Lönerapport 21 Juli 211
Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik som används är den partsgemensamma lönestatistik som varje år samlas in av Svenskt Näringsliv. Statistikmaterialet är behäftat med en del osäkerheter och icke kompletta uppgifter. För vissa år saknas uppgifter för vissa företag. Så var fallet 29 när det saknades uppgifter för till exempel Arla Foods AB och Kraft Foods Sverige AB. År 21 har vi återigen fått in uppgifter för Arla Foods men inte för Kraft Foods. När det under enskilda år saknas uppgifter för företag med många anställda påverkar det beräkningarna och det är bra att ha detta i åtanke när man tolkar resultaten. Livsmedelsarbetareförbundet strävar hela tiden efter att statistiken ska vara så komplett som möjligt. Med lön avses i denna rapport tid- och prestationslön. I detta ingår inte övertidsersättning, obtillägg eller skifttillägg. Alla timlöner är omräknade till månadslöner. För att undvika felkällor har materialet rensats från poster som är ofullständiga eller har en orimligt låg respektive hög lönenivå. I avsnitt 1 redovisas löneökningar för 21 samt genomsnittliga ökningar för perioderna 24-26 och 27-29. I avsnitt 2 visas lönenivån och lönespridningen år 21. Avsnitt 3 berör ob-tillägg och övertid och avsnitt 4 innehåller bakgrundsstatistik. Rapporten har utarbetats av Tobias Brännemo på Facken inom industrin. För frågor om materialet, kontakta Tobias via e-post tobias.brannemo@fikansli.se eller tel. 8-786 82 1.
1. Löneökningar 21 Tabell 1. Medellöneökningar 24-26 27-29 21 Totalt 2,7 3,9,6 Män 2,6 3,9,4 Kvinnor 3,1 4,,8 Löneökningen för hela Livs var,6 procent år 21. Kvinnor hade en högre löneökning än män. För kvinnorna var löneökningen,8 procent och för männen,4 procent. Den genomsnittliga löneökningen under avtalsperioden 27-29 var 3,9 procent per år, även där var löneökningen något högre för kvinnor än för män. Tabell 2. Reallöneökningar 24-26 27-29 21 Nominell löneökning 2,7 3,9,6 Inflation,7 1,7 1,2 Reallöneökning 2, 2,1 -,6 Värdet av löneökningarna beror också på hur mycket priserna på varor och tjänster förändras. Tar man hänsyn till inflationen (konsumentprisförändringen) får man fram den reala löneökningen. Tabell 2 visar löneutvecklingen, inflationstakten samt den reala löneutvecklingen 21 samt för avtalsperioderna 24-26 och 27-29. Inflationsökningen 21 var 1,2 procent. Löneökningen för Livs var,6 procent. Inflationen ökade mer än lönerna vilket ledde till en reallönesänkning på,6 procent. Under avtalsperioderna 24-26 och 27-29 ökade reallönerna med i genomsnitt 2, respektive 2,1 procent per år. 3
Diagram 1. Vanligaste löneökningen för identiska individer 21 45 4 35 Kvinnor Män 3 25 2 15 1 5 <-1% -1%-% %-1% 1%-2% 2%-3% Procent 3%-4% 4%-5% 5%-6% 6%-7% 7%-8% 8%-9% 9%-1% >1% Löneökning I statistikmaterialet kan vi följa enskilda individers löneutveckling. Antal individer som fanns med i materialet både år 29 och 21 var 16 32. Diagram 1 och 3 visar löneökningen för dessa individer. Diagram 2 visar löneutvecklingen för identiska individer 21 jämfört med löneutvecklingen för identiska individer 29. Staplarna i diagram 1 visar hur stor andel av de identiska individerna som hade en löneökning i respektive ökningsklass, uppdelat i kvinnor och män. År 21 var den vanligaste löneökningen för både män och kvinnor -1 procent. Den näst vanligaste ökningen var 1-2 procent. Den genomsnittliga löneökningen för identiska individer var 1, procent för kvinnor och 1,2 procent för män. Diagram 2. Vanligaste löneökningen för identiska individer 29 och 21 45 4 29 21 35 3 Procent 25 2 15 1 5 <-1% -1%-% %-1% 1%-2% 2%-3% 3%-4% 4%-5% Löneökning 5%-6% 6%-7% 7%-8% År 29 var löneökningarna för identiska individer större än de var under 21. År 29 var det en större andel som låg i de högre intervallen och 21 var det fler i de lägre. 8%-9% 9%-1% >1% 4
Diagram 3. Identiska individers löneökning 21 3, 2,5 2, Löneökning 1,5 1,,5, 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 Ålder För att se om man får olika löneökning vid olika ålder redovisas i diagram 3 löneökningen för identiska individer uppdelat på ålder. De högsta löneökningarna får de som är unga, 2-25 år. Löneökningstakten avtar sedan ju äldre man blir. Tabell 3. Löneökning för identiska individer 21, fördelat på löneklass 29 Löneklass 29 Löneökning 21 Antal personer -19 3,2 1 27 19-2 1,4 2 753 2-21 1,3 2 816 21-22 1, 3 344 22-23,8 2 23-24 1,1 1 243 24-25,7 86 25-26,8 647 26-27,6 487 27-28,8 38 28-29,6 191 29-3 1, 113 3 -,5 27 Totalt 1,2 16 32 Tabell 3 visar den genomsnittliga löneökningen 21 uppdelat på vilken löneklass man tillhörde 29. Personerna är sorterade efter lön 29 och sedan indelade i löneintervall om 1 kronor. Tabellen visar att de som hade lägst lön 29 är de som fick högst procentuell löneökning 21. 5
2. Lönen 21 Tabell 4. Lön 21 Månadslön Medelålder Antal Totalt 21 913 39,7 24 151 Män 22 334 39,4 16 47 Kvinnor 21 11 4,3 7 681 Månadslönen för hela Livs var 21 913 kronor år 21. För män var den 22 334 kronor och för kvinnor 21 11 kronor. Medelåldern år 21 var 39,7 år, vilket är,1 år högre än året innan. För män ökade medelåldern med,2 år och för kvinnor minskade åldern med,1 år. Diagram 4. Lönespridning 21 2 5 2 1 5 1 5 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Diagram 4 visar hur många personer som har en lön i respektive löneklass. Flest personer återfinns i löneklassen 21 5-22 kronor tätt följt av intervallen 19 5-2 och 2-2 5. Att kurvan har två toppar beror till stor del på att lönespridningskurvan ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor har en topp i intervallet 2-2 5 och män i 21 5-22 vilket även syns i diagram 5 nedan. Diagram 5. Lönespridning 21 fördelat på kön 14 Löneklasser, tusental kronor 12 1 Kvinnor Män Procent 8 6 4 2 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Löneklasser, tusental kronor Diagram 5 visar lönespridningen uppdelat på kvinnor och män. Det är vanligare för kvinnor att ligga i de lägre löneklasserna och vanligare för män att ligga i de högre. Vanligaste löneklassen var för kvinnor 2-2 5 kronor och för män 21 5-22 kronor. 6
Diagrammen 6-11 nedan visar lönespridningen uppdelad i de sex största avtalsområdena. Lönenivåerna skiljer sig mellan de olika avtalsområdena och även lönestrukturen inom avtalsområdena skiljer sig åt. Diagram 6. Mejeri 7 6 Antal personer 5 4 3 2 1 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Månadslön, tusental kronor Diagram 7. Slakt och chark 7 6 5 4 3 2 1 19,5-2 2-2,5 Antal personer 2,5-21 Månadslön, tusental kronor Diagram 8. Konserv 3 25 Antal personer 2 15 1 5 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Månadslön, tusental kronor 7
Diagram 9. Bryggeri 35 3 Antal personer 25 2 15 1 5 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Månadslön, tusental kronor Diagram 1. Choklad 25 2 Antal personer 15 1 5 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Månadslön, tusental kronor Diagram 11. Bageri 8 7 6 Antal personer 5 4 3 2 1 19,5-2 2-2,5 2,5-21 Månadslön, tusental kronor 8
3. Ob-tillägg och övertid Tabell 5. Ob-tillägg, kronor per månad 23 24 25 26 27 28 29 21 Totalt 1 89 1 2 1 17 1 239 1 456 1 54 1 54 1 473 Män 1 127 1 238 1 14 1 27 1 487 1 551 1 562 1 519 Kvinnor 1 4 1 118 1 33 1 169 1 392 1 46 1 386 1 372 Tabell 5 visar hur mycket ob-tillägg som utbetalats i genomsnitt per månad respektive år. Det utbetalade ob-tillägget steg kraftigt mellan 25 och 28. De senaste åren har ökningen avtagit och 21 var det genomsnittligt utbetalade ob-tillägget lägre än det var 29. Det gällde för både kvinnor och män. Tabell 6. Ob-tillägg, andel av månadslön. Procent 23 24 25 26 27 28 29 21 Totalt 6,1 6,5 5,8 6,4 7,2 7,1 6,9 6,7 Män 6,1 6,6 5,9 6,4 7,2 7,2 7, 6,8 Kvinnor 5,9 6,4 5,7 6,3 7,3 7, 6,7 6,5 Ob-tillägg uttryckt som procent av månadslönen låg under åren 23-26 runt 6,-6,5 procent. Under 27 och 28 var andelen över 7 procent för att under 29 och 21 sjunka tillbaka igen. År 21 steg månadslönen medan ob-tillägget per månad sjönk. Det gjorde att ob-tillägget uttryckt som andel av månadslönen sjönk till 6,7 procent. Tabell 7. Övertidstimmar, andel av totalt arbetade timmar, procent 23 24 25 26 27 28 29 21 Totalt 2,7 2,7 2,6 3, 3, 2,3 2,3 2,5 Män 2,9 2,9 2,8 3,3 3,2 2,6 2,5 2,7 Kvinnor 2, 2,2 2, 2,5 2,4 1,6 1,8 1,9 Tabell 7 visar hur stor del av den totala arbetstiden som utgjordes av övertid. År 21 var andelen övertid 2,5 procent av den totala arbetstiden. För män var andelen 2,7 procent och för kvinnor 1,9 procent. Under alla åren har männen haft en högre andel övertid än kvinnor. Andelen övertid minskade markant år 28 och låg kvar på samma låga nivå 29. Under 21 har andelen övertid ökat något men är fortfarande lägre än nivåerna innan 28. 9
4. Bakgrundsstatistik För att beskriva statistikmaterialet redovisas i detta avsnitt ett antal bakgrundsvariabler. Diagram 12. Åldersfördelning 21 2 5 2 Män Kvinnor 1 5 1 5-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6- Diagram 12 visar åldersfördelningen 21 uppdelat i femårsklasser. Livs har en relativt ung åldersstruktur där många medlemmar är under 25 år. År 21 var det den vanligaste åldersklassen för både män och kvinnor. Medelålder år 21 var för män 39,4 år och för kvinnor 4,3 år. Diagram 13. Könsfördelning 21 1 8 68 Procent 6 4 32 2 Män Kvinnor Diagram 13 visar könsfördelningen. 68 procent är män och 32 procent är kvinnor. Det är alltså mer än dubbelt så många män som kvinnor i statistikmaterialet. 1
Diagram 14. Länsfördelning 21 6 5 4 3 2 1 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Diagram 14 visar hur många personer som arbetar i respektive län. Nästan hälften av individerna i statistikmaterialet arbetar i Skåne och Västra Götaland. Antalet anställda i Stockholm är också betydligt större än i övriga landet. 11
www.fackeninomindustrin.se