Demografidagen 2014 Välkomna önskar demograferna på SCB
Yrkets betydelse för dödligheten Örjan Hemström
Rapportens syfte och upplägg Det främsta syftet är att beskriva hur dödligheten varierar mellan olika yrken Yrkesuppgifter från yrkesregistret 2007 Personer som var 35 64 år 2007 Dödlighetsuppföljning 2008 2012 Yrkeskategorier på olika detaljeringsnivå För breda yrkeskategorier: skillnader i dödlighet efter kön, utbildningsnivå och födelseland En diskussion av faktorer som kan bidra till att det uppstår skillnader i dödlighet mellan olika yrken
Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK-96) Yrkesområde (10 olika) Huvudgrupp (27 olika) 5131 Yrkesgrupp (113 olika) Undergrupp (355 olika) 5 Service- omsorgs- och 51 Service- omsorgs- och försäljningsarbete säkerhetsarbete 5131 Barnskötare m.fl. 513 Vård och omsorgspersonal
Kvalifikationskrav i olika yrkesområden Kvalifikationskrav Inga specificerade utbildningskrav Minst 3 år eftergymn. Kortare eftergymn. Gymnasiekompetens Inga utbildningskrav utöver grundskola Yrkesområde 0 Militärt arbete 1 Ledningsarbete 2 Arbete som kräver teoretisk spec.komp. 3 Arbete som kräver kortare högskoleutb. 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs o. försäljningsarbete 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarb. inom bygg o. tillverkning 8 Process- o. maskinop.arb, transportarb. 9 Arb. utan krav på särskild yrkesutb.
Vilka ingår i studien? 3,66 miljoner personer som var i åldern 35 64 år i slutet av 2007 2,71 miljoner personer var sysselsatta med en yrkesuppgift som inte var för gammal (från 2003 till 2008)
Standardiserade dödstal (SMR) Yrkets dödlighet jämförs med en jämförelsegrupp: sysselsatta med ett yrke Observerat jämfört med förväntat antal döda SMR större än 1 = yrkets dödlighet är högre än i jämförelsegruppen SMR mindre än 1 = dödligheten är lägre än i jämförelsegruppen Dödligheten mäts till året för den 65:e födelsedagen SMR redovisas med logaritmisk skala i många diagram för att tal större och mindre än 1 ska bli jämförbara i samma diagram Felmarginaler redovisas med 95-procentiga konfidensintervall (felstaplar)
Dödlighet (SMR) efter yrkesområde och kön 0 Militärt arbete 1 Ledningsarbete Låg dödlighet 2 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 0,5 Kvinnor Män 1,0 2,0 SMR (logaritmisk skala) Hög dödlighet 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs- o. försäljningsarbete 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Uppgift saknas eller yrkesuppgift äldre än 2003 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med personer med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007 med 95-procentiga konfidensintervall
YRKESGRUPPER MED HÖG DÖDLIGHET
Yrkesgrupper med signifikant förhöjd dödlighet bland kvinnor 1,18 1,16 1,13 1,41 1,40 1,37 1,37 1,34 1,58 1,54 2,05 2,21 724 Elmontörer, tele- o. elektronikrep. m.fl. 919 Övriga servicearbetare 826 Maskinop., textil-, skinn- o. läderind. 914 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 312 Datatekniker och dataoperatörer 912 Städare m.fl. 421 Kassapersonal m.fl. 828 Montörer 932 Handpaketerare o. andra fabriksarb. 913 Köks- och restaurangbiträden 419 Övrig kontorspersonal 513 Vård- och omsorgspersonal 1 2 3 SMR Åldersstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med kvinnor med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007
Yrkesgrupper med signifikant förhöjd dödlighet bland män, område 8 och 9 1,31 1,29 1,23 1,23 1,22 1,21 1,44 1,42 1,42 1,41 1,70 1,70 1,61 1,95 2,26 2,21 2,46 919 Övriga servicearbetare 817 Industrirobotoperatörer 834 Däckspersonal 826 Maskinop., textil-, skinn- o. läderind. 914 Tidningsdistr., vaktmästare m.fl. 932 Handpaketerare o.andra fabriksarb. 822 Maskinop., kemisk-teknisk ind. 823 Maskinop., gummi- och plastind. 812 Processop. vid stål- och metallverk 915 Renhållnings- o. återvinningsarb. 829 Övr. maskinoperatörer o. montörer 833 Maskinförare 824 Maskinoperatörer, trävaruindustri 814 Processop., trä- o. pappersind. 821 Maskinop., metall- o. mineralbeh. 832 Fordonsförare 828 Montörer 1 2 SMR 3 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med män med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007
Yrkesgrupper med signifikant förhöjd dödlighet bland män, område 4 till 7 1,55 741 Slaktare, bagare, konditorer m.fl. 1,41 1,34 1,31 722 Smeder, verktygsmakare m.fl. 512 Storhushålls- och restaurangpersonal 513 Vård- och omsorgspersonal 1,28 419 Övrig kontorspersonal 1,26 1,23 1,21 1,15 1,12 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 413 Lager- och transportassistenter 522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 713 Byggnadshantverkare 1 2 SMR 3 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med män med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007
YRKESGRUPPER MED LÅG DÖDLIGHET
Yrkesgrupper med signifikant låg dödlighet bland kvinnor 0,39 0,65 0,69 0,70 0,73 0,75 0,77 0,77 0,79 0,79 0,82 0,82 0,85 0,86 347 Teckn., underhållare, prof. idrottsut. m.fl. 234 Speciallärare 231 Universitets- och högskolelärare 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 131 Chefer för mindre företag och enheter 213 Dataspecialister 331 Förskolelärare och fritidspedagoger 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 233 Grundskollärare 123 Chefer för särskilda funktioner 241 Föret.ekon., marknadsf. o. personaltj. 232 Gymnasielärare m.fl. 323 Sjuksköterskor 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 0 SMR 1 Åldersstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med kvinnor med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007
Yrkesgrupper med signifikant låg dödlighet bland män 0,44 0,52 0,59 0,65 0,66 0,67 0,68 0,69 0,70 0,70 0,72 0,74 0,74 0,74 0,75 0,78 0,79 0,81 0,81 0,84 0,85 0 SMR 1 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 347 Teckn., underhållare, prof. idrottsut. m.fl. 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister 315 Säkerhets- och kvalitetsinspektörer 123 Chefer för särskilda funktioner 122 Drift- och verksamhetschefer 242 Jurister 213 Dataspecialister 011 Militärer 232 Gymnasielärare m.fl. 241 Föret.ekon., marknadsf. o. personaltj. 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 231 Universitets- och högskolelärare 131 Chefer för mindre företag och enheter 121 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 233 Grundskollärare 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 247 Administratörer i offentlig förvaltning 245 Journalister, konstnärer, skådesp. m.fl. 311 Ingenjörer och tekniker 724 Elmontörer, tele- o. elektronikrep. m.fl. Åldersstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med män med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007
KÖNSSKILLNADER?
Samband mellan yrkesgruppens dödlighet (SMR) för kvinnor och män SMR kvinnor (logaritmisk skala) 10 724 Elmontörer, tele - o. elektronik - reparatörer m.fl. Hög för kvinnor låg för män Hög båda könen 919 Övriga servicearbetare 1 0 Låg båda könen Hög för män låg för kvinnor 833 Maskinförare 347 Tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 0 1 10 SMR män (logaritmisk skala)
Yrken med relativt låg dödlighet trots relativt låga utbildningskrav Kod (SSYK) och yrkesbenämning SMR (95% KI) 5111 Flygvärdinnor m.fl. 0,29 (0,06 0,86) Totalt Män, kvinnor eller totalt 5131 Barnskötare m.fl. 0,88 (0,79 0,99) Kvinnor 5151 Brandmän 0,65 (0,41 0,99) Totalt, män 7123 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 724 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 0,86 (0,75 0,98) Män 0,85 (0,73 0,99) Män Ålders- och könsstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med personer med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007 samt 95-procentiga konfidensintervall
Yrken med relativt hög dödlighet trots relativt höga utbildningskrav Kod (SSYK) och yrkesbenämning SMR (95% KI) 312 Datatekniker och dataoperatörer Män eller kvinnor 1,41 (1,00 1,93) Kvinnor 3141 Maskinbefäl 2,43 (1,46 3,79) Män Ålders- och könsstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 jämfört med personer med yrkesuppgift som var sysselsatta i november 2007 samt 95-procentiga konfidensintervall
Skillnader mellan grupper med olika utbildningsnivå? Högst gymnasial utbildning (förgymnasial, gymnasial) Eftergymnasial utbildning (kortare, längre, forskarutbildning) Flera tidigare studier har visat tydliga skillnader i dödlighet och återstående medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå
Ålders- och könsstandardiserade dödstal (SMR) 2008 2012 efter yrkesområden och utbildningsnivå med 95-procentiga konfidensintervall 0 Militärt arbete Eftegymn. utb. har lägre dödlighet 1 Ledningsarbete 2 Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 3 Arbete som kräver kortare högskoleutbildning 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs- o. försäljningsarbete 0,5 Högst gymnasial Eftergymnasial 1,0 2,0 SMR (logaritmisk skala) 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Uppgift saknas eller yrkesuppgift äldre än 2003
Skillnader mellan födda i Sverige och utrikes födda? Generellt små skillnader, utrikes födda har inte högre dödlighet än födda i Sverige Utrikes födda har högre dödlighet: Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Födda i Sverige har högre dödlighet: Kontors- och kundservicearbete Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Uppgift saknas eller yrkesuppgiften var gammal
Faktorer som bidrar till att det uppstår dödlighetsskillnader mellan yrken Arbetsmiljö (t.ex. fysisk, ergonomisk, psykosocial) Generella villkor i yrket (t.ex. lön, anställningstrygghet) Beteenden och levnadsvanor (t.ex. rökning, alkohol-, kost-, motions- och drogvanor) Rörlighet och selektion
Samband mellan dödlighet i yrkesgruppen 2008 2012 och relativ månadslön i yrkesgruppen 2010 (totalt) SMR (relativ dödlighet) 3 2 919 Övriga servicarbetare 834 Däckspersonal 1 314 Piloter, fartygs - befäl m.fl. 121 Verkställande direk - törer, verkschefer m.fl. 0 331 Förskollärare och fritidspedagoger 222 Hälso - och sjukvårdsspecialister 0 1 2 3 Relativ månadslön i yrkesgruppen jämfört med samtliga
Sammanfattning Kvalifikationskrav viktiga för dödligheten i yrket Stora skillnader bland yrkesverksamma Det finns vissa könsskillnader i yrken som har hög respektive låg dödlighet Hög utbildning minskar dödsrisken oavsett yrke Utrikes födda har inte hög dödlighet Flera faktorer bidrar till skillnader i dödlighet mellan yrken
Tack! orjan.hemstrom@scb.se
Olika familjer lever på olika sätt om barns boende och försörjning efter en separation Anna Nyman & Lotta Persson
Vi kommer att presentera: Om undersökningen Barnets boende Försörjningen för barnet
OM UNDERSÖKNINGEN
Olika familjer lever på olika sätt Insamling: enkäten Olika familjer lever på olika sätt Urval: föräldrarna till nära 15 000 barn (1-18 år) Svarsfrekvens: 37 procent av föräldrarna, eller 58 procent av barnen där minst en förälder svarat Resultat redovisade ur både barn- och föräldraperspektiv När resultat redovisas ur ett barnperspektiv och båda föräldrarna har svarat så slumpas vilket av svaren som ska användas
BARNETS BOENDE
Hur bor barnet? Ungefär lika mycket hos båda Bara hos mamman Mest hos mamman Bara hos pappan Mest hos pappan På annat sätt Barnet bor kvar, föräldrarna växelvis 0 10 20 30 40 Procent
Växelvis boende vanligast bland barn 7-9 år Procent 70 60 50 Flickor Pojkar 40 30 20 10 Ungefär lika mycket hos båda 0 1-3 4-6 7-9 10-12 13-15 16-18 Ålder Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Bara/mest hos mamma Flickor Pojkar 1-3 4-6 7-9 10-12 13-15 16-18 Ålder Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Flickor Pojkar Bara/mest hos pappa 1-3 4-6 7-9 10-12 13-15 16-18 Ålder
Växelvis boende är vanligare om Föräldrarna är födda i Sverige Föräldrarna har hög utbildningsnivå Föräldrarna har hög inkomstnivå Föräldrarna inte var unga då de fick första barnet
Vanligt med växelvis boende om föräldrarna separerat nyligen Tid sedan separation -2 år 3-5 år 6-9 år 10-14 år 15- år Växelvis Bara/mest hos mamman Bara/mest hos pappan Annat Föräldrarna aldrig levt ihop 0 20 40 60 80 100
21 dagar hos mamma och 9 hos pappa Antal dagar hos mamman 0 dagar 1-2 dagar 3-4 dagar 5-6 dagar 7-8 dagar 9-10 dagar 11-12 dagar 13-14 dagar 15 dagar 16-17 dagar 18-19 dagar 20-21 dagar 22-23 dagar 24-25 dagar 26-27 dagar 28-29 dagar 30-31 dagar 21,1 dagar hos mamman och 9,4 dagar hos pappan i genomsnitt 0 5 10 15 20 25 30 35 De föräldrar som angett att barnet bor bara hos dem/bara hos sin andra förälder behövde inte svara på denna fråga. De har tilldelats 30-31 respektive 0 dagar som svar på frågan. Procent
Kom ni själva överens om hur ditt barn skulle bo eller fick ni hjälp av någon utomstående? Procent Mammor Pappor Kom själva överens 75 79 Fick hjälp av kommunal familjerätt/socialtjänst 7 7 Fick hjälp av juridiskt ombud 4 4 Fick hjälp på annat sätt, nämligen 1 1 Andra föräldern var aldrig med och bestämde 5 1 Barnet blev familjehemsplacerad/togs omhand av släktingar 0 0 Annat svar 8 8 Summa 100 100 Antal svarande 5 636 4 461
Vad påverkade mest beslutet om hur ditt barn skulle bo? Procent Mammor Pappor Barnet skulle kunna bo kvar i samma område 23 27 Barnet skulle ha nära till skolan/förskolan 21 23 Bäst med tanke på hur bostadsbidrag eller andra stöd kunde påverkas 1 2 Föräldrarnas arbetstider och arbetssituation 12 11 Båda föräldrarna ville träffa eller ha nära till barnet 32 37 Föräldrarnas ekonomi 2 2 Föräldrarnas boendesituation 9 8 Barnet blev familjehemsplacerad/togs omhand av släktingar 0 0 Annat svar 32 20 Kommer inte ihåg vad som påverkade mest 5 6 Antal svarande 5 815 4 570 Flera svar kunde anges, vilket gör att tabellen inte summerar till 100 procent.
Vad tycker du om den överenskommelse ni har om ditt barns boende idag? Är nöjd Är ganska nöjd Är inte särskilt nöjd Är inte alls nöjd Mammor Pappor Ingen åsikt Annat 0 20 40 60 80 100 Procent
Föräldrarnas egna kommentarer Det är vanligt att både mammor och pappor skriver att de inte träffar sina barn så mycket som de skulle vilja Flera orsaker till att barnet bor större delen av tiden hos den ena föräldern eller inte träffar föräldern så mycket nämns: långa avstånd, arbetstider, konflikt med den andra föräldern, sjukdom Flera pappor beskriver att de inte får träffa sitt barn alls eller väldigt lite
Föräldrarnas egna kommentarer Flera pappor känner sig diskriminerade av Försäkringskassan, familjerätten och socialtjänsten Flera mammor skriver att de önskar att deras barn träffade sin pappa mer
FÖRSÖRJNINGEN FÖR BARNET
Hur ordnade ni det ekonomiska efter separationen? Procent Mammor Pappor Kom själva överens 48 59 Ansökte om underhåll via Försäkringskassan 33 23 Valde att inte ha någon ek. överenskommelse 6 6 Ännu inte bestämt hur försörjningsansvaret ska delas 2 1 Annat 10 9 Kommer inte ihåg 1 2 Summa 100 100 Antal svarande 5 831 4 558
De som har barn med växelvis boende har oftast själva kommit överens Kom själva överens om hur ekonomin skulle lösas. Procent 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 Ansökte om underhåll via Försäkringskassan. Procent 0 Bara/mest hos dig Bara/mest hos den andra föräldern Ungefär lika mycket hos båda föräldrarna 0 Bara/mest hos dig Bara/mest hos den andra föräldern Ungefär lika mycket hos båda föräldrarna Mammor Pappor Mammor Pappor
De som själva kommit överens Vilket sätt valde ni att själva reglera underhållet på? Procentuell fördelning 100 80 60 40 20 0 Växelvis boende Mammor Pappor Annat sätt Betalade för barnet när barnet bodde hos föräldern Betalade hälften var Delade på kostnaderna i förhållande till inkomsterna Underhåll 100 80 60 40 20 0 Bara/mest hos sig Mammor Pappor Annat sätt Betalade för barnet när barnet bodde hos föräldern Betalade hälften var Delade på kostnaderna i förhållande till inkomsterna Underhåll
Vilka tar emot underhåll? 52 procent av mammorna och 8 procent av papporna tar emot underhåll Få bland dem som har barnet boende växelvis tar emot underhåll Cirka 80 procent av dem som har barnet boende hos sig hela eller mesta delen av tiden tar emot underhåll
Hur mycket underhåll tar du emot för ditt barn varje månad? Procent Mammor Pappor Mindre än 1 273 kronor 38 42 1 273 kronor 45 44 Mer än 1 273 kronor 17 14 Summa 100 100 Antal svarande 2 576 334
Vilka betalar underhåll? 42 procent av papporna och 4 procent av mammorna betalar underhåll 80 procent av dem som har barnet boende hela eller mesta delen av tiden hos den andra föräldern betalar underhåll
Hur mycket underhåll betalar du för ditt barn varje månad? Procent Mammor Pappor Mindre än 1 273 kronor 50 35 1 273 kronor 30 38 Mer än 1 273 kronor 20 27 Summa 100 100 Antal svarande 262 1 646
Hur mycket underhåll betalar du för ditt barn varje månad? Procent Hög Medel Låg 0 20 40 60 80 100 Mindre än 1 273 kronor 1 273 kronor Mer än 1 273 kronor
De som tar emot underhåll Brukar den andra föräldern stå för mer kostnader för ditt barn än vad som täcks av underhållet? Procent Mammor Pappor Ja 13 8 Nej 81 80 Känner inte till detta 8 12 Summa 100 100 Antal svarande 2 500 291
Mammornas kommentarer beskriver en svår ekonomisk situation och det är mycket vanligt att de är starkt kritiska till nivån på underhållsstödet upplever att pappan inte förstår att barn kostar uppger att de har det huvudsakliga eller hela det ekonomiska ansvaret för barnet beskriver att barnen har väldigt olika ekonomiska förutsättningar hos dem och hos sin pappa, som har högre inkomst uppger att de inte vill bråka om pengar för barnets skull
Pappornas kommentarer är kritiska till att barnbidraget går till mamman
Många positiva kommentarer Att kommunicera, komma överens och sätta barnet före sina egna behov är a & o när det gäller att vara bra föräldrar. Jag känner faktiskt att vi har lyckats med det! Delat boende och ekonomi fungerar bra för oss tack vare att vi bor fyra kilometer ifrån varandra och fortfarande är vänner. Kan tänka mig att det inte skulle vara så lätt om vi inte var sams.
Tack! Anna.Nyman@scb.se Lotta.Persson@scb.se
Generationer genom livet Lena Lundkvist & Karin Lundström
Kalenderår, perioddata Hur många gifte sig 1984? Vilken var den vanligaste åldern att gifta sig i? Vad var fruktsamhetstalet 2013? Vilka var de vanligaste dödsorsakerna på 1990-talet?
Kohortperspektiv Hur många av de födda 1925 gifte sig? I vilken ålder var det vanligast att de gifte sig? Hur många barn har de födda 1935 i snitt? Vilka var de vanligaste dödsorsakerna för de födda 1955?
Våra kohorter 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Antal födda 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Antal 20-åringar 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Antal 45-åringar 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Antal 65-åringar
Generationer genom livet Uppväxten Utbildning och arbetsmarknad Omflyttning och boende Familjebildning och upplösning Överlevnad och livslängd Generationerna genom livet
UPPVÄXTEN
Vanligt att uppleva en förälders dödsfall för födda under tidigt 1900-tal Andel som upplevt förälders dödsfall respektive att föräldrarna separerat vid 16/17 års ålder 30 25 Förälders dödsfall Föräldrarna separerat 20 15 10 5 0 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 Födelseår
Trångboddheten har minskat Andel trångbodda hushåll i barndomen 25 20 15 10 5 0 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 1rok 2rok 3rok
Något att klura på under pausen
Rätt svar! Anna Karl Ingrid Sven Karin Nils Rut Erik Ulla Stig Kerstin Karl Ingrid Sven Ulla Lars Karin Bengt Siv Stig Eva Lars Kerstin Jan Inger Leif Birgitta Hans Ingrid Bengt Eva Lars Lena Jan Kristina Anders Karin Thomas Kerstin Mats Maria Mikael Susanne Peter Eva Anders Lena Thomas Carina Per Anna Johan Maria Fredrik Jenny Daniel Linda Mattias Malin Mikael Anna Johan Sara Daniel Maria Andreas Emma Fredrik Malin Christoffer Anna Karl Karin Erik Elsa Nils Astrid Sven Rut Gustav Anna Karl Karin Erik Ingrid Sven Rut Nils Elsa Gustav 1985 1975 1925 1965 1945 1905 1935 1955 1915
FAMILJEBILDNING
Giftermål vanligast för födda 1935 Andel någonsin gifta 100 90 80 70 60 1925 1935 1905 1965 1955 50 40 30 20 10 1945 1915 1985 1975 0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 Ålder
Yngre mammor och fler barn i snitt för födda 1935 och 1945 Födelseår Genomsnittlig ålder vid barnafödande Genomsnittligt antal barn Andel barnlösa 1905 29,2 1,82-1915 28,7 2,00 20 1925 27,2 2,06 16 1935 26,2 2,14 13 1945 25,9 1,97 12 1955 27,4 2,02 14 1965 28,4 2,00 14 1975 30,3 1,90 13 1985 30,6 1,90 13
UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
Allt färre med kort utbildning Kvinnor Män 100 80 60 40 20 0 100 80 60 40 20 0 Födelseår Födelseår
och allt fler med längre utbildning Kvinnor Män 100 80 60 40 20 0 100 80 60 40 20 0 Födelseår Födelseår
20-åriga kvinnor jobbade lika 100 Kvinnor mycket förr som nu 100 Män 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 Födelseår Födelseår
45-åriga kvinnor jobbar allt mer, 100 45-åriga män allt mindre Kvinnor 100 Män 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 Födelseår Födelseår
DÖDLIGHET OCH LIVSLÄNGD
Spädbarnsdödligheten har minskat kraftigt Döda per 1 000 födda 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Flickor Pojkar 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 2005 Födelseår
Mödradödligheten på låg nivå sedan födda 1945 Döda per 100 000 kvinnor 500 400 300 200 100 0 1905 1915 1925 1935 1945 1955 1965 1975 1985 Födelseår
Allt fler överlever till högre ålder Andel kvarlevande män 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Födda Andel kvarlevande 1905 1905 Vid 18 år 84 % Vid 65 år 62 % Vid 90 år 6 % Vid 100 år 0,2 % 1945 95 % 82 % 25 % 1,2 % 1915 1985 99 % 93 % 47 % 3,5 % 1925 1935 1945 1985 1975 1965 1955 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ålder
Lagar & Regler styr Graviditet, äktenskap inte skäl för uppsägning 1939 Införandet av studiemedelssystemet 1965 Ny skilsmässolag 1974 Föräldraförsäkringen 1974- Rätt till deltid för småbarnsföräldrar 1979 Avskaffande av änkepension 1989
men livet påverkas också av annat Bondesamhälle Industrisamhälle Tjänstesamhälle Högkonjunkturen efter andra världskriget Vänstervågen 1968 1990-talskrisen
Tack! Lena.Lundkvist@scb.se Karin.Lundstrom@scb.se
Utrikes föddas sysselsättning en uppföljning av utrikes födda som bott 15 år i Sverige Anna-Karin Nylin
Andel förvärvsarbetande, 20-64 år, 2012 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 60,5 Utrikes födda män 82,8 Inrikes födda män 54,5 Utrikes födda kvinnor 81,0 Inrikes födda kvinnor Källa: RAMS
Andel förvärvsarbetande efter vistelsetid, 20-64 år, 2012 Procent 100 80 60 40 20 0 0-4 år 5-9 år 10-19 år 20 år eller mer Män Kvinnor Inrikes född
OM STUDIEN
Data Databasen STATIV Registerdata för integrationsstudier Population Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år 19 000 personer invandrade 12 000 stannade kvar
Ålders- och könsfördelning Antal 700 600 500 400 300 200 100 0 Män Kvinnor 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 Ålder vid invandring Alla utrikes födda som invandrade 1997 Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
Grund för bosättning Antal 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Alla utrikes födda som invandrade 1997 Familjeband Flykting m.fl Arbete Studier Norden/EU Män Kvinnor Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
Exempel på vanligaste födelseländerna Familjeband: Irak, Jugoslavien, Turkiet Flykting m.fl.: Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina Norden och EU: Finland, Tyskland, Norge Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
RESULTAT
Andel förvärvsarbetande åren efter invandring 1997 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Efter 5 år Efter 10 år Efter 15 år Män Kvinnor Inrikes födda (åldersstand.) År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
Grund för bosättning
Andel förvärvsarbetande kvinnor åren efter invandring (åld.stand.) Procent 100 90 80 70 Familjeband 60 50 Flyktingar 40 30 Norden/EU 20 10 0 År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
Andel förvärvsarbetande män åren efter invandring (åld.stand.) Procent 100 90 80 70 Familjeband 60 50 Flyktingar 40 30 Norden/EU 20 10 0 År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
Utbildningsnivå
Andel förvärvsarbetande kvinnor åren efter invandring (åld.stand.) Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning År Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
Andel förvärvsarbetande män åren efter invandring (åld.stand.) Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 År Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Population: Utrikes födda personer som invandrade, i åldern 20-49 år, under 1997 och som bott kvar i Sverige under 15 sammanhängande år
FORTSATT ARBETE
Tack! Anna-Karin.Nylin@scb.se www.scb.se/integration
Hur påverkas in- och utvandring av familjebildning? Andreas Raneke
Hur påverkas in- och utvandring av familjebildning? Pågående studie om utrikes födda migranter på 2000-talet Invandring och familjebildning Utvandring beroende på familjebildning Dagens presentation I vilken utsträckning bidrar invandringen till ny invandring av familjemedlemmar?
Hur påverkas in- och utvandring av familjebildning? Hur många tar emot sin familj efter invandringen? Hur många kommer till en tidigare invandrad person? Skillnader? Grund för bosättning Ålder
Material och metod Registret över totalbefolkningen Utrikes födda som invandrade för första gången under 1998 2013 Alla i deras familjer Gifta, gemensamma barn Föräldrar/barn
Material och metod Anknytningsperson Person som efter sin invandring tar emot minst en familjemedlem (partner, barn eller förälder) Den äldsta i familjen Anhörig Invandrar till en anknytningsperson efter denna persons invandring
Material och metod Om en kvinna bor i Sverige och hennes man och två barn flyttar till Sverige blir kvinnan anknytningsperson och tar emot tre anhöriga Är det kvinnan och de två barnen som bor i Sverige och mannen invandrar blir kvinnan anknytningsperson och tar emot en anhörig
Antal utrikes födda invandrade personer 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
25 Andel som tar emot minst en familjemedlem efter invandringsår och antal år sedan invandringen 20 15 10 5 3 3 3 2 3 3 3 3 3 2 3 2 3 3 2 2 2 2 2 2 2 2 3 3 2 2 2 0 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal familjemedlemmar som kommer till 100 tidigare invandrade personer efter invandringsår och antal år i Sverige 35 30 25 20 15 10 5 0 3 2 1 3 2 1 3 2 3 2 1 1 3 2 3 2 3 2 1 1 1 1 1 1 3 2 1 1 1 1 1 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 3 2 3 2 3 2 3 3 2 2 2
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anhörigas procentuella fördelning efter familjestatus och anknytningspersonens invandringsår 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Partner Barn Förälder
40 000 Antal utrikes födda invandrade personer efter grund för bosättning 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Familj Övrigt Asyl Arbete eller studier 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Andel som tar emot minst en familjemedlem efter invandringsår, tid i Sverige och grund för bosättning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 1998 35 2001 30 25 20 15 10 5 0 40 2004 35 2007 30 Asyl Familj Arbete eller studier Övrigt 25 20 15 10 5 0
100 80 60 40 20 0 100 80 60 40 20 0 Antal familjemedlemmar som kommer till 100 tidigare invandrade personer efter invandringsår, tid i Sverige och grund för bosättning 100 1998 80 2001 60 40 20 0 100 2004 80 2007 Asyl Familj Arbete eller studier Övrigt 60 40 20 0
Antal invandrade personer av asylskäl efter ålder vid invandring, 1998-2013 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ålder vid invandring
60 Andel asylinvandrare som tar emot minst en familjemedlem efter ålder vid invandring och tid i Sverige 50 40 30 20 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år 10 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Ålder vid invandring
Antal anhöriga som kommer till 100 tidigare asylinvandrare efter ålder vid invandring och tid i Sverige 180 160 140 120 100 80 60 5 år 4 år 3 år 2 år 1 år 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Ålder vid invandring
Tack! Andreas.Raneke@scb.se
Får utrikes födda fler barn? Johan Tollebrant
Bakgrund Varje år görs en befolkningsprognos för Sverige Idag prognostiseras utrikes föddas framtida barnafödande ur ett periodperspektiv och de Sverigeföddas ur ett kohortperspektiv Syftet med denna studie är att utreda om det även är bättre att göra en prognos för de utrikesföddas barnafödande ur ett kohortperspektiv Syftet är också att räkna ut den totala kohortfruktsamheten för utrikes födda, både i Sverige och innan invandring
Datamaterial och metod För att beräkna total kohortfruktsamhet behöver vi information om barnafödande både innan och efter invandring till Sverige Barnafödande efter invandring kan vi enkelt beräkna genom registerdata över hela Sveriges befolkning Barnafödandet innan invandring skattas genom barnen som finns i Sverige men inte är födda i Sverige och kopplas ihop genom Flergenerationsregistret
Datamaterial och metod (forts.) Självklart har denna metod några begränsningar: Barn som utrikes födda har före invandringen men som inte följer med till Sverige finns inte i SCB:s register Det är svårt att uppskatta hur vanligt det är att barn inte invandrar med sina föräldrar, men man kan anta att det är vanligare bland kvinnor som är äldre då de invandrar Det är också möjligt att barn har avlidit före invandringen
Andel födda barn efter moderns födelselandsgrupp Moderns födelselandsgrupp 1970 2000 2013 Sverige 88 82 74 Norden 8 2 1 EU-länder 3 2 4 Övriga Europa 1 4 4 Utanför Europa i land med högt HDI 0 4 4 Utanför Europa i land med medel HDI 0 4 8 Utanför Europa i land med lågt HDI 0 2 5 Summa 100 100 100 HDI = Human Development Index
4,0 3,5 Periodfruktsamhet 1970 2013 samt prognos 2014 2040 3,0 Övriga Europa Lågt HDI 2,5 2,0 Högt HDI Medel HDI 1,5 Sverigefödda Norden EU 1,0 0,5 0,0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 År
3,0 Slutgiltig kohortfruktsamhet Kvinnor födda i Sverige 1930 1968 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 År
BARN FÖDDA FÖRE MAMMANS INVANDRING
100 Andel med minst ett barn vid invandring efter ålder Utrikes födda kvinnor kohort 1970 1974 90 80 70 60 Sverigefödda Lågt HDI 50 40 30 20 10 Övriga Europa Medel HDI EU Högt HDI Norden 0 15 20 25 30 35 40 Ålder
Genomsnittligt antal barn för de som invandrat till Sverige vid 40 års ålder Kvinnor födda 1970 1973 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverigefödda Norden EU Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI
BARN FÖDDA I SVERIGE
100 90 Andel som fått minst ett barn i Sverige Utrikes födda kvinnor kohort 1970 1974 efter ålder 80 Sverigefödda 70 60 50 40 Övriga Europa Lågt HDI Högt HDI EU Medel HDI Norden 30 20 10 0 15 20 25 30 35 40 Ålder
3,0 Genomsnittligt antal barn födda i Sverige vid 40 års ålder Kvinnor födda 1970 1973 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverigefödda Norden EU Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI
Genomsnittligt antal barn födda i Sverige Kvinnor födda i länder med medel HDI 1,6 1,4 1,2 1,0 1965 1969 1970 1974 1975 1979 0,8 1980 1984 0,6 0,4 0,2 1960 1964 1985 1989 0,0 15 20 25 30 35 40 Ålder
BARN FÖDDA BÅDE FÖRE MAMMANS INVANDRING OCH I SVERIGE
100 Andel med minst ett barn Utrikes födda kvinnor kohort 1970 1974 efter ålder 90 80 70 Övriga Europa Sverigefödda 60 50 Lågt HDI EU 40 30 Medel HDI Högt HDI 20 10 0 Norden 15 20 25 30 35 40 Ålder
3,0 Genomsnittligt totalt antal barn vid 40 års ålder Kvinnor födda 1970 1973 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Sverigefödda Norden EU Övriga Europa Högt HDI Medel HDI Lågt HDI
Genomsnittligt antal barn Kvinnor födda i länder med medel HDI 2,5 2,0 1,5 1,0 1960 1964 1980 1984 1965 1969 1970 1974 1975 1979 0,5 1985 1989 0,0 15 20 25 30 35 40 Ålder
Tack! Johan.Tollebrant@scb.se
På gång för SCB:s demografer Utrikes föddas sysselsättning Utrikes föddas kohortfruktsamhet Migration och familjebildning Sveriges framtida befolkning 2015-2060 (maj 2015) Ungdomars flytt hemifrån Migration ur ett könsperspektiv Avstånd mellan barn och separerade förälder Enbarnsföräldrar
Tack för i år! Demografidagen 2014 Onsdagen den 15 oktober Statistiska centralbyrån Svensk demografisk förening