägg ( t.ex. viss extensivt skött mark o strandängar) Flygbildstolkning tillägg (vägar + kraftledningar) Flygbildstolkning av åker- och gräsmark (typklassning, arealer, kanter)? NILS?

Resultat av utvecklingsprojektet hittills (1) Skräddarsydd och testad metodik för fält- och flygbildsinventering avgränsningskriterier och arbetsflöden Flygbildsinventeringen allt viktigare som urvalsram och datakälla Både kvalitet (växter och vegetation i olika gräsmarker, skötsel), kvantitet (arealer) och rumsliga mönster (grön infrastruktur) Möjlighet att välja ambitionsnivå enbart flygbildsinventering eller även fältinventering

Resultat av utvecklingsprojektet hittills (2) Enighet om urval av gräsmarkstyper relevant för hela Sverige Jordbruksmark, strandängar, infrastrukturbiotoper, kantmiljöer, gårds- och parkmiljöer, viss igenväxningsmark Tydlig samordning mellan flera nationella myndigheter Gemensam plattform ger utvecklingsmöjligheter t.ex. samarbete kring äldre flygbilder

Exempel på rumsliga frågor (gräsmarker) Vilka gräsmarkstyper försvinner och vilka hävdas i landskapet? Hur isolerade eller fragmenterade är naturbetesmarkerna? Vilka remsor, åkerkanter och diken är möjliga spridningsvägar? (läge, bredd, kvalitet) När, hur och var utgör ledningsgator, vägslänter och hyggen alternativa livsmiljöer?

Mer info på: www.lillnils.se

Exempel på arter i gräsmarksprovytor

Registrerade småbiotoper

Åkerkanter som indikator (meter / ha åkermark) (storlek, flikighet, brukningshinder) Area Kantlängd Kantindex 50 hektar 4000 m 80 m/ha Area Kantlängd Kantindex 20 hektar 4000 m 200 m/ha

Kantindex som indikator för småbiotoper