C. M Uppdragsarkeologi AB B
2 C. M Uppdragsarkeologi AB B
3
Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför schaktning för dagvattenledning och stenkista inom Allerums kyrkogård, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk undersökning. Fältarbetet genomfördes den 8 mars 2017. Uppdragsgivare var Allerums pastorat. Undersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning av totalt 11 m 2 schakt i samband med markarbetena. En grav påträffades in situ strax väster om ingången i den östra kyrkogårdsmuren. I samband med aktuellt arbete rekommenderas inga ytterligare antikvariska åtgärder. Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Allerums socken, visas med rött. Fig. 2. Platsen för undersökningen är markerad med blå ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4
Allerums pastorat ämnade förnya dagvattendräneringen runt kyrkan och att anlägga en stenkista. Under arbetets gång förändrades planerna något och ytterligare en stenkista behövdes anläggas på grund av svårframkomlighet, grävningsmässigt sett, längs med korets sydsida. Uppdragsgivaren ville dessutom gräva för avlopp då de planerar att anlägga en toalett i tornet. Kontakt togs med Länsstyrelsen som beslutade att ingreppen kunde rymmas inom redan upprättat beslut. Markingreppen berörde fornlämning nr 174:1, Allerums bytomt. Allerum benämns för första gången i de skriftliga källorna (Diplomatarium danicum) in Aalrum år 1390 (Ejder 2003). Allerum är beläget cirka 4 km norr om Helsingborg och cirka 4 km från kusten i väster. Byn ligger på relativt plan mark med gårds och villabebyggelse utmed Allerums kyrkväg, Allerumsvägen och Jonstorpsvägen. Kyrkan är belägen i byns mellersta del. Jordarten utgörs av lerig morän och fosfathalterna kring Allerums kyrka är förhöjda och kraftigt förhöjda. Kyrkan är centralt belägen inom Allerums gamla bytomt, fornlämning nr 174:1, som är cirka 200x180 meter stor (Ö-V). Den ungefärliga begränsningen är gjord utifrån 1760 års karta, akt 1 (Fornminnesregistret, FMIS). Enligt det historiska kartmaterialet har kyrkogården haft samma utbredning sedan 1700-talet (Geometrisk Avmätning 1742, Enskifte 1817). Till sina ursprungliga delar är Allerums kyrka en typiskt romansk anläggning med långhus och smalare i öster rakt avslutat kor. Av vissa murningsdetaljer att döma är det troligt att en halvrund absid också Fig. 3. Fornlämningar i och kring Allerum visas på utdrag ur Fastighetskartan i skala 1:10 000. 5
funnits. I den nuvarande kyrkan är det huvudsakligen korpartiet som erinrar om medeltidskyrkan. På korets murar har man kunna spåra målningar som stammar dels från romansk tid dels från medeltidens slut (Anshelm 1947). I samband med installation av åskskyddsanläggning till kyrkan påträffades omedelbart öster om kyrkans kor rester av ett kalkbruksgolv och grundmurar från den medeltida absiden. Lämningarna påträffades cirka 0,10 meter under markytan (FMIS). Enligt uppgift av ortsbor har en runsten, fornlämning nr 119:1, troligen blivit inmurad i kyrkogårdsmuren som byggdes på 1800-talet. På gravstenen finns en inskrift skriven på latin med runor och lyder: Var hälsad Maria Nåd. Gud med dig. Välsignad du bland kvinnor ochvälsignad dit livs frukt. Amen. Här ligger Hildulf Svenois son (FMIS). Kring Allerum finns fornlämningar i form av stenåldersboplatser, fyndsamlingar och gårdstomter. En stor fornsakssamling, sliprännor av granit och makadamsslagningsstenar hör också till fornlämningsbeståndet (FMIS). Enligt Länsstyrelsens bedömning var en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med markingreppen, med möjlighet till dokumentation tillfyllest. I samband med den arkeologiska undersökningen har en genomgång genomförts, av i ärendet tillgängliga handlingar och av äldre kartmaterial som Geometrisk Avmätning 1742, Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820, Enskifte 1817, Generalstabskartan 1861, Häradskartan 1910-15, Ekonomiska kartan 1969, Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934, Jordartskartan samt Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, FMIS. Schakt och anläggningar dokumenterades i plan i skala 1:50. Schakten mättes in med GPS. Schakt som grävdes kring koret för dagvattensdränering övervakades (S1-S2), liksom avloppsschakt vid tornet (S4) och schakt för stenkista sydöst om koret vid den östra ingången till kyrkogården (S3), se fig. 6. Schakt som inte övervakades utgjordes av resterande avloppschakt som grävdes i befintligt ledningsschakt och schakt för en stenkista som anlades inom redan schaktat område för befintligt värmesystem. Resterande del av dagvattendräneringen kring kyrkan övervakades inte heller då det endast skulle schaktas cirka 0,20-0,30 meter ner i matjorden. Totalt övervakades 11 m 2 fördelat på fyra schakt. Schakt 1 och schakt 2, totalt 2,5 m 2 stora, grävdes för dagvattendränering kring koret. Schaktdjupet uppgick till 0,20-0,30 meter och bredden var 0,60 meter. Schakt 1 grävdes från korets norra vägg och norrut. I hörnet vid övergången mellan långhus och kor blottlades grundstenar, se fig. 4. Grundstenarna fotograferades och täcktes över efter avslutat arbete. Schakt 2 grävdes från korets sydöstra hörn och söderut. Inget av antikvariskt intresse påträffades. Schakt 3 grävdes mitt för den östra ingången i kyrkogårdsmuren, se fig. 8. Schaktet var cirka 5 m 2 stort och 1,20 meter djupt. Under 0,15 meter bärlager följde 1,00 meter matjord bestående av brun humus med inslag av tegel. I schaktets södra del påträffades på 1,15 meters djup en grav. Nedgrävningen för graven var 0,60 meter bred från södra schaktkanten och norrut. De nedre extremiteterna och bäckenet blottlades vid schaktningen. En svag färgning efter kistans väggar 6
Fig. 4. Fotot visar de blottade grundstenarna i schakt 1. Foto mot öster. kunde anas som två parallella mörkfärgningar. Graven låg i princip i öst-västlig riktning. Graven fotodokumenterades, se fig. 5. Graven täcktes över med schaktmassor och läget för stenkistan flyttades norr om graven. Den östra öppningen i kyrkogårdsmuren kan anas på kartan för Geometrisk Avmätning från 1742, se fig. 7. Markeringen av muren kring kyrkogården skiljer sig åt mot hägnet av hagar på kartan så troligtvis har omgärdningen kring kyrkan, vid kartans upprättande, varit av sten. Den påträffade gravens läge, mitt för den södra pelaren i öppningen i muren indikerar att graven mest troligt är äldre än 1700-tal och att det inte funnits någon öppning i kyrkogårdsmuren vid tidpunkten för gravläggningen. Kyrkogårdar har alltid haft någon typ av omgärdning. Vid utgrävningar har man funnit diken runt kyrkor. Teckningar av äldre datum visar att även trä användes. Under medeltiden blev stenmurar vanliga i kyrkogårdens hägnad. En av murens Fig. 5. Fotot visar den påträffade graven i schakt 3. Foto mot söder. 7
Fig. 6. Fornlämningar och schakt inlagda på renritning av Fastighetskartan i skala 1:500. 8
Fig. 7. Utdrag ur Geometrisk Avmätning från 1742. Pilarna markerar troliga öppningar i kyrkogårdsmuren. Kartan är inte skalsatt. främsta uppgifter var att hålla byns kreatur borta från kyrkogården, men även att markera var kyrkans lagar gällde. År 1686 kom en kyrkolag som sa att kyrkogården ska hållas väl inhägnad och församlingsmedlemmarna skulle stå för kostnaderna. År 1764 förbjöds kyrkan att bygga med trä, detta för att man var orolig att tillväxten av lämpligt virke till skeppsbygge skulle gå förlorad (Fajerson 2011). Schakt 4, som var 3,5 m2 stort, grävdes 1,00 meter norr om den norra tornväggen och 5,00 meter norrut. Schaktet var 0,65 meter brett och 1,20 meter djupt. Omrörda kyrkogårdsmassor och enstaka skelettdelar påträffades. Benen återbegravdes i schaktet vid schaktningstillfället. Inga ytterligare åtgärder rekommenderas i samband med de aktuella markingreppen. 9
Fig. 8. Läget för stenkistan syns som en mörkfärgning mot gruset. Gravens läge är markerad med röd pil. Foto mot öster. Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Ekonomiska kartan 1969 Enskifte 1817 Fastighetskartan 62D 5fS Generalstabskartan 1861 Geometrisk Avmätning 1742 Häradskartan 1910-1915 Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta Jordartskartan Anshelm. G. 1947. Lunds stift i ord och bild. Första delen. Stockholm. Ejder, B. 2003. Skånes ortnamn. Luggude härad med Höganäs stad. Helsingborgs stad. Serie A, Bebyggelsenamn, Del 12. Spår och folkminnesinstitutet. Dialekt och ortnamsarkivet. Lund. Fajerson, C. 2011. Natursten i kyrkogårdsmur: Estetik och teknik när ändringar eller tillbyggnad ska göras i befintlig kyrkogårdsmur. Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, 30 hp, SLU. Alnarp. Hög den 10 april 2017 Caroline Hulting Lindgren 10
Länsstyrelsens diarienummer: 431-2781-2017 Eget diarienummer: 6-2017 Trakt/kvarter/fastighet: Allerum 28:1 Socken eller stad/sn-nummer: Allerum/1173 Kommun: Helsingborg Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 174:1/Bytomt Typ av exploatering: Dagvattendränering, stenkista, avlopp Uppdragsgivare: Allerums pastorat Typ av undersökning: Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: - Fastighetskartans blad: 61D 5fS Koordinater: E 356462, N 6220606 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2017-03-08 Arkeolog: 8 timmar Maskin: - Exploateringsyta: 11 m 2 Undersökt yta: 11 m 2 Schaktmeter: - Summa faktisk: Summa beräknad: 18 245 SEK Löpande räkning Fyndmaterial, förvaring m.m.: Inga fynd tillvaratogs Luhm-nr: - Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 11