Elin, AT, Kenya sommaren 2011 Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Jag läser arbetsterapeutprogrammet i Norrköping på Linköpings Universitet. 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Jag gjorde ett utbyte med MOI UNIVERSITY SCHOOL OF MEDICINE/MOI TEACHING AND REFERRAL HOSPITAL, som ligger i Eldoret i Kenya. 3. Vilken termin åkte du och hur länge var du där? Jag åkte på sommaren mellan termin 5 och termin 6, jag var i Kenya i 6 veckor för studierna. 4. Vad gjorde du där (kurser, projekt, praktik)? Jag gjorde praktik på sjukhuset, fältstudier samt skrev en rapport. 5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 7,5 hp vilket i denna kurs var 6 veckor. 6. Hur många timmar praktik/studier hade du per vecka? Ca 30 h praktik per vecka samt att jag läste på om nya sjukdomar och skador som är mer vanliga i Kenya och som de ofta behandlar i Kenya samt andra sjukdomar och skador som jag inte hade mött på tidigare. Eftersom sjukhuset är så stort så har man en jättestor möjlighet att träffa olika patientgrupper med olika behov och inte ha praktik på ett och samma ställe under en längre tid. Mycket energi lades ned på att få igenom att göra rapporten eftersom man behöver IREC:s tillstånd att göra en rapport vilket fram gick under kursens gång. 7. Vart bodde du och hur var bostaden? Kostnad? Jag bodde på Moi University Guest House som anordnandes via universitetet, standarden var helt okey. Personalen mycket vänliga. Det kostade 700 shilling per natt och då ingick frukost dvs. ca 60 kr per natt. Varav om man sov borta en natt och hade packningen kvar betalade vi 350 shilling. 8. Kunde du språket innan du åkte? Om nej, blev det ett problem? Nej jag kunde inte språket innan jag åkte, men vi fick på introduktionsveckan då vi kom till Eldoret språklektioner med Kiswahili i 20 h, vilket gav en bra grund. Kostade 300 shilling per h. Det var väldigt användbart och man fick bättre kontakt med patienterna när de märkte att man försökte använda deras språk, även om det i Kenya finns 44 olika språk så kanske inte alltid kunskap i Kiswahili eller engelska räcker men det är en början. 9. Vilket är ditt bästa minne från utlandsstudierna? När vi gick till en avdelning på sjukhuset där föräldralösa barn aktiveras och tas hand om. Vi var ett team av arbetsterapeut-, sjukgymnast - och logopedstudent från Linköping Universitet som aktivera ett barn som var försenad vid utvecklingen, vid matsituationen arbetade vi som ett team där jag bland annat anpassade miljön runt omkring för individen, samt den ergonomiska ställningen vid matbordet. Använde kedjeapproachen så att patienten fick hjälp till en början för att sedan kunna avsluta äta själv. Patienten hade aldrig tidigare ätit självständigt vilket nu var första gången efter anpassningar och träning. Därefter utbildades personalen vad de kunde tänka på kring miljön runt omkring individen och anpassa aktiviteten.
Det andra bästa minnet är när jag var på ett spännande och annorlunda hembesök. Vi hade möte på arbetsterapiavdelningen då någon ropar; Elin vill du följa med på ett hembesök med en patient från mentalavdelningen? Jag följde självklart med eftersom de inte är så många hembesök i Kenya som i Sverige. På väg till avdelningen frågar jag arbetsterapeuten vilken patient vi ska till och han har ingen aning. Så vi går från mentalavdelningen med en patient till en buss, det finns inte plats för mig längst fram i bussen med patienten och arbetsterapeuten utan de säger att du kan sätta dig längst bak. Jag sätter mig bredvid en kille och är inte sådär typisk svensk som helst vill sitta själv på bussen, utan börjar och pratar. Jag tänkte att det är säkert någon kollektivtrafik buss som går till någon stad utanför Eldoret och jag frågar honom vilken stad han ska till? Han tittar på mig med stora ögon och säger: jag ska på hembesöket. Jag tittar mig omkring i bussen där 25 olika personer sitter och diskuterar livligt. Menar du att alla dessa 25 personer ska på hembesök hos en patient? Ja, vi är 22 studenter som går sista året och vi måste se hur ett hembesök kan gå till säger han och ser ganska avslappnad ut. Så där sitter jag med 25 andra personer och åker i minst 1,5 på en stor väg och sedan minst 2 h på en guppig grus och lerväg med den mest underbaraste utsikten jag någonsin har sett! Majsfält, höga berg och djupa dalar, grönsaker, fruktträd, getter, kor och lantliga klädda människor som sprang omkring barfota. Väl framme där vägen inte längre kan ta oss stannar vi och får en fantastisk utsikt från ett stup och ner mot Rift Valley. Patienten visar hjärtligt 25 personer var han bor genom att gå bland majsfält, häckar och gårdar. Jag var för en gång skull väldigt nöjd med att ha mina gympaskor, medans de kenyanska studenterna säkert ångrade sina höga klackar när vi skulle klättra över taggtråd! Väl framme vid hans två hus som han byggt själv av lera och torkat gräs känner jag mig inte som om jag är på ett hembesök, snarare på en turistvandring. De samlas mer och mer folk från byn eftersom att de ser att personerna har skjorta och slips, samt finklädd med högklackade skor och en Muzungo (vit människa). De startar att prata med farfadern om patientens vardag och hur hans sjukdom ser ut och vad som händer när han blir sjuk och släkten som bor runt omkring berättar deras erfarenheter. Hembesöket gjorde att personalen och studenterna fick en större inblick och vet hur de nu ska kunna behandla och förberedda patienten att komma tillbaka till sitt hem och vardagliga liv. Detta hembesök är det mest annorlunda jag har varit med om men samtidigt det bästa. På tillbaka vägen behövde jag gå på toa då en av studenterna visade mig att ta det här bladet och torkar dig, det är som toalett papper. Så jag springer upp bakom ett skjul och tittar ut över den fantastiska utsikten! När jag kommer tillbaka igen ser jag hur en av studenterna har bundit ihop en levande höna i benen och lastar in en höna mellan två tjejer på bussen. Så väl på tillbaka vägen tar det ytterligare 4 timmar, men jag tänker och reflektera över vad jag har varit med om idag så känns det som om detta var en av höjdpunkterna på resan på grund av att det var så annorlunda. Förstå 25 välklädda personer på en landsväg ute i ingenstans gör ett hembesök och köper med sig en höna hem från hans släktingar, när skulle det hända i Sverige?
10. Vilka situationer upplevde du som jobbiga/stressande/frusterande? Vi skulle göra en rapport i värdlandet, vilket inte var riktigt genomarbetat utifrån de etiska forskningsprinciperna från Linköpings Universitet och utbytesuniversitetet hur det skulle gå till. Väl framme i Eldoret fick jag reda på arbetsterapiavdelningen att behövde jag ett etiskt tillstånd för att göra en rapport i värdlandet om det innehöll exempelvis observation eller intervju med patient, vilket är bra att se till patientens etiska rättigheter osv. Detta innebar att man var tvungen att söka medgivande från deras forskningsinstitut vilket tar långt tid att både förberedda, genomföra och vänta på svar. Vilket är relaterat till kulturen att allt i Kenya tar längre tid, men man vänjer sig fort av att vänta. Vilket fall som helst var det väldigt frustrerande att få igenom min rapport. Samarbetet måste verkligen förbättras till nästa gång så att studenten kan genomföra rapporterna, eftersom jag vet att min utgångspunkt skulle vara helt möjlig att göra om samarbetet hade varit bättre mellan universiteten! Att några interventioner som de använde på arbetsterapiavdelningen kunde kännas jobbigt att se hur de använde dem. De hade inte tillräckligt med evidens för interventionen samt att interventionerna kunde uppfattas som väldigt omänskliga från den svenska kulturen. 11. Hur lång tid innan utbytesstudiernas start fanns du på plats? Var det bra eller önskar du att du skulle ha kommit tidigare/senare? Jag kom till Eldoret en helg innan introduktionsveckan började vilket var lagom. På introduktionsveckan hade vi en hel vecka att anpassa oss innan den verksamhets förlagda utbildning började på sjukhuset. Vi hade även utforskat Kenya 1 vecka innan vi anlände till Eldoret vilket gjorde att vi var ordentligt förberedda. 12. Hur finansierade du din resa? Hur mycket pengar gick det åt jämfört med att studera i Sverige? Jag sökte många stipendier i minst ett halvår i förväg som täckte mina utgifter för studierna, sammanlagt gick resan på ca 30.000 svenska kronor Vi fick i bidrag 2000 kronor från Linköpings Universitet samt att jag hyrde ut min lägenhet så jag inte hade några extrautgifter hemma. Väl på plats i Eldoret gick det åt mindre pengar att studera än hemma i Sverige. Men förberedelserna med vaccinationer, apotek artiklar, tågbiljetter, flygbiljetter samt andra nödvändiga artiklar gjorde att kostnaderna gick upp fort. 13. Hur var mottagandet i värdlandet/-universitetet? Det anordnades en träff med utbytesstudenterna i mitten på första introduktionsveckan där vi studenter mötte varandra och pratade samt att ansvariga personer medverkade. Därefter var det på eget initiativ som de kenyanska och svenska studenterna mötes. Vi åkte även med vår akademiska koordinator på en utflykt till Kisumu i Kenya över 2 dagar och tittade på teplantage samt sockerfabrik.
14. Är det någonting som du vill tipsa framtida utresande studenter om angående förberedelse eller studier? Läs på om Kenya och den kenyanska kulturen. Läsa på om personer med celebral pares framför allt barn som de möter på arbetsterapiavdelningen, brännskador, handskador, meningit, malnutrition och barn med försenad utveckling. Sök stipendium långt i förväg. 15. Är det någonting som du rekommenderar att man ska ta med sig (kläder, material, praktiska saker )? Handskar, egna kläder att ha på avdelningen, ficklampa, mycket information och litteratur om du har plats eller har på ett USB minne. Många pennor eftersom folk gärna lånar och tycker att ens penna är bra. Handsprit kan du köpa i Kenya, kan vara tråkigt om det läcker i väskan. Jag hade en egen dator med mig vilket var guld värt när man ville kolla upp saker eller dokument man hade skrivit, internetcafé finns men jag kan varmt rekommendera att ta med en dator som ni inte är så rädda om. 16. Skulle du rekommendera andra att åka på utbyte till denna plats? Ja, du har en stor möjlighet att se många olika patientgrupper på detta stora sjukhus vilket är en fördel anser jag. Fördjupningen i olika patientgrupper kan du göra hemma i Sverige om det är något du skulle vilja fördjupa dig ännu mer inom. Det kulturella utbytet och den vänligheten som finns i Kenya och på sjukhuset ger en som person mycket, både professionellt och privat. Du reflekterar kring den svenska sjukvården och välfärdssystemet och att se arbetsterapeuterna i Kenya ha så mycket framför sig att utveckla gör dig bara mer energisk att utveckla saker hemma i Sverige. Minnen från studietiden i Eldoret, Kenya.
Arbetsterapiavdelningen på MTHR, där alla arbetsterapeuterna samlades på morgonen för att prata och ladda upp för dagen innan de gick till de olika avdelningarna på sjukhuset. Här är avslutningsdagen där vi bjuder på svensk fika och avslutar får spännande praktik. Vi hade anordnat en överraskningsfest för en student från Linköpings Universitet där vi bjöd in alla studenter som skulle komma till Linköping. Vi firade hans födelsedag med både svenska och kenyanska traditioner och hade en riktig trevlig kväll.