MILJÖRAPPORT 2006 SSAB TUNNPLÅT, LULEÅ

MILJÖRAPPORT 26 SSAB TUNNPLÅT, LULEÅ

1 Sammanfattning Driften och produktionen på koksverket har varit i nivå med plan och oförändrad jämfört med föregående år. Svavelemissionerna från koksverket minskade beroende på att ingen revision av spaltugnen utförts under detta år. Emissionerna av stoft var något högre beroende på ökade utsläpp via släcktornet. Totalt var utsläppen av kväveoxider (NO X ) i nivå med föregående år. Produktionen av råjärn i masugnen har varit under plan främst beroende på störningar i stålverk och ämnesproduktionen samt ett planerat stopp i AGA:s syrgasverk. Mängden producerat galtjärn har ökat jämfört med föregående år även det beroende bl.a. på störningarna i stål/ämnesproduktionen. Galtjärnet har till delvis del återtagits till stålverket som kylskrot och delvis sålts externt. Stoftutsläppen från masugnen har varit i samma låga nivå som föregående år, främst tack vare få störningar i reningsanläggningar och stabil drift. Utsläppen av NOx ökade något under året främst på grund av sämre kväverening av ammoniak i koksgas. Produktionen av råstål i stålverket har varit lägre än förgående år och även klart under plan. Driften i stålverket har störts av bl.a. problem i stränggjutning och ett planerat driftsstopp i syrgasverket. De totala utsläppen av stoft från stålverket var något högre jämfört med föregående år. Detta beror främst på högre flöden i takventilationer. Efter driftstoppet, har dock utvecklingen av stoftemissionerna varit positiv. Kontroller av villkor, analyser och mätningar har genomförts enligt de kontrollprogram som finns för verksamheterna. I stort sett har villkor innehållits, avvikelser från villkoren har förekommit och redovisas under avsnittet Egenkontroll. Under samma avsnitt redovisas även resultaten från övriga mätningar, emissioner från verksamheten och recipientkontroller. Enligt kraven i 26 kapitel 2 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed Miljörapport för år 26 till tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen i Norrbottens län. Hela miljörapporten, inklusive emissionsdeklaration och grunddel inlämnas digitalt via SMP (Svenska Miljrapporterings Portalen). Luleå i mars 27 Ragnar Alatalo Platschef SSAB Tunnplåt Luleå

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 1 ALLMÄNNA UPPGIFTER...3 1.1 GÄLLANDE TILLSTÅND OCH FÖRÄNDRINGAR (BILAGA 8)...3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING...4 2.1 BOLAGET SSAB TUNNPLÅT...4 2.2 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN...4 2.3 VERKSAMHETEN OCH ANLÄGGNINGAR I LULEÅ...5 2.4 LOKALISERING OCH RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN...1 2.5 MILJÖORGANISATION OCH KOMPETENS...11 2.6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM...11 2.7 PRODUKTER...12 3 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN...13 3.1 DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA...13 3.2 BETYDANDE FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN ( 4 I NFS 26:9, PKT. 1-15)...13 4 TILLBUD OCH STÖRNINGAR...16 4.1 MILJÖSTÖRNINGAR, TILLBUD OCH ÅTGÄRDER...16 4.2 TILLSYN...16 4.3 REAKTIONER FRÅN NÄRBOENDE...16 5 RISKER...17 5.1 ALLMÄNT...17 5.2 RISKANALYSER...17 6 EGENKONTROLL...18 6.1 EGENKONTROLLENS OMFATTNING...18 6.2 INNEHÅLLANDE AV TILLSTÅND OCH VILLKOR...19 6.3 PRODUKTION...2 6.4 UTSLÄPP TILL LUFT (BILAGOR 5-6)...21 6.5 UTSLÄPP TILL VATTEN (BILAGOR 2-4)...28 6.6 RESURSANVÄNDNING...34 6.7 RESTPRODUKTER, BIPRODUKTER OCH AVFALL...36 6.8 SAMMANFATTNING AV RECIPIENTKONTROLLER...4 7 BILAGOR...45 Bilageförteckning Bilaga 1 Översiktskarta över industriområdet Bilaga 2 Analyser utlopp Laxviken & utlopp koksverk Bilaga 3 Diagram: Analyser av utsläpp av kylvatten från koksverk Bilaga 4 Diagram: Analyser av utsläpp av kylvatten från Laxviken Bilaga 5 Diagram emissioner till luften från koksverket Bilaga 6 Beräknade stoftemissioner från punktkällor Bilaga 7:1-2 Analyser recipientpunkter Bilaga 8.1 Koncessionsbeslut 211/98 Bilaga 8:2 Beslut från MD Bilaga 8:3 Länsstyrelsebeslut Bild på framsida Isskulptur : SSAB:s info (Lars Vaksjö)

3 MILJÖRAPPORT 26, SSAB TUNNPLÅT, LULEÅ 1 Allmänna uppgifter Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: SSAB Tunnplåt, Luleå Anläggningsnummer: 258-11 Kontaktperson: Per Lagerwall E-post per.lagerwall@ssab.com Kommun: Luleå kommun, Norrbottens län Ort där anläggningen finns: Luleå Huvudbransch: 27-1 Övriga branschkoder: 23.1-1 Kod för farliga ämnen: Kod för avgifter: 27-1, 23.1-1 Datum för tillstånd: 1998-12-29 Gällande beslut se. pkt. 1.1 Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Uppgifter om huvudmannen SevF14 (gasol), SevS3 (giftiga och miljöfarliga ämnen), SevK8 (brandfarliga gaser) Miljödomstolen i Umeå Länsstyrelsen i Norrbottens län Huvudman: SSAB Tunnplåt AB Organisationsnummer: 556313-7941-1 Gatuadress: Svartövägen 1 Postnummer: 97188 Ort: Luleå Telefonnummer: 92-92 Övriga uppgifter Miljöledningssystem: ISO 141 (Certifierat av DNV) 1.1 Gällande tillstånd och förändringar (bilaga 8) Tillstånd för verksamheten beslutat av koncessionsnämnden den 29 december 1998 (KN-211/98). Beslutet överklagades till vissa delar. Beslut fattades av Regeringen den 4 november 1999 (Regeringen 1999/934/Na). Gällande villkor från besluten finns i bilaga 8:1-8:3. inklusive anmälningsärenden med eventuella beslut från Länsstyrelsen vid mindre förändringar i verksamheten. En deldom har erhållits 24-8-2, i fråga om redovisning av uppskjutna frågor. Beslutet upphäver samtliga prövotidsfrågor (A till H) i KN-beslut 211/98. Beslutet har överklagats till vissa delar och avgjorts i frågor om buller se bilaga 8:3. Det har inte skett förändringar i tillstånden under året.

4 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Bolaget SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt AB är nordens största till verkare av tunnplåt och en av de ledande i Europa när det gäller tillverkning av höghållfast stål. Företaget är ett integrerat stålföretag med malmbaserad ståltillverkning i Luleå (koksverk, masugn och stålverk) och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning). Dessutom finns en anläggning för målning av tunnplåt i Finnspång. Anläggningen i Luleå levererar normalt hela produktionen av ämnen till valsningen i Borlänge Figur 1: Vy över industriområdet sett från öster. 2.2 Verksamhetens omfattning och huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten omfattar koksverk, masugn och stålverk (s.k. integrerat stålverk). Till anläggningarna hör även råmaterialhantering, stränggjutning och ämnesbehandling. Inom området finns även deponiområden för egna avfall. Anläggningar drivs kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Bolaget producerar stålämnen huvudsakligen utifrån en primär råvara (järnmalm). Miljöpåverkan som orsakas av verksamheten är främst kopplad till förbrukningen av reduktionsmedel i form av kol och koks. Verksamheten orsakar främst utsläpp till luft av stoft och förbränningsavgaser (CO2, NOx, SO2). Tabell 1. Årsproduktion i kton 25-26 Produktion 26 25 diff. 6-5 Tillstånd Rampkoks 741 741-8 Råbensen 7,14 8,5 -,9 11 Råjärn 2 256 2 223 33 2 5 Injektionskol 318 314 4 46 Råstål (LD-konvertrar) 2 26 2 238-32 2 5 Legerat stål till S45 (Cas-ob) 2 179 2 25-26 2 5 Vakuumbehandlat stål (RH-ugn) 191 234-44 1 Ämnen (prima slabs) 2 19 2 58-39 2 5

5 Diagram 1. Årsproduktion av koks, råjärn och råstål 8 Produktion koks (kton) 2 5 Produktion (kton) 6 2 4 1 5 2 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 1 199 1995 2 råstål 21 22 23 råjärn 24 25 26 2.3 Verksamheten och anläggningar i Luleå Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. Vid processerna erhålls biprodukter t.ex. bensen, svavel, tjära, hyttsten samt energirika gaser. Överskottet av gaser och biprodukter säljs till externa kunder. Inom industriområdet finns även ett syrgasverk och en kalkugn som ägs och drivs av externa firmor. De levererar en stor del av sina produkter till SSAB. I övrigt finns Plannja AB som tillverkar färgbelagd plåt för byggmarknaden och Lucoil som producerar kallvalsad plåt. Kartan i bilaga 1, visar omfattningen av industriområdet. Råvaror Koksverk Masugn Stålverk/LD RH/Cas-ob Stränggjutning Ämnen Figur 2: Produktionsflöde 2.3.1 Koksverk Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnen. Som biprodukter erhålls koksgas, koksgrus, råbensen, svavel och tjära. Processen, koksningen, sker i 54 stycken ugnar som tillsammans kallas för batteri. Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som gas. Koksgasen renas i flera steg. Den renade koksgasen används som bränsle. När koksningen i ugnen är klar trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin till en släckvagn. Efter tryckningen av en ugn sker en ny fyllning av ugnen. Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen transporteras koksen vidare med bandtransportörer till masugnen. Figur 3: Koksverk med gasrening

6 Miljöbild koksverket Råvaror & Energi: Råvaran, till produkten koks, är kol av ett flertal kvalitéer. Från produktionen erhålls en energirik koksgas som till en del (ca 4-45 %) används för att värma upp batteriet. I övrigt förbrukas el och egenproducerad ånga. Överskottet av koksgas används till uppvärmning inom övriga egna verksamheter samt till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå Kommuns fjärrvärmenät. Avfall & restprodukter: Produkter som faller från produktionen är avsiktad fin andel av koks (s.k. koksgrus) tjära, råbensen och svavel. Alla dessa produkter säljs till externa kunder. Avfall i övrigt som uppkommer i produktionen återförs tillbaka med kolet. Endast mindre mängder keramiskt avfall återstår för deponering förutom små mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från tryckning, batteri och släcktorn. För rening av luft finns två stoftfilter. Det ena är till för kolhantering och det andra filtret är till för rening av luften från tryckningen (även kallad Huven ). I släcktornet sker reningen av stoft via bafflar. Förutom stoft sker utsläpp av CO2, SO2 och NOx via avgaser från förbränning av koksgas i batteri och ångpanna. Utsläpp av processvatten sker efter biorening till kylvattenutlopp. Föroreningar i vatten efter rening är normalt mindre mängder av ammonium, organiska ämnen (TOC) och suspenderade ämnen. Figur 4: Huven på koksverket 2.3.2 Masugn I masugnen framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid processen erhålls även masugnsgas och hyttslagg. Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och tillsatser (t.ex. kalksten) tillförs upptill och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån via blästerformor. Blästerluften värms upp i varmapparater (cowprar) som är uppvärmda med koks- och masugnsgas. Kalksten tillsätts för att man skall få ut slaggprodukterna från råjärnet till masugnsslaggen. Slagg och råjärn tappas ut i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för transport till stålverket. Slaggen tappas i slaggskänkar för transport till hyttslaggtippen. Där tippas den flytande slaggen ut på bädd och kyls med vatten. Här erhålls hyttsten som bryts upp och siktas till olika fraktioner.

7 Data masugn: Ställdiameter: 11,3 m. Volym: ~2.4 m3. Blåsmaskin: 26 27. m3/h. Produktion per dygn: ~6.3 ton råjärn Figur 5: Masugnsprocessen Miljöbild masugnen Råvaror & Energi: Råvaror som tillförs produktionen är pellets (järnmalm), koks, kol, kalksten och restprodukter t.ex. LD-slagg och stoftbriketter. Utöver det tillförs även luft och syrgas. Från produktionen erhålls masugnsgas som till en del används för att värma upp blästerluften till ugnen. I övrigt förbrukas el, koksgas och ånga. Överskottet av masugnsgas används till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå Kommuns fjärrvärmenät. Bi-, restprodukter & avfall: Fallande material från produktionen, gasreningsstoft (hyttsot), gasreningsslam (hyttslam), masugnsslagg och galtjärn. En del av dessa material återförs (stoft) till masugnen, av slaggen framställs hyttsten för fösäljning och gasreningsslammet deponeras. En del galtjärn återförs som skrot till stålverket och en del säljs. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via restproduktbehandling för deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar, takventilationer och slaggskorsten. För rening av luft finns tre stoftfilter. För råmaterialhanteringen som till stor del är inbyggd sker utsugning av luft till tio filteranläggningar. Förutom stoftemissioner sker utsläpp av CO2, SO2 och NOx via avgaser från förbränning av masugnsgas och koksgas i s.k. cowper. Diffust utsläpp av svavel sker även från slagghantering. Utsläpp till vatten sker från gasreningen via hyttslambassäng till kylvattenutlopp. Föroreningar som släpps ut till detta vatten är normalt en viss mängd ammonium samt små mängder av zink och suspenderade ämnen.

8 Figur 6: Flytande råjärn ut från masugnens tapphål 2.3.3 Stålverk I stålverket behandlas det flytande råjärnet till stål av önskad kvalitet enligt följande flöden. Omhällning, avsvavling: Råjärnet hälls över i skänkar i omhällningsstationen och transporteras vidare till avsvavling. I avsvavlingsstationen injiceras kalciumkarbid som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas flyter upp på ytan och avskiljs. Efter kylning upparbetas den stelnade slaggen för återanvändning eller säljs för externt bruk. LD-konverter: I processen som kallas färskning förädlas råjärnet till stål. Det sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta varvid kolet avgår som gas. En del av den gas som bildas, återvinns som bränsle. Vid rätt analys och temperatur tappas det flytande stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålet tillsätts vid behov legeringar. Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning) Skänkmetallurgi (CAS-OB): I skänkmetallurgin justeras stålet till rätt temperatur och kvalitet genom bl.a. tillsatser av legeringsämnen och genom homogenisering. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Stålet kan värmas eller kylas genom t.ex. syrgasblåsning eller tillsats av aluminium och stålskrot.

9 Vakuumbehandling (RH): Stål med extra höga krav på låga kol-, syre eller vätehalter behandlas i RHanläggningen. Där pumpas stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår inneslutna gaser. Vid processen används ånga för att erhålla vakuum. Stränggjutning: Stålet tappas via en gjutlåda in i gjutkokillen. Kokillen är i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor. Kokillen och stålet kyls med vatten. När stålsträngen lämnar gjutkokillen styrs den i en gjutbåge från vertikal- till horisontalläge När stålet stelnat kapas det i rätta längder. Produkten, slabs, lastas för transport till kund. Figur 8: CAS-OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning Miljöbild stålverket Råvaror & Energi: Råvaran till stål är råjärn från masugnen. Övriga råvaror som tillförs verksamheten är bl.a. kalciumkarbid, bränd kalk, dolomit, skrot, galtjärn och legeringsämnen. För övrigt förbrukas el, koksgas och egenproducerad ånga. En viktig biprodukt utöver ånga är LD-gas som går till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga samt hetvatten till Luleå Kommuns fjärrvärmenät. Avfall & restprodukter: De järn- och stålhaltiga restprodukterna bl.a. slagg, samt keramiskt avfall som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta främst järninnehållet. Detta utförs i en anläggning som ägs och drivs av BDX, placerad inom industriområdet. Restprodukterna behandlas i en anläggning där det ingår magnetseparering, krossning, siktning, skärning och hejning. En stor del av restprodukterna återanvänds i verksamheten, en del säljs och en mindre del går till deponi. I övrigt faller ett gasreningsslam som till en del återförs till produktionen och en del deponeras. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via restproduktbehandling för deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar och takventilationer. För rening av luft finns fyra stoftfilter för produktionen av stål samt ett antal för råmaterial och övriga serviceanläggningar. Förutom stoft sker utsläpp av CO2, SO2 och NOx via avgaser från fackling av LD-gas. Utsläpp till vatten sker från RH-anläggning till kylvattenutlopp. Föroreningar som släpps ut med detta vatten är normalt mindre mängder av metaller, främst zink. Utöver detta sker utsläpp av vatten från ett reningsverk för stränggjutningen. Föroreningar som kan förekomma i vattnet efter rening är olja och suspenderade ämnen.

1 Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen 2.3.4 Interna och externa transporter Transport av material inom verksamheten sker med egna till stor del speciellt anpassade fordon. En stor del av de tunga transporterna inne på verksområdet går på järnväg. Fordonen drivs med diesel av miljöklass 1. De interna transporterna kan orsaka en del buller och bidrar till utsläpp av NOx samt en försumbar del CO2 och SO2. Interna transporter kan vid ogynnsamma fall även orsaka diffus damning från vägar inom industriområdet. Även externa företag (t.ex. BDX) utför transporter inom området. Externa transporter av råvaror och produkter sker till stor del med tåg och fartyg. Endast mindre del av tonnaget transporteras med lastbilar på väg. Fördelningen av det totala tonnaget som transporteras till och från verksamheten är, ca 77 % per tåg, ca 23 % med båt och <1 % med lastbil. De externa transporterna, främst fartygstransporterna, orsakar utsläpp av NOx, CO2 och SO2. Viktigaste råvaran järnmalmspellets och produkten slabs transporteras med tåg som har en låg miljöbelastning. 2.3.5 Deponering Restprodukter som för närvarande inte kan omhändertas på annat sätt, deponeras. Bolaget har tillstånd att deponera på egna deponiområden. På dessa områden deponeras en viss del slam från gasrening för stålverk och masugn. Läckage av störande ämnen är litet och påverkar utsläppen endast marginellt. Grundvatten från området kontrolleras årligen. 2.3.6 Övrig verksamhet Övriga verksamheter som finns är bl.a. fordons-, mekaniska- och elverkstäder samt energicentral (ångpanna), gasolanläggning, pumpstationer, laboratorium och brandstation. Sett ur miljösynpunkt är dessa verksamheter av mindre betydelse. Hanteringen av kemikalier och farligt avfall är det som ligger i fokus för en del av dessa verksamheter (verkstäderna). 2.4 Lokalisering och recipientförhållanden SSAB Tunnplåt;s anläggningar i Luleå är belägna på Svartöns och Börstskärets industriområde. För anläggningarnas placering och vattenförsörjning, se karta nedan. Närmast industriområdet i riktning sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns bostadsområdet Örnäset. Söder om industri-

11 området finns en omfattande fritidsbebyggelse på Sandön och norr om på ca 3 km avstånd finns bostadsområdet Hertsön. Kylvatten för verksamheten tas från Lule älv vid Svartöns småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Kyl-, dag-, och renat processvatten från området släpps ut i Inre Hertsöfjärden (som är dämd till -,5 m jämfört med normalvattenstånd 19) och därifrån vidare till Lule älv. Utflödet av kylvatten till Inre Hertsöfjärden sker i två punkter, utlopp Laxviken och utlopp koksverk (se karta nedan). Figur 1: Karta industriområdet med närmaste omgivning 2.5 Miljöorganisation och kompetens Göran Carlsson är divisionschef för SSAB Tunnplåt AB med placering i Borlänge och Ragnar Alatalo är chef för verksamheten i Luleå. Under verksamhetschefen finns ett antal enhetschefer som har det totala ansvaret för varje produktionsavsnitt. Förutom produktionen finns stödfunktioner för Miljö, Hälsa & Säkerhet, Centralt underhåll, samt Utveckling & Kvalitet. Miljö, Hälsa & Säkerhet utgör en stödfunktion med specialistkunskaper och kompetens i miljöfrågor med uppgift bl.a. att vara rådgivande och handlägga miljöärenden. Ansvaret för verksamheten är delegerat ner på respektive anläggningsansvarig chef och följer företagets linjeorganisation. Respektive chef ansvarar för drift, skötsel och underhåll av anläggningarna samt för miljöskyddet. Förståelse, kunnande och delaktighet hos alla medarbetare är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete. I samband med miljöcertifieringen genomfördes en miljöutbildning för all personal. Ytterligare miljöutbildningar har genomförts för chefer och personal med nyckelpositioner ute i anläggningarna för att skapa förståelse för risker som finns på respektive arbetsområde. Alla nyanställda erhåller miljöutbildning inom ramen för ordinarie introduktionsutbildning i företaget. 2.6 Miljöledningssystem Under 22 införde bolaget ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO 141. Certifikatet har förnyats vid förra årsskiftet 25-6. Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet. I verksamhetssystemet finns föreskrifter, rutiner och arbetsinstruktioner som behövs för att styra verksamheten. Miljöpolicyn nedan ligger som grund för miljöarbetet. Uppföljning av mål och nyckeltal samt egenkontrollen av villkor sker månadsvis och redovisas i det interna informationssystemet.

12 2.6.1 Nyckeltal och miljömål För att följa utvecklingen av verksamhetens betydande miljöaspekter används ett antal s.k. nyckeltal. Den del av dessa nyckeltal redovisas i kapitel 6. Exempel på nyckeltal visas i diagram nedan. Som en del i miljöledningssystemet ingår att arbeta med miljömål. Företaget har övergripande miljömål för minskade stoftutsläpp och för deponering av material. För olika delar av verksamheten finns detaljerade miljömål som stödjer de övergripande målen. Resultaten från egenkontrollen och mål följs upp månadsvis och redovisas i intranätet. Diagram 2. Nyckeltal för energieffektivitet och CO2-utsläpp 1% 9% 8% 7% 6% Tillförd energi [GJ/ton ämnen] År 199 index = 1% 199 1995 2 24 25 26 19 18 17 16 15 14 CO2 (kg/ton råjärn) 199 1995 2 24 25 26 2.7 Produkter SSAB satsar på utveckling av höghållfasta stål. Dessa stål är starkare och tåligare, vilket bidrar till resurssnålare användning av material. Egenskaperna leder samtidigt till att stålet får en ökad livslängd. Genom att använda höghållfasta stål kan konstruktioner göras lättare utan avkall på prestanda. Härigenom kan man exempelvis öka säkerheten i personbilar eller nyttolasten i transportfordon samtidigt som bränsleförbrukningen minskar. Bolagets strategi att öka andelen höghållfasta produkter som säljs har medfört att produktionen av höghållfasta och ultrahöghållfasta stål ökar med ca. 3 % per år. I strategin ingår att informera, utbilda och påverka kunder om miljönyttan med att använda dessa produkter. Ständiga förbättringar av stålets egenskaper tillsammans med att det kan återvinnas helt, gör att stål uppfyller grundläggande egenskaper för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. Stålet tillverkas med ca 15-2 % återvunnet eller återanvänt järnhaltigt material.

13 3 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 3.1 De allmänna hänsynsreglerna Verksamheten har tillstånd enligt svensk miljölagstiftning. Anläggningarna är uppbyggda i huvudsak enligt ansökningshandlingar och tillståndsbeslut. Drift och underhåll av anläggningarna utförs planerat för att upprätthålla stabila driftförhållanden. Detta minimerar även miljöpåverkan från verksamheten och optimerar energiförbrukningen. Därmed har åtgärder vidtagits enligt hänsynsreglerna MB 2 kap 3 och 5. Kontroll av reningsanläggningar, övervakning av utsläpp, förebyggande underhåll och tillståndskontroller är en del av det dagliga arbetet som utförs för att säkerställa att miljövillkor uppfylls. I det digitala verksamhetssystemet, som alla medarbetare har tillgång till, finns rutiner och instruktioner som stöd för det dagliga arbetet. Personal som kan påverka utsläppen direkt eller indirekt erhåller utbildning om den egna verksamhetens processer, rutiner, miljövillkor och risker. Villkoren för verksamheten redovisas i bilaga 8. 3.1.1 Bästa tillgängliga teknik (BAT) En ansökan om nytt tillstånd enligt Miljöbalken har inlämnats till Miljödomstolen i juli 24. Därmed kan verksamheten anses uppfylla åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar enligt förordning SFS 24:989. I de handlingar som lämnats in finns dokument som redovisar hur verksamheten uppfyller IPPC-kraven. Kraven har jämförts med IPPC:s BAT- dokument från år 2, vilket var det senast tillgängliga dokumenten vid tiden för ansökan. Under 24 har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram och inlämnats till MD i samband med ansökan om nya produktionstillstånd. Genomgången av dokumentet 25, visar att bästa tillgängliga teknik används vid verksamheten. Däremot är några av våra utsläppsvärden över de nivåer som anges i IPPC-dokumentet. 3.2 Betydande förändringar i verksamheten ( 4 i NFS 26:9, pkt. 1-15) För alla större förändringar i verksamheten som kan påverka hälsa (arbetsmiljö), yttre miljö eller säkerhet, genomförs HMS- utredningar. Under året har inga HMS- utredningar genomförts som är av betydelse för yttre miljö. 3.2.1 Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar (pkt. 1-11) Det har inte förkommit störningar eller olyckor av betydelse som föranlett till större förändringar i drift eller skötsel av verksamheterna. Ett planerat stopp i tillförsel av syrgas från AGA medförde ett stopp i driften av anläggningarna till ca 5-1 dygn. Under stoppet genomfördes större planerade underhållsinsatser på masugn, stålverk och stränggjutning. Bland annat genomfördes byte av kaminrör, huvar och ställringar på LD-ugnar. Egenkontrollprogrammen uppdateras löpande i samarbete med verksamheterna. Ändringar i kontrollen som genomförts under året har varit av mindre betydelse men anpassade för en fortsatt god kontroll av verksamheten och utsläppen. De uppdaterade kontrollprogrammen delges länsstyrelsen. 3.2.2 Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda (pkt. 12) Nationell och internationell samverkan SSAB tar aktiv del i ett antal forskningsprogram. När det gäller långsiktig utveckling inom området recirkulering, miljö, energi tenderar projekten dels att bli stora, dels tvärvetenskapliga med kunskap på flera händer. Denna typ av utveckling drivs därför ofta i nationell eller internationell samverkan. Som exempel kan nämnas MIMER för recirkulation av olika restprodukter och i det av MISTRA delfinansierade Stålkretsen som studerar recirkulation i hela kedjan tillverkning, skrot, slagg samt det Europeiska ULCOS-projektet som behandlar minimering av CO2-utsläpp. De nyligen genomförda svenska och

14 nordiska programmen om processintegration har lett till beräkningsmodeller och kompetens som kan användas för bl.a. samordnad optimering av energi, emissioner och recirkulation liksom disputerad konsultkompetens (MEFOS). Förbättringar i miljöprestanda för verksamheten syftar främst till att minska förbrukningen av råvaror och energi. Med detta minskar även till viss del utsläppen till luften av t.ex. CO2, NOx och SO2. Driftsstörningar, driftsstopp och liknande händelser påverkar miljöprestanda negativt. Nedan redovisas en del av de projekt som pågår eller som utförts under året i som förväntas ge förbättringar i miljöprestanda. Förbättringsarbete för restprodukter och avfall redovisas under punkt 3.2.4. Aktiviteter Påverkar miljöaspekt Injektion av hyttsot i (M3) i full skala energi, transporter, avfall Utredning om förbättrad NH3-rening av koksgas NOx Byte av kaminrör, huvar och ställringar LD stoft, energi SO2 utredning M3 SO2 Idrifttagning av ny brikettmaskin (BDX) avfall 3.2.3 Utbyte av kemiska produkter (pkt. 13) Under 26 har kemigruppen haft som målsättning att substituera lösningsmedel och isocyanatprodukter. För lösningsmedel var målsättningen att ersätta hälso- och miljöfarliga produkter med mindre farliga eller att minska förbrukningen. Produkter med isocyanat har inte kunnat ersättas, eftersom de används till speciella tillämpningar där andra produkter inte fungerar. Lösningsmedel I brandstationen har lösningsmedlet Lisol 83 ersatts med det hälso- miljövänligare alternativet EcoWash. Under 25 användes ca 32 liter Lisol 83 totalt i hela verksamheten. Adjustaget har slutat att använda lösningsmedlet Lacknafta. Under 26 användes ca 2 liter. 3.2.4 Utveckling avseende restprodukter & avfall (pkt. 14) Den nya brikettmaskinen har gett en ökad produktion av stoftbriketter. Även de lovande försöken med injektion av hyttsot på Masugn 3 kommer att ge oss möjlighet att recirkulera mer restprodukter till M3. En ny tippgrop för skänkslagg kan ge oss möjlighet att recirkulera skänkslagg till M3 och LD konvertrarna. SSAB Tunnplåt deltar även med arbete inom gemensamma forskningsprojekt som Jernkontorets Mistra projekt Stålkretsloppet och Mefos nya kunskapscentra Prisma. En prioritering av bolagets utvecklingsarbete sker inom följande områden: Nya brikettblandningar för ytterligare recirkulering av CAS-OB stoft, mer avsvavlingsskrot, skänkslagg, etc. Utredning och försök kring möjligheten att ersätta delar av portlandcementen med skänkslagg i brikettblandningen. Försök med att använda skänkslagg som slaggbildare i LD-processen. Utnyttja restprodukter för täckning av egna deponier

15 3.2.5 Åtgärder för att minska miljörisker (pkt. 15) Efter en händelse med olja i ångkondensat, på bensenanläggningen har rutiner vid uppstart av anläggningen uppdaterats. Detta minskar riskerna för utsläpp av olja till kylvattnet. Ändringar i anläggningen undersöks för att ytterligare minimera eller eliminera riskerna för liknande händelser i framtiden. 3.2.6 Pågående miljöärende En tidigare dom i miljödomstolen (aug 24) överklagades till vissa delar av såväl SSAB som Länsstyrelsen. Miljööverdomstolen har avgjort ärendet och SSAB har därmed bl.a. fått ett nytt bullervillkor som även reglerar antalet explosioner i slaggtippen. Det nya bullerkravet (45 dba vid bostäder nattetid) kommer i framtiden ställa stora krav på vår verksamhet. Ett antal åtgärder/aktiviteter i syfte att reducera ljudemissionerna för att kunna innehålla villkoret pågår. En ny tillståndsansökan om utökat produktionstillstånd, lämnades in till Miljödomstolen sommaren 24. Ärendet är ännu inte behandlat i domstolen. Ett flertal prövotidsutredningar (SO2, NOx, galtgjutning mm.) har under 26 lämnats in till Miljödomstolen. Dessa ärendens avgörande kommer att påverka ett flertal av verksamhetens betydande miljöaspekter. Figur 11: Stålets kretslopp

16 4 Tillbud och störningar 4.1 Miljöstörningar, tillbud och åtgärder Vid ett par tillfällen har det inträffat störningar på styrvagn 3 vid koksverket, till följd av problem med täckbandet till den mobila huven. Störningarna har medfört att drifttiden på huven var ca 93 % för året. Under augusti skedde ett planerat stopp i AGA:s syrgasverk. På grund av detta stoppades produktionen under ca fem till tio dagar i samtliga driftsanläggningar utom koksverk. Vid tankstället för bensin för interna fordon skedde överfyllnad på mark på grund av att överfyllnadsskydd inte fungerade. Länsstyrelsen informerades och området sanerades så snart som möjligt. Under juni skedde en anmälan från Bioenergi om damning i samband med brytning av galt. Vindriktningen var då ogynnsam för närliggande verksamheter. Det kan till viss del ha berott på den ovanligt torra sommaren. Råjärnsenheten gjorde försök att vattna galtbädden med brandslang och därefter kom ett väderomslag som gjorde att damningen upphörde. Även från LEAB inkom klagomål på detta. Under våren släppte en plugg i hyttslambassängen och en mindre mängd slam han rinna ut utanför bassängen innan läckaget upptäcktes. Läckaget skedde till deponiområdet och ger endast ringa påverka på omgivningen. Vid koksverket har det under senhösten varit problem med slampumparna i den biologiska reningsanläggningen. Halten av suspenderade ämnen har delvis varit över riktvärdet. Under perioden har så mycket vatten som möjligt uppsamlats i utjämningsbassänger för att åter renas. 4.2 Tillsyn Tillsynsmyndigheten har med ett antal tillsynsbesökt följt bolagets verksamhet samt behandlat ett antal anmälningsärenden. Anmälningsärenden och beslut från länsstyrelsen finns i bilaga 8. 4.3 Reaktioner från närboende Under året har klagomål från närboende varit få. Antalet påringningar har minskat jämfört med tidigare år. Som vanligt är det intermittenta utsläpp av stoft som stör våra grannar då och då. Det vanligaste är att boende på Degerögatan har klagat och källan till stoftet har troligen varit avsvavlingsslaggtippen. Vid ett par tillfällen har det kommit in klagomål på lukt men det är oklart om det har varit SSAB:s verksamheter som orsakat detta.

17 5 Risker 5.1 Allmänt Inom industriområdet produceras en stor mängd brännbara gaser. Vid stora läckage eller haverier kan det innebära fara för människor och för anläggningar. För att förebygga och begränsa skador vid eventuella olyckor finns beredskapsplaner upprättade. För det dagliga skyddet finns ett stort antal larm som varnar för t.ex. brand eller gasläckage. Larm är kopplade till västra vakten och vidare till Räddningstjänsten i Luleå Kommun. Övningar utförs regelbundet för att träna beredskapen vid en eventuell händelse. Bolaget har upprättat en säkerhetsrapport, enligt lagen 1999:381 (SEVESO II direktivet) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. En väderstation har installerats 24 som är lätt åtkomlig via intranätet. Vid en eventuell krissituation kan väderförhållanden avläsas för en mer säker insats för räddningspersonal. Under 24 infördes ett certifierat arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS 181. 5.2 Riskanalyser För hantering av risker finns RM-verktyg och en organisation för bedömning av olika typer av risker. Under 23-4 har stora delar av hela RM-systemet omarbetats och digitaliserats. Planerna har lagts in verksamhetssystemet. Riskanalyser utförs enligt plan för olika delar av verksamheten. Övningar genomförs regelbundet för att förbättra beredskapen vid en eventuell händelse. De brister som upptäcks vid riskanalyserna eller övningarna medför att ändringar i rutinerna införs efter behov.

18 6 Egenkontroll Bolaget har skött anläggningarna i enlighet med vad som anges i gällande tillstånd och ansökningshandlingar. Uppföljningar och kontrollen av villkoren sker enligt de upprättade kontrollprogrammen nedan. Redovisning av egenkontrollen samt efterlevnaden av specifika villkor återfinns vidare i detta avsnitt. 6.1 Egenkontrollens omfattning I Miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll betonas skyldigheten att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontrollen syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål), dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är alltså verksamhetsutövarens verktyg för att leva upp till miljöbalkens krav. Kraven på egenkontroll täcks även till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO 141 ställer. Kontrollen omfattar hela SSAB Tunnplåt i Luleå. Bolaget har integrerat egenkontrollen i sitt verksamhetssystem. Kontroller, mätningar och analyser har genomförts enligt de program som finns för verksamheterna. Bolaget informerar tillsynsmyndigheten löpande under året om händelser av betydelse och värden som avviker från villkoren. I detta kapitel redovisas resultaten av egenkontrollen. 6.1.1 Kontrollprogram Bolaget har upprättat ett antal egenkontrollprogram för verksamheterna. I kontrollprogrammen beskrivs all den kontroll som utförs för att övervaka de villkor som finns för anläggningarna samt övrig kontroll av den yttre miljön. Egenkontrollen är integrerat i verksamhetssystemet och uppdateras efter behov tillsammans med verksamheterna. Aktuella versioner finns i verksamhetssystemet för respektive process. Normalt utförs uppdateringar årligen. De uppdaterade programmen delges länsstyrelsen. Egenkontrollen finns beskriven i separata kontrollprogram som är uppdelade enligt punkter nedan. Egenkontrollprogram yttre miljö för: o Koksverk o Råjärn (masugn) o Råstål (stålverk) o Stränggjutning o Centralt underhåll o Deponier mm. o Laxviken och dagvatten o Recipient o CO2-utsläpp

19 6.2 Innehållande av tillstånd och villkor Bolaget har skött anläggningarna i enlighet med vad som anges i gällande tillstånd och ansökningshandlingar. Produktionen har varit på nivåer under givna tillstånd. Nedan beskrivs de avvikelser mot specifika villkor som har förekommit under året. Vid avvikelser har åtgärder har vidtagits för att villkoren åter skall kunna innehållas. Utöver vad som beskrivs nedan har villkoren innehållits för verksamheten. Ytterligare information om avvikelser finns under respektive avsnitt. Under maj månad inträffade en störning i samband med tömning av dagvattenbassängen vid koksverket, varvid stickprov visade på förhöjda cyanidhalter i koksverket kylvattenutlopp. Händelsen har anmälts till tillsynsmyndigheten. Stoft: Vid det första mättillfället var utsläppen av stoft från stålverket i nivå med villkoret för totalt stoftutsläpp per år (,15 kg/ton råstål). För några av filteranläggningarna för rening av stoft har riktvärdet (1 mg/nm 3 ) överskridits vid mättillfället. Se även vidare under Kontroll av stoftvillkor Reningsanläggningar. Detta gäller bland annat LD-seundärfilter vid råstål samt vid ämneshanteringen. Åtgärder har vidtagits för att villkoren åter skall kunna innehållas. Även för LD-primärreningen har stofthalterna överstigit riktvärdet på 5 mg/nm3. Här pågår fortfarande åtgärder för att lösa problemen. Utsläpp till vatten: I utgående vatten efter den biologiska reningsanläggningen vid koksverket har det under delar av november och december varit problem med förhöjda susp halter över riktvärden. Tillfälliga överskridanden av riktvärden för vatten har förekommit även för susp efter hyttslambassäng. Detta kan dock förklaras med provtagningsproblem. Buller: I och med att Miljööverdomstolens dom vann laga kraft i december 25 fick verksamheten ett nytt bullervillkor. Det nya villkoret (bl.a. 45 dba ekvivalent ljudnivå vid bostäder nattetid) bedöms överskridas i dagsläget om inte mätfelet tas med i beräkningarna. En del åtgärder är genomförda för att villkoret skall kunna innehållas. Ytterligare åtgärder är planerade. Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx): Under det att bolaget har att utreda möjligheter och kostnader att minska utsläppen av kväveoxider har Miljödomstolen meddelat en provisorisk föreskrift (riktvärde) för utsläpp av kväveoxider från cowprar. Detta riktvärde har överskridits för året, som följd av såväl ökad användning av koksgas samt främst gasens kvalitet.

2 6.3 Produktion Driften och produktionen på koksverket har varit normal och i nivå med plan vilket innebär oförändrad produktionsnivå jämfört med föregående år. I övrigt har det inte förekommit några störningar i produktionen av betydelse. Produktionen av råjärn i masugnen har varit under plan främst beroende på störningar i stål- och ämnesproduktionen samt driftsstoppet hos AGA. Mängden producerat galtjärn har ökat jämfört med föregående år även det beroende på störningarna i stål/ämnesproduktionen. Galtjärnet har till stor del återtagits till stålverket som kylskrot eller sålts externt. Produktionen av råstål i stålverket har varit lägre än förgående år och även under plan. Driften i stålverket har störts av ett planerat stopp av syrgasleveranserna från AGA samt en del problem i stränggjutningen. Även produktionen av prima ämnen minskade med ca 4 kton. Produktionsmängder redovisas i tabell nedan. Tabell 2. Årsproduktion i kton Produktion 26 25 24 23 Tillstånd Rampkoks 74,6 74,9 733 619 8 Råbensen 7,1 8, 8,4 6,7 11 Tjära 26,5 28,7 28,2 24,5 - Svavel 1,3,97 1,5 1, - Koksgas (Mm3) 361 36 353 294 - Råjärn 2 256,2 2 223,1 2 296 2 265 2 3 Injektionskol (förbrukat) 318 314 319 33 46 Masugnsslagg 365 353 364 376 - Galtjärn 128 88,3 67,1 129 - Masugnsgas (Mm3) 2 987 3 27 3 333 3 365 - Avsvavlat råjärn (till LD) 2 71,1 2 87, 2 172 2 118 - Råstål (LD-konvertrar) 2 26,2 2 238, 2 33 2 187 2 5 Legerat stål till S45 (Cas-ob) 2 179,2 2 24,6 2 328 2 161 2 5 Vakuumbehandlat stål (RH-ugn) 19,5 234,3 26 298 1 Ämnen (prima slabs) 2 18,6 2 57,5 2 171 2 44 2 5 LD-gas (levererad, Mm3) 25,6 179,4 196 169 - Figur 12: Varma ämnen på svalbädd

21 6.4 Utsläpp till luft (bilagor 5-6) Totalt har utsläppen av kväveoxider (NO X ) varit något högre jämfört med föregående år. Emissionerna av ökade främst beroende på störningar i koksgasreningen och förbränning av gasen i cowperanläggningen för masugnen. Emissionerna av stoft har varit i nivå med föregående år, med något minskade utsläpp från masugn men ökade utsläpp från stålverk. Emissionerna av stoft var något högre även från koksverket beroende på ökade utsläpp via släcktornet. Emissionerna av metaller till luft har ökat främst av zink. Detta beror på ändrad sammansättning på stoft och ökade utsläpp från stålverket. Övriga parametrar ligger inom normala årliga variationer. I tabell nedan redovisas beräknade utsläpp till luft i sammanfattning, tillsammans med resultat från tidigare års kontroller. Tabell 3. Sammanfattning av årsutsläpp till luft Parameter Enhet 26 25 24 2 1995 Arsenik (As) kg 7 8-6 27 Kadmium (Cd) kg 4 5 2 5 12 Koldioxid (CO 2 ) kton 1 211 1 247 1 342 1 348 1 594 Koppar (Cu) kg 45 31 19 33 97 Krom (Cr) kg 74 57 43 41 27 Dioxin (I-TEQ) * g,7,24,22,3 1,5 Järn (Fe) ton 141 127 152 96 25 Fluor (F) ton 6,2 6,3 13 11 22 Kvicksilver (Hg) kg 4 5 8 7 19 Mangan (Mn) ton 1,9 1,8 1,7 1,5 2,2 Nickel (Ni) kg 72 69 84 34 28 Kväveoxider (NO X ) ton 636 616 559 599 72 Polyaromater (PAH) kg 1 21 99 8 1 2 31 Bly (Pb) kg 253 298 128 11 1 2 Svaveldioxid (SO 2 ) ton 752 1 158 863 616 1 Svavel (S) ton 376 58 431 38 5 SO 2 energi (ÅP) ton 32 43 43 37 52 Stoft ton 43 4 414 656 1 69 stoft PM1 ton 26 184 199 145 34 stoft PM2.5 ton 81 68 77 39 1 Vanadin (V) ton,36,36,35,15,48 Zink (Zn) ton 3,5 2,2,97,71 3,4 VOC ton 4,5 5,7 5,2 6,2 6,8 * Se separat redovisning i tabell 12. Tidigare (före 24) redovisat som TCDD ekv. enl. Eadon.

22 6.4.1 Sammanfattning av årsutsläpp fördelat på anläggningar I tabell nedan redovisas beräknade utsläppen till luft uppdelat per anläggning. Tabell 4. Sammanställning av utsläpp till luft fördelat på anläggningar Parameter Enhet Koksverk Råjärn (M3) Råmaterial (M3) Råstål (LD) Serviceanl. Ämnen** Summa totalt Koldioxid (CO 2 ) kton 141 1 3-62 3,9 1 211 CO (del av CO 2 )* kton,4 1,1-12 - 14 Kväveoxider (NO X ) ton 377 146-66 47*** 636*** Svaveldioxid (SO 2 ) ton 258 453-4 - 752 Stoft ton 96 48 13 248 26 43 Stoft PM1 ton 18 13 3 158 14 26 Stoft PM2.5 ton 8 3 1 64 5 81 Järn (Fe) ton <1 18 5 18 8 141 Fluor (F) ton - - -,5 5,6 6,1 Arsenik (As) kg 1,8,4,1 4,4 7 Bly (Pb) kg 11 4,2 237,6 253 Kadmium (Cd) kg <,1 <,1 <,1 4 <,1 4 Koppar (Cu) kg 4 1-27 13 45 Krom (Cr) kg 8 7 12 52 5 74 Kvicksilver (Hg) kg 2 1-1,2 4 Mangan (Mn) kg 9 74 4 1 739 113 1 94 Nickel (Ni) kg 4 1 2 42 14 72 Vanadin (V) kg 5 46 1 293 2 357 Zink (Zn) kg 38 93 4 3 11 355 3 5 * Kolmonoxid (CO) ingår i beräknade utsläpp av CO 2. ** Inkluderar utsläpp från förbränning av olja och gasol för CO 2, SO 2 och NO X. *** NOx: Inklusive interna transporter (41 ton). 6.4.2 Svavelutsläpp, SOX- total Mellanårsvariationer i emissionerna av svavel beror på att spaltugnen tas ur drift för besiktning vartannat år. Under 26 var störningarna i koksgasreningen betydligt mindre än föregående år. Detta medförde att utsläppen var betydligt lägre än 25. Riktvärdet för SO2-utsläpp för koksverket innehölls för året. Utsläppen var 3 kg/h jämfört med riktvärdet som är 6 kg/h. Från år 24 ändrades beräkningarna av utsläppen från masugn på grund av nya mätrutiner. Det ökade de redovisade utsläppen med ca 14 ton/år jämfört med åren före. Utsläppen från energianläggning (ångpanna) ingår i de totala utsläppen redovisade för koksverket i tabell ovan. Diagram 3. Specifika utsläpp av SO 2, i ton/år samt i gram per ton råstål 15 12 9 6 3 SO2 (ton) 8 6 4 2 SO2 (g/ton rs) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 199 1995 2 21 22 23 24 25 26

23 6.4.3 Kvävedioxidutsläpp, NO X - total Utsläppen för 26 har ökat något från masugnen. Detta har orsakats av fortsatta störningar i koksgasreningen från föregående år med sämre rening av ammoniak från gasen. Utsläppen för 22-3, var lägre på grund av reparationerna av koksbatteriet. Uppvärmningen av koksbatteriet bidrar fortfarande med nästan 5 % av de totala utsläppen av NOx. Utsläppen från energiproduktion (ångpannan) ingår i de totala utsläppen redovisade för koksverket i tabell. Det provisoriska riktvärdet för utsläpp av kväveoxider från cowperanläggningen har överskridits för året, som följd av såväl ökad användning av, och högre kväveinnehåll i koksgas. Diagram 4. Specifika utsläpp av NO X, i ton/år samt i gram per ton råstål 8 6 4 2 NOx (ton) 5 4 3 2 1 NOx (g/ton rs) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 6.4.4 Koldioxidutsläpp, CO 2 Allt kol som släpps ut till luften är beräknat som koldioxid. Av totala mängden beräknas mindre än 1 % vara i form av kolmonoxid (CO). De specifika utsläppen beräknat per ton råjärn har minskat från ca 18 till under 16 kg sedan 199 till idag. I diagrammen för totalt utsläpp ingår externt levererade gaser. Utsläppen av koldioxid har endast ökat ca 2 % jfr. med nivån 199-95, trots ökad produktion av stålämnen med ca 5%. Utsläppen ingår i det svenska handelssystemet för utsläpp av koldioxid. Diagram 5. Utsläpp av CO 2 i kiloton per år och specifikt i kg/ton. (rj= råjärn, rs= råstål) 18 16 14 12 1 CO2-utsläpp (kton) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 4 35 3 25 CO2-utsläpp totalt (kton) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 12 9 6 3 Spec CO2-utsläpp (kg/ton rs) 19 18 17 16 15 14 Spec CO2-utsläpp totalt (kg/ton råjärn) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 199 1995 2 21 22 23 24 25 26

24 6.4.5 Totala stoftutsläpp Samtliga större punktkällor för utsläpp av stoft övervakas via kontinuerligt verkande stoftmätare sedan 22. Vid några tillfällen har mätare efter reningsanläggningar indikerat värden som varit över riktvärdet. Avvikelserna har vid enstaka tillfällen orsakats av fel på mätsignal/kalibrering och vid några tillfällen har orsaken varit bristfällig filterfunktion. De kontinuerliga mätningarna har underlättat kontrollen av utsläpp och planering av underhåll av filter. Mätningarna har även till stor del använts för beräkningarna av stoftutsläppen efter filteranläggningar. Totalt uppmätes ca 1/3-del av de beräknade utsläppen med kontinuerligt verkande instrument. Totala utsläpp av stoft var i nivå med förgående år, skillnaden ligger inom felmarginalen för kontrollen. Utsläppen som var något högre från stålverket har påverkats negativt bl.a. av högre utsläpp via takventilationer under del av året och till viss del på störningar i reningsfunktioner på sekundärfilter. Dessa utsläpp påverkar även utsläppen av metallerna zink och bly. Stoftutsläppen från koksverket och masugnen har varit i nivå med föregående år, främst tackvare stabil drift och få störningar i reningsanläggningar. Diagram 6. Specifika utsläpp av stoft, i ton/år samt i gram per ton råstål 18 12 6 Stoft (ton) 1 8 6 4 2 Stoft (g/ton rs) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 6.4.6 Uppföljning av stoftvillkor Driftanläggningar (villkor 3 & 34) Uppföljningen av villkoren sker dels via kontinuerliga mätningar och dels med manuella kontrollmätningar. Manuella mätningar utförs 2-3 ggr/år av de största källorna. Utfall av den löpande kontrollen varje månad redovisas i diagram nedan. I uppföljningen ingår alla mätbara stoftkällor, där ca 75 % av beräknade utsläpp från masugnen och 3 % av utsläppen från stålverket uppmättes med kontinuerliga mätare och resterande källor mättes 2-3 gånger per år. Vid det första mättillfället var utsläppen av stoft från stålverket i nivå med villkoret för totala stoftutsläpp per år. Övriga mätningar för masugn och stålverk har varit klart under villkoren. Diagram 7. Uppföljning av stoftvillkor under året för masugn och stålverk (röd linje= villkor/år),3 Stoft, M3 (kg/ton RJ),4 Stoft, stålverk (kg/ton RS),2,1,3,2,1 95 3 4 5 6 jan feb ma apr maj jun jul aug sep okt nov dec 95 3 4 5 6 jan feb ma apr maj jun jul aug sep okt nov dec

25 6.4.7 Kontroll av stoftvillkor Reningsanläggningar (villkor 9, 23, 26 & 35) För några av anläggningarna för rening av stoft har riktvärdet överskridits vid mättillfället. Åtgärder är utförda eller pågår i dessa anläggningar och efterkontroller har utförts efterhand. Riktvärdet har överskridits vid sekundärfilter och omhällningsfilter vid ett tillfälle samt vid primärreningen på stålverket vid två tillfällen. Även på råjärnsavsnittet har riktvärdet över skridits vid ett mättillfälle för kross & sikt- samt råmaterialfilter. Samtliga filter som markeras med (*) i kommentarer i tabell nedan har överskridit riktvärdet vid något tillfälle under året. Gasreningen för LD (LD1-primär) har vid kontrollmätningar varit över riktvärdet. Åtgärder pågår fortfarande med att lösa problemen i primärreningen. I tabellen nedan redovisas resultaten i sammandrag, från kontrollerna, av KN-villkoren 9,23, 26 och 35. Tabell 5. Mätningar av stoft efter reningsanläggningar (resultat i mg/nm3) Anläggning Riktvärde Senaste Förgående Kontinuerlig Kommentarer mg/nm3 kontroll kontroll mätning Avsvavling filter 1 3 4 1,5 Bachofilter M3 1 1,9 1,8 * Batteriskorsten** 2** 28 5 3,6 Driftanläggning. CAS-OB / Sträng 5 1 3 8 8,6 HUV (Koksfilter) 1 2 1,9 Hyvling (adjustage) 1 4 169 27 * (delvis fel i kalibrering) IF-filter M3 1,8,4 2,3 ITK-filter M3 1 8 8 7,7 Kolinjektion 98 1 6 5 5,8 LD-sekundär N 1 1 14 1 * LD-sekundär S 1 2 16 14 * Råjärnsomhällning 1,4 19 2,6 * Råmaterial M3 1 5 4 5,3 * Slittning (adjustage) 1 3 8 2,1 Brikettfilter (PF) 1,3,3 Chargering M3 (PF) 1,2,9 Hörnstation 1 177 * Avställd för ombyggnad. Kross & sikt 1 5 14 * Krosstorn 1 2,4 LD 1 Primär 5 87 93 * LD 2 Primär 5 55 6 * Murningscentralen 1 <,5,7 Omlastning (PF) 1,5,2 Pelletslossning 1 2,6 Pelletssilo 1,9,5 Pelletstransport 1 1 9 * Russkärning 1,3,4 Bunkerfilter (koksverk) 1 2 2 * Överskridande av riktvärde vid något mättillfälle under året. **Riktvärde enligt villkor 26 (Nivå 1991-92).

26 6.4.8 Intermittenta stoftutsläpp Tillfälliga (intermittenta) utsläpp från driftanläggningar som påverkar nedfallet i närområdet är sällan förekommande. Däremot förekommer det ibland störningar från slagghantering. Diffusa utsläpp ger endast små mängder utsläpp men kan vid enstaka tillfällen vara störande för omgivningen. Under senare åren har intermittenta utsläpp av stoft från masugnen (M3) följts upp månadsvis. Denna uppföljning visar på ett fåtal störningar vid tappning per månad. Påverkan från dessa störningar på stoftutsläppen är inte mätbar. Även utsläppen från LD-lanterniner i stålverket mäts och följs upp månadsvis. Erfarenheter från den uppföljningen visar på en positiv tendens med minskad andel med index över en bestämd nivå (se diagram). Funktionen på mätningen är något dock osäker. Diagram 8. Uppföljning av diffusa utsläpp för masugn och stålverk 15 12 9 6 3 21 22 23 24 25 26 M3 antal stoftpuffar/mån jan febmar 6.4.9 Utsläpp av metaller apr maj jun jul aug sepokt nov dec 2% 1% % 23 24 25 26 LD, andel index >1 jul jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Utsläppen av metaller beräknas från analyser av stoftet utom Hg som analyseras även i gasfas. I tabell 4 ovan redovisas totala utsläpp och fördelning av utsläppen för anläggningar. Utsläppen av främst zink, har ökat senaste åren på grund av förändrad sammansättning i stoft från stålverket. Trolig orsak är förändrad sammansättning på aluminium. Diagram 9. Utsläpp av metaller till luft 4 3 2 1 Zn ton 1 2 9 6 3 Pb kg 1995 2 21 22 23 24 25 26 1995 2 21 22 23 24 25 26 1 2 9 6 3 1985 199 Cr kg 1995 2 21 22 23 24 25 26 3 2 1 1985 199 V ton 1995 2 21 22 23 24 25 26

27 6.4.1 Organiska föreningar - utsläpp av dioxiner, polyaromater och VOC (villkor 11), Utsläppen av flyktiga organiska föreningar (VOC), är baserade på förbrukningen av kemiska produkter som innehåller lösningsmedel. Målet, enligt villkor 11, att halvera utsläpp av VOC har uppnåtts till år 21 (från ca 16,5 ton 1997 till 5,4 ton 21). Utsläppen beräknas fortfarande vara kvar under denna nivå. Produkter som innehåller VOC är huvudsakligen spolarvätska och rengöringsmedel samt färger och förtunning. Vid beräkningen har produkter som används för vattenbehandling inte räknats in i utsläppet. Utsläppen av VOC har för 26 beräknats till 4,5 ton. Mätningar av dioxiner utförs efter lanterniner, LD- primär och sekundärreningen i stålverket. Utsläppen är lägre än tidigare uppmätta värden. Utsläppen är att betrakta som låga i jämförelse med branschen i övrigt. Mätningar av dioxiner har utförts även på koksverket. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell 12 nedan. Tabell 6. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I-TEQ, g) Anläggning 26 25 24 23 Batteri,3,7,4 - Tryckning,4,1,6 - Släckning <,11,56,4 - Summa Koksverk <,17,6,1 - LD-primärrening,6,2,3,13 LD-sekundärrening,34,9,11,11 LD-lanterniner,9,6,7,6 Summa Stålverk,49,17,21,31 Kommentar: Massan av de kongener som är under detektionsgränsen är satta till detektionsgräns (s.k. Upper Bound). Emissionerna av polyaromater (PAH-16) beräknas på mätningar utförda på emissionerna från tryckningen, släckningen och batteriskorstenen på koksverket. För övriga anläggningar bedöms emissionerna av PAH vara mindre än 5% av de totala utsläppen. Variationen av de totala utsläppen bedöms ligga inom mätfelet. Tabell 7. PAH-utsläpp till luft från koksverket (ton) Anläggning 26 25 24 23 2 Batteriskorsten,27,43,4,58,35 Tryckning,4,15,13,12,79 Släckning,53,42,28,18,11 Summa koksverk 1,2,99,8,88 1,2

28 6.5 Utsläpp till vatten (bilagor 2-4) Vatten (kyl-, dag- och renat processvatten) släpps ut i två punkter till Inre Hertsöfjärden. Utsläppet från Laxviken till Inre Hertsöfjärden utgörs av renat gasreningsvatten från masugnen (hyttslambassängen) samt kylvatten från hela verksamheten (utom koksverk). Även dagvatten och kylvatten från hyttslaggtippen avleds via Uddebovägen till bassäng 3 och utlopp Laxviken till recipient. Dessutom ingår avblödning från det recirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen (reningsverk 75). Utlopp från koksverket till Inre Hertsöfjärden består av renat process- och dagvatten från biologiska reningen samt kylvatten från koksverket. För analyser från Laxviken och utlopp koksverk se bilaga 2-4. 6.5.1 Sammanfattning av årsutsläpp till vatten Stora variationer i analyser på inkommande vatten påverkar beräkningen av utsläppta mängder av bl.a. Ntot, TOC och metaller (Fe, Cu, Ni & Zn). I bakgrundsvärdena, som dras av vid beräkning av utsläpp har extremvärden exkluderats. Analysvärden för parametrar som Cr, Cu, Fe, Ni och TOC i utgående kylvatten ligger på så låga halter så att bakgrundsvärden ibland överstiger respektive värden i utgående vatten. Detektionsnivåerna underskrids ofta för ett flertal parametrar. Det ger en även osäkerhet i beräkningen av utsläppta mängder. I bilagorna 2-4 redovisas analysresultat för året för utsläpp via Laxviken och koksverkets kylvattenutlopp. Förändringarna av utsläppta mängder till vatten jämfört med föregående år är små och ligger stor del inom normala årliga variationer. Beräknade utsläpp av fluorider är dock klart lägre än förgående år. Det kan bero på förändrad kylning i stränggjutningen. Tabell 8. Sammanfattning av årsutsläpp till vatten Parameter Enhet 26 25 24 2 1995 Kadmium (Cd) kg <,1 <,2 <,3 <,6 <2 COD (utlopp bio)* ton 51 67 61 64 84 Cyanid lättillgänglig (HCN) ton ed. <,6 ed. <,3 - Krom (Cr) kg <12 <14 <12 <4 <45 Koppar (Cu) kg 48 57 55 5 15 Järn (Fe) ton 6 4 6 4 17 Fenoler kg <9 <12 <8 <22 <2 Fluorider ton 8,5 35 21 2 37 Kvicksilver (Hg) kg ed. - - ed. ed. Mangan (Mn) ton 1,5 1,6 2,3 2,2 3,4 Kväve total (Ntot) ton 69 81 53 48 68 Ammoniumkväve (NH4-N) ton 34 32 2 13 17 Ammoniak (NH3 i utlopp bio) ton 3,6 4,7 2,5 5,1 6,9 Nickel (Ni) kg <36 ed. <2 <2 <2 Olja ton <2,4 <3,6 <2,3 <8 <6 Olja (från reningsverk) ton,21,4,19 1,6 1,3 Fosfor total (P tot) ton ed. ed. ed.,3,8 PAH (kylvatten KV) kg <41 <6 <35 - - PAH (utlopp bio) kg <,24 <,5 <,25 <,1* <,1* Bly (Pb) kg 24 <33 7 11 14 Susp (utlopp bio) ton 8,1 2,7 2,4 2,7 8,4 TOC (totala organiska ämnen) ton 22 34 23 14 77 TOC (utlopp bio) ton 9,3 12 11 11 19 Zink (Zn) kg 1 23 92 81 1 32 1 3 Anm.: ed.= ej detekterat (minst 8 % av analyserna är under detektions nivå), _ analys saknas. * Uppskattat värde.

29 Diagram 1. Utsläpp till vatten av olja efter rening och ammoniumkväve 5 4 3 2 1 Olja fr reningsverk (kg/år) 15 12 9 6 3 NH4-N i kylvatten (ton/år) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 1985 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 6.5.2 Kylvatten koksverket, inklusive biologisk reningsanläggning (villkor 17-22) Till kylvatten som släpps ut till recipienten kommer renat vatten från biologin (villkor 2 i KN-beslut) och dagvatten via en uppsamlingsbassäng (villkor 17). Vid kortare stopp i den biologiska reningen uppsamlas processvatten i utjämningsbassäng och återförs efter drifttagning av reningsanläggningen. Vid längre störningar i reningen som medför överskridande av riktvärden används vatten till släckning av koks, enligt villkor 21. Under maj månad inträffade en störning i samband med tömning av dagvattenbassängen vid koksverket, varvid stickprov visade på förhöjda ammonium och cyanidhalter i kylvattenutloppet. Händelsen har anmälts till tillsynsmyndigheten. Bioreningen har fungerat utmärkt större del av året men riktvärdet per månad överskreds för susp under november och december. Vattnet användes inte till släckning då störningarna inte varade under längre perioder. Riktvärden har innehållits under övriga delar av året. Mer än 8 % av analyser av PAH visar på värden som var under detektionsgräns. Analyser per månad jämfört mot villkor redovisas i tabellen nedan. Tabell 9. Sammanfattning analyser från biologin NH3 Fenol CNfri Olja susp PH TOC Flöde mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ph mg/l m3/h 22 26,26,4 <,14 9,2 6,9 37 39 23 16,4,3 <,5 7,5 6,9 45 37 24 8,5,2 <,6 7,4 6,8 37 38 25 16,5,6 <,5 8,9 6,8 45 37 26 1,3,1,5 23 7,1 3 4 jan 22,3 <,3 <,5 8 7, 37 4 feb 8,5,3 <,5 9 7, 35 43 mar 11,3,2 <,5 6 6,9 3 41 apr 6,3,3 <,5 6 7, 28 4 maj 5,3,3-1 7, 3 4 jun 6,3,3 <,5 6 7,2 29 42 jul 4,2,3 <,5 2 6,5 29 36 aug 12,3,3-6 7, 28 37 sep 26,3,3 <,5 14 7,2 31 42 okt 8,2,3 <,5 12 7,4 3 37 nov 5,2,2 <,5 153 7,3 26 39 dec 6,3 <,1 <,5 28 7,2 27 42 Riktvärde 6,1,1,5 2 6-8 7 min 5,2,2 <,5 3,2 6,7 29 35 max 26,5,3 <,5 153 7, 96 4

3 Diagram 11. Utsläpp till vatten efter biorening 6 4 2 Ammoniak (NH3), mg/l 3 2 1 Susp (mg/l) 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec,3,2,1 Fenoler (mg/l),2,15,1,5 Cyanid fri (mg/l) 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 8 ph 9 TOC (mg/l) 7 6 3 6 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 6.5.3 Drift av gasreningsanläggningar koksverk (villkor nr 18, 24 och 25) Driften av gasreningen på koksverket redovisas med anledning av KN-villkor nr 18, 24 och 25 (biologisk- respektive gasrening). Vid stillestånd i den biologiska reningen samlas processvatten för senare rening. Vid störningar i spaltugnen samt vid underhållsstopp förbränns delar processgaserna från gasreningen i reservugnen (NH3-ugnen) i stället. Tillgängligheten i gasreningen har dock varit >98 % vilket är normalt. Störningar i gasreningen kan medföra högre halter av svavel och kväveföreningar i koksgasen. Riktvärde för SO2-utsläpp för kalenderår, enligt KN-villkor nr 25 (6 kg/h som årsmedel) har innehållits för året. Medelvärdet för utsläppen av SO2 från koksverket var ca 3 kg/h. Se även under svavelutsläpp.

31 6.5.4 Utlopp från hyttslambassäng (villkor nr 29) Efter sedimentering släpps vattnet från hyttslambassängen tillsammans med kylvatten ut till recipienten via utloppet från Laxviken. I tabell nedan redovisas medelvärden per månad jämfört mot villkor. Riktvärden för susp, enligt KN-villkor nr 29, har underskridits under året förutom under juli då tangerades riktvärdet och under december då riktvärdet överskreds. Detta kan delvis förklaras med provtagningsproblem. Under oktober-december saknas delvis prover pga. läckage i överfallsrör och frysningar i provuttag. Oljeanalyser saknas även på grund av att provflaskor har krossats vid transport till labbet. Analyser per månad jämfört mot villkor redovisas i tabellen nedan. Tabell 1. Sammanfattning analyser från hyttslambassäng Flöde ph Fenol HCN NH-4N Susp Olja Pb Zn m3/h ph µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l 22 26 7,7 <2 <,2 151 <4 <,16 1,3,9 23 25 7,9 <1 <,4 256 12 <,6 1,8 24 33 8, <1 <,1 131 14 <,5 23,13 25 27 7,9 <2 <,1 164 <2 <,5,8,3 26 48 8, <1 <,1 11 <7 <,5 6,5 jan 6 7,8 <1 <,1 123 <2 <,5 1,5 feb 58 7,9 <2 <,1 121 <2 <,5,6,7 mar 57 7,8 <1 <,1 114 <3 <,5 - - apr 57 8, <2 <,1 126 <6 <,5 5,4 maj 54 7,9 <2 <,1 13 <2 <,5 8,4 jun 53 7,9 <4 <,1 116 <2 <,5,5,1 jul 48 8,2 <1 <,1 148 12 <,5 4,5 aug 46 8, <3 <,1 93 6 <,5,5,1 sep 31 8,2 <1 <,1 5 7 <,5 9,4 okt 31 8,1 <1 <,1 74 9 - - - nov 4 - - - - - - - - dec 41 8, <1 <,1 159 <22-27,1 Riktvärden 1,1 1,7 2,5 Diagram 12. Utsläpp till vatten efter hyttslambassäng,2 Cyanid (HCN mg/l),8 Olja (mg/l),6,1,4,2,, 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 3 2 1 Susp.ämnen (mg/l) 1 75 5 25 Fenoler (µg/l) 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 15 1 5 Bly (µg/l),6,4,2, Zink (mg/l) 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

32 6.5.5 Reningsanläggning för recirkulerande kylvatten (villkor 32) Avblödningen släpps ut till recipient med kylvatten via bassänger i Laxviken. Vid eventuella stopp i reningen kan även orenat vatten bräddas till detta system. Villkoren, enligt KN-villkor nr 32, har underskridits under året. Analyser per månad jämfört mot villkor, redovisas i tabell nedan. Tabell 11. Sammanfattning analyser från reningsanläggning Flöde Avblödn Susp Olja Kond PH Temperatur m3/h m3/h mg/l mg/l ms/m ph in o C ut o C dt o C 22 1 358 51 <3,7 39 7,9 32,5 21, 11,5 23 1 341 7 <3,19 48 7,9 33,2 21,5 11,8 24 1 365 153 <3 <,11 35 7,7 33,7 21,7 12,1 25 1 493 29 <2,22 17 7,5 31,5 21,8 9,7 26 1 229 121 <2 <,15 22 7,6 3,1 23, 7,1 jan 1 488 116 <2 <,8 14 7,8 29,7 2,5 9,2 feb 1 268 211 <2,2 2 7, 29,3 2, 9,3 mar 1 132 123 <5,7 13 7,6 3,5 2,1 1,4 apr 1 252 215 <2,2 9 7,8 29,8 2,4 9,4 maj 1 164 171 <2 <,5 19 7,8 29,4 2,2 9,2 jun 1 282 298 <3 <,6 12 7,9 3,3 2,6 9,8 jul 1 188 116 <2 <,22 29 7,5 31,8 21,7 1,1 aug 816 51 <2 <,5 16 7,5 3,5 24,3 6,2 sep 746 79 <2 <,5 33 7,7 29,4 27,7 1,8 okt 1 23 16 <4 <,5 28 7,8 32,5 28,9 3,6 nov 1 549 12 <2 <,5 48 7,5 27,9 24,6 3,3 dec 1 533 74 <2 <,5 19 7,7 3, 26,6 3,4 Riktvärde 5 5 1 Diagram 13. Utsläpp till vatten efter reningsverk 5 25 Avblödning (m3/h) 15 1 5 Susp.ämnen (mg/l) 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1,5 1,5 2 3 4 5 6 Olja /mg/l) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 9 6 3 2 3 4 5 6 Konduktivitet (ms/m) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 33 28 23 18 Temp (oc) 8,5 8, 7,5 7, 6,5 ph 62 612 622 632 642 652 2 3 4 5 6 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

33 6.5.6 Bakgrundshalter i vatten Bakgrundshalter för parametrar enligt tabell nedan har använts då utsläppsmängderna till vatten beräknas. Dessa baseras på analyser av råvatten eller litteraturvärden ( normala halter) för vatten i Luleälv. Analysvärdena för bl.a. TOC, Ptot, Cr, Fe och Zn, Ni har varierat kraftigt under året i inkommande vatten. Medelvärden bakgrundsvärden för analyserna redovisas i tabeller bilaga 2. Tabell 12. Bakgrundshalter i vatten Parameter Bakgrundsvärde Frekvens Ammoniumkväve Litteraturvärde - Totalkväve (Ntot), TOC Analys 1/månad Metaller (t.ex. Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, Zn) Analys 6 alt. 12 /år 6.5.7 Dagvatten Provtagning och analyser sker i de punkter där flödet överstiger ca 1-2 m3/h som medel över året. Detta gäller endast dagvatten vid Uddebovägen. Vattnet kommer till stor del från kylningen av hyttslagg på slaggtippen och avleds till recipienten via Laxviken, bassäng 3. En stor del av dagvatten från området uppsamlas tillsammans med kylvatten till Laxvikensystemet. Tabell 13. Analyser på dagvatten från Uddebovägen Parametrar enhet 26-5-2 26-6-12 26-7-31 26-9-25 Medel Flöde* m3/h 5 55 3 75 5 ph ph 11,7 11,6 11,4 11,6 11,6 Cyanider fria mg/l <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 Fenoler µg/l 7 2 <1 <1 <3 Susp mg/l 17 8 7 2 9 Metaller mm. Aluminium, Al µg/l 14 59 31 51 255 Arsenik, As µg/l 3 2,7 3 2 Barium, Ba µg/l 76 95 11 14 15 Bly, Pb µg/l <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 Järn, Fe mg/l,6,66,21,52,1 Kadmium, Cd µg/l <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 Kalcium, Ca mg/l 24 29 26 28 268 Kalium, K mg/l 94 82 95 94 91 Kobolt, Co µg/l,4,5 1,2,3,6 Koppar, Cu µg/l,9 5 2,8 2,2 Krom tot, Cr µg/l <,5 4 5 2 3 Magnesium, Mg mg/l 3 1,2,3 1,2 Mangan, Mn µg/l 67 11 21 9,7 27 Natrium, Na mg/l 13 11 99 96 19 Nickel, Ni µg/l 6 7 3 4 5 Strontium, Sr µg/l 96 75 52 71 735 Zink, Zn µg/l <5 <5 1 2 <1 *Uppskattat värde.

34 6.6 Resursanvändning 6.6.1 Råvaror & legeringar Nedan redovisas användningen av de råvaror och produkter som används i produktionen. Här redovisas även restprodukter som återförs till produktionen. Legeringar används för att justera stålkvaliteten. Förbrukningen av legeringar, som redovisas nedan motsvarar ca 1 % av råstålproduktionen. Tabell 14. Förbrukning av råvaror (kton) Råvaror & tillsatsmaterial 26 25 24 diff. 6-5 Kol (kokskol) 944,7 946,1 94, -1,4 Kol (injektionskol) 318,6 313,1 318,7 5,5 Järnmalmspellets (MPBO/KPBO) M3 3 71,3 3 26,3 3 155,8 45, Järnmalmspellets (MPBO/KPBO) LD 28,7 28,2 32,9,4 Köpkoks 16,9 39,3 94,6-22,4 Kalciumkarbid 13,7 13,3 11,9,4 Kalksten, masugnar 68,3 7,1 85,5-1,8 Manganslagg 9,4 8,9 1,6,5 LD-slagg till M3 12,9 1,4 16,6 2,5 Bränd kalk 68,5 68,1 67,8,4 Dolomitkalk 58,1 64,5 7,7-6,4 Rådolomit 7,6 9,7 1,7 1,9 Skrot (totalt i LD, inkl. galt) 368,2 364,1 394,4 4,1 Skrot (därav externt) 89,7 113,2 13,1-23,5 Skrot (eget) 279,1 21,1 214,7 78, Skrot till (RH/Cas-ob) 7,9 6,9 7,7 1, Galtjärn (till LD) 62,7 49,8 59,4 12,9 Masugnsbriketter (återtagna restprod.) 132,5 93,9 89,9 38,6 Legeringsämnen 26,1 23,5 22,1 2,6 Aluminium 4, 3,3 4,1 Puro steel 2,3,68,2 Gjutpulver 1,1 1,3,56 Täckmedel 1,3 1,5 1,14 Tapphålsmassa,45,45,45 Tjärolja,57,55,56 Tabell 15. Förbrukning av legeringar i (ton) Legeringsämnen Beteckning LD RH CASOB Summa Koppar Cu 158 1 159 Ferrobor FeB 61 61 Ferrokrom FeCrA/C 1 18 37 1 145 Ferromangan FeMnA/C/N 9 649 591 4 413 14 653 Ferroniob FeNb 556 556 Ferrofosfor FeP 121 178 44 343 Ferrokisel FeSi 464 898 62 1 964 Ferrokiselmangan FeSiMn 4 658 4 658 Ferrotitan FeTi 91 426 518 Ferrovanadin FeV 1 1 Mangan MnC/N 957 6 1 17 Nickel Ni 17 17 Kisel SiC/SiCa 215 165 38 Kol Grafit/koltråd 199 18 237 615 Summa 17 546 1 998 6 543 26 87

35 6.6.2 Gasenergi I tabell nedan redovisas användningen av de gaser som produceras i anläggningarna. Diagram 11 visar hur effektiviteten av energianvändningen i form av gasförbrukning, per ton ämnen (slabs), har förändrats sedan 199. Tabell 16. Fördelning av interna gasförbrukningar Bränsle Värmevärde Mängd Energi Energi Avgaser Anläggning typ* (MJ/Nm3) (Mm3) GWh TJ (Mm3) Koksverk 178 861 3 11 8 Koksbatteri cog 17,44 146 71 2 554 659 Ångpannor cog 3 146 524 135 Övrigt, koksverk cog 1,1 6 23 5 Masugn 1 79 3 911 3 6 Cowper bfg 2,98 751 621 2 237 3 13 Cowper cog 91 443 1 593 41 Kolinjektion cog 3, 1 36 9 Övrigt M3 (gasfackla) cog 3,1 5 18 5 Stålverk (RH, skänkv.) cog 18 86 311 8 Summa fackling 466 944 1 25 Fackling (koksverk) cog 6,3 3 19 28 Fackling (masugn) bfg 196 163 585 82 Fackling (stålverk) ldg 7,79 32 69 249 4 Summa exkl. fackling 2 27 7 296 4 5 Summa inkl fackling 2 289 8 24 5 8 * Koksgas= cog, masugnsgas= bfg, LD-gas: ldg. Diagram 14. Energieffektivitet gaser och leveranser gas 5 4 Energiförbrukning, gaser (GJ/ton slabs) 5 4 Levererade gaser (GJ/ton slabs) 3 3 2 2 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 6.6.3 El- och bränsleförbrukning Tabell 17. Energi- & bränsleförbrukning Energislag Enhet mängd GWh Energivärde/enhet Elenergi GWh 355,817 355,817 Gasol ton 876,6 11,2 46,5 (GJ/ton) Fjärrvärme (inköp) TJ 86,4 24, Fjärrvärme (förbr.) TJ 2,4 5,7 Ånga (inköp)* TJ 73,9 2,5 Ånga (förbr.)* TJ 38,3 1,6 Olja (EO1) m3 495,6 4,93 35,8 (GJ/m3) Diesel m3 1 734,1 17, 35,3 (GJ/m3) Bensin m3 96,2,87 32,6 (GJ/m3) * Se tabell 19 för försåld mängd ånga och fjärrvärme.

36 6.6.4 Leveranser av energi Överskott av gasproduktionen levereras till Lulekraft, LEAB och Nordkalk. Ånga och fjärrvärme levereras till Plannja, AGA och Nordkalk. Energi mängderna är beräknade. Tabell 18. Fördelning av energileveranser Energityp Mm3 kton TJ GWh Koksgas 19 7,8 329 91,4 Blandgas (koks-, masugns- & LD-gas) 2 27 3 75 8 236 2 288 andel koksgas* 1,7 % andel masugnsgas* 89,3 % andel LD-gas* 9, % Summa levererade gaser 8 565 2 379 Levererad fjärrvärme 66, 18,3 Levererad ånga 35,6 9,9 * Beräknad inblandning i levererad blandgas. 6.6.5 Kemikalier Kemikalier som används i verksamheten skall vara godkända av en central kemigrupp före inköp. Kampanjvis omvärderas användningen av kemikalier av kemikaliegruppen. Kemikalier som används är huvudsakligen för avsedda för ph-justering och vattenrening (>95 %). En sammanställning av förbrukningen redovisas i tabell nedan. Tabell 19. Sammanställning av förbrukningen av kemikalier Kemikaliegrupp ton m3 Bränslen 1,64 Färger 5,5 Hygien och städ 1,12 16,5 Lim,22 Lösningsmedel 7,67 Avfettningsmedel (alkaliska) 2,15 12,2 Fett och smörjmedel 15,37 136, Glykol 24,18 Stensalt 4,35 Kemikalier för vattenrening (flockning, fällning) 939,1 8,28 Natronlut 5 995,5 Fosforsyra 4,45 Saltsyra 8,82 Summa 7 67,4 188,1 6.6.6 Köldmedia Förbrukningen av köldmedia redovisas årligen i separat rapport till länsstyrelsen. Förbrukningen är beräknad som sammanlagt påfylld mängd i fasta anläggningar (ej nyinstallation). Nio nya anläggningar har installerats och två har skrotats. Totalt finns ca 1 kylanläggningar installerade. Tabell 2. Köldmedia påfylld mängd (ej nyinstallation) Ämne (kg) 26 25 24 Installerad mängd Köldmedia HFC (134A, R44, R47C) 1 85, 18,5 1 5 Köldmedia typ HCFC (R22, R124): (Omhändertagen från konverterade eller skrotade anläggningar.) 15 4 158 188 6.7 Restprodukter, biprodukter och avfall Nedan redovisas hantering av bi-, restprodukter och avfall som uppkommer i verksamheten. En del av restprodukterna (tabell 21) behandlas i återvinningsanläggning för att återvinna järn och slaggbildare

37 som därefter återanvänds i processerna. Övrigt material som ej kan återanvändas går till deponering på egna deponiområden. Mängder i tabell redovisas i torrvikt om ej annat angetts. Biprodukter (tabell 22) är fallande produkter som till stor del säljs vidare till externa kunder. De säljs oftast utan förbehandling. Upparbetat masugnsslagg s.k. hyttsten siktas till flera fraktioner och används bl.a. som material i vägar. Galtjärn används huvudsakligen som kylskrot i eget stålverk eller säljs externt. Avfall i tabell 23 är de produkter som inte faller direkt vid produktionen och som normalt uppkommer vid sidan om, från kringverksamhet (t.ex. vid rivning och nybyggnad och från verkstäder mm.). Tabell 21. Fallande mängd restprodukter Typ av produkt (kton) Fallande Internt Externt EWCmängd Återanv. Lager(+) Deponi Återanv. kod* LD-stålverksslagg 19,32 19,86 3,92 76,54 1 2 1 Avsvavlingsslagg 75,67 57,26-34,77 14,29 38,88 1 2 1 Stål & järnskrot (återvinning) 143,33 123,32-13,8 33,81 - Internt återvunnet skrot 137,49 137,11,38 - Keramiskt avfall ** 1,8,6 1,2 1 2 1 Gasreningsstoft masugn 38,95 43,89-4,94 1 2 14 --- --- (återfört via injektion) 2,96 2,96 1 2 14 Gasreningsslam masugn (torr vikt) 12,18 12,18 1 2 14 Gasreningsslam stålverk (våt vikt) 61,75 19,64 42,11 1 2 14 Pelletsfines 116,98 8,89 18,9 1 2 99 Filterstoft LD-sek 2,4 2,4 1 2 8 Filterstoft CAS-OB,16,16 1 2 7* Filterstoft övrigt 11,84 11,84 1 2 1 Glödskal 2,86 2,86 1 2 11 Glödskalsslam***,48,48 1 2 15 Tjärslam 3, 3, 5 6 3* Bioslam,1,1 1 2 15 Summa 82,25 518,94-46,36 182,69 146,97 * Farligt avfall (eget omhändertagande) ** Beräknat innehåll i slaggrester som keramiskt avfall, från återvinning av järn & stål, till deponi. *** Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten (torr vikt). Diagram 15. Restprodukter till deponering (kg/ton råstål) 15 12 9 6 3 Deponering (kg/ton rs) 25 2 15 1 5 Deponering (kton/år) 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 Kommentar: Ökningen 24-5, beror till stor del på att material har deponerats, som tidigare år (21-3) använts för att bygga upp vallar i deponin.

38 Tabell 22. Fallande mängd biprodukter Typ av produkt (kton) Fallande Återanvänt Återanvänt mängd internt Lager(+) externt EWC-kod Masugnsslagg (behandlad), (torr vikt) 365,16 42,29 13,24 39,64 - Galtjärn 128,45 64,5 9,51 54,44 - Koksgrus (<1 mm)** 57,69-12,68 7,37 - Tjära 26,48-2,5 28,98 5 6 3* Svavel 1,29 1,29 5 7 2 Råbensen 7,14 2,49 4,66 - Summa 586,21 16,79 2,49 469,38 * Farligt avfall ** Extern koksgrus ca 1,1 kton Tabell 23. Övriga allmänna avfall Typ av produkt (ton) Fallande Extern behandmängd Lager (+) ling / deponi EWC-kod Träavfall 92-482 1 42 17 2 1 Betongavfall 13 13 17 1 1 Industriavfall (osorterat) 41 41 2 3 1 Brännbart avfall 477 477 2 3 1 Returpapper 23 23 2 1 1 Farligt avfall 289 289 (tabell 24) Summa 1853-441 1295 Figur 13: Materialflöden (illustration från 27)

39 6.7.1 Farligt avfall För att minska mängden farligt avfall till destruktion, avvattnas oljehaltigt vatten innan avfallet transporteras för destruktion. Farligt avfall lämnas till extern mottagare (Sakab) för destruktion. Ragnsells AB utför transporten till Sakab. Det farliga avfallet består huvudsakligen av oljehaltiga avfall (ca 88 %) som spillolja, fett, slam och emulsioner som förbränns vid destruktionen. Tabell 24. Farligt avfall EWC-kod Avfallstyp mängd kg 8 1 11 Färgavfall i småemb, lösn.bas 1 226 8 5 1 Isocyanater 24 11 1 6 Oorganiskt surt, flytande 3 92 11 1 13 Alkalisk avfettning 18 81 13 2 8 Spillolja 36 53 13 2 8 Spillolja -1 % vatten 33 56 Summa spilloljor (7 9 kg) 12 1 9 Oljeemulsioner 443 12 1 18 Slipmull 73 13 5 1 Oljehalt slam fr. grusränna 127 98 13 5 8 Oljeavskiljare slam/olja/vatten 21 2 13 8 99 Oljehaltigt vatten 14 3 13 8 99 Hydraulslang förorenad m olja 2 684 13 8 99 Smörjfettrester 17 796 Summa olje- & fettavfall (184 953 kg) 14 6 3 Lösningsmedel 1 189 15 2 2 Absol/trasor 2 948 16 1 7 Olje- och bränslefilter 2 829 16 2 14 Elektronik för fragmentering 91 16 5 6 Kemikalier osorterade 17 16 6 1 Blybatterier 3 55 2 1 27 Aerosoler övriga 153 2 1 29 Rengöringsmedel/tensider FA 482 Summa 289 112

4 6.8 Sammanfattning av recipientkontroller Kontroller av vatten vid Gräsörenbron visar på att tillståndet i recipienten är relativt lite påverkad av verksamheten. Halterna av metaller är låga enligt NVV:s klassning av sjöar och vattendrag. Kvävehalten ligger på nivåer som kan klassas som måttlig höga till höga. Under hösten 26 har tre PM1 mätare installerats i bostadsområden. På den korta tiden som de har varit i drift har visar att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft klaras med god marginal. Provtagningspunkter för luft- och vattenrecipienter framgår av karta nedan. Figur 14: Mätpunkter i recipienten 6.8.1 Vattenkontroll (bilaga 7) En sammanställning av analyser från vattenkontrollen från utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron) finns i tabell nedan. Övriga recipientpunkter redovisas i bilaga 7. Tabell 25. Analyser Gräsörenbron Parameter enhet 26 25 24 2 1995 Ammoniumkväve (NH4-N) mg/l,56,47,47,3,28 Fenol µg/l <2 <2 <2 <3 <2 Syre (O2) mg/l 1, 12,4 9,6 9,5 8,7 Cyanider tillgängligt (CNfri) mg/l <,1 <,1 <,1 <,1 - Fosfor (Ptot) mg/l <,3 <,3 <,2,3,3 Kväve totalt (Ntot) mg/l 1,1 1,2 1,1 1,1 1,2 Bly (Pb) µg/l,6 <1,2 2 2 4 Kadmium (Cd) µg/l <,6 <,4 <,2 <,5 <,4 Koppar (Cu) µg/l 2 2 2 2 6 Krom (Cr) µg/l <3 <1,3 <2 <1 2 Zink (Zn) µg/l 18 15 14 23 21 Nickel (Ni) µg/l 1,4,8 1 1 3 Turbiditet FNU 3,9 3,9 4,1 6,1 4,

41 Parameter enhet 26 25 24 2 1995 Konduktivitet ms/m 49 46 62 45 91 ph ph 7,4 7,2 7,2 7,5 8,3 Temperatur o C 9,2 8,9 8,4 9,5 8,4 Siktdjup m 1,7 1,9 1,6 1,9 2,3 Totalt organiskt kol (TOC) mg/l 4,8 5,5 5, 4,1 4,9 Klorofyll (a) mg/l 7,5 1 7 11 75 6.8.2 Buller (villkor 16/MÖD 25 pkt 2) Ljudnivån i bostadsområden kring vår verksamhet har minskat under flera år. Ett nytt riktvärde på 45 db(a) nattetid, innebär att riktvärdet överskrids om man inte ytterligare minskar bullernivåerna. Se diagram nedan för buller i närmaste mätpunkt (mätpunkt 2 på kartan figur 11). Åtgärder för att minska buller från olika källor pågår. Bolaget kontrollerar bullervillkoret antingen genom direkta mätningar i bostadsområden eller genom beräkningar av bidraget till den ekvivalenta ljudnivån utifrån utförda källpunktsmätningar. Den beräknade bullernivån från källpunktsmätningar visar att de ekvivalenta bullernivåerna i närmaste bostadsområdet, Svartöstaden ligger något över riktvärdet. Resultaten av mätningar redovisas i diagram och tabell nedan. Generellt ger beräkningar högre nivåer än recipientmätning. Mätningar vid bostäder är utförd under december. Det bör påpekas att recipientmätningarna inte är riktiga frifältsvärden. Dessutom förekommer störningar från andra verksamheter. Förhöjda momentana ljudnivåer har ej noterats vid mätning. Uppföljningen av explosioner på slaggtippen gav två tillfällen med smällar under året vilket är under riktvärdet på 6 tillfällen per år under nattetid (22-7). Övriga tillfällen (ej nattetid) med explosioner var fyra gånger. Dessa tillfällen har i huvudsak förekommit under hösten som var extremt fuktig. Figur 15: Mätpunkter för buller

42 Tabell 26. Mätresultat och beräknade ljudnivåer från källpunktsmätning Senaste mätning* L eq [db(a)] Föregående mätning L eq [db(a)] Mät/beräkningspunkt Recipient mätning 26-12 Riktvärde (natt) Mp 1. Sandgatan 8 46,7 47,4 46,2 45 Mp 2. Sandgatan 25 (Skolan) 47,6 47,5 46,3 45 Mp 3. Sandgatan 37 48,7 45,8 44,5 45 Mp 4. Brändövägen 49,4 42,5 42,2 45 * Källpunktsmätning: Mätrapport från Ingemansson, 25-12-3, Nr 34-567 Diagram 16. Buller vid skolan (mätpunkt 2) 6 55 5 45 4 1995 Buller, natt - db(a) vid Skolan Röd linje: riktvärde 2 21 22 23 24 25 26 6.8.3 Bottenfauna Undersökning av bottenfaunan i recipienten har utförts årligen under perioden 1993 till 1999 och därefter är den senaste undersökningen utförd 21. Undersökningen indikerar påverkan på bottenfauna i Inre Hertsöfjärden. En förändring som kan bidra till utfallet är ökningen av mängden spillvärmevatten. Övriga recipientlokaler visar endast små förändringar i faunan jämfört med tidigare undersökningar. Bottenfaunaundersökningen är under förändring och ett försök att likrikta SSAB:s egenkontroll med länsstyrelsens övervakning och övriga industriers egenkontroll pågår. Då detta innebär ett metodbyte krävs det att en viss mängd data samlas in innan en utvärderande analys kan genomföras. Prover har uttagits under 24 till 26 i samarbete med länsstyrelsen och övriga industrier i regionen. Data från dessa undersökningar har inte utvärderats. 6.8.4 Nedfallande stoft Utvecklingen av nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden redovisas i diagram nedan för perioden 2-26. Nedfallande stoft är partiklar som är större än ca 1 µm. Nedfallet är beroende av väderförhållanden (vind, regn/torka, snötäcke mm.) samt utsläpp och damning från vägar/planer, såväl inom som utom SSAB:s område. Torra somrar är nedfallet större än normalt. Värdena har t.ex. varit högre under de torra somrarna som var 22 och 26. Detta indikerar på att utsläppen från driftanläggningar bidrar ned en mindre del till nedfallet än damningen från vägar mm. Provpunkternas placering framgår av karta i figur 14, ovan.

43 Diagram 17. Nedfallande stoft 8 HERTSÖN, Midvinterstigen 8 LÖVSKATAN, Furumovägen 6 6 4 4 2 2 2 21 22 23 24 25 26 2 21 22 23 24 25 26 8 SVARTÖSTAN, FVC 8 ÖRNÄSET, Degerögatan 6 6 4 4 2 2 2 21 22 23 24 25 26 2 21 22 23 24 25 26 x

44 6.8.5 Metaller i mossa En undersökning av metaller i mossa utfördes senast under 25. Utvecklingen av metaller i mossa fortsätter att visa på oförändrade och på längre sikt, kraftigt neråtgående trender. Analyserna av järn visar på en tydlig minskning av spridningsområdet vid jämförelse med tidigare mätningar och även något jämfört med 22. Spridningen framgår av karta, figur 12 nedan, som visar spridningen av järn. I figuren visas nivå >2 5 ppm för åren 22 och 25 respektive > 5 ppm år 1985. De högsta halterna av t.ex. järn uppmättes till ca 5 ppm vid ett provställe på Svartöberget. Vid mätningen 1997, var högsta värdet tre gånger högre och spridningsområdet mer än 1 gånger större jämfört med 25 för samma halter. En tydlig förhöjning av vanadin samt en viss förhöjning av järn-, och kromhalterna i mossa förekommer i närområdet. Inga tydliga förhöjningar av halter för bly, koppar, nickel, eller zink kan ses inom SSAB:s närområde. Halterna av kadmium ligger på värden som är lika med bakgrundsnivån för Sverige. Figur 16: Spridning av järn (Fe) i mossa Faktaruta metaller i mossa: Husmossa insamlas från ca 3 provplatser, rensas och torkas. Till metallanalys används de två till tre senaste årsskotten. De två till tre senaste årens metallnedfall kan utläsas vid respektive provtagning. Spridningen approximeras utifrån metallhalt vid varje provpunkt. Linjerna på kartan visar ungefärlig utbredning med en viss minimihalt av metallen. Innanför linjen uppskattas halterna i mossa vara över den halt som linjen representerar. (Linjerna är alltså ingen absolut gräns utan bör ses som en fingervisning om spridningen.)

45 7 Bilagor Översiktskarta över industriområdet Bilaga 1