Sid 1(20) LINKÖPINGS UNIVERSITET Universitetsstyrelsen BESLUT 2007-06-12 Dnr: LiU 781/07-10 ANTAGNINGSORDNING FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET AVSEENDE UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Enligt högskoleförordningens 6 kap 3 skall universitetet ha en antagningsordning som skall finnas tillgänglig för de studerande. Med antagningsordning avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas liksom hur beslut om behörighet överklagas. Universitetsstyrelsen har tidigare fastställt universitetets antagningsordning den 25 februari 1997, den 17 juni 1998, den 16 december 1998 (reviderad 2002-09-20 av rektor på delegation av universitetsstyrelsen) och 2003-04-14 (reviderad 2006-02-03 av rektor på delegation av universitetsstyrelsen). TILLTRÄDE TILL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ / föreliggande bestämmelser rörande tillträde till högskoleutbildning inkluderar begreppet fakultetsnämnd även det särskilda organet för det utbildningsvetenskapliga området. Nämnda organ benämns fr om 2006 inom Linköpings universitet som fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten, fakultetsstyrelsen för den tekniska fakulteten samt områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap. I texten återges i fet stil vad som gäller enligt högskolelagen (HL). Motsvarande hänvisningar till högskoleförordningen (HF) återges i neutral stil, under det att det som beslutats av universitetet återges i kursiv stil. Högskolelagen och högskoleförordningen finns publicerad genom svensk författningssamling (SFS) - HL (SFS 1992:1434) respektive HF (SFS 1993:100). Författningarna finns elektroniskt tillgängliga under adress www, lagrummet, se. De återges också på Högskoleverkets hemsida, www.hsv.se. Det samlade regelverket avseende antagning till utbildning på grundnivå oh avancerad nivå (denna antagningsordning samt fakultetsnämndernas respektive bestämmelser) rörande ansökan, behörighet, urval, och antagning finns tillgängligt via universitetets elektroniska regelsamling (webbadress: http://regelverk.liu.se/). Aktuella behörighetskrav och urvalsregler för universitetets utbildningsprogram och kurser framgår av universitetets utbildningskataloger och universitetets hemsida (Webbadress: www.liu.se/utbildning/).
Sid 2(20) Högskoleverkets föreskrifter är, där så är lämpligt, inarbetade under relevant paragraf. I annat fall finns hänvisning till Högskoleverkets författningssamling (Webbadress: www.hsv.se). Aktuella standardbehörigheter finns i Högskoleverkets författningssamling. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FOR TILLTRADE TILL UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 1. Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.(l kap. 5 HL) 2.1 lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan finns bestämmelser om att högskolorna inom ramen för sin verksamhet skall bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter för studenter och sökande oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. (1 kap. 5 a HL) 3. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. (1 kap. 4 HL, delvis) 4. Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. (7 kap. 1 HF) 5. För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. (7 kap. 2 HF) 6. Om det fmns särskilda skäl får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetskrav om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. (7 kap. 3 HF) 7. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall utformas utifrån respektive utbildnings behov. Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall vidare utformas så att de främjar goda studieresultat och premierar de studenter som tidigare uppvisat goda studieresultat inom den grundläggande högskoleutbildningen.
Sid 3(20) Behörighet samt urvals- och antagningsregler skall vara lättöverskådliga, tydliga och informativa för den studerande. GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET Utbildning på grundnivå Anm: Gäller både den utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare och den utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare. 1. Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. (1 kap. 8 HL, delvis) 2. Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som 1. fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program, 2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg, 3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2, 4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning, eller 5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kraven i första stycket 3. (7 kap. 5 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/ Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22, ändr. 2003:2) Svensk eller utländsk utbildning Den som har gått igenom sådan svensk utbildning som anges i bilaga har grundläggande behörighet. Regler om vem som skall anses ha grundläggande behörighet fmns även i ikraftträdandebestämmelserna till förordningen (1996:984) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Den som har gått igenom utbildning vid folkhögskola har grundläggande behörighet om han har gått 1. en treårig utbildning, eller
Sid 4(20) 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier vid gymnasieskolan eller på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 3. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier vid gymnasieskolan, samt har av folkhögskolan intygade kunskaper motsvarande godkänd nivå på gymnasieskolans kärnämnen svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik och naturkunskap. Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning (motsvarande) har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i det land, där han har gått igenom gymnasieutbildningen och har kunskaper i engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. 3. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha de kunskaper i svenska som behövs. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om kravet i första stycket. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer skall dock anses ha de kunskaper i svenska som behövs. (7 kap. 6 HF) Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22, ändr. 2003:2) Kunskaper i svenska Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska skall ha 1. lägst betyget Godkänd i kärnämnet svenska kurs B eller kärnämnet svenska som andraspråk kurs B vid gymnasial vuxenutbildning, eller 2. gått igenom av högskolorna anordnad undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och invandrarstudenter med godkänt resultat, eller 3. godkänt resultat på prov i svenska som avslutar den undervisning som avses i punkt 2, eller 4. motsvarande kunskaper. 4. Trots vad som anges i 5 och 6 skall också den anses ha grundläggande behörighet som 1. fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar, 2. har arbetat under sammanlagt minst fyra år före det kalenderhalvår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet, och
Sid 5(20) 3. har kunskaper i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andraspråk och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. (7 kap. 7 HF). Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22, ändr. 2003:2) Arbetslivserfarenhet Med arbetslivserfarenhet förstås följande verksamhet på minst halvtid, 1. arbete i en eller flera anställningar, 2. arbete i eget företag eller som fri yrkesutövare, 3. arbete i eget hem med vård av barn under tio år, 4. arbete i eget eller den vårdbehövandes hem med vård av en eller flera personer som på grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad, samt 5. värnplikt och civilplikt. Arbetslivserfarenhet tillgodoräknas från och med det kalenderår den sökande fyller 16 år. Arbete parallellt med studier i grund- eller gymnasieskolan tillgodoräknas endast om det gäller arbete under sommarlovet. Arbetslivserfarenhet skall dokumenteras av den sökande med intyg eller annan godtagbar handling. 5. Med kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan avses att den sökande - har kunskaper i svenska som motsvarar kurs B - har kunskaper i engelska som motsvarar kurs A. 6. StudentCentrum beslutar om en person har (eller inte har) grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå i de fall detta inte sker av Verket för högskoleservice (VHS). 7. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha grundläggande behörighet även vid Linköpings universitet.
Sid 6(20) Utbildning på avancerad nivå 8. Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 HL) 9. Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag får göras från kravet på en examen i första stycket 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. (7 kap. 28 HF). 10. Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som har förutsättningar enligt 28 (HF) första stycket 2. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. (7 kap. 29 HF). 11. Grundläggande behörighet till annan utbildning på avancerad nivå än som avses i 28 och 29 (HF) har den som genomgått utbildnmg på grundnivå eller har förutsättningar enligt 28 (HF) första stycket 2. (7 kap. 30 HF). 12. StudentCentrum beslutar om en person har (eller inte har) grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå. 13. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha grundläggande behörighet för utbildning på avancerad nivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha grundläggande behörighet även vid Linköpings universitet.
Sid 7(20) SÄRSKILD BEHÖRIGHET 1. Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som skall gälla för att bli antagen till utbildningen. (4 kap. 2 HL, delvis) Utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare 2. De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (7 kap. 8 HF) 3. De krav som avses i 8 första stycket (HF) skall anges i en standardbehörighet. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilka standardbehörigheter som finns. (7 kap. 9 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/ Högskoleverkets föreskrifter Se Högskoleverkets författningssamling. (Webbadress: www.hsv.se). 4. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vilken standardbehörighet som skall gälla för en utbildning som leder till en sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen) och som vänder sig till nybörjare. Högskolan får bestämma vilka standardbehörigheter som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare. (7 kap. 10 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/ Högskoleverkets föreskrifter Se Högskoleverkets författningssamling. (Webbadress: www.hsv.se). 5. Om det fmns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan för tillträde till en viss utbildning ställer upp andra krav enligt 8 första stycket än de som följer av standardbehörigheter som behövs för den utbildningen. (7 kap. 11 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/
Sid 8(20) 6. Med "kurs som vänder sig till nybörjare i högskolan" menas i antagningssammanhang utbildning där den särskilda behörigheten inte avser krav på kunskaper från en eller flera högskolekurser. 7. Fakultetsnämnd fastställer vilka standardbehörigheter som skall gälla för andra utbildningar än de som leder till sådan yrkesexamen som anges i bilaga 2 i HF. Iförekommande fall inhämtar fakultetsnämnd Högskoleverkets tillstånd att ställa andra krav på särskilda förkunskaper än sådana som anges i standardbehörigheter. Fakultetsnämnds begäran om tillstånd skall anmälas till rektor. 8. Fakultetsnämnd beslutar om en person har (eller inte har) särskild behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. 9. Beslut av en fakultetsnämnd som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfället. 10. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 11. Fakultetsnämnd beslutar om undantag från något eller några behörighetsvillkor för utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Undantag från något eller några behörighetskrav skall göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. Utbildning på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 12. De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildnmgen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.. (7 kap. 25 HF)
Sid 9(20) 13. Fakultetsnämndfastställer särskild behörighet för utbildning på grundnivå som vänder sig till andra än nybörjare, 14. Fakultetsnämnd beslutar om en person har (eller inte har) särskild behörighet för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. 15. Beslut av en fakultetsnämnd som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfället. 16. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 17. Fakultetsnämnd beslutar om undantag från något eller några behörighetsvillkor för utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare. Undantag från något eller några behörighetskrav skall göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. Utbildning på avancerad nivå 18. De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt första stycket som skall ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon arman omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. (7 kap. 31 HF) 19. Fakultetsnämndfastställer särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå. 20. Fakultetsnämnd beslutar om en person har (eller inte har) särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen. 21. Beslut av en fakultetsnämnd som innebär att en person bedöms ha särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter prövningstillfället.
Sid 10(20) 22. En person, som genom beslut av annat universitetet eller högskola i Sverige bedöms ha särskild behörighet för utbildning på avancerad nivå utifrån en bedömning av personens reella kompetens, skall anses ha reell kompetens för motsvarande utbildning (ar) även vid Linköpings universitet. 23. Fakultetsnämnd beslutar om undantag från något eller några behörighetsvillkor för utbildning på avancerad nivå. Undantag från något eller några behörighetskrav skall göras om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskraven. URVAL 1. Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna. (4 kap 1 HL) 2. Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval (4 kap. 3 HL) Utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare 3. Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 (HF), i vissa fall i kombination med arbetslivserfarenhet, och 3. urvalsgrunder som avses i 23 (HF). Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från det underrepresenterade könet. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att urval har gjorts med hänsyn till kön. Vid i övrigt likvärdiga meriter får vidare lottning användas, om urval med hänsyn till kön inte kan göras. Förordning (7 kap. 12 HF) 4. Urvals- och antagningsregler för antagning till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare bör utformas så att förtur ges till sökande av underrepresenterat kön när meriterna i övrigt är likvärdiga. 5. Vid urval till en utbildning skall platserna fördelas som följer: 1. minst en tredjedel på grundval av betyg, 2. minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet, varav hälften fördelas på grundval av poäng för enbart högskoleprovet och hälften på grundval av poäng för högskoleprovet i kombination med arbetslivserfarenhet, och
Sid 11(20) 3. högst en femtedel på grundval av de av högskolan enligt 23 bestämda urvalsgrunderna (se punkt 6 nedan). Högskoleverket får meddela föreskrifter i övrigt om fördelningen av de platser som avses i första stycket 1 mellan olika grupper av sökande. (7 kap. 13 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/ Högskoleverkets föreskrifter Se Högskoleverkets författningssamling. (Webbadress: www.hsv.se). 6. En högskola får, i den utsträckning som anges i 13 (HF), bestämma urvalsgrunder bestående av 1. andra särskilda prov än högskoleprovet, 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. (7 kap. 23 HF) 7. En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 (HF). Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 (HF) och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. (7 kap. 16 HF) 8. Fakultetsnämnd beslutar vilka urvalsgrunder enligt 12 (punkt 3) som skall användas vid urval till utbildning på grundnivå som vänder sig till nybörjare. Fakultetsnämnd beslutar vidare om platsfördelningen mellan valda urvalsgrunder. Om fakultetsnämnd i enstaka fall beslutar att göra avsteg från 13 (se punkt 7) skall sådana beslut anmälas till rektor. Fakultetsnämndfår ej delegera dessa uppgifter. 9. Rektor beslutar på förslag av fakultetsnämnd om urvalsgrunder för nybörjare i högskolan enligt 23 (HF) beträffande högst 20 procent av platserna. 10. Om det fmns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att en högskola vid urval till en viss utbildning får göra en annan platsfördelning än den som anges i 13 (HF) och fördela platserna på grundval av någon eller några av de urvalsgrunder som anges i 12 (HF). Ett medgivande skall avse ett eller flera bestämda antagningstillfällen. (7 kap. 15 HF) 11. Fakultetsnämnd ansöker iförekommande fall hos Högskoleverket om tillstånd att vid urval till viss utbildning få göra annan platsfördelning på de urvalsgrunder som anges i 7 kap 12 (HF) än som avses i 7 kap 13 (HF). Fakultetsnämndens begäran skall anmälas till rektor. Fakultetsnämnd får ej delegera denna uppgift.
Sid 12(20) 12. Vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare får högskolan utan hinder av 12 och 13 (HF) ge förtur åt sökande som redan är studenter vid den högskolan. (7 kap. 17 HF) 13. Fakultetsnämnd beslutar om det vid antagning till en kurs som vänder sig till nybörjare skall ges förtur åt sökande som är studerande vid Linköpings universitet 14. Vissa bestämmelser om hur betyg skall värderas finns i bilaga 3 till högskoleförordningen. I övrigt får Högskoleverket meddela föreskrifter om värdering av betyg. (7 kap. 18 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/ Högskoleverkets föreskrifter Se Högskoleverkets författningssamling. (Webbadress: www.hsv.se). 15. Högskoleverket får meddela föreskrifter om vad avgångsbetyg för elever som påbörjade gymnasiestudier före 1994, samlat betygsdokument med sifferbetyg eller biandbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller utländsk förutbildning skall anses motsvara i förhållande till slutbetyg från gymnasieskolans program, gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. (7 kap. 19 HF) /Upphör att gälla: 2010-01-01/ Högskoleverkets föreskrifter Se Högskoleverkets författningssamling. (Webbadress: www.hsv.se). 16. För alla högskolor i Sverige skall det finnas ett gemensamt högskoleprov. Högskoleverket svarar för att ta fram provet. Resultatet av högskoleprovet är giltigt till utgången av det kalenderhalvår som infaller fem år efter provtillfället. (7 kap. 20 HF, delvis) 17. Den som vill delta i högskoleprovet skall betala en avgift på 350 kronor i samband med anmälan till provet. (7 kap. 21 HF) 18. StudentCentrum administrerar högskoleprovet. 19. Sökande som i merithänseende åberopar arbetslivserfarenhet i kombination med resultat från högskoleprovet skall ges poäng för arbetslivserfarenhet efter fem års arbete på minst halvtid och med en fjärdedel av maximal poäng för högskoleprovet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om beräkning av arbetslivserfarenhet. (7 kap. 22 HF) Högskoleverkets foreskrifter Se Högskoleverkets författningssamling. (Webbadress: www.hsv.se). 20. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt vid behov och med iakttagande av gällande bestämmelser om tillämpning av urvalsregler såsom vilka urvalsgrunder som skall
Sid 13(20) användas, grund för meritvärdering, indelning i urvalsgrupper, fördelning av platser mellan urvalsgrupper, inplacering av sökande i urvalsgrupper. Utbildning på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 21. Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 (HF), 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som avses i 23 (HF). Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 tredje stycket. (7 kap. 26 HF) 22. En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 (HF). Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 (HF) och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. (7 kap. 27 HF) 23. Urvalsregler bör utformas så att den studerande ges möjlighet till kontinuitet i sina studier. 24. Urvals- och antagningsregler för antagning till utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare bör utformas så att förtur ges till sökande av underrepresenterat kön när meriterna i övrigt är likvärdiga. 25. Rektor beslutar på förslag av fakultetsnämnd om urvalsgrunder enligt 23 (HF) till utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare. 26. Fakultetsnämnd beslutar vilka urvalsgrunder enligt 26 (punkt 21) som skall användas vid urval till utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare. Fakultetsnämnd beslutar vidare om platsfördelningen mellan valda urvalsgrunder. Om fakultetsnämnd i enstaka fall beslutar att göra avsteg från 26 (se punkt 22) skall sådana beslut anmälas till rektor. Fakultetsnämndfår ej delegera dessa uppgifter. 27. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt vid behov och med iakttagande av gällande bestämmelser om tillämpning av urvalsregler till utbildning på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare såsom vilka urvalsgrunder som skall användas, grund för meritvärdering, indelning i urvalsgrupper, fördelning av platser mellan urvalsgrupper, inplacering av sökande i urvalsgrupper.
Sid 14(20) Utbildning på avancerad nivå 28. Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter. Urvalsgrunder är 1. betyg, 2. resultat från högskoleprovet som avses i 20 (HF), 3. tidigare utbildning, och 4. urvalsgrunder som avses i 23 (HF). Högskolan får bestämma vilka urvalsgrunder enligt andra stycket som skall användas och vilken platsfördelning som skall göras. Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt vad som anges i 12 tredje stycket. (7 kap. 26 HF) 29. En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 26 (högskoleförordnmgen). Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 26 (högskoleförordningen) och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. (7 kap. 27 HF) 30. Urvalsregler bör utformas så att den studerande ges möjlighet till kontinuitet i sina studier. 31. Urvals- och antagningsregler för antagning till utbildning på avancerad nivå bör utformas så att förtur ges till sökande av underrepresenterat kön när meriterna i övrigt är likvärdiga. 32. Rektor beslutar på förslag av fakultetsnämnd om urvalsgrunder enligt 23 (HF) till utbildning på avancerad nivå. 33. Fakultetsnämnd beslutar vilka urvalsgrunder enligt 26 (punkt 28) som skall användas vid urval till utbildning på avancerad nivå. Fakultetsnämnd beslutar vidare om platsfördelningen mellan valda urvalsgrunder. Om fakultetsnämnd i enstaka fall beslutar att göra avsteg från 27 (punkt 29) skall sådana beslut anmälas till rektor. Fakultetsnämndfår ej delegera dessa uppgifter. 34. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt vid behov och med iakttagande av gällande bestämmelser om tillämpning av urvalsregler till utbildning på avancerad nivå såsom vilka urvalsgrunder som skall användas, grund för meritvärdering, indelning i urvalsgrupper, fördelning av platser mellan urvalsgrupper, inplacering av sökande i urvals grupper. ANTAGNINGSFÖRFARANDE 1. Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.
Sid 15(20) Frågor om antagning avgörs av högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget besked om antagning såsom högskolans beslut. (7 kap. 4 HF) 2. Rektor fastställer anmälnings- och kompletteringstid. 3. Fakultetsnämndfastställer vilka utbildningar som skall ha samordnad central respektive samordnad lokal antagning. 4. Lokal antagning som innebär ett urvalsförfarande sker normalt samordnat inom universitetet. Rektor kan i särskilda fall och efter framställan från fakultetsnämnd medge undantag. Rektor beslutar vid samordnad lokal antagning om det administrativa antagningsförfarandet och det tekniska antagningssystemets tillämpning. StudentCentrum ansvarar för den tekniska delen av den lokala antagningen. Fakultetsnämnd avgör i de fall ett urvalsförfarande inte skall tillämpas och efter samråd med respektive institution, om institutionsanmälan/institutionsantagning ske. 5. Institution ansvarar för sådan kompletterande antagning som inte innebär ett urvalsförfarande till fortsättnings- och fördjupningskurser inom de verksamhetsområden som hör till Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten respektive Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap.. skall 6. Fakultetsnämnd ansvarar för behörighetsprövning, utbildning, undantag motsvarande bedömning, tillgodoräknande av tidigare meritvärdering rangordning, prövning av handikappade sökandes särskilda behov kompletterande antagning av nybörjare REGISTRERING Student som påbörjar utbildning på program eller kurs skall registrera sig och i förekommande fall avregistrera sig enligt bestämmelser som utfärdas av rektor och fakultetsnämnd. ANSTÅND MED STUDIER FÖR ANTAGNA SAMT STUDIEUPPEHÅLL 1. Om det fmns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan
Sid 16(20) 1. får anstånd med att påbörja studierna, eller 2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Högskoleverket får meddela närmare foreskrifter om anstånd och om studieuppehåll. (7 kap. 33 HF) Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1999:1) 1. Anstånd med studier för antagna Särskilda skäl for anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Anståndstiden får uppgå till högst 18 månader om det inte fmns synnerliga skäl för en längre tid. Ett beslut om anstånd får förenas med villkor om anmälan inför den tidpunkt som studierna skall påbörjas. 2. Studieuppehåll Med studieuppehåll avses ett uppehåll i studierna som anmälts till högskolan av studenten. Särskilda skäl för att få fortsätta studierna efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring eller studentfackliga uppdrag. Högskolans medgivande om att en student får fortsätta sina studier efter studieuppehåll skall lämnas för en bestämd tid. 2. Fakultetsnämnd avgör när medgivande skall lämnas till den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning inom respektive fakultetsområde om dels anstånd med att påbörja studierna, dels fortsättning av studier efter studieuppehåll. Anm: Universitet och högskolor har inte rätt att besluta om regler som innebär att anstånd inte beviljas. DELEGERING 1. Om inte något annat föreskrivs i HL, HF eller dessa bestämmelser får fakultetsnämnd delegera sina uppgifter inom området utbildning på grundnivå och avancerad nivå. ÖVERKLAGANDE 1. För prövning av överklaganden av vissa beslut på högskoleväsendets område svarar en särskild överklagandenämnd.
Sid 17(20) Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas. ( 5 kap. 1 HL) 2. Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen 1. beslut om anställning vid en statlig högskola, med undantag av anställning som doktorand, som professor eller lektor vid anställning enligt 4 kap. 11,13 eller 13 a eller som lektor eller adjunkt vid anställning enligt 30 5 tredje meningen, 2. beslut enligt 4 kap. 28 andra stycket att avslå en ansökan om befordran, 3. beslut enligt 4 kap. 28 tredje stycket att avslå en begäran om anställning som professor, 4. beslut enligt 4 kap. 28 fjärde stycket att avslå en begäran om anställning tills vidare av en lektor eller en adjunkt, 5. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 andra meningen eller 28 andra stycket, 6. beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet, 7. avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment, 8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 och beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38, 9. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis, och 10. beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll. Om någon som sökt en anställnmg som lektor med stöd av första stycket 1 överklagar ett beslut av högskolan att anställa någon annan och överklagandenämnden bifaller överklagandet, skall det ske på så sätt att den klagande anställs som professor, om det yrkas i överklagandet. Detta gäller dock bara om den klagande har behörighet för en sådan anställning och har begärt prövning av detta enligt 4 kap. 23. Ett överklagande enligt första stycket 3 skall inte prövas om överklagandenämnden beslutar att någon annan skall ges anställningen på grund av ett överklagande enligt första stycket 1. (12 kap. 2 HF) 3. Att beslut av en disciplinnämnd om avstängning och varning får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol följer av 22 a förvaltningslagen (1986:223). Andra beslut av en disciplinnämnd får inte överklagas (12 kap. 3 HF)
Sid 18(20) 4. Beslut av en högskola i annat fall än som nämns i detta kapitel får överklagas endast om det är medgivet i annan författning än förvaltningslagen (1986:223). (12 kap. 4 HF) 5. Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. (12 kap. 5 HF) 6. Högskoleverkets beslut enligt högskolelagen (1992:1434) och denna förordning (Högskoleförordningen) får inte överklagas. (12 kap. 6 HF) 7. Fakultetsnämnd beslutar om omprövning och yttranden i överklagandeärenden, HÖGSKOLEFÖRORDNINGENS ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Anm: Med äldre bestämmelser nedan avses högskoleförordningen (SFS 1993:100) senast ändrad genom förordningen SFS 2006:226. 1. Denna förordning träder i kraft i fråga om 1 kap. 16 den 1 september 2006 och i övrigt den 1 januari 2007. Förordningen, utom 1 kap. 16, skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007 och vid anställning av doktorand därefter samt, om annat inte framgår av 3 och 4, i fråga om utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 eller examina som utfärdas därefter. 2. De äldre bestämmelserna skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar före den 1 juli 2007 och vid anställning av doktorand dessförinnan samt i fråga om utbildning som bedrivs före den 1 juli 2007 eller examina som utfärdas dessförinnan. 3. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om kurser eller motsvarande del av utbildning på forskarnivå som börjar före den 1 juli 2007 och fortsätter därefter. 4. De äldre bestämmelserna skall tillämpas i fråga om examina som utfärdas efter utgången av juni 2007, om den utbildning som examensbeviset omfattar i sin helhet har slutförts dessförinnan. 5. Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen) och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2015. 6. En poäng som före den 1 juli 2007 har angetts för omfattningen av grundläggande högskoleutbildning eller forskarutbildning motsvaras av en och en halv högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna. 7. Omfattningen av en examen som enligt 4 och 5 får avläggas efter utgången av juni 2007 enligt de äldre bestämmelserna i bilaga 2 (examensordningen), skall anges i poäng enligt de äldre bestämmelserna. I examensbeviset för en examen som avses i 5 skall också anges examens motsvarande omfattning i högskolepoäng enligt de nya bestämmelserna. 8. Uttrycket utbildning på forskarnivå i de nya bestämmelserna motsvarar vad som i de äldre bestämmelserna benämns forskarutbildning.
Sid 19(20) 9. Om det för en examen på avancerad nivå som utfärdas enligt de nya bestämmelserna ställs krav på tidigare utbildning eller examen på grundnivå, skall även den som har motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning kunna uppfylla kraven för examen. 10. Om det för tillträde till utbildning på avancerad nivå eller forskarnivå ställs krav på tidigare utbildning på grundnivå eller avancerad nivå med viss omfattning eller på examen från sådan utbildning, skall även den som har en motsvarande utbildning eller examen från grundläggande högskoleutbildning vara behörig. 11. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. 12. Den som har antagits till grundläggande högskoleutbildning och fått anstånd med att påbörja studierna till efter den 1 juli 2007 skall anses vara antagen till motsvarande utbildning enligt de nya bestämmelserna. Detta gäller dock inte om den som har antagits har valt att utnyttja sin rätt enligt 5. 13. Av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:173) om ändring i högskolelagen (1992:1434) följer att beslut om tillstånd att utfärda examina som regeringen eller Högskoleverket har fattat med stöd av äldre bestämmelser gäller fortfarande. 14. Vid tillämpning av 4 kap. 30 6 i de nya bestämmelserna jämställs undervisning inom grundläggande högskoleutbildning med undervisning inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå. 15. Även den som är antagen till grundläggande högskoleutbildning enligt de äldre bestämmelserna får anställas som amanuens enligt den nya bestämmelsen i 5 kap. 10 andra stycket. 16. Bestämmelsen i 6 kap. 10 första stycket om att det i examensbeviset skall anges på vilken nivå en examen avläggs skall inte tillämpas i fråga om examina som utfärdas enligt äldre bestämmelser. 17. De äldre bestämmelserna i 12 kap. 2 gäller fortfarande i fråga om överklagande av beslut som har meddelats med tillämpning av äldre bestämmelser. 18. De nya bestämmelserna i 6 kap. 31 och 32 om att det skall utses minst två handledare för varje doktorand och att minst en av dem skall ha genomgått utbildning av handledare eller bedömts ha motsvarande kompetens, skall tillämpas i fråga om doktorander som påbörjar sin utbildnmg efter utgången av juni 2007. Dessa bestämmelser ersätter de bestämmelser som framgår av LiU RS U09:06 utom när högskoleförordningens övergångsbestämmelser säger annat. Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2007 att fastställa denna antagningsordning avseende utbildnmg på grundnivå och avancerad nivå. Universitetsstyrelsen beslutade vidare att delegera till rektor att vidta de förändringar,
Sid 20(20) kompletteringar eller andra justeringar som är nödvändiga under förutsättning att förändringarna inte är av principiell betydelse eller av större vikt. I beslutet har deltagit ordföranden Bengt Westerberg, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna, Aaron Axelsson, Sara Bergqvist, Trygve Carlsson, Kajsa EUegård, Jan Ernerudh, Ewa Groppfeldt, Lars Hultman, Emma Karlsson, Olle Persson och Agneta Westerdahl. Vidare har närvarit prorektor Inger Rosdahl, suppleanten Maria Bolin, personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, tillträdande studeranderepresentanten Marina Sandgren, styrelsens sekreterare Ann- Christin Gustafsson, informationsdirektören Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt planeringsdirektören Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande. IflAÅAfs Lars T ar<j RvHherrr Rydberg CJ~~ Kopia till: Fakultetsstyrelserna Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap Institutionerna Prorektor Universitetsdirektören Administrative chefen Universitetskansliet (GH, IBGJ) StudentCentrum (TM) Internrevisionen LiU-nytt De lokala fackliga organisationerna Studentkårerna