Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl



Relevanta dokument
Internet - Introduktion. Maria Kihl

Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna

Binära och hexadecimala talsystemen:

EITF45 Datorkommunikation - Introduktion. Maria Kihl

Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Historien om nätet, Informationsålderns fundament!

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Grundläggande datavetenskap, 4p

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Datasäkerhet och integritet

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Datakommunika,on på Internet

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Digital kommunikation. Maria Kihl

TCP/IP och Internetadressering

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

IT för personligt arbete F2

ETS Fördjupningsuppgiften Ämnen. Mål för fördjupningsuppgiften. Hur kommer det att gå till? Jens A Andersson

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Datakommunikation I 5p

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Webbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Kapitel 8 o 9: LUNET o SUNET

Datakommunika,on på Internet

Examination Kurslitteratur

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

Skärmbilden i Netscape Navigator

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Christer Scheja TAC AB

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Det är en Internet läser son gör det bekvämt för os ute på Internet. som t.ex Internet Explorer, firefox.

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Cisco-kursen. CCNA RoS "Introduction to Networks"

Datainsamling över Internet

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Internet och kommunikation. Kommunikation

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Internets historia och utveckling

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Länkhantering (feldetektering, felhantering, flödeskontroll) Maria Kihl

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

802.11b Wireless router w. 4 port switch. StarTech ID: BR411BWDC

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

EITA Fördjupningsuppgiften Ämnen. Emma Fitzgerald

Hjälpprotokoll till IP

Page 2 of 5 3. Under den första läsveckan senaste kl på fredagen den 20 jan. skall du logga in för första gången på portalen NetSpace

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Övningar - Datorkommunikation

Denna genomgång behandlar följande:

Läs anvisningarna noga, och följ dem!

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Internets historia Tillämpningar

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson

Kihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

OH Slides F: Wide Area Networks

Transkript:

Datorkommunikation - Introduktion Maria Kihl

Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 1, Introduktioner i kap 12 + hela 12.1 Stallings 10th ed: Chapter 1, Introductions of 24.1 and 24.2 (användarmodellerna client/server och P2P finns inte beskrivna i boken, använd slides för detta) Forouzan 5th ed: Chapter 1, 25.1, Introductions of 26.1-4 2

Internet för er

Internet för mig 4

Vem är jag? Maria Kihl, Professor vid Institutionen för Elektrooch Informationsteknik, LTH. Civilingenjör i Datateknik (D88), PhD i Teletrafiksystem. Forskningsledare för flera Internet-relaterade forskningsprojekt. Stark industrisamverkan med bland annat Ericsson, TeliaSonera, TV4, SVT, och Spotify. Tre böcker på Studentlitteratur. 5

Syftet med kursen 6

Bakgrund Wikimedia commons 7

Data/Tele-kommunikation Den optiska telegrafen uppfanns på 1700-talet. Men långt tidigare har människan kommunicerat på långa avstånd (telekommunikation) 8

Datakommunikation Elektriska telegrafer ökade snabbt de möjliga avstånden och hastigheterna för datakommunikation. 9

Protokoll All telekommunikation kräver att man har en gemensam överenskommelse för de signaler man skickar, annars kan inte sändare och mottagare förstå varandra. Inom datorkommunikation kallas detta för protokoll. Det mest grundläggande protokollet definierar hur mottagaren ska tolka de signaler som skickas över länken. 10

Protokoll för elektriska telegrafer Samuel F.B Morse och Alfred Vail utvecklade den elektriska telegrafen 1836. Morsekoden är ett av de första exemplen på en internationell standard för protokoll. ITU publicerade den första standarden 1865. 11

Telenäten Telefonen patenterades under 1870-talet av Alexander Graham Bell. Behovet av telenät uppmärksammades under 1890-talet... 12

Datorer Moderna datorer utvecklades under tiden kring andra världskriget. 1947 uppfanns termen Computer bug av Grace Hopper (som även uppfann COBOL) 13

Data/tele-nät Alla datanät består av tre grundläggande enheter: vägväljare (switch, router), länkar, och användare (hosts). 14

Kretskoppling (circuit switching) De fasta telenäten använder så kallad kretskoppling. All data mellan en sändare och en mottagare går på samma förutbestämd väg (path). 15

Packet switching Under 1960-talet publicerade flera oberoende forskare förslag på hur datanäten skulle använda packet switching istället för kretskoppling. Source: http://www.samhassan.com 16

Datapaket Grundläggande principen för packet switching är att all data som ska skickas läggs i datapaket. header data svans I varje datapaket finns en header som innehåller information om vad paketet innehåller, samt vart det ska skickas (adress). 17

Packet switching Datapaketen skickas genom nätet med hjälp av sin destinationsadress. Varje vägväljare kan utifrån adressen ta ett beslut om vilket nästa hopp är. Source: http://www.tcpipguide.com 18

ARPAnet utvecklades under 1968 Robert Taylor på ARPA (later DARPA) hade tre terminaler för att kunna koppla upp sig mot tre olika universitet: For each of these three terminals, I had three different sets of user commands. So if I was talking online with someone at S.D.C. and I wanted to talk to someone I knew at Berkeley or M.I.T. about this, I had to get up from the S.D.C. terminal, go over and log into the other terminal and get in touch with them. I said, oh, man, it's obvious what to do: If you have these three terminals, there ought to be one terminal that goes anywhere you want to go where you have interactive computing. That idea is the ARPAnet. Source: http://partners.nytimes.com 19

Första versionen av ARPAnet Fyra Interactive Message Processors (IMP) på fyra universitet ) som fungerade som vägväljare. IMP:erna var ihopkopplade med länkar på 50 kbps. Bilden visar Leonard Kleinrock med den första IMPn på UCLA. Source: http://www.lk.cs.ucla.edu 20

Protokoll och adressering För att kunna kommunicera över ett datanät krävs det att alla användardatorer och vägväljare är överens om hur de ska skicka datapaket. ARPAnet använde ett protokoll som kallades 1822 protocol. Protokollet definierade hur IMPs skulle kommunicera och skicka vidare datapaket. Varje inkopplad användardator (host) hade en fast numerisk adress som identifierade till vilken IMP som datorn var inkopplad på. 21

ARPAnet arkitektur Source: http://www.cs.utexas.edu 22

ARPAnet dataöverföring Source: http://www.cs.utexas.edu 23

ARPAnet:s expansion ARPAnet utvecklades för universitet, och expanderade snabbt. 24

Client/Server-modellen I princip alla tidiga applikationer byggde på client/server-modellen. Reply Request 25

Telnet Telnet utvecklades 1969, and tillhandahöll access till en annan terminal (fjärrinloggning). Terminal driver TELNET, klient TELNET, server Pseudoterminal driver Local computer Network Applications 26

Email Ray Tomlinson skickade det första emailet 1971 mellan två datorer i samma rum. Han använde @ -tecknet för att identifiera en användare på en viss dator: name-of-the-user@name-of-the-computer @-tecknet: https://en.wikipedia.org/wiki/at_sign 27

Email Idag fungerar email på ungefär samma sätt: Source: http://www.tekguard.com 28

File Transfer Protocol (FTP) Ytterligare en av de första applikationerna var FTP, som utvecklades 1971, och som gjorde det möjligt att överföra filer mellan två terminaler. Source: http://opcenter.cites.uiuc.edu 29

ARPAnets begränsningar ARPAnet var ett av flera datanät som utvecklades i slutet av 60-talet och början av 70-talet. I ARPAnet hade varje host och IMP en specifik address, bestämd från början. ARPAnet-standarden krävde att länkarna var hyrda telefonlinjer på 50kbps. 30

Behovet av ett Internet Det fanns ett behov av något mer, ett skalbart system som kunde koppla ihop olika datanät med varandra. Under 1973, utvecklade Robert E. Kahn and Vincent Cerf på DARPA sina idéer om ett internetwork-protokoll. Deras idéer publicerades första gången under 1974, då termen Internet infördes. 31

Kahn och Cerf s idé om internetworking Gemensam identifiering av Hosts (Nätadresser) Ett gemensamt protokoll för alla nät (Internet Protocol, IP) Regler för hur datapaket ska skickas mellan nät (routing) Tillförlitlighet end-to-end (Fel- och flödeskontroll) Datanät Datanät Datanät 32

ARPAnet v. Internet Datanät Datanät Datanät 33

Internet föddes Internetprotokollen (TCP/IP) standardiserades 1982. Jan 1 1983, bytte hela ARPAnet till TCP/IP-protokollen. 34

1991: World Wide Web (WWW) 1984-1990: Tim Berners-Lee och hans grupp vid CERN utvecklade sina idéer om informationshantering och spridning. 1991: Första websajten: http://info.cern.ch 1993: Mosaic, den första publika webbläsaren presenterades. Source: http://info.cern.ch/ 35

Hypertext Transfer Protocol (HTTP) WWW är baserat på ett enkelt client/serverprotokoll HTTP. Klienten skickar requests för webbsidor till webbservern. 36

1991: The Trojan Coffee room pot Forskare vid Computer Laboratory på University of Cambridge implementerade den första applikationen för video (egentligen bilder). Applikationen skickade realtidsuppdaterade bilder av deras kaffebryggare. Source: http://www.cl.cam.ac.uk/coffee/coffee.html 37

Resten är nästan inte historia... 1994: Pizza Hut startade den första webbshopen 1997: AOL instant messanger 1997: Sixdegrees.com (första moderna sociala nätverket) 1997: Google.com 1999: Napster 2001: BitTorrent 2003: Skype 2004: World of Warcraft 2005: YouTube 2005: Facebook.com 2008: Spotify 2010: Minecraft 2011 Twitch.tv 38

Dagens Internet 39

Internets administration Det finns ingen som äger Internet, men det finns olika organisationer som bestämmer vilka regler som ska gälla. 40

Peer-to-peer modellen Flera av de moderna Internetapplikationerna är baserade på Peer-to-peer (P2P)-modellen. 41

Exempel: Skype Source: http://www.technology-training.co.uk 42

Populära Internet-applikationer (trafikvolymer) sett från användarna 2007: 2011: J. Li, A. Aurelius, V. Nordell, M. Du, Å. Arvidsson, M. Kihl: A five year perspective of traffic pattern evolution in a residential broadband access network Future Network & Mobile Summit 2012 43

Och trafiken ökar

Framförallt streaming Real time entertainment dominerar trafiken, med 67% av trafiken nedströms. I mobila nät, kommer nästan 40% av trafiken från dessa applikationer.

Prediktion av mängden digital data som produceras i världen

Stora utmaningar för näten 47

Internet var inte utvecklat för streaming! 48

Mediadistribution i teorin Video- och TV-material lagras i datacenter och skickas över Internet när användarna vill se det. Populärt material kan cachas i olika delar av näten. Internet Content Users 49

I verkligheten blir det komplicerat Production Transmissi on control IP multicast network Encoding Encryption Ingest servers Origin servers (http) Speakers Ingest servers (http) Content Distribution Network (CDN) Cache servers (http) National ISP Access network Modem PC / CE device (TV / bluray) 50

Vårt digitala liv måste också lagras (för evigt?) Till exempel Facebooks nya datacenter i Luleå

Lite siffror IT-sektorn beräknas använda ca 10% av världens el. Bara alla datacenter beräknas använda ca 2% av världens totala elförbrukning. Ett stort datacenter, tex Facebooks datacenter i Luleå, beräknas kunna dra lika mycket el som 40.000 villor. En stor del av elen som används till datacenter kommer från kolkraft. I tex Indien byggs stora mobilnät upp där basstationerna drivs av dieselgeneratorer pga otillräcklig infrastruktur för elektricitet.

Datacenter (clouds) förbrukar el motsvarande hela länders elförbrukning Källa: How dirty is your data?, Greenpeace, April 2011

Syftet med kursen 54

Kursmål Introduktion till datakommunikation och nätverk, med fokus på Internet. Digital kommunikation Nätaccess Internetprotokollen Routing Telefoni och Cellulära nät Hands-on erfarenhet i två laborationer. 55

Kursinnehåll 9 föreläsningar 6 övningar 2 obligatoriska laborationer 1 frivillig dugga 30/9 Tentamen: 30/10 56

Kursmaterial Huvudbok: Kihl & Andersson, Datakommunikation och nätverk, Studentlitteratur Alternativ: W. Stallings, Data and Computer Communication, 10th edition (international) Övningsmaterial finns på kursens hemsida. Labhandledning till första laborationen PPP finns online (länk på kursens hemsida) Labhandledning till andra laborationen Networking finns på kursens hemsida. 57

Föreläsningar 9 föreläsningar, kolla schemat för exakta datum och plats! På kursens hemsida finns information om varje föreläsning samt läsansvisningar. 58

Övningar 3 grupper: Tisdagar 15-17, E:2517 Onsdagar 15-17, E:2517 Torsdagar 10-12, E:2311 Övningarna börjar nästa vecka. Allt övningsmaterial finns på kursens hemsida! 59

Laborationer Två obligatoriska laborationer: Läsvecka 4-5: Point to Point Protocol (PPP) Läsvecka 6-7: Networking Du behöver anmäla dig till laborationerna på kursens hemsida. Innan varje laboration måste du göra förberedelserna. Skriftligt labtest på andra laborationen! 60

Dugga 30/9 Det finns en frivillig dugga 30/9 kl. 8.15 i Sparta. Poängen på duggan (max 10 p) kan användas på tentan och de två följande omtentorna. Innehåll: Föreläsningar 1-6 Övningar 1-3 61

Tentamen Tentamen 30/10 kl. 8-13. Maxpoäng på tentan är 80 poäng och du behöver 40 poäng för att bli godkänd. 62

Information 1. Kursens hemsida: http://www.eit.lth.se/index.php?ciuid=822&l=0 2. Facebook-grupp: ETS052_Datorkommunikation https://www.facebook.com/groups/448335741932450/ 63

Tidigare kunskap? Läs igenom förra årets tenta Klassificera dig själv som mellan 1-5 där 1 = jag kan väldigt lite om det som finns på tentan 5 = jag hade klarat tentan utan problem Skriv din klassificering på en lapp och lämna till oss innan du går. 64