SVENSK STANDARD SS 24300-1:2016 Fastställd/Approved: 2016-10-06 Publicerad/Published: 2016-12-02 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 91.120.01; 91.140.01; 91.140.10; 91.140.99 Byggnaders energiprestanda Del 1: Klassning av värmeeffektbehov Energy performance of buildings Part 1: Classification of power need for space heating
Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på www.sis.se eller ta kontakt med oss på tel 08-555 523 00. Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit www.sis.se or contact us on phone +46 (0)8-555 523 00
Denna standard ersätter SS 24300-1:2011, utgåva 1. This standard supersedes the Swedish Standard SS 24300-1:2011, edition 1. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Energiklassning, SIS/TK 189/AG 5. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på www.sis.se - hittar du mer information.
SS 24300-1:2016 (Sv) Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Sida Orientering...3 1 Omfattning...4 2 Normativa hänvisningar...4 3 Termer och definitioner...4 4 Bestämning av värmeeffektbehov...5 4.1 Allmänt...5 4.2 Bestämning av dimensionerande vinterutetemperatur...5 4.3 Mätning för bestämning av värmeeffektbehov...6 4.4 Beräkning för bestämning av värmeeffektbehov...7 5 Klassning av värmeeffektbehov...9 6 Regler vid klassning av värmeeffektbehov... 10 6.1 Byggnader som kan klassas efter värmeeffektbehov... 10 6.2 Fastställande och giltighet... 10 6.3 Innehåll i intyg för klassning av värmeeffektbehov... 10 Bilaga A (normativ) Dimensionerande vinterutetemperatur för olika orter/platser... 12 Bilaga B (informativ) Intyg för klassning av värmeeffektbehov... 13 Bilaga C (informativ) Energiklassningsintyg med flera energiklasser... 14 Litteraturförteckning... 15 2
SS 24300-1:2016 (Sv) Orientering Denna standard utgör del ett av fyra i SS 24300-serien, som kompletterar SS EN 15217:2007 [1] och SS EN 15603:2008 [2], med nationella krav för fastställande av byggnaders energiprestanda och energiklassning. Energiklassning av byggnader enligt SS 24300-serien är frivillig och följer de begrepp och definitioner som Boverket har fastställt i byggregler och i regler för energideklaration av byggnader. Syftet med standardserien SS 24300 är att fastställa en tydlig energiklassning av byggnader som sträcker sig längre än vad lagstiftning gör. Denna standard: gäller alla byggnader (befintliga och nya oavsett verksamhet) ger incitament till ständig förbättring och är med teknikdrivande är baserad på funktionskrav och syftar till att vara teknikneutral begränsas till energiaspekter, dvs. är inte en total miljöklassning anger att resultaten ska illustreras på samma sätt som europeisk energimärkning av produkter. Standardserien SS 24300 består av följande delar, som har den gemensamma titeln Byggnaders energiprestanda: Del 1: Klassning av värmeeffektbehov Del 2: Klassning av energianvändning Del 3: Klassning av miljöpåverkan Del 4: Klassning av hushålls- eller verksamhetsenergi Syftet med energiklassning av byggnader är att uppmuntra byggherrar, fastighetsägare, driftpersonal och användare att förbättra byggnaders energiprestanda i alla delar av byggnaden. Denna standard specificerar en klassningsmetod i form av en 7-gradig skala från A till G. 3
SS 24300-1:2016 (Sv) Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Denna del av SS 24300 specificerar: indikatorer för att uttrycka byggnadens värmeeffektbehov förfarande vid bestämning av indikatorvärden gränsvärden vid klassning av värmeeffektbehov regler vid klassning av värmeeffektbehov innehåll i intyg för klassning av värmeeffektbehov. Kraven och rekommendationerna i denna standard gäller för klassning av både nya och befintliga byggnader. 2 Normativa hänvisningar Detta avsnitt hänvisar till följande dokument som är nödvändiga när detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive alla tillägg). SS-EN ISO 13789, Byggnaders termiska egenskaper Värmegenomgångskoefficienter Beräkningsmetod (ISO 13789:2007) SS-EN 13829, Byggnaders termiska egenskaper Bestämning av byggnaders lufttäthet Tryckprovningsmetod (ISO 9972:1996, modifierad). 3 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som följer nedan. 3.1 tempererad area A temp area av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan, för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 C, som begränsas av klimatskärmens insida Anmärkning 1 till termpost: Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller inom annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. [KÄLLA: Baserad på Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd, BBR BFS 2011:6, konsoliderad version senast ändrad genom BFS 2015:3 BBR 22] 3.2 indikator för värmeeffektbehov P DVUT sammanlagd effekt hos apparater för uppvärmning och internvärme som behövs för att kunna skapa avsett inomhusklimat och ventilation vid dimensionerande vinterutetemperatur 3.3 dimensionerande vinterutetemperatur θ DVUT lägsta dygnsmedelutetemperatur för viss ort för beräkning av byggnads värmeeffektbehov [KÄLLA: Baserad på Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd, BBR BFS 2011:6, konsoliderad version senast ändrad genom BFS 2015:3 BBR 22] 4
SS 24300-1:2016 (Sv) 3.4 effektsignatur genomsnittlig effekt beräknad på mätdata för enbart en del av året Anmärkning 1 till termpost: Benämns också byggnadens förlustfaktor eller (felaktigt) byggnadens energisignatur. Anmärkning 2 till termpost: Effektsignatur används här för att fastställa värmeeffektbehov vid dimensionerande vinterutetemperatur (θ DVUT). 3.5 klimatskärm byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden Anmärkning 1 till termpost: Klimatskärmen isolerar det inre av byggnaden från omvärlden bl.a. med avseende på temperatur, ljud och fuktighet. 4 Bestämning av värmeeffektbehov 4.1 Allmänt Klassning av en byggnads värmeeffektbehov bestäms baserat på indikatorn för värmeeffektbehov, P DVUT. Värmeeffektbehovet vid dimensionerande vinterutetemperatur bestäms genom mätning (se 4.3) eller beräkning (se 4.4). Mätning bör användas om det är möjligt. 4.2 Bestämning av dimensionerande vinterutetemperatur Dimensionerande vinterutetemperatur ( DVUT ) ska bestämmas enligt bilaga A, den dimensionerande vinterutetemperaturen redovisas för olika tidskonstanter. Byggnadens tidskonstant beskriver hur pass väl byggnaden kan klara en svacka i utetemperaturen utan att det märks på inomhustemperaturen, och beror på hur tung och värmetrög byggnaden är. Byggnadens tidskonstant ska bestämmas utifrån byggnadens konstruktion genom i första hand användning av beräkning och då detta inte är möjligt, med schablonvärden. Schablonvärden för tidskonstanten är: Tabell 1 Schablonvärden för tidskonstanten Byggnadstyp Exempel på konstruktion Tidskonstant, Lätt byggnad lätt konstruktion och krypgrund 40 h Halvlätt byggnad lätt konstruktion, betongplatta på mark 75 h Halvtung byggnad tung konstruktion, bjälklag av betong, lätta utfackningsväggar 150 h Tung byggnad tung konstruktion, bjälklag av betong, ytterväggar av betong innanför isoleringen 200 h Vid beräkning av tidskonstanten för en byggnad ska formel 1 användas. 3600 U i Ai lk k 1 j c m c q j j v d 1 c q läck 5
SS 24300-1:2016 (Sv) Provläsningsexemplar / Preview c j är byggnadens tidskonstant (h) är värmekapacitet innanför isolering för omslutande byggnadsdel j (J/(kg K)) m j är massan av omslutande byggnadsdel j (kg) U i A i l k k j är värmegenomgångskoefficienten för byggnadsdel i (W/(m 2 K)) är arean för byggnadsdelens omslutningsyta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). För fönster, dörrar, portar och liknande beräknas A i med karmyttermått. är längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) är värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/(m K)) är värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). c är luftens volymetriska värmekapacitet, (J/(m 3 K)) q v d är frånluftsflödet (m 3 /s) är andel av tiden då ventilationsaggregatet är igång under en medelvecka vid dimensionerande vinterutetemperatur. Vid drift dygnet runt är d lika med 1 och vid andra drifttider och luftflöden används ett vägt medelvärde är systemverkningsgrad vid dimensionerande vinterutetemperatur på värmeåtervinning av frånluft q läck är flöde av läckande luft (m 3 /s). ANM. Tidskonstanten uttrycks vanligen i timmar eller dagar i litteraturen. 4.3 Mätning för bestämning av värmeeffektbehov Vid bestämning av effektsignatur ska tillförd energi och utetemperatur mätas under minst sex tillfällen med olika utetemperaturer utspridda över uppvärmningssäsongen (minst 1,5 C mellan varje tillfälle). Varje mättillfälle ska ha en minsta tidsperiod om en vecka. Byggnadens användning och inomhusklimat ska under mätperioderna vara den som byggnaden normalt har. Tillförd energi är all energi som tillförs byggnaden för uppvärmning exklusive förluster från värmeproducerande installation. Tillförd energi ska mätas med energimätare placerade mellan värmeproducerande installation och värmedistributionssystemet. Vid återvinning av värme ur frånluft med frånluftsvärmepump ska istället tillförd energi till frånluftsvärmepump inklusive elpatron mätas. Effekt för tappvattenvärmning ska korrigeras från tillförd effekt om mätare inkluderar energianvändning till tappvarmvatten. Medelvärde av utetemperatur ska mätas eller hämtas från en meteorologisk station i närheten. Vid bestämning av effektsignatur är det önskvärt att mäta vid dimensionerande vinterutetemperatur, men i praktiken är det svårt. Om värmeeffektbehov har mätts inom ± 5 C från dimensionerande vinterutetemperatur vid tre tillfällen och värmeeffektbehovet är lägre än gränsvärde för nästa klass, får mätvärdena användas för klassning. Tillförd medeleffekt ska bestämmas genom att tillförd energi under mätperioden divideras med mätperiodens längd. En effektsignatur ska sedan tas fram genom att tillförd medeleffekt (W) registreras och plottas mot medelutetemperaturen för varje mätperiod. De utetemperaturberoende värmeförlusterna, det vill säga lutningskoefficienten (W/K) under uppvärmningssäsongen, erhålls genom linjär regression. Summan av levererad effekt ( P del,i ) läses av vid dimensionerande vinterutetemperatur ( DVUT ). Till uppmätt värmeeffektbehov ska effekt av internvärme (P IV ) vid dimensionerande vinterutetemperatur adderas. Effekten av internvärme, P IV, ska beräknas genom att effekten av personer, belysning och maskiner summeras med hänsyn till användningstid under en medelvecka vid dimensionerande vinterutetemperatur. 6
SS 24300-1:2016 (Sv) Alternativt kan ett schablonvärde för tempererad area (A temp ) på 6 W/m 2 användas för bostäder och på 12 W/m 2 för lokaler. Indikator för värmeeffektbehov ska beräknas enligt: P DVUT = del,i /A temp + P IV P DVUT är indikator för värmeeffektbehov (W/m 2 ) del,i P IV är levererad effekt av energibärare i vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) är effekt per areaenhet från personer, belysning och maskiner vid dimensionerande vinterutetemperatur (W/m 2 ) A temp är tempererad area (m 2 ). 4.4 Beräkning för bestämning av värmeeffektbehov Indikator för värmeeffektbehov vid dimensionerande vinterutetemperatur ska beräknas enligt följande 1 : P DVUT = ( tr + V1 + V2 )/A temp P DVUT är indikator för värmeeffektbehov (W/m 2 ) tr V1 V2 är transmissionsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) är ventilationsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) är infiltrationsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W) A temp är tempererad area (m 2 ). Transmissionsförluster, tr, ska beräknas enligt: tr = ( U i A i + l k k + j ) ( i DVUT ) U i A i l k k j är värmegenomgångskoefficienten2 för byggnadsdel i (W/(m2 K)) är arean för byggnadsdelens omslutningsyta mot uppvärmd inneluft (m2). För fönster, dörrar, portar och liknande beräknas Ai med karmyttermått. är längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m) är värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/(m K)) är värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K) 1 Beräkning av transmissions- och ventilationsförluster finns även beskrivet i SS-EN 12831:2003 Värmesystem i byggnader Metod för beräkning av dimensionerande värmebehov. 2 Värmegenomgångskoefficienter för byggnadsdelar och köldbryggor (W/(m 2 K)) bestäms enligt SS-EN ISO 13789. 7
SS 24300-1:2016 (Sv) Provläsningsexemplar / Preview i DVUT tr är inomhustemperatur ( C) är dimensionerande vinterutetemperatur ( C) är transmissionsförluster vid dimensionerande vinterutetemperatur (W). Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT, anges i tabell A.1. Ventilationsförluster genom ventilationssystemet, V1, vid dimensionerande vinterutetemperatur ska beräknas enligt V1 = c q v d (1 ) ( i DVUT ) c qv d är luftens volymetriska värmekapacitet, (J/(m 3 K)) är frånluftsflödet (m3/s) är andel av tiden då ventilationsaggregatet är igång under en medelvecka vid dimensionerande vinterutetemperatur. Vid drift dygnet runt är d lika med 1 och vid andra drifttider och luftflöden används ett vägt medelvärde. systemverkningsgrad vid dimensionerande vinterutetemperatur på värmeåtervinning av frånluft i DVUT är inomhustemperatur ( C) är dimensionerande vinterutetemperatur ( C) ANM Systemverkningsgraden är ett mått på hur mycket värmeförlusterna minskas jämfört med självdrags- eller frånluftsventilation. Systemverkningsgraden för värmeväxlare tar hänsyn inte bara till aggregatets temperaturverkningsgrad utan även till värmeförluster i kanaler utanför klimatskärmen och värmeflöde genom aggregathölje, samt obalans i luftflöden och avfrostning. = ( frånluft avluft)/( frånluft uteluft), frånluft är temperatur på ventilationsluften som lämnar rummet, uteluft är temperatur på ventilationsluften som kommer in i byggnaden och avluft är temperatur på ventilationsluften som lämnar byggnaden. Om värme ur frånluften återvinns på annat sätt t.ex. med frånluftsvärmepump gäller att V1= c q v d ( i DVUT) d P kylfvp, P kylfvp = värmepumpens kyleffekt vid dimensionerande vinterutetemperatur, och är avgiven effekt till byggnaden (till tilluft, tappvarmvatten eller uppvärmning) minus frånluftsvärmepumpen tillförd effekt (P kylfvp = P avgivenvp P tillfördvp). Infiltrationsförluster genom luftläckning genom byggnadsskalet vid dimensionerande vinterutetemperatur ( V2 ) ska beräknas enligt V2 = c q drift A om ( i DVUT ) A om. c q drift i DVUT är sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen är luftens volymetriska värmekapacitet (J/(m 3 K)) är byggnadens lufttäthet (m 3 /(m 2 s)) är inomhustemperatur ( C) är dimensionerande vinterutetemperatur ( C) 8
SS 24300-1:2016 (Sv) Byggnadens lufttäthet per omslutande area, A om, mäts med tryckprovningsmetod enligt SS-EN 13829. Uppmätt värde betecknas q 50. Byggnadens lufttäthet, q drift, ska beräknas enligt q drift = q 50 /k l q drift q 50 k l är byggnadens lufttäthet (m 3 /(m 2 s)) är uppmätt lufttäthet vid 50 Pa (m 3 /(m 2 s)) är 20 för självdrags-, från- och tilluftsventilation och 30 för frånluftsventilation 5 Klassning av värmeeffektbehov Klassning av värmeeffektbehov görs enligt en skala som går från A till G, A är en byggnad med lågt värmeeffektbehov och G är en byggnad med högt värmeeffektbehov. Klassning av byggnadens värmeeffektbehov ska bestämmas med hjälp av byggnadens indikator för värmeeffektbehov (P DVUT ) enligt tabell 1. Tabell 2 Klassning av värmeeffektbehov för olika klimatzoner a) Klass Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III och IV P DVUT W/m 2 P DVUT W/m 2 P DVUT W/m 2 A P DVUT 20 P DVUT 18 P DVUT 16 B 20 < P DVUT 31 18 < P DVUT 28 16 < P DVUT 25 C 31 < P DVUT 41 28 < P DVUT 37 25 < P DVUT 33 D 41 < P DVUT 51 37 < P DVUT 46 33 < P DVUT 41 E 51 < P DVUT 61 46 < P DVUT 55 41 < P DVUT 49 F 61 < P DVUT 72 55 < P DVUT 65 49 < P DVUT 57 G 72 < P DVUT 65 < P DVUT 57 < P DVUT a) Klimatzon I: Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Klimatzon II: Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Klimatzon III: Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala och Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Klimatzon IV: Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt i Västra Götalands län kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Anmärkning: Klimatzonerna korresponderar med de klimatzoner som används i Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd, BBR BFS 2011:6, ändrad genom BFS 2015:3 BBR 22. 9