Magnus Groth, Verkställande direktör och koncernchef

Årsredovisning 2006

Med årets stora satsningar har vi skapat en resursstark organisation med kapacitet att växa och en helt annan internationell närvaro än för bara något år sedan. Vi har förstärkt vårt erbjudande, vår organisation och vår leveransförmåga. Magnus Groth, Verkställande direktör och koncernchef Avfallshantering Avveckling och rivning

Innehåll Översikt...2 VD-ord...4 Affärsidé, mål och strategier...6 Verksamhetsöversikt...8 Marknad...14 Affärsområde Avfallshantering...18 Affärsområde Avveckling och rivning...22 Affärsområde Driftoptimering...26 Affärsområde Service och underhåll...30 Miljö och säkerhet...32 Personal...34 Studsvikaktien...36 Riskfaktorer...38 Förvaltningsberättelse...42 Koncernens resultaträkning...47 Koncernens balansräkning...48 Koncernens kassaflödesanalys...50 Moderbolagets resultaträkning...51 Moderbolagets balansräkning...52 Moderbolagets kassaflödesanalys...54 Redovisnings- och värderingsprinciper...55 Noter till koncernredovisningen...62 Noter till moderbolagets redovisning...72 Revisionsberättelse...75 Femårsöversikt...76 Koncernens styrning...79 Styrelse och revisorer...82 Koncernledning......83 Nyckeltalsdefinitioner...84 Driftoptimering Service och underhåll STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 1

Översikt Studsvik på två minuter Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Företaget har 60 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö. Studsvik vänder sig till en marknad i stark tillväxt med kvalificerade tjänster inom fyra affärsområden: Avfallshantering, Avveckling och rivning, Driftoptimering samt Service och underhåll. Studsvik har 1 200 anställda i 7 länder och företagets aktie är noterad på Nordiska Börsen Stockholm, MidCap. AFFÄRSOMRÅDEN Avfallshantering Avveckling och rivning Nettoomsättning 508,7 MSEK Rörelseresultat 33,6 MSEK Medelantal anställda 294 45% Nettoomsättning 189 MSEK Rörelseresultat 11,9 MSEK Medelantal anställda 321 16% Bearbetning av radioaktivt avfall Avfallstjänster hos kund Transport och logistik Konsulttjänster inom avfallshantering Strålskyddstjänster Avvecklings- och rivningstjänster Avfallstjänster hos kund Strålskyddstjänster Driftoptimering Service och underhåll Nettoomsättning 167,7 MSEK Rörelseresultat 36,4 MSEK Medelantal anställda 114 Provning och analys av kärnbränsle och material Korrosions- och vattenkemistudier Programvara för bränsleoptimering Transport och logistik Nettoomsättning 268,8 MSEK Rörelseresultat 17,3 MSEK Medelantal anställda 473 15% 24% Service vid drift och underhåll Strålskyddstjänster Avfallstjänster hos kund 2 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Översikt 2006 i korthet Copyright British Nuclear Group Ltd. All rights reserved. Studsvik förvärvade det amerikanska företaget RACE som är verksamt inom hantering av radioaktivt avfall. Order och Letter of Intent tecknades på behandling av 12 ånggeneratorer. Det första större avtalet avseende avvecklingsuppdrag i Storbritannien tecknades. En utbyggnad av den svenska anläggningen för behandling av metalliskt avfall påbörjades. Kontrakt tecknades på installation av programvaran GARDEL i 11 japanska reaktorer. Dotterbolaget Studsvik Stensand AB såldes den 1 januari 2007. Koncernen bedöms att under 2007 redovisa en god organisk tillväxt och ett förbättrat rörelseresultat. Styrelsen föreslår en utdelning om 2,00 kr per aktie. NYCKELTAL 1) 2004 Koncernens omsättning, MSEK 1 219,6 1 088,3 1 025,4 Rörelseresultat, MSEK 71,3 78,8 24,3 Resultat efter finansnetto, MSEK 57,1 76,2 31,8 Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,24 5,81 2,99 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,24 5,81 2,95 Rörelsemarginal, % 5,8 7,2 neg Soliditet, % 41,2 47,9 38,5 Eget kapital per aktie, SEK 67,97 68,90 54,60 Antal anställda, medelantal 1 279 1 278 1 353 1) Jämförelsetal för 2005 och 2004 avser kvarvarande verksamhet. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 3

VD-ord Ett år av kraftfulla framtidssatsningar Under 2006 genomförde Studsvik kraftfulla satsningar för att skapa förutsättningar för framtida tillväxt och lönsamhet. Resultatet är ett Studsvik som står väl rustat att möta en växande efterfrågan från den internationella kärnkraftsindustrin. Studsviks omsättning växte 2006 med 12 procent. Rörelseresultatet om 71 miljoner kronor är det näst bästa i Studsviks historia, men innebär likväl en rörelsemarginal på 5,8 procent vilket betyder att vi inte nådde vårt lönsamhetsmål. Året präglades av stora framtidssatsningar och Investeringar och soliditet investeringar. Soliditeten om 41,2 procent visar att vi har kunnat genomföra MSEK % dessa med bibehållen finansiell styrka. 300 60 De långsiktiga målen ligger fast och preciseras på sidan 6. 200 40 Året innebar en kraftsamling för hela organisationen. Våra medarbetare runt 100 20 om i världen har demonstrerat en målmedvetenhet och innovationsförmåga 0 0 2004 2005 2006 som är imponerande och helt avgörande för koncernens fortsatta utveckling. På många håll i världen knyts åter starka förhoppningar till kärnkraften. USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Finland hör till de länder där det pågår konkreta processer för en utbyggnad. I Sverige och på många andra håll i världen moderniseras den befintliga kärnkraften. I flera EU-länder finns en ökad öppenhet i debatten som på sikt kan leda till att fler länder omprövar kärnkraften. Gemensamt för dessa processer är att de redan nu driver på utvecklingen mot en effektiv, säker och miljöanpassad hantering av det låg- och medelaktiva avfallet från industrin. Samma krafter driver också fram en accelererande rivningstakt av gamla uttjänta kärnanläggningar. I Storbritannien har den samordnande myndigheten NDA redan skapat en marknad och började under året lägga ut uppdrag på kommersiella leverantörer. I Tyskland väntas avvecklingsarbetet i stängda reaktorer öka i omfattning och i USA pågår en omfattande uppstädning av mellanlagrat avfall. Med årets stora satsningar har vi skapat en resursstark organisation med kapacitet att växa och en helt annan internationell närvaro än för bara något år sedan. Vi har förstärkt vårt erbjudande, vår organisation och vår leveransförmåga. I april gjorde vi det viktiga förvärvet av det amerikanska företaget RACE, som innebär att vi nu även hanterar torrt och metalliskt avfall och stora komponenter i USA. Bolaget är nu integrerat och benämns Studsvik RACE. Efter förvärvet är Avfallshantering Studsviks största affärsområde och USA vår största enskilda marknad. Potentialen är stor, men samtidigt ökade konkurrensen under den senare delen av året. Arbetet fortsätter nu med tekniköverföring och gemensam marknadsbearbetning. Under året har vi också fortsatt vår etablering i Storbritannien. Som ett resultat erhöll vi ett första större ramavtal avseende avvecklings- och rivningstjänster i Sellafield, samt även ett antal mindre pilotkontrakt inom avfallshantering. Verksamheten utvecklas lovande och väntas visa vinst från och med 2007. För att kunna hantera en väntad tillväxt inom avfallshantering bygger vi ut kapaciteten. Anläggningen i Sverige byggs ut för att kunna ta hand om stora komponenter. Ett antal ånggeneratorer kommer att börja behandlas under 2007. En ny anläggning i Storbritannien utvecklas successivt i takt med marknadsförutsättningarna. Verksamheterna inom våra nischområden har haft ett framgångsrikt år. Våra programvaror har en 4 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

VD-ord stark ställning med stabil försäljning och goda marginaler. Vid sidan av våra analysprogram som har en dominerande position på världsmarknaden konstaterar vi med glädje att vår senaste programfamilj GARDEL börjar hitta allt fler kunder. Här är tillväxtpotentialen fortsatt stor liksom inom produktområdet materialteknik som gynnas av pågående moderniseringar av befintliga kraftverk. Inom Service och underhåll har vi efter genomfört åtgärdsprogram skapat en stabil verksamhet i Tyskland, medan vi vid slutet av året beslöt att avyttra Stensand med den svenska serviceverksamheten. Koncernen gjorde viktiga satsningar för att utveckla organisationen och tydliggöra vårt erbjudande till marknaden. Vi har effektiviserat och förstärkt funktionen för marknadsföring och försäljning genom rekryteringar och organisatoriska förändringar. Ett koncerngemensamt projekt har genomförts för att lyfta fram kompetensutveckling och rekrytering och för att säkerställa fortsatt innovationshöjd och tekniskt ledarskap. Därmed har vi i allt väsentligt nått de verksamhetsmål vi ställde upp förra året: Vi har fått ett genombrott på den brittiska marknaden. Vi har framgångsrikt lanserat Studsviks nyutvecklade koncept för stora komponenter. Marknadsnärvaron och säljorganisationen har förstärkts och marknadskommunikationen förbättrats. Vi har genom förvärv och avyttringar styrt om verksamheten mot tjänster med högre marginaler. Under fjärde kvartalet drabbades avfallsanläggningen i Erwin av ett driftstopp, som slutade med att vi tvingades belasta årets resultat med 12 miljoner kronor. På annan plats i årsredovisningen lämnar vi mer information om händelsen och de åtgärder vi vidtagit. Bristerna i anläggningen är idag åtgärdade och styrningen fungerar väl. Vi räknar därför med en stabil drift under 2007. Den långsiktiga utvecklingen är positiv för alla våra verksamhetsområden. Branschen präglas dock fortsatt av långa införsäljningsprocesser som ofta även innefattar olika myndighetstillstånd. Med detta sagt ser jag fram mot 2007 med tillförsikt med goda möjligheter för både ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet. Nyköping i februari 2007 Magnus Groth Verkställande direktör och koncernchef STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 5

Affärsidé, mål och strategier Studsviks affärsidé är att leverera kvalificerade tjänster som kännetecknas av nytänkande, effektivitet och säkerhet till den internationella kärnkraftsindustrin. Finansiella mål Studsviks mål är att leverera en robust lönsamhet genom ett tydligt fokus på effektivitet. Koncernen ska växa organiskt och genom förvärv eller allianser med minst bibehållen lönsamhet. Under den senaste femårsperioden har Studsvik ökat sin nettoomsättning med i genomsnitt 5 procent per år. Inkluderas under 2005 avvecklad verksamhet är den genomsnittliga ökningen av nettoomsättningen 7 procent. Ökningen är ett resultat av både organisk tillväxt och förvärv. Studsviks finansiella mål är att Den organiska nettoomsättningstillväxten ska uppgå till lägst 5 procent per år. Rörelsemarginalen ska uppgå till 8 procent. Soliditeten ska uppgå till lägst 40 procent. På nästa sida visas diagram över hur målparametrarna utvecklats de senaste fem åren. Därutöver har individuella mål formulerats för affärsområdenas rörelsemarginaler med hänsyn till respektive affärsområdes förutsättningar. Affärsområdenas lönsamhetsmål avser rörelsemarginal före koncerngemensamma kostnader i moderbolaget. Affärsområdenas lönsamhetsmål Avfallshantering 20% Avveckling och rivning 10% Driftoptimering 15% Service och underhåll 7% Verksamhetsmål Förutom att verksamheten ska uppnå de finansiella målen, har ett antal konkreta verksamhetsmål formulerats för 2007. Investera i Avfallshantering för att ytterligare förstärka affären. Fortsatt satsning i Storbritannien. Stärka marknads- och försäljningsorganisationen ytterligare. Ökad samverkan mellan affärsområdena med integrerade kunderbjudanden. Strategi Studsviks strategi är att med hög innovationstakt erbjuda specialiserade tjänster till kärnkraftsindustrin. Tillväxtstrategi Studsvik förstärker successivt sin position på världsmarknaden genom organisk tillväxt i kombination med allianser och förvärv. Den organiska tillväxten är kunddriven och förstärks genom såväl produktoch tjänsteutveckling som geografisk expansion. Geografisk tillväxt skapas genom etablering av egna affärsenheter och anläggningar på nya marknader, antingen i egen regi eller genom förvärv och strategiska allianser. 1947 AB Atomenergi bildas. Svenska staten äger initialt 57 procent. 1950-TAL R1, den första svenska testreaktorn färdigställs. 1960-TAL Testreaktorerna R2 och R2-0 byggs i Studsvik. Svenska staten förvärvar hela AB Atomenergi. 1970-TAL AB Atomenergi namn ändras till Studsvik Energiteknik AB. 1980-TAL Ett flertal nya verksamheter etableras eller förvärvas. Säljbolag etableras i USA och Japan. Omfattande omstrukturering av verksamheten. 1990-TAL Ökad fokusering på kärnteknik. SINA och Scandpower förvärvas. Anläggningen i Erwin byggs. Vattenfall övertar Studsvik från staten och avyttrar bolaget igen efter ett antal år. Historik 1947 50-talet 60-talet 70-talet 80-talet 90-talet 6 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Affärsidé, mål och strategier Nettoomsättning MSEK 1 250 Rörelsemarginal % 10 Soliditet % 50 1 000 8 40 750 6 30 500 4 20 250 2 10 0 02 03 04 05 06 0 02 03 Neg 04 05 06 0 02 03 04 05 06 Produkt- och tjänstestrategi Koncernen fokuserar på produkter och tjänster som förstärker kundernas lönsamhet, bidrar till säkerheten samt underlättar för kunderna att ta sitt miljöansvar. Studsvik har en lång tradition av hög innovationstakt och bedriver egen teknik- och metodutveckling utifrån kundens behov. Samtidigt strävar Studsvik kontinuerligt efter att höja förädlingsvärdet i sina tjänster. Företaget erbjuder ett mervärde i form av färdiga systemlösningar snarare än enskilda produkter och tjänster av standardkaraktär. Marknadsstrategi Studsvik bedriver huvuddelen av sin verksamhet på geografiska marknader med goda tillväxtutsikter och relativt höga nationella inträdesbarriärer. Delar av verksamheten agerar på hela världsmarknaden. Det ger förutsättningar för att successivt förstärka Studsviks marknadsnärvaro genom att kontinuerligt utveckla försäljningsorganisation och marknadsföring. Partnerstrategi Studsvik agerar självständigt på marknaden och utvecklar egna tjänster i nära samarbete med sina kunder. På vissa områden kan konkurrenskraften höjas genom strategiska partnerskap, antingen med högt specialiserade nischaktörer eller med globala storföretag vid upphandlingar av större projekt. Det senare kan gälla vid livstidsförlängning eller rivning av kärnkraftverk. Organisatorisk strategi Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och affärsmässighet med stark inriktning på lönsamhet och kundtillfredsställelse. Affärsmässiga samband tydliggörs genom indelningen i strategiska affärsområden. Organisationen har de senaste åren genomgått en allt tydligare kundorientering, från att tidigare ha varit mer teknikorienterad. Som ett led i denna omorientering har under 2006 tio nyckelerbjudanden, Key Offerings, identifierats i syfte att tydliggöra för marknaden inom vilka huvudsakliga områden Studsvik skapar kundnytta. 2000 Produktion inleds vid anläggningen i Erwin. 2001 Studsvikaktien noteras vid Stockholmsbörsen. Rationaliseringsprogram inleds. 2002 TTT bildas genom ett joint venture med Washington Group. 2003 IFM i Tyskland förvärvas. 2004 Sex affärsområden bildas och lägger grunden för dagens marknadsinriktade struktur. 2005 Testreaktorerna R2 och R2-0 läggs ned och verksamheten koncentreras till fyra affärsområden. Förvärv av ERS i Stor britannien. 2006 Förvärv av amerikanska RACE. Stensand med service och underhåll i Sverige avyttras. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 7

Verksamhetsöversikt Studsvik levererar kvalificerade tjänster till en internationell kundkrets inom kärnkraftsindustrin. Kunderna består främst av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar samt leverantörer till kärnkraftsindustrin. Avfallshantering har kommit att bli Studsviks största verksamhetsområde, inte minst genom förvärvet av amerikanska RACE under 2006. Förvärvet är en av flera stora satsningar inom området avfallshantering, som omfattar såväl teknik- och produktutveckling som kraftfulla marknadsinvesteringar på nya geografiska marknader. Avveckling och rivning hör också till företagets prioriterade tillväxtområden. De investeringar som för närvarande genomförs skapar förutsättningar för framtida tillväxt inom båda dessa affärsområden. Det mest forskningsintensiva affärsområdet är Driftoptimering, där utvecklingen av programvara för bränsleoptimering och kvalificerad materialteknisk kompetens finns samlad. Denna verksamhet har den största geografiska spridningen. Service och underhåll är från och med 2007 det minsta affärsområdet, där tjänster som kompletterar erbjudandet i övriga affärsområden finns samlade. Ett kärnkraftverk kan vara kund hos Studsvik under hela sin livscykel, men tonvikten ligger på den senare delen. Studsviks tjänster är knutna till drift, underhåll, modernisering och nedläggning av kärnkraftverket. Studsvik satsar på kundorientering och marknadsbearbetning. Tjänsterna kännetecknas av en hög grad av anpassning till kundernas individuella behov. Som ett led i detta arbete definierades under året Studsviks erbjudande: Bearbetning av radioaktivt avfall Avfallstjänster hos kund Konsulttjänster inom avfallshantering Strålskyddstjänster Transport och logistik Avvecklings- och rivningstjänster Provning och analys av kärnbränsle och material Korrosions- och vattenkemistudier Programvara för bränsleoptimering Service vid drift och underhåll Nettoomsättning per affärsområde 3 4 2 1. Avfallshantering, 45% 2. Avveckling och rivning, 16% 3. Driftoptimering, 15% 4. Service och underhåll, 24% 8 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 1 Nettoomsättning per geografisk marknad 3 4 2 1 1. Sverige, 28% 2. Övriga Europa, 35% 3. Nordamerika, 35% 4. Asien, 2% Rörelsemarginal per affärsområde % 20 15 10 5 0 Avfallshantering Avveckling och rivning Driftoptimering Service och underhåll

Verksamhetsöversikt bildsida STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 9

Verksamhetsöversikt Studsviks erbjudande Koncernens erbjudande är utformat för att vara attraktivt för kunderna och utgår från deras behov. Varje erbjudande omfattar ett antal specifika produkter och tjänster. Bearbetning av radioaktivt avfall Studsvik erbjuder behandling av låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar i Studsvik utanför Nyköping, samt i Erwin och Memphis i Tennessee, USA. En anläggning har även förvärvats i Workington i Storbritannien där Studsvik ansökt om tillstånd för att bedriva behandling av lågaktivt avfall. Anläggningarna i Studsvik behandlar torrt och metalliskt avfall från kärntekniska anläggningar i framför allt Europa genom förbränning och smältning. Anläggningen i Erwin behandlar vått avfall genom den unika egenutvecklade pyrolysprocessen THOR. I Memphis volymreduceras lågaktivt avfall genom andra metoder. Syftet med avfallsbehandling är framför allt att åstadkomma volymreducering och stabilisering av avfallet inför slutförvaring. Avfallstjänster hos kund Avfallshantering erbjuds även vid kundernas egna anläggningar, exempelvis karaktärisering, sortering och paketering av avfall, stabilisering och solidifiering av vått avfall, kompaktering av torrt avfall samt mätning av radioaktivitet i avfall inför behandling och återvinning. Konsulttjänster inom avfallshantering Studsviks konsulttjänster inom behandling av radioaktivt avfall och miljöteknik omfattar bland annat utredningar av exempelvis kostnads- och miljöaspekter inför omhändertagande och behandling av radioaktivt avfall. Strålskyddstjänster Personalen vid kärntekniska anläggningar riskerar att utsättas för radioaktiv strålning. Arbete i strålningsklassade miljöer kräver alltid mätning och analys av strålningsnivåer, samt att strålningsdoser minimeras. Studsvik erbjuder sådan strålskyddsservice samt tillverkar och erbjuder service av persondosimetrar som registrerar uppnådd strålningsdos. Transport och logistik Transporter av radioaktivt material kringgärdas av strikta nationella och internationella regelverk. Studsvik ombesörjer transporter av avfall och annat material till och från kundernas anläggningar. Avvecklings- och rivningstjänster Avvecklingsprocessen är lång och komplicerad. Studsviks tjänster omfattar hela avvecklings- och rivningsprocessen från förstudier, planering och projektledning till praktiskt arbete med rivning och därpå följande avfallshantering. Provning/analys av kärnbränsle och material Både bränslestavar och övrigt material i anslutning till en reaktor utsätts för hård påfrestning under drift. För att säkerställa att bränsle och bränslekapslingar bibehåller de egenskaper som krävs för säker och stabil drift så länge som möjligt testas dessa egenskaper i Studsviks laboratorier. Materialtester för att kontrollera motståndskraft vid olika driftsituationer och kondition ända intill livstidens slut genomförs även de i Studsviks egna laboratorier. Sedan 2005 erbjuder Studsvik tester i reaktormiljö i samarbete med Institutt for Energiteknikk, IFE, i Norge. 10 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Verksamhetsöversikt SERVICE OCH UNDERHÅLL Service vid drift och underhåll Bearbetning av radioaktivt avfall Avfallstjänster hos kund AVFALLSHANTERING Konsulttjänster inom avfallshantering Strålskyddstjänster Programvara för bränsleoptimering Transport och logistik DRIFTOPTIMERING Korrosionsoch vattenkemistudier Provning och analys av kärnbränsle och Avvecklings- och rivningstjänster AVVECKLING OCH RIVNING material Korrosions- och vattenkemistudier Spricktillväxtmätningar och andra korrosionsstudier utförs på obestrålat och bestrålat material i syfte att minska bränsle- och materialrelaterade driftstörningar, säkerställa materials livslängd samt motverka och sänka den radioaktiva dosbelastningen i kärnkraftverk. Programvara för bränsleoptimering Bränsle är en tung kostnadspost för kärnkraftverk. Det finns därför stora vinster att hämta i optimering av bränsleutnyttjandet. Studsviks programvara för datoriserad reaktordriftsoptimering är världsledande. Många kunder uppskattar en oberoende leverantör av denna typ av programvara. Även Studsviks programvara för härdövervakning, GARDEL, har vunnit framgångar under året. Utveckling av programvara sker huvudsakligen i USA. Service vid drift och underhåll Kraven på service och underhållsarbeten i ett kärnkraftverk är stora och stiger med kärnkraftverkets ålder. Alla system och komponenter i strålningsklassad miljö behöver återkommande underhåll och rengöring för att garantera säker drift under anläggningens hela livstid. Tjänsterna omfattar mekanisk service, dekontaminering (avlägsnande av radioaktivitet) samt allmän fastighetsskötsel vid kärnkraftsanläggningar. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 11

Verksamhetsöversikt Organisation och processer Studsviks organisation präglas av korta beslutsvägar och affärsmässighet med inriktning på innovationsförmåga, effektivitet och säkerhet. Organisationen arbetar i stor utsträckning i projekt med stor intern rörlighet och flexibilitet. Individen har ett stort utrymme under eget ansvar. Teknik, försäljning och marknadsföring är prioriterade områden för kompetensutveckling. Organisation Studsvik har kontor och dotterbolag i sju länder runt om i världen och bedriver verksamhet i långt fler. Koncernen har drygt 1 200 anställda, merparten utanför Sverige. Vid huvudkontoret i Nyköping finns koncernledning samt koncerngemensamma funktioner för administration, ekonomi och affärsplanering. Koncernens verksamhet bedrivs inom fyra strategiska affärsområden: Avfallshantering Avveckling och rivning Driftoptimering Service och underhåll Studsviks viktigaste geografiska marknader är USA, Sverige, Tyskland och Storbritannien. Egna anläggningar finns utanför Nyköping i Sverige samt i Memphis och Erwin i USA. Ytterligare en anläggning är under uppförande i Storbritannien. Programvaruutvecklingen inom affärsområdet Driftoptimering sker huvudsakligen i USA. Koncernens dotterbolag ansvarar för verksamheten inom affärsområdena på respektive geografisk marknad. Dotterbolagscheferna tillsammans med koncernchef, ekonomidirektör, direktören för affärsutveckling samt direktören för teknisk utveckling utgör koncernledningen. Studsvik har resurser för marknadsföring och försäljning på plats nära kunden på varje geografisk marknad. Detta tillsammans med företagets tjänster inom transport och logistik möjliggör ett nära nog heltäckande erbjudande till kunder i hela världen, även om många tjänster endast utförs vid koncernens egna anläggningar. Verksamheten bygger på en stark säkerhetskultur och hög kvalitetsmedvetenhet. Detta förutsätter väl dokumenterade och fungerande processer. Centrala affärsprocesser Studsviks affärsprocesser möjliggör att information om behov, problem och framgångar fångas upp och förmedlas mellan vitt skilda delar av organisationen. Ett systematiskt kvalitetsarbete möjliggör enhetlig och konsekvent kommunikation så att information ska kunna tolkas likvärdigt av alla i organisationen. Därmed kan informationen samordnas, utvärderas och formuleras för att nå best practice för hela organisationen. Studsviks verksamheter i Sverige är certifierade enligt ISO 9 000 och ISO 14 000, vilket innebär att verksamhetens stödjande processer finns detaljerat dokumenterade. Koncernens verksamheter i övriga länder är certifierade enligt andra standards, exempelvis ASME NQA-1 i USA. Genom Studsviks strategi för expansion, både organisk tillväxt och förvärv, tillkommer nya individer och nya organisationer i koncernen. Detta innebär en utmaning för koncernens förmåga att upprätthålla och utveckla specifika, värdeskapande och affärskritiska processer med bibehållen samordning mellan organisationens olika delar. Studsvik arbetar fortlöpande med att förbättra och utveckla dokumentationen och kommunikationen av koncerngemensamma affärsprocesser ut i organisationen. Centrala affärsprocesser inom Studsvikkoncernen beskrivs kortfattat i de följande avsnitten. Forskning och utveckling Studsvik bedriver forskning och utveckling kring kärnteknik, främst uppdragsforskning, men även forskning och utveckling i egen regi och i samarbetsprojekt med aktörer på kärnkraftsmarknaden. Uppdragsforskning sker i nära samarbete med kunden och leder ofta fram till specifika lösningar 12 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Verksamhetsöversikt Anläggningar Kontor för den aktuella kunden, vars behov kan vara komplexa. Ofta kan lösningarna i nästa steg utvecklas till mera allmängiltiga och anpassningsbara tjänster till Studsviks övriga kunder. All forskning och utveckling inom koncernen utgör ett kunskapskapital som förvaltas, utvecklas och görs tillgängligt inom koncernen. Studsvik utvecklar system för kunskapsöverföring inom koncernen så att flertalet forskningsrapporter och annat material ska kunna bli sökbara och lätt åtkomliga. Affärsutveckling Studsviks processer för affärsutveckling finns noga dokumenterade i manualer och andra styrdokument. Ett exempel är manualen för processen vid företagsförvärv som beskriver hur koncernledning och styrelse ska förses med korrekta och dokumenterade finansiella och strukturella analyser och beslutsunderlag inför varje företagsförvärv. Därmed kan tempot hållas uppe i beslutsprocessen utan att ge avkall på kvaliteten. Syftet är även att förse övriga anställda i koncernen som deltar i företagsförvärv med riktlinjer och vägledning inför genomförandefasen. Rekrytering och kompetensutveckling För att nå framgång på en global marknad ska Studsviks lokala organisationer tillsammans återspegla marknadens mångfald, samtidigt som enhetlighet eftersträvas både ifråga om kompetens och om vidareutveckling hos medarbetarna i koncernens olika enheter. Under det gångna året har ett projekt genomförts inom personalområdet för att inventera kompetens och personalförsörjning vid de olika bolagen i koncernen. Resultatet av projektet ska ligga till grund för en plan för hur koncernen ska arbeta med kompetens och ledarskap. De bästa metoderna och arbetssätten ska tas tillvara, samtidigt som den framtida kompetensförsörjningen ska säkras och rörligheten inom koncernen ökas. Försäljning och marknadsföring Organisationens försäljningsfunktioner runt om i världen spelar en central roll för företagets utveckling och tillväxt. Samordning av dessa funktioner ställer höga krav på tydliga och väl dokumenterade mål och strategier som löpande utvärderas och revideras. Försäljningsorganisationerna stödjer samtliga koncernbolags verksamheter på den aktuella geografiska marknaden. Under 2006 förstärktes försäljningsorganisationen genom nyrekryteringar och organisatoriska förändringar. I USA integrerades den befintliga försäljningsorganisationen med Studsvik RACE som förvärvades under året. Som ett led i koncernens arbete för enhetlig och effektiv försäljning och marknadsföring genomfördes ett projekt för att förstärka koncernens varumärkesplattform och marknadskommunikation. Projektstyrning De flesta av Studsviks uppdrag utförs i projektform. Sammansättningen av resurser och kompetens kan anpassas i varje projekt för att optimalt motsvara uppdragets krav. Styrning av projekten sker genom noggrann dokumentation och rapportering enligt givna riktlinjer inför, under och efter avslutat projekt. I den svenska verksamheten finns ett regelbundet återkommande projektforum där pågående projekt avrapporteras och erfarenhetsutbyte möjliggörs. Projektstyrningen är av speciell betydelse vid projekt som utförs i kunders anläggningar, eftersom kvalitetssäkring och kunskapsöverföring är svårare att genomföra än vid projekt i egna anläggningar. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 13

Marknad Varje kärnteknisk anläggning har behov av en mängd kvalificerade tjänster under hela sin livscykel; från planeringsstadiet, under driftsfasen och i samband med modernisering eller avveckling och rivning. Marknaden för dessa tjänster växer. Efterfrågan drivs av kärnkraftens utveckling som på senare år har kännetecknats av: Omfattande modernisering av existerande kommersiella reaktorer Avveckling och rivning av äldre reaktorer Omhändertagande av arvet efter civila och militära forskningsprogram Därtill förefaller en utbyggnad av ny kärnkraft allt mer aktuell på flera marknader. Detta har begränsad direktpåverkan på Studsviks affär. Indirekt har det dock stor betydelse, eftersom det är en viktig drivkraft bakom branschens behov av att säkert och effektivt ta hand om det låg- och medelaktiva avfall som uppstår. Kärnkraften uppfattas allt mer som en säker, miljövänlig och effektiv energikälla. Som underliggande argument för en kommande utbyggnad av kärnkraften framförs ofta såväl miljöskäl som de stora energibehov som behöver tillgodoses. Idag svarar kärnkraften för drygt 9 procent av världens elkraftproduktion (2005). Det finns 435 kommersiella reaktorer i drift i världen. Den marknad som får allt mer central betydelse för Studsvik består av tjänster för bearbetning av radioaktivt avfall för slutförvar respektive återvinning. Avveckling och rivning av uttjänta reaktorer och andra kärntekniska anläggningar är också ett växande område, i vilket avfallshantering är ett viktigt delmoment. Kärnkraftverk i drift arbetar kontinuerligt med effektivisering av driften och optimering av effektuttaget ur bränslet. För dessa behov har Studsvik utvecklat världsledande tjänster i nischer såsom programvara för bränsleoptimering och härdövervakning samt olika former av laboratorietester av bränsle och material. Sverige Den svenska marknaden fortsatte under året att präglas av de moderniseringsprogram som genomförs i flera av de svenska kärnkraftverken. Som ett Antal reaktorer i drift per land 125 100 75 50 Antal reaktorer under avveckling per land 50 40 30 20 Reaktorernas åldersfördelning (reaktorer i drift) Ålder 1 5 6 10 11 15 16 20 21 25 25 0 USA Frankrike Japan Ryssland Storbritannien Korea Tyskland Kanada Ukraina Indien Sverige Spanien Övriga Källa: IAEA/PRIS 10 0 USA Frankrike Japan Ryssland Storbritannien Tyskland Kanada Ukraina Sverige Spanien Övriga Källa: IAEA/PRIS 26 30 31 35 36 40 0 25 50 75 100 125 Antal Källa: IAEA/PRIS 14 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Marknad resultat finns en mängd stora komponenter såsom ånggeneratorer och tanklock som behöver tas omhand. Studsvik har i nära samarbete med Ringhals utvecklat en teknik för detta ändamål, vilket under året öppnade en ny viktig delmarknad för bolaget. Trenden att kärnkraftverken strävar efter att minimera tiden för planerade driftstopp fortsatte och antalet revisionsdygn var lägre än föregående år. USA De federala myndigheterna har givit klart uttryck för att man ska satsa på kärnkraft. Den amerikanska marknaden växer, samtidigt som konkurrensen är hård. En branschkonsolidering har pågått sedan mitten av 2005 med flera stora samgåenden. Studsvik möter konkurrensen med ledande teknologi inom avfallshantering och kostnadseffektiva, kundanpassade helhetserbjudanden. Inom torrt avfall och stora komponenter finns en betydande tillväxtpotential, inte minst genom Studsviks nyutvecklade metod för bearbetning av stora komponenter. En viss tillväxt väntas också inom processverksamheten, där vått avfall från kärnkraftverk löpande bearbetas. Den större tillväxt som väntas bli resultatet av att kärnkraften byggs ut lär dock dröja åtskilliga år. Lagret för lågaktivt avfall i Barnwell, South Carolina kan komma att stängas under 2008 enligt nuvarande planer. Detta kan på kort sikt försämra förutsättningarna för Studsvik att verka i regionen. Studsvik är därför engagerat i ett antal aktiviteter som syftar till att finna lämpliga handlingsalternativ för att verksamheten inte ska påverkas negativt. Inom Driftoptimering var 2006 ett bra år med avseende på korrosionsstudier. Ett eventuellt framtida hot är dock Department of Energy s strävan efter att avancerade bestrålningstjänster och efterbestrålningsundersökningar ska utföras i egna amerikanska anläggningar. Mycket av det forskningsoch utvecklingsarbetet utförs idag hos Studsvik. Storbritannien Den engelska marknaden är under uppbyggnad. Myndigheten NDA (Nuclear Decommissioning Authority), som inrättades under 2005 för att samordna hanteringen av rivningsprojekt och historiskt avfall, har under året lagt ut sina första kontrakt. Studsvik har vunnit ett viktigt första ramavtal med Sellafield. Dock har den mängd avfall som kommit ut på marknaden under NDAs första verksamhetsår inte riktigt motsvarat förväntningarna. Även rivningsprojekten har hittills varit färre än väntat. I det medellånga perspektivet väntas dock stark tillväxt avseende såväl avfallsmängder som rivnings- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 15

Marknad Japan Studsvik har i många år arbetat på den japanska marknaden inom materialteknik. Under 2006 genom fördes projekt inom korrosion och vattenkemi. Under året har intensiva kundbearbetningsinsatser gjorts med avseende på avfallsbearbetning. Detta arbete fortsätter under 2007. Studsviks nya programvara för härdövervakning fick ett marknadsgenombrott genom en order till elva japanska kärnkraftverk. kontrakt. Förutsägbarheten är här relativt hög, eftersom NDA har tydligt kommunicerade riktlinjer och finansieringen klar. Den exakta tidpunkten för de stora projekten är dock fortsatt svår att bedöma. Tyskland Den tyska marknaden har kännetecknats av en period av lägre aktivitet. Skälet är de strama offentliga finanserna under perioden samt den omfattande handläggningsprocess som är förenad med att inleda stora rivningsprojekt. Det är sedan länge känt att tre stora anläggningar står inför rivning inom en relativt snar framtid. Två av dessa väntas inleda vissa rivningsaktiviteter under 2007. Inom Service och underhåll har förutsättningarna för underhållsarbete förändrats genom kraftproducenternas strävan efter att minimera de planerade driftstoppen, de så kallade revisionerna. Detta ställer betydligt högre krav på leverantörernas flexibilitet och förmåga att erbjuda tillräckliga resurser för att utföra revisioner under kortare tidsrymd. Övriga världen Det finns ett antal stora kärnkraftsnationer där Studsvik idag inte är representerat. Kina och Ryssland hör till dessa, som rent geografiskt skulle vara fullt tänkbara för en kommande etablering. I båda länderna kan behovet av Studsviks tjänster förmodas vara betydande. Kärnkraftsindustrin kännetecknas dock av starka nationella särdrag, som omfattar såväl organisation och finansiering som teknik. Dessa särdrag utgör i nuläget stora inträdesbarriärer. Av den anledningen bedöms etableringar på dessa marknader för närvarande inte vara aktuella för Studsvik. Detsamma gäller för närvarande även Frankrike, som dock bearbetas från Studsviks tyska organisation och via partners. Konkurrenter Avfallshantering är relativt ungt som självständigt tjänstesegment inom kärnkraftsindustrin. I takt med att allt större avfallsmängder når marknaden utvecklar olika aktörer nya tekniker för återvinning av kontaminerat material samt volymreducering och stabilisering av restavfallet för slutförvar. Studsvik har utmärkt sig som en ledande innovatör på detta område, som en följd av bolagets mångåriga materialtekniska erfarenhet och förmåga att arbeta i radiologisk miljö. Konkurrenterna har liksom Studsvik ofta någon förankring i kärnkraftsindustrin, vanligtvis lokalt i det aktuella landet. På internationell nivå är det framför allt ett företag som har etablerat sig inom Studsviks verksamhetsområden; EnergySolutions som är resultatet av ett samgående mellan tidigare Envirocare och Duratek. 16 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Marknad På enskilda marknader finns enstaka starka lokala aktörer, såsom Energie Werke Nord (EWN) i Tyskland. I övrigt är det främst mindre lokala aktörer som erbjuder vissa tjänster inom avfallshantering samt företag som erbjuder mellanlagring och slutlagring. Inom Avveckling och rivning är det främst entreprenadföretag och teknikkonsulter som kan erbjuda stora entreprenadlösningar. Dessa har dock sällan specialiserad kunskap om rivning av kärntekniska anläggningar, varför Studsvik kan vara en attraktiv partner till dem. Globalt finns även Nukem bland de konkurrenter som specialiserat sig på rivning av kärntekniska anläggningar. Inom Driftoptimering finns två verksamhetsgrenar. Studsviks programvara är helt dominerande på världsmarknaden, med omkring hälften av världens alla kommersiella reaktorer som kunder. Här består konkurrensen av bränsleleverantörerna själva, såsom GE, Westinghouse och Areva. Inom materialprovning förekommer konkurrens från framför allt statliga forskningsorganisationer. Service och underhåll konkurrerar med stora tjänsteföretag som ISS, Coor och Dalkia i Sverige samt ett flertal små och medelstora aktörer i Tyskland. Efter avyttringen av Stensand vid årsskiftet 2006/2007 dominerar den tyska marknaden för affärsområdet. KONKURRENTER Avfallshantering Avveckling och rivning Driftoptimering Service och underhåll EnergySolutions, tidigare Envirocare och Duratek (globalt) Lokala avfalls- och slutförvarsanläggningar Nukem (globalt) Många stora byggnads- och teknikföretag Programvara: GE, Westinghouse och Areva Materialprovning: Statliga forskningsinstitut Många lokala aktörer i Tyskland STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 17

AFFÄRSOMRÅDE Avfallshantering Andel av koncernens nettoomsättning Affärsområdets tjänster Bearbetning av radioaktivt avfall Avfallstjänster hos kund 45% Transport och logistik Konsulttjänster inom avfallshantering Strålskyddstjänster Andel av koncernens rörelseresultat 34% Nettoomsättning per geografisk marknad 3 1 2 1. Sverige, 13% 2. Övriga Europa, 15% 3. Nordamerika, 72% Nettoomsättning MSEK 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 18

Affärsområde Avfallshantering Studsvik tillhör marknadsledarna inom behandling av radioaktivt avfall i Europa och Nordamerika. USA, Tyskland, Sverige och Storbritannien utgör Studsviks viktigaste marknader, medan Japan och Frankrike är tänkbara tillväxtmarknader. Verksamhet Affärsområdet Avfallshantering behandlar låg- och medelaktivt avfall i egna anläggningar. Slutförvaring av radioaktivt avfall utan föregående behandling kan vara mycket kostsam. Genom att separera och volymreducera avfallet, särskilja återvinningsbart metallskrot och därigenom minimera mängden restavfall som behöver slutförvaras bidrar Studsvik till att sänka kundernas kostnader. Den svenska delen av verksamheten betjänar i första hand den europeiska marknaden. Verksamheten omfattar förbränning av torrt avfall och behandling av metallskrot, exempelvis rostfritt stål, kolstål, koppar, aluminium eller bly. I USA behandlas vått avfall i form av jonbytarmassor i Studsviks anläggning i Erwin, Tennessee, som bygger på den patenterade THOR-tekniken. THOR-tekniken utvecklas även i intresseföretaget THOR Treatment Technologies (TTT) i vilket Studsvik och Washington Group äger 50 procent vardera. Bolaget levererar system för behandling av avfall från de civila och militära kärntekniska forskningsprogrammen i USA. Under våren 2006 förvärvades det amerikanska avfallshanteringsföretaget Studsvik RACE (tidigare RACE Holdings). Bolaget behandlar organiskt och lågaktivt avfall i USA. Studsviks verksamhet inom avfallshantering i Storbritannien befinner sig i en uppbyggnadsfas inom hantering av metalliskt avfall. En anläggning projekteras i Workington som ska kunna ta emot avfall under andra halvåret 2007, för att sedan successivt byggas ut vid växande volymer. Forskning och utveckling inom affärsområdet bedrivs kontinuerligt utifrån kundernas behov och önskemål. Nya metoder för behandling av avfall utvecklas ständigt. Exempel på det är metoden för behandling och volymreducering av stora komponenter som fick sitt kommersiella genombrott under 2006. NYCKELTAL 2004 Nettoomsättning, MSEK 508,7 333,7 302,8 Andel av koncernens omsättning, % 44,8 29,9 27,6 Rörelseresultat, MSEK 33,6 42,4 49,7 Rörelsemarginal, % 6,6 12,7 16,4 Investeringar, MSEK 321,2 23,4 15,1 Antal anställda, medelantal 294 140 119 Utveckling i omvärlden under 2006 Många moderniserings- och livstidsförlängningsprojekt pågår i kärnkraftverk runt om i världen. Dessa projekt ger upphov till stora mängder skrot som behöver avfallsbehandlas, vilket innebär ökade affärsmöjligheter för Studsvik. Även pågående nedläggningar av äldre kärntekniska STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 19

Affärsområde Avfallshantering anläggningar medför att stora mängder skrot kommer att kräva behandling under de närmaste åren, bland annat i Storbritannien. Studsvik är väl positionerat för att kunna ta del av dessa omfattande projekt. Händelser under 2006 I slutet av mars gav Miljödomstolen Studsvik tillstånd att utöka verksamheten vid smältanläggningen i Sverige från tidigare 2 500 ton till 5 000 ton per år. En utbyggnad av anläggningen om 1 000 kvadratmeter beräknas bli klar under första halvåret 2007. Syftet är att bereda utrymme för avfallsbehandling av stora komponenter med förbättrad logistik. I april förvärvade Studsvik samtliga aktier i RACE Holdings i Memphis, Tennessee, med verksamhet inom hantering av radioaktivt avfall i USA. Därmed nästan fördubblas Studsviks omsättning inom affärsområdet. Förvärvet innebär en breddning av Studsviks kunderbjudande på den amerikanska marknaden för radioaktivt avfall. Under våren slutfördes ett pilotprojekt i samarbete med Ringhals där en ny egenutvecklad teknik för volymreducering av stora komponenter framgångsrikt användes. En 310 ton tung ånggenerator från Ringhals, som annars hade behövt slutförvaras i sin helhet, kunde reduceras från ursprungliga 400 kubikmeter till knappt 30 kubikmeter material för deponering i slutförvar. Denna metod för behandling av stora komponenter ska delvis erbjudas även vid Studsvik RACE:s anläggning i Memphis. Under året erhölls de första beställningarna för behandling av stora komponenter. Dels vanns en order från tyska E.ON avseende fyra ånggeneratorer, dels tecknades en avsiktsförklaring med Vattenfall Ringhals avseende bland annat åtta ånggeneratorer. Arbetena beräknas börja under 2007 och pågå under flera år. Studsvik har stor frihet i hur arbetet planeras, varför beläggningen i anläggningen i Studsvik väntas bli mycket stabil. Även andra viktiga beställningar erhölls under året. En order avseende avfallsbehandling av värmeväxlare från kärnkraftverket i Mühleberg i Schweiz innebär ett nytt marknadssegment för Studsvik. Ett mindre parti skrot från Sellafield i Storbritannien har behandlats. Det är ett strategiskt viktigt uppdrag på ny marknad med stor tillväxtpotential. Avfall från den europeiska serviceverksamheten inom Westinghouse har tagits emot, även detta en ny marknad för Studsvik. Ett större oplanerat driftstopp vid anläggningen i Erwin inträffade i fjärde kvartalet till följd av ett utrustningsfel. Som en följd av driftstoppet försämrades produktionen tillfälligt under slutet av året med en betydande marginalförsämring som följd. Efter analys av felorsakerna byttes utrustning och handhavanderutiner, vilket har förbättrat driftsäkerheten i anläggningen. Produktionen hade åter normaliserats i början av 2007. TTT arbetade under året vidare med leveransen av en avfallsbehandlingsanläggning till det så kallade Idaho Cleanup Project. THOR-tekniken väcker stort intresse och ett flertal projekt på den amerikanska marknaden har under året bearbetats. Marknadsposition och konkurrenter Studsvik tillhör marknadsledarna inom behandling av radioaktivt avfall i Europa och Nordamerika. Kärntekniska anläggningar anlitar Studsvik för förbränning eller smältning av låg- och medelaktivt avfall. USA, Tyskland, Sverige och även Storbritannien utgör Studsviks viktigaste marknader, medan Japan och Frankrike är tänkbara tillväxtmarknader. Inom smältning har Studsvik en stark marknadsposition i Sverige och Tyskland. Marknaden i Storbritannien var ännu under 2006 i en uppbyggnadsfas och från övriga Europa tas endast mindre mängder avfall omhand. Studsvik är också ledande inom förbränning i Tyskland. Endast mindre mängder tas omhand från övriga Europa. I USA har Studsvik en stabil ställning och dominerar den kommersiella marknaden vad gäller behandling av jonbytarmassa. Denna marknad väntas växa när den pågående nysatsningen på kärnkraft i USA resulterar i nya kommersiella kärnkraftsanläggningar. Detta väntas dock inte påverka marknadsvolymen förrän om cirka åtta till tio år. Studsviks marknadsposition i USA ifråga om behandling av lågaktivt avfall samt avfallsbehandling av stora komponenter är också stabil med goda 20 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Affärsområde Avfallshantering 3 4 2 1 5 förutsättningar för ökade marknadsandelar, framför allt inom behandling av stora komponenter. Bland affärsområdets konkurrenter finns både statliga och privata aktörer. Den främsta konkurrenten till affärsområdet Avfallshantering både i Nordamerika och Europa är dock direktdeponering utan behandling. Det förfaringssättet blir dock allt mer ifrågasatt, både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. De största konkurrenterna på den europeiska marknaden är annars tyska Siempelkamp Nukleartechnik och franska Centraco inom smältning samt olika lokala aktörer i Tyskland, Frankrike och Belgien inom förbränning. I USA pågår en konsolidering, där även Studsvik har tagit en aktiv roll genom förvärvet av nuvarande Studsvik RACE. Studsvik möter hård konkurrens framför allt från en större aktör, EnergySolutions. Kundernas insikt om behovet av konkurrens för att nya tekniska lösningar ska utvecklas och bidra till kostnadseffektivitet innebär dock att marknaden fortsätter att utvecklas positivt. Exempel på uppdrag och händelser inom affärsområdet under året 1. I samarbete med Ringhals har ett unikt koncept för volymreducering av stora och komplexa komponenter, som ånggeneratorer, utvecklats. En första kommersiell order på behandling och återvinning av fyra ånggeneratorer kom från E.ON i Tyskland. Avsiktsförklaring om behandling och återvinning av bland annat åtta ånggeneratorer tecknades med Vattenfall Ringhals. 2, 3. Studsvik erbjuder även behandling av stora komponenter vid sina anläggningar i Memphis, Tennessee. Ett avtal tecknades under hösten med en kärnkraftsanläggning på amerikanska östkusten om ett helhetsåtagande avseende allt från transport och paketering till behandling av ett stort antal värmeväxlare, turbinkomponenter m m. 4. En ny anläggning för avfallsbehandling av icke-kärntekniskt avfall har tagits i drift vid Studsviks anläggningar utanför Nyköping. Anläggningens kunder finns inom sjukhus, stålverk, pappersbruk och oljeindustri. 5. Smältanläggningen i Studsvik byggs ut med över 1 000 kvadratmeter för att möta den ökade efterfrågan på behandling av metallskrot som uppstår vid byte av reaktorkomponenter och vid rivning av reaktorer. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 21

AFFÄRSOMRÅDE Avveckling och rivning Andel av koncernens nettoomsättning 16% Affärsområdets tjänster Avvecklings- och rivningstjänster Avfallstjänster hos kund Strålskyddstjänster Andel av koncernens rörelseresultat 12% Nettoomsättning per geografisk marknad 1 2 1. Sverige, 1% 2. Övriga Europa, 99% Nettoomsättning MSEK 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 22

Affärsområde Avveckling och rivning Rivningen av ett kärnkraftverk sträcker sig över en period om tio till femton år och medför många myndighetskontakter, en stor mängd dokumentation, omfattande strålskyddsplanering och även andra tjänster som ställer krav på säkerhetstänkande, erfarenhet och rutin. Verksamhet Affärsområdet Avveckling och rivning erbjuder tjänster genom hela avvecklingsprocessen från förstudier, planering och projektledning till det praktiska rivningsarbetet och därefter hantering av avfallet. Avvecklingsprocessen är lång och komplicerad och genomförandet innehåller samarbeten med alla Studsviks affärsområden. Rivningen av ett kärnkraftverk pågår under en period om tio till femton år och medför många myndighetskontakter, en stor mängd dokumentation, omfattande strålskyddsplanering och även andra tjänster som ställer krav på säkerhetstänkande, erfarenhet och rutin. En stor del av kostnaden för ett rivningsprojekt utgörs av mellan- och slutlagring av radioaktivt avfall. Studsvik har utvecklat rivningsmetoder som minimerar det radioaktiva rivningsavfallet och därigenom lagringskostnaderna. Utveckling av arbetsmetoder och redskap pågår ständigt för att kunna erbjuda bästa tänkbara tjänster avpassade för varje kund. Utveckling i omvärlden under 2006 Den tyska avvecklingsmarknaden befann sig under året i den period av lägre aktivitet som inleddes under slutet av 2005. Tre kärnkraftverk har kommit olika långt i processen inför att påbörja rivning. Rivningsplanerna för samtliga tre kraftverk är försenade jämfört med de ursprungliga planerna. En viss ökning av aktiviteten på den tyska marknaden kunde dock noteras under andra halvåret. Utvecklingen på den brittiska marknaden bedöms som fortsatt positiv. Den samordnande myndigheten NDA fullföljer sitt uppdrag och lade under året ut de första betydande rivningskontrakten. Processen mot avveckling och rivning av Sellafield samt NYCKELTAL 2004 Nettoomsättning, MSEK 189,0 242,4 289,1 Andel av koncernens omsättning, % 16,7 21,7 27,2 Rörelseresultat, MSEK 11,9 23,3 37,7 Rörelsemarginal, % 6,3 9,6 12,6 Investeringar, MSEK 4,0 3,1 4,4 Antal anställda, medelantal 321 381 248 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 23

Affärsområde Avveckling och rivning ett 20-tal stängda, statligt ägda kärnkraftverk fortlöper planenligt, om än med vissa förseningar. Händelser under 2006 Under sommaren tecknade Studsvik ett ramavtal för avvecklingsprojekt vid Sellafieldanläggningen i nordvästra England. Ramavtalet med huvudentreprenören British Nuclear Group gäller inledningsvis en period om två år, med möjlighet till två års förlängning. Avvecklingen vid Sellafieldanläggningen är Studsviks första större avtal på den växande brittiska avvecklingsmarknaden. I september slutfördes rivningen av Siemens anläggning i Hanau i Tyskland. Processen har drivits ända fram till så kallad Green Field Status, vilket innebär att marken åter kan användas för valfritt ändamål. Under 2007 förväntas avvecklingen påbörjas av åtminstone ett av de tre stängda tyska kärnkraftverken i Stade, Mühlheim Kärlich och Obrigheim. Studsvik har goda förutsättningar att ta hem delar av de kommande avvecklings- och rivningsprojekt som kommer att upphandlas i mindre portioner. Studsvik är etablerat med verksamhet i samtliga tre anläggningar, men har hittills endast utfört uppdrag av mindre omfattning. Marknadsposition och konkurrenter Studsvik har mer än 20 års erfarenhet inom området avveckling och rivning. Koncernen har en ledande position i Tyskland och etablerade under 2005 verksamhet i Storbritannien. Den globala marknaden fortsätter att växa. Särskilt bedöms Studsviks prioriterade marknader Tyskland och Storbritannien vara tillväxtmarknader. I Tyskland är Studsviks marknadsandel cirka 20 procent, i Storbritannien är andelen avsevärt mindre men ökande. Bland affärsområdets kunder finns i Tyskland Siemens med anläggningen i Karlstein, forskningscentrum och upparbetningsanläggningen i Karlsruhe samt E.ON Kernkraft i Stade och Würgassen. I Storbritannien är bland andra AWE plc, BNG Sellafield Ltd, British Energy Group plc, Babcock Naval Services samt NDA kunder hos Studsvik. Utvecklingen på affärsområdets marknad går mot upphandlingar av allt bredare uppdrag där 24 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Affärsområde Avveckling och rivning 3 2 1 4 Copyright British Nuclear Group Ltd. All rights reserved. större leverantörer med brett tjänsteutbud har stora fördelar. För mindre aktörer är samarbete med andra leverantörer en naturlig del av strategin för att vinna enskilda order. Utöver brett tjänsteutbud krävs goda referenser samt förmåga att leverera kostnadseffektivt och med hög säkerhet för att kunna konkurrera vid de riktigt stora upphandlingarna. Studsvik strävar efter att erbjuda kostnadseffektiva helhetslösningar och är en av få aktörer som erbjuder kvalificerade tjänster inom avfallshantering, vilket innebär unika fördelar. Exempel på uppdrag inom affärsområdet under året 1, 2. Studsviks verkstäder i Stutensee-Blankenloch i Tyskland utvecklade och tillverkade en vacuumkammare för forskningsändamål åt Hahn-Meitner-Institute i Berlin. Kammaren är 13,5 meter lång, diametern är 2,4 meter och den väger 11,5 ton. 3. Studsvik använde egenutvecklad utrustning för att ta ut borrkärnor för provtagning vid en av reaktorerna i kärnkraftverket i Greifswald åt kunden Research Centre Rossendorf. Den fjärrmanövrerade utrustningen styrs via sex kameror. 4. Det första projektet inom ramavtalet med British Nuclear Group avseende Sellafieldanläggningen var rivningen av instrument- och provtagningsanläggningen i B204, den ursprungliga upparbetningsanläggningen i Sellafield. Studsvik utvecklade en innovativ lösning för att minimera risken för spridning av radioaktivitet i luften vid nedmonteringen. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 25

AFFÄRSOMRÅDE Driftoptimering Andel av koncernens nettoomsättning 15% Affärsområdets tjänster Provning och analys av kärnbränsle och material Korrosions- och vattenkemistudier Programvara för bränsleoptimering Transport och logistik Andel av koncernens rörelseresultat 37% Nettoomsättning per geografisk marknad 4 5 1 3 2 1. Sverige, 31% 2. Övriga Europa, 21% 3. Nordamerika, 33% 4. Asien, 12% 5. Övriga marknader, 3% Nettoomsättning MSEK 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 26

Affärsområde Driftoptimering Effekthöjnings- och moderniseringsprogram i befintliga kärnkraftverk, en utveckling mot nya bränsletyper samt ökad utbränning av kärnbränsle skapar affärsmöjligheter inom Driftoptimering. Verksamhet Affärsområde Driftoptimering erbjuder programvaror samt kvalificerade tester, undersökningar och utredningar till kärnkraftverk och bränsletillverkare i hela världen. Det finns stora ekonomiska värden i att optimera bränsleutnyttjandet i ett kärnkraftverk. Studsviks programvara för optimering av reaktordrift är världsledande. Tonvikten ligger på mjukvara för analyser med hög prestanda och noggrannhet, oberoende av bränsleleverantör. I Studsviks laboratorier undersöks bränslestavar för att säkerställa att bränsle och kapslingar bibehåller de egenskaper som krävs för säker och stabil drift. Bränslet undersöks också för bästa möjliga bränsleekonomi. Bränsletester i reaktormiljö levereras i samarbete med Institutt for Energiteknikk, IFE, i Norge. Material i och kring reaktorn utsätts för stora påfrestningar. Materialens motståndskraft vid olika driftsituationer samt deras kondition mot slutet av livstiden undersöks i Studsviks materiallaboratorier. Driftoptimering är Studsviks mest forskningsintensiva verksamhetsområde. Produktutveckling pågår kontinuerligt inom affärsområdet. Den styrs av kundernas behov och omfattar utveckling av programvara liksom av metoder och utrustning. Utveckling i omvärlden under 2006 De senaste årens positiva utveckling inom kärnkraftsindustrin har fortsatt under 2006. Ett starkt intresse för nybyggnad och effekthöjningar finns runt om i världen. Det ökande energibehovet och uppmärksamheten kring den så kallade växthuseffekten innebär att kärnkraften allt mer framstår som ett centralt inslag i framtida utsläppsfri energiförsörjning. NYCKELTAL 2004 Nettoomsättning, MSEK 167,7 192,1 208,1 Andel av koncernens omsättning, % 14,8 17,2 19,0 Rörelseresultat, MSEK 36,4 28,6 80,8 Rörelsemarginal, % 21,7 14,9 neg Investeringar, MSEK 10,3 10,7 19,9 Antal anställda, medelantal 114 172 211 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 27

Affärsområde Driftoptimering De moderniseringsprojekt som pågår i många kärnkraftverk medför förlängning av livstiden och även effekthöjningar. Kraftverkens konstruktionsmaterial och bränsle utsätts därmed för större påfrestningar. Det öppnar goda affärsmöjligheter för både programvara och materialtester. Händelser under 2006 Studsviks världsledande ställning som leverantör av programvara för bränsleanalyser befästes under året. Samtidigt har strategiskt viktiga order tecknats för programsystemet GARDEL som lanserades under 2005, framför allt en order till elva japanska kärnkraftverk. GARDEL används för härdövervakning i realtid. Ett antal intressanta projekt inom materialteknik pågår eller har genomförts. Bland annat märks flera svenska branschforskningsprojekt kring spricktillväxt samt ett gemensamt projekt med Electric Power Research Institute (EPRI) i USA och Ringhals i Sverige avseende sekundärsidekemi. Det aktiva korrosionslaboratoriet i Studsvik byggs ut för att möjliggöra större kapacitet för provningar på bestrålat material. Ombyggnaden påbörjades under hösten 2006 och beräknas vara klar att tas i drift under våren 2007. Samarbetet med IFE har utvecklats väl. Utvecklade rampförsök beräknas kunna utföras för kunders räkning från och med halvårsskiftet 2007. Materialprovningsreaktorerna i Studsvik som stängdes 2005 har under det gångna året helt tömts på bränsle. En stor del av den lösa utrustningen har skrotats och radiologiska kartläggningar i anläggningen har genomförts. Kostnaderna för nedläggning och rivning täcks av medel från den så kallade Kärnavfallsfonden som finansieras genom avgifter som erläggs av de svenska kärnkraftsproducenterna. Marknadsposition och konkurrenter Studsviks verksamhet bygger på en nära relation till kunderna och en god förståelse för deras behov. Kundkontakter vårdas genom frekventa kundmöten och kundbesök, men även support- och konsultverksamheten är viktig för kontinuerlig uppföljning av kundernas behov. En geografisk närvaro på varje marknad är av stor betydelse för kundkontakternas utveckling. Affärsområdet är en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser till kärnkraftsindustrin och anses bland annat vara världsledande på tester avseende spricktillväxt i olika material. Samtidigt är affärsområdets programvara för bränsleoptimering marknadsledande i världen. Studsviks programvara och tjänster används idag i drygt 200 av världens drygt 435 kärnkraftsreaktorer. Studsvik har höga marknadsandelar inom sina nischer. Kunderna inom provning och analys är huvudsakligen bränsletillverkare, kärnkraftsbolag, myndigheter och forskningsinstitut. De sistnämnda är också de viktigaste konkurrenterna inom detta erbjudande. Inom korrosionsstudier och vattenkemi är kunderna främst kärnkraftsbolag, myndigheter och forskningsinstitut, som även här är de viktigaste konkurrenterna. Inom programvara finns Studsvik på samtliga större marknader; USA, Europa och Asien. Studsvik har också den största geografiska och teknologiska 28 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Affärsområde Driftoptimering 3 4 2 1 spridningen av alla jämförbara aktörer. Kunder har historiskt sett främst varit kraftbolagens huvudkontor som använder Studsviks program för utvärdering av bränsle i samband med bland annat upphandlingar. Under senare år har kunderna i ökad omfattning även bestått av kraftverk som efterfrågar härdövervakning i realtid och koder för träningssimulatorer. De främsta konkurrenterna är bränsleleverantörer som GE, Westinghouse, Areva, Toshiba, Hitachi och Mitsubishi. Studsvik utmärker sig i konkurrensen genom sin specialisering. Konkurrenterna betraktar ofta denna typ av programvara som en stödjande verksamhet snarare än som en central affärsverksamhet. 5 Exempel på uppdrag och händelser inom affärsområdet under året 1, 3. För att möta en ökad efterfrågan har Studsviks laboratorium för materialprovning på bestrålat material utökats och byggts om samt försetts med ny utrustning. Tre nya celler för krypprovning tas i drift i år. 2, 4. Studsvik har på uppdrag av SKI-ICP, Statens kärnkraftinspektion, International Co-operation Programme, tillverkat ett elektrod- och mätsystem för att bestämma korrosionspotentialen i reaktorvatten i det ryska kraftverket Leningrad Nuclear Power Plant utanför St Petersburg. De elektroder som ingår i systemet tar flera månader att tillverka. 5. Studsvik fick i hård konkurrens uppdraget att leverera härdövervakningssystemet GARDEL för installation i elva tryckvattenreaktorer i Japan åt kunden Nuclear Engineering Ltd, som redan tidigare använder Studsviks programvaror för bränsle- och härdoptimering. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 29

AFFÄRSOMRÅDE Service och underhåll Andel av koncernens nettoomsättning 24% Affärsområdets tjänster Service vid drift och underhåll Strålskyddstjänster Avfallstjänster hos kund Andel av koncernens rörelseresultat 17% Nettoomsättning per geografisk marknad 3 2 1 1. Sverige, 49% 2. Övriga Europa, 46% 3. Nordamerika, 5% Nettoomsättning MSEK 300 200 100 0 2004 2005 2006 NYCKELTAL 2004 Nettoomsättning, MSEK 268,8 279,7 237,7 Andel av koncernens omsättning, % 23,7 25,1 21,7 Rörelseresultat, MSEK 17,3 11,9 6,8 Rörelsemarginal, % 6,4 4,3 2,9 Investeringar, MSEK 2,6 2,2 3,0 Antal anställda, medelantal 473 519 718 30

Affärsområde Service och underhåll Studsvik satsar på utbildning, utveckling samt samarbeten och kan erbjuda service- och underhållstjänster med hög kvalitet. Verksamhet Affärsområde Service och underhåll erbjuder service- och underhållstjänster till kärnkraftsindustrin framför allt i Tyskland och angränsande länder. Den svenska verksamheten, med undantag för strålskyddstjänster, avyttrades i slutet av året. Kundrelationen med ett kärnkraftverk löper under kärnkraftverkets hela livstid. Större behov av affärsområdets tjänster kan också uppstå vid ombyggnationer i samband med effekthöjning och modernisering, samt även i samband med avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Affärsområdets tjänster inom kärnkraftsservice innebär bland annat rengöring och sanering av ytskikt och detaljer i kärnkraftverk, service och underhåll på mekanisk utrustning, friklassningsmätningar samt sortering och klassificering av radioaktivt avfall. Tjänsterna inom strålskyddsservice består av mätning och analys av strålningsnivåer för att garantera säkerheten för personal som arbetar i strålningsklassade miljöer såsom kärnkraftverk. En väsentlig del av affärsområdets affärsvolym genereras under revisioner, den tid kraftverken stängs av för översyn och underhåll. I Europa genomförs revisioner huvudsakligen under årets andra och tredje kvartal. Utveckling i omvärlden under 2006 Kärnkraftverken i framför allt Tyskland tenderar att koncentrera sina revisioner till perioden april oktober, från att tidigare ha spritt dem under perioden mars november. För Studsviks del betyder det att fler anställda behövs under kortare period för att hantera det minskade antalet dagar tillgängliga för revision. Händelser under 2006 Under första kvartalet utbildades svensk strålskyddspersonal på kanadensiska reaktortyper för att under våren kunna genomföra uppdrag vid kanadensiska kärnkraftverk. I den tyska verksamheten slutfördes den organisationsanpassning som påbörjades under 2005. Personalstyrkan reducerades och kostnadsnivån har sänkts. Ett avtal har tecknats med den tyska kraftproducenten E.ON avseende samarbete inom strålskyddsområdet och leverans av strålskyddstjänster till E.ONs kärnkraftverk. Avtalet innebär en ökning av Studsviks marknadsandel inom strålskydd i Tyskland. Under december slöts avtal med Coor Service Management om försäljning av dotterbolaget Studsvik Stensand. Efter Konkurrensverkets godkännande genomfördes överlåtelsen per den 1 januari 2007. Coor Service Managements kärnverksamhet är verksamhetsnära service, vilket ger goda möjligheter till fortsatt positiv utveckling för Stensand, vars huvudsakliga tillväxtmöjligheter ligger utanför kärnkraftsindustrin. Stensands verksamhet inom persondosimetri behålls dock i Studsvik. Studsviks verksamhet inom Service och underhåll koncentreras därefter till Tyskland och angränsande länder. Marknadsposition och konkurrenter Marknaden domineras globalt av de tre stora aktörerna GE, Westinghouse och Areva vad gäller de mest kvalificerade tjänsterna inom mekanisk service. Studsvik fungerar i flera sammanhang som underleverantör eller samarbetspartner till dessa. I syfte att öka möjligheterna till att fungera som huvudleverantör direkt till kunderna strävar Studsvik efter att utveckla sitt erbjudande mot de mer kvalificerade tjänsterna, vilka också generar högre marginaler. För att öka andelen kvalificerade tjänster satsar Studsvik på utbildning, utveckling och samarbeten. Studsvik är stort nog att kunna tillhandahålla hög servicenivå och samtidigt litet nog att kunna erbjuda en flexibel, snabbfotad och kostnadseffektiv organisation. Affärsområdets kunder är huvudsakligen kärnkraftverk i Tyskland och angränsande länder där Studsvik är den ledande leverantören av tjänster inom service och underhåll. Moderniserings- och rivningsprojekt vid tyska kärnkraftverk ligger en bit framåt i tiden, men väntas medföra ökad efterfrågan på affärsområdets strålskyddstekniska kunnande samt tjänster inom exempelvis mekanisk service. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 31

Miljö och säkerhet Ett aktivt arbete för att begränsa verksamheternas miljöpåverkan har bedrivits framgångsrikt under flera decennier. Ambitionen har hela tiden varit att så långt som är rimligt och möjligt minimera den redan idag mycket begränsade miljöpåverkan som koncernens verksamheter ger upphov till. Framgång i miljöarbetet är betydelsefullt för upprätthållande av kundernas och samhällets förtroende. Studsviks kundkrets inom den internationella kärnkraftsindustrin ställer höga krav på sina leverantörers säkerhets-, kvalitets- och miljöarbete. Säkerhetsfrågorna är av central betydelse för all verksamhet inom koncernen. Sedan flera år används integrerade ledningssystem som samordnar arbetet med säkerhets-, miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsfrågor. De flesta av koncernens verksamheter omfattas av ledningssystem som är certifierade enligt ISO 14001 och ISO 9001 eller ASME NQA-1 (Quality Assurance Requirements for Nuclear Facility Applications), som tillämpas för verksamheterna i USA. Ansvaret för miljö- och säkerhetsarbetet inom koncernen ligger hos dotterbolagscheferna i koncernen, integrerat med deras ansvar för affärsverksamheten. Miljöchefer och miljösamordnare vid dotterbolagen driver det operativa miljöarbetet framåt och fungerar som rådgivare i miljöfrågor. En medlem i koncernledningen har ett särskilt koncernövergripande ansvar för att övervaka och samordna arbetet inom säkerhet, miljö, arbetsmiljö ochkvalitet. Verksamheten vid Studsviks svenska anläggningar bedrivs med tillstånd i enlighet med Kärntekniklagen, Strålskyddslagen och Miljöbalken. Verksamheten i USA bedrivs på motsvarande sätt enligt nationella lagar. Studsviks anläggningar i Sverige och USA har ett stort antal regelverk för kärnteknisk verksamhet att följa; lagstiftning, villkoren i givna tillstånd och myndighetskontroller skiljer sig åt. Det var därför angeläget att finna ett system för kontroll av koncernens efterlevnad av dessa regelverk i de olika länder där verksamheterna bedrivs. Under 2006 infördes ett koncerngemensamt program för övergripande kontroll och uppföljning av säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet vid koncernens samtliga kärntekniska anläggningar. Inom ramen för programmet sammanställs varje halvår en rapport till koncernstyrelsen över dessa aspekter. Den första redovisade rapporten avser första halvåret 2006 och visar den sammanfattande bedömningen att säkerheten, miljösäkerheten, arbetsmiljöarbetet och kvalitetsarbetet fungerar väl. Miljöarbetet Alla anställda inom Studsvik deltar i koncernens miljöarbete i sitt dagliga arbete. Olika föreskrifter och åtgärder av miljökaraktär ingår i rutinerna vid praktiskt taget alla arbetsställen. Syftet med att bedriva ett aktivt miljöarbete är att ständigt minska koncernens miljöpåverkan och samtidigt upprätthålla medarbetarnas medvetenhet kring miljö- och säkerhetsfrågor. Utsläppen från Studsviks svenska och utländska anläggningar kontrolleras kontinuerligt. Miljöpåverkan från Studsviks anläggningar kan indelas i följande fyra områden. Avfall Restprodukter från behandling i Sverige av utländskt radioaktivt avfall skickas tillbaka till ursprungslandet. Inhemskt radioaktivt avfall förbereds för slutlagring. I övrigt uppkommer endast konventionellt (icke radioaktivt) avfall. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Utsläppen från Studsviks verksamheter ligger markant under gällande riktvärden. Variationer i verksamheten innebär att utsläppen kan variera mellan åren men fortfarande på låga nivåer. Konventionella utsläpp till luft och vatten Studsviks anläggningar är små och använder effektiv teknik för rening. Utsläppen är följaktligen också små och omgivningen i närområdet påverkas endast marginellt. Resursförbrukning Förbrukning av el, värme, olja, bensin, naturgas, vatten och kemikalier följs kontinuerligt i syfte att minimera denna. Vid behov upprättas särskilda åtgärdsprogram för att ytterligare begränsa förbrukningen. 32 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Miljö och säkerhet Säkerhetsarbetet Egna system för interna kontroller används för att följa upp efterlevnaden av de lagar och föreskrifter som finns för säkerhetsarbetet vid kärntekniska anläggningar. Dessutom gör nationella myndigheter och internationella organ regelmässiga kontroller av verksamheten, vilket sammantaget garanterar en hög säkerhetsnivå. I Studsviks svenska verksamheter genomförs säkerhetsanalyser både inför förändringar i verksamheten och vid organisatoriska förändringar. Omfattande årsrapporter lämnas till tillsynsmyndigheterna Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion. Säkerhetsprogrammet vid koncernens amerikanska anläggningar är anpassat till gällande amerikanska myndighetskrav, men har i huvudsak samma struktur som i Sverige. Alla anställda inom den kärntekniska verksamheten genomgår radiologisk och säkerhetsteknisk utbildning innan de påbörjar sitt arbete inom koncernen. De vidareutbildas sedan löpande. Händelser och speciella insatser under 2006 I februari 2006 lämnades en ansökan till Miljödomstolen om avveckling och nedmontering av reaktorerna R2 och R2-0. Ansökan har senare kompletterats för att bemöta inkomna yttranden till Miljödomstolen. Huvudförhandling vid Miljödomstolen har hållits och utslaget förväntas meddelas i mars 2007. I mars 2006 gav Miljödomstolen miljötillstånd för utökad verksamhet i smältanläggningen i Studsvik. Beslutet innebar en fördubbling av den dittillsvarande mängden metallskrot av stål, rostfritt stål, aluminium, mässing, koppar och bly som får smältas, från 2 500 ton till 5 000 ton per år. Under året har nya rutiner för så kallad primär säkerhetsgranskning, fristående säkerhetsgranskning och säkerhetskommittéarbete införts i Studsviks svenska verksamheter. Rutinerna innebär att granskningen nu görs på liknande sätt som vid de svenska kärnkraftverken. Omfattande insatser har genomförts i syfte att öka det fysiska skyddet vid Studsviks svenska anläggningar. Skyddet förstärks så att anläggningarna uppfyller SKIs nya regelverk, SKIFS 2005:1. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 33

Personal Studsvik har en geografiskt vitt utbredd organisation och flera relativt nyförvärvade bolag i koncernen. Många företagskulturer ska mötas och tillsammans vidareutveckla en stark Studsvikkultur. Grunden för Studsviks specifika företagskultur är en stark Medelantal anställda entreprenörsanda med kärnvärdena innovation, 2002 2003 2004 1 128 1 313 1 353 effektivitet och säkerhet. Samtidigt värdesätts och vårdas organisationens mångfald. För att nå framgång på en global marknad måste de lokala organisationerna inom Studsvik 2005 1 278 tillsammans återspegla marknadens 2006 1 279 mångfald. Under året har ett projekt genomförts inom personalområdet för att inventera kompetens och personalförsörjning vid de olika bolagen i koncernen. Resultatet ska ligga till grund för en generalplan för hur koncernen ska arbeta med de strategiskt viktiga frågorna kompetens och ledarskap. Syftet är att säkra den framtida kompetensförsörjningen och öka rörligheten inom koncernen. Kompetens- och ledarutveckling Kompetens- och ledarutveckling är prioriterade frågor i Studsvikkoncernen. Varje anställd har en handlingsplan för sin egen utveckling. Dessa handlingsplaner utarbetas av medarbetarna själva i dialog med deras chefer och fastställs vid de årliga individuella planerings- och utvecklingssamtalen. En stor del av Studsviks verksamhet bedrivs i projektform där arbetsuppgifter och rollfördelning varierar från fall till fall. Detta är en viktig del av kompetens- och karriärutvecklingen för medarbetarna i Studsvik. Kompetensutveckling och intern rörlighet uppmuntras genom att lediga tjänster utannonseras inom koncernen. Geografisk rörlighet hos medarbetarna bidrar till ökad förståelse för koncernens hela verksamhet och gynnar kunskapsöverföring mellan olika delar av koncernen. Inte bara chefer behöver behärska ett gott ledarskap. Att leda sig själv och andra, inom linje- eller projektorganisation, är en utmaning även utanför den formella chefsrollen. Gemensamma och individuella program för ledar- och chefsutveckling genomförs kontinuerligt. Karriärmöjligheter ska dock inte erbjudas enbart genom olika chefspositioner utan även genom specialisttjänster inom strategiskt viktiga områden. Könsfördelning Antal medarbetare per affärsområde Åldersfördelning medarbetare Anställningstid 2 4 5 1 4 5 1 2 3 4 5 1 1 3 2 3 2 1. Män, 82% 2. Kvinnor, 18% 1. Avfallshantering, 23% 2. Avveckling och rivning, 25% 3. Driftoptimering, 9% 4. Service och underhåll, 37% 5. Övriga, 6% 1. < 30 10% 2. 31 40 22% 3. 41 50 37% 4. 51 60 25% 5. > 60 6% 1. < 5 48% 2. 5 10 22% 3. 10 15 13% 4. 15 20 11% 5. > 20 6% 34 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Personal Rekrytering Att rekrytera nya medarbetare med lämplig profil och bakgrund är en central fråga för företagets framtid. Kompetensförsörjning är en utmaning inom snart sagt alla områden inom kärnkraftsindustrin i och med att en generationsväxling står för dörren. Pionjärgenerationen inom industrin närmar sig eller har redan uppnått pensionsålder. Studsvik har nära samarbeten med tekniska högskolor och universitet i syfte att få studenter att intressera sig för utbildningar med inriktning mot kärnteknisk industri. Även delar av Studsviks forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs i samverkan med universitet och högskolor. Lika möjligheter Studsvik eftersträvar att rekrytera och utveckla medarbetare av olika ålder, kön och etnisk bakgrund. Medarbetare och arbetssökande inom Studsvikkoncernen får aldrig diskrimineras på grund av kön, handikapp, religion, medborgarskap eller etnisk bakgrund ifråga om anställning eller karriärmöjligheter. Detta slås fast i Studsviks policy för lika möjligheter (Equal Opportunities Policy). Lönesättning och belöningssystem Studsvik tillämpar individuell lönesättning och i flera dotterbolag finns incitamentsprogram som baseras på en kombination av ekonomiska mål och andra verksamhetsmål. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 35

Studsvikaktien Kursutveckling och omsättning Börsåret 2006 präglades av starkt positiv börsutveckling runt om i världen. Stockholmsbörsens generalindex steg med drygt 23 procent. Kursen på Studsvikaktien steg med 24 procent under året, från en kurs på SEK 204 vid utgången av 2005 till SEK 253 vid utgången av 2006, innebärande ett börsvärde om MSEK 2 079 vid utgången av 2006. Kursen har under året varierat mellan som högst SEK 284,50 den 14 december och som lägst SEK 179,50 den 14 juni. Årets resultat per aktie före utspädning uppgick till SEK 4,24 (7,48) och efter utspädning till SEK 4,24 (7,48). För definitioner se sid 84. Under 2006 omsattes 4,5 miljoner Studsvikaktier till ett värde av MSEK 1 041. Detta motsvarar en omsättningshastighet på det fria marknadsvärdet på 83,8 procent. Det fria marknadsvärdet definieras som de aktier som är tillgängliga för handel. Aktieägare med mer än 10 procent av kapitalet anses inte ingå i det fria marknadsvärdet. Antal aktier och aktiekapital Antalet aktier i Studsvik AB (publ) uppgick den 31 december 2006 till 8 218 611. Samtliga aktier har en röst och representerar lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet är 1,0 och aktiekapitalet uppgår till MSEK 8,2. Utdelningspolitik och utdelning Styrelsens mål är att utdelningen genomsnittligt över tiden ska uppgå till minst 30 procent av koncernens resultat efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer dock Studsviks expansionsmöjligheter, konsolideringsbehov, likviditet samt finansiella ställning i övrigt att beaktas. Styrelsen föreslår årsstämman att en utdelning om SEK 2,00 per aktie lämnas för verksamhetsåret 2006. Externa analytiker Analyser publiceras av: Jefferies International Ltd, Ian MacLeod och Alex Barnett Remium Securities, Christian Wallberg Handelsbanken Capital Markets, Lars Hallström STUDSVIKAKTIEN Studsvik 275 OMX Stockholm Carnegie Small Cap Sweden Antal omsatta aktier i 1 000-tal 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 2002 2003 2004 2005 2006 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 36 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Studsvikaktien AKTIEÄGARSTRUKTUR 2006-12-31 Antal aktieägare Antal aktier % av antal aktier 1 500 3 747 342 457 4,2 501 2 000 255 267 999 3,2 2 001 10 000 83 384 873 4,7 10 001 50 000 28 671 044 8,1 50 001 100 00 11 777 675 9,5 100 001 17 5 774 563 70,3 Summa 4 141 8 218 611 100,0 DATA PER AKTIE Belopp, SEK 2004 2003 2002 Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 116 611 8 114 211 8 114 211 Genomsnittligt antal aktier före utspädning 8 218 611 8 167 611 8 115 411 8 114 211 8 114 211 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning 8 218 611 8 167 611 8 217 411 8 218 611 8 114 211 Kurs den 31 december 253,00 204,00 92,50 98,00 45,00 Resultat per aktie före utspädning 4,24 7,48 8,19 3,93 1,06 varav i kvarvarande verksamhet 4,24 5,81 2,99 3,93 1,06 Resultat per aktie efter utspädning 4,24 7,48 8,09 3,88 1,06 varav i kvarvarande verksamhet 4,24 5,81 2,95 3,88 1,06 Eget kapital per aktie 67,97 68,90 54,60 65,48 57,45 P/E-tal 60 27 neg 25 neg AKTIEÄGARE 2006-12-31 Antal aktier Andel % Familjen Karinen 1 578 012 19,2 Briban Invest AB 1 283 492 15,6 Dresdner Bank 805 341 9,8 Goldman Sachs International Ltd 468 495 5,7 Northern Trust Co 200 692 2,4 Carnegie Fond AB Småbolag 200 000 2,4 Handelsbankens Småbolagsfond 199 200 2,4 SEB Sverigefond Småbolag 187 700 2,3 Invus Investment AB 184 800 2,3 400 Series Fund 169 268 2,1 Summa de 10 största ägarna innehavsmässigt 5 277 000 64,2 Övriga aktieägare 2 941 611 35,8 Summa 8 218 611 100,0 AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING Ökning av Aktiekapital Totalt År Transaktion antalet aktier kronor antal aktier 1994 Bildande 500 000 500 000 500 000 2001 Fondemission 5 300 000 5 800 000 5 800 000 2001 Riktad nyemission 2 314 211 8 114 211 8 114 211 2004 Nyemission 1) 2 400 8 116 611 8 116 611 2005 Nyemission 1) 102 000 8 218 611 8 218 611 1) Konvertering av teckningsoptioner. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 37

Riskfaktorer Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Med verksamhet i sju länder är Studsvik exponerat för såväl operationella som finansiella risker. Ansvaret för riskbedömning ligger främst inom respektive dotterbolag, men granskas och följs upp av moderbolaget. En samlad analys av koncernens risker och hur dessa hanteras föredras årsvis i styrelsen och följs upp löpande. Koncernen har en hög säkerhetskultur som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar. Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. En samlad riskbedömning måste innefatta alla delar av årsredovisningen samt en allmän omvärldsbedömning. Utvalda riskfaktorer beskrivs nedan utan rangordning. Finansiella risker behandlas i avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper på sid 60. Omvärldsrisker Tillståndsplikt Studsvik hanterar radioaktivt material och avfall, vilket gör delar av verksamheten tillståndspliktig samt föremål för myndigheters beslut och tillsyn. Således finns en risk i att för utsättningarna för verksamheten kan komma att ändras genom ändrade eller indragna myndighetstillstånd, förändringar i regelverk eller genom politiska beslut. Detta kan avse till exempel ytterligare skyddsåtgärder som Studsvik kan behöva investera i för att verksamheten ska uppfylla kraven. Studsvik kan få påpekanden från myndigheter om förmodade överträdelser av tillstånd eller föreskrifter. Studsvik anser sig i allt väsentligt uppfylla de krav som ställs enligt sådana föreskrifter. Koncernens höga säkerhetskultur gör att anpassningsförmågan till nya regler och direktiv är hög. Marknad Efterfrågan på Studsviks tjänster beror av en rad faktorer och är på lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins utveckling och de faktorer som påverkar denna. Genom att tjänsterna anpassas till kärnkraftsindustrins behov under hela livscykeln är verksamheten bara på mycket lång sikt beroende av kärnkraftsindustrins fortlevnad. Opinion Frågor som rör kärnteknik har ett allmänintresse. Olika sakfrågor kan bli föremål för olika former av opinionsyttringar och debatt. Det kan i ett sådant sammanhang inte uteslutas att en opinion växer fram i frågor som direkt eller indirekt begränsar Studsviks affärsmässiga handlingsutrymme. Studsvik arbetar konsekvent för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten genom att sträva efter att inte bedriva verksamhet i strid med den allmänna opinionen. Förhållningssättet till omvärlden kännetecknas av dialog och principen om största möjliga öppenhet. Verksamhetsrisker Teknologi Programvaror, laboratorieverksamhet, avfallshantering och vissa specialtjänster inom Studs viks verksamhetsområden bygger på egen utvecklad teknik. Denna utmanas ständigt av konkurrensen och det kan inte uteslutas att det utvecklas annan teknik som minskar konkurrenskraften hos Studsviks teknologier. Denna risk hanteras dels genom att Studsvik patentskyddar egenutvecklad teknik där så bedöms möjligt och ekonomiskt försvarbart. Risken hanteras också genom ständig produktutveckling i nära sam verkan med kunderna, samt genom att kunderna i stor utsträck ning erbjuds helhetslösningar baserade på Studsviks omfattande erfarenhet, vilket gör Studsvik mindre känsligt för kopiering av enskilda moment. Transporter En stor del av Studsviks verksamhet inom framför allt materialtester och avfallshantering för utsätter transporter av material till och från Studsviks anläggningar. Sådana transporter skulle kunna försvåras av ny lagstiftning eller förändringar i internationella konventioner. Transporterna sker redan idag med en hög säkerhetsnivå, hög grad av insyn från tillsynsmyndigheter och låg risk för skadliga följdverkningar av exempelvis en olycka. 38 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Riskfaktorer Drift av egna anläggningar Studsvik bedriver verksamhet i egna anläggningar. Tekniska fel som orsakar oplanerade driftstörningar kan inte uteslutas, vilket i förlängningen kan påverka både intäkter och orsaka kostnader. Studsviks kvalitetssystem, uppföljningssystem och kompetensutveckling syftar till att minimera risken för oplanerade driftstörningar, liksom att skapa beredskap för att minimera effekterna av driftstörningar som ändå inträffar. Beroende av anställda Driften av Studsviks anläggningar förutsätter att arbetsstyrkan utför sitt arbete. Arbetsmarknadskonflikter kan dock inte uteslutas, vilket kan påverka driften och orsaka intäktsbortfall. Studsvik arbetar aktivt med att skapa stabila och goda relationer med medarbetare och fackliga organisationer. En aktiv personalpolitik med medel och system för medarbetarnas utveckling skapar hög medarbetartillfredsställelse. Studsvik har i enlighet med svensk lag fackliga representanter i moderbolagets styrelse. Beroende av nyckelpersoner Studsvik erbjuder egenutvecklade tekniska lösningar och tjänster med olika typer av specialistkompetens. Det gör företaget i viss utsträckning beroende av nyckelmedarbetare. Denna risk begränsas löpande genom systematisering av processer, rekrytering och kompetensutveckling. Fastprisåtaganden I större rivningsuppdrag och andra tjänsteuppdrag förekommer det att Studsvik gör fastpris åtaganden. Sådana uppdrag kräver god riskhante ring och projektledning. Studsvik utbildar projekt ledare och har speciella rutiner som är integrerade i kvalitetssystemen inom bolagen (ISO 9001:2000) för att säkerställa att risker hanteras på ett professionellt sätt. Ansvar för levererade produkter Studsvik levererar tjänster med högt teknologiinnehåll till kvalificerade beställare. I egenskap av leverantör ansvarar Studsvik för att beställda tjänster levereras i rätt tid samt för tjänsternas funktionalitet och övriga egenskaper. Om en tjänst levereras för sent, eller inte uppfyller de krav som en beställare rätteligen kan ställa, riskerar Studsvik att drabbas av intäktsbortfall, till exempel till följd av kostnader för avhjälpande omleverans eller skadestånd. Studsvik gör avsättningar i balansräkningen för att täcka sådana potentiella risker. Beroende av underleverantörer En del av Studsviks strategi är att bygga upp unika kunderbjudanden tillsammans med utvalda samarbetspartners. Därmed uppkommer ett visst naturligt beroende till dessa. Studsvik arbetar med avtalsformer som möjliggör nära och förtroendefulla samarbeten, samtidigt som alternativa samarbetspartners finns att tillgå. Finansiering och politiska beslut Avveckling av kärntekniska verksamheter och om händertagande av radioaktivt avfall förut sätter i de flesta länder en aktiv medverkan från myndigheter genom exempelvis beslut om finansiering, rivningstillstånd och regler för slutför varing. På många marknader sker finansiering av sådan verksamhet genom komplicerade system med en blandning av fonderade medel, löpande intäkter från drift av kärnkraftverk samt skattemedel. Politiska beslut påverkar därmed efter frågan på Studsviks tjänster inom framför allt affärsområdena Avfallshantering och Avveckling och rivning. Det kan inte uteslutas att myndig hets processer försenas och att uppdrag därmed genomförs senare än förväntat. Försäkringsbara risker Olycka Studsvik bedriver verksamhet i egna laboratorier och anläggningar. En olycka i någon av dessa, eller i samband med transporter till och från dessa, kan inte uteslutas. Tänkbara olycksrisker kartläggs löpande i dotterbolagen. Det förebyggande arbetet integreras i koncernens kvalitets- och säkerhetsarbete. Stöld, sabotage eller attentat Ett företag som hanterar radioaktivt material kan aldrig helt utesluta att sådant blir föremål för stöld. Transporter av radioaktivt material kan liksom anläggningar för lagring och bearbetning bli före- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 39

Riskfaktorer mål för sabotage eller andra former av angrepp. Studsvik bedriver ett aktivt arbete inom fysiskt skydd i nära samverkan med polis och myndigheter. Nivån på det fysiska skyddet anpassas ständigt till de bedömningar av hotbilden som löpande görs av polis och myndigheter. I de svenska anläggningarna har investeringar genomförts under 2006 för att nå upp till nya, högre myndighetskrav. Koncernens försäkringar Koncernen har globala ansvars- och produkt ansvarsförsäkringar. Ansvarsförsäkring och sakförsäkring för den svenska kärntekniska rörelsen har tecknats i Nordic Nuclear Insurers (NNI) och i de ömsesidiga försäkringsbolagen EMANI och ELINI. På den amerikanska marknaden har motsvarande risker försäkrats i lokal atomförsäkrings pool samt till del i EMANI. Försäkrings beloppen i ansvarsförsäkringen för den kärn tekniska rörelsen regleras av Atomansvarig hetslagen och uppgår för närvarande till 4,1 miljar der kronor. Det kan emellertid inte uteslutas att de internationellt reglerade försäkringsbeloppen kan komma att höjas eller att kostnaderna för försäkringsskydd ökar som en följd därav. Sakförsäkringar för icke kärnteknisk verksamhet tecknas vanligen lokalt. Försäkringarnas omfatt ning och belopp fastställs efter separata bedömningar och riskanalyser men upphandlas alltid under överinseende av moderbolaget. Övriga risker Kostnadsansvar för avveckling Verksamheten i Studsviks svenska kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt denna lag har tillståndsinnehavaren såväl det tekniska som ekonomiska ansvaret för avvecklingen. I enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av hante ringen av visst radioaktivt avfall med mera ( Studsvikslagen ) betalar emellertid de svenska kärnkraftsproducenterna en viss avgift per produ cerad kwh elkraft till staten. Medlen fonderas och avser att täcka kostnaderna för avvecklingen av kärntekniska anläggningar i Studsvik. Studsvik har dock det eko- nomiska ansvaret för de åtgärder i samband med en nedläggning, som hänför sig till, eller orsakas av, förändringar i dessa anlägg ningar efter den 30 juni 1991 samt ansvaret för omhändertagande av kärnavfall och kärnämne som har uppstått genom Studsviks verksamhet efter den 30 juni 1991. Studsvik avsätter medel i balansräkningen för detta. Svenska staten genomför för närvarande en översyn av de lagar som reglerar finansieringen av nedläggning av kärntekniska anläggningar inklusive Studsvikslagen. Förändringar i systemet för finansiering av nedläggningen av bolagets anlägg ningar kan därför inte uteslutas. Studsvik ansvarar i enlighet med amerikanska regler tekniskt och ekonomiskt för avvecklingen av koncernens amerikanska anläggningar. Studsvik har avsatt medel i balansräkningen för detta åtag ande samt ställt säkerhet för del av åtagandet till State of Tennessee. Storleken på alla Studsviks avsättningar enligt ovan prövas årligen av bolaget. Miljöskuld Studsvik producerar bara i ytterst begränsad utsträckning eget avfall som innebär någon miljö påverkan. I fall där Studsvik hanterar radioaktivt avfall för kunds räkning så ligger ansvaret för de radioaktiva restprodukterna hos kunden. Känslighetsanalys Variationer i priset till kund och koncernens kostnader påverkar koncernens resultat. Koncernens enskilt största kostnadspost är personalkost nader, som står för 56 procent av de totala kostnaderna. Koncernens valutaexponering är störst mot USD och EUR. Känslighetsanalys MSEK Pris mot kund +/ 12,2 Personalkostnader +/ 6,5 Valutakurs USD/EUR +/ 0,3 Sammanställningen visar effekter på rörelseresultatet av 1 procents förändring av ovanstående faktorer, beräknat på utfallet 2006. 40 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Årsredovisning INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE..................... 42 KONCERNENS RESULTATRÄKNING................ 47 SPECIFIKATION TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNING............................ 47 KONCERNENS BALANSRÄKNING.................. 48 FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL..... 49 KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYS.............. 50 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING............ 51 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING.............. 52 FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL. 53 MODERBOLAGETS KASSAFLÖDESANALYS.......... 54 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER....... 55 NOTER NOTER TILL KONCERNREDOVISNINGEN Not 1 Primära segment affärsområden 62 Not 1 Sekundära segment geografiska områden 63 Not 2 Kostnader för ersättningar till anställda 64 Not 3 Rörelsens kostnader 64 Not 4 Övriga rörelseintäkter 64 Not 5 Övriga rörelsekostnader 64 Not 6 Finansiella intäkter 64 Not 7 Valutakursvinster/-förluster netto 64 Not 8 Finansiella kostnader 64 Not 9 Inkomstskatt 65 Not 10 Resultat per aktie 65 Not 11 Materiella anläggningstillgångar 65 Not 12 Immateriella tillgångar 66 Not 13 Uppskjuten inkomstskatt 66 Not 14 Joint ventures 67 Not 15 Derivatinstrument 67 Not 16 Varulager 67 Not 17 Kundfordringar och andra fordringar 67 Not 18 Likvida medel 68 Not 19 Aktiekapital 68 Not 20 Andra reserver 68 Not 21 Upplåning 68 Not 22 Pensionsförpliktelser 68 Not 23 Leverantörsskulder och andra skulder 69 Not 24 Övriga avsättningar 69 Not 25 Ställda säkerheter 69 Not 26 Kassaflöde från rörelsen 69 Not 27 Åtaganden 69 Not 28 Eventualförpliktelser 70 Not 29 Företagsförvärv 70 Not 30 Medelantal anställda m m 71 Not 31 Förmåner till ledande befattningshavare 71 Not 32 Transaktioner med närstående 71 NOTER TILL MODERBOLAGETS REDOVISNING Not 33 Nettoomsättning 72 Not 34 Löner, andra ersättningar och sociala avgifter 72 Not 35 Rörelsens kostnader 72 Not 36 Avskrivningar 72 Not 37 Operationella leasingavtal 72 Not 38 Ränteintäkter och liknande resultatposter 72 Not 39 Räntekostnader och liknande resultatposter 72 Not 40 Bokslutsdispositioner 72 Not 41 Skatt på årets resultat 72 Not 42 Uppskjuten skatt 72 Not 43 Materiella anläggningstillgångar 73 Not 44 Finansiella anläggningstillgångar 73 Not 45 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 73 Not 46 Aktier och andelar i dotterbolag 73 Not 47 Obeskattade reserver 73 Not 48 Skulder till kreditinstitut 74 Not 49 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 74 Not 50 Ställda säkerheter 74 Not 51 Ansvarsförbindelser 74 Not 52 Derivatinstrument 74 Not 53 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 74 Not 54 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 74 Not 55 Transaktioner med närstående 74 Not 56 Medelantal anställda m m 74 Not 57 Investering i dotterbolag 74 REVISIONSBERÄTTELSE......................... 75 FEMÅRSÖVERSIKT............................. 76 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 41

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören i Studsvik AB (publ), org nr 556501-0997, avger härmed årsredovisning för 2006. Verksamhetens art och inriktning Studsvik är en ledande leverantör av tjänster till den internationella kärnkraftsindustrin. Kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och leverantörer till kärnkraftsindustrin. Koncernens största marknader är USA, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Verksamheten bedrivs vid egna anläggningar i Sverige och USA samt i kundernas anlägg ningar. Studsvik erbjuder kvalificerade tjänster och tekniska lösningar för ett kärnkraftverks hela livs cykel, men med betoning på drifts- och reinvesteringsfaserna samt avveck lingsfasen. Koncernens verksamhet bedrevs under 2006 i fyra strategiska affärsområden. Bolagets aktie är noterad på Nordiska Börsen Stockholm, Mid- Cap. Marknad Energipriserna är höga i världen och efterfrågan på el ökar. För att möta den ökande efterfrågan sker en modernisering och effekthöjning av befintliga kärnkraftverk samtidigt som ny produk tionskapacitet planeras och byggs. Äldre anläggningar, som av tekniska och ekonomiska skäl inte moderniseras, tas ur drift och förbereds för rivning. I USA och Storbritannien pågår omfattande statliga satsningar för att omhänderta avfall och att riva anläggningar från civil och militär kärnteknisk verksamhet. De båda länderna satsar betydande resurser i dessa program, som väntas löpa under lång tid. Inom samtliga dessa områden efterfrågas tjänster av den typ Studsvik erbjuder. Höga elpriser i kombination med ökad elkonsumtion leder till att kärnkraftsindustrin strävar efter så hög tillgänglighet som möjligt. Kraftindustrin lägger därför stor vikt vid att effektivisera och förkorta avställningstiderna för planerat underhåll och service. Såväl i drifts- som i reinvesteringsfasen efterfrågar kärnkraftsindustrin kvalificerade tekniska tjänster bland annat för att fastställa konstruktionsmaterialets och bränslets hållfasthet och livslängd. Studsvik har nära 60 års erfarenhet av dessa frågeställ ningar och har den laboratoriekapacitet som behövs för att hantera både bestrålat och obestrålat material. Under ett kärnkraftverks driftsfas uppstår låg- och medelaktivt avfall som måste slutförvaras. Genom att bearbeta materialet med olika metoder kan Studsvik återvinna delar av materialet samt volym reducera och stabilisera restprodukterna och därmed sänka kundernas kostnader betydligt. Effekthöjning och modernisering av ett kraftverk innebär vanligen byte av stora komponenter, bland annat turbiner och ånggene ra torer. Utbytta komponenter måste tas omhand på ett kostnadseffektivt sätt. Studsviks anläggningar och tekniker för avfalls behandling är utformade för just detta. Effekthöjning innebär vanligen också att kraftindustrin vill öka utbränningen av reaktorbränslet, dvs att utvinna mer energi ur varje bränsle element utan att den höga säkerhetsnivån äventyras. Studsviks programvaror för bränsle- och härd optimering är ledande på den marknaden. Rivning av kärntekniska anläggningar har påbörjats i flera länder. Studsvik har arbetat med nedläggning i Sverige och Tyskland under mer än tjugo år och är väl etablerat på dessa mark nader. Under 2005 etablerade Studsvik verksamhet i Storbritannien, där ett omfatt ande rivningsprogram har initierats av rege ringen. Under rivnings fasen efterfrågas tjänster inom olika kompetensområden från kvalificerade beräkningar och projektledning till demontering och rivning. Stora mängder avfall av olika slag måste behandlas innan det slutförvaras. Studsvik har ledande tekniker för att behandla detta material. Organiskt avfall behandlas vanligen med olika termiska processer för att åstadkomma en kemiskt stabil produkt som lämpar sig för slutförvaring, men också genom mätning och sortering för att reducera volymen avfall som måste slutförvaras. Metalliskt material rengörs med olika mekaniska eller kemiska metoder vanligen i kombi nation med smältning med syftet att väsentliga delar av avfallet ska kunna återanvändas. Kina och Ryssland är två stora kärnkraftsnationer där Studsvik idag inte är representerat. I båda länderna kan behovet av Studsviks tjänster förmodas vara betydande. Etableringskostnaderna i dessa länder är så höga på grund av de starka nationella sär dragen att en etablering inte är aktuell för närvarande för Studsvik. Detsamma gäller i det korta perspektivet även Frankrike, som dock bearbetas från Studsviks tyska organisation och via partners. Kommentarer till koncernens affärsområden AVFALLSHANTERING Studsvik är en av de större kommersiella aktörerna inom behandling av radioaktivt avfall i Europa och USA och bedriver avfallshantering främst i egna anläggningar, men också i viss utsträckning ute hos kund. Genom att separera och volymreducera avfallet, särskilja återvinningsbart metallskrot och därigenom minimera mängden rest avfall som behöver slutförvaras, bidrar Studsvik till att sänka kundernas kostnader. Den svenska verksamheten betjänar primärt den europeiska marknaden med förbränning av torrt avfall och behandling av metall skrot. I USA behandlas vått avfall i form av jonbytarmassor i en anlägg ning i Erwin, Tennessee, samt torrt organiskt avfall och metalliskt avfall i en anläggning i Memphis, Tennessee (Studsvik RACE). Studsviks joint venture THOR Treatment Technologies, LLC erbjuder tekniker för behandling av kärntekniskt avfall från de civila och militära kärntekniska programmen i USA. Den kraftiga ökningen av nettoomsättningen under 2006 är huvud sakligen hänförbar till förvärvet av det amerikanska före taget RACE, som konsoliderades från maj. Ett oplanerat driftstopp i koncernens andra amerikanska anläggning i Erwin inträffade under oktober. Produk tionen återupptogs efter två veckor, men produktionsvolymerna påverkades negativt även under november och december. Sammantaget påverkade driftstoppet affärsområdets resultat med MSEK 12. Behandlingen av organiskt avfall i Sverige låg på en nivå motsvarande 2005 samtidigt som behandlingen av metalliskt avfall ökade. Affärsområdet hade stora framgångar med det nyutveck lade konceptet avseende omhändertagande av stora 42 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Förvaltningsberättelse komponenter. Under året kontrakterades fyra ånggeneratorer från Tyskland och slöts Letter of Intent om behandling av ytterligare åtta ånggeneratorer från Sverige. Efter de kommersiella framgångarna, påbör jades en utbyggnad av smältanläggningen i Sverige. Den utökade kapaciteten beräknas kunna tas i drift under april 2007. Den brittiska verksamheten har under 2006 befunnit sig i ett upp byggnadsskede och redovisade förlust. Orderingången på behand ling av avfall från den brittiska marknaden var låg, huvudsakligen beroende på längre led tider än förväntat i kundernas besluts processer. Läget förbätt rades något mot slutet av året då en första större order erhölls och material skeppades till Sverige för behandling. Under året förvärvades en industrianläggning i Storbritannien. Studsvik har ansökt hos myndig heterna att bedriva behand ling av lågaktivt avfall på anläggningen. THOR Treatment Technologies (TTT) utvecklades enligt plan. TTT redovisade vinst och positivt kassaflöde, vilket innebär att bolagets ackumulerade underskott successivt har reducerats. Studs vik redovisar TTT enligt kapitalandelsmetoden och redovisar resultatandel från TTT när ackumulerade förluster har eliminerats. AVVECKLING OCH RIVNING Studsvik har mer än 20 års erfarenhet inom området avveckling och rivning. Koncernen har en ledande position i Tyskland och påbörjade under 2005 en etablering i Storbritannien. Den brittiska avvecklingsmarknaden utvecklades positivt om än med vissa förseningar. Den tyska avvecklingsmarknaden befann sig under 2006 i en period av lägre aktivitet men visade mot slutet av året tecken på en återhämtning. Beläggningen var fortsatt stabil under fjärde kvartalet och den tyska verksamheten har, trots minskad affärsvolym, lyckats hålla uppe lönsamheten på 2005 års nivå. Etableringen i Storbritannien fortgår planenligt och verksamheten har expanderat med ett stort antal nya medarbetare under året. Studsvik är idag ett välkänt namn på den växande brittiska mark naden. Under tredje kvartalet tecknade Studsvik sitt första större avtal på avvecklingsuppdrag i Storbritannien. Avtalet är ett ramavtal avseende uppdrag vid Sellafieldanläggningen. Fram till årsskiftet hade en uppdragsvolym på 4 miljoner pund kontrakterats och påbörjats inom ramen för avtalet. Den brittiska verksamheten har under 2006 befunnit sig i ett uppbyggnadsskede och redovisade förlust. DRIFTOPTIMERING Studsvik är en av världens främsta oberoende leverantörer av tester, undersökningar och analyser av kärnbränsle och material samt världsledande inom området programvaror för bränsleoptimering. Test- och analysverksamheten bedrivs vid Studsviks laboratorier i Sverige. Utvecklingen av programvaran sker huvudsak ligen i USA. Nettoomsättningen inom området materialteknik var lägre än 2005 då koncernens materialprovningsreaktorer fortfarande var i drift. Rörelseresultat och lönsamhet förbättrades under 2006 som en effekt av att kostnadsnivån kunnat sänkas vid stängningen av reaktorerna. En utbyggnad av det aktiva korrosionslaboratoriet påbör jades, vilket kommer att öka provnings kapaciteten för bestrålat material. Utbyggnaden kommer att vara slutförd i början av 2007. Samarbetet med Institutt for Energi teknikk i Norge, som påbör jades i samband med stängningen av koncernens materialprov nings reaktorer, utvecklades väl. De första bestrålningarna av reaktorbränsle för kunders räkning, så kallade ramptester, planeras att genom föras i Norge med början under andra halvåret 2007. Produktområdet programvaror för bränsleoptimering hade en fortsatt god försäljnings- och resultatutveckling. GARDEL, ett system för härdövervakning i realtid, fick under 2006 sitt kommersiella genombrott i Japan. Kontrakt teck nades på installation av GARDEL i elva japanska reaktorer. Installation av systemen kommer att ske med start 2007. SERVICE OCH UNDERHÅLL Affärsområdet har huvuddelen av sin verksamhet riktad mot kärnkraftsindustrin. Tjänsteutbudet omfattar bland annat dekontaminering, service och underhåll på mekanisk utrustning, sortering och friklassningsmätning av avfall samt strålskyddsservice. En väsentlig del av affärsvolymen genereras under den tid de olika kraftverken stängs för översyn och underhåll, så kallade revisioner. Under 2006 var antalet revisionsdygn, dvs det totala antalet dygn reaktorerna varit avställda för underhåll, färre än 2005. Under året slutfördes den anpassning av den tyska organisationen som påbörjades i slutet av 2005. De organisations- och kostnadsanpassningar som genomförts har gjort affärsområdet mindre känsligt för variationer i beläggning och förbättrat lönsamheten. Ett avtal tecknades med tyska E.ON om samarbete inom området strålskyddstjänster. Avtalet innebär ökad marknadsandel för Studsvik i Tyskland. I december slöts avtal med Coor Service Management (Coor) om försäljning av affärs områdets svenska del, Studsvik Stensand. Verksamheten övergick till Coor den 1 januari 2007. Stensands verksamhet inom persondosimetri överfördes till affärsområdet Drift optimering och kvarstår alltså i Studsvikkoncernen. Nettoomsättning och resultat Nettoomsättningen uppgick till MSEK 1 219,6 (1 088,3), en ökning med MSEK 131,3 eller cirka 12 procent. Valutakurseffekterna vid omräkning av utländska dotterbolags resultaträkningar uppgick till MSEK 14,4. Utlandsandelen av nettoomsättningen ökade och uppgick till 72 (68) procent. Rörelseresultatet uppgick till MSEK 71,3 (78,8). Valutakurseffekter vid omräkning av utländska dotterbolags rörelseresultat uppgick till MSEK 0,5 (0,8). Lönsamhet Koncernens rörelsemarginal uppgick till 5,8 (7,2) procent och vinstmarginalen blev 4,7 (7,0) procent. Det sysselsatta kapitalet ökade med MSEK 146,3 till MSEK 905,8. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 43

Förvaltningsberättelse Omsättningshastigheten på det sysselsatta kapitalet uppgick till 1,5 (1,6) och räntabiliteten på sysselsatt kapital blev 11,3 (12,5) procent. Finansiell ställning och likviditet Likvida medel uppgick till MSEK 247,6 (323,4). Eget kapital uppgick till MSEK 558,7 (566,6). Soliditeten uppgick till 41,2 (47,9) procent. De räntebärande skulderna uppgick till MSEK 347,2 (193,0). Ökningen av upplåningen avser förvärvet av RACE. Upp låningen är i sin helhet i utländsk valuta och avser investeringar och rörelseförvärv i USA och Tyskland. Koncernens internt genererade kassaflöde bedöms som tillräckligt för koncernens löpande verksamhet. En ökad upplåning och en ökning av eget kapital kan behöva genomföras för det fall ett eller flera större förvärv aktualiseras. För bere delser för detta pågår. Moder bolaget har, utan restrik tioner, full tillgång till och kontroll över dotterbolagens kassa flöden som kan delas ut till moderbolaget. Den sjunkande dollarkursen innebar att koncernens finansnetto belastades av orealiserade valutakursförluster med drygt MSEK 10 under årets tre första kvartal. Valutakursförlusterna var relaterade till moderbolagets långfristiga fordringar på ett ameri kanskt dotterbolag samt en terminsportfölj kopplad till dessa. Under fjärde kvartalet konverterades lånen till eget kapital. Som en konsekvens stängdes också terminsportföljen. Exponeringen eliminerades effektivt och valutakursförlusterna kunde reduceras till ca MSEK 4,5. Avsättning för framtida omhändertagande av använt bränsle till R2-reaktorn uppgick till MSEK 58,7 och beräknas som nu värdet av framtida betalningar för omhändertagandet. Bränslet ska under 2007 återtransporteras till USA där det slutligen omhändertas av Department of Energy. Investeringar Koncernens investeringar uppgick till MSEK 344,7 (49,2). 2006 inne bar i jämförelse med tidigare år en hög investeringsaktivitet med fokus på tillväxt. Bland årets expansionsinvesteringar kan nämnas förvärvet av det amerikanska företaget RACE, förvärvet av en anläggning avsedd för avfallsbehandling i Storbritannien samt utbyggnaden av smältanläggningen i Sverige. Förvärv av dotterbolag ingår i årets investeringar med MSEK 278,2 (8,7). Vid utgången av 2006 uppgick koncernens åtaganden avseende påbörjade och ej avslutade investeringar till MSEK 19,8. Däri ingår utgifter för utbyggnad av smältanläggningen i Sverige med MSEK 17,2, som slutförs under 2007. Samtliga pågående investeringar bedöms komma att finan sieras med egna medel. Kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelse kapital uppgick till MSEK 105,5 (100,0). Rörelsekapitalförändringen uppgick till MSEK 1,4 ( 82,0). Kassaflödet från den löpande verksamheten efter investeringar uppgick till MSEK 240,6 ( 27,0). Forskning och utveckling Utvecklingsprojekt initieras och genomförs dels i samarbete med kunder som rena kunduppdrag, dels inom ramen för den egna produkt utvecklingen. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande när de uppkommer. Identifierbara utgifter för utveckling av nya processer och produkter aktiveras i den mån dessa bedöms komma att ge ekonomiska fördelar. Under 2006 uppgick de totala kostnaderna för egenfinansierad forskning och utveckling till MSEK 39,8 (35,5). De största resurserna allo kerades till Studsviks programvaror för härdoptimering och reaktor drift samt till utveckling av metoder för omhändertagande av stora reaktorkomponenter. Inom programvaruutvecklingen är utgifterna en kombination av underhåll på befintliga program varor och nyutveckling. Då de ekonomiska fördelarna av nyutvecklings arbetet fördelas över en mycket lång tid kostnadsförs dessa utgifter i takt med att de uppstår. Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Studsvik agerar på en internationell, konkurrensutsatt marknad. Med verksamhet i sju länder är Studsvik exponerat för såväl operationella som finansiella risker. Koncernens finansiella riskhante ring redovisas i avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper på sidan 56. Övriga risker redovisas och kommenteras i avsnittet Riskfaktorer på sidan 38. Ansvaret för riskbedömning ligger främst inom respektive dotterbolag, men granskas och följs upp av moderbolaget. Koncernen har en hög säkerhetskultur, som vilar på en lång tradition av tydliga rutiner för kvalitetssäkring och uppföljning inom ramen för olika kvalitetscertifieringar. Att Studsvik är verksamt inom kärnkraftsektorn innebär särskilda risker som regleras och övervakas av nationella myndigheter och internationella organ. Tillståndspliktig verksamhet Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige och USA. Verksamheten vid koncernens svenska anläggningar bedrivs med tillstånd enligt Miljöbalken, Kärntekniklagen och Strålskyddslagen. Verksamheten i USA bedrivs på motsvarande sätt i enlighet med nationella lagar. Den svenska verksamheten var föremål för prövning enligt Miljöbalken och godkändes enligt domar i Miljödomstolen och Miljööverdomstolen under 2004. De svenska kärntekniska anläggningarna som är tillståndspliktiga enligt Kärntekniklagen innefattar kärnreaktorer, aktiva laboratorier, anläggningar för hantering och mellanförvaring av låg- och medelaktivt avfall samt anläggning för förvaring av kärnämne. Koncernens huvudsakliga miljöpå- 44 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Förvaltningsberättelse verkan sker genom utsläpp från anläggningarna till luft och vatten. De tillstånd under vilka de kärntekniska anläggningarna drivs anger gräns- och riktvärden för utsläpp till yttre miljö. Under året ligger utsläppen under gränsvärdena. Koncernen erhöll i mars 2006 utökat tillstånd för den svenska verksamheten att behandla metalliskt avfall enligt beslut av Miljödomstolen. Tillståndet innebär en utökning från 2 500 till 5 000 ton per år. I februari 2007 inläm nades en ansökan till Miljödomstolen om nedmontering och avveckling av reaktorerna R2 och R2-0. Miljödomstolen påbörjade sin behand ling av ärendet i slutet av januari 2007. Omfattande insatser genomfördes vid de svenska anläggningarna i syfte att höja det fysiska skyddet. Åtgärderna är föranledda av nya föreskrifter från Statens kärnkraftinspektion, som omfattar samtliga svenska kärntekniska anläggningar. Åtgärderna ska utföras under en period av tre år där de inledande åtgärderna för Studsviks del var genomförda den 1 januari 2007. Kostnadsansvar för avveckling Verksamheten i Studsviks kärntekniska anläggningar bedrivs i enlighet med tillstånd enligt Kärntekniklagen, varför det åvilar Studsvik att avveckla anläggningarna. Enligt denna lag har tillståndsinnehavarna såväl det tekniska som ekonomiska ansvaret för avveck lingen. I enlig het med lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall med mera ( Studsvikslagen ) betalar emellertid de svenska kärnkraftsproducenterna en viss avgift per producerad kwh elkraft till staten. Medlen fonderas och avser att täcka kostnaderna för avvecklingen av huvuddelen av Studsviks kärntekniska anläggningar i Sverige. För övriga kärntekniska anläggningar gör koncernen avsättningar i egen balansräkning för åtagandet samt ställer säker heter för fullgörandet i form av bankgarantier till Statens kärnkraftinspektion och Länsstyrelsen. En ny lag träder i kraft under 2007 och ersätter vid utgången av 2009 Studsvikslagen. Vid den tidpunkten är det lagstiftarens och myndigheternas avsikt att åtagandet enligt Studsvikslagen ska vara fullbetalt. De av koncernens anläggningar som idag inte omfattas av Studsvikslagen kommer att omfattas av den nya lagstiftningen. Koncernen bedömer att åtag andet även framgent och inom ramen för den nya lagstiftningen kommer att säkras genom att bankgarantier utställs till berörda myndig heter. Försäkringar För koncernen gäller globala ansvars- och produktansvarsvillkor. Ansvars försäkring och sakförsäkring för den svenska kärntekniska rörelsen har tecknats i NNI Nordic Nuclear Insurers och i de ömsesidiga försäkringsbolagen EMANI och ELINI. På den amerikanska marknaden har motsvarande risker försäkrats i lokal atomförsäkringspool samt till del i EMANI. Försäkringsbeloppet i ansvarsförsäkringen för den kärntekniska rörelsen regleras av ansvarsbeloppet i Atomansvarighetslagen (1968:45) och uppgår för närvarande till 4,1 miljarder kronor. En över syn av Atomansvarighetslagen pågår, varför en förändring av ansvarsbeloppet inte kan uteslutas. Sakförsäkringsbeloppen regleras inte av några internationella konventioner utan fastställs individuellt efter separata bedöm ningar och riskanalyser. Styrelsens arbete Studsvik ABs styrelse består av åtta bolagsstämmovalda ordinarie ledamöter samt 2 ordinarie ledamöter och 2 suppleanter utsedda av de lokala personalorganisationerna SIF och Sveriges Ingenjörer. Styrelsens ledamöter representerar gemensamt en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. Under 2006 hade styrelsen sju ordinarie protokollförda sammanträden, inklusive konstituerande styrelsemöte i anslutning till årsstämman, samt därutöver två extra sammanträden. Under året har ett omfattande arbete kring koncernens namnstruktur och profilering bedrivits. Styrelsen har löpande följt projektet och i december 2006 fastställt koncernens grafiska profil. Styr elsen har vidare ägnat särskild uppmärksamhet åt koncernens stra t e giska position och utveckling och i juni fastställt en strategisk plan för perioden 2007 2011. Teknisk affärsmässig utveckling inom området avfallshantering har behandlats med speciellt fokus på Studsviks metod för behandling av stora komponenter samt koncernens verksamhet i USA. En inventering av kompetens- och personalförsörjning inom koncernens olika delar har genomförts under året i syfte att säkra fram tida kompetensförsörjning och att utveckla metoder och system för att öka den interna rörligheten inom koncernen. De temafördjupningar som ingår vid varje ordinarie styrelsesammanträde har i år berört koncernens verksamhet i USA, kassaflöde och kapitaleffektivitet, organisations- och personalutveckling samt koncernens verksamhet i Storbritannien. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande ledningen, ordförandens respektive VDs ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. Revisionsfrågor behandlas av styrelsen i sin helhet. Revisionsutskott har sålunda inte utsetts. För att säkerställa styrelsens insyn och kontroll ges styrelsen tillfälle att årligen lämna synpunkter på revisorernas planering av revisionens omfång och fokus. Efter genom förd granskning av intern kontroll och räkenskaper i kvartal tre, rapporterar revisorerna sina iakttagelser vid styrelsens sammanträde i december. Utöver detta bereds revisorerna tillträde till styrelse möten när styrelse eller revisorer anser att behov föreligger. Styrelsens arbete utvärderas årligen i samarbete med extern konsult. Styrelsen behandlar utvärderingen vid årets första möte, som vanligen inträffar i februari. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 45

Förvaltningsberättelse Moderbolaget Verksamheten i moderbolaget består av koncernsamordnande uppgifter och tillgångarna består huvudsakligen av aktier i dotterbolag. Moderbolagets nettoomsättning uppgick till MSEK 8,0 (8,6). Rörelseresultatet uppgick till MSEK 27,4 ( 22,7). Moderbolagets investeringar uppgick till MSEK 2,3 (0,4). Likvida medel uppgick till MSEK 149,7 (198,2) och räntebärande skulder till MSEK 182,9 (75,8). Utdelning Styrelsen föreslår att en utdelning om 2,00 (2,00) kronor per aktie lämnas för räkenskapsåret 2006. Utsikter för 2007 Kärnkraftsmarknaden bedöms fortsätta att utvecklas positivt. Fleråriga moderniserings- och effekthöjningsprogram, som efterfrågar den typ av tjänster Studsvik erbjuder, pågår i flera länder. Avvecklings- och rivningsaktiviteterna bedöms fortsätta att öka i omfattning på den brittiska marknaden och bedöms öka något även i Tyskland. På den amerikanska marknaden för avfallshantering bedöms såväl de tillgängliga volymerna som konkurrensen att öka under 2007. Sammantaget bedöms koncernen under 2007 redovisa en god organisk tillväxt och ett förbättrat rörelseresultat. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande stående vinstmedel utgörs av moderbolagets fria egna kapital, 581 051 936 kronor. Styrelsen föreslår att vinst medlen disponeras så att Till aktieägarna utdelas 2,00 kronor per aktie, totalt 16 437 222 I ny räkning överförs 564 614 714 Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 68,2 procent och koncernens soliditet till 40,4 procent. Soliditeten är, mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet, betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att full göra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2 3 st (försiktighetsregeln). Nyköping den 15 februari 2007 Per Wahlström Jan Barchan Ingemar Eliasson Ordförande Håkan Johansson Anna Karinen Maria Lindberg Arbetstagarrepresentant Alf Lindfors Roger Lundström Leif Nilsson Arbetstagarrepresentant Henry Sténson Magnus Groth Verkställande direktör 46 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Koncernens resultaträkning BELOPP I 1 000-TAL KRONOR NOT KVARVARANDE VERKSAMHET Försäljningsintäkter 1 1 219 611 1 088 269 Kostnader för sålda tjänster 3 906 537 802 888 Bruttovinst 313 074 285 381 Övriga rörelseintäkter 4 14 277 19 819 Försäljnings- och marknadsföringskostnader 3 44 567 41 911 Administrationskostnader 3 164 190 146 437 Forsknings- och utvecklingskostnader 3 39 787 35 464 Övriga rörelsekostnader 5 7 528 2 631 Rörelseresultat 1, 2, 3, 4, 5 71 279 78 757 Finansiella intäkter 6 23 094 8 550 Finansiella kostnader 7, 8 37 249 11 147 Resultat före skatt 57 124 76 160 Inkomstskatt 9 22 302 28 670 Årets resultat från kvarvarande verksamhet 34 822 47 490 Årets resultat från avvecklad verksamhet 13 627 ÅRETS RESULTAT 34 822 61 117 Hänförligt till moderbolagets aktieägare 34 822 61 117 minoritetsintresse Resultat per aktie kvarvarande verksamhet 10 före utspädning 4,24 5,81 efter utspädning 4,24 5,81 Resultat per aktie avvecklad verksamhet 10 före utspädning 1,67 efter utspädning 1,67 Specifikation till koncernens resultaträkning BELOPP I 1 000-TAL KRONOR AVVECKLAD VERKSAMHET Försäljningsintäkter 28 190 Kostnader för sålda tjänster 11 993 Bruttovinst 16 197 Försäljnings- och marknadsföringskostnader 310 Administrationskostnader 2 260 Forsknings- och utvecklingskostnader Rörelseresultat 13 627 Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt 13 627 Inkomstskatt ÅRETS RESULTAT 13 627 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 47

Koncernens balansräkning BELOPP I 1 000-TAL KRONOR NOT TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 11 400 647 372 039 Immateriella tillgångar 12 355 574 132 475 Uppskjutna skattefordringar 13 44 402 58 933 Derivatinstrument 15 634 11 174 Kundfordringar och andra fordringar 17 27 029 28 960 Summa anläggningstillgångar 828 286 603 581 Omsättningstillgångar Varulager 16 6 873 10 400 Kundfordringar och andra fordringar 17 272 397 246 027 Derivatinstrument 15 2 229 Likvida medel 18 247 574 323 386 Summa omsättningstillgångar 529 073 579 813 SUMMA TILLGÅNGAR 1 357 359 1 183 394 EGET KAPITAL Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare Aktiekapital 19 8 219 8 219 Övrigt tillskjutet kapital 225 959 225 959 Andra reserver 20 7 653 34 047 Balanserad vinst 316 534 298 149 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 558 365 566 374 Minoritetsintresse 286 254 Summa eget kapital 558 651 566 628 SKULDER Långfristiga skulder Upplåning 21 307 398 192 832 Derivatinstrument 15 2 359 Uppskjutna skatteskulder 13 44 387 22 376 Pensionsförpliktelser 22 5 939 5 786 Övriga avsättningar 24 55 357 137 619 Övriga långfristiga skulder 23 4 044 4 044 Summa långfristiga skulder 417 125 365 016 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder och andra skulder 23 250 680 216 654 Aktuella skatteskulder 8 714 10 851 Upplåning 21 39 782 148 Derivatinstrument 15 7 217 Övriga avsättningar 24 75 190 24 097 Summa kortfristiga skulder 381 583 251 750 Summa skulder 798 708 616 766 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 357 359 1 183 394 48 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Förändringar i koncernens eget kapital BELOPP I 1 000-TAL KRONOR Övrigt Aktie- tillskjutet Andra Balanserad Minoritets- Summa kapital kapital reserver vinst intresse eget kapital Ingående balans per den 1 januari 2005 8 116 219 881 21 975 237 032 254 443 308 IAS 39 justering 38 300 38 300 Justerad ingående balans per den 1 januari 2005 8 116 219 881 16 325 237 032 254 481 608 Nyemission 103 6 078 6 181 Förändring omräkningsdifferenser 17 722 17 722 Årets resultat 61 117 61 117 Utgående balans per den 31 december 2005 8 219 225 959 34 047 298 149 254 566 628 Ingående balans per den 1 januari 2006 8 219 225 959 34 047 298 149 254 566 628 Utdelning 16 437 16 437 Förändring omräkningsdifferenser 26 394 32 26 362 Årets resultat 34 822 34 822 Utgående balans per den 31 december 2006 8 219 225 959 7 653 316 534 286 558 651 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 49

Koncernens kassaflödesanalys BELOPP I 1 000-TAL KRONOR NOT Kassaflöden från den löpande verksamheten Rörelseresultat 71 279 92 384 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 26 50 694 40 654 121 973 133 038 Erhållen ränta 16 522 6 322 Erlagd ränta 30 594 11 095 Betald inkomstskatt 2 399 28 191 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 105 502 100 074 Förändring i rörelsekapital Omsättningstillgångar 9 772 24 392 Övriga kortfristiga skulder 11 122 57 629 Kassaflöde från den löpande verksamheten 104 152 18 053 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av dotterbolag 29 278 181 4 239 Försäljning av dotterbolag 1 100 Försäljning av intresseföretag 26 543 Placering av övriga finansiella anläggningstillgångar 2 314 Avyttring av övriga finansiella anläggningstillgångar 13 612 2 256 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 11 66 222 41 260 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 992 726 Förvärv av immateriella tillgångar 12 334 283 Kassaflöde från investeringsverksamheten 325 133 17 471 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Nyemission 6 181 Upptagna lån 181 203 1 221 Amortering av lån 13 049 12 661 Utdelning 16 437 Ökning av kortfristiga finansiella skulder 148 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 151 717 5 111 Minskning av likvida medel 69 264 4 529 Likvida medel vid årets början 323 386 319 220 Kursdifferens i likvida medel Omräkningsdifferens 6 548 8 695 Likvida medel vid årets slut 18 247 574 323 386 50 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Moderbolagets resultaträkning BELOPP I 1 000-TAL KRONOR NOT Försäljningsintäkter 33 7 960 8 624 Kostnader för sålda tjänster 35 6 151 6 524 Bruttovinst 1 809 2 100 Försäljnings- och marknadsföringskostnader 35 122 Administrationskostnader 35 31 281 41 199 Övriga rörelseintäkter 2 147 16 500 Övriga rörelsekostnader 34 Rörelseresultat 33, 34, 35, 36, 37 27 359 22 721 Ränteintäkter och liknande resultatposter 38 58 461 22 879 Räntekostnader och liknande resultatposter 39 32 464 6 433 Resultat före skatt 1 362 6 275 Bokslutsdispositioner 40 28 540 14 036 Inkomstskatt 41 896 1 484 ÅRETS RESULTAT 26 282 9 245 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 51

Moderbolagets balansräkning BELOPP I 1 000-TAL KRONOR NOT TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 43 Inventarier och verktyg, byggnader, mark 2 121 477 Finansiella anläggningstillgångar 44 Uppskjutna skattefordringar 42 2 697 16 212 Aktier i dotterbolag 46 762 356 436 562 Fordringar hos koncernföretag 200 881 290 424 Derivatinstrument 52 188 10 111 Kundfordringar och andra fordringar 11 682 11 841 Summa anläggningstillgångar 979 925 765 627 Omsättningstillgångar Kundfordringar och andra fordringar 11 105 11 100 Fordringar hos koncernföretag 41 703 104 834 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 45 3 548 2 979 Likvida medel 149 651 198 238 Summa omsättningstillgångar 206 007 317 151 SUMMA TILLGÅNGAR 1 185 932 1 082 778 EGET KAPITAL Eget kapital Aktiekapital 8 219 8 219 Bundna reserver 225 272 225 272 Summa bundet eget kapital 233 491 233 491 Fritt eget kapital Fria reserver 554 770 530 717 Årets resultat 26 282 9 245 Summa fritt eget kapital 581 052 539 962 Summa eget kapital 814 543 773 453 Obeskattade reserver 47 7 203 35 743 SKULDER Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 48 165 770 75 810 Uppskjutna skatteskulder 42 74 1 573 Skulder till koncernföretag 67 340 67 000 Övriga avsättningar 4 044 4 044 Summa långfristiga skulder 237 228 148 427 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 83 476 103 410 Leverantörsskulder 1 415 1 135 Skulder till kreditinstitut 48 17 125 Övriga skulder 252 1 440 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 49 24 690 19 170 Summa kortfristiga skulder 126 958 125 155 Summa skulder 364 186 273 582 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 185 932 1 082 778 52 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Förändringar i moderbolagets eget kapital BELOPP I 1 000-TAL KRONOR Aktie- Reserv- Fritt eget Summa kapital fond kapital eget kapital Ingående balans per den 1 januari 2005 8 116 219 194 488 182 715 492 Nyemission 103 6 078 6 181 Erhållet koncernbidrag 59 077 59 077 Skatteeffekt av koncernbidrag 16 542 16 542 Årets resultat 9 245 9 245 Utgående balans per den 31 december 2005 8 219 225 272 539 962 773 453 Ingående balans per den 1 januari 2006 8 219 225 272 539 962 773 453 Utdelning till aktieägare 16 437 16 437 Fusionsdifferens 2 651 2 651 Erhållet koncernbidrag 39 714 39 714 Skatteeffekt av koncernbidrag 11 120 11 120 Årets resultat 26 282 26 282 Utgående balans per den 31 december 2006 8 219 225 272 581 052 814 543 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 53

Moderbolagets kassaflödesanalys BELOPP I 1 000-TAL KRONOR NOT Kassaflöden från den löpande verksamheten Rörelseresultat 27 359 22 721 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 54 281 13 475 27 078 36 196 Erhållen ränta 20 762 19 755 Erhållen utdelning 18 578 Erlagd ränta 39 098 3 952 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 26 836 20 393 Förändring i rörelsekapital Omsättningstillgångar 8 194 68 601 Övriga kortfristiga skulder 4 765 42 159 Kassaflöde från den löpande verksamheten 13 877 90 367 Kassaflöde från investeringsverksamheten Investering i dotterbolag 57 83 160 21 320 Försäljning av dotterbolag 1 100 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 117 Försäljning av intresseföretag 26 543 Lån till dotterbolag 134 229 Placering av övriga finansiella anläggningstillgångar 2 314 Avyttring av övriga finansiella tillgångar 13 612 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 53 2 305 353 Kassaflöde från investeringsverksamheten 205 965 3 656 Kassaflöde från finansieringsverksamheten Nyemission 6 181 Upptagna lån 117 820 Utbetald utdelning 16 437 Erhållet/lämnat koncernbidrag 69 872 105 622 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 171 255 99 441 Minskning av likvida medel 48 587 5 418 Likvida medel vid årets början 198 238 203 656 Likvida medel vid årets slut 149 651 198 238 54 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Redovisnings- och värderingsprinciper BELOPP I 1 000 TAL KRONOR OM INTE ANNAT ANGES De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har till ämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen för Studsvikkoncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU och Årsredovisningslagen. Koncernen tillämpar också Redovisningsrådets rekommendation RR 30, kompletterande redovisningsregler för koncernen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finan siella tillgångar som kan säljas samt finan siella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver använd ning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämp ningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges under rubriken Viktiga uppskatt ningar och antaganden för redovisningsändamål. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tilllämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Ändringar av publicerade standarder som träder i kraft 2006 IAS 19 (ändring), Ersättningar till anställda, är obligatorisk för koncerner med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare. Denna ändring inför en möjlighet till alternativ redovisningsmetod för aktu ariella vinster och förluster. Den kan innebära ytterligare krav vid redovisning av planer som omfattar flera arbetsgivare, där det inte föreligger tillräcklig information för redovisning som förmånsbestämd plan. Den innebär också ytterligare upplysningskrav. Efter som koncernen inte har för avsikt att ändra redo vis nings princip för aktuariella vinster och förluster och inte deltar i någon plan som omfattar flera arbetsgivare, kommer tillämpning av denna ändring endast att påverka utformning och omfattning av de tilläggsupplysningar som presenteras i rapporterna. Standarder som koncernen tillämpar i förtid IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, och den kompletterande ändringen i IAS 1, Utformning av finansiella rapporter Upplysningar om kapital, tillämpas i förtid för 2006. IFRS 7 inför nya upplysningar avseende finansiella instrument. Standarder, ändringar och tolkningar som gäller 2006, men som inte är relevanta för koncernen Följande standarder, ändringar och tolkningar är obligatoriska för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2006 eller senare, men är inte relevanta för koncernen. IAS 21 (ändring), Nettoinvestering i en självständig utlandsverk - samhet. IAS 39 (ändring), Säkringsredovisning för kassaflödessäkringar av prognostiserade transaktioner mellan koncernföretag. IAS 39 (ändring), Alternativet verkligt värde. IAS 39 och IFRS 4 (ändring), Finansiella garantiavtal. IFRS 1 (ändring), Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas och IFRS 6 (ändring), Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. IFRS 6, Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. IFRIC 6, Förpliktelser som uppstår genom deltagande på viss marknad avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter. IFRIC 4, Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. IFRIC 5, Rättigheter till intressen i fonder för nedläggning, återställ ande och miljöåterställande åtgärder. Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte har tillämpats i förtid av koncernen Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obliga toriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 maj 2006 eller senare, men har inte tillämpats i förtid av koncernen. IFRIC 10, Delårsrapportering och värdenedgångar (gäller för räken skapsår som börjar den 1 november 2006 eller senare). IFRIC 10 tillåter inte att de nedskrivningar som redovisats under en delårsperiod för goodwill, placeringar i egetkapitalinstrument och placeringar i finansiella tillgångar, som redovisas till anskaffningsvärde, återförs per en efterföljande balansdag. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 10 från och med den 1 januari 2007, men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper. Tolkningar av befintliga standarder som ännu inte har trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernen Följande tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 maj 2006 eller senare, men är inte relevanta för koncernen. IFRIC 7, Tillämpning av inflationsjusteringsmetoden enligt IAS 29 Redovisning i höginflationsländer (gäller fr o m den 1 mars 2006). IFRIC 7 ger vägledning om hur kraven i IAS 29 ska till- STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 55

Redovisnings- och värderingsprinciper lämpas under en räkenskapsperiod då ett företag identifierar att landet vars valuta en koncernenhet använder som funktionell valuta har drabbats av höginflation, om landet inte hade höginflation under perioden före. Eftersom inget av koncernföretagen har en höginflationsvaluta är IFRIC 7 inte aktuell för koncernen. IFRIC 8, Tillämpningsområdet för IFRS 2 (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 maj 2006 eller senare). IFRIC 8 kräver att transaktioner som berör utfärdande av egetkapitalinstrument där det vederlag som erhålls understiger verkligt värde på utfärdade egetkapitalinstrument ska prövas för att fastställa om de faller inom ramen för IFRS 2. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 8 från och med den 1 januari 2007, men detta förväntas inte ha någon in verkan på koncernens räkenskaper. IFRIC 9, Omvärdering av inbäddade derivat (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juni 2006 eller senare). IFRIC 9 kräver att företaget ska bedöma huruvida ett inbäddat derivat ska avskiljas från värdkontraktet och redovisas som ett derivat när företaget för första gången ingår kontraktet. Efterföljande omvärdering är förbjuden, utom när det sker en ändring i kontraktsvillkoren som väsent ligen ändrar de kassaflöden som annars skulle uppkomma enligt kontraktet. I det fallet krävs en omvärdering. Eftersom inget koncernföretag har ändrat villkoren i sina kontrakt, är IFRIC 9 inte relevant för koncernen. MODERBOLAGET Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32, Redovisning för juridiska personer. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekom mendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moder bolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De huvudsakliga avvikelserna mellan redovisningsprinciper tilllämpade för koncern och moderbolag är: Aktier och andelar i dotterbolag Investeringar i dotterbolag redovisas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Bedömningar görs om bokfört värde motsvarar verkligt värde och det bokförda värdet skrivs ned om värdeminskningen bedöms vara permanent. Intäkter Moderbolagets intäkter inkluderar mottagna utdelningar från dotter bolag och andra interna mellanhavanden som elimineras i koncernens räkenskaper. Leasing Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal (operationella leasingavtal). Pensioner Pensionsåtaganden avser avgiftsbestämda planer och täcks av försäkringslösningar. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive upp skjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalanden från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägar tillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinst medel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. KONCERNREDOVISNING Dotterbolag Dotterbolag är alla de bolag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av röst rätterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflyt andet överförs till kon cernen. De exkluderas ur koncern redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaff ningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. SEGMENTRAPPORTERING En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhanda håller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografiska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer. 56 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Redovisnings- och värderingsprinciper I koncernen klassificeras strategiska affärsområden som primära segment. Geografiska områden klassificeras som sekun dära segment. Överföring eller transaktioner mellan segmenten sker enligt normala kommersiella villkor, som också gäller för externa parter. OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används SEK, som är moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster, som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital. Koncernföretag Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta), som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: Tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital. Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter, av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdiffe renser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde, som uppkommer vid för värv av en utlandsverksamhet, behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska för månerna, som är förknippade med tillgången, kommer att komma kon cernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Ökning av redovisat värde som uppkommer vid omvärdering av byggnader och mark förs till reserver i eget kapital. Minsk ningar som utjämnar tidigare ökningar av samma tillgång belastar reserver, alla övriga minskningar resultatförs. Varje år överförs skill naden mellan avskriv ningen baserad på tillgångens redovisade omvärderade belopp (kostnadsförd avskrivning) och avskrivning som baseras på ursprungligt anskaffningsvärde, från reserver till balanserade vinstmedel. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde eller omvärderat belopp ner till det beräknade restvärdet, görs linjärt enligt plan över den beräknade nyttjandeperioden, enligt följande: Byggnader 0 50 år Maskiner och andra tekniska anläggningar 0 20 år Inventarier och verktyg 3 15 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen. När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i reserver till balanserade vinstmedel. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet över - stiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets/intresseföretagets identifierbara netto tillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill vid förvärv av intresseföretag ingår i värdet på innehav i intresseföretag. Goodwill fördelas på kassa genererande enheter och testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 57

Redovisnings- och värderingsprinciper Programvara Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden, vilket i normalfallet betyder 10 års avskrivningstid. Kostnader för utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. NEDSKRIVNINGAR Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redo visade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivnings behov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). FINANSIELLA INSTRUMENT Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen. Lånefordringar och kundfordringar. Finansiella instrument som hålles till förfall. Finansiella tillgångar som kan säljas. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av de finan siella tillgångarna vid det första redovisningstillfället och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori har två underkategorier: finansiella tillgångar som innehas för handel och sådana som från första början hänförs till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. En finan siell tillgång klassificeras i denna kategori om den förvärvas huvudsakligen i syfte att säljas inom kort eller om denna klassificering bestäms av ledningen. Derivatinstrument kategoriseras också som innehav för handel om de inte är identifierade som säkringar. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Utmärkande är att de uppstår när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassifi ceras som anlägg ningstillgångar. Finansiella instrument som hålles till förfall Finansiella instrument som hålles till förfall är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid, som koncernen har för avsikt och förmåga att behålla till förfall. Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella tillgångar som kan säljas är icke-derivata tillgångar som antingen har hänförts till denna kategori eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Studsvik har inga tillgångar som kan klassificeras som Finan si ella tillgångar som kan säljas. VARULAGER Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (FIFU). Anskaffnings värdet för färdiga varor och pågående arbeten består av råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade för säljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader. KUNDFORDRINGAR Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar (förfallna sedan mer än 30 dagar) betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. TIllgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisas i resultaträkningen i posten Försäljningskostnader. När en kundfordran inte kan drivas in, skrivs den bort mot värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av belopp som tidigare har skrivits bort krediteras Försäljningskostnader i resultaträkningen. LIKVIDA MEDEL I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader. 58 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Redovisnings- och värderingsprinciper AKTIEKAPITAL Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. UPPLÅNING Upplåning redovisas till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffnignsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtmin stone 12 månader efter balansdagen. UPPSKJUTEN SKATT Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redo - visade värden i koncernredovisningen. Om emellertid den uppskjutna skatten uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett företags förvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat, redovisas den inte. Upp skjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som för väntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran reali seras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterbolag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltaradministrerade fonder, enligt periodiska aktuariella beräkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgifts bestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytter ligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgif terna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betal ning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträck ning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på en eller flera faktorer såsom ålder, tjänstgöringstid eller lön. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgifter till en separat juridisk enhet. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justeringar för ej redovisade aktuariella vinster/ för luster för tjänstgöring under tidigare perioder. Den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen beräknas årligen av oberoende aktu a rier med tillämpning av den s k projected unit credit method. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassa flöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företags obligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att betalas i och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Ersättningar vid uppsägning Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepte rar frivillig avgång från anställning i utbyte mot sådana ersätt ningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande, eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång från anställning. Förmåner som förfaller efter mer än 12 månader från balansdagen diskonteras till nu värde. Vinstandels- och bonusplaner Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus och vinstandelar, baserat på en formel som beaktar den vinst som är relaterad till moderbolagets aktieägare efter vissa justeringar. Koncernen redovisar en avsättning när det finns en legal förpliktelse eller en informell förpliktelse på grund av tidigare praxis. AVSÄTTNINGAR Avsättningar för framtida avfallskostnader, omstruktureringskostnader och övrigt redovisas när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 59

Redovisnings- och värderingsprinciper sanno likt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är för knippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. INTÄKTSREDOVISNING Intäkter innefattar det verkliga värdet av sålda tjänster exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Intäkter redovisas enligt följande. Koncernen använder metoden för successiv vinstavräkning för att fastställa vilket belopp som ska redovisas i en given period. Färdig ställandegraden fastställs som nedlagda uppdragsutgifter för utfört arbete på balansdagen i procent av beräknade totala uppdragsutgifter för varje uppdrag. Koncernen redovisar som tillgång fordringar på beställare av tjänsteuppdrag för alla pågående uppdrag för vilka uppdragsutgifter och redovisade vinster överstiger fakturerade belopp. Delfakturerade belopp som ännu inte har betalats av kunden och av beställaren innehållna belopp ingår i posten Kundfordringar och andra fordringar. Koncernen redovisar som skuld alla skulder till beställare av tjänsteuppdrag för pågående uppdrag för vilka fakturerade belopp överstiger uppdragsutgifter och redovisade vinster. Försäljning av tjänsteuppdrag intäktsredovisas i den redovisningsperiod då tjänsterna utförs genom successiv redovisning baserad på utförda tjänster per balansdagen i proportion till de totala tjänster som ska utföras. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tilllämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla betalning har fastställts. REDOVISNING AV JOINT VENTURES Som joint ventures klassificeras verksamheter där Studsvik till sammans med en eller flera samägare har ett gemensamt bestämmande inflytande. Koncernen är enbart engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden. LEASING Åtskillnad görs mellan finansiell och operationell leasing. Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av lease givaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. UTDELNING Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderbolagets aktieägare. Finansiell riskhantering FINANSIELLA RISKFAKTORER Studsvikkoncernens verksamhet är exponerad för finansiella risker och andra rörelserisker som kan ha betydelse för koncernens framtida utveckling. Med finansiella risker menas de fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde som uppstår på grund av förändringar i valutakurser, räntenivåer och kunders betalnings förmåga. Med rörelserisker menas myndighetstillstånd, patent eller politiska beslut. Studsvikkoncernens finanspolicy, som upprättats av styrelsen, utgör ett ramverk av regler, riktlinjer och rekommendationer för hantering av de finansiella riskerna. Moderbolagets finansfunktion har till uppgift att stödja den operativa verksamheten i hante ringen av finansiella risker. Koncernens upplåning och placering av överlikviditet handhas av koncernens finansfunktion. Nedan sammanfattas de principer som tillämpas i hanteringen av finansiella risker. Valutarisk Studsvikkoncernens resultat påverkas av fluktuationer i de valutor som försäljnings- och inköpskontrakt har slutits i (transaktions exponering) samt av fluktuationer i dotterbolagens redovisnings valutor (omräkningsexponering). De för koncernen viktigaste handels- och redovisningsvalutorna var under 2006 USD, EUR och JPY. Transaktionsexponering Huvudregeln för koncernen är att dotterbolag ska sluta kontrakt, avseende såväl försäljning som inköp, i bolagets redovisnings valuta. Där detta inte låter sig göras uppstår potentiellt en valuta risk. Denna kan säkras med olika åtgärder där de vanligast före kommande är valutaklausuler och försäljning/köp av valuta på termin (valutakontrakt). Åtgärderna kan förekomma i kombination. Huvuddelen av koncernens försäljning är projektorienterad. Regeln är här att säkra alla kontrakterade och kända exponeringar avseende försäljning och inköp. I de fall försäljning är av karak tären löpande flöden, gäller att 75 procent av det beräknade flödet ska säkras med en löpande 12-månaders horisont. Det instrument som tilllämpas är valutakontrakt. Omräkningsexponering Utländska bokslut räknas om till svenska kronor och tas in i koncernredovisningen. Koncernens resultat påverkas av fluktua tioner i de lokala redovisningsvalutorna vid omräkning av dotterbolagens resultat räkningar. Omräkningsdifferenser, som uppstår vid omräkning av dotterbolagens balansräkningar, förs mot eget kapital i koncernen. Koncernen har i samband med etablering av verksamhet i Tyskland och USA tagit upp lån i lokal valuta på dessa marknader för att begränsa risken avseende koncernens egna kapital. 60 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Redovisnings- och värderingsprinciper Ränterisk Ränterisk definieras som risken för resultatpåverkan genom förändringar i ränteläget. Koncernen är exponerad för ränterisk avseende den räntebärande nettoskulden, definierad som ränte bärande lån med avdrag för likvida medel. Ränterisken kan förändras genom att räntebindningstiderna för aktuella lån för kortas eller förlängs. Beslut om detta tas, baserat på styrelseriktlinjer, av koncernens finans funktion och baseras på koncernens egen bedömning av ränte utvecklingen. Motpartsrisk Med motpartsrisk menas risken för förlust i samband med en motparts insolvens. I det innefattas kundförluster och förluster i samband med placering av likvida medel. Studsvikkoncernen har historiskt haft mycket låga kundförluster. Kunderna består av stora etablerade företag och myndigheter. Inget talar idag för att kundstrukturen genomgår en radikal förändring eller att kundernas betalningsförmåga väsentligen försämras. Vid placering av likvida medel begränsas risken genom detaljerade regler om bland annat krav på motparters kreditvärdighet, begränsning av totala place ringar hos en och samma motpart, tillåtna placeringsinstrument m m. REDOVISNING AV DERIVATINSTRUMENT OCH SÄKRINGSÅTGÄRDER Derivatinstrument redovisas i balansräkningen per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Omvärdering redovisas löpande i resultaträk ningen. Koncernen har under 2006 inte tillämpat säkringsredo visning. Säkrings redovisning innebär att löpande förändringar av marknadsvärden på terminer redovisas direkt mot eget kapital och inte påverkar resultaträkningen. För att få tillämpa säkringsredovisning ska bolagets rutiner och system för uppföljning av terminer uppfylla stränga krav på precision och dokumentation. Då koncernens omfattning av finansiella säkringar inte är betyd ande har beslut fattats att inte tillämpa säkrings redovisning annat än i enstaka fall där belopp är betydande och löptider på terminerna överstiger flera år. Beräkning av verkligt värde Verkligt värde på finansiella instrument, som handlas på en aktiv marknad, baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Noterat marknadspris som används för koncernens finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Använt noterat marknadspris för finansiella skulder är den aktuella säljkursen. Verkligt värde för valutaterminskontrakt fastställs genom användning av marknadspriser för valutaterminer på balansdagen. Nominellt värde, minskat med eventuella bedömda krediteringar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden. Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för good will, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs under rubriken Immateriella tillgångar. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 12). Om den uppskattade diskonteringsräntan före skatt, som tilllämpats för diskonterade kassaflöden, hade varit 10 procent högre än ledningens bedömning, skulle koncernen ändå inte ha behövt göra nedskrivning av sitt godwillvärde. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 61

Noter Noter till koncernredovisningen BELOPP I 1 000 TAL KRONOR OM INTE ANNAT ANGES Not 1 Primära segment affärsområden Räkenskapsåret 2006 Summa Avfalls- Avveckling Drift- Service och kvarvarande hantering och rivning optimering underhåll Övrigt Eliminering verksamhet Intäkter Extern försäljning 469 948 186 998 167 740 260 761 134 164 1 219 611 Intern försäljning 38 780 2 024 8 025 9 775 58 604 Summa intäkter 508 728 189 022 167 740 268 786 143 939 58 604 1 219 611 Resultat Rörelseresultat 33 574 11 871 36 373 17 307 27 846 71 279 Finansnetto 14 155 Årets skattekostnad 22 302 Årets nettoresultat 34 822 Övriga upplysningar Summa tillgångar 830 177 114 663 211 048 179 798 487 023 465 350 1 357 359 Summa skulder 439 932 63 337 193 181 165 600 388 380 451 722 798 708 Investeringar 321 200 4 043 10 269 2 580 6 645 344 737 Avskrivningar 38 285 3 204 7 412 2 232 2 705 53 838 Nedskrivningar Summa kvarvarande Avvecklad verksamhet verksamhet Intäkter Extern försäljning 1 219 611 Intern försäljning Summa intäkter 1 219 611 Resultat Rörelseresultat 71 279 Finansnetto 14 155 Årets skattekostnad 22 302 Årets nettoresultat 34 822 Övriga upplysningar Summa tillgångar 1 357 359 Summa skulder 798 708 Investeringar 344 737 Avskrivningar 53 838 Nedskrivningar Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget samt AB SVAFO. AB SVAFO ansvarar för omhändertagande av äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidigare statlig fastighetsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur Kärnavfallsfonden. 62 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Noter till koncernredovisningen Not 1 Primära segment affärsområden, forts Räkenskapsåret 2005 Summa Avfalls- Avveckling Drift- Service och kvarvarande hantering och rivning optimering underhåll Övrigt Eliminering verksamhet Intäkter Extern försäljning 298 585 242 450 184 539 267 215 95 480 1 088 269 Intern försäljning 35 081 7 526 12 507 12 884 67 998 0 Summa intäkter 333 666 242 450 192 065 279 722 108 364 67 998 1 088 269 Resultat Rörelseresultat 42 352 23 329 28 581 11 914 22 427 4 992 78 757 Finansnetto 2 597 Årets skattekostnad 28 670 Årets nettoresultat 47 490 Övriga upplysningar Summa tillgångar 513 372 148 932 288 190 163 990 700 909 631 999 1 183 394 Summa skulder 438 946 71 298 246 659 164 952 318 681 623 770 616 766 Investeringar 23 448 3 051 10 702 2 154 9 810 49 165 Avskrivningar 29 762 5 113 8 700 3 358 209 47 142 Nedskrivningar 5 185 5 386 10 571 Summa kvarvarande Avvecklad verksamhet verksamhet Intäkter Extern försäljning 1 088 269 28 190 Intern försäljning Summa intäkter 1 088 269 28 190 Resultat Rörelseresultat 78 757 13 627 Finansnetto 2 597 Årets skattekostnad 28 670 Årets nettoresultat 47 490 13 627 Övriga upplysningar Summa tillgångar 1 183 394 Summa skulder 616 766 Investeringar 49 165 Avskrivningar 47 142 Nedskrivningar 10 571 Övrig verksamhet omfattar huvudsakligen moderbolaget samt AB SVAFO. AB SVAFO ansvarar för omhändertagande av äldre statligt forskningsavfall samt rivning av anläggningar relaterade till tidigare statlig fastighetsverksamhet. Kostnaderna för verksamheten täcks av medel ur Kärnavfallsfonden. Nedskrivningar, ksek 5 386, avser koncernmässig goodwill hänförlig till tillgång som ej längre utnyttjas. Sekundära segment geografiska områden Koncernens verksamhet bedrivs huvudsakligen i fyra geografiska områden. Försäljningssiffrorna baseras på det land där kunden finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns. FÖRSÄLJNING TILLGÅNGAR INVESTERINGAR Sverige 336 509 352 398 409 933 481 519 28 990 29 837 Europa, exklusive Sverige 424 394 483 380 248 406 273 560 25 256 4 551 Nordamerika 433 242 254 790 694 989 423 166 290 491 14 777 Asien 20 259 23 182 4 031 5 149 Övriga länder 5 207 2 709 Summa 1 219 611 1 116 459 1 357 359 1 183 394 344 737 49 165 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 63

Noter till koncernredovisningen Not 2 Kostnader för ersättningar till anställda Löner 490 937 515 595 Sociala avgifter 116 161 143 478 Pensionskostnader avgiftsbaserade planer 26 659 32 466 Pensionskostnader förmånsbaserade planer (not 22) 773 806 Summa 634 530 692 345 Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelse och verkställande direktör samt övriga anställda Styrelse (varav Övriga Styrelse (varav Övriga och VD tantiem o d) anställda och VD tantiem o d) anställda Moderbolaget 4 437 ( ) 9 123 14 624 (870) 6 687 Dotterbolag i Sverige 3 642 (323) 158 465 3 332 (527) 171 949 Dotterbolag utomlands Norge 1 253 (103) 1 368 1 186 (70) 1 567 Tyskland 2 883 (305) 202 800 3 163 (252) 249 344 Storbritannien 1 342 (68) 19 390 1 159 ( ) 4 269 USA 3 694 (51) 80 470 9 543 (3 696) 46 923 Japan 631 ( ) 279 793 ( ) 279 Schweiz ( ) 1 160 ( ) 777 Totalt dotterbolag 13 445 (850) 463 932 19 176 (4 545) 475 108 Koncernen totalt 17 882 (850) 473 055 33 800 (5 415) 481 795 För information om förmåner till ledande befattningshavare, se not 31. Not 3 Rörelsens kostnader Material och tjänster rörelsen Avfallshantering 282 568 137 295 Material och tjänster rörelsen Avveckling och rivning 32 588 29 916 Material och tjänster rörelsen Driftoptimering 42 714 39 722 Material och tjänster rörelsen Service och underhåll 33 838 25 305 Inköp material och tjänster övrigt 37 471 29 145 Personalkostnader 649 922 698 494 Energi 22 142 19 681 Avskrivningar 53 838 47 142 Summa 1 155 081 1 026 700 I tjänster ingår arvoden och ersättning till revisionsbolag med Öhrlings PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag 2 361 1 959 Andra uppdrag 2 545 549 Övriga revisorer Revisionsuppdrag 182 30 Andra uppdrag 41 237 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag. Not 4 Övriga rörelseintäkter Försäljning av intresseföretag 16 935 Försäljning av dotterbolag 980 Omvärdering av terminskontrakt 2 595 1 063 Omvärdering av övriga rörelsefordringar och -skulder 8 488 Återbetalning av mervärdesskatt 2 147 Övrigt 1 047 841 Summa 14 277 19 819 Not 5 Övriga rörelsekostnader Omvärdering av terminskontrakt 7 217 2 359 Omvärdering av övriga rörelsefordringar och -skulder 311 Övrigt 272 Summa 7 528 2 631 Not 6 Finansiella intäkter Verkligt värde-förluster (realiserade och orealiserade) 1 068 43 165 Verkligt värde-vinster (realiserade eller orealiserade) 46 553 Ränteintäkter 24 162 5 162 Summa 23 094 8 550 Not 7 Valutakursvinster/-förluster netto Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen enligt följande. Kostnad för sålda varor 1 741 569 Finansiella kostnader netto (not 8) 19 735 3 293 Summa 17 994 3 862 Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnader banklån 14 480 7 691 Valutakursvinster/-förluster, netto (not 7) 19 735 3 293 Verkligt värde-vinster för finansiella instrument 163 Andra finansiella kostnader 3 034 Summa 37 249 11 147 64 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Noter till koncernredovisningen Not 9 Inkomstskatt Uppskjuten skatt (not 13) 17 733 18 374 Aktuell skatt 4 569 10 296 Summa 22 302 28 670 Skatten på koncernens resultat före skatt skiljer sig från det teoretiska belopp som skulle ha framkommit vid vägd genomsnittlig skattesats gällande för resultaten i de konsoliderade företagen enligt följande. Nedanstående beräkning inkluderar avvecklad verksamhet. Resultat före skatt 57 124 89 787 Skatt enligt gällande skattesats 15 995 25 140 Ej skattepliktiga intäkter 640 6 379 Ej avdragsgilla kostnader 970 1 689 Icke redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag 3 021 1 530 Redovisad skattefordran avseende underskottsavdrag 272 Justering för utländsk skattesats 3 223 4 640 Justering för tidigare års taxering 267 1 718 Övriga effekter 604 Skattekostnad 22 302 28 670 Vägd genomsnittlig skattesats var 39 (32) procent. Not 10 Resultat per aktie FÖRE UTSPÄDNING Resultat per aktie före utspädning beräknas som årets resultat dividerat med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier (se not 19). Kvarvarande verksamhet Årets resultat 34 822 47 490 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 167 611 Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 4,24 5,81 Avvecklad verksamhet Årets resultat 13 627 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 167 611 Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 1,67 EFTER UTSPÄDNING För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier. På balansdagen fanns inga utestående, ej konverterade aktieoptioner eller konvertibla skuldebrev. Kvarvarande verksamhet Årets resultat 34 822 47 490 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 167 611 Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 4,24 5,81 Avvecklad verksamhet Årets resultat 13 627 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier 8 218 611 8 167 611 Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 1,67 Not 11 Materiella anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar Maskiner och och förskott Byggnader andra tekniska Inventarier avseende materiella och mark anläggningar och verktyg anläggningstillgångar Summa Per den 1 januari 2005 Anskaffningsvärde 118 878 518 217 251 503 14 893 903 491 Ackumulerade avskrivningar 66 887 278 798 170 342 516 027 Ackumulerade nedskrivningar 3 551 38 672 6 436 6 992 55 651 Bokfört värde 48 440 200 747 74 725 7 901 331 813 1 januari 31 december 2005 Ingående bokfört värde 48 440 200 747 74 725 7 901 331 813 Valutakursdifferenser 1 434 37 468 11 238 278 50 418 Investeringar 5 132 5 355 7 492 23 281 41 260 Under året genomförda omfördelningar 3 789 5 299 1 501 10 589 0 Avyttringar och utrangeringar 504 1 329 1 833 Avskrivningar 3 032 26 588 14 814 44 434 Nedskrivningar 5 185 5 185 Utgående bokfört värde 55 763 216 592 78 813 20 871 372 039 Per den 31 december 2005 Anskaffningsvärde 129 799 587 180 281 285 27 863 1 026 127 Ackumulerade avskrivningar 70 485 326 731 196 036 593 252 Ackumulerade nedskrivningar 3 551 43 857 6 436 6 992 60 836 Bokfört värde 55 763 216 592 78 813 20 871 372 039 1 januari 31 december 2006 Ingående bokfört värde 55 763 216 592 78 813 20 871 372 039 Valutakursdifferenser 1 814 26 852 8 076 946 37 688 Förvärv dotterbolag 19 955 33 044 7 240 60 239 Investeringar 16 456 6 924 18 368 24 474 66 222 Övrigt 2 39 37 Under året genomförda omfördelningar 9 7 179 63 13 148 5 915 Avyttringar och utrangeringar 2 657 2 326 208 5 191 Avskrivningar 3 671 26 256 19 169 49 096 Nedskrivningar Utgående bokfört värde 86 680 174 928 100 756 38 283 400 647 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 65

Noter till koncernredovisningen Not 11, forts Pågående nyanläggningar Maskiner och och förskott Byggnader andra tekniska Inventarier avseende materiella och mark anläggningar och verktyg anläggningstillgångar Summa Per den 31 december 2006 Anskaffningsvärde 160 183 357 600 252 984 38 283 809 050 Ackumulerade avskrivningar 73 503 182 672 152 228 408 403 Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde 86 680 174 928 100 756 38 283 400 647 I avskrivningskostnader ksek 49 096 ingår i Kostnader för sålda varor ksek 46 369, i Försäljnings- och marknadsföringskostnader ksek 320, i Administrationskostnader ksek 1 996 och i Forsknings- och utvecklingskostnader ksek 411. Ränta ingår i anskaffningsvärdet för byggnader, maskiner och andra tekniska anläggningar ksek 10 638 (12 392). Not 12 Immateriella tillgångar Programvaru- Goodwill rättigheter Övrigt Summa Per den 1 januari 2005 Anskaffningsvärde 120 761 21 680 2 209 144 650 Ackumulerade av- och nedskrivningar 14 729 1 712 16 441 Bokfört värde 120 761 6 951 497 128 209 1 januari 31 december 2005 Ingående bokfört värde 120 761 6 951 497 128 209 Valutakursdifferenser 4 443 2 11 4 456 Förvärv 7 620 7 620 Investeringar 28 256 284 Nedskrivningar 5 386 5 386 Avskrivningar 2 158 550 2 708 Utgående bokfört värde 127 438 4 823 214 132 475 Per den 31 december 2005 Anskaffningsvärde 132 824 21 710 2 562 157 096 Ackumulerade avskrivningar 16 887 2 348 19 235 Ackumulerade nedskrivningar 5 386 5 386 Bokfört värde 127 438 4 823 214 132 475 1 januari 31 december 2006 Ingående bokfört värde 127 438 4 823 214 132 475 Valutakursdifferenser 23 807 12 4 606 28 425 Förvärv 201 112 48 652 249 764 Investeringar 334 334 Omfördelningar 5 915 5 915 Avyttringar 253 253 Nedskrivningar Avskrivningar 2 158 2 584 4 742 Utgående bokfört värde 304 743 2 653 48 178 355 574 Per den 31 december 2006 Anskaffningsvärde 310 129 21 698 53 110 384 937 Ackumulerade avskrivningar 19 045 4 932 23 977 Ackumulerade nedskrivningar 5 386 5 386 Bokfört värde 304 743 2 653 48 178 355 574 Övriga immateriella tillgångar består i huvudsak av kundrelationer/kontrakt. Avskrivning ingår i Kostnader för sålda varor i resultaträkningen med ksek 4 742 (2 708). Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter (KGE) identifierade per primärt segment. En sammanfattning av fördelningen av goodwill på segmentnivå återfinns nedan. Avfallshantering 189 549 3 811 Avveckling och rivning 56 040 60 928 Driftoptimering Service och underhåll 59 154 62 699 Summa 304 743 127 438 Not 12, forts Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Beräkningen genomförs för respektive KGE och utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserade på historisk utveckling samt affärsplaner för de närmaste tre åren. Kassaflöden bortom treårsperioden extrapoleras med hjälp av en bedömd tillväxttakt om 3 procent per år. För respektive KGE fastställs återvinningsbart belopp som ett nuvärde av framtida bedömda kassaflöden. Återvinningsbart belopp för koncernens kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Som diskonteringsränta tillämpas en för koncernen beräknad vägd kapitalkostnad bestående av kostnaden för lånat kapital och kostnaden för eget kapital. Kostnaden för lånat kapital fastställs som den genomsnittliga räntan på koncernens upplåning. Kostnaden för eget kapital beräknas som avkastningen på riskfria placeringar med tillägg för en riskpremie som bedöms spegla placerares krav på börsnoterade företag i Studsviks bransch. Den vägda kapitalkostnad som använts vid beräkningen av återvinningsbart belopp uppgår till 7 procent efter skatt. Baserat på de antaganden och uppskattningar som gjorts föreligger inget nedskrivningsbehov av goodwill. En försämring av bruttomarginalen med 10 procent eller en ökning av den vägda kapitalkostnaden med 10 procent föranleder inget behov av nedskrivning av goodwill. Not 13 Uppskjuten inkomstskatt Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. Kvittade belopp Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas efter mer än 12 månader 36 634 42 649 Uppskjutna skattefordringar som ska utnyttjas inom 12 månader 7 768 16 284 Summa 44 402 58 933 Uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skatteskulder som ska betalas efter mer än 12 månader 44 387 22 376 Uppskjutna skatteskulder som ska betalas inom 12 månader Summa 44 387 22 376 Förändring i uppskjutna skattefordringar och skatteskulder under året Skatte- Nedskriv- mässiga Uppskjutna skattefordringar ningar underskott Övrigt Summa Per den 1 januari 2005 10 600 34 179 2 196 46 975 Redovisat i resultaträkningen 17 967 548 18 515 Redovisat i eget kapital 34 179 34 179 Omföring till aktuell skatt 10 600 10 600 Valutakursdifferenser 6 894 6 894 Per den 31 december 2005 0 57 285 1 648 58 933 Redovisat i resultaträkningen 10 152 2 711 7 441 Redovisat i eget kapital Omföring till aktuell skatt 1 274 1 274 Valutakursdifferenser 5 816 5 816 Per den 31 december 2006 0 41 317 3 085 44 402 66 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Noter till koncernredovisningen Not 13, forts Skattemässiga överavskriv- Uppskjutna skatteskulder ningar Övrigt Summa Per den 1 januari 2005 0 22 517 22 517 Redovisat i resultaträkningen Redovisat i eget kapital 141 141 Per den 31 december 2005 0 22 376 22 376 Redovisat i resultaträkningen 16 508 16 508 Redovisat i eget kapital 5 503 5 503 Per den 31 december 2006 5 503 38 884 44 387 Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det bedöms sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Huvuddelen av koncernens skattemässiga underskottsavdrag är relaterade till verksamheten i Studsvik Holding, Inc., USA. Dessa uppgår totalt till MUSD 35,6, att utnyttjas inom en 20-årsperiod. I koncernens redovisade uppskjutna skattefordringar ingår underskottsavdrag i USA med MSEK 35,3 (41,4). Not 14 Joint ventures Organisations- Kapital- Indirekt ägda nummer Säte andel, % THOR Treatment Technologies, LLC Delaware 50 Ovanstående bolag är ett joint venture där Studsvik är samägare enligt samarbetsavtal om gemensamt bestämmande inflyt ande. THOR Treatment Technologies, LLC bedriver verksamhet med avfallsbehandling på den federala avfallsmarknaden i USA. Koncernen har inga ansvarsförbindelser hänförliga till innehavet av andelarna i TTT. Not 16 Varulager Råmaterial 3 404 4 790 Produkter i arbete 2 351 3 304 Färdiga varor 1 118 2 306 Summa 6 873 10 400 Den utgift för varulagret som kostnadsförts ingår i posten Kostnader för sålda varor. Not 17 Kundfordringar och andra fordringar Kundfordringar 190 027 167 577 Avgår reservering för värdeminskning i fordringar 863 267 Kundfordringar netto 189 164 167 310 Aktier i andra företag 5 558 2 582 Andra värdepapper 9 238 11 841 Pågående tjänsteuppdrag 13 876 Övriga fordringar 54 964 71 624 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 626 21 630 Summa 299 426 274 987 Långfristig del 27 029 28 960 Kortfristig del 272 397 246 027 Summa 299 426 274 987 Det finns ingen koncentration av kreditrisker avseende kundfordringar, eftersom koncernen har ett stort antal kunder som är spridda internationellt. Not 15 Derivatinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Valutaterminskontrakt 2 863 7 217 11 174 2 359 Omvärdering av valutaterminskontrakt sker över resultaträkningen. Utestående valutakontrakt/terminer 2006-12-31 INFLÖDESVALUTOR UTFLÖDESVALUTOR USD JPY EUR GBP CAD USD Förfalloår 000 000 000 000 000 000 2007 Belopp 2 677 79 470 497 1 245 222 8 237 Kurs1) 7,165 0,064 9,121 13,535 5,701 7,630 2008 Belopp 670 25 370 Kurs1) 7,044 0,067 2009 Belopp 262 7 970 Kurs1) 7,011 0,075 2010 Belopp 7 970 Kurs1) 0,077 Omräknat till verkligt värde, SEK 24 540 7 191 4 488 16 667 1 303 56 155 1) Genomsnittlig kontraktskurs. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 67

Noter till koncernredovisningen Not 18 Likvida medel Kassa och bank 247 574 268 571 Kortfristiga bankplaceringar 54 815 Summa 247 574 323 386 Effektiv ränta för kortfristiga bankplaceringar var (1,67) procent. Not 19 Aktiekapital Antal aktier Summa (tusental) (SEK) Per den 1 januari 2005 8 116 611 8 116 611 Nyemission 102 000 102 000 Per den 31 december 2005 8 218 611 8 218 611 Per den 31 december 2006 8 218 611 8 218 611 Nyemission avser konvertering av teckningsoptioner. Samtliga aktier är stamaktier och kvotvärdet är 1,0. Not 20 Andra reserver Omvärdering finan- Omräknings- siella tillreserv gångar Summa Ingående balans per den 1 januari 2005 Valutakursdifferenser 21 975 21 975 Utgående balans per den 31 december 2005 4 253 38 300 34 047 Valutakursdifferenser 26 394 26 394 Utgående balans per den 31 december 2006 30 647 38 300 7 653 Not 21 Upplåning Banklån Långfristig del 307 398 192 832 Kortfristig del 39 782 148 Summa upplåning 347 180 192 980 Som säkerhet för koncernens banklån har lämnats aktierna i Studsvik GmbH och SINA Verwaltungs GmbH. Koncernens exponering, avseende upplåning, för förändringar i ränta och kontraktsenliga tidpunkter för ränteomförhandling 6 månader eller 6 12 Mer än mindre månader 1 5 år 5 år Summa Per den 31 december 2005 Summa upplåning 15 960 176 872 192 832 Per den 31 december 2006 Summa upplåning 165 770 70 765 22 914 47 949 307 398 Förfallodagar för långfristig upplåning Mellan 1 och 2 år 77 908 75 810 Mellan 2 och 5 år 147 016 32 176 Mer än 5 år 82 474 84 846 Summa 307 398 192 832 Not 21, forts Redovisade belopp, per valuta, för koncernens upplåning EUR 85 035 115 705 USD 222 303 77 031 GBP 96 Andra valutor 60 Summa 307 398 192 832 Genomsnittlig effektiv ränta på balansdagen, banklån EUR 4,52% 3,49% USD 5,68% 5,10% GBP 6,00% Andra valutor 4,50% Not 22 Pensionsförpliktelser Förmånsbestämda pensionsplaner Inom koncernen finns ett fåtal förmånsbestämda pensionsplaner, vilka framför allt är baserade på slutlön. De planer, som har ansetts vara materiella, finns i Tyskland. En omklassificering har skett avseende en förmånsbaserad pensionsplan i Sverige. Pensions planen är från 2005 avgiftsbestämd. Övriga pensionsförpliktelser har ej ansetts medföra någon materiell effekt, varför dessa ej har räknats om enligt IAS 19. Pensionsförsäkring i Alecta Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2006 har koncernen inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgifts bestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till ksek 8 325 (8 371). Alectas överskott kan fördelas till försäkrings tagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2006 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 (128) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantag anden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Förpliktelser i balansräkningen för Pensionsförmåner 5 939 5 786 Redovisning i resultaträkningen avseende (not 2) Pensionskostnader 27 432 33 272 PENSIONSFÖRMÅNER Belopp som redovisas i balansräkningen Nuvärde för ofonderade förpliktelser 5 939 5 786 Oredovisade aktuariella förluster Skuld i balansräkningen 5 939 5 786 Belopp som redovisas i resultaträkningen Förmånsbestämda planer Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 653 1 095 Räntekostnad 120 250 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 149 Aktuariella nettoförluster redovisade under året 424 Förluster på reduceringar 814 Summa, ingår i personalkostnader 773 806 Av den totala kostnaden ingick ksek 77 (80) och ksek 696 (726) i posterna Kostnader för sålda varor respektive Administrationskostnader. Den faktiska avkast ningen på förvaltningstillgångar uppgick till ksek ( ). 68 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Noter till koncernredovisningen Not 22, forts Förändringar i den skuld som redovisas i balansräkningen Vid årets början 5 786 5 782 Valutakursdifferenser 509 83 Summa kostnader redovisade i resultaträkningen 773 805 Erlagda avgifter 111 884 Vid årets slut 5 939 5 786 Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning Summa kostnader för förmånsbestämda planer 773 806 Summa kostnader för avgiftsbestämda planer 22 090 26 931 Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt 4 569 5 535 Summa pensionskostnader (not 2) 27 432 33 272 Aktuariella antaganden Diskonteringsränta 4,50% 4,60% Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,00% Framtida löneökningar 3,00% 5,00% Framtida pensionsökningar 1,75% 3,00% Not 23 Leverantörsskulder och andra skulder Leverantörsskulder 41 825 54 038 Skulder avseende pågående tjänsteuppdrag 18 261 5 378 Förskott från kunder 16 778 3 185 Sociala avgifter och andra skatter 7 566 11 283 Övriga skulder 28 768 29 946 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 141 526 116 868 Summa 254 724 220 698 Långfristig del 4 044 4 044 Kortfristig del 250 680 216 654 Summa 254 724 220 698 Not 24 Övriga avsättningar Framtida Om- Övriga avfalls- struktu- avkostnader rering sättningar Summa Per den 1 januari 2006 92 850 29 097 39 769 161 716 Kostnadsfört i koncernens resultaträkning Tillkommande avsättningar 1 846 1 846 Återförda outnyttjade belopp 395 5 500 5 416 11 311 Valutakursdifferenser 5 985 3 781 9 766 Effekter av ändrade förutsättningar för diskontering 1 033 39 1 072 Övrigt 1 406 3 465 2 059 Utnyttjat under året 565 8 281 6 223 15 069 Per den 31 december 2006 87 378 15 316 27 853 130 547 Not 24, forts FRAMTIDA AVFALLSKOSTNADER Koncernens verksamhet genererar kärnavfall och radioaktivt avfall som ska slutförvaras inom ramen för de system och regler som gäller i de länder Studsvik bedriver verksamhet i egna produktionsanläggningar. Avsättningar görs för driftavfall, utbränt reaktorbränsle samt även i viss utsträckning för rivning av anläggningar och det rivningsavfall som då uppstår. Huvuddelen av kostnaderna för rivning av och rivningsavfall från koncernens svenska kärntekniska anläggningar finansieras, enligt bestämmelserna i lagen 1988:1597, genom en avgift på kärnkraftsproducerad elektricitet. Betalningsskyldiga för denna avgift är de svenska kärnkraftsproducenterna. Inbetalda avgifter förvaltas av den så kallade Kärnavfallsfonden. Medel för rivning och avfallshantering kan lyftas från fonden av Studsvik som kärnteknisk tillståndsinnehavare för de aktuella anläggningarna. Studsvik är inte betalningsskyldigt enligt den aktuella lagen. Studsviks ansvar för rivning och avfallshantering avseende egna kärntekniska anläggningar inskränker sig till byggnader, system och komponenter som tillkommit efter den 30 juni 1991. Studsvik beräknar löpande dessa åtaganden och avsättningar görs för detta. Redovisad avsättning omfattar omhändertagande av avfall samt rivning av anläggningar med MSEK 28,7. Vidare omfattas omhändertagande av utbränt reaktorbränsle med MSEK 58,7. Av de totala avsättningarna för väntas MSEK 59,1 utnyttjas under 2007. Resterande förväntas utnyttjas successivt och tidigast med början 2008. OMSTRUKTURERING I december 2004 beslutade Studsvik ABs styrelse att koncernens reaktordrift skulle upphöra under 2005. Driften upphörde i juni 2005 varefter en omstrukturering av verksamheten påbörjades. Denna bedöms avslutas i sin helhet under 2007. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar omfattar huvudsakligen framtida kostnader för rivning av de amerikanska avfallshanteringsanläggningarna samt garantiåtaganden avseende verksamheten inom affärsområdet Driftoptimering. Av totala avsättningar har MSEK 3,5 tillkommit genom förvärv av dotterbolag. Not 25 Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar Aktier i dotterbolag 136 871 150 300 Företagsinteckningar 15 000 15 000 Summa ställda säkerheter 151 871 165 300 Not 26 Kassaflöde från rörelsen Poster som inte ingår i kassaflödet består av förändringar i avsättningar MSEK 3,1 samt avskriv ningar MSEK 53,8 under 2006. Poster som inte ingår i kassaflödet består av nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar MSEK 10,5, realisationsvinster i dotterbolag och intresse företag MSEK 17,9, förändringar i avsättningar MSEK 0,9 samt avskrivningar MSEK 47,1 under 2005. Not 27 Åtaganden INVESTERINGSÅTAGANDEN Kontrakterade investeringar på balansdagen som ännu inte redovisas i de finansiella rapporterna uppgår till följande belopp. Materiella anläggningstillgångar 19 782 17 637 Immateriella tillgångar Summa 19 782 17 637 Långfristig del 28 317 27 040 55 357 Kortfristig del 59 061 15 316 813 75 190 Summa 87 378 15 316 27 853 130 547 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 69

Noter till koncernredovisningen Not 27, forts ÅTAGANDEN AVSEENDE OPERATIONELL LEASING Koncernen hyr ett antal lokaler enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Leasingavtalen har olika villkor, indexklausuler och rätt till förlängning. Koncernen leasar också olika slags maskiner och andra tekniska anläggningar enligt uppsägningsbara operationella leasingavtal. Uppsägningstiden för koncernen avseende dessa avtal är sex månader. Leasingkostnader avseende operationella leasingavtal uppgår under året till ksek 17 448 (12 281). Framtida sammanlagda minimileaseavgifter Inom 1 år 14 478 4 480 Mellan 1 och 5 år 20 276 3 148 Mer än 5 år 1 362 Summa 34 754 8 990 ÅTAGANDEN AVSEENDE FINANSIELL LEASING Tillgångar aktiverade som finansiell leasing Inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 1 januari 2005 Utgående bokfört värde 31 december 2005 Ingående bokfört värde 1 januari 2006 Tillkommer genom förvärv av dotterbolag 12 221 Utgående bokfört värde 31 december 2006 12 221 Framtida sammanlagda minimileaseavgifter Inom 1 år 2 973 Mellan 1 och 5 år 8 590 Mer än 5 år Summa 11 563 Leasingkostnader avseende finansiell leasing uppgår under året till ksek 630 (0). Not 28 Eventualförpliktelser Koncernen har eventualförpliktelser avseende bankgarantier och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. I sin normala affärsverksamhet har koncernen lämnat garantier uppgående till ksek 35 322 (16 939) till tredje man. Inga ytterligare betalningar förväntas per datumet för dessa finansiella rapporter. Not 29 Företagsförvärv Den 17 april 2006 förvärvade Studsvik AB 100 procent av aktierna i RACE Holdings LLC med verksamhet i USA. Den förvärvade verksamheten bidrog med en nettoomsättning på ksek 163 429 och ett rörelseresultat på ksek 18 962 för perioden den 1 maj till och med den 31 december 2006. Om förvärvet hade skett per den 1 januari skulle koncernens omsättning ha varit ksek 1 283 503 och årets resultat ksek 45 098. Dessa belopp har beräknats med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper och korrigering av dotterbolagets resultat, så att det inkluderar tillkomm ande avskrivningar som skulle ha gjorts om verkligt värde-justeringar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar hade gjorts per den 1 januari 2006, tillsammans med åtföljande skattekonsekvenser. Information om förvärvade nettotillgångar och goodwill Köpeskilling kontant betalt 273 240 direkta kostnader i samband med förvärvet 4 941 Sammanlagd köpeskilling 278 181 Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 77 069 Goodwill 201 112 Goodwill är hänförlig till den förvärvade verksamhetens marknadsposition och de förväntade synergi effekter som beräknas uppstå vid integrationen med Studsviks övriga bolag i USA efter förvärvet av RACE. Tillgångar och skulder per den 15 maj 2006 till följd av förvärvet Förvärvat Verkligt redovisat värde värde Långfristiga placeringar 146 146 Immateriella anläggningstillgångar 48 652 Materiella/finansiella anläggningstillgångar 66 876 66 193 Kundfordringar och andra fordringar 48 920 48 920 164 594 115 259 Leverantörsskulder 31 565 31 565 Övriga kortfristiga skulder 23 770 23 770 Avsättningar 3 672 3 672 Uppskjutna skatter 16 774 Leasingkontrakt 11 744 11 744 87 525 70 751 Förvärvade nettotillgångar 77 069 44 508 Kontant reglerad köpeskilling 278 181 Likvida medel i förvärvat dotterbolag 0 Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv 278 181 70 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Noter till koncernredovisningen Not 30 Medelantal anställda m m Medelantal anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Moderbolaget 6 3 9 7 3 10 Dotterbolag i Sverige 340 130 470 421 149 570 Dotterbolag utomlands Norge 3 3 3 3 Tyskland 475 62 537 528 62 590 USA 198 23 221 81 9 90 Japan 1 1 2 1 1 2 Schweiz 1 1 1 1 Storbritannien 26 10 36 10 2 12 Totalt dotterbolag 1 044 226 1 270 1 045 223 1 268 Koncernen totalt 1 050 229 1 279 1 052 226 1 278 Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män balansdagen män Styrelseledamöter 12 10 10 8 VD och andra ledande befattningshavare 10 9 10 9 Koncernen totalt 22 19 20 17 Not 31 Förmåner till ledande befattningshavare Löner och övriga förmåner 2006 Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Styrelsearvode ersättning förmåner kostnad Summa Styrelsens ordförande 525 525 Styrelseledamöter (8) 1 290 1 290 Arbetstagarrepresentanter (4) 63 63 Verkställande direktören 2 372 167 78 912 3 529 Andra ledande befattningshavare 10 422 1 157 467 2 036 14 082 Löner och övriga förmåner 2005 Grundlön/ Rörlig Övriga Pensions- Styrelsearvode ersättning förmåner kostnad Summa Styrelsens ordförande 470 470 Styrelseledamöter (7) 1 035 1 035 Arbetstagarrepresentanter (3) 31 31 Verkställande direktören 6 530 656 125 6 209 13 520 varav till avgående verkställande direktör 5 697 500 103 6 066 12 366 Andra ledande befattningshavare 9 107 1 122 531 1 777 12 537 Principer Till styrelsens ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Till ledamöter utsedda av arbetstagarorganisationerna utgår ett inläsningsarvode per sammanträde. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension m m. Koncernens ledande befatt ningshavare presenteras på sidan 83. Som ledande befattningshavare betraktas koncernledningen bestå ende av verkställande direktören, vice verkställande direktören, direktören för affärsutveckling, direktören för koncern gemensam utveckling samt koncern bolagens chefer. Fördelningen mellan grundlön och rörlig ersättning ska stå i propor tion till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Styrelsens ledamöter har ej erhållit någon ersättning utöver styrelsearvode under 2006. Ersättningar till verkställande direktören och ledande befattningshavare fastställs av styr elsen. Not 31, forts Tantiem och bonus Verkställande direktören har rätt till bonus. Formerna för den rörliga lönedelen fastställs årligen. För 2006 har styrelsen fastställt en bonus om 5 procent av årslönen. För 2007 är den rörliga lönedelen baserad på koncernens rörelseresultat och kapitaleffektivitet och maximerad till 20 procent av årslönen. För andra ledande befattningshavare baseras bonus för 2007 på utfall i relation till individuellt satta mål bland vilka vanligen ingår den egna enhetens resultat, koncernens resultat samt övriga individuella icke-monetära mål. Vid 100 procent måluppfyllelse på samtliga parametrar utgår bonus med 10 procent av grundlönen. I de delar målen är monetära kan måluppfyllelsen överstiga 100 procent, varför total bonus i enstaka fall kan överstiga 10 procent av grundlönen. Finansiella instrument Verkställande direktören har enligt anställningsavtalet rätt att förvärva köpoptioner avseende högst 100 000 aktier i Studsvik AB från Briban Invest AB, Heureka Invest AB samt Blue Whale Ltd. Optionspremien har fastställts enligt Black & Scholes formel. Den 31 december 2006 uppgick den verkställande direktörens innehav av köpoptioner till 40 000 motsvarande 40 000 aktier, fördelat på två optionsavtal om vardera 20 000 köpoptioner. Verkställande direktören kan påkalla utnyttjande av 20 000 optioner senast den 31 december 2008 och 20 000 optioner senast den 31 december 2009. Beräkningen av optionspremien har baserats på följande data: Parameter Lösen 2008 Lösen 2009 Aktiekurs 172,50 172,50 Lösenkurs 250,00 250,00 Antagen utdelning per år 3,00 3,00 Ränta 2,6% 2,75% Volatilitet 25% 25% Baserat på ovanstående antaganden fastställdes optionspremien till 10,80 kronor per aktie för den kortare löptiden och 15,00 kronor per aktie för den längre löp tiden. Pension Verkställande direktörens pensionsålder är 65 år. Verkställande direktören erhåller pension enligt ITP-planen. Därutöver erlägger bolaget en årlig pensionspremie motsvarande 17 procent av fast lön till en av bolaget ägd kapitalförsäkring. Premien utges intill 65 års ålder under förutsättning att anställningen inte upphört innan. Ålderspension utbetalas från och med månaden efter det att verkställande direktören uppnått 65 års ålder och under 20 år. Storleken på pensionen beräknas på det kapital som bildats inklusive den avkastning som erhållits vid varje tidpunkt. För övriga personer i koncernledningen utgår i regel pension från 65 års ålder enligt kollektivavtal slutet på svensk arbetsmarknad. Pensionsutfästelserna är oantastbara. Uppsägning och avgångsersättning Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. För övriga personer i koncernens ledningsgrupp gäller i huvudsak att uppsägnings tiden från den anställdes sida är 6 månader och från bolagets sida 12 månader. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver lön under uppsägningstiden, vanligen ett avgångsvederlag motsvarande 12 månads löner. Not 32 Transaktioner med närstående Studsvik, Inc. äger 50 procent av THOR Treatment Technologies, LLC (TTT). Enligt ett s k Joint Venture Operating Agreement ska ägarparterna tillhandahålla företagslednings-, teknik- och marknadsföringstjänster till TTT. Försäljning av tjänster, kusd 3 357 294 Enligt avtal mellan ägarna prissätts tjänsterna till havda kostnader. STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 71

Noter till moderbolagets redovisning Not 33 Nettoomsättning Nettoomsättning fördelad på geografiska marknader Sverige 3 296 4 594 Europa, exklusive Sverige 4 416 2 306 Nordamerika 248 1 724 Asien Övriga marknader Summa 7 960 8 624 Not 34 Löner, andra ersättningar och sociala avgifter Löner Sociala Löner Sociala och andra kostnader och andra kostnader ersättn (varav ersättn (varav (varav pensions- (varav pensionstantiem) kostnader) tantiem) kostnader) Styrelsen och 4 437 2 538 13 754 4 898 verkställande direktören ( ) (1 136) (870) (3 412) varav till avgående 6 300 3 078 verkställande direktör ( ) ( ) (500) (461) Övriga anställda 9 123 6 562 6 022 7 378 (189) (2 999) (665) (4 776) Summa 13 560 9 100 19 776 12 276 (189) (4 135) (1 535) (8 188) Not 35 Rörelsens kostnader Inköp material och tjänster 15 169 17 269 Personalkostnader 21 982 30 427 Energi Avskrivningar 281 149 Summa 37 432 47 845 I tjänster ingår arvoden och ersättningar till revisionsbolag med Öhrlings PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag 798 733 Konsultuppdrag 413 499 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Häri ingår också övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag. Not 36 Avskrivningar Enligt plan Bokförd Enligt plan Bokförd Inventarier och verktyg 281 281 149 149 Summa 281 281 149 149 Not 37 Operationella leasingavtal Förfaller till betalning inom ett år 1 062 1 085 Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år 1 246 1 261 Förfaller till betalning senare än fem år Summa 2 308 2 346 Not 38 Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntor 40 965 20 815 Erhållen utdelning 18 578 Kursdifferenser 1 082 2 064 Summa 58 461 22 879 Varav avseende koncernföretag Räntor 19 044 17 342 Erhållen utdelning 18 578 Kursdifferenser 2 064 Summa 37 622 19 406 Not 39 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntor 13 260 6 433 Kursdifferenser 19 204 Summa 32 464 6 433 Varav avseende koncernföretag Räntor 3 210 2 910 Summa 3 210 2 910 Not 40 Bokslutsdispositioner Upplösning av periodiseringsfond 28 540 14 036 Summa 28 540 14 036 Not 41 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året Aktuell skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt 12 016 15 058 Skatteeffekt på koncernbidrag 11 120 16 542 Summa 896 1 484 Not 42 Uppskjuten skatt Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader 13 515 17 967 Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt i resultaträkningen 1 499 2 909 Summa 12 016 15 058 Skillnad mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats Resultat före skatt 27 178 7 761 Skatt enligt gällande skattesats 7 610 2 173 Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 66 1 015 Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 1 579 4 672 Skatteeffekt av erhållen utdelning 5 201 Summa 896 1 484 Moderbolagets leasingavtal omfattar huvudsakligen fordon och lokaler med traditionella villkor. 72 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Noter till moderbolagets redovisning Not 43 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnad och inventarier Ingående anskaffningsvärde 2 654 2 301 Årets investeringar 2 305 353 Försäljningar och utrangeringar 2 312 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 647 2 654 Ingående avskrivningar 2 177 2 028 Årets avskrivningar 281 149 Försäljningar och utrangeringar 1 932 Utgående ackumulerade avskrivningar 526 2 177 Utgående planenligt restvärde 2 121 477 Not 44 Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Ingående anskaffningsvärde 479 511 454 247 Fusion 6 684 Omvandling till aktiekapital 332 478 Försäljning 100 Förvärv 8 854 Nyemission 16 510 Utgående anskaffningsvärde 805 305 479 511 Ingående nedskrivningar 42 949 42 949 Årets nedskrivningar Utgående nedskrivningar 42 949 42 949 Utgående värde 762 356 436 562 Fordringar hos övriga koncernföretag Lån till Studsvik Holding, Inc.-koncernen Ingående anskaffningsvärde 290 424 272 718 Tillkommande/avgående poster under året 105 952 17 706 Utgående värde 184 472 290 424 Lån till Studsvik UK Ltd Ingående anskaffningsvärde Tillkommande/avgående poster under året 16 409 Utgående värde 16 409 Andelar i intresseföretag Ingående anskaffningsvärde 11 782 Försäljningar och utrangeringar 11 782 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Utgående ackumulerade resultatandelar Utgående planenligt restvärde Andra långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärde 21 952 10 106 Tillkommande under året 188 11 846 Avgående under året 10 270 Omräkningsdifferenser Utgående ackumulerat anskaffningsvärde/utgående planenligt restvärde 11 870 21 952 Not 46 Aktier och andelar i dotterbolag Antal Kapital- Rösträtts- andelar/ Nominellt Bokfört andel i % andel i % aktier värde värde Moderbolagets innehav Studsvik Holding, Inc. 100 100 2 000 kusd 25 372 568 746 Studsvik Nuclear AB 100 100 5 000 ksek 50 000 133 400 Studsvik Scandpower, Inc. 79 79 1 503 kusd 149 984 Studsvik Scandpower AB 91 91 910 ksek 91 603 Studsvik Japan Ltd 100 100 10 000 kjpy 10 000 373 Studsvik Stensand AB 100 100 12 000 ksek 1 200 12 587 Studsvik GmbH 100 100 keur 26 241 SINA Verwaltungs GmbH 100 100 keur 26 261 AB SVAFO 100 100 10 000 ksek 1 000 1 000 Studsvik UK Ltd 100 100 1 022 500 kgbp 1 023 25 665 Studsvik Nuclear Services Inc. 100 100 1 000 kcad 1 390 Studsvik Instrument Systems AB 100 100 17 000 ksek 17 000 18 106 Summa 762 356 Uppgifter om dotterbolagens organisationsnummer och säte Organisationsnummer Säte Studsvik Nuclear AB 556051-6212 Nyköping Studsvik Scandpower, Inc. Boston, USA Studsvik Scandpower AB 556137-8190 Nyköping Studsvik Scandpower AS 008797.45012 Kjeller, Norge Studsvik Scandpower GmbH HRB 4839 Norderstedt, Tyskland Studsvik Scandpower Suisse GmbH CH-400.4.021.112.4 Fischbach-Göslikon, Schweiz Studsvik Japan Ltd Tokyo, Japan Studsvik Holding, Inc. 35-3481732 Erwin, USA Studsvik, Inc. 36-2999957 Erwin, USA Studsvik Processing Facility, LLC 36-4063922 Erwin, USA Studsvik Development, Inc. 75-3154955 Erwin, USA RACE Holding LLC 20-2472653 Erwin, USA Studsvik RACE LLC 62-1801098 Erwin, USA Studsvik Logistics LLC 77-0631902 Erwin, USA Studsvik Stensand AB 556049-4675 Varberg Studsvik GmbH HRB 504467 Mannheim, Tyskland SINA Verwaltungs GmbH HRB 504468 Mannheim, Tyskland SINA Industrieservice GmbH & Co. KG HRA 503411 Mannheim, Tyskland IFM Holding GmbH & Co. KG HRA 503806 Mannheim, Tyskland IFM Verwaltungs GmbH HRB 505432 Mannheim. Tyskland IFM Industrieanlagen GmbH & Co. KG HRA 503808 Mannheim, Tyskland AB SVAFO 556446-3411 Nyköping Studsvik UK Ltd 0477 2229 Newcastle, England Studsvik Nuclear Services Inc. Toronto, Canada Studsvik Instrument Systems AB 556197-1481 Nyköping Not 47 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 7 203 35 743 Summa 7 203 35 743 Not 45 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna intäkter Alectamedel 1 789 1 789 Övriga 1 759 1 190 Summa 3 548 2 979 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 73

Noter till moderbolagets redovisning Not 48 Skulder till kreditinstitut Kortfristig Långfristig 2006 del del Totalt Banklån 17 125 165 770 182 895 Summa 17 125 165 770 182 895 Kortfristig Långfristig 2005 del del Totalt Banklån 75 810 75 810 Summa 75 810 75 810 Not 49 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld 1 643 2 301 Upplupna sociala kostnader 3 955 7 272 Upplupna utgiftsräntor 7 248 Övriga 11 844 9 597 Summa 24 690 19 170 Not 50 Ställda säkerheter Aktier i dotterbolag 502 17 335 Garantier 6 887 7 032 Summa 7 389 24 367 Not 51 Ansvarsförbindelser Borgen till förmån för dotterbolag Övriga ansvarsförbindelser 10 817 8 449 Summa 10 817 8 449 Not 52 Derivatinstrument Tillgångar Skulder Tillgångar Skulder Valutaterminskontrakt 188 10 111 Omvärdering av valutakontrakt sker över resultaträkning. Utestående valutakontrakt/terminer 2006-12-31 Inflödesvaluta GBP Förfalloår 000 2006 Belopp 1 220 Snittkurs 13,5407 Omräknat till verkligt värde 16 409 Not 53 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Inventarier och verktyg 1 303 353 Mark 201 Byggnad 801 Summa 2 305 353 Not 54 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Poster som inte ingår i kassaflödet består av avskrivningar MSEK 0,3 under 2006. Poster som inte ingår i kassaflödet består av realisationsresultat MSEK 16,5, upplupen ränta MSEK 2,1 samt övriga MSEK 0,9 under 2005. Not 55 Transaktioner med närstående Inköp och försäljning mellan koncernföretag Nedan anges andelen av årets inköp och försäljning som avser andra koncernföretag inom Studsvikkoncernen. Inköp 25% 25% Försäljning 100% 100% Vid inköp och försäljning mellan koncernföretag tillämpas samma principer för prissättning som vid transaktioner med externa parter. Avtal om avgångsvederlag och övriga förpliktelser till styrelseledamöter och verk ställande direktör Verkställande direktörens uppsägningstid är 6 månader vid egen uppsägning och 12 månader vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår lön under uppsägningstiden samt därutöver ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Om Studsvik AB skulle förvärvas genom ett utköp från börsen eller att bolaget förvärvas av ny huvudägare (mer än 50 procent av antalet aktier) har verkställande direktören rätt till uppsägningsersättning som om uppsägning skett från bolagets sida. Not 56 Medelantal anställda mm Kvinnor 3 3 Män 6 7 Summa 9 10 Styrelseledamöter och ledande befattningshavare Antal på Antal på balans- Varav balans- Varav dagen män dagen män Styrelseledamöter 12 10 10 8 Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare 4 4 4 4 Not 57 Investering i dotterbolag Aktieägartillskott 83 160 Omvandling av lån till aktiekapital 249 318 Förvärv av aktier 8 854 Nyemission 16 510 Skuld till säljare 4 044 Summa 332 478 21 320 74 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Revisionsberättelse Till årsstämman i Studsvik AB (publ) Org nr 556501-0997 Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studsvik AB för år 2006. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 41 74. Det är styrelsen och verkställande direk tören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisnings lagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internatio nella redovisningsstan darder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verk ställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolags ordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern redovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 8 mars 2007 Göran Tidström Auktoriserad revisor Magnus Brändström Auktoriserad revisor STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 75

Femårsöversikt 1) Under den senaste femårsperioden har Studsvik ökat sin nettoomsättning med i genomsnitt 5 procent per år. Inkluderas under 2005 avvecklad verksamhet är den genomsnittliga ökningen av nettoomsättningen 7 procent. Ökningen är ett resultat av både organisk tillväxt och förvärv. Den finansiella informationen i detta avsnitt är baserad på Studsviks koncernredovisningar för räkenskapsåren 2002 2006. Resultat för bolag och verksamheter som har avyttrats har inkluderats till det datum avyttringen skett, medan förvärvade bolags resultat har inkluderats från och med förvärvs datum. Under 2005 avvecklades två affärsområden. Resultaträkningarna för 2005 och 2004 har justerats med anledning därav. Dessa verksamheter redovisas i resultaträkningarna som Resultat från avvecklad verksamhet. Balansräkningar och kassa flödesanalyser har inte justerats. De finansiella nyckeltal som helt eller delvis härleds ur resultaträkningen har justerats. RESULTATRÄKNINGAR I SAMMANDRAG 2) BELOPP, MSEK 2004 2003 2002 Nettoomsättning 1 219,6 1 088,3 1 025,4 1 113,8 1 002,3 Kostnad för sålda tjänster 906,5 802,9 839,3 842,5 773,5 Bruttoresultat 313,1 285,4 186,1 271,3 228,8 Försäljningskostnader 44,6 41,9 36,6 34,8 40,5 Administrationskostnader 164,2 146,4 143,4 141,2 139,5 Forsknings- och utvecklingskostnader 39,8 35,5 34,6 42,1 46,3 Övriga rörelseintäkter 14,3 19,8 1,7 1,5 0,4 Övriga rörelsekostnader 7,5 2,6 0,1 0,6 2,4 Andel i intresseföretags resultat före skatt 2,6 7,3 2,3 Rörelseresultat 71,3 78,8 24,3 61,4 2,8 Ränteintäkter och liknande resultatposter 23,1 8,5 7,6 6,8 6,6 Räntekostnader och liknande resultatposter 37,3 11,1 15,1 15,9 10,5 Resultat efter finansiella poster 57,1 76,2 31,8 52,3 1,1 Skatt på årets resultat 22,3 28,7 56,1 20,4 7,5 Resultat från avvecklad verksamhet 13,6 90,8 ÅRETS RESULTAT 34,8 61,1 66,5 31,9 8,6 1) 2004 2006 är redovisade enligt IFRS. 2) Under 2005 avvecklades affärsområdena Bestrålningstjänster och Nukleärmedicin. Jämförelsetalen för 2005 och 2004 har justerats för detta. Dessa verksamheter redovisas som Resultat från avvecklad verksamhet. 76 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Femårsöversikt BALANSRÄKNINGAR I SAMMANDRAG BELOPP, MSEK 2004 2003 2002 Tillgångar Goodwill 304,7 127,4 120,8 123,4 77,2 Övriga anläggningstillgångar 523,6 476,1 420,8 516,5 641,6 Kundfordringar 189,2 167,3 139,9 163,6 155,2 Övriga icke räntebärande omsättningstillgångar 92,3 89,1 151,4 79,0 67,2 Likvida medel och kortfristiga placeringar 247,6 323,4 319,2 299,9 120,5 SUMMA TILLGÅNGAR 1 357,4 1 183,3 1 152,1 1 182,4 1 061,7 Eget kapital och skulder Eget kapital 558,7 566,6 443,4 531,3 466,2 Minoritetsintressen 0,3 0,3 Långfristiga räntebärande skulder 307,4 192,8 186,3 213,9 189,0 Långfristiga icke räntebärande skulder 109,7 172,2 251,8 171,9 160,7 Kortfristiga räntebärande skulder 39,8 0,1 7,8 4,9 10,9 Kortfristiga icke räntebärande skulder 341,8 251,6 262,8 260,1 234,6 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 357,4 1 183,3 1 152,1 1 182,4 1 061,7 KASSAFLÖDESANALYSER I SAMMANDRAG BELOPP, MSEK 2004 2003 2002 Rörelseresultat 71,3 92,4 119,7 61,4 2,8 Återläggning av avskrivningar 53,8 47,1 78,3 95,3 95,6 Övriga ej likviditetspåverkande poster 3,1 6,5 146,4 0,2 37,6 122,0 133,0 105,0 156,5 60,8 Finansiella poster, netto 14,1 4,8 8,0 9,6 3,9 Skatt 2,4 28,2 12,5 17,3 4,4 Kassaflöde före förändringar i rörelsekapital 105,5 100,0 84,5 129,6 52,5 Förändringar i rörelsekapital 1,4 82,0 19,9 28,5 46,6 Kassaflöde före investeringar 104,1 18,0 104,4 158,1 5,9 Investeringar 344,7 45,0 52,4 119,6 53,2 Kassaflöde efter investeringar 240,6 27,0 52,0 38,5 47,3 DATA PER AKTIE 2004 2003 2002 Efter nyemission och aktieägartillskott Antal aktier vid periodens slut 8 218 611 8 218 611 8 116 611 8 114 211 8 114 211 Genomsnittligt antal aktier 8 218 611 8 167 611 8 115 411 8 114 211 8 114 211 Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,24 7,48 8,19 3,93 1,06 varav i kvarvarande verksamhet 4,24 5,81 2,99 3,93 1,06 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,24 7,48 8,09 3,88 1,06 varav i kvarvarande verksamhet 4,24 5,81 2,95 3,88 1,06 Eget kapital per aktie, SEK 67,97 68,90 54,60 65,48 57,45 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 77

Femårsöversikt FINANSIELLA NYCKELTAL 2004 2003 2002 Marginaler Rörelsemarginal före avskrivningar, % 10,3 11,6 4,7 14,1 9,8 Rörelsemarginal före goodwillavskrivningar, % 10,3 7,2 neg 6,9 1,3 Rörelsemarginal, % 5,8 7,2 neg 5,5 0,3 Vinstmarginal, % 4,7 7,0 neg 4,7 neg Räntabilitet Räntabilitet på operativt kapital, % 13,0 20,9 neg 12,3 0,5 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 11,3 12,5 neg 9,6 1,2 Räntabilitet på eget kapital, % 6,2 12,1 neg 6,4 neg Kapitalstruktur Operativt kapital, MSEK 658,3 436,2 318,0 450,4 545,8 Sysselsatt kapital, MSEK 905,8 759,5 637,2 750,4 666,3 Eget kapital, MSEK 558,7 566,6 443,4 531,3 466,2 Räntebärande nettoskuld, MSEK 99,6 130,4 125,2 81,1 79,4 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 Räntetäckningsgrad, ggr 2,5 7,9 neg 4,3 0,9 Soliditet, % 41,2 47,9 38,5 44,9 43,9 Kassaflöde Självfinansieringsgrad, ggr 0,3 0,4 2,1 1,3 0,1 Investeringar, MSEK 344,7 45,0 52,4 119,6 53,2 Anställda Medelantal anställda 1 279 1 278 1 353 1 313 1 128 Nettoomsättning per anställd, MSEK 1,0 0,9 0,8 0,8 0,9 Nettoomsättning MSEK 1 250 Rörelsemarginal % 10 Räntabilitet på operativt kapital % 25 1 000 8 20 750 6 15 500 4 10 250 2 5 0 02 03 04 05 06 0 02 03 Neg 04 05 06 0 02 03 Neg 04 05 06 Självfinansieringsgrad ggr 2,5 Operativt kapital MSEK 750 Soliditet % 50 2,0 600 40 1,5 450 30 1,0 300 20 0,5 150 10 0 02 03 04 05 06 0 02 03 04 05 06 0 02 03 04 05 06 78 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006

Koncernens styrning Studsvik AB är ett publikt aktiebolag och har sitt säte i Nyköping, Sverige. Styrningen av koncernen grundas på bland annat den egna bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen, Stockholmsbörsens regelverk samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Studsvik omfattas ännu inte av Svensk kod för bolagsstyrning då bolaget har ett marknadsvärde understigande tre miljarder kronor. Studsvik strävar efter att successivt anpassa bolagsstyrningen i enlighet med koden och har för avsikt att under 2007 börja tillämpa koden. I moderbolagets styrelse, som samtidigt utgör koncernstyrelse, fattas beslut om koncernens organisation, satsningar och investeringar, strategiska planer, budget samt regler, riktlinjer och policies för den operativa ledningen av koncernen. Styrelsen utser verkställande direktör och koncernchef, som ansvarar för den löpande styrningen och kontrollen av koncernen. Till VD rapporterar stabschefer samt koncernföretagens chefer. Koncernchefen har ut sett en ledningsgrupp för behandling av koncernens gemensamma frågor. Gruppen består av vice verkställande direktören, cheferna för koncernfunktionerna samt verkställande direktörerna i dotter bolagen. Bolagsstämman Bolagsstämman är företagets högsta beslutande organ och också det organ där ägarna direkt utövar sitt inflytande bland annat genom att utse styrelsens ledamöter. Studsviks bolagsstämma kan hållas i Nyköping eller Stockholm. Kallelse till bolagsstämma annonseras i Svenska Dagbladet och i Post och Inrikes Tidningar. Kallelsen publiceras också på bolagets hemsida www.studsvik.se. Beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs direkt efter stämman i ett pressmeddelande. Vid årsstämman i april 2006 deltog aktieägare som representerade 45,3 procent av rösterna i bolaget. Styrelse Studsvik ABs styrelse består av åtta ordinarie bolagsstämmovalda ledamöter som gemensamt representerar en bred kommersiell, finansiell, teknisk och publik erfarenhet. De lokala personalorganisationerna har utsett två ordinarie ledamöter och två suppleanter. Verkställande direktören är inte ledamot av styrelsen. Tjänstemän i koncernen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande eller i administrativa funktioner. Styrelsen sammanträder normalt sju gånger per år inklusive konstituerande styrelsemöte och därutöver vid behov. Av årets sammanträden sammanfaller fyra med tidpunkter för ekonomisk information till aktiemarknaden. Styrelsen beslutar om regler, riktlinjer och policies som reglerar företagets organisation, styrning, STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006 79

Koncernens styrning finansiella rapportering och verksamhet i övrigt. Dessa behandlas årligen vid det ordinarie sammanträdet i oktober. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid styrelsens konstituerande möte. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelse och verkställande ledning, ordförandens respektive VDs ansvar, samt formerna för den ekonomiska rapporteringen. Styrelsens samman träden följer en standardiserad dagordning med fasta beslutspunkter. Utöver de fasta ärendena ägnas varje sammanträde åt ett särskilt tema, exempelvis en djupare presentation av ett enskilt verksamhetsområde i koncernen. Årligen behandlas också marknads- och strategifrågor, budget samt koncerngemensamma policies, regler och riktlinjer. Säkerhetsfrågor behandlas vid samtliga ordinarie möten och styrelsens vice ordförande har utsetts att för styrelsens räkning särskilt bevaka dessa frågor. Ersättningar till verkställande direktören samt till övriga ledande befattningshavare behandlas i ersättningskommittén och fastställs av styrelsen. Material till styrelsens sammanträden sammanställs och sänds ut minst en vecka före sammanträdet. VD rapporterar därutöver månatligen till styrelsen koncernens ekonomiska situation och viktiga affärshändelser. Styrelsen utvärderar årligen sitt arbete och sina arbetsformer samt den verkställande direktörens prestationer. Utvärdering av styrelsens arbete och arbetsformer sker i samarbete med extern konsult. Utvärderingen behandlas vid styrelsens första samman träde under året, vilket vanligen äger rum i februari. Nomineringskommitté Bolagets nomineringskommitté har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, val av revisor, val av ordförande vid bolagsstämma, arvodesfrågor och därtill hörande frågor. Nomineringskommittén består av styrelseordför anden samt en representant för var och en av de tre största aktieägarna. Styrelseordföranden kontaktar dessa aktieägare för utseende av ägarrepresen tanter under årets tredje kvartal. Kommitténs sammansättning ska offentliggöras under oktober månad och baseras på de kända röstetalen omedelbart före offentliggörandet. Nomineringskommitténs mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny nomineringskommitté utsetts. Till ledamöter i nomineringskommittén har, i enlighet med årsstämmans beslut, utsetts Björn C Andersson, Anna Karinen och Per Wahlström, den sistnämnde i egenskap av styrelseordförande och representant för en av de tre största ägarna. Till ordförande i nomineringskommittén har utsetts Björn C Andersson. Nomineringskommittén har under mandat perioden haft fem sammanträden. Ersättningskommitté Styrelsen har inom sig utsett en ersättningskommitté bestående av styrelsens ordförande Per Wahlström samt ledamöterna Jan Barchan och Henry Sténson. Kommittén behandlar ersättningsfrågor avse ende verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare. Ersättningskommittén har under mandatperioden haft två möten. 80 STUDSVIK AB (PUBL) ÅRSREDOVISNING 2006