Texten redogör för en ny provningsmetod

FUKT Genom en ny provningsmetod för golvsystem på betong kan bland annat latenta fuktskador undvikas. Metoden omfattar emissioner, fukt och vidhäftning. Valet av material visade sig ha stor betydelse för golvets kompatibilitet. Golvsystem kan testas i förväg med ny metod Av bertil persson, docent, Bara, bertil_persson_bara@hotmail.com Texten redogör för en ny provningsmetod för golvsystem på betong. Golvsystemet kan innefatta avjämningsmassa, betong, form, lim och ytbeläggning. Metoden omfattar såväl emissioner, fukt och vidhäftning. Med den nya metoden undviks bland annat latenta fuktskador. Exempel på detta ges i samband med byggnation av Helsingborgs polishus och Halmstad lasarett. Med testmetoden kan även andra golvskador undvikas som emissioner av organiska ämnen eller dålig vidhäftning efter felaktiga val av golvsystem. I samband med utvecklingen av metoden erhölls andra synnerligen intressanta resultat, till exempel effekten av alkalibeständigt lim på emissioner och fukt som vidhäftning för golvsystemet. Materialvalet visade sig ha en mycket större effekt på golvets kompatibilitet än vad fukten hade. Provningsmetoden finansierades av Akzo Nobel Deco International AB - Casco, Bostik AB, Formas/Byggbranschens Innovationscentrum, BIC, Freudenberg Bausystem KG, Peab Sverige AB och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.. Den utvecklades vid Lunds tekniska högskola samt vid SP, Borås, under åren 2003-2006. Betong som självuttorkar Alltsedan byggfuktfri betong togs i bruk på 1990-talet har i pressen relaterade fuktskador i samband med golvsystem på betong mer eller mindre försvunnit, mot att tidigare ha varit en lisa. Oftast härrör numera fuktskador i byggnader till så kallade torpargrunder eller väggkonstruktioner (mögel). Byggfuktfri betong har en genial egenskap, nämligen att självuttorka till följd av dess låga vatteninnehåll i förhållande till cementmängden 1. Byggs ett betonggolv redan från början med byggfuktfri betong slipper man alla problem med byggfukt 2. Yttre uttorkning blir inte nödvändig för att uppfylla de krav som ställs i Bygg- AMA Hus. Dessutom sker uttorkningen till betydligt lägre totalkostnad än om yttre, energi- och tidskrävande metoder ska sättas in. Svårtorkad betong i stålbalk I Helsingborg uppfördes ett nytt polishus på cirka 13 000 kvm av Peab Sverige AB. En stor del av golvytan belades med homogen PVC-matta. Kompatibiliteten, det vill säga samverkan hos material när det gäller emissioner, fukt och vidhäftning, hos ett golvsystem med PVC-matta inklusive övriga golvmaterial bedömdes 3. Golvsystemet bestod av följande delar ovanifrån räknat: 1. Homogen 2 mm PVC-matta Tarkett Eminent eller Tarkett Megalite (nyare mönster). 2. Alkalibeständigt lim Bostik Ecotac Alkaliproof. 3. Cirka 30 mm finavjämningsmassa ABS 148. 4. Eventuellt 20 mm grovavjämningsmassa ABS 312. 5. Cirka 265 mm hålbjälklag fogats med betong K40. 6. Alternativt cirka 260 mm betong K40 i u-formad stålbalk med skänklarna vända uppåt. 7. Alternativt cirka 200 mm betong K40 på undre skänkeln av hålbjälklag. Kompatibiliteten samverkan hos golvsystemen bedöms vara mycket god förutsatt att underlaget hade torkat ut till relativ fuktighet, RF < 85 procent på ekvivalent mätdjup (120 mm ovanför stålbalken, 60 mm i övrigt). Bertil Persson, docent i byggnadsmaterial. Tidigare LTH (17 år) och Skanska (19 år). FÖRFATTAREN Problemet med golvsystemet visade sig vara extremt lång uttorkning av betongen i stålbalken. Denna uttorkning hade kunnat förutses bättre med en förprovning med den nya metoden, vilket inte skedde. Nu fick fukten akut stängas in med tät beläggning eftersom det inte fanns tid inplanerad för att klara av uttorkningen till RF < 85 procent. Tickande fuktbomb Vid byggnationen av EMB Länssjukhuset i Halmstad, på cirka 45 000 kvm, som uppfördes av NCC, utfördes en bedömning av emissioner samt bedömning och provningar av fläkningskraft för alternativa golvsystem jämförbart med dem som hade föreslagits 4. Arton förprovningar av fläkningskraft utfördes på aktuella golvsystem med varierande tjocklek på avjämningsmassan 5. Det aktuella projektet hade planerats bestå av betongelement (håldäck), pågjutning med betong med vattencementtal, vct = 0.45 eller 30 70 mm, eller betong med vct = 0.52, alkalibeständigt golvlim samt ytbeläggning med endera av följande material: Fortsättning s. 68 P 66 husbyggaren nr 3 B 2007

Bild 1. Provkroppen, tre identiskt lika av vardera i delsyfte att studera noggrannheten, byggdes upp som ett verkligt golv inuti en stålform (standard ventilationsdelar i stål lock och fläns, vilken satt kvar under hela testperioden). Bild 2. Tre olika typer av ytbeläggning användes, linoleum, gummi och PVC, vilka applicerades antingen med alkalibeständigt lim eller med standard polyakrylatlim. P 1. Homogen PVC-beläggning Altro D25. 2. Homogena PVC-beläggning Royal Armstrong. 3. Homogena PVC-beläggning Tarkett Eminent eller Granit. Ursprungligen hade direktlimning av ytbeläggning till betongen föreslagits men denna konstruktion undveks till följd av risken för alkalisk nedbrytning av limmet. I stället kunde följande rekommendationer ges för de i projektet aktuella golvsystemen (i prioritetsordning) under förutsättning att golvsystemen i övrigt till alla delar utförs enligt materialleverantörernas anvisningar, RF < 85 procent på normenligt mätdjup: 1. Limning med lösningsmedelsfritt standard polyakrylatlim på 5 mm lågalkalisk, kaseinfri avjämningsmassa. 2. Limning med alkalibeständigt polyakrylatlim på 2.5 mm lågalkalisk, kaseinfri avjämningsmassa. 3. Limning med alkalibeständigt polyakrylatlim på 5 mm lågalkalisk, kaseinfri avjämningsmassa. Även i detta fall visade det sig att ingjutna u-formade stålbalkar i sin tur ingjutna med betong innebar veritabelt, tickande fuktbomber eftersom uttorkningen för betongen i dessa tog mångfalt längre tid än för golven i övrigt 6. Remsor om 1 m över stålbalken fick lämnas obelagda med PVC-beläggning för att betongen skulle kunna torka ut under mycket längre tid än vad som var fallet för golvet i övrigt, upp till 1,5 år. Med en föregående tillämpning av den testmetod texten handlar om skulle dessa problem ha kunnat förutses på ett mer exakt sätt och konstruktionen/betongen kunnat ha ändrats i tid. Provkroppar studerades I syfte att utveckla en ny provningsmetod för golvmaterial/system på betong beträffande fläkningskraft, relativ fuktighet och emissioner av organiska ämnen studerades 60 provkroppar 7. Provkropparna, tre identiskt lika för vardera golvsystem i delsyfte att studera noggrannheten, byggdes upp som ett verkligt golv inuti en stålform (standard ventilationsdelar i stål lock och fläns) vilken satt kvar under hela testperioden, bild 1. I botten av formen göts betong upp till 8 mm under ovankanten av formen. Betongen torkades under en månad i RF = 60 procent. Betongen tillverkades av två olika kvaliteter, antingen med vattencementtal, vct = 0.40 eller med vct = 0.60. Ovanpå betongen och inuti stålformen göts 8 mm avjämningsmassa av två olika kvaliteter och torkades ut under en månad i RF = 60 procent. Tre olika typer av ytbeläggning användes, linoleum, gummi och PVC, vilka applicerades antingen med alkalibeständigt lim eller med standard polyakrylatlim, bild 2. Mätningar av RF i betongen utfördes före det att ytbeläggningen lades och efter det att mätningar utfördes av emissioner av organiska ämnen, vilka i sin tur utfördes ett halvt år efter det att ytbeläggning hade skett, bild 3. Efter det att mätningar hade utförts av emissioner av organiska ämnen, bild 4, bestämdes fläkningskraften på tre remsor från varje provkropp, bild 5 5. På några likvärdigt uppbyggda provkroppar utfördes mätningar av fläkningskraft även i uppvärmt tillstånd (i betongen ingjutna värmerör). Följande beteckningar användes på i utvecklingsarbetet förekommande material: A = Akzo Nobel Deco International Schönox CP avjämningsmassa. B = Bostik golvspackel Fiber Quick. 68 husbyggaren nr 3 B 2007

Bild 3. Mätningar av RF före det att ytbeläggningen lades och efter det att mätningar utfördes av emissioner av organiska ämnen. Foto: Stefan Backe, LTH. Bild 4. Mätningar av emissioner av organiska ämnen, vilka utfördes ett halvt år efter det att ytbeläggning hade skett. Foto: Sarka Langer, SP. C = Bostik alkalibeständigt golvlim AlcaliTac AT. D = Akzo Nobel Deco International golvlim Cascolin 3449. E = Akzo Nobel Casco Proff alkalibeständigt golvlim Solid 3480. FR = Freudenberg gummigolv Noraplan. G = Bostik golv- och vägglim MultiTac MT. H = Akzo Nobel Deco International Casco golvlim Cascoproff 3448. TL = Tarkett linoleumgolv. TP = Tarkett PVC-golv. Prov gjordes i lab Varje byggprojekt torde självt få arrangera tillverkning och härdning av prover efter sina specifika behov beroende av ingående material och tidplaner, till exempel vid LTH, www.byggnadsmaterial.lth.se eller vid Apix, Halmstad, www.apix.se. Själva provningsförfarandet måste däremot utföras i laboratorium, till exempel vid SP, Borås, www.sp.se. Före det att proverna tillverkas måste givetvis SPs kapacitet att genomföra provningen kollationeras. I provningsmetoden beskrivs följande fem delar 7 : A. Syfte, användningsområde Metoden är framtagen för bedömning av en golvkonstruktion bestående av betong, avjämningsmassa, lim och ytbeläggning med avseende på den interna relativa fuktigheten i betongen, emission av flyktiga organiska ämnen (volatile organic compounds, VOC) till luft samt vidhäftning av ytbeläggningen till betongen. Metoden syftar till att kunna förutse emission av organiska ämnen från golvsystem före det att konstruktionen är utförd. Metoden för förprovning bygger på att golvsystemet utförs så lika som möjligt som i verkligheten med avseende på vilka komponenter som ingår samt proceduren som används i byggandet både konstruktions- och tidsmässigt. B. Princip Provkroppar bereds så att de så långt som möjligt simulerar ett golvsystem i full skala. I provkropparna ska ingå betong, avjämningsmassa, lim samt ytbeläggning. Provet tillverkas med de komponenter som ska ingå i det slutliga golvsystemet. Tidsförhållandena ska vara sådana att de simulerar det förprovade golvsystemet på ett realistiskt sätt med avseende på härdningssätt för betong (temperatur, tid och omgivande relativ luftfuktighet), torktid och omgivande relativ luftfuktighet för avjämningsmassa, öppethållandetid för limning samt presstryck vid ytbeläggning. Provkroppar bereds i triplikat. Vid bestämda tidpunkter efter provberedningen ska följande mätas: 1. Relativ fuktighet i betongen före mätning av kemisk emission enligt SOP-6 metoden 8. 2. Emission av flyktiga organiska ämnen enligt europeisk standard pren 15052 9. 3. Relativ fuktighet i betongen efter mätning av kemisk emission enligt SOP-6 metoden 8. 4. Vidhäftning genom ett fläkningstest enligt europeisk standard EN 1372 5. C. Utrustning Utrustningen är specificerad i respektive metod. D. Utförande Beredning av provkroppar: Provkroppar i triplikat bereds för att så noga som möjligt simulera den verkliga konstruktionen enligt uppdragsgivarens specifikation. Lindab muff och aluminiumfolie används vid provberedning. Provning: Två veckor efter appliceringen av ytbeläggningen mäts inre relativ fuktighet i betongen enligt standarden SOP-6 före emissionsmätning. Medelvärde och standardavvikelse beräknas för de tre mätningarna. Tre och/eller sex månader efter applicering av ytbeläggningen provas kemisk emission enligt pren 15052. Medelvärde och standardavvikelse beräknas för de tre mätningarna. Två veckor efter emissionsmätning mäts inre relativ fuktighet i betongen enligt standarden SOP-6. Medelvärde och standardavvikelse beräknas för de tre mätningarna. Fortsättning s. 70 P nr 3 B 2007 husbyggaren 69

Figur 1. Låg fläkningskraft kunde helt klart relateras till en typ av avjämningsmassa, A, i kombination med standard polyakrylatlim, G eller H. Figur 2. Största summa av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor, C i /LCI i, konstaterades vid de lägsta uppmätta RF. P Två veckor efter den andra mätningen av inre relativ fuktighet, alternativt efter emissionsmätningen mäts fläkningskraft av ytbeläggningen enligt standarden EN 1372. Medelvärde och standardavvikelse beräknas för de tre mätningarna. E. Dokumentation För provningen krävs följande dokumentation: 1. Beteckningen för komponenter ingående i provkroppar. 2. Tidpunkter för provberedning, 1:a fuktmätning enligt SOP-6, emissionstest enligt pren 15052, 2:a fuktmätning enligt SOP-6 och vidhäftningstest enligt EN 1372. 3. Resultatsammanställning. 4. Rapport. Yta kan bubbla sig Resultaten påvisar mycket hög noggrannhet vid mätningar av relativ fuktighet, RF, med mindre än 1 procent både i såväl standardavvikelse som variationskoefficient. Även mätningarna av fläkningskraft visade hög noggrannhet det vill säga mindre än 0.2 N/mm i standardavvikelse och mindre än 10 procent i variationskoefficient. Mätningar av emissioner av organiska ämnen uppvisade en moderat noggrannhet. Av 10 likvärdigt utförda serier av provkroppar uppvisade bara två serier låg fläkningskraft det vill säga 0.7 N/mm < 1 N/mm vid RF = 85 procent, figur 1. För låg fläkningskraft innebär att ytbeläggningen bubblar sig, en sedan länge välkänd golvskada. Ytbeläggningen kan också efterhand lossa till följd av överfart med till exempel hjul från sjukhussängar om fläkningskraften är för låg, < 1 N/mm. Låg fläkningskraft kunde vid provningarna helt klart relateras till en typ av avjämningsmassa i kombination med standard polyakrylatlim 10. Utan dessa provningar hade denna låga fläkningskraft inte kunnat förutses. Fläkningen vid låg fläkningskraft ägde alltid rum i överkant av avjämningsmassan eller mellan avjämningsmassan och limmet, bild 5. Även vid RF = 80 procent observerades så låg fläkningskraft som 0.9 1 N/mm för dessa bägge typer av golvsystem. Fläkningskraften minskade i medeltal med 30 procent då RF samtidigt ökades med 10 procent, det vill säga högre RF gav lägre fläkningskraft vilket är känt sedan länge, figur 1. Mindre än halva fläkningskraften uppmättes vid 10 grader Celsius, högre temperatur i golvet än vid normal temperatur. Resultaten överraskar I fråga om emissioner av organiska ämnen är uppmätta absolutvärden av föga intresse utan oftast bara ägnade att chockera icke-fackmän. Vad som är bättre och nytt är att jämföra uppmätta värden på emissioner av organiska ämnen med de gränsvärden över vilka en möjlig negativ effekt på människor skulle kunna konstateras samt att summera alla dessa kvoter till en summa. Gränsvärden över vilka en möjlig negativ effekt på människor skulle kunna konstateras finns tillgängliga enligt en ny europeisk provnorm 9. Resultat av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/ kbm jämfördes därför var för sig med lägsta koncentrationen av intresse då en möjlig negativ effekt på människor skulle kunna konstateras, LCI i. Summan av dessa kvoter, C i /LCI i, beräknades och befanns vara mindre än 40 procent under antagande att gränsen för en möjlig påverkan på människor skulle vara 100 procent, figur 2 10,11. Den största summa av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/ kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor konstaterades vid de lägsta uppmätta RF, figur 2. Hög RF (upp till 92 procent) tycks således inte påverka emissioner av organiska ämnen från golvsystem överhuvudtaget vilket var i högsta grad ett överraskande resultat. Tidigare har högre RF i konstruktionen också ansetts leda till högre risk för emissioner av organiska ämnen. Denna effekt av RF hade inte kunnat förutses om inte provningsmetoden hade tillämpats. Att olika betong användes för att erhålla de olika RF-nivåerna saknar betydelse eftersom betongen avjämnades med 8 mm Fortsättning s. 72 P 70 husbyggaren nr 3 B 2007

Bild 5. Fläkningskraften bestämdes på tre remsor på varje provkropp 5. På några likvärdigt uppbyggda provkroppar utfördes mätningar av fläkningskraft på uppvärmda provkroppar. Foto: Per Folkesson, LTH. Figur 3. Inget samband kunde konstateras mellan summan av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor, C i /LCI i, och de uppmätta fläkningskrafterna vilket antyder att vidhäftningsskadade golv inte nödvändigtvis behöver åtföljas av höga emissioner. P avjämningsmassa det vill säga skildes väl från lim och ytbeläggning vad gäller eventuell alkalieffekt. Golvlim bör bytas Vad som var nytt var också att golvsystem med linoleum förorsakade en klart högre summa av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor än golvsystem med gummioch PVC-ytbeläggning, figur 2 10,11. Linoleumgolv har länge omhuldats som miljövänliga men vad gäller en möjlig negativ effekt på människor inomhus gav detta projekt motsatta resultat, det vill säga högre risk för linoleumgolv än för de bägge andra ytbeläggningarna, gummigolv eller PVC. Den ena av de bägge avjämningsmassorna som studerades förorsakade endast hälften så stor summa av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor som den andra studerade avjämningsmassan. Alkalibeständigt lim hade en helt avgörande betydelse i syfte att eliminera summan av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor, det vill säga då alkalibeständigt lim användes i stället för standard polyakrylatlim blev koncentrationen av uppmätta emissioner av organiska ämnen mindre än 5 µg/kbm (utom för linoleum då materialet i sig självt förorsakade emissionerna). Med hänsyn till en möjlig negativ effekt på människor inomhus är det således helt obegripligt att standard polyakrylatlim fortfarande är det mest använda golvlimmet i branschen. En synnerligen enkel åtgärd för att minska en möjlig negativ effekt på människor inomhus till följd av emissioner av organiska ämnen från golv skulle vara att ta bort standard polyakrylatlim ur sortimentet. Slutligen kunde inget samband konstateras mellan summan av kvoter av olika emissioner av organiska ämnen större än 5 µg/kbm jämfört med lägsta koncentrationen av intresse med en möjlig negativ effekt på människor, C i /LCI i, och de uppmätta fläkningskrafterna vilket antyder att vidhäftningsskadade golv inte nödvändigtvis behöver åtföljas av höga emissioner av organiska ämnen, figur 3 7-9. Golvsystemet står i direkt kontakt med inneluften och påverkar dess kvalitet på ett avgörande sätt. Luftkvaliteten inomhus påverkas till stor del av emissioner av organiska ämnen från golvsystemet. Ett exempel på detta är alkalisk nedbrytning av lim och ytbeläggning till följd av hög ph och hög relativ fuktighet, RF, hos betongen om materialet placeras direkt på denna. Även om ett golvsystem väljs med största omsorg med ledning av materialens egenemissioner kan stora totala emissioner av organiska ämnen uppstå om en olämplig kombination sker av delmaterialen. Utan en förprovning av golvsystemet kan det med stor sannolikhet uppstå olägenheter till följd av dålig inneluftkvalitet i sin tur beroende av emissioner av organiska ämnen från golvsystemet. Minskar risk för slump Golvbranschens Riksförbund, GBR, har på ett föredömligt sätt tagit fram en provningsmetod för emission av organiska ämnen men utelämnat andra bitar av golvet för att provningen ska fungera i en syntes nämligen fukt och vidhäftning. Föreliggande förprovning enligt den metod som preseterats i denna artikel bygger på att golvsystemet utförs exakt som i verkligheten, såväl konstruktivt som tidsmässigt. Den här utvecklade metoden för förprovning av golv beaktar fukt, kemisk emission och vidhäftning på ett relevant sätt. Metoden ökar mätsäkerheten och minskar därmed risken för slumpmässighet i och med att tre identiska prover används jämfört med GBRs slumpmässiga provning. Den nya metoden innebär en trefaldig provning mot GBRs enstaka provningsförfarande. På så sätt, med den nya metoden, minskar givetvis även risken för inverkan av mänskliga faktorn i samband med provpreparering. Effekten av provpreparering visade sig inte minst i en relativ stor spridning av resultaten från mätningar av emissioner av organiska ämnen. Ett så kallat nollprov visade liten spridning medan provning av tre parallella, till synes identiska prover 72 husbyggaren nr 3 B 2007

uppvisade stor spridning, med största sannolikhet till följd av provberedningen. Provberedningen utfördes av en laborant med de kanske bästa praktiska kunskaperna i branschen varför kompetens inte saknades i projektet. Det var snarare så att variationer i tjocklek på avjämningsmassa eller limmängd kunde ha inverkat på resultaten från mätningar av emissioner av organiska ämnen. Givetvis kan även torktiden för limmet ha inverkat på resultaten från mätningar av emissioner av organiska ämnen även om denna klockades så exakt som möjligt. Trubbig metod Genombrotten i projektet ligger förmodligen i gränsvärdesförfarandet. De första framgångarna i förfarandet är hämtade från en ny europeisk provnorm som hitintills inte har använts i Sverige till följd av bristande internationellt forskningsutbyte. Ett gängse, hemmagjort förfarande från beställarsidan i Sverige är att begränsa det totala värdet av uppmätta organiska emissioner, till exempel <300 µg/kvmh, samt att dessutom försöka eliminera emissioner av en-butanol och tvåetylhexanol. Denna hemmavävda metod är mycket trubbig eftersom andra ämnen av eventuellt intresse för en möjlig negativ effekt på människor kan passera sådana krav obemärkta. Gränsvärdesmetoden enligt den nya europeiska provnormen täcker in mångfalt fler ämnen på ett relevant enkelt sätt eftersom summan varje ämnes eventuella möjliga negativa effekt på människor kan detekteras och kvantifieras mot gränsvärdet genom den summering som sker av dessa kvoter inom metodens ram. Detta är ett nytt, gediget verktyg för beställaren, byggaren och brukaren av ett byggnadsverk, att i förväg kunna förutse möjliga negativa effekter på människor av emissioner av organiska ämnen i kombination med golvsystemets beständighet vidhäftning mot underlaget. På köpet får nyttjaren med metoden även kännedom om uttorkningstider för konstruktionen. Bägge de senare mätmomenten, vidhäftningen och fukt, bortses helt från i GBR-metoden. Föreliggande metod är förmodligen mer kostnadseffektiv än GBR-metoden eftersom standardformar av plåtrör används, cirka 100 kr/st, jämförts med GBR-metodens enstaka, specialtillverkade formar. Metoden är på så sätt unik i sitt slag. Databank kan läggas upp Det är nu helt klart en managementfråga om den nya metoden ska självdö eller inte. Metoden i sig torde vara ett mycket starkt konkurrensinstrument för en entreprenör men är även en gedigen metod för landsting, kommuner etcetera för att i förväg kunna dokumentera eller ge alternativ till bygghandlingar med bra egenskaper i fråga om emissioner av organiska ämnen, fukt och vidhäftning. I slutändan tjänar alla byggparter på att använda den nya metoden. Entreprenörer eller/och materialleverantörer har också möjlighet att bygga upp en databank med gedigna golvsystem eller förvissa sig om att nya, ofta importerade golvmaterial blir användbara utan att riskera stora garantiskador. Bäst från nationell synpunkt vore givetvis om en sådan databank kunde samlas in av exempelvis GBR. Flera slutsatser Efter utvecklingsarbetet med den nya provningsmetoden kunde följande slutsatser dras: 1. Metoden kan med fördel användas för att diagnostisera golvsystem före det att huset byggts och på så sätt undvika framtida dolda fel med stora extrakostnader som följd. 2. Golvsystem med linoleum gav, enligt en ny europeisk provnorm, betydligt högre risk för en möjlig negativ effekt på människor till följd av emissioner av organiska ämnen än vad gummi- eller PVC-golv gjorde. 3. Emissioner av organiska ämnen kunde mer eller mindre elimineras genom användning av alkalibeständigt lim i stället för standard polyakrylatlim (utom för linoleumgolv). 4. Låg fläkningskraft hos golvsystemet kunde vid provningarna helt klart relateras till en typ av avjämningsmassa i kombination med standard polyakrylatlim. 5. Fläkningskraften för golvsystemet halverades vid användning av golvvärme. 6. Fläkningskraften minskade med cirka 30 procent då relativa fuktigheten, RF, i golvsystemet ökades från RF = 80 procent till RF = 90 procent. 7. Enligt en ny europeisk provnorm erhölls högre risk för en möjlig negativ effekt på människor till följd av emissioner av organiska ämnen för golvsystem med RF = 80 procent än för golvsystem med RF = 90 procent (störst RF-effekt för linoleumgolv). D Referenser 1. Bertil Persson, Höghållfast betong självuttorkning och hållfasthet, Bygg & Teknik 90/7, Stockholm, 1990, sid. 21-25. 2. www.betong.se/upload/mallar/article.asp?sida=21&articleid=14 3. Bertil Persson. Kompatibilitet hos golvsystem till polishus, Rundgången 26, Helsingborg. Rapport U04.14. LTH Byggnadsmaterial. Lund. 2004, 2 sid. 4. Bertil Persson. Bedömning av golvsystem till EMB Länssjukhuset i Halmstad Rapport U05.13. LTH Byggnadsmaterial. Lund. 2005, 17 sid. 5. Europeisk provnorm Peel test, pren 1372 6. Bertil Persson. EMB Länssjukhus, Halmstad uttorkning av betonggolv, Rapport 7:06, APIX Concrete Solutions, Halmstad, 2006, 16 sid. 7. Sarka Langer, Provningsmetod, SP, Borås, 2006. 8. SOP-6. Standard Operation Procedure for Measurement of Internal Relative Humidity in Concrete, IRH CONCRE- TE. Standard Operation Procedure at Division of Building Materials, Lund Institute of Technology, Lund, Sweden. 14 April 2005. 9. Europeisk provnorm pren 15052:2004 (resilient, textile and laminate floor coverings Evaluation and requirements of VOC emissions), 2004. 10. Bertil Persson, Kompatibilitet mellan golvmaterial på betong utveckling av provmetod, Rapport TVBM-3131, LTH Byggnadsmaterial, Lund, 2006, 100 sid. www.byggnadsmaterial.lth.se. 11. Maria Rådemar, Emissionsmätningar, Rapport F4 17361/rev., SP, Borås, 2006. nr 3 B 2007 husbyggaren 73