Återkoppling 2018-03-26 Dnr 400-2017:3948 Båstad kommun bastad.kommun@bastad.se Rektor Eva Hugosson eva.hugosson@bastad.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av undervisningen i Idrott och hälsa i Strandängsskolan
2 Inledning Återkopplingen syftar till att vara ett stöd för skolans arbete med att utveckla undervisningen i idrott och hälsa. I återkopplingen anges de utvecklingsområden som bedömer vara relevanta för att förbättra undervisningen i idrott och hälsa vid Strandängsskolan. Återkopplingen grundar sig på ett verksamhetsbesök som genomförde den 25 och 26 januari 2018. Vid besöket genomfördes fem lektionsobservationer samt intervjuer med rektor, två idrottslärare, och 26 elever i årskurs 7 till 9. Ett flertal bestämmelser i skollagen relaterar till undervisningen och i läroplanens inledande kapitel anges skolans värdegrund och uppdrag samt de mål och riktlinjer som ska styra skolans arbetel. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa anges ämnets syfte, det centrala innehållet samt kunskapskrav för de olika betygen. Granskningen ska med stöd av gällande författningar och aktuell forskning2 undersöka om elever i grundskolans årskurs 7 till 9 får en undervisning i ämnet idrott och hälsa av god kvalitet. För att bedöma detta undersöks i vilken utsträckning undervisningen i idrott och hälsa planeras och bedrivs utifrån kursplanen. Vidare granskas undervisningen utifrån allmändidaktiska kvaliteter. Fakta om Strandängsskolan Strandängsskolan är en kommunal grundskola i Båstad kommun och har cirka 250 elever i årskurserna 7 till 9. Skolans lärare är organiserade i tre arbetslag, och det finns två lärare som ansvarar för undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Undervisningen i idrott och hälsa i Strandängsskolan Planering och genomförande av undervisningen bedömer att undervisningen planeras och genomförs så att samtliga kunskapsområden ges sådant utrymme att eleverna erbjuds möjlighet att utveckla samtliga förmågor som ingår i ämnet. Granskningen visar att även om det finns vissa innehållspunkter som är svårare att genomföra, får eleverna möta det obligatoriska innehållet genom en bredd av aktiviteter i undervisningen. Intervjuer med lärare och de ämnesplaneringar som granskat, visar att undervisningen i idrott och hälsa planeras utifrån det innehåll som kursplanen föreskriver. Lärare säger att de samplanerar undervisningen utifrån läroplanens centrala innehåll och kunskapskraven. De uppger att de strävar efter att planera undervisningen med sådan variation att samtliga tre kunskapsområden med tillhörande moment återkommer varje termin, men säger samtidigt att de inte ännu är helt framme i detta arbete. Lärare uppger att innehåll och aktiviteter planeras så att eleverna får utveckla de förmågor som anges i kursplanen och att planeringen är utformad för att möjliggöra progression. Simundervisning genomförs vid utomhusbadet i närheten av skolan och för de elever som behöver ytterligare 1 För granskningens författningsstöd, se bilaga 1 2 (2012b). Framgång i undervisning. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan.
3 simundervisning organiseras det inom ramen för elevens val genom att lärare kör eleverna till Laholm för simundervisning. Lärarna ger exempel på hur de genom uppgifter kopplade till friluftsliv och utevistelse byggt in en progression i de olika årskurserna. Lärarna uppger vidare att flera av dessa uppgifter är svåra att bedöma eftersom sådana aktiviteter ofta tar mer än en lektionstimme att genomföra, vilket det är svårt att frigöra tid för. Elever berättar i intervjuer om olika uppgifter de har fått göra inom friluftsliv och utevistelse såsom att lära sig att sätta upp tält och bygga vindskydd. De har även fått laga mat i stormkök, vilket beskrevs av eleverna som lite "hemkunskapslikt". Andra aktiviteter eleverna berättar att de gjort är olika former av bollspel, dans och orientering. De berättar också att de har arbetat med en träningsdagbok där de har fått sätta upp mål och skriva om kost, sömn och andra faktorer som påverkar deras hälsa. Lärarna uppger att det finns ambitioner att samverka med lärare i andra ämnen, men att de ännu inte hittat formen för det då det är svårt att hitta mötestid för planering av ämnesövergripande samverkan. Enligt de elever som deltagit i intervjuerna sker det inte någon samverkan mellan lärare i idrott- och hälsa och lärare som undervisar i andra ämnen. Rektor uppger att hon begär in och tittar på lärarnas planering av undervisningen i idrott och hälsa. Vidare säger rektornatt idrottslärarnas planering är genomtänkt och att många olika moment behandlas i undervisningen. Undervisningens allmändidaktiska kvaliteteter bedömer att undervisningens allmändidaktiska kvaliteter inom en av de aspekter som granskats kan utvecklas. Granskningen visar att eleverna känner sig trygga i undervisningen och att de uppmuntras i sitt arbete. Dock finns det tillfällen då lärare inte ingriper för att stävja nedsättande kommentarer mellan elever. Granskningen visar vidare att undervisningen anpassas till elevgruppen och erbjuder eleverna såväl stöd som utmaningar. Slutligen visar granskningen att målen för undervisningen kommuniceras till eleverna och att eleverna kontinuerligt får återkoppling på sina arbetsinsatser och sin kunskapsutveckling. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö Vid merparten av de observerade lektionerna ser att eleverna i huvudsak kan utföra uppgifter utan att bli störda. ser också att elever ofta visar respekt för varandra och är hjälpsamma gentemot varandra i på lektionerna. Vid någon lektion ser emellertid tillfällen där elever fäller nedsättande kommentarer eller stör varandra i undervisningen genom att tränga sig före när de köar inför en övning. ser flera exempel när lärare griper in för att tillrättavisa elever och säkerställa studieron, men det förekommer även några tillfällen när lärare inte ingriper. Elever som intervjuats säger att det är studiero, att de känner sig trygga och att språkbruket överlag är bra men att det varierar mellan klasserna. Enligt några elever är det ofta väldigt hetsigt vid bollsport och tävlingsmoment. Vid sådana sammanhang skjuts mycket hårda bollar mot elever och taskiga kommentarer och suckar förkommer elever emellan. Enligt elever riktas dessa suckar och kommentarer mot de elever som är bollrädda, inte tar emot bollar och de som inte är så aktiva, vilket kan vara både killar och tjejer. Elever säger att när
4 det sker så går läraren in och markerar och för det mesta lyssnar eleverna på lärarens tillsägelse och rättar sig efter det, men ibland behövs det en tydligare markering med samtal i helklass. Lärare uppger att det överlag är en god studiero och trygg miljö men att det finns klasser där det är oroligare, särskilt vid bollsport. Lärare säger att de ingriper när de uppfattar negativa uttryck och beteenden. Lärarna säger också att de i förebyggande syfte till exempel ändrar regler i bollsport eller styr gruppindelningen för att komma till rätta med oönskat uppträdande. I intervju säger lärare att det är problematiskt med kast- och bollekar, och därför har de valt att lägga mer fokus på volleyboll för att slippa tacklingar och fysisk kontakt. En annan åtgärd som lärarna uppger att de har vidtagit för att minska tävlings- och rangordningsmoment är att ändra om reglerna för att minska tävlingsmomenten. Enligt lärare varierar förekomsten av negativa kommentarer mellan klasserna men när det sker så pratar de med eleverna om det. På de observerade lektionerna förekommer flera tillfällen då lärare uppmärksammar och uppmuntrar enskilda elever eller delar av undervisningsgruppen. Likaså observeras hur läraren försöker motivera elever som inte är ombytta att delta i aktiviteter. ser också tillfällen där elever, som inte är ombytta, under lektionens gång deltar allt mer i aktiviteterna. I observationerna noteras att flertalet elever som inte är ombytta deltar i sina vanliga kläder. Lärare uppger att det finns elever som inte deltar i alla moment, och lärare säger att de försöker anpassa undervisningen utifrån elevernas utveckling och behov. Elever säger i intervju att det finns elever som aldrig är med i undervisningen och de flesta av dessa går från lektionssalen och gör något annat. Individanpassning, variation och utmaningar De observerade lektionerna är organiserade på sådant sätt att eleverna, utifrån de moment som utövas, kan välja uppgifter utifrån sina intressen och förutsättningar. I observationer syns när lärare instruerar elever hur de kan genomföra aktiviteter med olika svårighetsgrad och komplexitet och ger dem stöd och hjälp vid genomförandet. Som hjälpmedel i undervisningen används även digitala verktyg där eleverna, genom att scanna en kod som länkas till ett digitalt klipp, kan se hur de olika redskapsövningarna ska utföras. Elever säger i intervjuer att de tycker att undervisningen är varierande och att lärarna är noga med att visa varianter av de olika övningarna de ska göra. Elever säger vidare att det oftast finns olika svårighetsgrad i övningarna de ska välja mellan. Eleverna säger också att lärarna ger stöd till de elever som behöver det och svårare uppgifter till de elever som behöver det. I intervjuer säger lärare att de anpassar undervisningen så att även duktiga elever blir stimulerade. Lärare säger vidare att det är få elever som är duktiga på allt och eftersom rörelsemönstret kan utföras på många olika sätt och med olika komplexitet finns det alltid något som eleverna kan utveckla. Lärare ger vidare exempel på olika sätt att utmana eleverna i bollsport, dans och orientering.
5 Tydlighet i mål, innehåll och struktur I lektionsobservationer syns när lärarna ger instruktioner av de moment som eleverna ska träna på och att lärarna ser till att samtliga elever får möjlighet att prova dem. Lärarna visar olika rörelsers tekniska utförande och betonar skaderisker i olika rörelser. Elever uppger i intervju att lärare är tydliga med vad eleverna ska göra och att lärarna förklarar syfte och mål med undervisningen. Vid inledning av nytt moment används skriftliga planeringar som beskriver arbetsområdet och vilka kunskapskrav som ska uppnås. I intervju med lärare bekräftas detta och för att tydliggöra vad ett nytt område ska behandla och vad som ska bedömas används matriser. Enligt lärare har möjligen kunskapskraven en mer framträdande roll vid presentation av nytt område, än syfte och centralt innehåll men samtliga delar finns med. har tagit del av planeringar i olika moment där det framgår mål och lektionernas upplägg och innehåll. Uppföljning, återkoppling och reflektion över lärandet Elever säger att lärare under lektioner följer upp och återkopplar elevers insatser. Detta bekräftas i observationer då lärare vid flera tillfällen instruerar, iakttar, bryter undervisningen och återkopplar med tips och beröm. Elever ger exempel på uppgifter som de arbetat med som syftar till att reflektera över vad de har lärt sig. Elever berättar vidare att de känner till ämnets kunskapskrav och vilka områden de blivit bedömda i. Lärare säger att de både återkopplar under lektionstid och i utvecklingssamtal med eleverna under terminerna men att det vore önskvärt med mer tid för detta. Utvecklingsområden I syfte att höja skolans kvalitet av undervisningen i idrott och hälsa behöver ett utvecklingsarbete genomföras inom följande prioriterade områden: Rektorn och lärarna behöver se till att lärmiljön är fri från kränkande och nedsättande kommentarer. I detta ingår att lärare konsekvent och konstruktivt ingriper då sådana situationer uppstår. Utifrån vad som har framkommit i granskningen av Strandängsskolans undervisning i idrott och hälsa kommer att genomföra en uppföljning av hur skolan utvecklar undervisning i ämnet. Huvudmannen ska senast 26 september 2018 skriftligt redovisa till såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder för att förbättra de områden som identifierat som utvecklingsområden. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen.lund@skolinspektionen.se. Hänvisa till s diarienummer för granskningen (Dnr 400-2017:3945) i de handlingar som sänds in.
6 Information om granskningen genomför under våren 2018 en kvalitetsgranskning av undervisningen i idrott och hälsa i grundskolans årskurs 7 till 9. Granskningen ska besvara följande två frågeställningar: I vilken utsträckning planeras och bedrivs undervisningen utifrån kursplanen? I vilken utsträckning genomförs undervisningen med allrnändidaktiska kvaliteter? I granskningen genomförs en enkätstudie för elever i årskurs 9 på 100 grundskolor och i detta urval besöks 23 av skolorna. Granskningens slutrapport kommer att publiceras i juni 2018. I arbetet med bedömningarna har utredare Inger Börjesson deltagit. På s vägnar Mats Lund vist Enhetschef e26,,q) Heidi Johannesson Utredare 1CUue r-\ Mer information om granskningen finns på s hemsida: https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn-- granskning/kvalitetsgranskning/-granskar-kvaliteten/idrott-och-halsa/ Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Granskningens författningsstöd Rapport elevenkät