Naturvärdesinventering av fastighet Åsbymon 2:39, Eskilstuna kommun

Naturvärdesinventering av fastighet Åsbymon 2:39, Eskilstuna kommun Naturföretaget 2017

Inventering och rapport: Johan Kjetselberg Foto: Johan Kjetselberg Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-12-20 Version: 1 Kontaktperson för denna rapport: Niina Sallmén, niina.sallmen@naturforetaget.se, 072-230 49 95 Naturföretaget Vaksalagatan 6 753 20 Uppsala info@naturforetaget.se Kartor publicerade med tillstånd av ESRI 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Metodik... 5 Naturvärdesinventering... 5 Datainsamling... 5 Rapportering av arter... 5 Kunskapsinhämtning... 6 Osäkerhet i bedömningen... 6 Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden... 6 Övergripande beskrivning... 6 Områdets naturvärden... 6 Beskrivning av delområden... 8 1. Före detta sandtäkt... 8 2. Torr gräsmark... 10 3. Lövskog... 11 4. Ungskog... 12 5. Trädbevuxen gräsmark... 13 Kompensationsåtgärder... 14 Källor... 15 Litteratur... 15 Databaser... 15 Bilaga 1 - Kartor... 16 3

Sammanfattning Fastigheten Åsbymon 2:39 som innehåller en sandtäkt där verksamheten lagts ned planeras för deponering av inert avfall. Naturföretaget utförde i oktober 2017 en naturvärdesinventering av hela fastigheten för att identifiera och bedöma naturvärden i området. Naturvärdesinventeringen utfördes enligt svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS 199000:2014). Det inventerade området delades upp i delområden som beskrevs i text och vars naturvärdesklass bedömdes. De naturvärden som identifierades var framförallt koncentrerade till en cirka 0,2 hektar stor yta med torr gräsmark där fyra signalarter för ängs- och betesmark påträffades. I täktområdets nordöstra del fanns två öppna, sydvända vallar varav en som huvudsakligen bestod av sand. Öppna sandmiljöer är en ovanlig biotoptyp i landskapet och kan utgöra viktiga levnadsmiljöer för många arter. De beskrivna värdena i området riskerar att gå helt förlorade under verksamheten kring deponin. Av den anledningen föreslås kompensationsåtgärder i form av att insatser görs för att återställa värdena ovanpå den yta som bildas på det översta lagret av deponin. Genom att spara sand från täkten och lägga det som ett översta lager ovanpå det inerta avfallet kan både värden för torr gräsmark samt öppna sandmiljöer återskapas. 4

Bakgrund Structor planerar tillsammans med Eskilstuna kommun att använda det före detta sandtäktområdet i fastigheten Åsbymon 2:39 för deponering av inert avfall. Naturföretaget utförde i oktober 2017 en naturvärdesinventering av hela fastigheten för att identifiera och bedöma naturvärden i området. Metodik Naturvärdesinventering Området inventerades den 26 oktober 2017. Inventeringen utfördes enligt svensk standard för Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) (SS 199000:2014). Inventeringen utfördes på fältnivå med detaljeringsgrad Medel, och med tillägget Naturvärdesklass 4. Syftet med naturvärdesinventering är att identifiera områden som är av betydelse för biologisk mångfald. Det inventerade området delades upp i delområden som beskrevs i text och vars naturvärdesklass bedömdes. Naturvärdesklassen baseras på områdets biotopvärde och artvärde. Biotopvärdet bedöms utifrån områdets biotopkvaliteter och på biotopens sällsynthet eller hur hotad den är. Artvärdet bedöms utifrån förekomst av naturvårdsarter, rödlistade arter, hotade arter samt artrikedom. Naturvärdesbedömningen resulterar i antingen lågt naturvärde (områden av ingen eller ringa betydelse för biologisk mångfald) eller någon av följande naturvärdesklasser: Klass 1. Högsta naturvärde: Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå. Klass 2. Högt naturvärde: Områden av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Motsvaras ungefär av t.ex. Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, Våtmarksinventeringens klass 1 och 2 och skogsbrukets klass Urvatten. Klass 3. Påtagligt naturvärde: Området behöver inte vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Motsvaras ungefär av Skogsstyrelsens objekt med naturvärde, Våtmarksinventeringens klass 3 och 4 och skogsbrukets klass Naturvatten. Klass 4. Visst naturvärde: Området behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras. Naturvärdesklass 4 är användbar för områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det trots allt finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald, t.ex. äldre produktionsskog med flerskiktat trädbestånd men där andra värdestrukturer och värdeelement saknas. Datainsamling Data samlas in i fält med appen Collector for ArcGIS i surfplatta, med ortofoto som bakgrund. Polygoner, punkter och linjer ritas in i appen, och synkroniseras direkt in i ArcGIS. Datat kan sedan tas ut från ArcGIS i olika format, t.ex. shapefiler. Noggrannheten är ca 5 10 m. Koordinatsystemet som har använts är Sweref 99 TM. Rapportering av arter Alla naturvårdsintressanta arter rapporteras in till Artportalen. För rödlistade och skyddade arter tas en koordinat för varje förekomst, med undantag för om många förekomster av samma art finns i samma delområde. Övriga naturvårdsintressanta arter rapporteras med en koordinat per delområde som de 5

förekommer i. Kunskapsinhämtning Fynd av arter från området har inhämtats från ArtDatabanken. Uppgifter om naturvärden och områdesskydd har inhämtats från Skogsstyrelsens karttjänst Skogens pärlor och Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur. Övriga databaser som undersökts för det inventerade området är Miljödataportalen och Trädportalen. Osäkerhet i bedömningen Inventeringen var en naturvärdesinventering med detaljeringsgrad medel, så ingen artgrupp har inventerats detaljerat. Inventeringen utfördes i slutet av oktober vilket innebär att mängden arter som var möjliga att observera var lägre för grupper som t.ex. kärlväxter vilket kan ha påverkat resultatet. Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden Övergripande beskrivning Det inventerade området är cirka 8 hektar. Området utgörs till största del av en inaktiv sandtäkt. I nordväst finns ett litet parti lövskog och i sydöst en trädbevuxen gräsmark. Täktområdet håller på att växa igen och stor del täcks av ett ungt tallbestånd som kommit upp efter att verksamheten i täkten avslutats. Andra delar av täkten täcks av högvuxet gräs. I det nordvästra hörnet av täkten finns dock en yta med lågväxt vegetation. Lövskogen i nordväst är medelålders med enstaka äldre träd. Området har några fornlämningar som är av riksintresse för kulturmiljövården i Södermanlands län. I övrigt berörs inte området av några riksintressen, områdesskydd eller av nyckelbiotoper eller naturvärdesobjekt. Områdets naturvärden Sandtäkten hyser inga ansenliga naturvärden. Mycket av den sand som vanligtvis kan dra till sig många olika arter har blivit otillgänglig på grund av igenväxning av antingen ungskog eller gräs. I nordöstra delen av täktområdet finns två öppna, sydvända vallar, en med sand och en med blandade kornstorlekar. Överlag är värdefulla strukturer som annars är typiska för täkter av det här slaget sällsynta i området. I det nordvästra hörnet av täkten finns dock en liten yta (ca 0,2 ha) med lågväxt, torr gräsmark där signalarterna bockrot, brudbröd, daggkåpa och gulmåra påträffades. Den här typen av gräsmarker är ett ovanligt inslag i dagens landskap. Kombinationen av signalarterna påträffas oftast i hävdpåverkade gräsmarker. Lövskogsområdet i nordväst hyser generellt inga större naturvärden då det till största del utgörs av ung- till medelålders skog, enstaka äldre ek finns. I täktens västra sluttning finns en gammal, grov sälg. Den trädbevuxna gräsmarken i sydöst är kraftigt igenvuxen av bredbladigt gräs. Träden som står på marken utgörs huvudsakligen av björk men även tall och ek. Förutom de fyra signalarterna i den lilla gräsmarken i täkten gjordes inga andra fynd av naturvårdsintressanta arter gjordes under inventeringen. I artlistan som inhämtades från ArtDatabanken var ett fynd av backsvala (rödlistad som nära hotad, NT) den enda naturvårdsintressanta arten inom områdesgränsen. Fyndet var från 2003. Under inventeringen 2017 observerades en vall med finkornigt material i täkten som kan vara lämplig för backsvalor att bygga bon i. 6

Rödlista 2015 Signalarter Skyddade arter Typiska arter Tabell 1. Naturvårdsarter som är påträffade i området. Rödlistade arter: med förkortningar enligt rödlistan 2015, signalarter: arter som är utpekade som signalarter enligt Skogsstyrelsen (SKS) eller ängs- och betesmarksinventeringen (ÄoB), skyddade arter: arter som är skyddade enligt Artskyddsförordningen, typiska arter: arter som är lämpliga indikatorer på en Natura 2000-naturtyps bevarandestatus. Artnamn Kommentar Kärlväxter Bockrot X Signalart enl. ÄoB Brudbröd X Signalart enl. ÄoB Gulmåra X Signalart enl. ÄoB Daggkåpa X Signalart enl. ÄoB 7

Beskrivning av delområden Området delades in i 5 delområden. För karta över de olika delområdena, se Bilaga 1. Här nedan beskrivs delområdena i text och bild. 1. Före detta sandtäkt Figur 1. Vy över en del av täkten. Beskrivning Den före detta sandtäkten är cirka 5 hektar stor med en botten av grus och sand. Täkten har en del upplagshögar och sluttningar med olika kornstorlekar, en del blandade men även många sorterade. De flesta är sandrika och några rena sandhögar- och sluttningar finns. Det mesta av täkten är igenvuxen av ung skog, mossa och högt gräs. Därmed är mycket av de torra sandmiljöer som kan vara attraktiva för många arter otillgängliga och övriga värdefulla strukturer är sällsynta. I nordöstra delen av täkten finns dock två öppna, sydvända vallar varav en består huvudsakligen av sand. Denna miljö kan husera naturvårdsintressanta arter även om inga påträffades under inventeringstillfället 2017. 8

Figur 2. Sydvänd vall av sand. Naturvårdsarter Inga. Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 4. Bedömningen baseras på ett Visst biotopvärde främst med avseende på förekomsten av upplagshögar och vallar av sand och andra kornstorlekar som erbjuder miljöer som är ovanliga i landskapet. Artvärdet är obetydligt även om naturvårdsintressanta arter som t.ex. insekter och kärlväxter som trivs i torra miljöer kan förväntas finnas i området. 9

2. Torr gräsmark Figur 3. Lågväxt gräsmark med signalarter. Beskrivning I det nordvästra hörnet av täktområdet finns en ca 0,2 hektar stor yta med torr gräsmark där ett antal naturvårsintressanta arter påträffades. Till skillnad från större delen av täkten har denna yta ännu inte drabbats av igenväxning av varken skog eller negativa arter. Fältskiktet domineras av lågväxta örter, bl.a. signalarterna brubröd, bockrot, gulmåra och daggkåpa. Vanligtvis förknippas en sådan kombination av arter med hävdpåverkade marker. Markförhållandena är troligtvis fortfarande mycket torr vilket hittills har förhindrat negativa arter från att ta över. Naturvårdsarter Brudbröd, bockrot, gulmåra och daggkåpa. Samtliga är signalarter i ängs- och betesmarksinventeringen. Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 3. Bedömningen baseras på ett Visst biotopvärde med avseende på markförhållandena och den låga igenväxningsgraden. Artvärdet bedöms som Visst tack vare kombinationen av arter. 10

3. Lövskog Figur 4. Lövskogsparti utanför täktområdet. Beskrivning Lövskog nordväst om täktområdet. Delområdet sluttar delvis österut. Beståndet domineras av ungatill medelålders lövträd av olika arter: asp, björk, sälg och rönn är vanligast men här finns även enstaka ek, ask och hägg. Mycket underväxt löv men ganska öppet i södra halvan. En av ekarna har en stamomkrets på 269 cm. Fältskiktet domineras av lundartad vegetation. Naturvårdsarter Inga. Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 4. Bedömningen baseras på ett Visst biotopvärde med avseende på variationen av olika lövträdsarter. Artvärdet var Obetydligt. 11

4. Ungskog Figur 5. Ungskog av sälg och björk. Beskrivning Ungskog av huvudsakligen sälg och björk men i norra delen dominerar tall. Inslag av gran, rönn och andra trädslag finns här och där i låg utsträckning. Marken är mestadels frisk och har ett fältskikt av både bred- och smalbladigt gräs med fläckvisa inslag av lågörter. Sälg är ett trädslag som blommar tidigt och utgör därför en viktig nektardepå om våren för många arter av bin och humlor som kan trivas i den torra täktmiljön eller i närliggande gräsmarker. Naturvårdsarter Inga. Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 4. Bedömningen baseras på ett Visst biotopvärde främst med avseende på den nektardepå som de många lövträden kan utgöra under delar av året. Artvärdet var Obetydligt. 12

5. Trädbevuxen gräsmark Figur 6. Gräsmark med strödda träd. Beskrivning Gräsmarken i öst och sydöst som är kraftigt igenvuxen av bredbladigt gräs. Delar av gräsmarken är bevuxen av träd, huvudsakligen björk i medel- till mogen ålder. Några spridda ekar samt en del ung tall i syd. I norra delen finns en äldre solitärtall. Delområdet är restmark som inte skötts om på länge men som tidigare påverkats av mänsklig aktivitet. Naturvårdsarter Inga. Naturvärdesbedömning Naturvärdesklass 4. Bedömningen baseras på ett Visst biotopvärde som tilldelats området då det stått opåverkat under en tid och har viss variation i sin vegetation och trädflora. Artvärdet var Obetydligt. 13

Kompensationsåtgärder Intressanta värden att bevara inom området är: Gräsmarken med signalarter Gräsmark på torr, mager mark med lågväxt vegetation där signalarterna bockrot, brudbröd och gulmåra påträffades. Den här biotoptypen blir allt mer ovanlig i landet på grund av igenväxande betesmarker och moderniseringen av jordbruket. Kombinationen av signalarterna påträffas oftast i hävdpåverkade gräsmarker. Av den anledningen är det önskvärt att kompensera för förlusten av den biotopen inom täktområdet som kommer att gå förlorad i samband med deponin. Naturföretaget föreslår att området sydväst om täktgropen som i nuläget består av trädbevuxen gräsmark kan göras lämplig för de värden som just nu finns i gräsmarken i täktgropen. Detta kan åstadkommas genom antingen beteshållning eller slåtter. Bete kan dock innebära svårigheter på ytan i fråga då det rör sig om ett långsmalt område mellan väg och täkt där deponiverksamhet kommer att bedrivas. Därför kan slåtter anses som en lämpligare metod. Genom att slåtter utförs en till två gånger per säsong kan vegetationen hållas låg och konkurrenssvaga arter kan gynnas före arter med negativ påverkan. Eftersom marken i det tänkta området består av samma typ av material som botten av täkten bör likartade värden kunna utvecklas så länge marken hålls öppen. Skötseln behöver utvärderas efter några år genom att man undersöker om hävdgynnade arter som t.ex. bockrot, brudbröd och gulmåra har börjat komma upp. Annars bör markstörning ske och frön av torrängsarter sås in, för att återskapa den typen av miljö som skulle kompenseras. Öppna sandmiljöer Sandmiljöer är en typ av biotop som är ovanlig i landskapet idag och som i de flesta fall existerar där täktverksamhet bedrivs. I täkten på Åsbymon har verksamheten under en lång tid varit nedlagd och stora delar av den har- eller håller på att växa igen, antingen av ungskog eller av gräs. I nordöstra delen av täkten finns två sluttningar/vallar med öppen sand som kan utgöra lämpliga livsmiljöer för många typer av organismer, bl.a. värmeälskande insekter men också backsvala som ofta häckar på sådana platser. Den planerade deponiverksamheten kommer att leda till att denna miljö försvinner under mark och därmed blir otillgänglig. Även om inga naturvårdsarter påträffades är miljön värdefull att bevara. För att kompensera för förlusten skulle man kunna spara sand från täkten för att sedan lägga den ovanpå deponimaterialet när verksamheten avslutas för att få samma typ av markskikt som fanns innan täktgropen fylldes igen. På så sätt kan man återigen få sandig mark som kan utnyttjas av många olika arter. När sanden väl läggs ovanpå deponimaterialet kan man etablera en skötselplan för området för att även kunna återskapa gräsmarkens förutsättningar. De strukturer man har idag i täkten kan återskapas om man kan försäkra sig om att det översta lagret ovanpå deponin är av samma karaktär som den som var överst innan deponin påbörjades. Då skulle mycket av den miljön som gick förlorad återskapas och förutsättningarna skulle kunna återgå till de ursprungliga. Skötselplanen för området som då bildats bör dock innehålla aktiv skötsel (t.ex. slåtter) för att hålla landskapet öppet så att det inte riskerar att växa igen och bli olämpligt för de naturvårdsarter som kan trivas där. Detta skulle i framtiden även kunna ge upphov till att värdefull skogsmiljö växer fram där. I dagsläget har stora delar av täkten täckts av ung tallskog. Sandtallskog är en biotoptyp som kan husera stora naturvärden, bl.a. i form av sällsynta marksvampar. Dessa värden tar dock lång tid av trädkontinuitet att utveckla. I en närmare framtid kan en lämplig anpassning för den värdefulla miljön i täkten vara att man väntar med att fylla i de delar av området där öppna sandmiljöer finns. Genom att spara dessa till sist under deponins gång reduceras övergångsperioden så mycket som möjligt mellan förlusten av den befintliga sandmiljön till skapandet den nya efter utförandet av ovanstående åtgärder. 14

Källor Litteratur ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdsverket 2000. Svenska lövskogar och andra lövbärande marker. Naturvårdsverket, rapport 5081. Nitare, J. 2000. Signalarter Indikatorer på skyddsvärd skog. Jönköping, Skogsstyrelsens förlag. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. Rosqvist, G., 2005, Indikatorsystem för ängs- och betesmarker metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald, Jordbruksverket Databaser ArtDatabanken. Uttag ur Artportalen och Obsdatabasen. (2017-10-25) Naturvårdsverket. Miljödataportalen. http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/(2017-10-25) Naturvårdsverket. Skyddad natur. http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ (2017-10-25) Skogsstyrelsen. Skogens Pärlor. http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/ (2017-10-25) SLU. Trädportalen. http://www.tradportalen.se. (2017-10-25) 15

Bilaga 1 - Kartor Figur 7. Kartbild över det inventerade området med bedömningen av naturvärdesklass för de olika delområdena. 16

Figur 8. Kartbild över det inventerade området med de olika delområdena. Här syns även naturvårdsintressanta artfynd. 17