UTLÅTANDE OM FÖRSLAG TILL PLATSER FÖR UTFYLLNAD MED MJUKA MASSOR, VEGESTORP KUNGÄLVS KOMMUN, 2017

Relevanta dokument
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

Preliminär naturvärdesinventering

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Inventering av långbensgroda Rana dalmatina

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Beskrivning biotopskyddade objekt

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Inventering och bedömning av naturvärden

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

INVENTERING AV GENERELLA BIOTOPSKYDDSOBJEKT I NÖDINGE, ALE KOMMUN

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Restaureringsplan för Natura 2000-området Vendelsö, SE i Varbergs kommun

Lerum c/o Olov Holmstrand Torphagebacken LERUM Lerum

Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Naturvärdesinventering del av Dal 5:100 m fl, Finnkroken, Söderköpings kommun inför fortsatt arbete med detaljplan

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Finnshyttan och Tranbo, Filipstads kommun.

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

Naturvärdesinventering vid Finngösa, Partille

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

RAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM

Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013

PM landskapsgestaltning

PM utredning i Fullerö

FÄLTBESÖK FINNTORP

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Översiktlig naturinventering

!!! Naturvärdesinventering (NVI) och landskapsanalys med anledning av detaljplan Söderby Huvudgård 2:1.! Haninge kommun!!!

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Detaljplan för Skutbergets friluftsområde. Naturvärdesbedömningar

Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hökedalens industriområde, Koppom maskin, Eda kommun

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp,

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Naturvärdesinventering Hasselhöjden, Stenungsunds kommun

Naturvärdesbedömning i norra delen av Riddersholms NR. Norrtälje kommun. Augusti 2013.

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Metapopulation: Almö 142

Gummarpsnäs, Edshult

Transkript:

UTLÅTANDE OM FÖRSLAG TILL PLATSER FÖR UTFYLLNAD MED MJUKA MASSOR, VEGESTORP KUNGÄLVS KOMMUN, 2017 2017-06-14 Naturcentrum utlåtande - projekt nr 546

Uppdragsgivare Mats Berntsson, Ytterbygg AB Uppdragsgivarens kontaktperson Anders Glantz, Glantz arkitektstudio Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2014 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 0303-72 61 60 ncab@naturcentrum.se Projektledare: Jonas Stenström Tel. 010-220 12 01 jonas.stenstrom@naturcentrum.se Inventering och rapport: Jonas Stenström och Lilian Karlsson, Naturcentrum AB Foton i rapporten: Lilian Karlsson och Jonas Stenström Ortofoton Lantmäteriet 2

Innehåll INNEHÅLL... 3 UPPDRAG... 4 Metodik... 4 Sammanfattande resultat... 4 UNDERSÖKTA YTOR... 5 1. Sänka med lövsly omgivet av industrimark... 6 2. Blandskog... 7 3. Kraftledningsgata... 8 4. Gräsmark på hygge... 9 5. Skogsmark med väg och bäck... 10 6. Sänka med ung sumpskog... 12 7. Kraftledningsgata i söder... 13 8. Betesmark och medelålders blandskog... 14 3

Uppdrag På uppdrag av Ytterbygg AB har Naturcentrum AB genomfört en inventering av åtta delområden för att undersöka om dessa kan vara lämpliga som platser för utfyllnad av mjuka massor, vilka uppkommer vid exploatering av planområdet i Vegestorp. Inventeringens syfte är att utvärdera områdenas lämplighet för utfyllnad utifrån befintliga naturvärden och kända fornlämningar samt ge rekommendationer för hänsyn och utformning. De undersökta ytorna framgår av figur 1. Urval och avgränsning av de områden som skulle undersökas har gjorts av uppdragsgivaren. Metodik Samtliga undersökta ytor besöktes i fält den 7 och 13 april 2017. Kompletterande kontroller genomfördes 22 maj. Vid fältbesöken noterades eventuella naturvärden inom delområdena samt närbelägna värden som skulle kunna påverkas indirekt. En bedömning av områdenas lämplighet för utfyllnad med mjuka massor gjordes med hänsyn till befintliga naturvärden och att de flesta områden är föreslagna som naturmark. För de områden som bedömts lämpliga ges förslag till vilka åtgärder som kan genomföras för att vid en återställning förstärka och utveckla områdenas naturvärden. I detta skede är förslagen av översiktlig karaktär och de behöver förtydligas senare i processen. Sammanfattande resultat Fyra områden bedömdes som olämpliga för uppläggning av mjuka massor med hänsyn till nuvarande och potentiella naturvärden. Dessa områden är M2, M6, M7 och M8. Fyra områden bedömdes lämpliga. Dessa områden är område M1, M3, M4 och M5. I dessa områden finns goda förutsättningar att genom lämplig terrängmodellering och återplantering skapa nya högre värden för biologisk mångfald, rekreation och för utjämning av ytvattenflöden. Område M3 och M4 bedöms ha förutsättningar för större volymer massor medan område M1 och M5 har förutsättningar för tämligen begränsade mängder massor. I samtliga fall bedöms det möjligt att genom god planering och noggrant utförande skapa nya mervärden. Fortsatt arbete En förutsättning är att planering och återställning av dessa områden görs med värdena biologisk mångfald, rekreation, kulturmiljö och flödesutjämning för ögonen. Vad det kan innebära beskrivs närmare under respektive område, men noggrannare detaljplanering krävs inför eventuellt utförande. Senare i processen, och senast i samband med utförandet, behöver det tas fram noggrannare beskrivningar och eventuellt skisser, kartor och sektioner för utformning och återplantering samt exakt vilka ytor som kan tas i anspråk. I samtliga fall bör avgränsning göras i fält av det område som kan nyttjas för utfyllnad. Det behövs också en långsiktig plan för eventuell skötsel. Sådan plan bör i samordnas med planerad skötsel för naturmarken i sin helhet. 4

Undersökta ytor Figur 1. Undersökta ytor för eventuell utfyllnad med mjuka massor. 5

M1. Sänka med lövsly omgivet av industrimark Beskrivning: Sänka i planområdets östra del som i huvudsak omges av industrimark och väg samt gränsar till högt belägen skogsmark i nordväst. Sänkans botten är sumpig genom dräneringsvatten som släpps från högre liggande fastighet. Stora delar domineras av ett tätt bestånd av lövsly med klibbal, björk, gråvide och brakved. Vanlig groda noterades vid besöket i april men inga grodor sågs vid besöket i maj. Noteringen betraktas därför som ett tillfälligt ströfynd. En delvis raserad stenmur går genom området. Lämplighet och rekommendationer: Området bedöms i viss omfattning möjligt för uppläggning av mjuka massor i begränsad volym. I områdets sydvästra delar planeras en väg. Strax nordost om den planerade vägen finns förutsättningar att genom en begränsad utfyllnad och terrängmodellering skapa en mindre damm som genom lämplig utformning kan bidra till biologisk mångfald och flödesutjämning, vilket vore positivt ur naturvårdssynpunkt. Befintlig stenmur kan gärna tas tillvara och återuppbyggas efter åtgärd. 6

M2. Blandskog Beskrivning: Nordostvänd sluttning ner mot kraftledningsgata. I skogsbrynet finns en stenmur och vissa inslag av hasselbuskar, bitvis blandskog med al, björk och asp och några grova tallar. Längre västerut dominerar gran. Norra delen består av lövsly som i öster gränsar till ett slånbuskage. Lämplighet och rekommendationer: Området bedöms olämpligt att fylla med mjuka massor eftersom här finns en del mindre delområden med naturvärde. 7

M3. Kraftledningsgata Beskrivning: Kuperad kraftledningsgata som huvudsakligen domineras av tätt med lövsly. På vissa höjder finns ljung och enbuskar i anslutning till hällmarker. Hela området sluttar mot nordost. I kanten av området finns några stenmurar. Lämplighet och rekommendationer: Genom lämplig anpassning och terrängmodellering finns goda förutsättningar att i detta område lägga upp mjuka massor. Den slutliga terrängmodellen bör anpassas så man får en serie av dammar som både kan bidra till flödesutjämning av dagvatten men också skapa en fin närmiljö ur upplevelsesynpunkt. Dammar skulle kunna gynna groddjur som leklokal och underlätta spridning, något som skulle kunna förstärka sambandet mellan Rollsbo våtmark och befintliga våtmarker i den västra delen av planområdet. Hällmarker med enbuskar och ljung bör undantas. Återplantering kan gärna göras med lågväxande naturliga buskar som t ex hassel, olvon, enbuskar, brakved, slån, hägg, sälg och viden. Högar med död ved kan gärna lämnas i så kallade faunadepåer. Stenmurar bör bevaras eller återuppbyggas som murar eller rösen i solbelyst läge. Samråd bör ske med ledningsägaren innan genomförande. 8

M4. Gräsmark på hygge Beskrivning: Öppet hygge med glest lövsly och granuppslag. Flera små fuktsänkor finns i området. Norr om det aktuella området i form av ett skogsområde med äldre hedekskog, bok- och ekblandskog med inslag av triviallöv, sumpskog, hassellundar och sydostvända bergväggar. Beståndet avgränsas i söder av en stenmur i kanten av inventeringsområdet. Lämplighet och rekommendationer: Genom lämplig anpassning och terrängmodellering finns goda förutsättningar att i detta område lägga upp ganska stora volymer med mjuka massor. Den slutliga terrängmodellen bör anpassas så man får ett småkuperat landskap med mindre höjder dammar och fuktstråk däremellan. Detta skulle både kunna bidra till flödesutjämning av dagvatten men också skapa en fin närmiljö ur upplevelsesynpunkt samt bidra till biologisk mångfald. En enkel promenadstig skulle öka tillgängligheten. Återplantering kan gärna göras med ek, bok och hassel i torrare partier och klibbal, sälg och hägg där det är fuktigare. Vissa högar med ris och dör ved kan gärna lämnas i så kallade faunadepåer. Nordöstra delen bör lämnas för att minska risk för påverkan på skogsområdet med högt naturvärde. En annan anledning är att man inte ska få en alltför brant onaturlig sluttning ner mot nordost. Besöksdatum: 2017-04-13, 2017-05-22 9

M5. Skogsmark med väg och bäck Beskrivning: Liten dalgång i sluttning mellan två höjdområden i planområdets västra del. Här rinner en mindre bäck och parallellt med denna löper en nyligen anlagd arbetsväg med kraftiga diken. Vägen har anlagts på ett sådant sätt att den skapar ett fult sår i landskapet och ökar risken för snabba flödestoppar och erosion vid kraftigt regn. Bäcken är liten men har ett naturligt utseende med strömmande vatten och stenig botten. Omedelbart sydväst det markerade området har en boplats daterad till bronsåldern påträffats vid arkeologisk förundersökning 2016 RAÄ-nummer Kareby 193. Här finns fynd av kokgropar och bearbetad flinta. Lämplighet och rekommendationer: Mjuka massor skulle här kunna användas för att återställa en mer naturlig topografi genom att fylla ut det djupa tråg som nuvarande väg har skapat. Området bör då utökas så det berör hela vägens sträckning. På så vis skulle man även kunna återställa en långsammare, fördröjd och mer naturlig avrinning där vatten genom diffus ytavrinning når bäcken, istället som idag att vattnet snabbt leds ner genom dikena. Det är vår uppfattning att en sådan återställning även är positivt med hänsyn till fornlämningen men samråd med länsstyrelsen krävs vid eventuell åtgärd i dess närhet. Massorna bör planeras så det blir en svag sluttning från söder (höger i bild) ner mot bäcken i norr (nedanför kanten till vänster i bild). De närmaste metrarna närmast bäcken lämnas orörda för att undvika skada på vattendraget. Ytmodellering bör göras så att det blir en viss naturlig variation, och med hänsyn till avrinning ner till bäcken, gärna med inslag av stenar och block. Inte att man bara lägger ut en jämn limpa. Återplantering kan gärna göras med lövträd t ex ek. Man bör notera att den föreslagna fyllnadsvolymen i huvudsak omfattar massor för återställning av en naturligare topografi. Det är mindre lämpligt att fylla ut i orörd terräng, mer än marginellt. Hänsyn måste även tas till fornlämningen. För att avgöra vilka hänsyn som krävs och vilket skyddsområde som bör gälla runt fornlämningen krävs samråd med länsstyrelsen. 10

M6. Sänka med ung sumpskog Beskrivning: Sänka i ledningsgata. Detta fuktiga område har genom tidigare utfyllnad avsnörts från en större våtmark i nordväst. Vissa delar utgörs av ung sumpskog bestående av lövsly med uppträngande grundvatten som bitvis skapar en vattenspegel. I sydväst blir marken torrare och domineras av gräsmark med mer eller mindre täta partier av lövsly samt hällmark med enbuskar i högre partier. Lämplighet och rekommendationer: Området bedöms olämpligt att fylla med mjuka massor eftersom det har naturvärden som kan utvecklas bl a genom restaureringsåtgärder. Området har dessutom betydelse som utjämningsmagasin för höga vattenflöden. 11

M7. Kraftledningsgata i söder Beskrivning: Områdets nordöstra del utgörs av en gräsmark med en del hällar, enbuskar och slån. Kraftledningsgatan hävdas genom slyröjning och i området finns körspår efter terrängkörning med fyrhjuliga fordon. Längst i sydväst finns ett lekområde för groddjur som åtminstone delvis består av vattenfyllda körspår. Gräsmarken är tämligen artfattig men i kanterna mot skogen (söder) och bergbranten (i norr) ökar inslaget av blommande örter och lövsly. I området finns klippor, bergbrant och små vattensamlingar samt förekomst av lekande åkergroda, vanlig groda och mindre vattensalamander. Lämplighet och rekommendationer: Med hänsyn till områdets naturvärde bedöms det olämpligt för utfyllnad med massor. 12

M8. Betesmark och medelålders blandskog Beskrivning: Området utgörs av ung till medelålders barrdominerad blandskog i väster och en betesmark i öster. Skogen är av trivial karaktär och ligger i en svag sydvästsluttning mellan fastigheten i nordost och betesmarken/upplagsytan i söder. Betesmarken är delvis igenväxande med täta enbusksnår och unga träd men gräsmarken är fortfarande mer eller mindre fri från vedartad vegetation. En stenmur löper från betesmarkens nordvästra del upp i skogen. Trots igenväxningstendenser har betesmarken fortfarande värden för biologisk mångfald genom den solexponerade öppna gräsmarken, hällar och enbusksnår, vilket kan gynna organismgrupper som fåglar och kräldjur. Stenmuren kan fungera som skydd och viloplats för vissa djur, även om dess värde skulle vara högre om den var i solexponerat läge. Inom området finns en känd fornlämning (Ytterby 96:2), i form av en stensättning (1974) och boplats av okänd utsträckning med fynd av skärvstenshög, kulturlager med slagen flinta, brända ben, kol och sot samt stensträngar (1988). Lämplighet och rekommendationer: Med hänsyn till områdets naturvärde och fornlämningen bedöms området olämpligt för utfyllnad med massor. 13