Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Byggstandardiseringen, BST 1996-02-02 1 1 (30) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Gully tops and manhole tops for vehicular and pedestrian areas Design requirements, type testing, marking, quality control Europastandarden EN 124:1994 gäller som svensk standard. Efter beslut om ikraftsättning 1996-02-02 utges nu EN 124:1994 i en svenskspråkig version. Standarder kan beställas hos SIS som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 00. Telefax: 08-30 77 57 Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av BST. Telefon: 08-617 74 00. Telefax: 08-617 74 30 Prisgrupp R Tryckt i januari 1997
EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM Provläsningsexemplar / Preview EN 124 Juni 1994 UDC 628.253.1:001.4:620.1 Ersätter EN 124:1986 Svensk version Dispositifs de couronnement et de fermeture pour les zones de circulation utilisées par les piétons et les véhicules Principes de construction, essais types, marquage, contrôle de qualité Gully tops and manhole tops for vehicular and pedestrian areas Design requirements, type testing, marking, quality control Aufsätze und Abdeckungen für Verkehrsflächen Baugrundsätze, Prüfungen, Kennzeichnung, Güteüberwachung Denna standard är den officiella svenska versionen av EN 124:1994. För översättningen svarar SIS. Denna europastandard antogs av CEN 1994-06-06. CEN medlemmar är förpliktade att följa CEN/CENELEC interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna europastandard i förändrat skick skall ges status av nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CEN-medlem till sitt eget språk, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Central Secretariat: rue de Stassart 26, B-1050 BRUSSELS 1994 Copyright reserved to CEN members Ref. Nr. EN 124:1994 Sv
Utgåva 1 Sida 2 Förord Den år 1973 grundade tekniska kommittén CEN/TC 77 Drainage equipment, befattade sig ursprungligen rent allmänt med avloppsanläggningar. Enär uppgifterna som skulle utföras visade sig vara utomordentligt omfattande uppdelades kommittén först i två arbetsgrupper, Drainage equipment within buildings (WG 1) och Drainage equipment outside buildings (WG 2) och slutligen år 1980 i två självständiga tekniska kommittéer CEN/TC 77 Drainage equipment (systems, design requirements, coordination) och CEN/TC 96, Drainage equipment outside buildings. Dessa två tekniska kommittéer slogs 1989 ihop igen till följd av EGkommissionens standardiseringsuppdrag och the new approach. Kommitténs nummer är nu CEN/TC 165, Waste water engineering. I den första utgåvan av EN 124 publicerad 1986 lämnade kommittén vissa bestämmelser öppna för ett senare avgörande. Inte heller kunde vissa andra föreskrifter, t ex samband mellan klass för betäckning och olika trafikområden fastläggas vid denna tidpunkt. 1988 beslöt CEN/TC 96 att revidera denna standard och att komplettera den med bestämmelser om certificering. Tillsammans med ett antal andra nya punkter finns detta nu intaget i denna reviderade standard som 1993 antogs av CEN/TC 165. Fortfarande kan emellertid samband mellan klass för betäckning och olika trafikområden endast ges som riktlinjer. Denna europeiska standard skall ges status av nationell standard med identisk text eller genom tillkännagivandet senast december 1994. Motstridig nationell standard skall dras in senast samma datum. Enligt CEN/CENELECS regler är följande länder förpliktigade att fastställa denna europeiska standard: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike.
Utgåva 1 Sida 3 Innehåll 1 Omfattning 2 Normativa referenser 3 Definitioner 4 Klassificering 5 Användningsområde 6 Material 6.1 Allmänt 6.1.1 Brunnsbetäckningar 6.1.2 Galler 6.1.3 Övriga material 6.1.4 Lockfyllning 6.2 Tillverkning, kvalitet och provning 7 Konstruktion 7.1 Allmänt 7.2 Ventilationsöppningar i lock för nedstigningsbrunnar 7.3 Fri öppning i betäckningar för nedstigningsbrunnar 7.4 Anliggningsdjup 7.5 Spel, totalt 7.6 Anliggningsytor 7.7 Skydd av kanter och anliggningsytor för betäckningar av armerad betong 7.8 Säkring av lock och galler i ramen 7.9 Mått på slitsar 7.9.1 Raka slitsar 7.9.1.1 Klasserna A 15 och B 125 7.9.1.2 Klasserna C 250 till F 900 7.9.2 Slitsar, andra än raka 7.10 Slamskål och slamhink 7.11 Inläggningssäkring för lock och galler 7.12 Ytbeskaffenhet 7.13 Lossande och lyftning av lock och galler 7.14 Täta betäckningar 7.15 Anliggningsyta i ram 7.16 Ramhöjd 7.17 Öppningsvinkel för lock och galler med gångjärn 7.18 Lock med fyllning 8 Provning 8.1 Provningskraft 8.2 Provningsanordning 8.2.1 Provpress 8.2.2 Tryckplatta 8.2.3 Förberedelser 8.2.4 Typprovning 8.3 Provningsförfarande 8.3.1 Mätning av permanent deformation av lock eller galler efter anbringande av 2/3 av provningslasten 8.3.2 Anbringande av full provningskraft 8.4 Måttkontroll 8.4.1 Avsyning 8.4.2 Ventilationsöppningar 8.4.3 Fri öppning 8.4.4 Anliggningsdjup 8.4.5 Spel, totalt 8.4.6 Anliggningsytor 8.4.7 Kantskydd
Utgåva 1 Sida 4 8.4.8 Säkring av lock och galler i ramen 8.4.9 Mått på slitsar 8.4.9.1 Raka slitsar 8.4.9.2 Slitsar, andra än raka 8.4.10 Slamskål, slamhink 8.4.11 Inläggningssäkring 8.4.12 Ytbeskaffenhet 8.4.13 Lossande och öppnande av lock och galler 8.4.14 Ramhöjd 8.4.15 Öppningsvinkel 8.4.16 Permanent deformation 9 Märkning 10 Kvalitetskontroll 10.1 Allmänt 10.2 Tillverkarens egenkontroll 10.2.1 Tillverkningsställen certifierade enligt EN 29 002 10.2.2 Tillverkningsställen ej certifierade enligt EN 29 002 10.3 Tredjepartskontroll 10.3.1 Förfarande vid tredjepartskontroll 10.3.1.1 Tillverkningsställen certifierade enligt EN 29 002 10.3.1.2 Tillverkningsställen ej certifierade enligt EN 29 002 10.3.2 Protokoll från tredjepartskontroll 10.3.3 Felaktiga enheter 11 Installation Bilaga A (normativ) Schema för egenkontroll Tabeller A.1 Mottagningskontroll och provning A.2 Tillverkningskontroll A.3 Slutlig avsyning och provning av produkter A.4 Valsat stål A.5 Armerad betong A.6 Övervakning av kontroll, utrustning för mätning och provning Hantering, lagring, förpackning och leverans Hantering av felaktiga produkter
Utgåva 1 Sida 5 1 Omfattning Denna standard gäller för betäckningar med en fri öppning till och med 1000 mm, för användning i markytor som kontinuerligt eller sporadiskt trafikeras av fordon eller fotgängare eller utsätts för jämförbara belastningar. Standarden gäller inte för surface boxes, golv- eller takavlopp inom byggnad, vilka specificeras i pren 1253. Syftet med denna standard är att fastlägga definitioner, klasser, material, konstruktions- och provningsföreskrifter samt märkning och kvalitetskontroll av betäckningar. 2 Normativa referenser Denna europastandard innehåller daterade eller odaterade föreskrifter från andra publikationer. Dessa normativa referenser står på vederbörlig plats i texten och publikationerna är nedan listade i denna turordning. För daterade hänvisningar gäller att tillägg eller revideringar är tillämpliga för denna standard endast om tilläggen eller revideringarna införts i publikationen ifråga. Vid odaterade referenser avses den senaste utgåvan. ISO 185 1988 Grey cast iron Classification ISO 1083 1987 Spheroidal graphite cast iron Classification ISO 630 1980 Structural steels ISO 3755 1991 Cast carbon steels for general engineering purposes ISO 1459 1973 Metallic coatings Protection against corrosion by hot dip galvanizing Guiding principles ISO 1460 1992 Metallic coatings Hot dip galvanized coatings on ferrous materials Gravimetric determination of the mass per unit area ISO 1461 1973 Metallic coatings Hot dip galvanized coatings on fabricated ferrous products Requirements ISO 8062 1984 Castings System of dimensional tolerances Euronorm 80 1985 Reinforcing bars (not for prestressing); Technical delivery conditions Euronorm 81 1969.03 Hot rolled flat round reinforcing steel; dimension, mass, tolerances Euronorm 82 1979.02 Steel for the reinforcement of concrete with an improved bonding action; dimensions, mass, tolerances, general requirements pren 1253-1 pren 1253-2 Gullies for buildings Part 1: Requirements Gullies for buildings Part 2: Test methods EN 29 002 1987 Quality systems Model for quality assurance in production and installation
Utgåva 1 Sida 6 3 Definitioner I denna standard tillämpas följande definitioner. Nr Benämning Definition 1 dagvattenbrunn anordning för avledning av dagvatten till avloppssystem 2 nedstigningsbrunn anordning som möjliggör tillträde till markförlagt ledningssystem 3 betäckning till dagvattenbrunn 4 betäckning till nedstigningsbrunn ram och lock eller galler som bildar överdel på dagvattenbrunn ram och lock eller galler som bildar överdel på nedstigningsbrunn 5 ram den fast monterade del av betäckning som omsluter och utgör upplag för galler eller lock 6 galler den borttagbara del eller delar av betäckning som möjliggör inflöde av dagvatten 7 lock den borttagbara del eller delar av betäckning som täcker öppning till nedstigningsbrunn eller dagvattenbrunn 8 ventilationsöppningar öppningar i lock som möjliggör ventilation 9 slamhink lös insats i dagvattenbrunn för uppsamling av grövre föroreningar 10 slamskål lös insats i nedstigningsbrunn för uppsamling av grövre föroreningar som tränger in genom ventilationsöppningarna 11 anliggningsyta yta på vilken galler eller lock vilar i ram 12 anliggningsdjup (A) (mm) måttet A enligt figur 1 och 2 Figur 1 Figur 2
Utgåva 1 Sida 7 13 spel, totalt (a) (mm) Summan av maximala individuella spel mellan angränsande delar av ram och lock eller galler, såsom visas i figur 1, figur 2, figur 3, figur 4 och figur 5. a = a v + a h i fall visat i figur 3 a = a v + a c1 + a c2 + a h i fall visat i figur 4 a = a v + a c + a h i fall visat i figur 5 (a v spel vänster) (a c spel centrum) (a h spel höger) Figur 3 Figur 4 Figur 5 14 upplagsarea (mm 2 ) 15 fri öppning (FÖ) area på vilken betäckning vilar mot upplaget diameter på den största cirkel som kan inskrivas i den fria area (nr 16) i ramen som visas i figur 6 och figur 7 (a-e) Figur 6 Figur 7a Figur 7b Figur 7c Figur 7d Figur 7e
Utgåva 1 Sida 8 16 fri area (m 2 ) fri area mellan anliggningsytorna, dvs rastrad area enligt figur 8 (a-c) Figur 8a Figur 8b Figur 8c 17 vikt genom area (kg/m 2 ) kvot mellan locks eller gallers totalvikt i kg och fri area i m 2 18 dämpande inlägg inlägg i ram, galler eller lock för att uppnå glappfri anliggning 19 provningskraft (kn) kraft som anbringas på betäckning vid provning 20 gångtrafikområde trafikområde reserverat för fotgängare och endast tillfälligtvis öppet för fordonstrafik i samband med leveranser, gaturenhållning eller olycksfall 21 gågata (kn) trafikområde där fordonstrafik är förbjuden vissa tider (t ex endast gångtrafik under affärstid och fordonstrafik under övrig tid) 4 Klassificering Betäckningar indelas i följande klasser: A 15, B 125, C 250, D 400, E 600, F 900. ANM: Vid framtida revidering av denna standard bör övervägas att ändra klass A 15 till A 30.
Utgåva 1 Sida 9 5 Användningsområde Vilken klass som skall nyttjas beror på i vilket trafikområde betäckningen skall placeras. De olika trafikområdena har indelats i grupper numrerade 1 till 6 enligt förteckning nedan. Figur 9a och figur 9b visar några av dessa grupper i en trafikledsmiljö. Anvisningar för vilken betäckningsklass som bör väljas återges inom parentes för varje grupp. Val av klass är konstruktörens ansvar. I tveksamma fall bör den tyngre klassen väljas. Grupp 1 (min klass A 15) Trafikområden som enbart kan användas av fotgängare och cyklister. Grupp 2 (min klass B 125) Gångvägar, gångtrafikområden och därmed jämförbara områden, bilparkeringar eller parkeringsdäck. Grupp 3 (min klass C 250) För betäckningar till dagvattenbrunnar placerade i rännstensområdet (figur 9a), vilket område mätt från kantstenskanten sträcker sig 0,5 m ut i körbanan och 0,2 m in mot gångbanan. Grupp 4 (min klass D 400) Körbanor (inkl gågata), hårdgjord vägren (figur 9b) och parkeringsområden, för alla typer av vägfordon. Grupp 5 (min klass E 600) Trafikområde som utsätts för högt hjultryck, såsom hamnar och flygfält. Grupp 6 (klass F 900) Trafikområde som utsätts för särskilt högt hjultryck, såsom trafikflygplatser. Figur 9a Typiskt tvärsnitt av trafikled där några olika grupper av trafikområden visas Figur 9b Typisk detalj av hårdgjord vägren där några olika grupper av trafikområden visas