EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2013 COM(2013) 348 final 2013/0188 (CNS) C7-0200/13 Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2011/16/EU när det gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar på skatteområdet SV SV
1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET MOTIVERING 1. På senare år har skattebedrägerier och skatteundandragande blivit ett allt större problem och en viktig källa till oro i Europeiska unionen och globalt. Miljarder euro går förlorade. Genom att minska skattebedrägerierna och skatteundandragandet skulle medlemsstaterna kunna öka sina skatteintäkter och därigenom få större utrymme att omstrukturera sina skattesystem på ett sätt som bättre främjar tillväxt i enlighet med 2013 års årliga tillväxtöversikt. Med tanke på utmaningens omfattning är en intensifierad kamp mot skattebedrägeri och skatteundandragande inte endast motiverad utifrån ökade intäkter, utan också av rättviseskäl. I dessa svåra ekonomiska tider är det särskilt viktigt att ärliga skattebetalare inte drabbas av ytterligare skattehöjningar för att kompensera skatteintäkter som undanhållits genom skattebedrägeri och skatteundandragande. 2. I åratal har Europeiska unionen (EU) arbetat aktivt med dessa problem, framför allt genom att anta särskilda rättsliga instrument för att genomföra automatiskt utbyte av upplysningar inom unionen. EU:s direktiv om skatt på sparande föreskriver ett automatiskt utbyte av upplysningar om ränteintäkter och i rådet diskuteras för närvarande ett förslag om att utöka tillämpningsområdet för detta direktiv. Direktivet om administrativt samarbete föreskriver att medlemsstaterna från och med 2015 automatiskt ska utbyta upplysningar om följande fem kategorier av inkomst och kapital, när sådana upplysningar är tillgängliga: inkomster från anställning, styrelsearvoden, livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra direktiv, pensioner samt ägande av och inkomster från fast egendom. 3. Medlemsstaterna har nu har uttryckt en klar önskan att utöka sitt samarbete. Vid Europeiska rådets möte den 2 mars 2012 uppmanades rådet och kommissionen att snabbt utarbeta konkreta sätt att förbättra kampen mot skattebedrägeri. Den 6 december 2012 lade kommissionen fram en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande 1. I handlingsplanen betonas behovet av att främja automatiskt informationsutbyte som europeisk och internationell norm för insyn och informationsutbyte i skattefrågor. Den 14 maj 2013 antog Ekofinrådet slutsatser där man välkomnade kommissionens arbete för att utveckla åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, och erkände den viktiga roll som kommissionens handlingsplan kan spela i detta sammanhang 2. 4. Vid sitt möte den 22 maj 2013 gick Europeiska rådet ännu längre genom att begära en utvidgning av det automatiska informationsutbytet på EU-nivå och global nivå i syfte att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Vid detta tillfälle åtog sig kommissionen att föreslå ändringar av direktivet om administrativt samarbete i juni 2013 för att utöka räckvidden för det automatiska utbytet av upplysningar inför den redan planerade översynen av direktivet 2017. 5. Syftet med detta förslag är därför att utöka räckvidden för det automatiska utbytet av upplysningar i EU utöver vad som föreskrivs i EU:s befintliga system för automatiskt 1 2 COM(2012) 722 final. Rådets slutsatser om skatteundandragande och skattebedrägeri av den 14 maj 2013 (dok. 9549/13 FISC 94 Ekofin 353). SV 2 SV
utbyte av upplysningar. Det automatiska utbytet av upplysningar skulle i så fall omfatta även följande poster: utdelningar, kapitalvinster, övriga finansiella intäkter och kontosaldon. Bestämmelsen om en översyn och utvidgning av direktivet om administrativt samarbete under 2017 skulle kvarstå. I linje med målet att förbättra det automatiska utbytet av upplysningar skulle man dock vid den tidpunkten överväga att avskaffa villkoret om tillgänglighet för samtliga fem befintliga kategorier så att direktivet om administrativt samarbete skulle omfatta alla typer av inkomster. Dessutom skulle de kategorier som man skulle överväga att inbegripa vid den tidpunkten ändras mot bakgrund av detta förslag (se nedan). Genom att utöka räckvidden för det automatiska utbytet av upplysningar skulle man också bidra till att olika typer av tillgångar behandlas lika och till att undvika en oönskad portföljomfördelning. 6. Kommissionen föreslår att man stryker hänvisningen i artikel 8.3 i direktivet till ett tröskelvärde under vilket det kan hända att en medlemsstat inte önskar erhålla information från andra medlemsstater. Diskussionerna har visat att ett sådant tröskelvärde inte är praktiskt för de medlemsstater som är skyldiga att rapportera. Dock skulle en medlemsstat kunna fortsätta att välja att inte erhålla några uppgifter om en viss inkomstkategori. 7. Ett EU-initiativ behövs både ur ett inremarknadsperspektiv och med tanke på effektivitet och ändamålsenlighet: Genom ett EU-initiativ garanteras ett enhetligt, konsekvent och övergripande EU-omfattande förhållningssätt till automatiskt utbyte av upplysningar på den inre marknaden. Det skulle innebära en gemensam rapporteringsmetod för alla medlemsstater vilket skulle leda till kostnadsbesparingar för både skatteförvaltningarna och de ekonomiska aktörerna (se även punkt 11 nedan). Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle också skapa klarhet för skatteförvaltningarna och de ekonomiska aktörerna i EU. Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle bidra till utvecklingen av en internationell norm för automatiskt utbyte av upplysningar. Ett rättsligt instrument på EU-nivå som bygger på direktivet om administrativt samarbete skulle inbegripa användning av de it-system som redan införts eller håller på att utvecklas för att underlätta rapportering av information enligt direktivet om skatt på sparande och direktivet om administrativt samarbete. I enlighet med dessa direktiv utbyter EU-medlemsstaterna upplysningar i särskilda format via en specifik kommunikationskanal (CCN/CSI-systemet). Formaten skulle lätt kunna utvidgas så att de kan användas även för de ytterligare poster som ska inbegripas enligt förslaget. Medlemsstaterna har lagt ner mycket tid och pengar på att utarbeta dessa format och det skulle leda till stordriftsfördelar om medlemsstaterna också använde dem för utbytet av upplysningar om de nya posterna. Genom artikel 8.5 i direktivet om administrativt samarbete har rådet dessutom redan åtagit sig att i sinom tid överväga om det automatiska utbytet av upplysningar på grundval av ett EU-omfattande rättsligt instrument bör utökas till att även omfatta andra inkomstkategorier såsom utdelningar och kapitalvinster. Detta förslag är därför endast ett sätt att påskynda arbetet i enlighet med detta åtagande. SV 3 SV
8. De avtal som flera regeringar har ingått eller kommer att ingå med Förenta staternas i fråga om Förenta staternas Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA) 3 har gett nya impulser till det automatiska utbytet av upplysningar som ett sätt att bekämpa skattebedrägeri och skatteundandragande. 9. Den 9 april 2013 meddelade Frankrike, Tyskland, Förenade kungariket, Italien och Spanien att de planerar att genomföra en pilotåtgärd för automatiskt utbyte av upplysningar som skulle bygga på den FATCA-modell som avtalats med Förenta staterna. Dessa medlemsstater uppmanade även EU att ta ledningen i arbetet med att främja automatiskt utbyte av upplysningar globalt och uttryckte sin önskan att diskutera hur EU skulle kunna göra framsteg för att förbättra utbytet av skatteupplysningar mellan samtliga medlemsstater. 10. Enligt artikel 19 i direktivet om administrativt samarbete får en medlemsstat som erbjuder ett tredjeland ett mer omfattande samarbete inte vägra att erbjuda någon annan medlemsstat som så önskar att inleda ett sådant ömsesidigt mer omfattande samarbete med den medlemsstaten. Det faktum att vissa medlemsstater har ingått eller kommer att ingå avtal med Förenta staterna i fråga om FATCA innebär att de erbjuder ett mer omfattande samarbete i den mening som avses i den bestämmelsen. 11. Om det automatiska utbytet av upplysningar utökas på grundval av en EUomfattande rättsakt skulle medlemsstaterna inte längre behöva och sakna incitament att åberopa artikel 19 i direktivet om administrativt samarbete med sikte på att ingå sådana bilaterala eller multilaterala avtal på detta område som skulle kunna anses lämpliga i avsaknad av relevant unionslagstiftning. Ett scenario med olika avtal som ingås enligt denna bestämmelse skulle i själva verket medföra ett antal nackdelar, jämfört med en lösning med åtgärder på EU-nivå: De likvärdiga förutsättningarna för medlemsstaterna skulle kunna äventyras om medlemsstaterna kom överens om att samarbeta om ett ökat automatiserat utbyte av upplysningar på olika sätt. Detta skulle kunna leda till snedvridningar eller konstgjorda kapitalflöden på den inre marknaden. Avtal mellan medlemsstaterna som inte är identiska kan också skapa problem för ekonomiska aktörer som är verksamma i flera medlemsstater eftersom de då kan behöva uppfylla olika krav i olika medlemsstater. Det skulle också kunna innebära att medlemsstaterna inte skulle ha möjlighet att utnyttja det it-rapporteringssystem som har utvecklats inom EU (se ovan). 12. Ett snabbt antagande och genomförande är avgörande för att man ska kunna skörda frukterna så snabbt som möjligt. Det föreslås att tidsfristerna för införlivande och tillämpning av de nya reglerna ska vara den 31 december 2014 respektive den 1 januari 2015 för att garantera överensstämmelse med tidsfristen för tillämpning av automatiskt utbyte av upplysningar för de kategorier av inkomst och kapital som redan omfattas av direktivet om administrativt samarbete. 3 http://www.treasury.gov/resource-center/tax-policy/treaties/pages/fatca.aspx. SV 4 SV
2. RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR Utöver de diskussioner som ägt rum i ministerrådet sedan april 2013 (se ovan under punkt 1) höll kommissionen ett tekniskt möte med medlemsstaterna den 21 maj 2013 för att bekräfta behovet av ett lagstiftningsförslag och för att diskutera dess praktiska metoder och innehåll. Diskussionerna visade att medlemsstaterna i allmänhet stöder behovet av att stärka det automatiska utbytet av upplysningar och påskynda den utökning av tillämpningsområdet för artikel 8 i direktivet om automatiskt informationsutbyte som redan förutses i artikel 8.5. De flesta medlemsstater vill vidta snabba åtgärder för att öka det automatiska utbytet av upplysningar, men icke-samordnade åtgärder av medlemsstaterna på detta område skulle kunna leda till en varaktig fragmentering på den inre marknaden. Det har därför blivit utomordentligt brådskande att införa en konsekvent och samstämmig EU-lagstiftning. Därför har ingen konsekvensbedömning utarbetats. Den 21 maj 2013 antog Europaparlamentet en resolution 4 där man välkomnar kommissionens handlingsplan och dess rekommendationer, uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sina åtaganden och stödja kommissionens handlingsplan samt betonar att EU bör spela en ledande roll i diskussionerna om kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis, särskilt när det gäller främjandet av automatiskt informationsutbyte. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog ett yttrande den 17 april 2013 5. Kommittén bifaller kommissionens handlingsplan och stöder dess insatser för att finna praktiska lösningar när det gäller att minska skattebedrägeri och skatteundandragande. I synnerhet stöder den i punkterna 4.6 och 4.7 kommissionens initiativ när det gäller förbättringar av det automatiska informationsutbytet. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGAASPEKTER Förslaget syftar till att ändra artikel 8 i det gällande direktivet om administrativt samarbete. Ändringarna finns i artikel 1 i förslaget. Den första ändringen gäller artikel 8.3. Förslaget är att stryka hänvisningen till ett tröskelvärde under vilket det kan hända att en medlemsstat inte önskar erhålla upplysningar från andra medlemsstater. Diskussioner med medlemsstaterna har visat att ett sådant tröskelvärde inte är praktiskt genomförbart. Dessutom föreslås det att uttrycket en eller flera av införs före de kategorier. Detta skulle förhindra missförstånd i det fall att en medlemsstat anger att den inte önskar erhålla upplysningar om en eller flera av de kategorier av inkomst och kapital som avses i punkt 1 även om den vill erhålla upplysningar om andra kategorier. Det föreslås att man, i form av en ny punkt 3a i artikel 8, inför automatiskt utbyte av upplysningar för utdelningar, kapitalvinster, alla andra inkomster som genereras med avseende på tillgångar på finansiella konton, alla belopp avseende vilka finansinstitut är garant eller gäldenär (dvs. rättsligt eller avtalsenligt betalningsskyldig), inbegripet eventuella återbetalningar, samt kontosaldon. Dessa ytterligare poster avser inkomster som betalas direkt eller indirekt till verkliga ägare (beneficial owners) som är fysiska personer, enligt 4 5 Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis (Kleva-rapporten) 2013/2025(INI). Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 april 2013 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande COM(2012) 722 final (Dandea-rapporten) CESE 101/2013. SV 5 SV
definitionen i artikel 3.11 a i direktiv 2011/16/EU, eller kapital som innehas direkt eller indirekt av sådana personer. Enligt förslaget ska de nya posterna inte omfattas av det befintliga villkoret i artikel 8.1 avseende sådana inkomster som för närvarande ingår i direktivet, nämligen att upplysningar endast måste utbytas om de är tillgängliga. Det är säkert att upplysningarna om dessa nya poster kommer att vara tillgängliga eftersom de finansiella intermediärerna kommer att vara skyldiga att rapportera dem till skatteförvaltningarna enligt de avtal som medlemsstater har ingått eller kommer att ingå med Förenta staterna om FATCA. När det gäller artikel 8.5 föreslås följande ändringar: I första stycket hänvisas det till den nya punkten 3a och översynen av villkoret om tillgänglighet kommer att beröra samtliga fem kategorier som anges i punkt 1 (istället för bara tre av dem). I andra stycket led b stryks hänvisningen till utdelningar, kapitalvinster som frågor som man ska överväga att i framtiden lägga till i direktivet eftersom dessa kategorier nu läggs till i den nya punkt 3a; detta ersätts istället med andra kategorier och poster, däribland royalties (royalties nämns redan i den befintliga texten) för att lämna större utrymme för ett nytt förslag 2017. Artikel 2 innehåller de vanliga bestämmelser som ålägger medlemsstaterna att införliva direktivet. Det föreslås att tidsfristerna för införlivande och tillämpning av de nya reglerna ska vara den 31 december 2014 respektive den 1 januari 2015 i syfte att dessa ska vara anpassade till de datum som gäller för de inkomst- och kapitalkategorier som ingår i artikel 8.1 i det befintliga direktivet. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar inte budgeten. Detta gäller särskilt användningen av it-verktyg, eftersom de verktyg som håller på att utvecklas också kommer att användas för att genomföra detta direktiv. SV 6 SV
2013/0188 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2011/16/EU när det gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar på skatteområdet EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 115, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande 6, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 7, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och av följande skäl: (1) På senare år har skattebedrägerier och skatteundandragande blivit ett allt större problem och en viktig källa till oro i Europeiska unionen och globalt. Orapporterade och obeskattade inkomster leder till att de nationella skatteintäkterna minskar avsevärt. Skatteuppbördens effektivitet och ändamålsenlighet måste därför ökas snarast. Det automatiska utbytet av upplysningar är ett viktigt instrument i detta avseende och i sitt meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande 8 belyste kommissionen behovet att kraftfullt främja det automatiska informationsutbytet som den framtida europeiska och internationella normen för insyn och informationsutbyte i skattefrågor. Europeiska rådet begärde vid sitt möte den 22 maj 2013 att det automatiska informationsutbytet skulle utökas på EU-nivå och global nivå, i syfte att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. (2) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG 9 innehåller redan bestämmelser om obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna när det gäller vissa kategorier av inkomst och kapital. Direktivet innehåller dessutom en stegvis strategi för att förstärka det automatiska utbytet av upplysningar som innebär att utbytet gradvis utvidgas till nya kategorier av inkomst och kapital och att villkoret att upplysningarna bara måste utbytas om de är tillgängliga avskaffas. (3) Den utökning av det automatiska utbytet av upplysningar som redan förutses i artikel 8.5 i direktiv 2011/16/EU bör tidigareläggas, vilket belystes av Europeiska rådets 6 7 8 9 EUT C,, s.. EUT C,, s.. COM(2012) 722 final. EUT L 64, 11.3.2011, s. 1. SV 7 SV
begäran. Genom ett unionsinitiativ garanteras en enhetlig, konsekvent och övergripande EU-omfattande strategi för automatiskt utbyte av upplysningar på den inre marknaden vilket bör leda till kostnadsbesparingar, både för skatteförvaltningarna och de ekonomiska aktörerna. (4) Det faktum att medlemsstaterna har ingått eller har uttryckt sin avsikt att ingå avtal med Förenta staterna i fråga om Foreign Account Tax Compliance Act (vanligen kallad FATCA) innebär att de erbjuder eller kommer att erbjuda ett mer omfattande samarbete i den mening som avses i artikel 19 i direktiv 2011/16/EU, och är eller kommer att vara skyldiga att erbjuda även andra medlemsstater ett mer omfattande samarbete. (5) Om medlemsstaterna ingår parallella och icke-samordnade avtal i enlighet med artikel 19 i direktiv 2011/16/EU skulle snedvridningar uppstå som skulle vara skadliga för den inre marknaden. Om det automatiska utbytet av upplysningar utökas på grundval av en unionsövergripande rättsakt skulle medlemsstaterna inte längre behöva åberopa denna bestämmelse med sikte på att ingå bilaterala eller multilaterala avtal på detta område som skulle kunna anses lämpliga i avsaknad av relevant unionslagstiftning. (6) Tillämpningsområdet för artikel 8 i direktiv 2011/16/EU bör utvidgas till att omfatta följande poster som omfattas av FATCA och därtill hörande avtal som medlemsstaterna ingått: utdelningar, kapitalvinster, övriga finansiella intäkter och kontosaldon, som betalas, garanteras eller innehas av ett finansinstitut och som direkt eller indirekt gynnar en verklig ägare (beneficial owner) som är en fysisk person bosatt i en annan medlemsstat. (7) Villkoret i artikel 8.1 i direktiv 2011/16/EU att det automatiska utbytet av upplysningar kan vara beroende av de begärda upplysningarnas tillgänglighet bör inte tillämpas på de nya posterna, eftersom de finansiella intermediärerna enligt avtalen med Förenta staterna om FATCA med nödvändighet måste göra upplysningarna om dessa kategorier tillgängliga för skatteförvaltningarna. (8) Hänvisningen till ett tröskelvärde i artikel 8.3 i direktiv 2011/16/EU bör strykas, eftersom ett sådant tröskelvärde inte förefaller vara genomförbart i praktiken. (9) Den översyn av villkoret om tillgänglighet som kommer att företas under 2017 bör utvidgas till att omfatta samtliga fem kategorier som avses i artikel 8.1 i direktiv 2011/16/EU i syfte att man ska kunna undersöka argumenten för utbyte av upplysningar mellan alla medlemsstater när det gäller samtliga dessa kategorier. (10) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (11) Eftersom målet för detta direktiv, dvs. ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstaterna på villkor som är förenliga med den inre marknadens funktion, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (12) Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta. SV 8 SV
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Artikel 8 i direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt: a) Punkt 3 ska ersättas med följande: 3. En medlemsstats behöriga myndighet får meddela varje annan medlemsstats behöriga myndighet att den inte önskar erhålla upplysningar beträffande en eller flera av de kategorier av inkomst och kapital som avses i punkt 1. De ska underrätta kommissionen om detta. Det kan anses att en medlemsstat inte önskar få upplysningar i enlighet med punkt 1 om den inte informerar kommissionen om någon kategori alls för vilken den har upplysningar tillgängliga. b) Följande punkt ska införas efter punkt 3: 3a. Den behöriga myndighet i varje medlemsstat ska, genom automatiskt utbyte av upplysningar, till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna upplysningar om beskattningsperioder från och med den 1 januari 2014 avseende följande poster som betalas, garanteras eller innehas av ett finansinstitut och som direkt eller indirekt gynnar en verklig ägare (beneficial owner) som är en fysisk person bosatt i den andra medlemsstaten: (a) (b) (c) (d) (e) Utdelningar. Kapitalvinster. Alla andra inkomster som genereras med avseende på tillgångar på finansiella konton. Alla belopp som finansinstitutet står som garant för eller är gäldenär för, inbegripet eventuella återbetalningar. Kontosaldon. Första stycket ska inte tillämpas i den mån det berörda utbytet av upplysningar garanteras genom punkt 1 eller genom något annat av unionens rättsliga instrument. c) Punkt 5 ska ersättas med följande: 5. Före den 1 juli 2017 ska kommissionen lägga fram en rapport med en översyn över och bedömning av den statistik och information som mottagits angående frågor såsom administrativa och andra relevanta kostnader samt fördelar med det automatiska utbytet av upplysningar liksom praktiska aspekter i samband med detta. Om det bedöms som lämpligt ska kommissionen lägga fram ett förslag för rådet om kategorierna och villkoren i punkt 1, inbegripet villkoret att upplysningar om personer bosatta i andra medlemsstater ska vara tillgängliga, eller de poster som anges i punkt 3a, eller båda. När rådet behandlar ett förslag från kommissionen ska det bedöma möjligheterna att ytterligare förstärka effektiviteten och funktionen av det automatiska upplysningsutbytet liksom för att förbättra standarden i syfte att uppnå följande: a) Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska, genom automatiskt utbyte av upplysningar, till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna upplysningar rörande beskattningsperioder från och med den 1 januari 2017 avseende personer SV 9 SV
bosatta i den andra medlemsstaten när det gäller samtliga kategorier av inkomst och kapital i punkt 1 såsom de får förstås enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat som lämnar upplysningarna. b) Förteckningarna över kategorier och poster i punkterna 1 och 3a ska utvidgas så att de omfattar andra kategorier och poster, däribland royalties. Artikel 2 1. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2014 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen. De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2015. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda. 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Artikel 3 Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Artikel 4 Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. Utfärdat i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 10 SV