Grundvattenkontrollprogram

Miljöförvaltningen Grundvattenkontrollprogram LANDSKRONA STAD 2011 Rapport John Thorbäck Miljöinspektör Rapport 2012:1 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Sammanfattning 2 Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten 1992. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet. De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med Sveriges geologiska undersökning. Inför 2011 års provtagning fick en brunn bytas ut mot lämpligare sådan. Större delen av Landskrona stads yta har ett gott grundvattenskydd med mäktiga moränlager som täcker vattenmagasinen. Några områden har däremot mer lättgenomsläppliga jordmåner vilket gör det enklare för föroreningar att ta sig ner till grundvattnet. En sådan plats är norr om Säby där Tullstorps vattentäkt ligger. Då detta är kommunens reservvattentäkt och ett av de få ställen i kommunen med dåligt naturligt skydd skulle området behöva få ett utökat skydd i form av att klassas som vattenskyddsområde. På så sätt blir det möjligt att ställa krav på försiktighetsåtgärder inom området och att långsiktigt säkra Landskrona stads dricksvattenförsörjning. Prov har tagits vid två tillfällen under året, i mars-april i fyra bergbrunnar och tio jordlagerbrunnar och i september i en bergbrunn samt de tio jordlagerbrunnarna. Proverna har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska parametrar, bland annat pesticider. Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status. Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att vattnet i kommunen är hårt. Endast två av provbrunnarna har mjukt vatten, medan åtta brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader. Fem av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder. Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom tre. Vid provtagningen 2011 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i tio av brunnarna. Två av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten. Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar av jordlagerbrunnarna att genomföras två gånger under 2012 och bergbrunnarna kommar att undersökas 2016.

Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Geologisk översikt 5 3. Grundvattentillgångar 6 4. Grundvattenskydd 7 5. Kontrollprogrammet 7 6. Analysmetoder 8 7. Resultat 9 7.1 Nitrat 9 7.2 Fosfat 9 7.3 Hårdhet 10 7.4 Fluorid 11 7.5 Turbiditet 11 7.6 Järn och mangan 11 7.7 Bly 13 7.8 Koliforma bakterier 13 7.9 E.coli 14 7.10 Övriga parametrar 14 7.11 Bekämpningsmedelsrester 14 7.11.1 Atrazin 15 7.11.2 BAM (2,6-diklorbanzamid) 16 7.11.3 Provplatser 16 8. Regionala resultat och fortsatta undersökningar 16 Referenser 16 Bilaga 1 17

4 1. Inledning Miljönämnden har upprättat ett kontrollprogram för grundvattnet inom kommunen. På uppdrag av nämnden tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i kommunen, vilket startade 1992. Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten. Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år 2011. 2. Geologisk översikt Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områdena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna randzon har upprepade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1). Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformationens berg- Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., undre jura (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).

5 grund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är 200-190 miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita - mellersta jura (170-70 Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand- och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (65-62 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1) Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del. Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några få platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till 20-40 m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av kommunen dominerar sandiga sediment i markytan bestående av såväl isälvsavlagringar som svallsand, medan leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekommer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1). 3. Grundvattentillgångar De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvsavlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentillgångar).

6 grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand- och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och mostenarna. De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 2-5 l/s (7200-18000 l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i bergarterna från övre krita mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 0-0.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern. I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna. Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar. På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1). 4. Grundvattenskydd Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jord- eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt. Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1). Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet. 5. Kontrollprogrammet De i kontrollprogrammet ingående brunnarnas adresser samt typ kan utläsas i tabell 1. Deras exakta belägenhet framgår dock av bilaga 1. Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar och 10 grävda jordbrunnar. Fyra provpunkter har bytts ut inför provtagningen 2005. De provpunkterna är belägna på fastigheterna: Vadensjö 19:2, Saxtorp 7:34, Råga Hörstad 7:42 och Hilleshög 25:1. Ytterligare en provpunkt har bytts ut inför 2011 års provtagning. Den provpunkten flyttades från Annelöv 3:10 till Annelöv 3:11 på grund av att provplatsen inte längre är i bruk. Under 2011 har två provtagningsomgångar genomförts. En under mars-april (våren) och en under september månad (hösten). Vid provtagningen på våren provtogs samtliga jordlagerbrunnar samt fyra av de

7 Nr Fastighet Adress Typ Djup Not. B1 Hilleshög 25:1 Tingsvägen 111 Berg 150 Ny 2005 B2 Äskatorp 5:10 Äskatorpsvägen 158 Berg 36 B3 Bulten 1 Boliden Bergsöe Berg 106 B4 Asmundtorp 1:270 Toftavägen 27 Berg 103 B5 Saxtorp 32:15 Ålstorpsvägen 26 Berg 76 B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2 B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12 Ny 2005 B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24 B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4 Ny 2005 B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5 B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord - B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen Jord 17 B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5 Ny 2005 B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3 B15 Annelöv 3:11 Annelövs trädgård Jord - Ny 2011 Tabell 1. Provpunkternas plats och typ. fem bergsbrunnarna. Under höstprovtagningen provtogs åter igen samtliga jordlagerbrunnar samt den kvarvarande bergsbrunnen (provpunkt B4). Avsikten var att provta punkt B4 samtidigt som övriga bergsbrunnar men på grund av en trasig pump sköts den provtagningen upp. För att tydliggöra presentationen redovisas dock punkt B4 i diagrammen för vårens provtagningar tillsammans med övriga bergborrade brunnar. 6. Analysmetoder I samtliga brunnar tas prov för analys med avseende på kemiska och bakteriologiska parametrar. Vattnet i samtliga provpunkter har även analyserats med avseende på kemiska bekämpningsmedel. För pesticider anges endast de ämnen som påvisats i proverna. Följande pesticider har ingått i analyserna: Acetamiprid, alaklor, amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cykloxidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxikonazol, etofumesat, fenarimol, fenmedifam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil, flupyrsulfuronmetylnatrium, flurprimidol, flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberidazol, hexazinon, hexytiazox, imazalil, imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jodsulfuronmetylnatrium, karbofuan, karfentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos, kloridazon, kvinmerak, linuron, meta benstiazuron, metalaxyl, metamitron, metazaklor, metolaklor, metribuzin, metsulfuronmetyl, pendimetalin, penkonazol, pikoxystrobin, pirimikarb, procymidon, prokloraz, propamokarb, propikonazol, propyzamid, prosulfokarb, protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quinoxyfen, rimsuluron, siltiofam, simazin, spiroxamin, sulfosulfuron, terbutryn, Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiakloprid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl, tlklofosmetyl, tolylfluanid, tribenuronmetyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl, tritikonazol, 2,4-D, benazolin, bentazon, diklorprop, fenoxaprop-p, fluazinam, fluroxipyr, karfentrazonsyra, MCPA, mekoprop, mesosulfuronmetyl, propoxikarboazon. Detektionsgränsen för pesticider har legat på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l.

8 7. Resultat I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet och jämföra förändringar över året. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet. Här redovisas resultatet av några ämnen. 7.1 Nitrat Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett vanligt problem i kommunen. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för miljökvalitet bestämt så kallade jämförvärden för en del parametrar i grundvatten. Jämförvärdet skall representera ett naturligt bakgrundsvärde för det aktuella ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l. Endast fyra brunnar har nitrathalter i nivå med jämförvärdet. Tre av dessa brunnar är bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd och jordlagerbrunnen tillhör en vattenförening. Resten av brunnarna har förhöjda eller mycket förhöjda värden. Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter vatten (referens 2). På våren hade fem av jordlagerbrunnarna ett vatten med högre halter än 20 mg/l (figur 3) och på hösten hade fyra av jordlagerbrunnarna högre halt än 20 mg/l. I vissa av brunnarna hade halten nitrat ökat på hösten och i vissa hade halten sjunkit. Förhöjda nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan från avlopp, gödsling eller andra föroreningskällor. 7.2 Fosfat Höga halter av fosfat kan indikera påverkan av föroreningar från enskilda avlopp, bristfälliga gödselanläggningar eller liknande. På våren hade fyra av brunnarna högre halter än 0,6 mg/l (gräns för tjänligt vatten) (referens 2). En av dessa var en bergbrunn. I ett fall (Tofta) hade vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4). På hösten och våren var det samma provpunkter som hade förhöjda värden. Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2011 års provtagning. Halten av nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt.

9 Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2011års provtagning på våren. Halten fosfat skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt. 7.3 Hårdhet Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet. Nästan allt grundvatten inom Landskrona kommun är mycket hårt. Endast två av brunnarna har mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna har hårt eller mycket hårt vatten. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader, dh, ger i analysen bedömningen tjänligt med anmärkning (referens 2). Skillnaden i hårdhet skiljer sig mycket lite från vår till höst. Anmärkningen är dock tekniskt grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc., men innebär ingen risk Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader bedöms som tjänligt med anmärkning.

10 för hälsan. Hårt vatten innebär dock att dosering av kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar, vilket leder till högre miljöbelastning. Det är därför särskilt viktigt att hushåll som ej har kommunalt vatten och avlopp använder miljöanpassade rengöringsmedel. Viss forskning tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten med hög hårdhet (särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar. 7.5 Turbiditet Höga värden på turbiditet erhölls i två av brunnarna (figur 7) på våren och inte i någon på hösten. Turbiditet är ett mått på vattnets grumlighet. Höga värden på turbiditet indikerar påverkan av ytvatten och bör alltid undersökas om vattnet används som dricksvatten. Gränsen för tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU (referens 2). Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. Halter under 0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd. 7.4 Fluorid Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor (figur 6). För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Endast tre av bergbrunnarna hade en halt som översteg detta värde, varav en även översteg halten för tjänligt med anmärkning som ligger på 1,3 mg/l. Om fluoridhalterna är över det bör vattnet inte ges till barn under ett halvt års ålder (referens 2). Ingen av jordbrunnarna kom upp i halter på 0,8 mg/l varken på våren eller på hösten 7.6 Järn och mangan Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jordoch bergarter. Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter finns risk för utfällningar, missfärgning och dålig smak. Det kan också medföra skador på textilier och tvätt. Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur estetisk och teknisk synpunkt.

11 Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. En turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning. Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2011 års provtagning. En järnhalt på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan är 0,3 mg/l.

12 Några hälsomässigt grundade gränsvärden för järn och mangan finns inte i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse. Manganhalten i kommunen grundvatten är lågt och Livsmedelsverkets gränsvärde överskrids endast i två provpunkter (figur 8). En av brunnarna har högre järnhalt än 0,5 mg/l. Denna brunn är en bergbrunn och den höga järnhalten har troligtvis en naturlig geologisk förklaring. I övriga brunnar låg järnhalterna under detta gränsvärde. Ingen större förändring i halterna sker mellan våren och hösten. halten bly överstiger 10 g/l. Vid dessa halter föreligger risk för kroniska hälsoeffekter och vattnet bör inte användas till dryck eller livsmedelshantering. 7.8 Koliforma bakterier Förekomsten av koliforma bakterier i grundvattnet kan bero på naturliga förutsättningar men kan också indikera en fekal förorening från människor eller djur (referens 2). I sprickiga bergarter samt genomsläppliga jordlager kan ytvatten tränga in och förorena brunnar med otäta brunnsväggar. Figur 9. Koliforma bakterier i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på hösten. Fler än 500 koliforma bakterier per 100 ml bedöms som otjänligt. Värden över 2400 koliforma bakterier per 100 ml skrivs inte ut, utan anges istället som 2400 per 100 ml. 7.7 Bly Den naturliga halten bly i grundvatten anges till mellan 0,1-1 g/l. I 12 av 15 provpunkter låg värdena under 1 g/l. Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket, som mycket låga halter (referens 3). I en provpunkt uppmättes en blyhalt på 15 g/l. Denna provplats är belägen på en industrifastighet där man återvinner bly ur batterier. Enligt Livsmedelsverket ska ett dricksvatten bedömas som otjänligt om Socialstyrelsens gränsvärdet för tjänligt med anmärkning ligger på 50 bakterier på 100 ml vatten och gräsen för otjänligt ligger på 500 bakterier på 100 ml vatten (referens 2). Vid provtagningen som genomfördes på våren var det endast två brunnar som fick anmärkning på antalet koliforma bakterier. Vid den uppföljande provtagningen på hösten hade dock mer än hälften av brunnarna ett bakterieantal som klassades som otjänligt som dricksvatten. Samt en

13 provplats där antalet bakterier låg på tjänligt med anmärkning (figur 9). Anledningen till den markanta ökningen mellan vår och höst kan bero på nederbördsmängd samt gödsling av intilliggande marker. 7.9 E.coli E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och djur. Förekomsten av denna bakterie i vattnet tyder sannolikt på att vattnet är påverkat av avlopp, gödsel eller liknande. För privata brunnar betraktas vattnet som otjänligt om antalet bakterier överstiger 9 i 100 ml vatten (referens 2). Under vårens provtagningar påträffades inget prov där E.coli kunde påvisas. På hösten fan man däremot E.coli i fyra av de tio proven som togs (figur 10). 7.10 Övriga parametrar Förhöjda värden av flera andra ämnen har också påträffats vid provtagningen. Dessa har inte redovisats på grund av att de flesta ämnen enbart påträffats i en enstaka brunnar. Dessa ämnen är följande: Ammonium, Antimon, Arsenik, Färg, Kalium, Klorid, Magnesium, Natrium, Nickel, Nitrit, Odlingsbara mikroorganismer, Sulfat och Uran. 7.11 Bekämpningsmedelsrester Följande pesticider har påträffats under 2011 års provtagningar: atrazin (7 ggr), atrazindesetyl (6 ggr), atrazindesisopropyl (1 ggr), BAM (7 ggr), bentazon (2 ggr), fenmedifam (1 ggr), fluroxipyr (1 ggr), hexazinon (1 ggr), isoproturon (2 ggr), klopyralid (1 ggr), kloridazon (2 ggr), Figur 10. E.coli i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på hösten. Fler än 10 E.coli bakterier per 100 ml bedöms som otjänligt. De provplatser där stapel saknas har antalet E.coli bakterier varit noll.

14 kvinmerak (2 ggr), metalaxyl (1 ggr), metazaklor (2 ggr), metsulfuronmetyl (1 ggr), propamokarb (1 ggr), simazin (1 ggr), terbutylazin (2 ggr), terbutylazindesetyl (2 ggr). B 15 Mätt: Atrazin, BAM, hexazinon, terbutylazin, terbutylazindesetyl, metazaklor Spår: Atrazin, atrazindesetyl Mätt: BAM B 3 Spår: BAM Mätt: Atrazin, atrazindesetyl B 4 Spår: Fenmedifam B 6 Mätt: Klopyralid B 7 Spår: Kloridazon Mätt: Atrazin, atrazindesetyl, BAM, isoproturon B 8 Mätt: Bentazon Spår: Kvinmerak, propamokarb, kloridazon B 9 Mätt: Atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, BAM, terbutylazin, terbutylazindesetyl Spår: Simazin B 10 Mätt: Atrazin, atrazindesetyl, BAM, metazaklor, bentazon, metsulfuronmetyl, fluroxipyr Spår: Isoproturon, kvinmerak, metalaxyl B 11 Mätt: Atrazin, BAM Spår: Atrazindesetyl B 13 Spår: Atrazindesetyl Gränsvärdet för enskilda bekämpningsmedel ligger på 0,1 g/l och för den sammanlagda halten av bekämpningsmedelssubstanser på 0,5 g/l (referens 4). 7.11.1 Atrazin Atrazin återfanns i sju provpunkter, i sex av dessa har halten blivit uppmätt och på en av provplatserna har man upptäckt spår av substansen. På samtliga lokaler där atrazin hittades fanns det även uppmätt halter eller spår av dess nedbrytningsprodukter atrazindesetyl och i ett fall även atrazindesisopropyl. Detta är en ökning från 2005 års mätningar då atrazin enbart hittades på en provplats. Atrazin är en av substanserna i t.ex. gamla Totex Strö och Silvorex strö som båda är förbjudna att sälja sedan 1989 men som fortfarande får användas. Figur 11. Atrazin i provbrunnarna vid 2011 års provtagning.

15 7.11.2 BAM (2,6-diklorbanzamid) BAM påträffades också i samma sju provpunkter som atrazin. Ämnet BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil som liksom atrazin tidigare ingått i ett flertal så kallade totalbekämpningsmedel mot ogräs på grusplaner och liknande platser. Samtliga bekämpningsmedelsprodukter som tidigare innehållit någon av dessa substanser får sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej heller användas. BAM är lättrörlig och svårnedbrytbart vilket innebär att de rester som nu hittas i grundvattnet mycket väl kan härröra från bekämpningsmedel som spridits för flera år sedan. 7.11.3 Provplatser Två provplatser sticker ut med ovanligt höga halter bekämpningsmedel. På provplats B 10 uppmättes mycket höga värden av ämnet metazaklor, värdet låg på 3,5 g/l vilket är 35 gånger högre än gränsvärdet för en enskild substans. Metazaklor är ett ogräsbekämpningsmedel som fortfarande används aktivt. Dessutom uppmättes även förhöjda halter av atrazin, atrazindesetyl, BAM, metazaklor, bentazon, och metsulfuronmetyl, fluroxipyr samt rester av isoproturon, kvinmerak och metalaxyl. På provplats B 9 överskreds gränsvärdet av atrazin samt dess båda nedbrytningsprodukter. Dessutom uppmättes halter av, terbutylazin, terbutalazindesetyl och BAM. Terbutylazin används aktivt i dag och då framförallt mot ogräs i skogsplanteringar, energi skog och majs. Övriga bekämpningsmedel förekommer på en eller två platser och samtliga under gränsvärdet. Halterna samt vilka av substanserna som upptäcktes varierade något mellan vår och höst men i de flesta av provpunkterna var halterna högre under vårprovtagningen. (Figur 4) Grundvattnets känslighet medför ökade krav på försiktighet vid användning av bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc. Fortsatta undersökningar får ge underlag för bedömningen huruvida inskränkningar i användandet av kemiska bekämpningsmedel bör ske. 8. Fortsatta undersökningar Provtagning i jordlagerbrunnarna kommer under följande år att genomföras en gång på våren och en gång på hösten på samma sätt som skett under år 2011. Även provtagningsparametrarna avses då att vara samma som vid 2011 års provtagning. Referenser 1. Gustavsson, Ove, SGU Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona kommun, 1991. Dnr 08-196/91. 2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj 2004. 3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915. Grundvatten bedömningsgrunder för miljökvalitet. 4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet en stor undersökning av bekämpningsmedel. 6. Kemikalieinspektionen (1997). Ämnesblad - Bentazon

16 Bilaga 1 Provpunkternas placering