KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se 594-2636
2 (8) INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 2. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING... 4 2.1 Uppföljning... 4 2.2 Revidering... 4 3. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET... 5 3.1 Bakgrund... 5 3.2 Målsättning för Delaktighet och inflytande i Bollnäs kommun... 5 4. BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR... 6 4.1 Bakgrund... 6 4.2. Målsättning för Barn och ungas uppväxtvillkor... 6 5. FYSISK AKTIVITET... 7 5.1 Bakgrund... 7 5.2. Målsättning för Fysisk aktivitet... 7 6. TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL... 8 6.1 Bakgrund... 8 6.2. Målsättning för Tobak, Alkohol, Narkotika Dopning och Spel (ANDTS)... 8
3 (8) 1. INLEDNING Folkhälsa är en viktig övergripande fråga som berör alla Bollnäs kommuns verksamheter. Vision 2020 för Bollnäs kommun lyder: Bollnäs, möjligheternas kommun, har en hållbar utveckling med tillväxt och goda möjligheter till utbildning och arbete. Vi har ett jämställt och miljövänligt samhälle präglat av trygghet, demokratiska värderingar, mångfald, upplevelser och framtidstro. Och i det kommunövergripande styrkortet för 2013 finns som en av nyckelfaktorerna: God folkhälsa med nöjda och engagerade medborgare. Denna Folkhälsoplan kommer att ersätta den tidigare verksamhetsplan med handlingsprogram för folkhälsoarbetet i Bollnäs kommun från år 2010 och gälla till och med år 2014. Då den tidigare planen fokuserat enbart på folkhälsostrategens ansvarsområden fanns behov av ett övergripande styrdokument med mål och mätetal för folkhälsan i Bollnäs kommun som är vägledande för alla nämnder. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan i befolkningen ska vara så god som möjligt, utan även att den ska vara jämlikt fördelad. Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen och insatser för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en hållbar utveckling. Framgångsrikt arbete med folkhälsofrågor kräver kunskap, långsiktighet och bred samverkan mellan många samhällsaktörer. Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Under detta mål finns elva vägledande områden för arbetet. Dessa omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan, och är därmed vägledande även för Bollnäs kommuns folkhälsoarbete. De elva målområdena är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel En nulägesanalys av kommunens hälsoläge år 2010 låg till grund för prioritering av målgrupper och fokusområden. Folkhälsorådet valde att under åren 2011-2014 fokusera på målgrupperna barn och ungdom samt föräldrar och andra vuxna i barns närhet. Med fokus på fyra målområden: Delaktighet och inflytande i samhället Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Tobak. alkohol, narkotika, dopning och spel
4 (8) 2. GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Folkhälsoplanen vänder sig i första hand till politiker och tjänstemän i Bollnäs kommuns organisation, men förhoppningen är att den också ska inspirera medborgare, organisationer och företag som verkar i kommunen som geografiskt område till att samarbeta för en hållbar utveckling av folkhälsan. Kommunfullmäktige har huvudansvaret för att folkhälsoplanen verkställs och följs upp genom ordinarie budgetarbete. Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att bryta ned folkhälsoplanens målområden till förvaltningsspecifika mål och åtgärder. De mål som sätts ska vara mätbara och tidssatta. Det ska också tydligt framgå hur målen ska följas upp. Alla nämnder och förvaltningar ansvarar för att målen i folkhälsoplanen nås. Att det för vissa mål finns utpekade ansvariga nämnder innebär enbart att de nämnderna har huvudansvaret för att målen nås. Samtliga nämnder ska ändå arbeta med, och samverka kring, samtliga mål. Målsättningen är att mätbara folkhälsomål finns i alla förvaltningars styrdokument inför år 2015. De fyra målområdena ska därmed ingå som ordinarie områden i all verksamhet. Självklart i olika omfattning på grund av verksamheternas olika art. 2.1 Uppföljning Arbetet med folkhälsoplanen följs upp och utvärderas årligen genom nämndernas och verksamheternas årsredovisningar. Folkhälsorådet ska på kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens uppdrag samordna, följa upp resultat och utvärdera planen. Folkhälsorådet ska återrapportera sitt arbete till kommunstyrelsen. Till varje målområde finns kommunövergripande indikatorer angivna. Några av dessa går att följa upp årligen, andra har längre intervaller mellan mätningarna. Folkhälsostrategen sammanställer årligen nämndernas och förvaltningarnas inrapporterade arbete samt utvecklingen av valda indikatorer i en välfärdsredovisning. Alla mätetal ska i möjligaste mån redovisas uppdelade på kön. 2.2 Revidering Folkhälsoplanen revideras så att en ny plan är antagen inför år 2015.
5 (8) 3. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 3.1 Bakgrund Möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället är en kärnfråga för ett demokratiskt samhälle och ses som en av de mest grundläggande förutsättningarna för god hälsa. Men medborgarnas delaktighet och möjlighet till inflytande skiljer sig åt mellan olika samhällsgrupper och berörs av en rad olika faktorer som exempelvis tillgång till arbete, utbildning, föreningsliv, kultur, sociala nätverk, information och ekonomisk standard. 3.2 Målsättning för Delaktighet och inflytande i Bollnäs kommun Kommunövergripande nyckelfaktor Särskild vikt ska läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till delaktighet och inflytande i samhällslivet för ekonomisk och socialt utsatta personer samt för barn och ungdomar. Koncernövergripande mål Ett ökat valdeltagande i utpekade grupper jämfört med valet 2010. Kommunens kunder upplever att de har möjlighet att påverka sin vardag. Ökade värden varje år. Mätetal Delaktighetsindex Valdeltagande i valet 2014 Resultat av kundundersökningar i egna verksamheter Ansvarig BUN, NLA, SOC SOC, BUN Ungdomar i kommunen upplever sina möjligheter att påverka som goda. Ökande värden för varje undersökning som genomförs. Resultat av LUPPundersökningar BUN, SOC, NLA
6 (8) 4. BARN OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 4.1 Bakgrund Förhållandena under uppväxten har stor betydelse för hälsan under hela livet. Barn i hushåll med försörjningsstöd, barn med utlandsfödda föräldrar, barn till psykiskt sjuka och/eller missbrukande föräldrar samt barn till ensamstående föräldrar har generellt sett en sämre hälsoutveckling än andra barn. Skolan är en viktig arena för att främja barns och ungdomars hälsa och jämna ut skillnader i uppväxtvillkor. Tidig upptäckt och snabbt insatta insatser för att stödja familjer i riskzonen ökar chanserna att förebygga framtida problem. 4.2. Målsättning för Barn och ungas uppväxtvillkor Kommunövergripande nyckelfaktorer Koncernövergripande mål Mätetal Ansvarig Uppväxten är en nyckelfaktor för ett gott liv. Att klara av grundskolan med godkända betyg är generellt sett avgörande för en ung persons framtida möjligheter. Andelen barn som växer upp under ekonomiskt utsatta villkor ska minska varje år. Andel barn som växer upp i familjer med låg ekonomisk standard. Andel barn som växer upp i familjer med försörjningsstöd. Andel barn som växer upp i familjehem. SOC, BUN KS Andel elever som går ut grundskolan/gymnasieskol an med godkända betyg. Ojämlikheter i ekonomi ska inte vara ett hinder för att delta i samhällskultur- och fritidslivet. Andel evenemang där kommunen är arrangör/medarrangör som är kostnadsfria. Samtliga
7 (8) 5. FYSISK AKTIVITET 5.1 Bakgrund Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, diabetes, sjukdomar i rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer. Bibehållen fysisk aktivitet genom livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. 5.2. Målsättning för Fysisk aktivitet Kommunövergripande nyckelfaktorer Koncernövergripande mål Mätetal Ansvarig Samhället ska utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. I Bollnäs ska inte utformingen av den fysiska miljön vara ett hinder för någon att vara fysiskt aktiv. Gång- och cykelvägarnas utveckling och användning Spontan- /Näridrottsplatsernas utveckling och användning TF, MB Andel tillgänglighetsinventerade och åtgärdade kommunala anläggningar Andel som är fysiskt aktiva ska öka i alla åldrar. Andel vuxna som är fysiskt aktiva mer än 30 min/dag. KS, BUN Andel elever i åk 9 som har godkänt betyg i idrott och hälsa
8 (8) 6. TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH SPEL 6.1 Bakgrund Missbruk och bruk av berusningsmedel, tobak, droger och dopning skadar inte enbart den som använder dem utan i många fall även personer i den närmaste omgivningen. Missbruk skapar också stora samhällkostnader. 6.2. Målsättning för Tobak, Alkohol, Narkotika Dopning och Spel (ANDTS) Kommunövergripande nyckelfaktorer Koncernövergripande mål Mätetal Ansvarig I Bollnäs kommun rustas alla barn och ungdomar med kunskap och självkänsla så de har förmåga att säga nej till alkohol, tobak och andra droger. Målen överensstämmer med de nationella ANDT-målen, dvs. begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle. De mätningar som görs inom ANDT-området ska visa på en tydlig minskning för alla delar av ANDT. Andel elever i åk 2 på gymnasiet som röker dagligen. Andel elever i Åk 2 på gymnasiet som dricker alkohol Andel elever i åk 2 på gymnasiet som testat narkotika Samtliga Andel rökare samt andel riskkonsumenter av alkohol Antal alkohol och drogfria skolor i kommunen Antal tobaksfria skolor i kommunen