Heden, Stadshuset Det svenska militärväsendet Den svenska militären har sitt ursprung i de närmaste männen kring kungen, hirden. År beslutades i Alsnö stadga skattefrihet för dem s ställde upp med ryttare häst. På det sättet bildades adeln. Alsnö stadga är ett dokument utfärdat av dåvarande kungen, Magnus Ladulås Birgersson. Fram till slutet av 00-talet fungerade krigsmakten så att när det drog ihop sig till krig samlade man alla män mellan var tredje var femte utsågs till soldat, beroende på behov. Dessut kunde man leja soldater utlands, legoknektar, vilka stred mot betalning. Exercis på heden cirka 00. Båda dessa system hade nackdelar. Det första var orättvist det andra mycket dyrt. År 2 infördes därför indelningsverket s fram till 01 var statens främsta sätt att avlöna sina anställda. Med indelningsverket fick man också tillgång till en vältränad armé s snabbt kunde kallas in då det behövdes. Vad var då indelningsverket? Efters staten hade ont kontanta medel men gott jord, var det självklart att ge gårdar s betalning istället för lön. Tjänstemän i statlig tjänst fick helt enkelt en gård av viss storlek att försörja sig på. Det gällde till exempel officerare, präster, dare länsmän. För soldaterna gällde samma villkor, men torpen de fick att bruka s ersättning tillhandahölls inte av staten direkt. Här var det tre-fem gårdar s gick ihop för att bygga ett torp underhålla en soldat. För bönderna fungerade detta s ett slags skatt samtidigt s de befriades från att själva bli utskrivna till soldater. Systemet brukar kallas för det ständiga knektehållet. Samtidigt fanns även de så kallade rusthållen där gårdsägaren vanligen på stora gårdar åtog sig att anskaffa underhålla en ryttare med utrustning. För detta blev rusthållaren befriad från grundskatt. Läs mer rusthåll på skylt nummer nitton. l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Inskrivning av soldater. Uniformerna är års modell fotot troligen från 00-talets slut.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, Stadshuset t e x t e n b ö r j a r p å a n d r a s i d a n Det svenska militärväsendet Totalt fanns kring 0 officerare Att systemet med indelningsver- s under 00-talet blev mindre i 1 0 soldater i Södermanlands regemente under hela perioden s indelningsverket fungerade, 2-01. Ute i landskapet fanns cirka 1 20 boställen soldattorp. Här i socken fanns nio soldattorp s ingick i regementets :e kpani - Oppunda. Dessut fanns tre rusthåll s ingick i Lif- Regementets Grenadiers-Corps i Örebro. Greve Mörner på hästen Gurko 90. ket fungerade berodde bland annat på att övningarna för både soldater officerare tog så pass kort tid. Männen hade tid sköta sitt jordbruk parallellt med arbetet s soldat. År infördes beväringen, en primitiv form av värnplikt s personalreserv till den indelta armén. Indelningsvarket började bli alltmer odernt efters det helt grundade sig på en enskild grupp i samhället, nämligen bönderna. Det var en grupp takt med att nya näringar växte fram, industrialismen tog fart fler fler flyttade till städerna. År 01 infördes allmän värnplikt där alla män var skyldiga att göra militärtjänst under en viss tid. Systemet fungerade fram till mitten av 90- talet då smakten inte längre hade behov eller råd att utbilda det stora flertalet. Idag är värnplikten i det närmaste frivillig. Betydligt färre än hälften av alla män gör värnplikt. Exercis på heden, troligen 00-talets slut. I bakgrunden syns Plevnahöjden. Exercispass på heden. Till vänster syns tingshuset till höger skymtar förråden Plevnahöjden. Uniformerna är års modell fotot troligen från 00-talets slut. Fältövning på heden cirka 90.
Heden, Stadshuset Vad är en hed? Militär utbildning Fram till början av 00-talet hade de flesta svenska regementena inga fasta kasernråden. Heden, mon eller slätten var den militära övningsplats s behövdes när hela regementet skulle ha vapenövningar träna på livet i fält. I Sverige fanns 2 sådana platser för de olika regementena. Södermanlands regemente hade inte någon fast mötesplats förrän Gustaf Adolf von Siegroth blev chef. Han ansåg att platsen intill skulle bli en bra övningsplats. År upplät regeringen ett råde på rusthållet Malma länsmansbostället Malma bys ägor. På heden samlades hela regementet för gemensamma övningar. Länge rörde sig dessa regementsmöten ett par veckor. I slutet av 00-talet förlängdes de till 90 dagar. Mellan de stora mötena samlades officerare soldater s bodde nära varandra emellanåt för övningar, ibland en gång i veckan. Då användes kyrkbacken i socknen. Officerskåren. Bostadstält på Malma hed kring. Det s påminner palmer är förvaringsställen för gevär, så kallade gevärsbaracker. Överst skyddade granris gevären mot väta. Den militära utbildningen gick ut på att soldater officerare skulle kunna hantera sin sex meter långa pik eller musköt senare gevär. De skulle kunna bruka sin värja eller huggare senare även bajonetten. Det var viktigt att ge förstå kmandon liks att lära sig rörelse gruppering under strid. Hur man förlades i läger hur man skulle gå från marschordning till stridsordning var andra viktiga uppgifter. God fysisk uppnåddes gen gymnastiska övningar på hinderbanan. Officerarna övade även befälsföring. I Malmköping fanns under perioden 2- en teoretisk utbildning för officerarna militärakademin. Där studerades ämnen s fortifikation, statskunskap, fäktning, geetri, lantmäteri, fältbefästning historia. Läs mer militärakademin på skylt nummer nitton. l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Hjalmar Trafvenfelt leder gymnastik på heden. Trafvenfelt föddes 1 på Fiholm i Jäders socken. blev han löjtnant i Södermanlands Regemente, där han stannade till 02. Han dog i Askersund. Skjutövning vid förrådet under ledning av A. Falkenberg, 90-tal.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, Stadshuset t e x t e n b ö r j a r p å a n d r a s i d a n En dag på heden En dag på heden kunde se ut s Både soldater officerare har denna på Malma hed 0-1 maj : 0.00 Dagskott revelj väckning 0.00 Kpanierna ställde upp sig 0.00-09.00 Exercis kpanivis 09.00 Korum en timmes bön med psalmsång.00-.00 Manskapet utspisas.00 Vaktparad.00-.00 Exercis.00 Kvällskorum en timmes bön med psalmsång.00 Nattskott tapto vila Gymnastik på Malma hed under ledning av Hjalmar Trafvenfelt cirka 00. Exercis på Malma hed cirka 0. beskrivit vad de gjorde på fritiden. På söndagarna k ibland släktingar på besök, det festades med kamraterna på någon av köpingens många krogar eller så blev det en kväll på dansbanan s låg intill högvakten vid heden. Gymnastik på Malma hed under ledning av Hjalmar Trafvenfelt cirka 00. Karta öven Malma hed från. Skjutövning vid förrådet, 90-tal. A. Falkenberg leder övningen.
Heden, Stadshuset s e m e r p å a n d r a s i d a n Övningar för krig, Malma hed. I bakgrunden tll höger syns regementsbyggnaden, idag kallad Stadshuset. I bakgrunden till vänster finns militärernas förläggningstält. Utrustningen fördelas vid en inryckning på 90-talet. f o t o d. h ö g b e r g. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, Stadshuset s e m e r p å a n d r a s i d a n Exercis på Malma hed cirka 00. Oppunda kpani i juni 9. Utanför tälten till höger i bilden finns palmliknande ställ att förvara gevär på, så kallade gevärsbaracker. Upptill skyddades gevären från väta av ett lager granris. Lägg märke till de tre trumslagarpojkarna. Fältmässiga övningar cirka 00.
Heden, högvakten En central byggnad på en militär var en viktig symbol både i krig övningsplats var högvakten. Här fred, särskilt under den nationalistiska tiden under det sena 00- fanns ständigt tjänstgörande vakt s skulle hålla ordning vid lägret. Vaktlokalen uppfördes 02 fyra kanoner uppställda, en gåva talet. Vid högvakten stod också utökades med en arrestlokal. Efter att regementet flyttat till regementschefen Gustaf Adolf von till Södermanlands regemente från Strängnäs köptes byggnaden av Siegroth. Med kanonerna sköts salutskott på morgon kväll varje dag Östedt s öppnade en servering. flyttades byggnaden till skogen bak lägerhydda nummer två. under övningarna. I närheten av högvakten fanns kring Högvaktsbyggnaden är riven sedan sekelskiftet 00 dansbanan. Där spelade ibland regementets egen orkes- många år. Vid högvakten här på Malma hed ter. Läs mer militärmusiken på fanns även flaggan från med skylt nummer tolv. senare delen av 00-talet. Flaggan s e m e r p å a n d r a s i d a n Högvakten på Malma hed. Fotot är troligen från. Vaktposten vid underofficersmässen, troligen. Vakt- arresttält bak högvakten, kring 00. Framför den uppställda vaktstyrkan står gevärsposten. Bak tälten syns en lägerbarack samt Siegroths lund.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen malmköpingsortens hembygdsförening foto d. högberg 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, högvakten l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Matlagning under fältövning cirka 90. Högvakten på heden, troligen. f o t o d. h ö g b e r g Tvättstugan vid en av barackerna användes ibland s extra arrestlokal. Annars fanns arresten vid högvakten.
Heden Vad hände sen? Malma hed användes av Södermanlands regemente s militär mötes- övningsplats mellan åren -. Efter att militären lämnat Malmköping flyttat till Strängnäs blev många byggnader lediga. De har använts till många olika saker under senare tider. Södermanlands gymnastikförbund har haft lång verksamhet på platsen. Under nästan 0 år, -, Heden har använts till många olika saker efter att militären lämnat platsen, till exempel fotbollsspel. Foto från 0-talet. ordnandes barngymnastikläger på Malma hed varje smar. Då användes bland annat de gamla lägerbarackerna, där soldaterna sov på övningarna, att bo i. Marketenteriet användes s matsal. Ett antal tävlingar i gymnastik, bland annat den så kallade Lingiaden, anordnades här på 0-0-talen. En av lägerhyddorna, s också varit bostad för soldaterna, användes från malmköpingsortens hembygdsförening -talet av leksaksfabriken Zig- Zag. Under 0-talet byggdes en av barackerna till museet. Baracken intill har blivit en del av vårdcentralen. Mer att läsa lägerbarackerna lägerhyddorna finns på skyltarna nummer fem, sex tio. s e m e r p å a n d r a s i d a n I lägerhydda nummer ett låg Zig-Zag. Det var en leksakfabrik s tidigare låg i Skebokvarn flyttade hit på -talet. Hyddan revs 0. malmköpingsortens hembygdsförening Scoutläger på heden, 0-tal.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 1 Museet 9 2 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen malmköpingsortens hembygdsförening 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Barnläger. Scoutträff, 0-tal. malmköpingsortens hembygdsförening malmköpingsortens hembygdsförening Matlagning på barnlägret cirka 2. malmköpingsortens hembygdsförening Marschen mot Strängnäs den nya förläggningsplatsen har just startat. Året är epoken Malma hed är slut. malmköpingsortens hembygdsförening
Siegroths lund Traditioner på heden - lunden stubben Många regementen har traditioner s såg till att Malma hed blev s skapats kring till exempel viktiga den permanenta övningsplatsen för personer eller platser. I Malmköping Södermanlands regemente på 0- finns något s kallas Siegroths lund. talet. Under 00-talet samlades Det är lindar i en oval, enligt traditionen planterade där regementsche- punsch i trädens skugga. ibland officerskåren för att skåla i fen Gustaf Adolf von Siegroths tält stod på 00-talet. Det var Siegroth Major K G A Leionhufvud poserar med den nyss uppgrävda stubben på heden. malmköpingsortens hembygdsförening foto e. söderpalm När Malma hed röjdes på skog blev en stubbe kvar. Den blev en träffpunkt för både officerare indelta soldater. Ibland beslutades festligheter vid stubben, uttrycket på stubben användes för att beskriva något s var definitivt beslutat. Det hände inte så sällan att man delade en flaska brännvin just på stubben. Hösten efter att regementet flyttat till Strängnäs grävdes stubben upp flyttades dit. Idag finns bara en liten bit kvar av den den kan ses i utställningen i Museet. s e m e r p å a n d r a s i d a n Furir Lindsjö, furir Nilsson hunden Stella vid Siegroths lund år.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen malmköpingsortens hembygdsförening 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Siegroths lund l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Siegroths lund var en populär plats för fotografering. Här poserar högvakten. Dessa hattar med en plåtbricka i pannan en plym högst upp började användas. Fotot är alltså taget efter detta år. Underlöjtnanter runt flaskan på Malma hed, cirka 00.
Lägerbarack 2 Under 00-talet bodde både officerare soldater i tält varje kategori för sig. På 00-talet började officerarna hyra in sig i rum i köpingen medan manskapet fortsatte kampera i tält. Under 00-talet utvecklades stridstaktiken, vilket krävde längre utbildning. Ju längre tid man skulle vara på heden desto mer opraktiskt var det att bo i tält. För officerarna byggdes särskilda hus i slutet av 00-talet. För manskapet byggdes lägerbaracker vid samma tid. De ser ofta likadana ut på alla Sveriges militära övningsplatser, efters de byggdes efter typritningar. Barackerna på Malma hed byggdes -9. Ursprungligen var de fyra, men efter en eldsvåda försäljning av ett av husen, finns idag två kvar. Det ena är Museet det andra en del av vårdcentralen. Det var främst de indelta soldaterna s bodde i barackerna under övningarna. Läs mer indelningsverket på skylt nummer 1. När antalet beväringar kring sekelskiftet 00 blev större, behövdes ytterligare bostäder. Då byggdes lägerhyddorna. Utanför barack nummer tre, troligen någongång mellan -2. Det var under denna period de trekantiga så kallade karolinerhattarna användes. Läs mer lägerhyddorna på skylt nummer tio. Beväringen tillk redan kring s en förstärkning av de indelta soldaterna. Män mellan 2 års ålder gjorde en sorts primitiv värnplikt i kring - dagar per år. Man kunde dock betala därmed låta någon annan göra ens uppgift. Dessa soldater var främst bonddrängar. År 0 var beväringstiden 0 dagar, 90 90 dagar 02 hela 2 dagar. l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Utanför ett av tvätthusen intill barackerna, cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Lägerbarack 2 l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Utanför barack nummer fyra, cirka 00. Det lilla huset till höger var tvätthus. Snöfall över barack nummer fyra maj 91. Snön yr maj 91. Fotot är taget gen dörren i barack nummer tre mot det östliga marketenteriet s syns till höger. Längst till vänster syns tvätthuset s stod bak barack nummer två. Rakt fram syns en av de fyra mathallarna. Vi volontärer fingo ett tält var en hade sin säng, dessut bestod vi oss med byrå bord. Vi bibehöll dock vårt rum på Flodmanska gården, där vi hade en bra reträttplats att till går, i synnerhet vid regnväder till förvaring av våra bättre persedlar. Manskapet låg på halm med ränseln till huvudkudde kappan till täcke. Det var understund så kallt nätterna, att vattnet frös i handfatet. Det var kusligt att krypa under fällen, men vi voro vanligen bra laddade Ur minneanteckningar av kapten Carl Wilhelm August Hermelin, volontär åren -
Historien - info Om Historien i Sörmland information Malma hed var militär övningsplats för Södermanlands regemente åren. S en följd av detta växte Malmköping upp. Runt heden i Malmköping finns idag röda skyltar s berättar soldater,. Skyltarna står på ett trettiotal platser runt heden i köpingen. Följ de röda skyltarna på en prenad gen 0 år av Sveriges historia. Beväring, 9. De röda skyltarna i Malmköping ingår i Historien i Sörmland, med röda skyltar runt i länet. På varje plats berättas ett tema. Det handlar de stora sammanhangen den nära verkligheten. Om samhället människorna. Se också skyltarna på webben: www.sormlandsmuseum.se Gnesta - spår, rör ledningar Katrineholm - industrisamhället välfärdsstaten Exercis på Malma hed cirka 00. - människor, makt, ekoni energi Stora Malm - när n var centrum i bygden Vingåker - kläder, kropp konfektion Vrå - stenålder arkeologi Åkers bergslag - människorna, bruket kanonerna s e m e r p å a n d r a s i d a n Exercis på Malma hed.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen, busstorget 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Historien - info l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Intill varje barack fanns ett tvätthus för manskapet. Oppunda kpani. Lägg märke till de små trumslagarpojkarna. malmköpingsortens hembygdsförening Badning i Hosjön. När man är lindrigt ren kan simma - vad ska man då bada för? Det berättas att en indelt soldat yttrade detta vid order badning.
Lägerbarack 1 malmköpingsortens hembygdsförening Marketenterierna en barack till vänster. Marketenterierna var en plats in kasernrådet där soldaterna kunde köpa vissa förnödenheter. Bostadstält på Malma hed kring. Det s påminner palmer är förvaringsställen för gevär, så kallade gevärsbaracker. Officerskåren poserar främst i bilden. Tält för fältövning, cirka 9. malmköpingsortens hembygdsförening Vykort med en av barackerna, cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 1. Suckarnas allé. Köpingen malmköpingsortens hembygdsförening 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Kokhuset Maten på heden Fram till 00-talets mitt sköttes mathållningen på enkelt sätt på de militära mötesplatserna. Soldaterna fick laga sin mat själva uthus. Så småning användes gropar där maten lagades kpanivis i stora grytor över öppen eld. Det ständiga problemet i kokgroparna var att sand annan smuts blåste ned i grytorna. På Malma hed fanns kokgroparna fram till. Därefter byggdes flera typer av väggförsedda skjul. Efter flera varianter av enklare kokhus sändes en central order ut, där det krävdes att kokhus med ångkokningsapparater skulle byggas. Matdags vid militärt möte. I kokgroparna hänger kittlar på stänger medan mathämtarna bär mat till sina matlag nya kokgropar grävs. Kokgropar slutade att användas på Malma hed, så möjligen är fotot så tidigt. Skjulen ersattes 9 med två kokhus. Där härskade kokhusföreståndaren s tillsammans med meniga soldater stod för matlagningen. Det serverades ingen växlande mat till soldaterna. Frukosten bestod av korngröt utan mjölk, middagen av ärter fläsk till kvällsmat gröt. Maten hämtades av korpralerna sedan satt soldaterna åt på marken. I Malmköping fanns bord bänkar vid mitten av 0-talet. För att få regnskydd byggdes fyra mathallar på 0-talet. De bestod av tak på stolpar utan väggar. Senare sattes väggar med fönster upp. Utvecklingen var likadan ut på alla Sveriges militära mötesplatser. Officerskårens mathållning såg annorlunda ut. På officersmässen serverades bland annat smörgåsbord med flera olika rätter. Läs gärna PM för mathållningen i officersmässen på andra sidan skylten. Ute i fält såg officerarna till att få med sig både möbler, vällagad mat serveringspersonal. s e m e r p å a n d r a s i d a n I en av de fyra mathallarna. Dessa byggdes på 0-talet. Matlagning vid ett av kokhusen cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Kokhuset l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Soldater s diskar. Disken gick till så att besticken upprepade gånger stacks ner i marken. Det gick lätt efters marken bestod av sand. Kökspersonal. Fem sergeanter till bords i det fria cirka 00. Mathallarna innan väggar sattes upp, 0-tal. Officersmässen låg i regementsbyggnaden, nuvarande Stadshuset.
Järnvägsstationen På 0-talet byggdes de första järnvägarna i Sverige. Riktig fart tog från en plats till en annan. Järnvägen på ett revolutionerande snabbt sätt järnvägsbyggandet på 0-talet då påverkade till med tidmätningen. de stora stambanorna gen landet byggdes. Gen Sörmland gick des nationell standardtid i Sverige För att få korrekta tidtabeller inför- banan Stockholm Göteborg, färdig 2, några år senare stod mycket i hela Sverige. 9. Det betydde att klockan var lika sträckan Stockholm Malmö färdig. Malmköping anslöts till järnvägsnätet då linjen mellan Stålboga Den fattande utbyggnaden av järnvägen fortsatte en bit in på 00- Skebokvarn byggdes 0. Idag driver talet. Järnvägen var en nödvändig Svenska spårvägssällskapet museispårväg på spåren runt Malmköping. del av industrisamhället. Nu kunde varor människor transporteras s e m e r p å a n d r a s i d a n Järnvägsrälsen förbi Malmköping håller på att läggas. Stationen invigdes 0. Vid stationen 0.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Järnvägsstationen l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Loket Malmköping. Järnvägen håller på att byggas. Bort loket på bilden byggdes senare Malmköpings stationshus, invigt 0. Järnvägen invigs i oktober 0. Militärer på resa cirka.
Historien - info Säkerhet Historien i Sörmland information Malma hed var militär övningsplats för Södermanlands regemente åren. S en följd av detta växte Malmköping upp. I Malmköping finns idag röda stolpar med tavlor s berättar soldater,. De står på ett trettiotal platser runt heden i köpingen syns med sina röda plåtvimplar. Följ dem på en prenad gen 0 år av Sveriges historia. Beväring, 9. malmköpingsortens hembygdsförening Skyltarna i Malmköping är en del av Historien i Sörmland, s finns på många orter i länet. På varje ort berättas ett tema. Om de stora sammanhangen den nära verkligheten. Gnesta spår, rör ledningar Katrineholm industrisamhället välfärdsstaten människor, makt, ekoni energi Nynäs godset människorna Stendörren skärgård, människor djur Exercis på Malma hed cirka 00. Stora Malm när n var centrum i bygden Strängnäs religion samhälle Trosa turisterna, badgästerna ledigheten Vingåker kläder, kropp konfektion Vrå stenålder arkeologi Åkers bergslag människorna, bruket kanonerna Se också skyltarna på webben: www.sormlandsmuseum.se malmköpingsortens hembygdsförening Exercis på Malma hed. 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan malmköpingsortens hembygdsförening
Lägerhyddan Lägerhyddorna fungerade liks lägerbarackerna s förläggning för manskapet. Båda hyddor baracker ersatte tälten s tidigare använts under de militära mötena smartid. Hyddorna var billigare än barackerna kunde lätt monteras upp ned. Runt 0 man kunde ha sina sovplatser i en enda hydda. Officerarna hade sina bostäder på annat håll. Regementschefen hade bostad i tingshuset vid Gustaf Adolfs torg övriga officerare sov främst i officersgården mellan Storgatan heden. Läs mer tingshuset på skylt nummer tjugoett officersgården på skylt tjugotre. Hyddorna hade, förut att vara sovplats, andra funktioner. Bland annat användes de s gymnastikhus. Likadana hyddor fanns runt på militära mötesplatser i hela landet. Vid Malma hed fanns s mest fem lägerhyddor i en lång rad. De första två byggdes 02, en 0 de två sista. Idag återstår en hydda. s e m e r p å a n d r a s i d a n Inryckning i maj 9. På väg ut i fält 0 med lägerhyddor i bakgrunden. Hyddorna användes för olika aktiviteter, men i första hand var de förläggningslokaler.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Lägerhyddan l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Gymnastik i en lägerhydda cirka. Lägerhyddorna ett två under byggnation 02. Madrasser stoppas med halm cirka 90. Inryckning cirka 90. f o t o d. h ö g b e r g
Historien - info Om Historien i Sörmland Malma hed var militär övningsplats för Södermanlands regemente åren. S en följd av detta växte Malmköping upp. Runt heden i Malmköping finns idag röda skyltar s berättar soldater,. Skyltarna står på ett trettiotal platser runt heden i köpingen. Följ de röda skyltarna på en prenad gen 0 år av Sveriges historia. De röda skyltarna i Malmköping ingår i Historien i Sörmland, med röda skyltar runt i länet. På varje plats berättas ett tema. Det handlar de stora sammanhangen den nära verkligheten. Om samhället människorna. Se också skyltarna på webben: www.sormlandsmuseum.se Gnesta - spår, rör ledningar Katrineholm - industrisamhället välfärdsstaten - människor, makt, ekoni energi Stora Malm - när n var centrum i bygden Vingåker - kläder, kropp konfektion Vrå - stenålder arkeologi Åkers bergslag - människorna, bruket kanonerna Exercis på Malma hed. 1 information Beväring, 9. Exercis på Malma hed cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Minneseken Här stod tidigare en björk s var signaler var från början nödvändigt samlingsplats vid olika typer av in miltitären. Landtrupper till fots parader uppvisningar. Då stod använde trummor pipor medan regementschefen, kanske med en de ridande trupperna hade pukor inspekterande gäst från kungahuset, trumpeter. På 00-talet utökades uppställd vid björken regementet marscherade förbi hälsade. börja spela marschmusik. Av ekono- antalet instrument man kunde Björken har i senare tid ersatts med miska skäl drogs militärmusiken in eken s står här idag. under 00-talet. In den europeiska musiken k Musiken Inte långt härifrån, i närheten av lägerhyddorna (se skylt nummer tio), låg en musikpaviljong. Militärmusiken började s ett signalsystem. Att meddela sig med Dansbanan vid högvakten. Banan byggdes kring 02. inspiration bland annat från det turkiska riket. Mozart skrev musik a la turca några år senare,, skaffade chefen för Södermanlands regemente Gustaf Adolf von Siegroth en turkiskt inspirerad så kallad Janitschar-orkester. Det var en blås- orkester med kraftfull slagverkssektion. Under det sena 00-talet återuppstod alltså militärmusiken i Sverige. Den militära orkestern hade stor betydelse för musiklivet i samhället, dels gen offentliga framträdanden, dels gen att musikerna även hade många civila uppdrag. I Malmköping spelade regementets orkester både på de militära ceremonierna/festligheterna på offentliga konserter. Då regementet flyttades till Strängnäs hela regementet tågade dit, var det till Södermanlands regementes paradmarsch. s e m e r p å a n d r a s i d a n Konsert vid Malma hed.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Minneseken l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Orkestern spelar upp på dansbanan. Midsmarfest på Malma hed. Dansbanan, 90-talet. På planen framför lägerhyddorna.
Suckarnas allé Suckarnas allé kallas planteringen med tallar s sträcker sig längs hedens norra kant. Allén, s också kallas Traversen, byggdes s ett skydd så att kulor från skjutövningar inte skulle förirra sig till fel ställe. Ordet allé härstammar från franskas allez, s betyder gå. Alléer anlades bland annat för att ge skugga, vilket kanske var syftet även här på den i övrigt öppna heden där solen stekte. Bakgrunden till namnet Suckarnas allé har flera tolkningar. En är att det var här s soldaterna gick från sina bostadstält till sjukhuset då de blivit skadade eller sjuka. De suckade för att de var dåliga behövde vård. En annan tolkning är att det snarare var så att soldaterna suckade då de gick ifrån sjukhuset. Då hade de blivit pysslade skötta, men var nu tvungna att börja övningarna igen. Hjalmar Trafvenfelt, född 1 på Fiholm i Jäders socken. blev han löjtnant i Södermanlands Regemente, där han stannade till 02. Trafvenfelt var känd landskapsmålare, s skapat över 00 alster. Han dog i Askersund. Till höger på fotot syns Suckarnas allé regementssjukhuset. Suckarnas allé.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Sjukhuset, När de svenska regementena övade fanns drygt 00 man tillsammans under skiftande antal veckor. Då behövdes sjukvård sjukhus. På 00-talets Malma hed löstes det med ett kringflyttande lasarett med plats för knappt sjuka skadade. Det har även funnits en sjukstuga i Malmköping. Den låg i nuvarande Lottagården vid Gustaf Adolfs torg började användas 2. Huset hade tidigare varit postkontor. Byggnaden hade åtta rum blev med tiden alltför liten. Sjukvårdssoldater under övning, 90-tal. När övningarna blev mer fattande, i slutet av 00-talet, fanns ibland upp emot 2 000 personer på övningsplatsen. Då behövdes större mer välorganiserad sjukvård. Väl tilltagna sjukhus byggdes på många övningsplatser i hela landet. Sjukhusen är en av de byggnadstyper där det fanns typritningar. Runt i landet byggdes tio stycken s ser ut s sjukhuset här på Malma hed. Andra hus byggda efter typritningar är till exempel översteboställen ladugårdar. År stod det nya sjukhuset färdigt. Personalen var en regementsläkare, en sjuksköterska, ett par sjukvårdskorpraler sjukvårdssoldater. Sedan många år är sjukhuset hotell restaurang kallas idag. Namnet Plevna kmer från staden med samma namn i Bulgarien. Läs mer på skylt nummer sexton hur namnet Plevna k till Malmköping. s e m e r p å a n d r a s i d a n malmköpingsortens hembygdsförening foto d. högverg Sjukvårdssoldater, 90-tal.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen malmköpingsortens hembygdsförening 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Sjukhuset, l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Sjuksystrar med patienter vid sjukhuset cirka 00. Det nybyggda regementssjukhuset cirka 90. malmköpingsortens hembygdsförening malmköpingsortens hembygdsförening Tabellen visar Sjukligheten dödligheten vid Malma hed åren -. Vilken sjukd var det s ledde till flest dödsfall? Det första permanenta sjukhuset vid Gustaf Adolfs torg. Huset kallas Lottagården. malmköpingsortens hembygdsförening
Historien - info Om Historien i Sörmland Malma hed var militär övningsplats för Södermanlands regemente åren. S en följd av detta växte Malmköping upp. Runt heden i Malmköping finns idag röda skyltar s berättar soldater,. Skyltarna står på ett trettiotal platser runt heden i köpingen. Följ de röda skyltarna på en prenad gen 0 år av Sveriges historia. De röda skyltarna i Malmköping ingår i Historien i Sörmland, med röda skyltar runt i länet. På varje plats berättas ett tema. Det handlar de stora sammanhangen den nära verkligheten. Om samhället människorna. Se också skyltarna på webben: www.sormlandsmuseum.se Gnesta - spår, rör ledningar Katrineholm - industrisamhället välfärdsstaten - människor, makt, ekoni energi Stora Malm - när n var centrum i bygden Vingåker - kläder, kropp konfektion Vrå - stenålder arkeologi Åkers bergslag - människorna, bruket kanonerna Exercis på Malma hed. 1 information Beväring, 9. Exercis på Malma hed cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Plevnahöjden Skyttegravarna I slutet av 0-talet pågick krig på Balkan mellan des skyttegravar av modell Plevna upp på åsen intill Ryssland Turkiet. Mellan åren - belägrades. den bulgariska staden Plevna. Vid belägringen byggdes för första gången ett avancerat system av skyttegravar. Det här nya stridssättet blev berömt kallades modell Plevna. När de svenska trupperna vid Södermanlands regemente skulle öva stormning bygg- Fotona visar skytteövning på Plevnahöjden, troligen på -talet. På fotot till höger syns ett skyddsrum. Skyttegravarna i Malmköping kan man fortfarande se s diken vallar runt på åsen s idag kallas Plevnahöjden. s e m e r p å a n d r a s i d a n. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Plevnahöjden l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Utsikt från Plevnahöjden över heden, cirka 90. Ingenjörstrupp arbetar med att anlägga skyttegravssystemet på Plevnahöjden cirka 00.
Förrådet s e m e r p å a n d r a s i d a n Utsikt från Plevnahöjden. Längst till höger syns en av förrådsflyglarna. Det mörka låga huset i mitten är regementschefens bostad i tingshuset. Det vänstra höga ljusa huset är regementsbyggnaden, nuvarande Stadshuset. Skjutövning vid förrådet under ledning av A. Falkenberg. Utanför förrådet cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Förrådet s e m e r p å a n d r a s i d a n Bilderna visar ett av de många militära förråden runt heden, proviantmagasinet. Det låg på andra sidan heden i närheten av kokhuset. Fotona är troligen från slutet av 00-talet. Vy över förrådet cirka 90.
Köpingen Efter att Malma hed blivit fast militär övningsplats för Södermanlands regemente växte 00-tal finns snickare, skräddare, krukma- Bland yrkena i husförhörslängderna från tidigt bebyggelse upp utmed heden. År fick kare, skakare, glasmästare, sämskmakare, orten rättigheter s köping. Det ledde till att hattmakare handelsman. allt fler hantverkare handelsmän flyttade Under 00-talet ökade Malmköpings befolkning den utvecklingen fortsatte, än i hit. En anledning till den stora inflyttningen var att man inte behövde betala skatt under de långsammare takt, in på 00-talet. första åren. Marknadsdag folkvimmel cirka 00. med vattenpumpar cirka 90. Klockargården cirka 90. cirka 90. Infart till Malmköping från shållet. Troligen är fotot från slutet av 00-talet.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Länsmansgården Indelningsverket År 2 infördes indelningsverket i Sverige. Det fanns kvar fram till 01 var statens främsta sätt att avlöna sina anställda. Vad var då indelningsverket? Efters staten hade ont kontanta medel men gott jord, var det självklart att ge gårdar s betalning istället för lön. Tjänstemän i statlig tjänst fick helt enkelt en gård av viss Länsmansgården cirka 00. storlek att försörja sig på. Det gällde till exempel officerare, länsmän, präster dare. Samtidigt fanns de så kallade rusthållen där gårdsägaren, vanligen på stora gårdar, åtog sig att anskaffa underhålla en ryttare med utrustning. För detta blev rusthållaren befriad från grundskatt. Läs mer rusthållet på skylten här bredvid. För soldaterna gällde samma villkor s för rusthållaren, men torpen de fick att bruka s ersättning tillhandahölls inte av staten direkt. Istället var det - gårdar s gick ihop för att bygga ett torp underhålla en soldat. Totalt fanns kring 0 officerare 1 0 soldater i Södermanlands regemente under hela perioden s indelningsverket fungerade. Ute i landskapet fanns cirka 1 20 boställen soldattorp. Länsmansgården här intill har varit boställe för en tjänsteman med polisiära befogenheter. Dessa byggnader används numera s hembygdsgård är öppna för besökare under smarsäsongen. s e m e r p å a n d r a s i d a n. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Länsmansgården l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Kaptensbostället för Oppunda kpani, Fyrö, i Sköldinge. Länsmansgården. sörmlands museum Hjalmar Fritz, hustrun Gerda barnen utanför soldattorpet Svartkärrstugan, rote, cirka 00. b j ö r kv i k s h e m byg d s f ö r e n i n g
Länsmansgården Rusthållet Här i socken fanns tre rusthåll s ingick i Lif-Regementets Grenadiers-Corps i Örebro. Ett av dessa tre är det rödfärgade tvåvåningshuset här intill. I socknen fanns dessut nio soldattorp s ingick i regementets :e kpani - Oppunda. Rusthållet har haft blandade syften sedan Södermanlands regemente fick Malma hed s sin permanenta övningsplats. Under åren 2- inrättade den dåvarande Då rusthållet var gästgivargård, 0. regementschefen Gustaf Adolf von Siegroth en militärakademi för officerarna vid regementet. Läs mer militärakademin på skylt nummer ett. Det gamla rusthållets huvudbyggnad användes då för undervisning hade några övernattningsrum. En bit in på 00- talet nyttjades huset s gästgivaregård, en funktion s fanns kvar in på 00-talet. Idag kallas gården för gästgivaregården. s e m e r p å a n d r a s i d a n Interiör från då rusthållet var gästgivargård, cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen, busstorget 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Länsmansgården l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Dessa teckningar användes troligen i den militärakademi s Gustaf Adolf von Siegroth startade här i rusthållet. De föreställer dels befästningarna på Gibraltarklippan i Medelhavet, dels ett flytande artilleribatteri dessut en så kallad redoute, ett skyddsvärn för kring femtio man. Teckningarna tillhör Södermanlands regementes officerskårs förening.
Kyrkan Sedan reformationen under Gustav Vasas på 00-talet har den svenska lutherska n varit knuten till kungamakten staten. Kungen blev då ns överhuvud. Efters kungen kröntes vid en kyrklig ceremoni ansågs han regera med hjälp av Gud. Kopplingen mellan kungamakt religion blir tydlig i många svenska kungars valspråk. Gustav Vasa använde exempelvis Om Gud är med oss vem är då emot oss Gustav II Adolf: Med Gud segrande vapen. Inför avgörande bataljer i ett krig hölls alltid gudstjänst. Då trupperna Kyrkoparad med hela regementet i kyrklunden 9. skulle kmenderas framåt till strid använde svenskarna under 0-åriga kriget (-) fältropet Gud med oss. De katolska motståndarna använde Jesus Maria vid samma tillfälle. Kyrkan betraktade regementena s församlingar, vilket blev särskilt tydligt i krig utlands. Då skickades ett kringflyttande dkapitel, det vill säga en samling präster knutna till dn, tillsammans med trupperna. Även då fred rådde ingick kyrkliga ceremonier i vardagen. När regementet möttes för övningar vid de årliga mötena hölls bönestunder, eller korum, två gånger per dag. Sedan 00-talet hade varje regemente tre präster. På 00-talet kallas en av dem regementspastor de två andra bataljonspredikanter. På Malma hed hölls bönestunder varje morgon kväll. Ibland var hela regementet uppställt, ibland var man indelade i bataljoner. En bataljon består av - kpanier ett kpani innefatar 0-0 man. Bönestunden varade ungefär en timme. På söndagar var det högmässa aftonsång. Långt in på 00-talet var gudstjänsterna obligatoriska för alla. När hela eller halva regementet var med var man uthus, annars höll man till i n. Regementets präster höll också katekesförhör med soldaterna. Även då nyttjades Lilla Malma. På grund av ns storlek kunde man bara vara två kpanier, cirka 00 man, åt gången på förhören. s e m e r p å a n d r a s i d a n. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Kyrkan l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Arbete vid n under restaureringen 9. På kyrkbacken på 90-talet. Vykort från. f o t o d. h ö g b e r g
Tingshuset Boende på heden När Gustaf Wachtmeister blivit regementschef kring år 00 gjordes en mellan de årliga regementsmötena. boställe där han bodde levde stor tillbyggnad på det gamla tingshuset s fanns här sedan tidigare. nummer ett. Läs mer indelningsverket på skylt Det iordningsställdes en bostad för En del av tingshuset användes s regementschefen, översten. Större regementsexpedition. Tingshuset delen av året stod denna bostad dock behöll även sin tidigare funktion s t. Även översten hade sitt indelta På väg till tingsförhandlingar, 02. I Malmköpings tingshus. I mitten sitter häradshövdning Edlund. rättegångslokal för Villåttinge härads tingsrätt. Fram till år 00 användes huset fortfarande s dstol. Idag är huset privatbostad. Det var olika hur männen bodde s vanlig soldat eller officer. På 00- talet använde både officerare manskap tält, men de var olika stora. Från 00-talet finns en beskrivning s berättar att officerarnas tält var stora bekväma. De var väl möblerade hade tre skilda avdelningar, liten entré, salong sovrum. Tältet hade trägolv var försett med dubbel tältduk. Manskapet låg på halmmadrasser med ryggsäcken s kudde. De yngsta officerseleverna hade varsin säng, byrå bord. Till hjälp hade de liks de riktiga officerarna dessut en uppassare. Tingshussalen i Malmköping 02.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Mån en positiv behandling av regementes fasta mötesplats år. kung Gustav III, fick stadsförslaget Dåvarande regementschefen Gustaf namnet Gustafs stad. Någon stad Adolf von Siegroth behövde hantver- blev det dock inte. År beslutade kare, handelsbodar näringsstäl- regeringen att låta bebyggelsen kring len för militärens behov. Han hade heden få rättigheter s en köping, därför förhoppningar att bebyg- vilket var steget under formella gelsen runt övningsplatsen skulle stadsprivilegier. Namnet på köpingen bli en stad. Siegroth lämnade in ett blev Malmköping. förslag på en stadsplan för orten. malmköpingsortens hembygdsförening Malma hed blev Södermanlands se mer på andra sidan Vid Gustaf Adolfs torg. Det låga huset är Basarerns, en bosättningsaffär. Intill ligger officersgården. 1 tan sga g n i T 2 2 Gustaf Adolf von Siegroths förslag på stadsplan för Gustafs stad från. Till vänster syns Gustaf Adolfs torg, till höger det s idag kallas Stora Torget. Siegroths plan utgör fortfarande planen för de centrala delarna av Malmköping. 1 2 La. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 2 2 2 Ba d h i stor i e n r unt h ed en Gustaf Adolfs torg s hu n ta ga Ku n Museet g sg 9 atan n dsv ägsg atan 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Gustaf Adolfs torg l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Gustaf Adolfs torg cirka 00. Samling på Gustaf Adolfs torg cirka 00. Vy från Gustaf Adolfs torg med Gula Knuten längst bort, i början av 00-talet.
Officersgården Militärmakten har alltid varit hierarkiskt organiserad. Varje regemente hade en överste s chef med en överstelöjtnant s ställföreträdare. Under hon fanns olika officerare med olika funktioner. De åtta kpanierna s ett regemente bestod av hade i sin tur var sin chef, s oftast var kaptener. Här fanns även en fänrik s ledde exercisen s förde kpanifanan i strid. Fältväbeln ansvarade för disciplinen. De kpletterades av korpralerna vilka inte var officerare utan vanliga soldater med en del arbetsledande uppgifter. Bland övriga officerare fanns tre präster per regemente under 00-talet också läkare. Officerskåren på regementet bestod av cirka 0 personer. Officersdasset låg i den röda träbyggnaden s fortfarande finns kvar här intill. Det inreddes. Av de personer s hade de högsta befattningarna vid Södermanlands regemente -2 var adliga, fyra adlades under sin livstid en förblev ofrälse, alltså icke adlig. Samtliga regementschefer var födda adliga. Både under 00- talet 00-talet var de flesta av de högre officerarna adelsmän. Samtidigt fanns möjligheten att göra karriär in militärmakten utan att vara adlig. Det blev särskilt tydligt efter att kung Karl XIV Johan i början av 00-talet tog bort reglerna s krävde en adlig bakgrund för att kunna få de högsta statliga tjänsterna. Den förste regementschefen s inte var adelsman hette Svante Edvard Wilhelm Brehmer var chef 9-0. När Malma hed blev militär mötesplats bodde både officerare soldater i tält under övningsveckorna. Snart började dock officerarna hyra in sig hos folk i köpingen. År, efter att övningstiden förlängts betydligt, byggdes officersgården med bostäder för officerarna. Officersgården användes senare s vårdhem. Vid en tragisk brand 1 förstördes huset fem människor brann inne. s e m e r p å a n d r a s i d a n Officersgården. Vid besök av kung Oscar II finns en ögonblicksbild härifrån. Då kungen sköt upp dörren till ett av rummen möts han av en badande löjtnant Arfwedsson. Inspektionen avslutades efter detta under stor munterhet. Framför officersgården 99.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Officersgården l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Officerare s vilar efter maten,. Kung Oscar II besöker Malmköping. Här syns det sena 00-talets nationalism i de storslagna dekorationer s sattes upp på regementsbyggnaden vid officiella festligheter. Fanor, riksvapen kungakronor var populära nationella symboler. I allén framför officersgården, möjligen. Även vid en rent privat födelsedag syns liknande men förenklade arrangemang - jämför med fotot till väster - runt porten på officersgården. Här firas S. Hjulhammar på sin -års dag. Fotot är taget på trappan till en av officersgårdens flyglar. I allén utanför officersgården med officerare närmast kameran. Fotot är troligen från 00-talets slut.
Stora torget s e m e r p å a n d r a s i d a n Middag i Stora salen i regementsbyggnaden, nuvarande Stadshuset, 9. Där låg dels tjänsterum för officerare, dels officersmässen. Vid umgänget på mässen bjöds ofta gäster in. Fjärde personen från höger är löjtnant Axel Svinhufvud. Interiörbilderna från är tagna ur hans fotoalbum. Bilderna ovan visar ett av mässrummen, cirka 00. Några officerare med hustrur gäster på regementsbyggnadens balkong cirka 00.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Stora torget s e m e r p å a n d r a s i d a n Regementsbyggnaden, nuvarande Stadshuset, i festskrud med gevär, hillebarder, fanor, vapensköldar, lövgirlander kulörta lyktor. Fotot är från 2. Möjligen är det förlovningen mellan kronprins Gustaf Victoria s firas. Stora torget med marknadsvimmel, cirka 00.
Underofficersmässen Rangskillnaden mellan de olika grupper in militären har alltid varit viktig. Främst delade man på manskapet officerarna men även in gruppen officerare fanns olika avdelningar. Officerare underofficerare var två klart skilda kategorier s till exempel inte blandade sig nämnvärt på fritiden. De höll sig in sin grupp både på den egna mässen, på utflykter fester. Underlöjtnant Ernst Åhlén,. I gruppen underofficerare fanns från framåt fanjunkare, sergeanter furirer. Gengående handlar många minnesberättelser från heden ett präktigt supande vid de militära mötena. I telegram skrev till exempel majoren Tönnes Falkenberg Full i går. Sjuk i dag. Kmer i morgon. Detta efter ett besök hos sin svåger Harald Strömfelt på Malma hed. Underofficersmässen, eller paviljongen s den också kallades, byggdes. Huset användes på liknande sätt s officersmässen i regementsbyggnaden, nuvarande Stadshuset. Bland annat arrangerade man festligheter med hustrur gäster. Till vardags serverades mat på mässen. Efter att regementet flyttade till Strängnäs blev det postkontor i lokalen. Idag är huset privatbostad. s e m e r p å a n d r a s i d a n Underofficersmässen, byggd.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Underofficersmässen l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Fanjunkare med sina hustrur utanför underofficersmässen, troligen i slutet av 00-talet. Underofficersmässen cirka 0. Underofficerare spexar framför fotografen, troligen i slutet av 00-talet.
Gula Knuten Militärens årliga regementsmöten i Malmköping gjorde att det fanns fler restauranger hotell än i andra jämnstora städer köpingar. Ett populärt ställe var Hotell Almqvist, eller Gula knuten s det också kallades. Under senare delen av 00-talet var Gula knutens trädgårdsservering mötesplats särskilt för de yngre officerarna. Här fanns ett lusthus s kallades Lyktan samt en kägelbana. De så kallade officersvolontärerna, en sorts officerselever, använde Gula knuten s sin mäss I trädgården vid Gula Knuten 02. mellan åren -0. Mässen var platsen där officerarna åt drack, umgicks roade sig. Friherren Carl Wilhelm August Hermelin, s var en av dessa officersvolontärer mellan -, berättar i sina minnesböcker kvällarna på Gula knuten under sent 00-tal. Förut dryckerna beskriver han serveringspersonalen, där han främst talar den vackra Emilie. Utanför lusthuset Lyktan i Gula Knutens trädgård 2. Regementet flyttade till Strängnäs, så kanske dessa soldater var på tillfälligt besök? Storgatan med Gula Knuten i fonden. Huset närmast till vänster inrymde tidigare Hellströms manufakturer senare Basararn, en bosättningsaffär. Tvåvåningshuset till vänster är officersgården. Huset närmast till höger har varit skola, cykelaffär färghandel. Fotot är taget från Gustaf Adolfs torg 9.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Värdshuset Redan under de första åren Malma hed användes s militär mötesplats öppnade de första serveringarna s låg utanför den militära mathållningen. På 0-talet började en madam Qvarnberg servera förfriskningar s kaffe te. Serveringen byggdes snart ut till kaffehus med namnet Värdshuset Antonia. Det låg på. I slutet av 00-talet fanns krogar i Malmköping. Det var betydligt fler än vad s var normalt för en så liten ort. Men förklaringen är enkel En av Värdshusets flyglar cirka 90. varje smar mångdubblades befolkningen med tillresta militärer s var på möten övningar. Försäljningen av både kaffe, pilsner brännvin var alltså klart säsongsbunden. I flera fall drevs rörelserna av kvinnor, ofta änkor. Att servera mat dryck var ett råde där kvinnor hade möjlighet att relativt självständigt vara yrkesverksamma. Dagens värdshus öppnade under namnet Nya hotellet. Det fungerar fortfarande s restaurang även hotellrörelsen är nedlagd. Restaurang Fenix vid Stora torget cirka 90. På balkongen till Värdshuset cirka.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, södra sidan Varför krig? Sverige har varit inblandat i många krig sedan början av 00-talet. Anledningarna till krigen har varierat. Det kan ha varit självständighetskrav gentemot ett annat land, s till exempel i kriget mot Danmark på 0-talet (Nordiska sjuårskriget -0), eller Rysslands inblandning i svensk politik på 00-talets slut (Gustaf III:s ryska krig -90). En annan anledning kunde vara att avvärja hot från utlandet samtidigt s man ville göra det egna territoriet större, s till exempel Karl X Gustavs danska krig -. Då övergick Skåne, Bohuslän, Blekinge, Gotland Ösel till Sverige från Danmark. Ibland slutade ett krig med förlust av stora landråden. Bästa exempel är kanske Finska kriget mot Ryssland (0-09), då Sverige förlorade hela Finland till ryssarna. Krig kunde också startas för att få bättre handelsvillkor med lägre tullar avgifter på utrikeshandeln. Övningar för krig på Malma hed. I bakgrunden till höger syns regementsbyggnaden, idag kallad Stadshuset. skogen syns militärernas förläggningstält. Den svenska krigshistorien, då det gäller stora konflikter s landet varit inblandat i, tog slut i början av 00-talet. Efter det har visserligen hot krig förekmit men utrikespolitiken har kunnat föras på fredlig väg. En grund i denna fredligare politik har varit den svenska alliansfriheten s i teorin ska göra landet neutralt i krig. Men helt neutralt har Sverige aldrig varit efters olika band funnits till exempel med västvärldens länder. Begreppet neutralitet har dock gärna använts politiskt tack vare ordets positiva klang. Särskilt den svenska regeringens handlande under 2:a världskriget (9-) har idag kritiserats, främst för undfallenheten mot Tyskland i första delen av kriget. Dock måste medges att politikens mål att hålla landet utanför kriget lyckades. Mycket av det svenska välståndet efter kriget beror på att vår industri infrastruktur stod intakt direkt efter krigsslutet att Sverige därmed kunde exportera industrivaror till de krigshärjade länderna. s e m e r p å a n d r a s i d a n. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, södra sidan h i stor i e n r unt h ed en läs mer på andra sidan Vid början av 00-talet gav sig Sveriges kronprins Karl Johan (XIV) in i kriget mot Napoleon. Resultatet av kriget blev för svensk del att Norge förenades med Sverige. Från kriget finns en spännande ögonvittnesskildring av soldaten Johan Spann s bland annat var med vid slaget vid Gross Beeren söder Berlin. Karta ur boken Sveriges krig politik, utgiven. Karta över Prag s använts vid militärakademin i Malmköping på 00-talet. Tillhör Södermanlands regementes officersförening.
Heden, södra sidan Krig ekoni Det är dyrt att föra krig. Soldaterna var det krigsbyte man kunde ta på ska utrustas, tränas, födas få lön. de olika platser s krigshärjades. Ett sätt att kma billigare undan Plundringen var en lika självklar s är att försöka kriga på andra länders fasansfull del av kriget. De svenska råde. Då slipper man få ett krigshärjat, utarmat land där inga skatter mycket s sina fiender. trupperna deltog i plundrande lika kan utkrävas kma staten tillgodo. En del av betalningen både Exempel på svenska krig på utländskt råde är Karl X Gustavs till officerare vanliga soldater polska krig (-0) den del Försöksmobilisering intill lägerhyddorna, tidigt 00-tal. av Trettioåriga kriget på främst tysk mark s Sverige var inblandat i 0-. Ett krig där det egna territoriet varit krigsskådeplats är Finska kriget 0-09, där ryska trupper marscherade in i det då svenska Finland. Ett av statens stora problem då fred slutits efter ett krig var den så kallade avdankningen. Då skulle alla officerare soldater ha betalt. Om man hade lejt in trupper från utlandet skulle de ha betalt nu, vilket kunde bli kostsamt. Man skulle kunna säga att det var enklare att låta kriget fortsätta än att få fred avdanka trupperna. l ä s m e r p å a n d r a s i d a n. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen, busstorget 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan
Heden, södra sidan l ä s m e r p å a n d r a s i d a n Kartan visar slaget vid Sävar under Finska kriget mellan Sverige Ryssland 0-09. Sävar ligger strax norr Umeå är ett exempel på då de svenska trupperna slogs mot fienden på eget territorium. Sävar var en av de svenska segrarna under kriget, men slutresultatet var en katastrof för Sverige - hela Finland gick förlorat till ryssarna. På kartan står greve Wachtmeisters namn. Det var han s ledde de svenska trupperna vid detta tillfälle. Till vardags var Wachtmeister chef för Södermanlands regemente. En annan man s deltog i slaget var den indelte soldaten Johan Spann s skriver slaget i sin dagbok. Spann föddes 9 anställdes s soldat för rote nummer Svarttorp, Västra Vingåker, år 09. förflyttades han till rote nummer Söder Spånga, Västra Vingåker. Där stannade han till 9 då han begärde avsked. Karta ur boken Sveriges krig politik, utgiven. År var jag på stormöte uti malmkiöping en månad. Sedan marserade vi hem, var hemma uti dagar; sedan marserade vi til Stockholm, der vi xserade någon tid; sedan marserade vi Dalön sedan till Carlscrona. Ur soldat Johan Spanns dagbok
Heden, Plevnakanten Bilder från Södermanlands regemente efter Malmköpingstiden flyttade Södermanlands regemente från Malma hed. Här visas några bilder från regementets nya ort, Strängnäs. De flesta är från första delen av -talet. Bilderna tillhör Södermanlands regemente. Tre allvarliga radioentusiaster. Köket intill matsalen. Invigning av kasernrådet i Strängnäs. Musikkåren vid regementet.. Heden. Lägerhyddan. Historien - info 1 2 2 2 1 Museet 9 2 2 2 1. Suckarnas allé. Köpingen 2. Officersgården 2. Underofficersmässen 2. Gula Knuten. Värdshuset 2. Heden, södra sidan