2010:52 Paviljongen, Åhus museum Schaktningsövervakning, 2009 Johan Dahlén
Rapport 2010:52 Paviljongen, Åhus museum schaktningsövervakning FU, 2009 RAÄ 23 Åhus sn, 1152 Kristianstad kn Skåne län Johan Dahlén
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2010 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2010:52 ISSN 1651-0933 Omslagsbild: Jimmy Juhlin Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Innehåll Inledning 5 Paviljongen 5 Museets norra fasad 9 Murupptagning 9 Administrativa uppgifter 18 Referenser 19
Fig. 2. Utdrag ur översiktskarta över Åhus. Schaktyta markerat med blått Fig. 1. Skåne med Kristianstads kommun och Åhus markerat
Inledning I samband med en tillbyggnad av Åhus museum har schaktning för grund och anslutningar gjorts. Schaktningen berör den norra sidan av Åhus museum, dvs mark som idag utgör en del av Mariakyrkans kyrkogård. Museibyggnaden är medeltida och har troligen fungerat som stadens rådhus. Schaktning genomfördes till, som mest, ca 0,8 meter under dagens marknivå. En stor del av schaktytan konstaterades ligga inom en återfylld medeltida källare. Källaren som varit förbunden med den medeltida källare som idag finns bevarad under museibyggnaden är troligen riven och återfylld under 1700-1800- talet. I samband med schaktningen frilades ytterligare medeltida murverk på museets fasad, som kompletterar den murverksdokumentation som gjordes i mitten av 1970-talet. I schaktets norra del, utanför källarnedgrävningen, konstaterades två gravar. Dessa bedömdes vara från senare tid och eftersom de låg på en nivå under erforderligt schaktdjup, valdes att inte närmare undersöka dessa utan de ligger kvar i orubbat läge. Förutom schaktning för grundläggning grävdes ett schakt för VA, fjärrvärme, samt för en handikappramp (se fig 2 och 23). Inga gravar, kulturlager eller andra anläggningar in situ berördes i samband med dessa arbeten. Paviljongen Schaktet för paviljongbyggnaden uppgick till ca 100 m 2. Schaktdjupet varierade något, men låg på ungefär 0,8 meter. I schaktets östra sida, in mot museet, påträffades i schaktkanten en låg kallmur som sträckte sig ca tre meter norrut från museibyggnaden (fig 4-5). Muren bedömdes utgöra en rest av den västra grundmuren till en länga som syns på 1776 års karta (se fig 6.) Muren var kraftigt påverkad av rötter och och rasade ut under schaktning. Förutom denna mur i kanten av schaktet konstaterades i resten av schaktet lösa raseringsmassor med tegel och lösa stenar, och det kunde snart bekräftas att det rörde sig om en återfylld källare. I den norra delen av schaktet påträffades två gravar. Då dessa låg djupt under erforderlig schaktnivå valdes att inte undersöka eller ta bort dessa. Bedömningen är att dessa gravar var från nyare tid (1900-tal) och grävda efter att bebyggelsen på kyrkogården upphört. Centralt i schaktet, ett par meter norr om museibyggnaden, låg fyra större stenar på rad (se fig 7). De låg inte i rät vinkel mot museibyggnaden och det gick inte att säkert fastställa om de låg in situ. De kan ha utgjort en del av en inre källarvägg. Inga medeltida fynd eller konstruktioner påträffades i fyllningslagren. 5
Fig. 3. Museets norra fasad före påbörjad byggnation. Fig 4. Kallmurad grundmur i schaktets östra kant. Fig 5. Detalj. Kallmur i schaktets östra kant. 6
Fig. 6. Byggnader som stod på kyrkogården i samband med kartering 1776 rödfärgade. Den påträffade källaren med ovanliggande byggnad var vid denna tid omgiven av ytterligare byggnader. Fig 7. Stenar på rad som kan utgöra del av en innervägg. 7
Fig 8. Museets norra fasad efter schaktning. Fig 9. Dokumentation av det påträffade murverket. Se även fig. 18-19. Ritning utförd av Jimmy Juhlin. 8
Museets norra fasad Schaktningen för den nya paviljongen bekräftade att en återfylld medeltida källare finns på platsen. Av fyndmaterialet att döma har denna återfyllts under nyare tid, troligen 1800-tal. Några stenar kan ha utgjort en del av en inre vägg och kallmuren i öster en del av den länga som syns på 1776 års karta. I samband med schaktningen frilades också nära en meter av museibyggnadens norra fasad. I samband med putsarbeten på museet 1975 gjordes en mycket detaljerad murverksdokumentation (Rosenberg 1977) och nu kunde denna kompletteras genom att en del av murverket under marknivå frilades. I murverket framkom den övre delen av den port som utgjort förbindelse till källaren under museet (fig. 10) men också rester av ett valv (se fig 11-13, 16,19). Utifrån murverket på andra våningen resonerar Rosenberg i sin artikel om att en vägg gått ut i rät vinkel ca 1,65 meter från det västra hörnet (Rosenberg aa s. 23). När nu grunden frilagts kunde här mycket riktigt konstateras en mur funnits, dvs byggnaden som stått ovan källaren har haft minst två våningar. I fasaden omedelbart innanför denna grundsten (vägg) påträffades också resterna av ett valv. I tomtnummerförklaringen till en karta från 1770 finns uppgifter om stenhuset, köket med platsen omkring bakugnen på kyrkjogården (Rosenberg 1977:29). Det förefaller sannolikt att stenhuset utgörs av den konstaterade tillbyggnaden till museibyggnaden och att bakugnen stått ovan det påträffade valvet (se rekonstruktionsförslag fig 20). Det kunde också konstateras att ytterligare en öppning in i museikällaren gjorts i ett senare skede, i samband med att valvet har rivits och den ursprungliga dörröppningen murats igen. Från denna senare upptagning satt ett gångjärn kvar i fasaden. Gångjärnet såväl som uppgiften om att huset fanns kvar i slutet av 1700- talet gör att denna dörröppning troligen kan dateras till ca 1800. Under 1800-talet rivs möjligen den gamla byggnaden, eller åtminstone görs omfattande förändringar och en byggnad med samma bredd som museibyggnadens mitt uppförs. Spår av denna byggnads sadeltak syns ännu tydligt i museibyggnadens fasad. Någon uppgift om när byggnaden slutligen rivs har inte påträffats inför arbetet med denna rapport, men det bör ha skett senast någon gång kring sekelskiftet 1900. På fotot från 1916, (se fig 22), är samtliga byggnader som syns på 1776 års karta rivna. Murupptagning I samband med upptagning av en dörröppning mellan museibyggnaden och den nya paviljongen gjordes ett murgenombrott. Då hittades i den gamla igensättningen spår efter rådhusbyggnadens förra stora ombyggnad i mitten av 1920-9
talet. Inmurat i väggen påträffades en flaska, ett gammalt kvitto från handlaren Mattissons tid i huset samt en liten hälsning från de 1920-talets byggnadsarbetare: Ej någon ålder man på denna byggnadd vet Ej heller har vi något gammalt papper sett Många hava gissat på dess begynnelse Men vi ha endast arbetat på dess förnyelse och vad dikten anbelangar är den bara diktad av en hantlangare N. Nilsson N. Åstet Gust. Åstet Ax. Knuts son Aug. Awander Diktare den 15 april 1926 10
Fig 10. Öppning till källaren under museibyggnaden. Fig 11. Detalj. Västra väggen och rest av valvet. Fig 12. Detalj. Västra väggen och valvet. 11
Fig 13. Detalj valvet innanför västra väggen. Fig 14. Museibyggnadens nordvästra hörn. Tv tillbyggnadens västra vägg. Fig 15. Tillbyggnadens östra vägg. 12
Fig 16. Rest av valvbåge, (östra delen). Fig 17. Foto från murverksdokumentationen 1975. Foto Björn Rosenberg. 13
Fig 18. Murverksdokumentationen från 1975 ihopslagen med den del av fasaden under mark som nu frilagts. Ritningen från 1975 utförd av Björn Rosenberg och den nya dokumentationen av Jimmy Juhlin. 14
Fig 19. Partiell rekonstruktion av källaren och valvet. Bearbetning Jimmy Juhlin. 15
Fig. 20. Rekonstruktion över hur tillbyggnaden kan ha anslutit till huvudbyggnaden, dvs. det förmodade medeltida rådhuset dagens Åhus museum. Rekonstruktionsteckning av Jimmy Juhlin 16 Fig21. Den färdigbyggda paviljongen.
nerell regel: resultatet blir snyggast om bilderna Nedanstående skall finnas i slutet av varje rapport! Fig 22. Åhus kyrkogård med museets baksida. Foto från 1916. Ur Riksantikvarieämbetets öppna arkiv, Kulturmiljöbild: www.raa.se/kmb. Fotograf: Anders Roland Fig 23. Kabelschakt för anslutning av den nya byggnaden Kristianstad 101001 Johan Dahlén 17
Administrativa uppgifter Lst dnr 431-65732-08 RM dnr K12.30-356-08 (pnr 320882) Beställare Åhus församling Betalningsansvarig Regionmuseet Kristianstad Ansvarig fält & rapport: Johan Dahlén Personal: Johan Dahlén, Jimmy Juhlin Fynd: Inga fynd tillvaratagna från schaktningsarbetena. Flaskan, dikten och kvittot från murupptagningen förvaras i Åhus museum. Dokumentationsmaterial: Ritningsmaterial och digitala fotografier förvaras i Regionmuseets arkiv, Kristianstad. 18
Referenser Rosenberg, B. 1977. Rådhuset i Åhus. Kring Helge å 1976. Kristianstad 19
Regionmuseets rapportserie 2010 Kulturmiljö 1. Vä 2:107, Vä sn, FU, Anders Edring, 2009 2. Villa Petterssons trädgård en restaurering, Svalöv sn, AK, Anna Rabow, 2008 3. Marsvinsholms slott renovering av balustrader, Balkåkra sn, AK, Kristina Nilén, 2008 4. Gravfältet i Färlöv, Färlövs sn, FU + UN, Tony Björk, 1995 2005 5. Glimmebodagården taktäckning, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson, 2009 6. Gylstorp. Medeltida odlingslämningar i Visseltofta sn, FU, Tony Björk & Brita Tronde, 2009 7. Väsby kyrka. Bland taklagare och takläggare, Väsby sn, AK, Petter Jansson, 2009 8. Odyssé längs Skånes kuster. Kust och Historia i Skåne. Bertil Helgesson, 2010 9. Övedskloster restaurering av terrassmuren, Öved sn, AK, Kristina Nilén, 2007-2008 10. Stångby kyrka utvändig renovering, Stångby sn, AK, Cecilia Pantzar & Kristina Nilén, 2005-2006 11. Kristianstads station antikvarisk förundersökning, Kristianstad, AF, Emelie Petersson & Heikki Ranta, 2010 12. Allhelgonakyrkan i Lund utvändig restaurering etapp I, Lunds socken, AK/AM, Petter Jansson, 2009 13. Hotade arter och byggnader tips och råd vid byggnadsvård. PJ, Nils-Otto Nilsson & Åsa Jakobsson, 2009-2010 14. Människan och landskapet Metodutveckling, etnobiologi för kulturmiljövård. PJ, Åsa Jakobsson, Anki Karlsson & Cissela Olsson, 2010 15. Vrams Gunnarstorps slott utvändiga arbeten, Bjuvs sn, AK, Emelie Petersson, 2009 16. Ballingstorpsgården, Kviinge sn, AK, Emelie Petersson, 2010 17. Renovering av stenvalvsbro vid Öveds kloster, Öved sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 18. Mörarps kyrka invändig renovering och konservering, Mörarps sn, AK, Lotta Eriksson, 2010 19. Tullstorpsåprojektet, Trelleborgs kn, KA, Bertil Helgesson & Cissela Olsson, 2010 20. Örnanäs arbeten 2009 2010, Örkened sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 21. Örtofta slott vid Bråån kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt, Örtofta sn, Kristina Nilén, 2010 22. Övedsklosters alléer. Öveds sn, PJ, Patrik Olsson, 2010 23. Sporrakulla gård 2010 tak- och timmerarbeten, Glimåkra sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 24. Gamla begravningsplatsen i Kristianstad, Kristianstad sn, DK, Lotta Eriksson, 2010 25. Tomelilla Byagård takarbeten 2010, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 26. Tomelilla Byagård fasadarbeten 2010, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 27. Silversmedjan Kv Vapenbrodern 8, Kristianstad, Kristianstads sn, AK Katarina Olsson, 2008 28. Fjälastorps småskola ommålning av fasad, AM, Helene Stalin Åkesson, 2010 29. Bälteberga Korsvirkeshuset utvändig renovering, Ottarps sn, AK, Kristina Nilén, 2008-2009 30. Ilstorps kyrka fönsterarbeten, Ilstorps sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 2010 31. Heliga Trefaldighetskyrkan tillbyggnad och invändig ombyggnad, Kristianstad sn, AM, Lotta Eriksson, 2009 2010 32. Norra Mellby kyrka renovering av vapenhusets tak, Norra Mellby sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 33. Lunds domkyrka ändring av västportalens trappa, Lund, AM, Heikki Ranta, 2010 34. Övedskloster förändringar vid trädgårdskanalen, Öveds sn, AK, Kristina Nilén & Lars Salminen, 2009-2010 35. Östra Karup kyrkogård, Östra krup sn, DK, Lotta Eriksson, 2010 36. Blåherre mölla en kvarnmiljö för möten mellan då och nu, Maglehems sn, BMU, Ingela Blomén, Helen Carlsson & Helene Stalin Åkesson, 2009 2010 37. Mejeriet Skarhults gods takrenovering, Skarhult sn, AM, Kristina Nilén, 2010 38. Saltkokningshuset - utvändig ommålning, Karlskrona, AM, Emelie Petersson, 2010 39. Glimmebodagården, Brösarps sn, AM, Emelie Petersson, 2010 40. Smedtorpet, Hässleholm sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 41. Tobaksmonopolet 2010 fasadrenovering, Fjälkinge sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 42. Ballingstorps trädgårdar, Kviinge sn, DK, Cissela Olsson, Emelie Petersson & Brita Tronde, 2010 43. Södra Mellby mölla tre vingar och en vingbalk, Södra Mellby sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2008-2010 44. Bondrumsgården 2010, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 45. Torsebro krutbruk 2010 murnings- och snickeriarbeten, Färlöv sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 46. Ekestad folketspark arbeten i fyllecellerna, Österslöv sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2010 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
47. Övraby mölla utvändig renovering samt lyft och lagning av kuggkrans, Övraby sn, AM, Ingela Blomén, 2010 48. Scan i Ängelholm där svenskt fläsk blev brittiskt bacon och Ystadkorven kryddades med känsla, Ängelholms sn, BD, Helene Stalin Åkesson med bidrag av Ingela Blomén och Anna Rabow, 2010 49. Parkeringsplats Uppåkra, FU, Catherine Svensson, 2003 50. Johannishus slott utvändig renovering, AM, Emelie Petersson, 2010 51. Västra Strö kyrka utvändig renovering, Västra Strö sn, AK, Helen Carlsson (med bidrag av Maria Sträng), 2008 52. Paviljongen, Åhus museum, FU & MD, Johan Dahlén, 2009