Vilka är studenterna. och vad tycker de? av Lars Brandell. Studenterna i Sverige. Arbetsrapport nr 7

Studenterna i Sverige StudS Arbetsrapport nr 7 Vilka är studenterna och vad tycker de? av Lars Brandell

Vilka är studenterna och vad tycker de? av Lars Brandell Studenterna i Sverige StudS Arbetsrapport nr 7 Högskoleverket 2003

Tidigare rapporter inom Högskoleverkets projekt Studenterna i Sverige (StudS) ARBETSRAPPORTER Lars Brandell och Claes Petri (1996): Studenterna höstterminen 1995 några basdata (Arbetsrapport nr 1, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Lars Brandell (1998): Nittiotalets studenter. Bakgrund och studiemönster (Arbetsrapport nr 2, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Sara Brandell och Helena Höög (1998): Med studenternas egna ord. Svaren på två öppna frågor i en enkät hösten 1996 till studenter i Sverige (Arbetsrapport nr 3, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Karin Agélii (1998): 6 studenter deras liv, upplevelser av studierna och förhoppningar inför framtiden (Arbetsrapport nr 4, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) David Wästerfors (1998): Studiestarten som ett äventyr rationalitet, slump och nödvändighet inför högskolestudierna samt Appendix Vägen till studierna. Korta porträtt av 24 studenter. (Arbetsrapport nr 5, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) David Wästerfors (1998): Att vara student Rörelse och fördröjning i livet som student (Arbetsrapport nr 6, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Claes Petri (1999): Traditionella och icke-traditionella studenter (Arbetsrapport nr 8 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Claes Petri (1999): Tabeller. Traditionella och icke traditionella studenter, fördelning per lärosäte och utbildning (Bilaga till Arbetsrapport nr 8, Studenterna i Sverige, Högskoleverket) Anna Lindgren (2001): Efter tre år En jämförelse av studiemönster höstterminerna 1995 och 1998 (Arbetsrapport nr 9, Studenterna i Sverige. Högskoleverket) SLUTRAPPORT Lars Brandell (2001): Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 (Högskoleverkets rapportserie 2001:26 R) Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Vilka är studenterna och vad tycker de? Producerad av Högskoleverket Studenterna i Sverige (StudS), Arbetsrapport nr 7 ISBN 91-85027-02-2 Innehåll: Lars Brandell Form: Informationsavdelningen, Högskoleverket Tryck: Högskoleverket, Stockholm, maj 2003 Tryckt på miljömärkt papper

Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 7 1. Enkäten 11 Högskolan ett samlingsnamn för många olika utbildningar 11 Insamling och bortfall 11 Grupperingar av de svarande 12 Hemmets utbildningsnivå 15 Tillförlitligheten i resultaten 15 2. Familj och bakgrund 17 Civilstånd 17 Utlandsfödda 20 Utländsk bakgrund 21 Föräldrarnas utbildningsnivå 22 Hälsa och sjukdom 24 3. Studietakt och tidigare studier 25 Kvinnor/Män 25 Ålder 26 Heltids- och deltidsstudier 28 Antal studerade terminer 29 Antal erhållna poäng 30 Erfarenheter av utbildning vid andra högskolor och i andra länder 30 Tidigare avlagda examina 31 Arbetslivserfarenhet 31 Byte av studieinriktning 32 Studieuppehåll 32 Distansutbildning 32 Kommentar 33 4. Utbildningens roll 35 Utbildning med olika mål 35 Andelen som läste en fullständig utbildning 35 Andelen som kompletterade och andelen som läste något fristående 36 Variationer mellan utbildningsinriktningar 38 Variationer mellan studenter med olika studiebakgrund i hemmet 38 Kommentar 39 5. Valet av utbildning 41 Motiveringar av studievalet 41 Studier av intresse eller för ett framtida yrke? 42 Variationer mellan åldersgrupper 43 Svarens fördelning på olika utbildningsgrupper 45 Studenter från hem med olika utbildningserfarenhet 47 Läser man vad man helst vill läsa? 47

6. Bostäder och resor 49 Hur bor dagens studenter? 49 Resor till universitetet/högskolan 52 7. Fritid och intressen 53 Andra studier 53 Fritidssysselsättningar 53 Nöjen och evenemang 54 Kårevenemang 55 8. Förvärvsarbete 57 Omfattning 57 Inriktning 57 9. Tidsanvändning 59 Tid för studier 59 När studerade man? 64 Var bedriver man självstudierna? 65 Hur ofta besökte man universitetet/högskolan? 66 Tid för förvärvsarbete 67 Tid för fritidsaktiviteter 67 10. Finansieringen av studierna 69 Olika finansieringskällor 69 Olika lösningar på finansieringsfrågan 70 Räckte pengarna? 71 11. Vad tyckte studenterna om utbildningen, studierna och studentlivet? 73 Nöjd eller ej? 73 Hur ser studenterna på sin studiesituation? 78 Vad tyckte man om livet som student? 85 Vad tyckte studenter från hem med olika utbildningsbakgrund? 89 Slutkommentarer 98 Bilaga 1, Tabeller 99 Bilaga 2, Enkätformulär 187

Förord Detta är den sista arbetsrapporten inom projektet Studenterna i Sverige (StudS). Det är i första hand en dokumentation inför framtiden av resultaten av den omfattande enkät som gjordes med ett urval studenter höstterminen 1996. Enkäten bestod av ett antal frågor med fasta svarsalternativ och dessutom två frågor med öppna svar. De senare har tidigare bearbetats och publicerats i en särskild arbetsrapport inom StudS-projektet 1. Även svaren på många av frågorna med fasta svarsalternativ har i bearbetat skick redovisats tidigare bl.a. i Högskoleverkets årsrapporter 2 och har också varit ett viktigt underlag till StudS-projektets slutrapport 3. I denna rapport görs en mer systematisk genomgång av svaren på de flesta av enkätfrågorna både för samtliga studenter och för olika studentgrupper: kvinnor och män, olika åldersgrupper och studenter på olika utbildningar. I några fall, har också svaren relaterats till om studenten kommer från det som brukar kallas studieovana hem eller ej. Ibland kan man finna stora skillnader på svaren för olika grupper. Ibland är variationerna små. Svar på en enkät vid en viss tidpunkt kan ge viktiga upplysningar om studenternas situation. Men det ger ofta mycket mer om man kan upprepa undersökningen helt eller delvis vid ett senare tillfälle för att se om studenternas svar har förändrats. Därför är den här rapporten bl.a. tänkt som en referens för jämförelser med framtida undersökningar av samma typ som StudS-projektet. 4 På två områden går denna rapport längre än tidigare rapporter. Det gäller redovisningen av studenternas tidsanvändning i kapitel 9 och undersökningarna om eventuella skillnader i attityderna till högskolestudierna mellan studenter från hem med olika utbildningserfarenheter (se kapitel 5 och kapitel 11). Stockholm nyårsaftonen 2002 Lars Brandell Projektledare för Studenterna i Sverige (StudS). 1. Sara Brandell & Helena Höög: Med studenternas egna ord. Svaren på två öppna frågor i en enkät hösten 1996 till studenter i Sverige. (Studenterna i Sverige. Arbetsrapport nr 3, Högskoleverket 1998) 2. Se framförallt Högskoleverkets årsrapporter för åren 1998 och 1999. 3. Lars Brandell: Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000. (Rapport 2001:26 R Högskoleverket 2001). 4. I en undersökning om studenternas sociala situation speciellt bostadssituationen som gjordes vårterminen 2002 ställdes delvis samma frågor som i den här behandlade enkäten. Därigenom kan man konstatera att det skett vissa förändringar mellan de två undersökningstillfällena. Bl.a visar det sig att studenterna år 2002 är mer bekymrade över sin ekonomiska situation än 1996 års studenter var. Se PM 2002-09-04 (Lars Brandell, Per Gillström): Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002. www.hsv.se (statistik, analyser). 5

Sammanfattning I denna arbetsrapport inom projektet Studenterna i Sverige (StudS) redovisas svaren på en enkät som sändes ut till ett urval av dem som läste vid svenska universitet och högskolor hösten 1996. Resultaten har till vissa delar publicerats tidigare i StudS slutrapport, i flera av Högskoleverkets årsrapporter m.m. Enkätsvaren har strukturerats efter flera variabler: Studenternas kön, ålder, utbildningsinriktning och bakgrund. De flesta studenter var ensamstående men så pass många som två av fem var gifta eller sammanboende. Det senare var vanligare bland kvinnor än bland män. Nästan var femte student hade barn. Det var också vanligare bland kvinnor än bland män. Andelen som hade barn varierade mellan studenterna på de olika utbildningsinriktningarna. Minsta andelen som hade barn fanns på civilingenjörsutbildningarna, den största på lärarutbildningarna. Ungefär var femte student hade minst en förälder som var född i utlandet. Åtta procent av studenterna var själva födda i utlandet. (Kapitel 2). Dagens studenter (oberoende av vad de läser) har en skiftande och i många fall rörlig bakgrund. Många har läst på en annan högskola tidigare. Var tionde har erfarenhet av studier utomlands. Hälften har varit ute i arbetslivet under minst ett år. Det betyder att de svenska studenterna utgör en heterogen grupp när det gäller erfarenheter från andra delar av samhället än det svenska utbildningssystemet. (Kapitel 3). En majoritet av studenterna gick på en utbildning som de väntade sig skulle leda fram till en examen. Kvinnorna hade en tendens att vilja bli färdiga vid yngre år än männen. Men det fanns också studenter som läste något som de betraktade som fristående eller som något som i framtiden kunde komplettera en mer sammanhållen utbildning. Även bland äldre studenter var det många som läste på en sammanhängande utbildning som kunde leda till en examen. Bilden att äldre studenter bara ägnar sig åt återkommande utbildning i form av kortare kurser stämmer alltså inte. Högskolesystemet utnyttjas alltså av studenterna med olika syften i förhållande till deras livsplanering. Det finns vissa mönster och variationer mellan könen och mellan de olika åldersgrupperna, som kan tolkas på olika sätt, men variationerna inom de olika åldersgrupperna visar att det också finns en rad individuella faktorer som påverkar hur studenten uppfattar syftet och målet med sina studier. (Kapitel 4). De flesta studenter studerar både för att de är intresserade av de ämnen de läser och för att de väntar sig att studierna skall ge dem ett intressant arbete. Andelen som läser enbart för att få ett bra yrke utan att ha något större intresse för det ämne man läser är mycket liten. 7

Ett resultat från enkäten är vidare att det finns relativt många studenter som hellre skulle läsa något annat än det de gör idag, men där olika omständigheter framförallt att det är svårt att komma in vissa utbildningar lägger hinder i vägen. (Kapitel 5). De flesta studenter bor som svenskar gör i allmänhet. Hälften av studenterna hösten 1996 bodde i lägenhet. Ungefär var fjärde bodde i villa/radhus. Den speciella bostadsformen för studenter (studentrum eller studentlägenhet) utnyttjades av mindre än en femtedel av alla studenter. Bara någon enstaka procent bodde i ett hyresrum, som många studenter gjorde förr i tiden. En väsentligt större del av den manliga studenterna bodde som traditionella studenter, i studentrum eller hemma hos föräldrarna (oftast i villa). Det gällde för mer än en tredjedel av de manliga studenterna mot bara för något mer än en femtedel av de kvinnliga studenterna. I gengäld var det vanligare bland kvinnorna att man bildat familj och bodde med partner i lägenhet eller i villa/radhus. (Kapitel 6). 15 procent av alla studenter svarade att de vid sidan av studierna deltog i kurser eller studiecirklar som inte gavs av universitet/högskola. Detta var vanligare bland kvinnor än bland män. Det var ingen skillnad i andelen som deltog i extrastudier mellan kvinnor med och utan barn. Och bland män var det vanligare att de som hade barn också gick på kompletterande utbildning. Naturvetare och humanister var mest flitiga när det gällde studier vid sidan av högskolan. Minst flitiga var studenterna vid de två ingenjörsutbildningarna. Två tredjedelar av alla studenter hösten 1996 ägnade sig åt någon form av regelbunden idrottsutövning. En av åtta deltog i kulturell verksamhet och ca 10 procent svarade att de deltog i ideell och politisk verksamhet. Lika många deltog i verksamhet inom studentkår eller studentnation. 18 procent av alla slutligen angav att de ägnade sig åt annan regelbunden fritidsverksamhet. (Kapitel 7). Ungefär en tredjedel av studenterna hösten 1996 hade någon form av förvärvsarbete vid sidan av studierna. De flesta arbetade bara ett fåtal timmar per vecka, men det fanns också de som arbetade heltid. Nio procent av alla studenter arbetade 40 timmar eller mer i veckan. 17 procent arbetade minst halvtid. (Kapitel 8). För heltidsstudenter uppgick den sammanlagda tid som man ägnade åt studierna inklusive praktik till 36 timmar per vecka. Deltidsstudenterna använde 17 timmar. Skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller den totala tiden man använde till studierna var liten. Cirka 30 procent av studenterna använde mer än 40 timmar per vecka åt sina studier (undervisning+självstudier). Samtidigt använde 25 procent av studenterna 20 timmar eller mindre åt studierna. Den tid som används är naturligtvis beroende på studietakten. Men även bland studenter som uppgav att de läste i normaltakt 20 poäng per termin var variationerna stora: Något mer än 30 procent ägnade studierna mer än 40 timmar per vecka, medan 14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen använde 20 timmar eller mindre. 8

Antalet lärarledda undervisningstimmar varierade från ett genomsnitt på under 8 per vecka för humanisterna till 18 timmar per vecka för civilingenjörsutbildningarna. Den tid som ägnades åt självstudier var naturligt nog störst för de områden som hade den minsta omfattningen av den lärarledda undervisningen: Humanister och samhällsvetare använde 16 17 timmar per vecka åt självstudier. För övriga områden låg siffrorna lägre (11 13 timmar per vecka). Till övervägande delen bedrevs självstudierna i hemmet (i genomsnitt 12 timmar per vecka för dem som studerade heltid) eller i högskolans lokaler (4,5 timmar) ungefär jämt fördelat på högskolebiblioteket och övriga lokaler inom högskolan. Studenterna i lärar- och vårdutbildningarna använde den minsta tiden utanför den rena undervisningen i högskolans lokaler. Utöver lärarledd undervisning och självstudier förekom också andra studieformer laborationer, grupparbete och praktik i varierande grad för olika utbildningsinriktningar. Heltidsstudenter avsatte i genomsnitt 6 timmar per vecka för fritidsaktiviteter, deltidsstudenter avsatte ca 4 timmar per vecka. Kvinnorna använde mindre tid än männen till fritidsverksamhet. Det gäller både heltids- och deltidsstudenter. För heltidsstudenter användes mer än hälften av tiden för fritidsaktiviteter åt idrott. Humanisterna ägnade mest tid åt kulturella fritidsaktiviteter, samhällsvetarna låg bäst till när de gäller ideell och politisk föreningsverksamhet, teknologerna på civilingenjörsutbildningarna använde mest tid åt kårverksamhet och naturvetarna ledde när det gäller annan regelbunden fritidsverksamhet. (Kapitel 9). Det fanns tre olika grupper av studenter när det gällde sättet att finansiera högskolestudierna: 1. Studenter som får studiemedel och som tar ut båda bidrag och lånedel. Dessa utgjorde ca 60 procent av alla studenter hösten 1996. 2. Studenter som har studiemedel men som bara tar ut den del som inte behöver betalas tillbaka. Detta var ungefär en femtedel av alla. 3. Studenter som inte har studiemedel överhuvudtaget (också ungefär en femtedel). De finansierade ofta studierna genom förvärvsarbete. Enkäten innehöll också frågor om hur studenterna såg på sin ekonomi. Man kan beskriva situationen så att för ensamstående studenter räckte studiemedlen för att de flesta skulle kunna få en hyfsad levnadsstandard. För vissa, i första hand för dem som bodde hemma, räckte de med råge. Man behövde inte utnyttja den del som måste betalas tillbaka. Den stora skillnaden i de ekonomiska villkoren fanns emellertid mellan de studenter som hade barn och de som inte hade det. Bland dem som hade barn ansåg mer än en tredjedel att deras pengar inte helt räckte till en acceptabel levnadsstandard och mer än var åttonde ansåg att pengarna inte räckte alls. 9

Bland studenter utan barn svarade bara tre procent att deras pengar inte räckte alls. (Kapitel 10). I rapporten redovisas också svaren på ett antal frågor om hur de svarande såg på sin utbildning och på studenttillvaron i allmänhet. Sammanfattningsvis blir intrycket att universitet och högskolor har ett bra innehåll på sin verksamhet ur studenternas synpunkt och att utbildningen och studenttiden i övrigt ger studenterna mycket. Det kan dock bli bättre, framförallt när det gäller anpassningen till och engagemanget i den enskilde studenten och hans/hennes situation. Detta gäller på alla nivåer från den enskilde läraren över de administrativa funktionerna på universitet och högskolor till de centrala myndigheterna, och kanske i slutänden de centrala ramarna för den högre utbildningen. Slutsatserna gäller alla studentgrupper oberoende av föräldrabakgrund. Studenter med föräldrar som själva läst i högskolan är som grupp varken bättre eller sämre anpassade till utbildningen och studentlivet än de studenter som kommer från vad man brukar kalla studieovana hem. (Kapitel 11). 10

1. Enkäten Högskolan ett samlingsnamn för många olika utbildningar Praktiskt taget all eftergymnasial utbildning i Sverige räknas som högskoleutbildning. Vi har också en enhetlig organisation för alla former av högskoleutbildning. Det skiljer Sverige från de flesta andra länder i Europa. I denna rapport använder vi beteckningen student för alla som går på en högskoleutbildning oavsett vilken inriktning den har. Det betyder att en student kan vara det som i andra sammanhang betecknas teknolog, lärarkandidat eller sjuksköterskeelev. Ambitionen för hela StudS-projektet har varit att beskriva studenter från alla utbildningsinriktningar och med alla skiftande studiemål. Insamling och bortfall Studentenkäten genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av StudS. Den omfattade 14 sidor med sammanlagt 78 frågor (se vidare bilaga 2). Målgruppen var de som var registrerade vid någon svensk högskola eller något svenskt universitet under höstterminen 1996. Majoriteten av enkätfrågorna avsåg situationen under den aktuella höstterminen. Det var därför viktigt att enkäten kunde besvaras innan terminen var slut. Detta förhållande var i viss mån styrande för uppläggningen av undersökningen. Definitiva uppgifter om vilka som varit registrerade höstterminen 1996 skulle inte komma in till SCB förrän under våren 1997. Preliminära uppgifter skulle däremot vara tillgängliga redan i mitten av oktober. Dessa uppgifter var dock inte fullständiga. De innehöll naturligtvis inte uppgifter om dem som skulle komma att registreras efter den 15 oktober. De innehöll inte heller uppgifter från ett antal av de högskolor som använde ett annat studiedokumentationssystem än LADOK. Det innebar att i urvalsramen saknades samtliga studenter från bl.a. de konstnärliga högskolorna, Handelshögskolan och Idrottshögskolan i Stockholm, Högskolan i Skövde och ett antal av de dåvarande vårdhögskolorna. Detta betydde att den s.k. bruttopopulationen bestod av 227 997 personer. Antalet registrerade höstterminen 1996 blev slutligen 260 043 personer, vilket ger ett bortfall på 12 procent. Bruttopopulationen fördelades på sex strata. I varje stratum drogs ett obundet slumpmässigt urval (OSU). Det totala urvalet uppgick till 3 000 personer. Populations- och urvalsstorlekar framgår av tabell 1.1 (samtliga tabeller finns i bilaga 1). Enkäten sändes per post den 11 november 1996. En vecka senare skickades ett tack- och påminnelsekort ut. Den 4 december sändes ytterligare ett påminnelsebrev ut med en ny enkät. Insamlingen avslutades den 18 december. 11

Totalt erhölls svar från 2 043 personer vilket ger en svarsfrekvens på 68,1 procent. Av de resterande kunde 37 personer hänföras till s.k. övertäckning. De uppgav att de visserligen hade registrerat sig men att de inte bedrev några högskolestudier under den aktuella terminen. Svarsfrekvensen för de olika strata varierar mellan 65 och 70 procent (tabell 1.1). Grupperingar av de svarande De svarande har grupperats efter flera olika principer. Ålder Dagens studenter har mycket varierande ålder. Cirka en fjärdedel är över 30 år. Tio procent är över 40. 5 Studenternas ålder är naturligtvis viktig för deras situation. Därför har vi i StudS-projektet velat beskriva enkätsvaren separat för olika ålders- och könsgrupper. Den stratifiering som gjordes motiverades bl.a. av detta. I tabell 1.2 anges antalet enkätsvar från olika åldersgrupper. I den yngsta åldersgruppen (de som var 20 år eller yngre) finns 207 svar fördelade på 136 kvinnor och 71 män. Särskilt det senare antalet är lågt. Vid en separat redovisning för kvinnor och män har vi därför ofta slagit samman de två yngsta studentgrupperna till gruppen 22 år eller yngre. I övrigt ges redovisningarna fördelade på män och kvinnor i åldrarna 23 24 år, 25 29 år, 30 39 år och 40 år och äldre. Utbildningsinriktningar För vissa enkätfrågor kan man vänta sig att svarsfördelningen är oberoende av vilken typ av utbildning de svarande deltar i. Men det fi nns också förhållanden som sannolikt varierar med innehållet och inriktningen på utbildningarna. Vi har därför i bearbetningen av enkäten gjort en gruppering av studenterna med hänsyn till den utbildning de deltog i, oberoende av vilken typ av högskola (universitet, fackhögskola etc.) som svarade för utbildningen i fråga. 6 5. En detaljerad redogörelse för åldersfördelningen bland studenterna vid svenska universitet och högskolor ges årligen i Högskoleverkets årsrapport. 6. En uppdelning av studenterna efter den typ av läroanstalt (universitet, fackhögskola etc.), de studerade vid är knappast ändamålsenlig. Strukturen på studentpopulationen varierar från läroanstalt till läroanstalt. På en ort kan en viss utbildning ingå som en del i ett universitet. På ett annat håll kan samma utbildning fi nnas på en specialhögskola. Ett exempel är civilingenjörsutbildningarna som på vissa orter ges vid en egen högskola t.ex. KTH och Chalmers medan den på andra orter är en del av ett universitets utbildningsutbud. 12

En av de inledande frågorna i enkäten gällde vad studenterna läste den aktuella terminen (höstterminen 1996). Man uppmanades att ange program, ämne eller kurs(er). Alla studenter idag läser en eller flera kurser. I vissa fall sker detta inom ramen för ett program. Programstrukturen är inte enhetlig för de olika högskolorna, utan varje högskola har i princip sin egen uppsättning program. Det är inte heller enhetligt vilka utbildningar som skall ges i form av program. En utbildning motsvarande den tidigare ekonomutbildningen kan vid en viss högskola ske inom ramen för ett program medan studenterna på annat håll får läsa motsvarande ämnen och kurser successivt utan någon koppling till ett program. Men det finns också studenter som inte är registrerade på något program utan bara på en eller flera kurser. Därmed finns det tre typer av studenter. De studenter som bara är registrerade på kurser. De borde kunna grupperas efter det vetenskapliga område som kurserna hör till. De studenter som är registrerade på program som leder fram till någon av de dryga fyrtiotalet yrkesexamina som finns. De kan grupperas efter inriktningen på den yrkesexamen det gäller. De studenter som är registrerade på program som inte har någon specifi k yrkesexamen som mål. De borde kunna grupperas efter utbildningens huvudsakliga ämnesinnehåll. Cirka 1 100 av dem som svarade på enkäten hade angett ett program som de läste i vissa fall kombinerat med ett ämne eller en kurs. För 1 095 av dessa kunde svaren kodas med en intern kod som SCB använder. Yrkesprogrammen kodades efter den aktuella examen, övriga program kunde kodas i större grupper med hänsyn till utbildningens inriktning och innehåll. Det innebär att det i materialet finns koder för 40 yrkesprogram och 51 koder för övriga program. Cirka 900 av de svarande angav bara ett (eller flera) ämne(n) eller en kurs. Dessa kodades i 8 olika grupper beroende på ämnets inriktning. (Om man angett flera ämnen gjordes klassificeringen efter det först angivna ämnet). I bearbetningen klassades de studenter som läste det som ovan kallas övriga program i samma 8 grupper som dem som bara angett ett ämne. Vidare sammanfördes yrkesprogrammen (sammanlagt 40 stycken) i 7 olika grupper. Sammanlagt gav detta 16 olika utbildningstyper (tabell 1.3). Eftersom svarsunderlaget var litet för flera av dessa gjordes ytterligare sammanslagningar vilket slutligen gav tio redovisningsgrupper som vi kallar utbildningsinriktningar enligt följande (se också tabell 1.4): Humaniora och teologi. Studenterna i denna grupp läste olika ämnen inom det humanistiska området (språk, historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap, arkeologi etc.) och/eller teologi. Det kan vara både studenter som avsåg att ta en examen (fi l.kand, teol.kand etc.) och studenter 13

som bara läste ämnena av andra skäl (inklusive de som hade en examen och ville bredda eller fördjupa den). Samhällsvetenskap och juridik. I denna grupp finns både studenter som läste kurser inom något av de traditionella samhällsvetenskapliga ämnena, studenter som läste på yrkesprogram med juridisk, samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskaplig inriktning (t.ex. socionomprogram, jur.kandprogram eller psykologprogram) och studenter som läste samhällsvetenskapliga program med inriktning mot fi l.kand- eller fi l.mag-examen (t.ex. ett ekonomprogram). Matematik och naturvetenskap. Gruppen består av studenter som läste kurser inom det matematiska och naturvetenskapliga området, eller gick på något av de program eller linjer som är avsedda att leda fram till magister- eller kandidat-examen inom det matematiska och naturvetenskapliga området. (t.ex. matematisk-naturvetenskapliga programmet, matematiskdatalogiska linjen etc.). Civilingenjörsutbildning. Det finns vid de tekniska högskolorna och vid de flesta universiteten olika utbildningsprogram som leder fram till en civilingenjörsexamen på 180 poäng (motsvarande 4,5 års studier). Studenter registrerade på ett sådana program utgör en egen grupp. Annan teknisk utbildning. Denna grupp innehåller dels de studenter som läste program med inriktning mot högskoleingenjörsexamen, dels studenter på andra program och kurser med huvudsakligt tekniskt innehåll. 7 Lärarutbildningar. Denna grupp innehåller alla studenter som läste på de program som ledde fram till olika lärarexamina, inklusive barn- och ungdomspedagogisk examen. Ibland det gäller särskilt utbildningar för dem som skall undervisa i skolans högre årskurser var utbildningen uppdelad på en del förlagd till lärarutbildningsinstitutionen och en del som genomfördes på de berörda ämnesinstitutionerna. Oberoende av vid vilken institution som studenterna läste vid enkättillfället, har de räknats till lärarutbildningsgruppen om de var registrerade på ett lärarutbildningsprogram. Medellånga vårdutbildningar. Av tradition har man använt denna beteckning för utbildningar som gavs vid de tidigare vårdhögskolorna och som leder fram till en rad examina inom vårdområdet (sjuksköterska, sjukgymnast, barnmorska etc.). De studenter som var registrerade på yrkesprogram inriktade mot sådana examina utgör en egen grupp. Kurser inom medicin och vård. Denna grupp innehåller studenter som inte läste något program, men däremot kurser inom vårdområdet eller det medicinska området. Till större delen var det personer som kompletterade och fördjupade tidigare utbildningar inom vårdsektorn. 8 7. Med undantag för dem som läste något civilingenjörsprogram. 8. Att denna grupp kunnat redovisas separat är en följd av stratifieringen. Studenter från de dåvarande vårdhögskolorna utgjorde ett separat stratum. 14

Övriga yrkesutbildningsprogram. Till denna heterogena grupp har förts studenter på längre utbildningsprogram inom det medicinska och lantbruksvetenskapliga området (utbildningar till läkare, apotekare, agronom osv.). Övriga utbildningar innehåller bl.a. studerande på konstnärliga utbildningar och andra utbildningar som inte kunnat hänföras till någon av de tidigare grupperna. I det följande begränsar vi oss i de flesta fall till de första åtta av de tio grupperna, även om samtliga grupper finns med i tabellerna. De två sista tas inte upp eftersom antalet svar i enkäten är för litet för att man skall kunna dra några säkra slutsatser. Gruppen Kurser inom medicin och vård har också utelämnats i vissa redovisningar, eftersom den till allra största delen innehåller studenter som fortbildade sig i sin yrkesroll och därigenom är svår att jämföra med övriga grupper. Hemmets utbildningsnivå En fråga i enkäten gällde de svarandes föräldrars utbildningsnivå (se kapitel 2). Under senare tid har situationen för studenter från s.k. utbildningsovana miljöer aktualiserats. Därför har också svaren på vissa frågor redovisats på tre olika bakgrundsgrupper: Studenter vars båda föräldrar har enbart grundskoleutbildning; studenter för vilka minst en av föräldrarna har gymnasieutbildning (men inte högskoleutbildning) och studenter med minst en högskoleutbildad förälder. Det totala antalet svar för dessa tre grupper redovisas i tabell 1.5. Tillförlitligheten i resultaten Svaren på enkätfrågorna redovisas i de flesta fall som en procentuell fördelning på olika svarsalternativ för de svarande i en viss grupp. Tillförlitligheten i denna fördelning beror naturligtvis på antalet svarande i gruppen ifråga. Tillförlitligheten i ett erhållet värde kan uttryckas med hjälp av ett konfi densintervall på en viss angiven konfi densnivå. Exempel: Om x procent av de svarande på en fråga har valt ett visst svar vet man att det korrekta värdet (dvs. det värde man skulle ha fått om man frågade alla i den aktuella gruppen och inte ett urval) med sannolikheten n (där n är konfidensnivån) ligger mellan (x - k) procent och (x + k) procent. Ofta skriver man svaret som x + k procent. Storleken på konfidensintervallet beror inte bara på antalet svarande utan också på svaret dvs. i vårt fall på värdet på talet x. Det största värdet på k fås när x = 50 procent. I tabell 1.6 redovisas för konfidensnivåerna 90, 95 och 99 procent (halva) maximala längden på konfidensintervallet vid olika antal svarande i gruppen ifråga. 15

2. Familj och bakgrund Civilstånd Procent 80 70 60 50 40 30 Kvinnor Män 20 10 0 Ogift Sammanboende Gift Skild Änka/Änkling Ej svar Diagram 2.1. Studenter hösten 1996: Kvinnor och män. Procentuell fördelning på olika civilstånd. En majoritet av studenterna hösten 1996 var ensamstående, men så pass många som två studenter av fem var antingen gifta eller sammanboende. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att man bodde ihop med någon. Nästan hälften av de kvinnliga studenterna hösten 1996 uppgav att de var gifta eller sammanboende, jämfört med en tredjedel av männen (tabell 2.1 och diagram 2.1). 9 Andelen av studenterna som var gifta eller sammanboende växer som väntat med åldern (tabell 2.2 och diagram 2.2). Att en större andel av kvinnorna än av männen var gifta eller sammanboende skulle kunna bero på att det bland studenterna finns många fler kvinnor som är över 30 år. Detta är dock inte förklaringen. I alla åldersgrupper var andelen gifta eller sammanboende större bland kvinnorna än bland männen. 9. Uppgifterna gäller alltså studenterna höstterminen 1996. I en senare undersökning från vårterminen 2002 har andelen studenter som är sammanboende ökat, samtidigt som andelen som är ogifta har minskat. Detta gäller även om man tar hänsyn till att åldersfördelningen har förändrats. Se vidare PM 2002-09-04 (Lars Brandell, Per Gillström): Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002. www.hsv.se (statistik, analyser). 17

Skillnaden mellan kvinnor och män var störst i de yngsta åldersgrupperna. 20 procent av de kvinnliga studenterna som var 22 år eller yngre var sammanboende mot 10 procent av männen i samma ålder (tabell 2.2.). Procent 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 22 år och yngre Kvinnor Män 23-24 år 25-29 år 30-39 år 40- år Diagram 2.2. Studenter hösten 1996. Kvinnor och män. Andelen som angav att de var gifta eller sammanboende i olika åldersgrupper. Upp till 30 år var det vanligare att man var sammanboende än att man var gift. Över 30 år var det däremot vanligare att man var gift än att man är sammanboende. Speciellt gäller det kvinnorna: Sju av tio kvinnliga studenter som var 40 år eller äldre var gifta mot en av tio som var sammanboende. Bland männen i samma åldersgrupp var sex av tio gifta och två av tio sammanboende (tabell 2.2). Minsta andelen gifta eller sammanboende studenter fanns bland dem som gick på civilingenjörsutbildningar (23 procent), bland naturvetarna (30 procent) och bland övriga teknikstuderande (32 procent). Största andelen (förutom i den grupp som gick på fort- och vidareutbildningskurser för vårdpersonal) fanns bland de studenter som utbildade sig till lärare eller förskollärare (47 procent) (tabell 2.3 och diagram 2.3). 18

Procent 70 60 50 Sammanboende Gift 40 30 20 10 0 Civilingenjörsutbildning Matematik och naturvetenskap Annan teknisk utbildning Humaniora och teologi Samhällsvetenskap och juridik Medellånga vårdutbildningar Lärarutbildning Kurser inom medicin och vårdvetenskap Diagram 2.3. Studenter på olika utbildningsinriktningar hösten 1996: Andelen som var sammanboende eller gifta. Barn Nästan var femte student hade barn under 18 år (tabell 2.4). Det var betydligt vanligare bland kvinnliga studenter (22 procent) än bland manliga studenter (13 procent). Praktiskt taget bara studenter över 25 år hade barn. Och i åldrarna över 30 år hade mer än hälften barn (tabell 2.5). 10 I vissa åldersgrupper hade man ofta barn i förskoleåldern. Kring 40 procent av alla studenter i åldern 30 39 år (både män och kvinnor) hade ett eller flera barn som var 6 år eller yngre (tabell 2.8). Andelen som hade barn varierar mellan de olika utbildningsgrupperna. Studenter på civilingenjörsutbildningarna hade mycket sällan barn. Mera vanligt var det bland dem som gick på någon form av lärarutbildning. Där hade var fjärde student barn (tabell 2.6). Största andelen studenter med små barn förekom bland dem som läste kurser vid vårdhögskolorna (20 procent) och bland studenterna i vård- och lärarutbildningarna (knappt 15 procent) (tabell 2.9). Se också diagram 2.4. 10. Samma mönster när det gäller andelen studenter som har barn i olika åldrar förekommer även i undersökningen från vårterminen 2002. Se PM 2002-09-04 (Lars Brandell, Per Gillström): Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002. www.hsv.se (statistik, analyser). 19

Procent 60 50 andel som har barn Andel som har barn 6 år eller yngre 40 30 20 10 0 Humaniora och teologi Samhällsvetenskap och juridik Matematik och naturvetenskap Civilingenjörsutbildning Annan teknisk utbildning Lärarutbildning Medellånga vårdutbildningar Kurser inom medicin och vårdvetenskap Diagram 2.4. Studenter hösten 1996 på olika utbildningsinriktningar: Andelen som hade barn. Utlandsfödda Cirka 8 procent av studenterna (något fler av männen något färre av kvinnorna) var födda utanför Sverige (tabell 2.10). Bland både män och kvinnor fanns den största andelen studenter som var födda i ett utomnordiskt land i åldersgruppen 30 39 år (tabell 2.11). Den största andelen utlandsfödda studenter fanns hösten 1996 på civilingenjörsutbildningen och utbildningarna inom matematik-naturvetenskap. Den minsta andelen fanns på lärarutbildningarna. Lärarutbildningen är också den enda utbildningsgrupp där andelen studenter som var födda i de övriga nordiska länderna var större än andelen som kom från utomnordiska länder (tabell 2.12 och diagram 2.5). 11 11. I undersökningen från våren 2002 ges något annorlunda data om studenternas födelseland. Se PM 2002-09-04 (Lars Brandell, Per Gillström): Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002. www.hsv.se (statistik, analyser). 20

Procent 14 12 10 Norden utom Sverige Icke-nordiskt land 8 6 4 2 0 Lärarutbildning Samhällsvetenskap och juridik Medellånga vårdutbildningar Annan teknisk utbildning Humaniora och teologi Kurser inom medicin och vårdvetenskap Matematik och naturvetenskap Civilingenjörsutbildning Diagram 2.5. Studenter hösten 1996 på olika utbildningsinriktningar: Andelen som var födda utanför Sverige. (Utbildningarna är ordnande efter ökande andel studenter födda utanför Sverige.) Utländsk bakgrund I olika sammanhang brukar man tala om personer med invandrarbakgrund eller utländsk bakgrund. Ett sätt att definiera detta är som personer med minst en förälder född i utlandet. Ca 18 procent av alla boende i Sverige har minst en förälder som är född utanför Sverige. Något större andel av studenterna hösten 1996 vid de svenska universiteten och högskolorna uppfyllde detta villkor. Närmare bestämt gällde detta för var fjärde manlig student och för var femte kvinnlig student (tabell 2.13). För ungefär var åttonde (10 procent av kvinnorna och 14 procent av männen) gällde att båda föräldrarna var födda utomlands. Största andelen studenter med minst en förälder född utanför Sverige fanns bland kvinnorna i åldersgruppen 25 29 år (26 procent) och bland männen i åldersgrupperna 25 29 och 30 39 år (i båda fallen 30 procent) (tabell 2.14). Skillnaden mellan de olika utbildningsinriktningarna var relativt liten, med undantag för studenterna inom det matematisk-naturvetenskapliga området där andelen med utlandsfödda föräldrar var betydligt högre än för övriga utbildningsinriktningar (tabell 2.15 och diagram 2.6). 12 12. Samma höga värde som gäller för naturvetarna gäller också för gruppen övriga yrkesprogram (se tabell 2.15). Den består bl.a av studenter vid läkar-, tandläkar- och apotekarutbildningar samt vid SLU:s utbildningar dvs. i huvudsak tillämpade naturvetenskapliga utbildningar. Denna grupp redovisas inte i diagram 2.6 eftersom antalet enkätsvar från denna grupp är väl litet. 21

procent 35 30 en av föräldrarna född i utlandet Båda föräldrarna födda i utlandet 25 20 15 10 5 0 Medellånga vårdutbildningar Civilingenjörsutbildning Humaniora och teologi Lärarutbildning Samhällsvetenskap och juridik Annan teknisk utbildning Kurser inom medicin och vårdvetenskap Matematik och naturvetenskap Diagram 2.6. Studenter hösten 1996 på olika utbildningsinriktningar: Andelen för vilka en eller båda föräldrarna var födda i utlandet. Utbildningsinriktningarna är ordnade efter växande sammanlagd andel med en eller två utlandsfödda föräldrar. Föräldrarnas utbildningsnivå Man talar också om studenternas sociala bakgrund. Den kan defi nieras utifrån föräldrarnas sociala ställning. Genom samkörningar mellan högskoleregistret och en lämpligt vald folk- och bostadsräkning (FoB) kan man få fram i vilket hushåll som de nuvarande studenterna levde när de var i 10 15 års-åldern. Yrket hos personerna i detta hushåll (enligt den s.k. SEI-koden) ger sedan de olika studenternas sociala bakgrund. 13 Ett annat mått på studenternas sociala bakgrund är föräldrarnas utbildningsnivå. 14 I studentenkäten frågade vi studenterna vilken högsta utbildning deras mor och far hade. Man fick välja mellan tre alternativ: A. grundskola, realskola, folkskola eller motsvarande. B. gymnasium, folkhögskola eller motsvarande. C. universitet, högskola eller motsvarande. 13. SCB tar på detta sätt fram högskolenybörjarnas sociala bakgrund. I en tidigare Studsrapport (Lars Brandell: Nittiotalets studenter. Studenterna i Sverige Arbetsrapport nr 2. (Högskoleverket 1998) som baserades på uppgifter från högskoleregistret om studenterna ht 1995 fi nns en analys av den sociala bakgrunden för alla studenter (inte bara högskolenybörjarna) baserad på samma metod. 14. Föräldrarnas utbildningsnivå tas också fram av SCB för högskolenybörjarna genom en samkörning av högskoleregistret, en lämplig FoB och dessutom registret över befolkningens utbildning. 22

Svaren redovisas i tabellerna 2.16 2.21. Här skall bara behandlas det mått som är vanligast nämligen den högsta av de två föräldrarnas utbildningsnivå (se tabell 2.22 2.24). Knappt hälften av studenterna (en något lägre andel för kvinnorna än för männen) svarade att minst en av föräldrarna har en utbildning från universitet eller högskola. Något mer än 20 procent svarade gymnasium, folkhögskola eller motsvarande och ca 30 procent av kvinnorna och drygt 20 procent av männen svarade att båda föräldrarna hade en utbildningsnivå motsvarande grundskola, realskola, folkskola eller motsvarande (tabell 2.22). Andelen av studenterna med vad man skulle kunna kalla akademisk utbildningsnivå i hemmet ligger mellan 50 och 60 procent i åldrarna upp till 30 år. I äldre åldrar är andelen betydligt lägre (under 20 procent bland dem som är 40 år eller mer). Detta har säkert samband med att de äldsta grupperna har föräldrar födda i början av 30-talet bland vilka bara en liten andel har läst vid universitet eller högskola. Men det kan också bero på att studenter från ickeakademiska hem har börjat högskolestudierna senare än övriga studenter. Föräldrarnas utbildningsbakgrund varierar mellan de olika utbildningsinriktningarna. Den största andelen studenter med akademisk utbildningsbakgrund fanns bland studenterna på civilingenjörsutbildning (nära 60 procent). Den lägsta andelen (knappt 35 procent) förekom bland dem som läste på övriga tekniska utbildningar (dvs. i första hand ingenjörsutbildningar). Näst lägst (ca 40 procent) låg den grupp som här har kallats lärarutbildningar. På de tre fi losofiska utbildningsområdena (humaniora, samhällsvetenskap och matematik/naturvetenskap) kom ca 50 procent av studenterna från hem där minst en av föräldrarna har högskoleutbildning (tabell 2.24). Procent 0 20 40 60 80 100 Annan teknisk utbildning Lärarutbildning Medellånga vårdutbildningar Samhällsvetenskap och juridik Humaniora och teologi Universitet, högskola eller motsv, Gymnasium, folkhögskola eller motsv Grundskola, realskola, folkskola eller motsv, Matematik och naturvetenskap Civilingenjörsutbildning Diagram 2.7. Studenterna ht 1996. Olika utbildningsinriktningar. Fördelning av hemmets utbildningsbakgrund. 23

Hälsa och sjukdom Till studenternas bakgrund bör också räknas eventuella handikapp, kroniska sjukdomar m.m. Några frågor om detta fanns inte i enkäten. Däremot fanns en fråga om studiehinder på grund av akuta sjukdomar: Har Du under höstterminen 1996 inte kunnat bedriva studier på grund av sjukdom under en sammanhängande period på en vecka eller mer? Svaren redovisas i tabellerna 2.25 2.27. I sammanhanget bör påpekas att enkäten sändes ut i mitten av november. Hela höstterminen var inte tillända när studenterna svarade på frågan. Cirka fem procent svarade ja på frågan något fler av kvinnorna (6 procent) än av männen (4 procent). Denna skillnad kan inte förklaras med skillnaderna i åldersfördelning mellan kvinnliga och manliga studenter. I alla åldersgrupper ligger andelen av kvinnorna som svarat ja högre än andelen av männen. Största andelen studenter som på grund av sjukdom varit tvingade att göra uppehåll i studierna under mer än en vecka (sammanhängande) förekom i åldern 30 39 år. (10 procent av kvinnorna jämfört med genomsnittet på 6 procent för alla åldrar och 8 procent bland männen mot 4 procent i genomsnitt för alla åldersgrupper) (se tabell 2.26). Andelen som varit borta på grund av sjukdom ligger mellan tre och sex procent på de flesta utbildningsinriktningar. Undantagen är naturvetarna som ligger väsentligt under medelvärdet (0,5 procent) och humanisterna som ligger betydligt högre (9,8 procent) (se också tabell 2.27). 24

3. Studietakt och tidigare studier I enkätmaterialet finns uppgifter om studenternas studietakt hösten 1996, eventuella distansstudier och också om studenternas tidigare högskolestudier. Som väntat finns det variationer mellan olika utbildningsinriktningar och åldersgrupper. Några sådana variationer skall redovisas här, baserat på några av svaren i enkäten. Huvudresultaten har samlats i tabellerna 3.3. och 3.5 som kan sägas innehålla ett antal indikatorer och deras värden för olika studentgrupper (baserade på kön, ålder och utbildningsinriktning). Kvinnor/Män Det är fler kvinnor än män som läser på högskolan. Tre av fem studenter i vår undersökning var kvinnor. Delvis beror detta på skillnader i utbildningskraven för kvinnliga och manliga yrken. För många av de yrken där kvinnorna av tradition är i majoritet behövs en högskoleutbildning för att få legitimation eller behörighet. Detta gäller bl. a inom vård- och undervisningssektorerna. Något motsvarande gäller inte för typiskt manliga yrken. Det finns också ett större utbud av yrkesinriktade gymnasieutbildningar för män än det finns för kvinnor. Kvinnor behöver därför oftare än män genomgå en högskoleutbildning för att nå sitt yrkesmål. Det finns stora skillnader i könsfördelningen mellan olika utbildningsinriktningar (diagram 3.1). Männen utgjorde i vår undersökning en kraftig majoritet på de tekniska utbildningarna. Kvinnorna var i ännu större majoritet på utbildningarna inom vårdområdet. Även inom lärarutbildningsområdet dominerade kvinnorna. Där var bara var femte student man (tabell 3.1 och diagram 3.1). 25

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kvinnor Humaniora +Teologi Samhällsvetenskap och juridik Matematik/naturvet Civilingenjörsutbildning Civilingenjörsutb. Annan teknisk utbildning Lärarutbildning Medellånga vårdutbildningar Kurser inom medicin och vård Procent Diagram 3.1. Studenter hösten 1996. Könsfördelning på olika utbildningsinriktningar. Ålder Åldersspridningen bland dagens studenter är betydande. Det fi nns studenter i grundutbildningen i åldern från 16 år upp till mer än 80 år. Mer än hälften är över 24 år och mer än var fjärde är över 29. 15 Åldersfördelningen i enkätundersökningen varierade mellan utbildningsinriktningarna. Yngst var civilingenjörsstudenterna. Bland dem var mer än hälften 22 år eller yngre och bara 8 procent var över 29 år. Bland samhällsvetarna var bara cirka 30 procent 22 år eller yngre medan 31 procent av kvinnorna och 24 procent av männen var 30 år eller äldre (tabell 3.2). Den allra äldsta studentgruppen var den som läste det som här kallats kurser i medicin och vård. Det var utbildningar vid de dåvarande vårdhögskolorna avsedda för fortbildning och vidareutbildning av vårdpersonal. 15. En mer detaljerad studie av studenternas ålder på olika utbildningsinriktningar fi n n s i Anna Lindgren: Efter 3 år en jämförelse av studiemönster höstterminerna 1995 och 1998. (Studenterna i Sverige Arbetsrapport 9 Högskoleverket 2001) och i StudS-projektets slutrapport (Högskoleverkets Rapportserie 2001:26 R). 26

Procent 60 50 Kvinnor män 40 30 20 10 0 Humaniora o teologi Samhällsvetenskap och juridik Matematik och naturvetenskap Civilingenjörsutbildning Annan teknisk utbildning Lärarutbildningar Medellånga vårdutbildningar Kurser i medicin och vård Diagram 3.2. Studenter hösten 1996, kvinnor och män. Andelen på olika utbildningsinriktningar som var 22 år och yngre. Procent 90 80 70 60 Kvinnor män 50 40 30 20 10 0 Humaniora o teologi Samhällsvetenskap och juridik Matematik och naturvetenskap Civilingenjörsutbildning Annan teknisk utbildning Lärarutbildningar Medellånga vårdutbildningar Kurser i medicin och vård Diagram 3.3. Studenter hösten 1996, kvinnor och män. Andelen på olika utbildningsinriktningar som var 30 år och äldre. På de flesta utbildningsinriktningar fanns en större andel av kvinnorna än av männen i den yngsta åldersgruppen (22 år och därunder). Andelen av kvinnorna som fanns i de äldsta åldersgrupperna (30 år och däröver) var också i allmänhet större än andelen av männen. Lärarutbild- 27

ningen var ett undantag. En större del av männen än av kvinnorna i lärarutbildningarna var över 30 år (se också diagram 3.2 och 3.3). För de flesta utbildningsinriktningarna är alltså åldersspridningen större bland kvinnorna än den är bland männen. Heltids- och deltidsstudier I det svenska högskolesystemet fi nns det inte någon formell uppdelning i heltids- och deltidsstuderande. Varje student är under en viss termin registrerad på en eller flera kurser. Varje kurs är poängsatt. Antalet poäng skall motsvara antalet veckor som det tar för den som studerar på heltid att genomgå kursen och tentera av den. Eftersom varje termin består av 20 veckor kan man defi - niera alla som under en termin är registrerade på kurser, som totalt omfattar 20 poäng eller mer som heltidsstuderande. De som under terminen är registrerad på kurser omfattande mindre än 20 poäng kan då sägas vara deltidsstuderande med varierande studietakt. Enkäten innehöll en fråga där man fick redovisa sin studietakt mätt som det antal poäng som man var registrerad på under höstterminen. Drygt 80 procent av de svarande angav att de läste 20 poäng eller mer under den aktuella höstterminen. Sexton procent svarade att de läste 14 poäng eller mindre. 16 Deltidsstudier var vanligare bland kvinnor än bland män. 20 procent av kvinnorna mot 11 procent av männen läste mindre är 15 poäng under den aktuella terminen. Andelen som studerar på deltid varierar naturligtvis också med åldern (tabell 3.3). Upp till 24 år låg andelen som läste mindre än 15 poäng per termin (dvs. på deltid) mellan 4 och 7 procent. Därefter ökade andelen med åldern. Över 40 år läste mer än varannan student på deltid. Men även i denna åldersgrupp hade cirka 40 procent av studenterna studierna som heltidssysselsättning. (De läste minst 15 poäng per termin) (tabell 3.3). I alla åldersklasser var det vanligare att kvinnor läste på deltid än att män gjorde det. Mest anmärkningsvärt är kanske förhållandena inom åldersgruppen 25 29 år. Där läste 18 procent av kvinnorna på deltid mot bara 8 procent av männen. Fördelningen av studietakten varierade mellan de olika utbildningsinriktningarna (tabell 3.4). Praktiskt taget alla studenter på de utbildningsinriktningar där man läser med sikte på en yrkesexamen (lärarutbildning, civilingenjörsutbildning och medellånga vårdutbildningar) läste 20 poäng eller mer under terminen dvs. på heltid. 16. Ca 2 procent svarade att de läste mellan 15 och 19 poäng och 1 procent besvarade inte frågan. 28

Sex procent av alla studenter läste mellan en och nio poäng under den aktuella terminen. Med en viss generalisering kan man säga att de läste i kvartsfart. Detta gällde för ungefär var femte student bland dem som läste kurser inom medicin och vårdvetenskap och mer än var tionde naturvetare. Tio procent läste på halvtid (dvs.10 14 poäng per termin). Detta var vanligast bland dem som läste kurser inom medicin och vårdvetenskap (nära 40 procent) och bland humanister och samhällsvetare (i båda fallen cirka 15 procent). Två studenter av tre angav att de läste exakt 20 poäng per termin, och nära 15 procent svarade att de läste mer än 20 poäng per termin. Det senare var vanligast bland studenterna i civilingenjörsutbildningen (mer än var fjärde student) men var också förhållandevis vanligt (mer än 10 procent) för humanister, samhällsvetare och naturvetare samt för studenter på övriga tekniska utbildningar och i lärarutbildningarna (se vidare tabell 3.4). Det är förvånande att förhållandevis många svarade att de läste mer än heltid dvs. mer än 20 poäng per termin. En förklaring kan vara att vissa studenter inte bara har räknat med de nya kurser de läste när de svarade på frågan utan också tidigare lästa men ej godkända kurser som de hoppades kunna tentera under terminen. Antal studerade terminer Ett mått (om än med brister) på hur långt man kommit i studierna är antalet terminer som man varit registrerad i högskolan. Av studenterna hösten 1996 läste, enligt egen utsago, knappt en femtedel på sin första högskoletermin. Inte oväntat var andelen som läste sin första termin störst i den yngsta åldersgruppen. Men studenter som just har börjat högskolestudierna fanns i alla åldersgrupper. Detta var till och med vanligare i åldern 30 39 år (ca 15 procent) än i åldern 25 29 år (ca 10 procent) (tabell 3.3). Nästan hälften av alla studenter läste sin andra till sjätte termin och en fjärdedel läste på termin 7 10. 17. Ungefär var tjugonde hade tidigare läst tio terminer eller mer. Bland de studenter som var 40 år eller äldre var detta betydligt vanligare det gällde för ungefär en av fyra. Att man tidigare läst 10 terminer eller mer var betydligt vanligare bland humanister och samhällsvetare än på övriga utbildningsinriktningar. 18 (Se vidare tabell 3.3 och tabell 3.5). 17. I antalet terminer är inte medräknat terminer då man enbart gått upp i tentamen i kurser som man läst tidigare. Inte heller terminer då man studerat utomlands. 18. Detta betyder inte säkert att de som börjar sina studier med samhällsvetenskap eller humaniora håller på längre än övriga utbildningsinriktningar. Det betyder istället att förhållandevis många av dem som läser inom humaniora och samhällsvetenskap har läst tidigare i högskolan. Det kan ha varit kurser inom humaniora och samhällsvetenskap men det kan också vara kurser inom helt andra områden. 29